Change search
Refine search result
1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Jan-Olov
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Centre for Climate and Safety.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Centre for Climate and Safety.
    Nyberg, Lars
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Centre for Climate and Safety.
    Kartering av översvämningsrisker vid Vänern2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna studie genomfördes en översvämningskartering och -analys som utgick från fyra

    extrema vattennivåer i Vänern. Baserat på höjddata från den Nya Nationella Höjdmodellen

    (NNH) generades utbredningspolygoner med hjälp av GIS för de fyra översvämningsnivåerna.

    Överlagringsanalyser gjordes sedan med kartskikt för väg, mark och byggnader

    samt för vissa kommuner även befolkning för att urskilja vägsträckor, markområden,

    byggnader och boende inom översvämningsutbredningen vid de fyra nivåerna.

    Översvämningskartor togs fram i pdf-format och Google Earth-format. GIS-analysen har

    genererat kvantitativa data för översvämmade vägsträckor, markytor antal byggnader etc.

    Vidare har en objektsbaserad analys genomförts utifrån kartmaterial och kommunala data

    över sårbara anläggningar och funktioner. Resultaten har sammanställts kommunvis och

    för Vänerområdet i sin helhet i form av text, tabeller och diagram.

    Det som drabbas först vid en översvämning i Vänern är dels objekt som utifrån sina

    funktioner ligger vattennära t.ex. fritidsanläggningar, men även viktiga vägar som E18 och

    E45. Järnvägsträckan Göteborg-Karlstad-Stockholm översvämmas redan vid 100-årsnivån.

    Med stigande vattennivå drabbas allt fler objekt och samhällsviktiga funktioner. De städer

    som påverkas mest är Karlstad, Kristinehamn, Mariestad, Lidköping och Vänersborg.

    De direkta skadekostnaderna för en 100-årsnivå i Vänern har beräknats till 100-240 Mkr,

    där en möjlig vindeffekt kan ge ytterligare upp till 120 Mkr i skadekostnader. För en

    dimensionerande nivå skulle skadekostnaderna bli av en helt annan storleksordning och

    uppgå till ca 9,8 miljarder kr. Vid denna nivå skulle stora indirekta skador uppstå som vi

    inte har haft möjlighet att värdera ekonomiskt. De största kostnaderna kan kopplas till

    översvämmade byggnader.

    I en absolut jämförelse med Mälaren av kvantitativa data för översvämmade vägar,

    markområden och antal byggnader är konsekvenserna vid Vänern något lägre.

    Studien genomfördes på uppdrag av och i samarbete med

    Vänerkommunerna i samverkan om

    Vänerns reglering.

     

  • 2.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Centre for Climate and Safety (from 2013).
    Nederbördsintensitet och andra faktorer som påverkar skyfallsskador2018Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Sverige inträffar många skyfall och intensiva regn under sommarmånaderna. Det finns inga uppenbara geografiska mönster, vilket är en skillnad gentemot älv- eller sjööversvämningar där det vanligtvis är känt vilka områden som kan komma att översvämmas vid en viss vattennivå eller ett visst vattenflöde. För individer och samhällsaktörer innebär en skyfallshändelse i många fall en stor överraskning då skyfall utvecklas snabbt och dagens meteorologiska prognossystem i stort inte lyckas att prognosticera extrema regn korrekt med avseende på mängd, tid och plats. Vädervarningar kommer med kort varsel eller uteblir helt. Konsekvenserna av intensiv nederbörd och skyfall är främst översvämningar och erosionsskador på byggnader och infrastruktur, men även störningar och avbrott i olika samhällsfunktioner som kan påverka samhället och individer utanför det drabbade området.

    I denna avhandling har 15 år av försäkringsskadedata använts för att undersöka samband mellan nederbördsintensitet och skyfallsskador. Även påverkan av andra faktorer som topografi, bebyggelse och socioekonomiska aspekter har undersökts. Resultaten visar att regnintensitet under ett 60 minuters intervall i kombination med korta perioder av extrem intensitet, tillsammans med topografiska faktorer spelar en betydande roll vid uppkomsten av skador.

  • 3.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    När Vänern svämmade över: Händelseutveckling och konsekvenser av översvämningen 2000/20012010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mellan november 2000 och juni 2001 låg Vänerns vattennivå över sjöns dämningsgräns i nästan 6 månader. Situationen orsakades av en utdragen period med ovanligt stora nederbördsmängder över Vänerns tillrinningsområde mellan oktober och mitten av december 2000. Sjöns nivå ökade under denna period i genomsnitt med 2 cm per dygn. Översvämningsproblemen började uppstå längs den ca 2000 km långa kusten (utan öar) från mitten av november. När sjöns nivå kulminerade den 11 januari 2001 hade olika aktörer lyckats vidta omfattande åtgärder i de översvämningshotade områdena som skyddade samhällsviktiga funktioner såsom VA, transporter och elförsörjning, men även bostäder och industrianläggningar.

    I en genomgång av skador och konsekvenser i samband med översvämningen visade det sig inte oväntat att det främst är tangibla1 direkta och indirekta skador som är beskrivna i olika dokument och sammanställningar som har tagits fram inom olika sektorer. Uppföljningar av långsiktiga konsekvenser av översvämningen och beskrivningar av hur interaktionen mellan olika sektorer påverkades av Vänerns höga nivåer saknas däremot med några få undantag. Rapporten kan inte ge någon heltäckande bild av de ekonomiska konsekvenser som Väneröversvämningen 2000/2001 har lett till. För en del sektorer som lantbruk, yrkesfisket och de kommunala verksamheterna i de drabbade Vänerkommunerna kunde ekonomiska värderingar hittas medan de saknas för skogsbruket, delar av transportsektorn och industrierna. I rapporten görs en uppskattning av hushållens skador i Värmland med hjälp skadebeloppen som utbetalades av Länsförsäkringar Värmland i samband med Väneröversvämningen.

    Kommunerna utmed Vänerkusten fick omfattande skador på avlopps- och dagvattennäten och reningsverken. Kommunala, strandnära fritidsområden såsom fritidshamnar, campingplatser, badplatser och sjönära gång- och cykelvägar skadades i nästan alla berörda kommuner. Efter översvämningen gav regeringen kommunerna möjlighet att ansöka om bidrag för direkta fysiska skador och kostnader för förebyggande åtgärder, t ex temporära invallningar. 

    Studien genomfördes med syfte att kunna bevara, återföra och nyttja erfarenheter från översvämningen 2000-2001 inför och under kommande översvämningssituationer med likartade eller högre nivåer. Studien är en del i Centrum för klimat och säkerhets deltagande inom EU–projektet SAWA (Strategic Alliance for integrated Water management Actions) vars målsättning bl a är att utveckla planer för hantering av översvämningsrisker. Studien är det första steget av en sårbarhetsstudie i Vänern som kommer att utföras vid Centrum för klimat och säkerhet under åren 2010/2011.

  • 4.
    Blumenthal, Barbara
    et al.
    Division for Engineering, Sciences, Physics and Mathematics.
    Forsberg, Jan
    Division for Engineering, Sciences, Physics and Mathematics.
    Hedelin, Beatrice
    Karlstad University, Faculty of Technology and Science, Department of Energy, Environmental and Building Technology. Division for Engineering, Sciences, Physics and Mathematics.
    Svensson, Torbjörn
    A Procedure for Flood Preventive Planning2004Report (Other academic)
  • 5.
    Blumenthal, Barbara
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Centre for Climate and Safety (from 2013). Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Environmental and Life Sciences (from 2013).
    Haas, Jan
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Environmental and Life Sciences (from 2013).
    Andersson, Jan-Olov
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Centre for Climate and Safety (from 2013).
    A GIS-based multivariate approach to identify flood damage affecting factorsManuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    This paper investigates causal factors leading to pluvial flood damages, beside rainfall amount and intensity, in two Swedish cities. Observed flood damage data from a Swedish insurance database, collected under 13 years, and a set of spatial data, describing topography, demography, land cover and building type were analyzed through principal component analysis (PCA). The topographic wetness index (TWI) is the only investigated variable that indicates a significant relationship with to the number and amount of insurance damage. The Pearson correlation coefficient is 0.68 for the number of insurance damages and 0.63 for amount of insurance damages. With a linear regression model TWI explained 41% of the variance of the number of insurance flood damages and 34% of variance of amount of insurance flood damage.

    Future studies on this topic should consider implementing TWI as a potential measure in urban flood risk analyses.

  • 6.
    Blumenthal, Barbara
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Centre for Climate and Safety (from 2013).
    Nyberg, Lars
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety. Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Environmental and Life Sciences (from 2013).
    The impact of intense rainfall on insurance losses in two Swedish cities2018In: Journal of Flood Risk Management, ISSN 1753-318X, E-ISSN 1753-318X, Vol. 12, no S2, p. 1-13, article id e12504Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    While a major part of previous research in the field of flood damage has focused on water depth as the most important causal factor, little attention has been paid to the role of rainfall intensity. As a test, this paper used correlation and regression analyses to investigate rainfall intensity as a factor affecting flood damage. For a time period of 15 years, the relationship between insurance losses caused by floods and rainfall intensity data from rain gauges were examined in two Swedish cities. Another objective was to find an approach for damage functions based on rainfall intensity as explanatory variable. Using linear regression, two approaches with considerable high degrees of explanation were found – one based on an exponential function and one on a power function. Using a lower limit for rainfall intensity, the approaches reached degrees of explanation between 30 and 78 %. From this study it was concluded that rainfall intensity during the summer months and the occurrence of insurance damages per day caused by floods were correlated and further that rainfall intensity has a great potential to explain urban flood damages. In the future, additional studies are needed to validate the proposed methods and integrate other flood damage affecting factors in the approach.

  • 7.
    Blumenthal, Barbara
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Nyberg, Lars
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Grahn, Tonje
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Gustafsson, Kristin
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Hindersson, Emelie
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    10 år efter Arvikaöversvämningen2010Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Efter en mycket regnrik höst kulminerade vattennivån i Glafsfjorden den 29 november 2000 på drygt 3 m över normalnivån. De strandnära områdena i det värmländska Arvika sattes under vatten, vägnätet hotades, många mindre vägar fick stängas av och järnvägstrafiken ställdes in i över tre veckor. Samhällets krafter mobiliserades för att skydda fastigheter och infrastruktur. Många högt uppsatta besökare kom till Arvika för att se översvämningen med egna ögon. Läget var skarpt i en och en halv månad.

    Boken ger en inblick i den meteorologiska och hydrologiska bakgrunden av händelsen. Den beskriver händelseförloppet och skadorna som översvämningen orsakade. I en samhällsekonomisk genomgång summeras de direkta skadekostnaderna till 315 Mkr i 2009 års prisläge. Översvämningen följdes upp i ett stort antal utredningar och boken skildrar hur planerna till ett översvämningsskydd för staden växte fram. Den mänskliga dimensionen av händelsen förtydligas med berättelser av översvämningsdrabbade privatpersoner och intervjuer med kommunanställda.

  • 8.
    Grahn, Tonje
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Centre for Climate and Safety.
    Nyberg, Lars
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Centre for Climate and Safety.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Centre for Climate and Safety.
    Analys av översvämningsskador - En kunskapsöversikt2013Report (Other academic)
  • 9.
    Johansson, Magnus
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Att mäta sårbarhet mot naturolyckor: om sårbarhet som begrepp och indikatorer2009Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Att mäta sårbarhet mot risker och hot i vårt samhälle lyfts i olika sammanhang fram som allt viktigare för att uppnå en effektivare riskhantering och ett robustare samhälle. I klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) slår man fast att risken för naturolyckor ökar på många håll och att det är nödvändigt att påbörja anpassningen så snart som möjligt. I det perspektivet är det nödvändigt att inledningsvis skapa en klar bild över hur sårbarheterna ser ut och var de finns. Rimligen bör man också fundera över vad sårbarhet mot naturolyckor ska omfatta och vilka mätetal som är intressanta att ta fram. Avsikten med den här kunskapsöversikten är att ge en orientering av sårbarhet som begrepp och utifrån det diskutera hur sårbarhetsindikatorer kankonstrueras

  • 10.
    Johansson, Magnus
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Att mäta sårberhet mot olyckor.: Om sårbarhet som begrepp och indikatorer.2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att mäta sårbarhet mot risker och hot i vårt samhälle lyfts i olika sammanhang fram som allt viktigare för att uppnå en effektivare riskhantering och ett robustare samhälle. I klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) slår man fast att risken för naturolyckor ökar på många håll och att det är nödvändigt att påbörja anpassningen så snart som möjligt. I det perspektivet är det nödvändigt att inledningsvis skapa en klar bild över hur sårbarheterna ser ut och var de finns. Rimligen bör man också fundera över vad sårbarhet mot naturolyckor ska omfatta och vilka mätetal som är intressanta att ta fram. Avsikten med den här kunskapsöversikten är att ge en orientering av sårbarhet som begrepp och utifrån det diskutera hur sårbarhetsindikatorer kan konstrueras.

  • 11.
    Johansson, Magnus
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Nyberg, Lars
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Learning lessons from natural disasters - sectorial or holistic perspectives?2009In: Geophysical research abstracts, Vol 11. Extended abstracts, 2009Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Lessons learning from systematic analyses of past natural disasters is of great importance for future risk reduction and vulnerability management. It is one crucial piece of a puzzle towards disaster resilient societies, together with e.g. models of future emerging climate-related risks, globalization or demographic changes. Systematic analyses of impact and management of past events have commonly been produced in many sectors, but the knowledge is seldom shared outside the own organization or produced for other actors. To increase the availability of reports and documents, the Swedish Rescue Services Agency has created the Swedish Natural Hazards Information System, in accordance with a government commission from 2005. The system gathers accident reports, investigations and in-depth analyses, together with societal additional costs and mappings of consequences from central and local governments, NGOs and private actors. Evaluation of the collection reveals large differences in quality, systematic approach, depth and extent, clearly consistent with the lack of coherent harmonization of investigation and reporting approaches. Type of hazard, degree of impact and time elapsed since present are decisive for the collectedvolume. LPHC (low probability high consequences) disasters usually comprise most data and analytical activities, since they often are met with surprise and highlight the failure to integrate resilience into normal societal planning. During the last 50 years, several LPHC events in Sweden have functioned as alarm clocks and entailed major changes and improvements in government policies or legislations, safety management systems, risk assessments,response training, stakeholder communication, etc. Such an event occurred in January 2005 when Northern Europe was confronted with one of the most severe storms in modern history. Accidents that caused 24 fatalities occurred (17 in Sweden), several regions in UK and Germany were flooded and extensive areas of storm-felled forests left nearly one million households in Scandinavia without electricity. In Sweden the quantity of storm-felled trees was equivalent to the combined volume felled by other storms during the whole of the 20th century, which caused exceptional damage to forests, roads, railways and electricity and telecommunications networks, including cellphones. Follow-ups and evaluations at local level, as regulated by law, together with government commissions to central authorities and interest from research communities, have resulted in an extensive production of documented lessons learning. Our case study describes their thematic extent, identifies different perspectives in relation to their basis for analyses, emphasizes the complementary need of a holistic perspective and puts the Swedish systematic procedure into an international comparison

  • 12.
    Johansson, Magnus
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Nyberg, Lars
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Evaluating the range of perspectives on lessons-learning from the 2005 storm in Sweden2009Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Lessons learning from systematic analyses of past natural disasters is of great importance for future risk reduction and vulnerability management. It is one crucial piece of a puzzle towards disaster resilient societies, together with e.g. models of future emerging climate-related risks, globalization or demographic changes. Systematic analyses of impact and management of past events have commonly been produced in many sectors, but the knowledge is seldom shared outside the own organization or produced for other actors. LPHC (low probability high consequences) disasters usually comprise most analytical activities, since they often are met with surprise and highlight the failure to integrate resilience into normal societal planning. During the last 50 years, several LPHC events in Sweden have functioned as alarm clocks and entailed major changes and improvements in government policies or legislations, safety management systems, risk assessments, response training, stakeholder communication, etc. Such an event occurred in January 2005 when Northern Europe was confronted with one of the most severe storms in modern history. Accidents that caused 24 fatalities occurred (17 in Sweden), several regions in UK and Germany were flooded and extensive areas of storm-felled forests left nearly one million households in Scandinavia without electricity. In Sweden the quantity of storm-felled trees was equivalent to the combined volume felled by other storms during the whole of the 20th century, which caused exceptional damage to forests, roads, railways and electricity and telecommunications networks, including cell-phones. Follow-ups and evaluations at local level, as regulated by law, together with government commissions to central authorities and interest from research communities, have resulted in an extensive production of documented lessons learning. The production of in total 24 reports, 7 scientific articles and 2 economic reports from business associations divides thematically quite equally within coping capacity and exposed and susceptible elements. Most attention allots crisis management and response issues (45 %). Only one attempt is made to present a holistic view of the event and it is not a law bounded initiative. Evaluations from other recent events, e.g. the flood 2000 in Arvika and the landslide at Munkedal 2006, show the same clear focus on crisis management and less or none consideration taken to environmental, social or socioeconomic consequences. It reflects the traditional political financial will to invest in a high level on response capacity on expense of preventive work

  • 13.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Johansson, Magnus
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Geography and Tourism. Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Influence of flood risk management measures on socio-economic and ecological vulnerabilities in a large water system - A case study of Lake Vänern and the Göta älv River, Sweden2009Conference paper (Refereed)
  • 14.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Johansson, Magnus
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Geography and Tourism. Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Learning lessons from natural disasters sectorial or holistic perspectives?2009Conference paper (Refereed)
  • 15.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Johansson, Magnus
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Geography and Tourism. Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Sustainability aspects of flood risk management - A case study of Lake Vänern and the Göta älv River, Sweden2010Conference paper (Refereed)
  • 16.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Evers, Mariele
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Andersson-Skold, Yvonne
    Johansson, Magnus
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Sustainability Aspects of Flood Risk Management: Interrelations and Challenges2010In: SELECTED PAPERS FROM IDRC ON RISK REDUCTION AND DISASTER MANAGEMENT, HARBIN INST TECHNOLOGY, P R CHINA , 2010, Vol. 1, p. 101-107Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Aspects of sustainable development are crucial for Flood Risk Management (FRM). These aspects are relevant for the flood risk analysis, risk evaluation and risk-reduction. Two case studies are used to identify potential conflicts between different values: Lake Vanern and Gota alv River in Sweden and Elbe River in Germany. In both cases there are diverging interests of how to manage the systems, e.g. how to regulate water levels and use floodplains. The conclusion is that the relevant sustainability aspects must be identified, addressed and valued in the risk management process, especially for different risk-reducing measure options.

  • 17.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Grahn, Tonje
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Climate and Safety.
    Ekonomiska konsekvenser av kraftiga skyfall: tre fallstudier2010Report (Other academic)
  • 18.
    Nyberg, Lars
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Centre for Climate and Safety (from 2013). Uppsala universitet.
    Hakkarainen, Helena
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Centre for Climate and Safety (from 2013).
    Blumenthal, Barbara
    Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Centre for Climate and Safety (from 2013).
    Moberg, Jan-Olov
    Moberg Water & Environment AB.
    Konsekvenser av sommarskyfall i Sverige under åren 2009-2018: Analys av rapportering i dagstidningar2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skyfall är en typ av naturolycka som karakteriseras av lokal utbredning och snabbt förlopp,i regel utan förvarningstid. Kunskapen om intensiv nederbörd är omfattande mennär det gäller skyfallens konsekvenser finns relativt få samlade beskrivningar. Dennarapport syftar till att ge en nationell bild av konsekvenser av skyfall och visar att redandagens klimat skapar stora skador och kostnader i många svenska kommuner. Studienär baserad på artiklar och notiser om skyfall under åren 2009–2018.

    Rapporten ingår som del i forskningsprojektet “Minskade klimatrisker i framtidensbebyggelse och boende lärande från tidigare händelser och samhällsplanering” somhar genomförts på Centrum för klimat och säkerhet mellan 2014–2018 och finansieratsav Stiftelsen Länsförsäkringsgruppens Forsknings- och Utvecklingsfond.

  • 19.
    Svensson, Torbjörn
    et al.
    Karlstad University.
    Andersson, Jan-Olov
    Karlstad University.
    Blumenthal, Barbara
    Karlstad University.
    Forsberg, Jan
    Karlstad University.
    Hedelin, Beatrice
    Karlstad University.
    Projekt Byälven: Översvämningsrisker, förebyggande åtgärder och konsekvenser2002Report (Other academic)
1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf