Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a hur man uppfattar friluftsliv och naturturism
Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökningom friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammetFriluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på motiv ochhinder för att besöka naturen.En stor del av de svarande upplever att de får ökade insikter om samspelet i naturen och enkänsla av att själva vara en del av den när de vistas ute i naturpräglade miljöer. De tre viktigastemotiven för att ägna sig åt aktiviteter i natur- och kulturlandskapet är att utöva fysisk aktivitet,uppleva avkoppling samt att vara nära naturen. På vardagar betraktas fysisk aktivitet som detcentrala motivet, medan avkoppling, social samvaro och att vara nära naturen blir de mest framträdandemotiven under helger och ledigheter. Drygt 80 % av de svarande tror inte att det ärnågon utomhusaktivitet som de kommer att ägna sig mindre åt om fem år. Ungefär hälften trori stället att de kommer att öka någon aktivitet och det är i huvudsak samma typ av vardagsnäraaktiviteter som även fanns med för de knappa 20 % som trodde att de skulle minska någon aktivitet.Knappt hälften av de svarande uppger att det finns någon eller några aktiviteter de skulle viljaägna sig mer åt än de gör i dagsläget. På vardagar är det framför allt nöjes- och motionspromenader,jogga/terränglöpning och ströva i skog och mark. På helger är det liknande men medtillägget fritidsfiske. Längre ledigheter skiljer här ut sig och det som står högst på önskelistan ärfjällvandring, utförsåkning samt ströva i skog och mark. Brist på tid är ett dominerande hinderoch familjesituationen är också ett förhållandevis vanligt skäl.Vistelser i närnaturen har inneburit att man fått en bättre kännedom om sin egen hemmiljö ochgenom detta fått en ökad trygghetskänsla. Möjligheter till friluftsliv har helt eller delvis påverkatvalet av boende för fyra av tio svarande och nära 90 % menar att utomhusvistelse gör derasvardag mer meningsfull. Om möjligheten att utöva friluftsliv under det senaste året inte hadefunnits så sjunker medianvärdet för självskattad hälsa. Hela 90 % av de svarande har tillgång tillregnkläder, och nästan lika stor andel har stövlar. Förhållandevis många (70 % av de svarande)har möjlighet att utnyttja kikare och hälften av de svarande förfogar över skidor. Något färre harmöjlighet att använda tält eller tillgång till vandringskängor.
Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.
Med utgångspunkt från Friluftsliv i förändrings enkätstudie, andra studier, egna informantintervjuer samt samhällsvetenskapliga teoretiska arbeten analyseras relationen mellan invandrare och friluftsliv. Inledningsvis analyseras likheter och skillnader mellan olika invandrargrupper utifrån de olika begreppen i friluftsliv, "fri" (exempelvis fri tid och/eller existentiell frihet), "lufts" (exempelvis parkens doft och/eller vildmarkens väsen) och "liv" (exempelvis fiskelycka och/eller motionerande som hälsokraft). Därefter behandlas den konstaterande mångfalden utifrån olika etniska tillhörigheter där särskilt olika kulturella innebörder tas som utgångspunkt för att förstå skillnader i aktiviteter och främlingskap inför vårt friluftsliv.
Några förklarande faktorer som uppmärksammas är olikartade natursyner samt skillnader i relationer mellan könen. Avslutningsvis behandlas även invandrares generationstillhörighet och klasstillhörighet som förklaringar till skillnader i sina relationer till det svenska friluftslivet.
Syftet med analysen är inte bara att visa på den mångfald och komplexitet som präglar invandrares förhållande till svenskt friluftsliv utan att detta även karakteriserar de sociala mönster som framträder när det gäller andra sociala kategoriers mönster som generationsskillnader, genusskillnader samt klasskillnader.
Abstract.Författare: Sven-Erik Karlsson.Titel: Natur och kultur som turistiska produkter- en början till en sociologisk analys. Språk: Svenska.Nyckelord:Den konkreta utgångspunkten för detta arbete är natur- och kulturturismen i Värmland, där naturen och kulturen utgör turistiska produkter. Syftet är att påbörja en sociologisk analys där detta sociala fenomen ingår i ett större turistiskt och samhälleligt sammanhang. Arbetets metodologiska utgångspunkt är att vetenskapligt upptäcka och vetenskapligt reflektera över turismen som socialt fenomenBegreppet turism härleds från 1600-1700-talens bildningsresande, le Grand Tour, en rundresa till den västerländska kulturens källor. Turism är en anti-vardaglig verksamhet med två grundläggande former, bildningens och karnevalens turism, vilka kan vara lokaliserade i antingen samhällenas centrum eller periferi.Historiskt är turismen ihoptvinnad med den övriga samhällsutvecklingen, där olika tidsepokers klassförhållanden, transportmedel och kulturella innehåll har haft stor inverkan på dess utformning.En genomgång av tillgänglig statistik visar att turismen under senare tid blivit en ekonomisk betydelsefull näring såväl internationellt, nationellt som regionalt, vilket medfört att turismen även blivit politisk betydelsefull, exempelvis inom regionalpolitiken. I den sociologiska referensramen urskiljs olika samhälleliga sfärer, vilka den nutida turismen till stora delar kan förklaras utifrån, den ekonomiska, den politiska, den sociokulturella samt den socimateriella, varav den ekonomiska är mest betydelsefull. Den nutida samhällsförändringen kännetecknas av en stark kommersialisering, av en ny dominant klass, den nya medelklassen, samt ett nytt kulturellt paradigm, postmodernismen. Turismnäringen kan analytiskt delas upp i produktion, distribution och konsumtion. I detta arbete analyseras produktionen och konsumtionen.Den svenska och den värmländska turismproduktionen kännetecknas av att natur och kultur utgör de viktiga resurserna samt av att varugörandet av dessa sker i hög utsträckning i en slags småskalig hantverksproduktion. Ifråga om behandlingen av den turistiska konsumtionen blir det främst fråga om ett upptäckande avsnitt. Med utgångspunkt från framförallt modern konsumtionssociologisk litteratur, svenska statistiska data om turistande samt redogörelser för konkreta värmländska förhållanden, antas att det finns skillnader mellan olika klassers turistande. Det som framhålls är främst den nya medelklassens professionella grupper har stor betydelse för den nutida turismens utformning, vari postmodernismens integrering av olika sociala sfärer spelar en stor roll.Utifrån en genomgång av turismforskningen behandlas en del av turismens ekologiska, rumsliga, sociala och kulturella konsekvenser. Det är framförallt varugörandets effekter som tas upp. Några teoretiska strategier för att motverka dess negativa sidor redovisas och diskuteras.
