This report contains the proceedings of the International Seminar "Exploring Sustainability. On the Future of Small Society in a Dynamic Economy" held at the University of Karlstad, May 12-14, 1997. The seminar was a combination of the 1997 meetings of the PIMA network and the research network between Tottori University in Japan and the University of Karlstad. The proceedings contain 34 contributions by authors from eight countries, revealing an interesting and diverse picture of methodologies, approaches and study areas. In a world of increasing disparities, they stress the importance of the region as a gatherer of factors of strength and illustrate the challenging task of how to achieve sustainability in the development of small society. There is a special section on experiences of the new regionalism.

Fika and its importance for both social interaction and the development of a place cannot be overestimated. From a hospitality industry perspective, both private and public actors are continuously working to highlight their own location or the region's advantages in various ways in order to attract visitors. This work is often characterized by an ambition to highlight the identity and authenticity of the place from a producer perspective. At the same time, there is a demand from consumers to experience what they personally feel is unique and has a strong connection to the place. Food and drink loaded with identity through its place- and regionspecific profile has therefore become increasingly important in attracting visitors. Fika as a social institution with its long tradition in Sweden is particularly important in this context. At the same time, there is a risk that the tourist product is overused and risks losing its genuine attraction value by being perceived as a stereotypical "tourist trap", which weakens both its place-related attraction value and its social value. The purpose of this article is to discuss, from a fika perspective, to what extent it can be the place that constitutes the primary attraction and lure for visitors or whether it is instead the concrete fika experience with its underlying ceremonial factors that is central, or whether it is both factors in interaction.

Studiens utgångspunkt är tagen i storstadsregioner som beroende av deras storlek och struktur benämns metropolis och megalopolis. Ett resonemang förs kring välfärd och livskvalitet i metropolis- och megalopolisstäder utifrån den alltmera tydliga sektorisering som kännetecknar många stadsagglomerationer. Med utgångspunkt i de klassiska principiella markanvändningsmodellerna diskuteras uppträdandet av mikroperifera öar i större stadsagglomerationer där välfärden och livskvaliteten fokuseras

I föreliggande arbete förs ett resonemang om betydelsen att föra in ytterligare en dimension i debatten om centrum-periferi, där skillnaden mellan materiell och immateriell periferitet och skillnaden mellan materiell och immateriell centralitet ställs i fokus. Med materiell periferitet avses primärt en fysiskt materiell gleshet i bebyggelse och servicefunktioner. Denna typ av periferitet är mätbar och kan således analyseras med hjälp av kvantitativa metoder. Med immateriell periferi avses främst det som även kan benämnas mental eller emotionell periferi. Det empiriska materialet är dels hämtat från svenska förhållanden, dels från New York City med tonvikten förlagd på det senare

Utifrån ett turismgeografiskt perspektiv diskuteras och exemplifieras hur mat och dryck kan utgöra en viktig del i att ladda platser med identitet och därmed stärka den geografiska profilen och dess attraktionsvärde.

Swedish fika, an everyday ritual of meeting over coffee and pastries - in the home, the workplace or at a café - is a deep-rooted part of Swedish culinary culture and a bearer of culture and national identity. Thus, fika would seem to offer just what tourists typically are looking for. However, so far it appears the tourism industry has not taken full advantage of what fika can offer, an experience for tourists and a resource for the tourism sector. As part of destination development and place branding, private and public actors strive to emphasise the identity and uniqueness of a place. They often do this through region specific foods and beverages, which come naturally loaded with identity. The primary purpose of this conceptual discussion is to examine how the Swedish fika culture, seen from an experience and value-creating perspective, could help serve the tourism sector to a greater extent than has hitherto been the case. A secondary purpose is to identify and highlight the need for research in this field.

Fika har visserligen en lång och djupt rotad tradition i vårt land, men det finns ännu en betydande potential att kunna utveckla fikakulturen med dess mångfacetterade undertoner betydligt mera än vad som idag görs. Vi skulle därför kunna säga att fika är som en oslipad diamant som på olika sätt går att vidareförädla utifrån inte minst lokala och regionala förutsättningar. ”Slipningarna” i diamanten kan, också bör, ha olika texturer. Det gäller dels att lyfta fram lokalt och regionalt skapade bakverk, dels att ta utgångs-punkt i traditioner som bygger på en identitet genom berättelser. Detta sam-mantaget kan, särskilt utifrån ett besöksnäringsperspektiv, utgöra incita-ment för besök som också innebär möten mellan människor där samtal och erfarenhetsutbyte utgör centrala ingredienser. De narrativa inslagen i sam-verkan med plats, miljö och mötet med andra människor är därmed viktiga ingredienser för att vi ska få en helhetsupplevelse där i detta fall fika utgör det sammanhållande kittet. Sett utifrån ett lokalt eller regionalt förädlings-värdesperspektiv av fika kanske vi i ökad utsträckning behöver få ett uti-frånperspektiv för att på det sättet få idéer om vad som kan vidareutvecklas? I många fall blir vi tyvärr ”hemmablinda” och vi följer ”gamla hjulspår” och ser inte alltid värdet i den potential som de facto ofta är närvarande för att vidareutveckla institutionen fika. Fika som upplevelse och attraktion-sattribut har, vill jag hävda, kommit i skymundan av den fokusering som idag finns kring måltiden och dess kulturella och sociala betydelse. Fikakul-turen utgör en minst lika viktig del för gemenskap och välbefinnande. Sett utifrån ett besöksnäringsperspektiv är fikakulturen en viktig faktor såtill-vida att allt oftare utgör ett konditori eller enbart möjligheten till en fika på en trivsam plats anledningen till att företa en resa. Särskilt under pandemin kunde vi se hur såväl utflykter i naturen, med en fikakorg i bagaget, eller att enbart ta en fika med någon bekant på en parkbänk i en stadsmiljö blev allt mera vanligt förekommande. Fika är således en viktig intermediär fak-tor för social samvaro, vilket också har en betydande hälsofrämjande effekt.Fika, med dess olika praktiker är därför en viktig faktor i demokratiproces-sen då den skapar förutsättningar för samtal mellan människor. En kopp kaffe och därtill också kanske en hembakad kaka kan vara den faktor som kan sänka den tröskel som kan upplevas finnas när människor träffas för såväl medarbetarsamtal, svåra förhandlingar eller diplomatiska spörsmål? Därav bör fika, med dess olika texturer i beaktande, ägnas mera intresse för att därigenom kunna vidareutveckla dess potential utifrån såväl ett socialt, besöksnärings- som utifrån ett demokratiperspektiv.

Nyligen presenterade Universitetskanslerämbetet en rapport (2015) som visar på att det alltjämt råder stora skillnader mellan olika län och mellan olika kommuner i landet avseende ungdomars benägenhet att påbörja högskolestudier. Syftet med föreliggande artikel är därför att sätta ljuset på det svenska utbildningslandskapets regionala strukturer utifrån ett utvecklingsperspektiv,med referens till de tre ovannämnda rapporterna som belyser utbildningssituationen från 1980-och 1990-talet. Synen på kunskap och utveckling utifrån ett regionalt perspektiv är således ännu idag ett angeläget område att fokusera, även om vi kan konstatera att intresset bland ungdomarna att skaffa sig en högre utbildning relativt sett ökat. Vi kan samtidigt konstatera att de regionala skillnaderna i många avseenden ännu kvarstår. Mina empiriska exempel är hämtade från Värmland då de tidigare studier genomfördes där och därmed kan en jämförelse övertid ske. Problematiken som här belyses ärdock inte unik för Värmland utan har en relevans i många regioner i landet.