Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 35 av 35
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Carlman, Peter
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    A sport for all programme in school: girls’ experience.2018Ingår i: Sport in Society: Cultures, Media, Politics, Commerce, ISSN 1743-0437, E-ISSN 1743-0445, Vol. 22, nr 3, s. 416-431Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines a Swedish Sport for All Programme (SAP) in school. We use a case study to discuss girls’ debut in alternative sports programme organized in collaboration between school and the sports movement. The empirical data are derived from repeated focus group interviews with one group of seven 10-year-old girls participating in one SAP. The analyses focus on their subjective experiences and how broader gender structures influence these experiences. Drawing on the results of this study, we argue that certain sports can be interpreted as oppressive activities that produce asymmetric power relationships between different groups of children. Simultaneously, the girls see the idea of sports as joyful activities, without male abuse and oppression or hierarchical gender relationships. Based on the girls’ accounts, we claim that both the leaders and the children actively reproduce gender stereotypes in the SAP.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Carlman, Peter
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier. Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för hälsa och miljö. Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för hälsovetenskaper.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Gender regime in a Sport for All programme in school2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    The aim of the study was to investigate children’s experiences of The Sport for All programme in school (SAP) (idrottsskolan). The specific purpose with this paper was to investigate if boys and girls have equality accessibility to participate in the SAP. The purpose of the SAP is to give children an opportunity to try different sports, with a focus on play and motor learning rather than organized competition.

    Methods

    This article is based on repeated focus group interviews with one group of 7 ten-year-old girls participating in a SAP in the western part of Sweden. The girls had no, or limited experience, of practice organized sport on their leisure time. The girl’s lived in a low socioeconomic district with a high proportion of immigrants. In the district there is few sports clubs.

    Results

    The result shows how the boys have the power to dominate the practice and influence the girls’ experiences of the SAP. And sometimes the boys take over and control the practice in so considerable proportions that the girls find it difficult to participate in the SAP. The study shows that the boys have a better opportunity to use their agency (Alanen, 2014), partly in cooperation with the leaders, and be a part of and influence the sport activities in the SAP.

     Conclusions

    The girls in the study felt that they were disparaged and excluded cause of the boys’ behaviour. Hence, it is absolutely necessarily that organizer of the SAP pay attention to gender issues and work out guidelines and strategies so that both girls and boys feel included in the SAP:s all activities. As has been discussed before (Flintoff, 2008), and according the results in this study, it requires more than to just start up sport activities and hope that more alternatives will boost more and new participants.

  • 3.
    Carlman, Peter
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Genusrelaterade erfarenheter av Idrottsskolan: en grupp flickor berättar2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Idrottsskolan innebär att flera idrottsföreningar samverkar med skolan, där barn på

    fritidshemstiden kontinuerligt under en termin ges möjligheten att prova på olika idrotter.

    Den ska bygga på lek och sätta barnen i centrum och inte vara grundad i organiserad

    tävlingsverksamhet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om flickors erfarenheter av

    idrottsskolan.

    Metod

    Studien baseras på upprepade (två tillfällen) fokusgruppsintervjuer med en grupp bestående

    av sju stycken tioåriga flickor som deltog i en idrottsskola på västsvensk ort. Flickorna hade

    ingen eller begränsad erfarenhet av organiserad föreningsidrott.

    Teoretisk inramning

    Studien tar stöd den så kallade ”nya” barndomssociologin, vilket innebär att

    barnet sätts i centrum som en aktiv agent i sociala processer. Vidare omfattar studien ett

    genusperspektiv i avsikt att belysa genusrelaterade normer och erfarenheter inom

    idrottsskolans ram.

    Förväntade slutsatser

    Det preliminära resultatet visar att de intervjuade flickorna beskriver pojkarna i idrottsskolan

    på ett genusstereotypt vis och som en homogen grupp. Flickornas berättelser visar också att

    de har mött genusstereotypa uppfattningar från pojkarna om flickor. Enligt deras

    erfarenheter ges pojkarnas agens mer utrymme och de påverkar aktivt idrottsskolans

    innehåll.

  • 4.
    Carlman, Peter
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Ljung Egeland, Birgitta
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Children’s sport capital: Gender, cultural diversity and creation of norms in Swedish Sport for all programmes in school2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 5.
    Carlman, Peter
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Vikström, Carina
    Karlstads universitet.
    Låt den rätte komma in: Idrottsledares tal om inkludering av flickor och pojkar med flyktingbakgrund2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Introduktion

    Bland politiker i Europa finns en stark tilltro till idrotten som en integrationsarena (Agergaard, 2018). Elling och Knoppers (2005) menar att idrott inte enbart fungerar som en integrationsarena utan också kan bidra till exkludering och diskriminering, eftersom tillgängligheten till idrott påverkas av normativa föreställningar om genus och etnicitet. Med stöd av Smith, Spaaij och McDonald (2018) menar vi att idrottsledare har en stor betydelse för att skapa strukturer som möjliggör inkludering av deltagare med flyktingbakgrund.

     

    Syfte och teoretisk ram

    Studiens syfte är att undersöka hur genus och idrottskapital kommer till uttryck i idrottsledares tal om inkludering av unga med flyktingbakgrund. Studiens teoretiska referensram har utgångspunkt i Bourdieus (Bourdieu & Wacquant, 1992) begrepp kapital och Connells (1995) perspektiv på femininitet och maskulinitet.

    Metod

    Studien bygger på preliminära analyser av fyra fokusgruppsintervjuer med 21 föreningsledare (2 x 6, 1 x 5, 1 x 4) från 19 idrottsföreningar (två föreningar önskade att komma med två representanter).

     

    Resultat

    I ledarnas diskussioner kom det till uttryck att flickor och pojkar har med sig olika idrottskapital när de kommer till Sverige, och är mer eller mindre lämpliga för att kunna delta i den organiserade föreningsidrotten. Flickorna beskrevs i hög grad som en grupp som hade väldigt lite erfarenhet av idrott och fysisk aktivitet och som saknade idrottsliga förmågor.  Men även pojkar beskrevs i avsaknad av idrottskapital, i meningen förståelse av själva organiseringen av idrotten. Ledarna beskrev pojkar och flickor som distinkta grupper men också som grupper inom vilka det finns skillnader. Skillnaden mellan flickor beskrevs vara en följd av att kultur och traditioner i deras ursprungsländer kan vara mer eller mindre tillåtande i synen på flickor som idrottande subjekt. Även pojkarna som idrottande subjekt relaterades till deras ursprungsländer, men då främst i meningen att deras ursprung kunde förklara upplevda kroppsliga och mentala skillnader inom gruppen pojkar.

     

    ”95% är ju väldigt klena i kroppen, så de har ju liksom inte, de väger ju ingenting. I en närkamp när de började spela mot de svenska, äldre gubbarna så gjorde de bara så här, så flög de ju.”

     

    ”Ja det är allihop i stort sett, de här nerifrån Somalia och Eritrea”

     

    ”Ja där har du sugrör och så mot en afghan, där har du liksom ett riktigt dynamithuvud. Det är ju jättestor skillnad.”

     

    Diskussion och slutsatser

    Studien visar både på stereotypa föreställningar om flickor och pojkar och föreställningar om variationer inom dessa grupper. Resultat pekar på en vanligt förekommande och stereotyp bild av flickor med migrationsbakgrund som icke idrottare och som underrepresenterade i organiserad idrott. Givet att pojkar med migrationsbakgrund är väl representerade i föreningsidrotten  (se exempelvis Strandbu et al., 2017) finns en risk att förbise att vissa pojkar eller grupper av pojkar kan stå utanför eller i högre omfattning slutar med idrott. Med stöd av Connells (1995) teori om den hierarkiska relationen mellan olika maskulinitetspositioner, menar vi att de fysiskt svaga pojkarna positioneras som underordnade i ledarnas tal. I vidare forskning skulle det vara förtjänstfullt att fördjupa kunskapen om vilka pojkar som inkluderas och vilka som exkluderas i skilda idrottskontexter.

