This paper presents a study on regional development and innovation systems. The theoretical points of departure are gender theory and two perspectives from human geography and sociology: the theory of network governance for regional development and the theory of homosocial networks. The regional policy of the EU today is characterized by a strongly emphasized governance model: i.e., an orientation towards networks and cluster initiatives. The 2004â2007 regional development programme in VÀrmland, a Swedish county, is a template for this policy. Its basic principles included partnership engagements, networking, EU-specific linguistic usage and superstar rhetoric. However, this seemingly innovative regional policy has roots in traditional industrial society (ironworks and paper mills). The network-planning model allows informal social structures to re-enter the arena of regional planning. Gender equality in regional government policy was challenged by the presence of a homosocial shadow (seamy-side) structure, such as secret networks and clubs on the outside of the official organizations. Networks were also important in the reproduction of traditional power structures, male dominance and hegemony. One conclusion we reach is that networking can be used mutually as a progressive force and as a conservative tool among actors in the innovation of policy.
Den här boken handlar om regionalpolitikens skuggstrukturer med Värmland som exempel. Boken berättar hur det gick till när det regionala tillväxtprogrammet för perioden 2004-2007 utarbetades. Vilka nätverk var inflytelserika och vilka hamnade utanför? berättelsen är ingalunda unik för Värmland. Vad som här kommit fram återfinns i stora drag i andra regioner i Sverige.
Två former av skuggstrukturer har analyserats. För det första behandlas de nätverk av centrala aktörer som vi återfinner på organisationernas baksidor. De utgörs i första hand av manliga eller mansdominerade nätverk som genom dagens nätverksstyrning fått stort inflytande på regionalpolitikens utformning och innehåll.
För det andra behandlar boken de nätverk som huvudsakligen hamnat i skuggan av regionalpolitikens skuggstrukturer. Här analyseras nätverk bland kvinnor i olika positioner och i företag. Dessa kvinnor och deras nätverk fick ringa eller inget inflytande på form och innehåll iregionalpolitiken.
De två typerna av skuggstrukturer överlappar inte varandra och därmed fick det horisontella målet om jämställdhet i regionalpolitiken svagt genomslag i arbetet med tillväxtprogrammet.
The regional programme “Sustainable Värmlandic Growth for the period 2004 – 2007” is a textbook example of the regional development policy that was developed since the early 1990s in Sweden. One can find many similarities with the work being done in this county and the theoretical explanations developed in the "new economic geography". This programme lends itself very well to an analysis of economic geography and gender mainstreaming in regional policy, which we perform in this paper. We build the paper on a qualitative study in the Värmland region in the late 2000s. The study was carried out through making close readings of the growth programme documents and interactive research together with thirty appointed women in senior positions in the region. Our analysis indicates that the process of developing the growth programme was influenced by homotopical networks (place-specific male homosocial practices), as the large partnership that was formed was dominated by men and people from central areas, reconstructing past power relations. We can also conclude that the male dominated clusters were prioritised in the regional growth programme, while potentially successful clusters and innovation systems which included large numbers of women, were to a large degree excluded. We also conclude that the growth programme was not gender mainstreamed. We suggest that the concept of allowing spaces can be applied in ordet to identify alternative development possibilities and for new initiatives to take place, e.g. implying to integrate the women-dominated clusters in as potential clusters to build regional development on. Allowing spaces, we suggest, could have a potential to integrate gender into the discussion of regional development.
Projektet Nya Nätverk handlar om företagande kvinnors organisering. Utifrån institutionell etnografi och en interaktiv forskningsansats analyseras här de mekanismer som marginaliserar kvinnors affärsnätverk i det regionalpolitiska tillväxtarbetet. Organiseringen är på många sätt problematisk. Den blir en nätverksfälla som erbjuder lösningar men inte håller vad den lovar. Trots detta är autonoma nätverk nödvändiga för legitimitet och påverkan men det måste också finnas tydliga mottagande instanser för att krav på jämställd hållbar tillväxt ska omvandlas till praktik.
Intresset för att studera den betydelse som känslor har för att förstå sociala företeelser och processer har ökat kraftigt under de senaste 25 åren. Det sker på bred front inom alltifrån psykiatri, management teori och organisationsteori, till socialpsykologi, socialt omsorg och socialt arbete, sociologi och statsvetenskap. Man skulle kunna se denna emotionella vändning som en reaktion på 1900-talets ensidiga fokus på kognition och rationellt handlande, men också som ett uttryck för en tilltagande insikt om att människor är kännande varelser och att det vi känner spelar stor roll för hur vi väljer att handla och för vilka konsekvenser våra handlingar får. Inom samhällsvetenskapen bryts tabut mot emotioner som forskningsområde redan på 1970-talet av bl.a. sociologerna Randall Collins, Arlie Russel Hoc¬schild och Thomas Scheff. På var sitt vis lade de grunden för hur man kan närma sig och förstå känslor och känslors betydelse inom ramen för sociala interaktioner. Alla tre har bidragit med texter till antologin Det sociala livets emotionella grunder, där de ger sina perspektiv på olika aktuella fenomen. I antologin får läsaren dessutom stifta bekantskap med några ledande europeiska emotionssociologer som Jack Barbalet, Charlotte Bloch, Helena Flam och Mary Holmes. Förutom att för första gången på svenska introducera den internationella emotionssociologins ledande namn, syftar boken till att presentera inspirerande exempel på tillämpningar av ett emotionsperspektiv i den samhällsvetenskapliga forskningen. Vi vill visa att forskningen om emotioner fyller ett tomrum såväl i förståelsen av människors hälsa och välfärd som i analyser av socialt kapital, status- och maktrelationer och förtryck, liksom i motstånd och social förändring. Texterna i boken behandlar alla dessa områden och belyser situationer både på arbetsplatsen och i privatlivet samt inte minst där dessa sfärer överlappar varandra. De riktar sig till studenter, lärare och forskare inom hela det samhällsvetenskapliga området, men kan också med fördel läsas av yrkesutövare inom socialt arbete, psykiatri, omsorg och omvårdnad, utbildning och personaladministration.