AbstractThe present article is part of a larger research context where the social and cultural capital of places seems to be fruitful concepts in solving certain theoretical and empirical problems in research on tourism production. The purpose of this paper is to specify and define these concepts, and discuss their scientific productivity by using an illustrative exampleThe concept of place captures such factors as the sense of or for a specific place. The place is then a materialization of, and an absolute condition for, a certain life mode, which here refers to peoples values and way of life at different places. The core of the life mode is grounded primarily in production. Different life modes contain different types of social and cultural capital that could have significance for tourism production. Certain types of social capital appear to be especially influential in the development of small business enterprise. This is what labeled bridging social capital, which refers to social relations characterized by determination as well as a sense of community and solidarity. As for cultural capital, a longer tradition of smaller businesses appears to promote small business enterprise in the tourism industry. The conclusion is that these concepts are fruitful for analyzing the local breeding ground for small business enterprises in tourism production..
Rapporten är en utvärdering av Värmlandskooperativets projekt Turism för alla. I rapporten behandlas utvärderingens olika problem: kunskaps-, bedömnings- samt funktionsproblemen. Med utgångspunkt från dessa samt en behandling av de metoder som använts diskuteras projektets genomförande. Projektets utformning och utveckling behandlas. Det görs en bedömning om projektet uppnått sin målsättning. Nyttan med utvärderingen diskuteras avslutningsvis
Syftet med denna livsberättelse/livshistoria har varit att gestalta och analysera varför en kvinna på den jämtländska landbygden har blivit en framgångsrik småföretagare. Detta för att försöka uppmärksamma de personliga och sociala mekanismer som leder fram till denna framgång. Redovisningen av och analysen av denna berättelse har således ett vidare syfte, nämligen att försöka upptäcka de generella mekanismerna bakom startande och drivande av mindre företag.För att uppnå detta syfte har vi använt livsberättelsemetoden, vilken är en metod som alltmer börjar användas inom sociologin. Den sociologiska fördelen med metoden är att vi med den kan fånga syntesen mellan aktör och struktur, något vi menar utgör själva essensen i den moderna sociologin. I detta fall hur personliga egenskaper och sociala och samhälleliga faktorer tillsammantagna skapar gynnsamma mekanismer för startande och drivande av mindre företag på den svenska landsbygden.Det vi fokuserat utifrån vår kvinnas livsberättelse är två personliga egenskaper som vi finner betydelsefulla. De är egensinnighet och timing, vilka är begrepp som hämtats från två icke vetenskapliga arenor. Det första, egensinnighet, som vi tagit från det konstnärliga fältet avses personer som kännetecknas av självständighet och att vara besatt av sin verksamhet. Något som karakteriserar vår intervjuperson liksom alla de kvinnor som intervjuades i studien Vi skall slå dom med häpnad varje dag. Den andra egenskapen, förmågan till timing, som vi bland annat har hämtat från den idrottsliga arenan, och som avser egenskapen att vid rätt tidpunkt kunna agera i en komplex situation, vilket också kännetecknar vår kvinna och de andra kvinnorna.Den nutida samhälleligt komplexa situation som kvinnan befinner sig i försöker vi fånga genom begreppet postmodernt samhälle. Med detta avser vi ett samhälle där de globala sammanhangen har fått en allt större betydelse exempelvis ifråga om konsumtion, i massmedia samt i utbyggnaden och utnyttjandet av datateknologin. Omvärldsfaktorer som hon på olika sätt utnyttjat och utnyttjar för att starta och utveckla sin verksamhet. Några exempel på detta är den stora roll den internationellt berömda mannen som kan tala med hästar har betytt för hennes verksamhet samt hennes utnyttjande av internettekniken. Hon agerar s k glokalt genom att förena den internationella berömmelsen med den lokala hästtraditionen.Detta utgör exempel på det vi fokuserat i denna livsberättelse, nämligen att visa hur framgångsrika företagarkvinnor kan förstås och förklaras utifrån hur det personliga, det lokala, det regionala och det globala vävs samman på ett komplext sätt i ett nutida sammanhang där existerande traditioner spelar stor roll.