  • 6.
    Franzén, Karin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    At your service 24/7: Preschool managers on their tasks and daily work2018Ingår i: Early years, ISSN 0957-5146, E-ISSN 1472-4421, s. 1-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article focuses on Swedish preschool managers’ views of their tasks and daily work: activities, conditions, challenges and ideas on leadership. Five preschool managers were asked to write diary notes during a couple of weeks at work. Through the analysis process, we were inspired by Yukl’s hierarchical behaviour taxonomy. The taxonomy divides leadership behaviours into four parts, task-oriented, relations-oriented, change-oriented and external. The taxonomy was used in terms of positions the managers navigate between, rather than considering them as being bearers of certain behaviours. Data indicate that these preschool managers mainly use the task-oriented and the relation-oriented position. We noticed that they also activate positions oriented to change and external contacts and network building, but to a significantly lesser extent. They solve all kind of problems and many of their stories are about how they strive to meet the needs of children, parents and staff.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Enkäter till förskollärare2014Ingår i: Förskollärarens metod och vetenskapsteori / [ed] A. Löfdahl., M. Hjalmarsson & K. Franzén, Liber, 2014, s. 157-165Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Fritidshemmet – en utbildningsarena i spänningen mellan omsorgstradition, ökade kvalitetskrav och förtydligat uppdrag2019Ingår i: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 15, nr 2, s. 11-23Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här artikeln är att i samband med min professorsinstallation sammanfatta min forskargärning såhär långt, men också att rikta blicken framåt. Min forskning fokuserar på fritidshemmet som arena för utbildning, och på hur fritidspedagogers profession och arbete påverkas av genusordning, förändrad styrning av utbildning och skola, och krav på performativt tryck. Fritidshemmet är en väsentlig del av barndomen för en överväldigande majoritet av landets yngre skolbarn, men har trots det knappt rönt något intresse inom utbildningsvetenskaplig forskning. Utifrån resultat från tre av mina studier riktas i den här artikeln ljuset mot mötet mellan fritidshemmets omsorgstradition och frånvaron av mål att uppnå, och kravet på att uppvisa en verksamhet av hög kvalitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hjalmarsson, Fritidshemmet, en utbildningsarena
  • 9.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Fritidshemmet: lärande i samspel med skolan2011Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Fritidspedagoger om genus och jämställdhet - resultat från en nationell enkätstudie2011Ingår i: Fritidspedagogik - fritidshemmets teorier och praktiker / [ed] Klerfelt, Anna & Haglund, Björn, Stockholm: Liber , 2011, s. 224-242Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Fritidspedagogers skattningar av sitt yrkeskunnande.: Resultat från en nationell enkätundersökning.2010Ingår i: Kapet, ISSN 1653-4753, Vol. 1, nr 1, s. 39-58Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln bygger på resultat från en nationell enkätundersökning och behandlar fritidspedagogers skattningar av sitt yrkeskunnande i förhållande till en rad aspekter i arbetet. De fåtal studier som har riktat intresse mot området har dels visat att fritidspedagoger kopplar sin yrkeskompetens till barns sociala lärande, gruppdynamik och relationella aspekter, dels att fritidspedagoger kan ha svårt att definiera och beskriva sitt professionella kunnande. Genom tillämpning av faktoranalys skapades fyra faktorer; social kompetens, arbetssätt och metoder, jämställdhet och mångfald samt ämneskunskap och bedömning. Undersökningen bekräftar delvis vad tidigare studier visat, att fritidspedagoger ser sig som skickliga på att skapa trygghet, skapa ett positivt klimat och stödja barns självförtroende. Samtidigt nyanserar den tendenser och slutsatser från tidigare forskning genom att enkätens uppgiftslämnare tycks känna en påtaglig tilltro till sitt yrkeskunnande, när det handlar om arbetsuppgifter som knyter an till samtliga nämnda faktorer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Förändrade krav i läraryrket?2009Ingår i: Genus i förskola och skola: förändringar i policy, perspektiv och praktik / [ed] Inga Wernersson, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis , 2009, s. 105-120Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Governance and voluntariness for children in Swedish leisure-time centres: leisure-time teachers interpreting their tasks and everyday practice2013Ingår i: International Journal for Research on Extended Education, ISSN 2196-3673, E-ISSN 2196-7423, Vol. 1, nr 1, s. 86-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 14.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Leisure-time teachers’ reflections on systematic quality work: Approaches and challenges2018Ingår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 189, nr 13, s. 2197-2205Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In times of global tendencies on governance of the public sector, ‘quality’ has become a keyword, an ideal. In Sweden, all municipalities, school heads and teachers are required to carry out systematic quality work to meet the demand on goal attainment. Working with documentation is a crucial aspect of this process. The Swedish leisure-time centre aimed for younger school children has goals to strive towards but not goals to attain. This study aims to gain knowledge of leisure-time teachers’ reflections on their work with documentation. Based on written reflections from 22 groups of leisure-time teachers engaged in a continuing professional development course, the article call for a discussion on meanings of ‘quality’ and what effect systematic quality work has on views of valued activities, content and professional skills, and on the holistic notion of pupil’s learning and development.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Hjalmarsson, Maria
    Institutionen för pedagogik och didaktik, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. .
    Lärarprofessionens genusordning: En studie av lärares uppfattningar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntningar2009Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis presents a study of the gender order of the teaching profession. It focuses on how teachers perceive meanings of the gender order in their work. It also focuses how the gender order is expressed in the interviewees’ understandings and interpretations of their assignment and work.

    The theoretical concept gender contract (Hirdmans, 1988, 2007) is used to interpret and analyse how teachers apprehend their work tasks and how these are carried out. Lindgrens (1985, 1999) studies of majority- and minority positions at a work place are relevant as that the amount of women and men in schools’ lower grades differ. The theoretical concept gender regime (Connell, 1996) is used to study how the overall gender order is expressed in different schools. Connell (1999) describe a hierarchy of masculinities which is used as a tool to understand how the male teachers reason about expectations from others.

    The thesis is primarily based on an interview study among fourteen teachers in grade three to five in an urban municipality. Some data from a questionnaire, answered by approximately 600 teachers who work with children 10-12 years old, are also included.

    Results show that social dimensions are intervened with pedagogic-didactic aspects, but at the same time talked about as disturbing teachers’ main assignment. Social dimensions are described as taking a lot of teachers’ time and energy, but also as “that all round”. Especially the male teachers discuss aspects as caring and relationships to pupils and describe these aspects as a source to challenge in work. From a gender perspective, it is interesting to note that it is mostly female coded aspects, i.e. relationships that are described as “that all around”. Contact with parents is highly emphasized and influenced by aspects of ethnicity. Several teachers state that norms in the pupils’ home environment and norms in school differ. Because of this, contact with parents includes dilemmas.

    Partly because of that, it can be hard to delimit the teacher role from the private role.

    Even if tasks related to social dimensions in work are described as “that all around”, the importance of the teachers’ social competence is emphasized. The teachers maintain that competence in work does not have anything to do with the gender of the teacher. Especially younger teachers tend to emphasize abilities and competences of the individual. At the same time, it seems that women and men partly handle different kinds of tasks and that certain tasks get gender coded, which corresponds to the regulations of the gender contract through which the gender order is established.

    Several male teachers state that they have worked as teachers for smaller groups of pupils with special needs, without having the relevant educational background. These men also told that they were recruited to handle instable groups of pupils. Thereby, they are expected to behave like “real men”, i.e. perform a hegemonic masculinity, and if they don’t they run a risk to be seen as unmanly. Feelings of shame are discussed only by male teachers. This shows that not only women but also men “suffer” of the gender order.

    The male teachers dwell upon strong expectations from parents to “uphold peace and quiet” in a way that female teachers don’t. However, when focusing the corresponding theme in the questionnaire, the picture changes. 91% (n=366) of the female teachers and 86% (n=235) of the male teachers feel to a high degree expectations from parents to “uphold peace and quiet”.

  • 16.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Manligt kön är en merit2011Ingår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, nr 1, s. 55-60Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    The presence of pedagogy and care in leisure-time centres' local documents: Leisure-time teachers' documented reflections2018Ingår i: AUSTRALASIAN JOURNAL OF EARLY CHILDHOOD, ISSN 1836-9391, Vol. 43, nr 4, s. 57-63Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    MANY COUNTRIES OFFER younger school children school-age child care. However, the governance, organisation and practical activities and its relation to education and care differs within and between countries. In Scandinavia, the concept of Educare acknowledges the need for emotional, social and intellectual aspects of the holistic view of learning. The Swedish leisure-time centres (LTC) designed for younger school children have, by tradition, an identity that strongly relates to aspects of care. This study aims to gain knowledge of leisure-time teachers' (LTT) reflections on how pedagogy and care appear in LTCs' local documents. After examining the written reflections of 22 groups of LTTs involved in a professional development course, it can be argued that care is fundamental to the LTC activities; however, this notion is simultaneously challenged by neoliberal tendencies.

  • 18.
    Hjalmarsson, Maria
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Löfdahl, Annica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Being caring and disciplinary: male primary school teachers on expectations from others2014Ingår i: Gender and Education, ISSN 0954-0253, E-ISSN 1360-0516, Vol. 26, nr 3, s. 280-292Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article explores how male primary school teachers view and relate to other people's expectations of them as teachers. The empirical data consists of interviews with seven teachers working in compulsory school grades three to five in a large-sized town in Sweden. The theoretical work on relations among masculinities developed by Connell and the theoretical concept of care discussed by Noddings are used in the analysis work. Results show on one hand that the teachers view themselves as privileged due to their minority position and on the other hand feel considerable pressure from others as well as from themselves to perform a certain kind of masculinity. The teachers' descriptions of their everyday practices show that they sometimes gather in homo-social groups and demonstrate a care orientation by trying to constitute the welfare of the pupils.

  • 19.
    Hjalmarsson, Maria
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Löfdahl, Annica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Confirming and resisting an underdog position: Leisure-time teachers dealing with a new practice2015Ingår i: European Early Childhood Education Research Journal, ISSN 1350-293X, E-ISSN 1752-1807, Vol. 23, nr 4, s. 434-443Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article focuses on how leisure-time teachers (LtT) in Sweden both confirm and resist the array of new demands related to leisure-time centres (LtC). The data consist of interviews with six LtTs. The results are interpreted as representing different parts of the LtT's professionalism and show that the LtTs through their tellings constructs certain children, problems and solutions as a response to the demands in their work, thereby both confirming and resisting an underdog position. By constructing a manageable child they legitimise their professionalism and vice versa: constructing a child they are not capable of handling underlines their work conditions and offers a response to the discussion of insufficient quality, thereby confirming the low status of LtTs.

  • 20.
    Hjalmarsson, Maria
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Löfdahl, Annica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Fritidshem som en arena för barndomenskulturella styrning2013Ingår i: Barns livsvillkor i mötet med skola och fritidshem / [ed] Michael Jensen & Anders Fjällhed, Lund: Studentlitteratur, 2013, s. 77-88Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 21.
    Hjalmarsson, Maria
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Löfdahl, Annica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Omsorg i svenska fritidshem: Fritidspedagogers etiska förmåga och konsekvenser för barn2014Ingår i: BARN, ISSN 1404-8965, Vol. 3, s. 91-106Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln syftar till att undersöka hur fritidspedagoger förstår och tolkar omsorgsaspekten i sitt uppdrag och arbete samt vilka konsekvenser detta kan få för de barn som deltar i verksamheten. Det empiriska materialet bygger på intervjuer med och dagboksanteckningar skrivna av fritidspedagoger. Resultaten visar på fritidspedagogers etiska förmåga att arbeta med omsorg. Denna etiska förmåga kan beskrivas som en sammantagen förmåga bestående av kunskaper om omsorgsetiska värden, om förmåga att möta krav på omsorg i verksamheten samt deras etiska förhållningssätt. Resultaten har analyserats utifrån barndomssociologiskt ramverk och visar att fritidshemmet kan förstås som en unik omsorgsarena där barn ges möjligheter att utveckla en egen omsorgskompetens och där barn ges möjligheter, som individer och som grupp, att bli delaktiga i ett hållbart omsorgsklimat där barnens egna omsorgshandlingar ses som viktiga, både här-och-nu och i ett framtida perspektiv.

  • 22.
    Hjalmarsson, Maria
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Löfdahl, Annica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Warin, Jo
    Lancaster University, UK.
    Gendered aspects of Leisure-time teacher’s care: social and physical dimensions2017Ingår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 8, nr 3, s. 232-245Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article aims to gain knowledge on how gender and profession are accounted for and expressed in leisure-time teachers’ (LtTs) work in Sweden, with a specific focus on the caring aspects of the profession. Our results show that LtTs take up various positions in navigating between aspects connected to managerialism and external auditing as well as trust and internal valuation. We argue that the need exists for an expanded understanding of care in order to recognise and reward various gendered actions and activities in teachers’ caring orientation. The article provides knowledge to both researchers and practitioners on gendered nuances of care that by tradition have been connected to women.

  • 23.
    Hjalmarsson, Maria
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Löfdahl Hultman, Annica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Det är inte jag som har tillsatt mig själv på posten: Motstånd och ironi i relationer mellan förstelärare och deras kollegor2016Ingår i: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, nr 1, s. 76-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    2013 infördes en ny reform om karriärvägar för lärare. Genom att tillsätta 17 000 lärare i en ny position, en formellt högre befattning – förstelärare - förväntas reformen förutom att bidra till skolutveckling och förbättrad måluppfyllelse även att höja läraryrkets status. Efter reformens två första år konstateras att förstelärarpositionen domineras av kvinnor. I artikeln belyses de villkor som kvinnor i lärarkarriärer mött och fortfarande möter, villkor som relateras till de positioner som förstelärarna upplever sig ha. Data från intervjuer och enkäter belyser hur första generationens förstelärare själva upplever att lärarkollegor ser på deras nya position och hur de själva hanterar dessa bemötanden. I analysen av data har vi inspirerats av ett teoretiskt ramverk av Wahl, Holgersson och Höök (1998) om hur ironi och motstånd används för att hantera skilda positioner bland kollegor. Resultaten visar framförallt hur förstelärare utsätts för ironiska kommentarer och gliringar från kollegor, men även hur förstelärare gör motstånd och hävdar sin position. 

     

    Begreppet position används i artikeln i två betydelser. Å ena sidan refererar position till den formella befattningen som förstelärarna har fått genom förordnandet. Å andra sidan hänvisar positionsbegreppet till den symboliska plats som förstelärarna försätts och försätter sig själva i genom interaktion med andra i yrkesvardagens praktiker.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Hjalmarsson, Maria
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Odenbring, Ylva
    University of Gothenburg.
    Compensating for unequal childhoods: practitioners’ reflections on social injustice in leisure-time centres2019Ingår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, s. 1-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden and other countries, children's everyday lives and educational opportunities depend on their living conditions and class backgrounds. The current study examined the manifestation of issues of social injustice and unequal childhoods in the daily practices of leisure-time centres in Sweden. The empirical data were derived from the written reflections of practitioners enrolled in a continuing education course. The results indicate that leisure-time centres play an important role by compensating for unequal childhoods and other inequalities in the society. The practitioners discussed the importance of the centres’ maintaining supplies of clothing and equipment for children who lack these essentials for participation in outdoor activities. This compensation for unequal childhoods was also expressed through the provision of a free snack every afternoon and free meals during excursions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Hjalmarsson, Maria
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Saar, Tomas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    "Vad är det här?"2012Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Löfdahl, Annica
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Shared understandingamong pre-schoolers2014Ingår i: The RoutledgeInternational Handbook of Young Children’s Thinking and Understanding / [ed] S. Flannery Quinn & S. Robson, Routledge , 2014, s. 273-281Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 27.
    Löfdahl, Annica
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Franzén, Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    De yngsta barnen - exemplet matematik2014Ingår i: Förskollärarens metod och vetenskapsteori / [ed] Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K., Liber, 2014, s. 58-68Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Löfdahl, Annica
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Hjalmarsson, MariaKarlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.Franzén, KarinKarlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Förskollärarens metod och vetenskapsteori2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Löfdahl, Annica
    et al.
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Saar, Tomas
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Fritidshemmets potentiella didaktik och barns och pedagogers gemensamma möjligheter2011Ingår i: Fritidspedagogik – Fritidshemmets teorier och praktiker / [ed] A. Klerfelt & B. Haglund, Stockholm: Liber, 2011, s. 42-60Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet beskriver och diskuterar vi om fritidshemmen, de vardagliga praktiker och den möjliga didaktik som utvecklas och tar form däri.  Det handlar om skolbarnsomsorgen - eller fritids – dvs.  loven och tiden före och efter den ordinarie skoldagen. Skolan har sedan länge varit en viktig kugge i byggandet av den Svenska välfärdsstaten och har varit föremål för omfattande forsknings- och utredningsinsatser, likväl som för utbildningspolitiska ambitioner och beslut. I jämförelse med de didaktiska metoder, kunskapstest, individuella kunskapsmål och kognitiva förmågor som idag betonas i förskolan och skolan, menar vi att fritidsverksamheten under senare tid hamnat i ett slags ideologiskt och pedagogiskt vakuum och dess funktion som pedagogisk institution blivit allt mindre synlig. Istället beskrivs fritidshemmet utifrån den verksamhet som bedrivs där och ofta utifrån en polär logik, där till exempel lärande konstrueras i motsats till omsorg och där meningsfullhet ställs i relation till brist på planering.

    Kapitlet utgör en del av ett större projekt om fritidshem som studerar hur olika faktorer ordnar och reglerar verksamheten, men också hur den ständigt förändras och skapar nya möjligheter. I den här texten vill vi diskutera hur fritidshemmen kan förstås och beskrivas som en didaktisk arena. I vår tillämpning av didaktikbegreppet innebär det att artikulera verksamheten utifrån vilka kunskapsmöjligheter, utveckling och skapande av förändring och innebörder som fritidshemmen öppnar för. Genom detta vill vi utmana en förståelse av didaktik som utgående från fördefinierade kunskapsmål (vad), generella modeller för kunskapsdistribution (hur) och normeringar av värden (varför).

  • 30.
    Löfdahl Hultman, Annica
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Children’s interpretive reproduction of gender-conscious didactic agendas in a Swedish pre-school2016Ingår i: Men, masculinities and teaching in early childhood education: International perspectives on gender and care / [ed] Simon Brownhill, Jo Warin, Inga Wernersson, London: Routledge, 2016, 1, s. 36-45Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Maria, Hjalmarsson
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Grundskolans lärare om förändrade krav i yrket.En jämförelse utifrån antal yrkesverksamma år2012Ingår i: Barn, barndomar, rättigheter och utbildningar. Vänbok till SolveigHägglund / [ed] A. Löfdahl & H. Perez Prieto, Karlstad University Studies , 2012, s. 68-82Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Saar, Tomas
    et al.
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Löfdahl, Annica
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem.2012Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 5, nr 3, s. 1-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Knowledge possibilities in the Swedish afterschool settings 

    This article discusses how the Swedish afterschool settings can be understood as a pedagogic practice. Interviews and field observations with teachers and children were analyzed from a discursive and network perspective. The teachers articulated a discourse about a professional competence to control the organization of the activities in relation to ideals and practical conditions. In practice, however, the children negotiated, challenged and developed the activities in ways that went beyond what was planned and possible to articulate, evaluate and control. The article proposes a pedagogy for the afterschool setting that is built on teachers and children’s joint descriptions of the knowledge possibilities that are ongoing produced in the activities.

     

     

  • 33.
    Söderström, Åsa
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Capturing the proven experience through action learning: The systematic work of developing quality in Swedish leisure-time centres.2014Ingår i: Action Learning and Action Research Journal, E-ISSN 1326-964X, Vol. 20, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to discuss the requirement of the Swedish Educational Act that says that the activities of school and leisure-time centres should be based on (soft) science and proven experience. The discussion is carried out through illustrations from a collaborative action learning project that took place between researchers and leisure-time teachers with the overall aim to strengthen evidence-based knowledge about leisure-time teachers and to clarify their proven experience. The combination of pupils’ proven experiences and the leisure-time teachers’ reflective and researching approach proved to be the best route to follow in increasing the quality of the leisure-time centres. The leisure-time centres involved, to a greater extent than before the project, are now built upon a scientific approach as well as the proven experiences of both the pupils and the leisure-time teachers. The project underlines the well-known facts that developmental work needs stability and continuity to lay the foundation for sustainable change and that changes need to be a clear part of the schools’ development organization.

  • 34.
    Söderström, Åsa
    et al.
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Egna studier lyfter kvaliteten på fritids2012Ingår i: Chef och Ledarskap, ISSN 1653-5340Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Söderström, Åsa
    et al.
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Med siktet inställt på vardagsproblem2012Ingår i: Fritidspedagogen, ISSN 0349-2478, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1 - 35 av 35
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf