Change search
Refine search result
1 - 37 of 37
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1. Hermansson, Carina
    et al.
    Saar, Tomas
    Children’s Text-Like Writing as Nomadic WritingArticle in journal (Refereed)
  • 2.
    Hermansson, Carina
    et al.
    Umeå universitet.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Nomadic writing in early childhood education2017In: Journal of Early Childhood Literacy, ISSN 1468-7984, E-ISSN 1741-2919, Vol. 17, no 3, p. 426-443Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article explores how the processes of writing and writers emerge and transform in two examples of Swedish early childhood educational writing practices. Students' writing is a multifaceted activity involving a myriad of interconnected elements; however, to make sense of what is going on, more knowledge is needed about the connectivity, the movement and the unpredictability inherent in these activities. Taking a posthuman and nomadic perspective, the article studies how text and writer are co-constituted through the interrelations between human elements and non-human elements. The article concludes that conceptualizing writing as nomadic provides a way to view young children's educational writing as sites of experimentation, thus guiding the pedagogical attention to the productive potential of the writing situation.

  • 3. Hermansson, Carina
    et al.
    Saar, Tomas
    Olin-Scheller, Christina
    Five Days and a Story: The Emergence of an Educational Writing Process in a Swedish Early Childhood ClassroomArticle in journal (Refereed)
  • 4.
    Hermansson, Carina
    et al.
    Malmö Högskola.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Olin-Scheller, Christina
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Rethinking 'Method' in Early Childhood Writing Education2014In: Educare : vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, Vol. 2, p. 121-146Article in journal (Refereed)
  • 5.
    Hjalmarsson, Maria
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    "Vad är det här?"2012Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 6.
    Löfdahl, Annica
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Hjalmarsson, M
    Everyday practice in after school settings/Leisure-time centres2010Conference paper (Refereed)
  • 7.
    Löfdahl, Annica
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Fritidshemmets potentiella didaktik och barns och pedagogers gemensamma möjligheter2011In: Fritidspedagogik – Fritidshemmets teorier och praktiker / [ed] A. Klerfelt & B. Haglund, Stockholm: Liber, 2011, p. 42-60Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet beskriver och diskuterar vi om fritidshemmen, de vardagliga praktiker och den möjliga didaktik som utvecklas och tar form däri.  Det handlar om skolbarnsomsorgen - eller fritids – dvs.  loven och tiden före och efter den ordinarie skoldagen. Skolan har sedan länge varit en viktig kugge i byggandet av den Svenska välfärdsstaten och har varit föremål för omfattande forsknings- och utredningsinsatser, likväl som för utbildningspolitiska ambitioner och beslut. I jämförelse med de didaktiska metoder, kunskapstest, individuella kunskapsmål och kognitiva förmågor som idag betonas i förskolan och skolan, menar vi att fritidsverksamheten under senare tid hamnat i ett slags ideologiskt och pedagogiskt vakuum och dess funktion som pedagogisk institution blivit allt mindre synlig. Istället beskrivs fritidshemmet utifrån den verksamhet som bedrivs där och ofta utifrån en polär logik, där till exempel lärande konstrueras i motsats till omsorg och där meningsfullhet ställs i relation till brist på planering.

    Kapitlet utgör en del av ett större projekt om fritidshem som studerar hur olika faktorer ordnar och reglerar verksamheten, men också hur den ständigt förändras och skapar nya möjligheter. I den här texten vill vi diskutera hur fritidshemmen kan förstås och beskrivas som en didaktisk arena. I vår tillämpning av didaktikbegreppet innebär det att artikulera verksamheten utifrån vilka kunskapsmöjligheter, utveckling och skapande av förändring och innebörder som fritidshemmen öppnar för. Genom detta vill vi utmana en förståelse av didaktik som utgående från fördefinierade kunskapsmål (vad), generella modeller för kunskapsdistribution (hur) och normeringar av värden (varför).

  • 8.
    Nordberg, Marie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Moralisk panik ersätter kulturanalys2006In: KRUT Kritisk utbildningstidskrift, ISSN 0347-5409, Vol. 120, no 4, p. 44-63Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Debattartikeln tar upp betygsmätningarna och diskuterar kritiskt utgångspunkterna i debatten om och oron för pojkars skolprestationer. Är det så enkelt att man kan säga att pojkar är skolsystemets förlorare? Alla pojkar är inte det social bakgrund är fortfarande en minst lika avgörande faktor som kön när det gäller skolprestationer. Och vad är det egentligen som skall presteras? Vilken typ av individ är det som skolan vill forma och vad har maskulinitetsnormer för betydelse för hur pojkar relaterar till skolan och dess verksamhet?

  • 9.
    Nordberg, Marie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Softarna, bråkstakarna och antipluggkulturen2008In: Maskulinitet på schemat / [ed] Marie Nordberg, Liber , 2008Chapter in book (Refereed)
  • 10.
    Nordberg, Marie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Hellman, Anette
    Deconstructing the “normal” boy – Heterosexuality and gender constructions in school and preschool.2010In: Norm-struggles: sexualities in contentions. / [ed] L. Martinsson, & E. Reimers, Newcastle: Cambridge Scholars Publishing, 2010, p. 29-52Chapter in book (Refereed)
  • 11.
    Nordberg, Marie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centrum för genusforskning.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Hellman, Anette
    Deconstructing the “normal” boy.: Heterosexuality and gender constructions in school and preschool.2010In: Norm-struggles: sexualities in contentions / [ed] L. Martinsson, & E. Reimers, Newcastle: Cambridge Scholars , 2010, p. 29-52Chapter in book (Refereed)
  • 12.
    Nordberg, Marie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Hellman, Anette
    Deconstructing the Normative Boy in Pre-school and School and in Masculinity Research2006Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    As the sociologist Barrie Thorne (1993) has highlighted only some boys and some practices are in focus when masculinity is considered in the classroom and in gender research. The same is the case concerning girls. Both in the contemporary public debate concerning boys, girls and schooling and in research girls and boys are often constructed as two separate and homogeneous groups with different interests and practices. Hereby some positions, bodies, practices and ways of performing masculinity and femininity are neglected and marginalised. By challenging the gender dichotomy and the common understanding of masculinity and femininity and by problemizing the construction of normativity and heterosexuality in nurseries, preschools and schools, in the public debate and in research this session investigates and discusses on the one hand the positions offered, constructed and performed by teachers and boys and girls and on the other hand the possibilities and obstacles connected to the concept of heteronormativity in studies of boys, girls and schooling. What kind of masculinity and femininity positions become performative and are constructed, performed and offered individuals categorised as boy and as girl? What practices are neglected, marginalised and dispelled from masculinity and femininity when normativity and the categories boys and girl are constructed? In what way and in what situations is the gender dichotomy and gender hierarchies constructed and challenged? Is heteronormativity really a fruitful concept in research on boys, girls, masculinity, femininity, sexuality and schooling? What methods can be productive? Are there any problems with the concept? We welcome both empirical and descriptive papers highlighting gender and sexuality constructions in nurseries and classrooms and playgrounds, in the public debate and in research as well as theoretical and methodological papers

  • 13.
    Nordberg, Marie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Hellman, Anette
    Deconstructing the Normative Boy in Pre-school and School and in Masculinity Research2006Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to discuss and challenge the heteronormative and stereotypical descriptions of boys and masculinity in the Swedish debate and in research about boys and schooling. By taking point of departure in post structural feminism, queer theory and critical studies on men and masculinities the paper will address on the one hand how heteronormativity and the normative boy are constructed in the debate and in research and on the other hand how the category boy and heteronormativity are materialised in some situations and interviews with boys and girls in pre-schools and primary schools.



    What masculinity positions are shaped and offered to individuals categorised as boy and what practices are excluded and not seen as masculine? In what way is heteronormativity a part of the construction of the ordinary boy? In the last part of the paper we will highlight methodological aspects and discuss the possibilities and obstacles connected to the concept of heteronormativity. The paper is a part of an ethnographic project in progress, Becoming a Real Boy, financed by the Swedish Research Council, based on poststructural discourse theory and Judith Butlers concept of performativity and gender as performance.

  • 14.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Another Brick in the Wall?: Gender constructions in creative school subjects in Sweden2007Conference paper (Refereed)
  • 15.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Articulating the Immanent: children unfolding numbers.2013In: Global Studies of Childhood, ISSN 2043-6106, E-ISSN 2043-6106, Vol. 3, no 3, p. 310-317Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to discuss how pedagogical practices, methods and materials produce processes and assemblages that regulate the positions and kinds of meaning that are allowed to emerge in the classroom. The empirical material used in this article consists of ethnographic field-study  observations and interviews at a Swedish primary school. An episode in a maths lesson is described and analysed using concepts and metaphors developed by Deleuze and Guattari. The observations show how the students at one point during the lesson turn from counting and repeating the factual number of cats in a picture to discussing the existence of potential cats. Two pedagogical trajectories are identified and analysed. One relates to the task of determining and conceptualising predefined numbers, and the other consists of flows and forces that explore, embody and unfold ways of relating to numbers that challenge the dominance of cognitive rationality and linear processes of school mathematics. The article ends with a discussion of pedagogy for the primary school that combines the real and the immanent. This approach opens for a mutual articulation of what is and what can be, but also for students' influence on educational practice.

  • 16.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Bilder av pojkar: skapande ämnen som möjlighet eller hinder för könsöverskridanden2007Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln avser jag att nyansera föreställningarna om skolämnens könsmärkning och skolan som en producent av maskulinitet. Episoder från två bildlektioner i årskurs fem analyseras, där jag beskriver hur könsstereotyper både reproduceras och överskrids. Avgörande för utfallet är vilka subjektspositioner som möjliggörs och vad de relaterar till. När det skapas en diskursiv praktik som fokuserar eleven som ett autonomt och skapande subjekt möjliggörs för heteronormativa och könspolära positioner. Ett överskridande kan ske när eleverna aktualiserar andra diskursiva redskap att läsa och förstå sig själva. Detta kan ske när bildskapandet fokuserar hur könskategoriers tecken och markörer är flytande, simultana och föränderliga. Istället för att iscensätta och särskilja maskulina och feminina positioner och tecken, utforskar eleverna likhet och de grunder på vilka könskategorier gestaltas. Min slutsats är att skapande ämnen kan ge viktiga bidrag i skolan för elever att pröva och utveckla icke-könade positioner.

  • 17.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Coaching masculinities2006Conference paper (Refereed)
  • 18.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Constructing masculinity in PE education2006Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In my presentation I will discuss how physical education (PE) produces polarized and stereotypical gender categories but also a hierarchy of masculinity positions. By emphasizing the competitive and strenuous aspects of PE, the education functions as a coach of traditional and hegemonic masculinity. Besides emphasizing masculinity in certain ways this practice also marginalizes girls and some boys. My observations of teachers disciplining practices, in forms of criticism, hard physical exercises, yells, and allusions to fighting spirit, is in accordance with earlier research on boys, school and masculinity. However, in my presentation I will highlight how this practice also produces resistance and opens for alternative masculinity definitions and discourses. The study is informed by post structuralism and critical studies on men and masculinities and is carried out as a case study on two primary schools

  • 19.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Estetiska kunskapspraktiker: Konstens metoder vs skolans träningslogik2005In: Utbildningsvetenskap 2005 – Resultatdialog och framåtblick, Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie , 2005, Vol. 13:2005Chapter in book (Other academic)
  • 20.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Hamsterpaj och hästkillar: konstruktion av kön, normalitet och hierarkier i grundskolans mellanår2008Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 21.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Lektionsmontage: ett nätverksteoretiskt och relationistiskt exempel på analys av lektioner2009In: Kapet, ISSN 1653-4743, Vol. 1, no 1, p. 6-20Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I artikeln ställs frågan om vad som styr, reglerar och formar lektioner i grundskolans högre årskurser. De dominerande förklaringarna utgår ofta från antaganden om underliggande strukturer, generella mekanismer eller kulturella determinanter. För att pröva en alternativ förklaring analyseras tre lektioner i år 9 utifrån ett nätverksteoretiskt och relationistiskt synsätt. I analysen fokuseras på hur innebörder och erfarenheter flödar mellan olika sammanhang och beskrivs hur faktorer i lektionspraktiken sammanfogas i kontextuella nätverk. Tre skilda lektionsmontage identifieras; diffusion, förtätning och poröshet, vilka visar olika former för hur lektioner stabiliseras, förändras eller inhyser motsättningar. Avslutningsvis diskuteras hur synsättet kan användas för att tillämpa en plural demokrati i skolan.

  • 22.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Musikens dimensioner - En studie av unga musikers lärande1999Doctoral thesis, monograph (Other academic)
  • 23.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Pojkars berättelser & berättelser om pojkar2007In: Svenskläraren Nr 2 2007Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I artikeln visas hur pojkar iscensätter strategier och positioner som kan vara oförenliga med skolans pedagogik och föreställningar om den goda eleven. En konsekvens är att pojkar och flickor får olika träning, kunskaper och erfarenheter i skolan. Vidare diskuterar artikeln hur förväntningar och föreställningar om flickor och pojkars olikhet i intressen, läs- och skrivförmåga lätt görs till berättelser som befäster stereotyper och försvårar möjligheterna till överskridande och prövande av nya positioner

  • 24.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Skapandets ramar -: könskonstruktioner och överskridanden i skolans musik- och bildundervisning2008In: / [ed] Nordberg, Marie, Liber , 2008Chapter in book (Other academic)
  • 25.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Skolans akustiska territorier2012In: Barn, Barndomar, Rättigheter och utbildningar: Vänbok till Solveig Hägglund, Karlstad University studies , 2012, p. 181-191Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 26.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Som om kunskaper och elever vore neutrala2006In: Lärarnas tidning Nr 7/2006Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 27.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    The construction of normality and hierarchies in the neo-liberal school2008Conference paper (Refereed)
  • 28.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    The dimensions of music: music learning in theory and praxis2003In: Finnish Journal of Music EducationArticle in journal (Refereed)
  • 29.
    Saar, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Towards a new pedagogy for the after school setting2014In: European Early Childhood Education Research Journal, ISSN 1350-293X, Vol. 22, no 2, p. 254-270Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The voluntary after-school setting is a significant part of the educational system in Sweden and includes about 80 % of the children from 6 to 9 years old. The national curriculum stipulates that the setting should not carry on teaching, but provide a stimulating and safe environment and offer activities that support the development of values, communicative and social skills. The aim of this article is to challenge this polar understanding of knowledge and discuss after-school pedagogy from a ‘nomadic’ and democratic perspective, based on observations of how children receive, handle and develop activities in the after-school setting. The results present an alternative understanding of learning and knowledge and show that children’s activities unfold and open for new ways to assemble and handle a situation, although not articulated and understood as learning by the pedagogues. The staff’s supervising and fostering activities can interrupt the children’s flow and becomings, but in some cases also be supportive. This implicates a pedagogy in the after-school setting that builds on children’s play, intensity and the joy of exploring the possibilities of a situation. 

  • 30.
    Saar, Tomas
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Hägglund, Solveig
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Löfdahl, Annica
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Bilder av barn och barndom2009In: Det politiska barnet: bidrag till utforskandet av barn och barndom som politiska kategorier, Karlstad: Estetisk-filosofiska fakulteten, Pedagogik, Karlstads universitet , 2009, no 2009:39, p. 2-7Chapter in book (Other academic)
  • 31.
    Saar, Tomas
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Hägglund, Solveig
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Löfdahl, Annica
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Det politiska barnet: Bidrag till utforskandet av barn och barndom som politiska kategorier2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad är barn? Vid en första anblick kan frågan förefalla onödig, som ett sätt för forskare att krångla till något som alla vet. Tänker man efter en stund upptäcker man att det kanske inte är så självklart. Det finns en rad olika uppfattningar om hur man ska uppfostra, undervisa, möta, skydda, frigöra, ordna miljöer för och vägleda barn in  i samhället. Bilder av barn och barndom varierar också historiskt och mellan olika sammanhang. Barn har framställts som naturliga, kompetenta, otämjda, ondskefulla, upproriska eller änglalika, för att ta några exempel. I den här antologin svarar vi inte på frågan om vad ett barn är. Däremot undersöker vi hur olika uppfattningar och bilder av barn och barndom uppkommer och vad de får för konsekvenser för till exempel omsorg, utbildning, föräldraskap och samhällsplanering. Ett genomgående tema i antologin är att diskutera hur barn kan förstås som en politisk kategori, där maktordningar, tillhörigheter, exkluderingar, gränser och hierarkier produceras och normalitet upprättas.

    Antologin är resultatet av en forskarutbildningskurs som hölls på Karlstads universitet hösten 2008. I kursen ville vi utforska hur barn och barndom kan förstås som politiska kategorier och öka vår gemensamma förståelse snarare än att presentera färdiga förklaringar. Samtliga deltagare ställde sig positiva till att avsluta kursen med varsitt bidrag med en egen infallsvinkel till antologin. Lärare på kursen liksom redaktörer för antologin är professor Solveig Hägglund, docent Annica Löfdahl och lektor Tomas Saar. De ingår i forskargruppen utbildningsvetenskapliga studier av barn och barndom (UBB) vid Karlstads universitet och kursen och antologin är ett exempel på den verksamhet som bedrivs i forskargruppen.

  • 32.
    Saar, Tomas
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Löfdahl, Annica
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Om perspektiv på barn, barndom, förskola2014In: Förskollärarens metod och vetenskapsteori / [ed] Löfdahl, Annica, Franzén, Karin & Hjalmarsson, Maria, Liber , 2014, p. 22-31Chapter in book (Other academic)
  • 33.
    Saar, Tomas
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Löfdahl, Annica
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem.2012In: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 5, no 3, p. 1-13Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Knowledge possibilities in the Swedish afterschool settings 

    This article discusses how the Swedish afterschool settings can be understood as a pedagogic practice. Interviews and field observations with teachers and children were analyzed from a discursive and network perspective. The teachers articulated a discourse about a professional competence to control the organization of the activities in relation to ideals and practical conditions. In practice, however, the children negotiated, challenged and developed the activities in ways that went beyond what was planned and possible to articulate, evaluate and control. The article proposes a pedagogy for the afterschool setting that is built on teachers and children’s joint descriptions of the knowledge possibilities that are ongoing produced in the activities.

     

     

  • 34.
    Saar, Tomas
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Nordberg, Marie
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centrum för genusforskning (from 2013).
    Att göras till "riktig" pojke: Maskulinitetsskapanden i skolans praktik2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 2, p. 5-20Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I utbildningsdebatten och i genusforskning framställs ofta pojkar som ointresserade av skolarbete, underpresterande och hur vissa pojkar stör ordningen och tar tid från lärarens undervisning och andra elevers lärande. Syftet med artikeln är att presentera alternativa berättelser och att nyansera den stereotypa bilden av skolpojken som ointresserad av skolan och fångad i en maskulin kultur dominerad av styrka, tävling, rangordnande och motstånd. Det empiriska underlaget utgörs av material från ett längre etnografiskt projekt där ett antal förskoleavdelningar och klasser i grundskolans tidigare år deltog. Utifrån kritisk diskursteori och queerteori analyseras och diskuteras hur maskulinitet och könspositioner produceras i relation till undervisningens organisation och olika lektionspraktiker. Artikeln avslutar med att konstatera att det finns en mängd sätt för pojkar att vara i skolan som inte ansluter till den stereotypa bilden av skolpojken, eller som självklart kopplats till eller artikulerats som maskulinitet. Dessa sätt och individer riskerar dock att osynliggöras och inte igenkännas och förkroppsligas som "riktig" manlighet. 

  • 35.
    Saar, Tomas
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Nordberg, Marie
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centrum för genusforskning.
    Barn, estetik och konstnärliga metoder2014In: Förskollärarens metod och vetenskapsteori / [ed] Löfdahl, Annica, Franzén, Karin & Hjalmarsson, Maria, Liber , 2014, p. 69-80Chapter in book (Other academic)
  • 36.
    Saar, Tomas
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Nordberg, Marie
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Hellman, A.
    Att göras till: föreställningar, förkroppsliganden och förhandlingar om det normala och det önskvärda2008In: Resultatdialog 2008. Vetenskapsrådets rapportserie 12:2008, Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie , 2008Chapter in book (Other academic)
  • 37.
    Saar, Tomas
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Nordberg, Marie
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Hellman, A.
    Att göras till riktig pojke: föreställningar, förkroppsliganden och förhandlingar om det normala och det önskvärda2008In: Resultatdialog 2008. Forskning inom utbildningsvetenskap. Vetenskapsrådets rapportserie 12:2008, 2008Chapter in book (Other academic)
1 - 37 of 37
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf