In this small-scale study young students' digital writing as it unfolds in real time via screen recordings is discussed. The students attend the first and third year of schooling in Sweden and are recorded during lessons. The aim is to describe students' digital writing as they use computers to create texts, with a specific focus on the changes the students make. The type of change, its cause, whether the change results in correct or incorrect language use, and the semantic and syntactic consequences of the changes are analysed. The results show that changes are made locally, and that the students focus on dealing with software underlining that indicates problems with spelling or grammar. Revisions on deeper meaning-making levels, such as additions, insertions or reorganisations, are generally not performed even though such operations are easily accomplished with digital tools. Seven different strategies when dealing with underlining are identified, and how the students' linguistic knowledge about spelling, rules for writing and digital literacy skills are used in explorative ways to avoid underlining is described. The students' responsiveness toward following a correctness norm affects the semantic depth of the texts as misspelled words get erased or exchanged for more non- specific words. Syntactic structure is also affected resulting in non-conventional punctuation due to misunderstandings concerning the reason for software underlining. The outcomes show a close relationship between operational literacy and meaning-making as the content of the students' texts often changes when underlining shows up on the screen. Identity formation is also at stake when a misunderstanding positions student as unaware of punctuation when the problem concerns the software's rule of spacing after full stops. Different aspects of operational literacy and their significance for a social conception of literacy is suggested to inform teachers' planning of text creation using digital tools in the classroom.

The Internet is increasingly being used by educators and educational institutions not only for information seeking, but also for communication and publishing students work. This paper explores how this can affect the learning situation and how we can understand the difference between an assignment carried out by a student and which is handed over directly, and only, to the teacher, compared to something that will be published and public on the net.

The Learning Design Sequence developed by Selander (2008) has been used as an analytical tool when analyzing 5 examples from schools using web 2.0. Not having the teacher as the only addressee for a school assignment changes the value of the work and opens up for further development of knowledge, and we argue that the Selander model in some cases can be extended, when the classroom goes on line.

Studien tar sin utgångspunkt i att alla elever med all sannolikhet kommer att ha en dator av något slag som sitt främsta redskap i skolan inom bara några få år. Det övergripande syftet är att bidra till fördjupade kunskaper kring vad utvecklingen av datorstödd multimodal textproduktion och kommunikation på och över nätet kan innebära i en skolkontext.

Studien har en abduktiv ansats där teori från medie- och kommunikationsvetenskap och pedagogik – främst kring mediepedagogik, multi­modalitet, berättande, samtalsforskning och deliberativ demokrati – är grunden i ett DBR-projekt i tre skolor. Empirin är hämtad från fyra skolklasser, årskurs 4 och 5, som haft god tillgång till datorer och digitalkameror. Klasserna har använt klassblogg för att berätta om sitt skolarbete och Skype för att kommunicera med andra klasser i Sverige och i Tanzania. En rad olika forskningsmetoder har använts; innehållsanalys av texter, observationer med fältanteckningar och kameradokumentation, intervjuer med enskilda elever, gruppintervjuer med lärare och elever samt en mindre enkät. Studien är i huvudsak kvalitativ med fokus på elevers olika uppfattningar. En mindre kvantitativ studie genomfördes för att kunna utröna eventuella faktorer och variabler som kunde kopplas samman och för att möjliggöra jämförelser av den undersökta gruppen med andra forskningresultat.

Resultaten pekar mot att en mer datortät skola erbjuder fler möjligheter till ett verklighetsanknutet skolarbete med autentiska mottagare; främst då elevernas föräldrar och släktingar, elever i klassen och på andra skolor. En teoretisk analysmodell för att avgöra graden av verklighetsanknytning och autenticitet i olika skoluppgifter har tagits fram.

Resultaten pekar också mot att tillgången till kameror för att dokumentera olika händelser i klasserna, tillsammans med den autentiska publiken, skapar nya möjligheter till ett berättande som inte tidigare praktiserats i skolan. Det dokumentära fotot tvingar en betraktare till bildens presens och platsen där bilden togs, oavsett vem som tog bilden. Det utnyttjas av eleverna och även här har en modell tagits fram för att beskriva detta förhållande.

Studien fokuserar också på yttrandefrihet och demokratifrågor. Ett av de mer oväntade resultaten är att eleverna i studien inte ser att de kan påverka andra människors uppfattningar eller förändra olika maktförhållanden genom kommunikation på nätet, varken i eller utanför skolan.

Under 2010/11 genomför jag ett forsknings- och utvecklingsprojekt runt sociala medier ifyra klasser i årskurs 4 (tioåringar) i Karlstad kommun med stöd från Internetfonden,Karlstads universitet och Åbo Akademi i Vasa. Sociala medier i detta sammanhang är enpublik klassblogg i var klass och Skype som direktkommunikationsverktyg mellan olikasvenskspråkiga klasser i flera länder.Den första erfarenheten i detta projekt var att barn i den aktuella åldern behöver egnabilder och framförallt foton för att kunna kommunicera över nätet. Utan bilder blir ocksåbarns berättelser kring skolarbetet ointressanta för andra att läsa; det här vet barnen.Med bilder och inte minst fotografier, skapas nyfikenhet, och fotografierna blir också ettbevis på äkthet; vi har träffat den här personen, det här är den första blåsippan eller detvar just Anna som här vann löpartävlingen. Med kameran som redskap skapas en nyberättarresurs, samtidigt som fotograferandet i sig kräver en egen kompetens.Frågeställningarna i detta forskningsprojekt handlar om hur elever ser på sin egentextproduktion, i vid bemärkelse, när mottagaren finns utanför klassrummet. Genomstödet från Internetfonden kunde kameror köpas in under mars 2011 och på detta sätthoppas jag att den övergripande frågeställningen kan både breddas och fördjupas till attomfatta flera olika yttryckssätt. Projektet är således i ett mycket tidigt stadium och idetta konferensbidrag kommer jag endast att kunna ge några exempel på hurkamerorna använts i klassbloggen. Utifrån dessa exempel för jag teoretiska resonemangkring hur barns egna foton på en publik klassblogg kan påverka undervisningen ochelevernas upplevelse av skolarbetet. Projektet undersöker således hur dessamultimodala uttryckssätt påverkar barns förmåga till berättande och hur dessa estetiskasätt att uttrycka sig på påverkar intresset för läsning och skrivning – och även omvänt.

In this paper I will, from a multimodal perspective, examine how social media maychange the relationship between students' own-produced texts and the schoolsubject that is studied. I will also discuss some empirical observations from learningsettings and argue that use of photographic practices combined with the publishingof students’ school work in social media stimulates students' written textproduction.With the introduction of user friendly and cheap digital cameras in the classroom,together with computers, the opportunities for students to combine their ownphotos with written text, changes drastically. From multimodal and designtheoretical perspective, school work can be seen as text production (in the widestsense) and a transformation of others texts and students’ own experiences to newforms of text, a process that also involves a performance where the student'sknowledge is reflected. With the class blogs and wikis students are able to showtheir work for an audience that not share all the knowledge and experiencesdescribed in the text; something that otherwise usually is the case in a classroomwhen the text is submitted to the teacher.

In this paper I will, from a multimodal perspective, examine how social media maychange the relationship between students' own-produced texts and the schoolsubject that is studied. I will also discuss some empirical observations from learningsettings and argue that use of photographic practices combined with the publishingof students’ school work in social media stimulates students' written textproduction. This way to create multimodal texts, also changes the language, awayfrom the facts list, and in favour of narrative.With the introduction of user friendly and cheap digital cameras in the classroom,together with computers, the opportunities for students to combine their ownphotos with written text, changes drastically. From multimodal and designtheoretical perspective, school work can be seen as text production (in the widestsense) and a transformation of others texts and students’ own experiences to newforms of text, a process that also involves a performance where the student'sknowledge is reflected. With the class blogs and wikis students are able to showtheir work for an audience that not share all the knowledge and experiencesdescribed in the text; something that otherwise usually is the case in a classroomwhen the text is submitted to the teacher.

Under 2010/11 genomför jag ett forsknings- och utvecklingsprojekt kring socialamedier i fyra klasser i årskurs 4 (= 10-åringar) i Karlstad; en publik klassblogg i varklass och Skype som direktkommunikationsverktyg mellan olika svenskspråkigaklasser i flera länder. Frågeställningarna i detta projekt kretsar kring hur elever ser påsin egen textproduktion när mottagaren av skolarbetet finns utanför klassrummet;på nätet. Projektet undersöker också hur en kombination av elevers egna fotografieroch skrivna texter påverkar barns berättarförmåga. Till projektet har jag kunnatanskaffa kameror och mikroskop men USB-kamera och avsikten med detta är att geeleverna fler sätt att kommunicera och utveckla sitt berättande på, inte minst inomnaturvetenskap. Frågan som ställs här är om sociala medier, i kombination medfotograferande, kan användas i undervisning om naturvetenskap och vad som i så fallär skillnaden mellan detta sätt att producera texter och redovisa sina kunskaper ijämförelse med den traditionella undervisningen.

To have class room lessons in mathematics over the Internet in Göteborg and Shanghai at the same time.Online classrooms and distance education have been developed and discussed a lot during the last ten years; i.e. online lectures from one teacher to a group of distance students. But connecting two classrooms with each other on a regular basis through video conferencing and programs like Skype, are more of an exception. The question is why. After all, this technique has been around for a while; it is easy and works rather well even over rather poor conditions.A teacher in mathematics in Göteborg and her high school class has on a monthly basis a couple of lessons together with a high school class on the same level in Shanghai in China and she has taken the Skype technique a bit further. Today she works with a SmartBoard solution, where these electronic whiteboards are simultaneously updated, in China and in Sweden, together with sound and video connection with Skype and text messages on MSN. Between the lessons the students keep in touch with each other through MSN and e-mail.This poster will describe one of these events with photos together with interviews with students and teachers; hopefully on both ends. One part of the poster will conclude pros and cons, possibilities and problems and ask questions about what other advantages such a cooperation between class rooms can have apart from a deeper mathematical knowledge.

The Internet is increasingly being used by educators and educational institutions not only for information seeking, but also for communication and publishing students work. This paper explores how this can affect the learning situation and how we can understand the difference between an assignment carried out by a student and which is handed over directly, and only, to the teacher, compared to something that will be published and public on the net.

The Learning Design Sequence developed by Selander (2008) has been used as an analytical tool when analyzing 5 examples from schools using web 2.0. Not having the teacher as the only addressee for a school assignment changes the value of the work and opens up for further development of knowledge, and we argue that the Selander model in some cases can be extended, when the classroom goes on line.