Endre søk
Begrens søket
1 - 28 of 28
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Alexandersson, Karin
    et al.
    Nyström Svensk, Ingrid
    Olsson, Helén
    Udo, Camilla
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Försörjningsstöd som levebröd: Det ekonomiska biståndets utveckling 2007-2008, i sex kommuner i Dalarna, i relation till förändringar i det svenska välfärdssystemet2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Olsson, Helén
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Att använda standardiserade riskbedömningsinstrument i socialt arbete2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Olsson, Helén
    Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad.
    Att minska risken för våld och att främja återhämtning i den rättspsykiatriska vården: Patienters och personalens erfarenheter av vägen mot återhämtning2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta avhandlingsarbete är utfört inom en rättspsykiatrisk vårdkontext och återspeglar patienters[1] och personals[2] erfarenheter och upplevelser av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning. Med utgångspunkt från ett holistiskt och salutogent hälsovetenskapligt perspektiv har avhandlingen ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.   Teoretiska ämnesdiscipliner såsom psykiatrisk omvårdnad, kriminologi och sociologi har influerat arbetet.

    Avhandlingens övergripande syfte var att utifrån de salutogena aspekterna i det rättspsykiatriska omvårdnadsarbetet undersöka vad som är relaterat till vändpunkter i samband med minskad risk för våld och vad som bidrar till återhämtning. Avhandlingen baseras på fyra olika studier. Syftet med den inledande kvantitativa delstudien (I) var att identifiera och jämföra rättspsykiatriska patienter som sänkt sin bedömda risk för våld med 30 % eller mer enligt riskbedömningsinstrument HCR-20. Resultatet visade att den bedömda risken för våld minskade över tid. En demografisk analys genomfördes för att studera skillnader mellan de patienter som sänkt sin bedömda risk för våld och de som inte sänkt sin risk. Det framgick att rättspsykiatriska patienter som bedömts med hjälp av riskbedömningsinstrumentet HCR-20, minskade den bedömda risken för våld, både på kort och på lång sikt. Den rättspsykiatriska vården fungerade bäst när det gällde att förbättra de kliniska riskfaktorerna (C-skalan).

    Riskhanteringen (R-skalan) gällande eventuell utskrivning och framtida friförmåner visade inte samma goda progress. Demografiska karaktäristika såsom ålder, alkohol och drogmissbruk och psykiatriska diagnoser var inte relaterade till minskad risk för våld, dock var kvinnliga patienter och patienter utan psykopatidiagnos mer benägna att sänka sin risk för våld. Ett urval av de patienter som minskade sin risk för våld med 30 % eller mer utgjorde basen för delstudie II och III.

    I delstudie II intervjuades tretton rättspsykiatriska patienter om upplevelser och erfarenheter kring vad som bidrar till minskad respektive ökad risk för våld inne på en rättspsykiatrisk avdelning. Data analyserades med hjälp av en tolkande beskrivning (Interpretive Description). Studien visade att orsakerna till ökad respektive minskad risk för våld var processrelaterad, där interaktioner mellan personal och patienter bidrog till en utveckling som antingen präglades av välbefinnande eller disharmoni. Delstudie II utgjorde en viktig kunskapskälla som präglade ansatsen i delstudie III och IV. Detta med hänvisning till att flertalet patienter i delstudie II lämnade intressanta beskrivningar av vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning.

    Sålunda intervjuades i delstudie III, tio rättspsykiatriska patienter om deras upplevelser av förändringsprocesser i samband med vändpunkter och återhämtning. Dataanalysen skedde med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Processen beskrevs utifrån tre faser där man i högriskfasen upplevde kaotiska och överväldigande känslor. Vändpunkten upplevdes som ett känsligt skede som präglades av att tvingas hitta en ny, konstruktiv väg i livet. Återhämtningsfasen präglades av ett accepterande och en mognad. Stöd och erkännande från omgivningen ansåg främja dessa processer.

    Delstudie IV bestod av intervjuer med tretton personal. Syftet var att belysa upplevelser och erfarenheter kring rättspsykiatriska patienters vändpunkter och återhämtning. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Beskrivningar kring hur en vändpunkt kunde bevaras och främjas baserades på vikten av att vara uppmärksam, lyhörd och att inte skynda på processen. En vändpunkt upplevdes genom att patienten uppvisade synbara positiva förändringar. Sammansättningen på personalen och patienterna ansågs påverka atmosfären på avdelningen, och bidrog till huruvida processen mot vändpunkter och återhämtning underlättades eller försvårades.

    Avhandlingen visar hur ett ständigt växelspel mellan patienter och mellan personal bidrog till huruvida vårdatmosfären upplevdes såsom hälsofrämjande eller ej. Vidare framgår att processer kring vändpunkter i samband med minskad risk för våld och återhämtning präglades av känslor av sårbarhet och utsatthet. Processen beskrevs som ett känsligt förlopp som behövde understödjas av förtroendefulla relationer med andra, samt möjligheter att få vistas i en trygg miljö.

    [1] Den vetenskapliga litteraturen använder sig av begrepp såsom client, consumer, service user eller forensic patient för att beteckna människor som är inskrivna inom den rättspsykiatriska vården. Inom det psykiatriska svenska fältet kan begreppen brukare, vårdtagare eller patient förekomma. I denna avhandling kommer begreppet patient och vårdtagare omväxlande att användas för att beteckna de människor som är föremål för den rättspsykiatriska vården. De patienter som deltagit i avhandlingens två delstudier kommer omväxlande att benämnas såsom deltagare eller patienter, för att åstadkomma en varierande och läsvänlig text.

    [2] I denna avhandling anser begreppet personal den personalkategori som arbetar med omvårdnad inom en rättspsykiatrisk kontext. Det är främst sjuksköterskor och skötare som inkluderas i begreppet omvårdnadspersonal inom den vetenskapliga litteraturen. Sjuksköterskor benämns såsom registered mental health nurses eller registered nurses. Övrig omvårdnadspersonal tituleras till exempel som nurse manager eller assistant nurses. När begreppen personal, vårdare eller omvårdnadspersonal används i denna avhandling avses då den personalkategori som arbetar närmast patienten med omvårdnad och ingen åtskillnad kommer att göras mellan de båda yrkesgrupperna. Personalen som deltar i delstudie IV har omväxlande kallats för personal eller vårdare.

  • 4.
    Olsson, Helén
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Att minska risken för våld och att främja återhämtning i den rättspsykiatriska vården: Patienters och personalens erfarenheter av vägen mot återhämtning2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Olsson, Helén
    Mittuniversitetet.
    Decreased risk for violence for patients admitted to forensic care2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Olsson, Helén
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    En satsning på ökat brukarinflytande i Dalarna: En slutrapport med förslag från Brukarrevisionsprojektet2014Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Olsson, Helén
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Implementering av insatser: Vad bör vi tänka på inför utvecklingsarbetet?2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Olsson, Helén
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Implementeringsmodell: Att arbeta med implementering av nya arbetssätt2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Olsson, Helén
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Interplaying: How patients in forensic care described factors related to reduced risk for violence2012Inngår i: From prevention to reintegration, 12th Annual IAFMHS Conference, Miami 2012, Conference program, 2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 10.
    Olsson, Helén
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    REPLIK: "Att avvisa evidens är otidsenligt"2019Inngår i: Socialpolitik, ISSN 1104-6376Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Olsson, Helén
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Sekretesslagstiftning i svensk socialförvaltning – vad kan man och får man göra?2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Olsson, Helén
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Social risk - en inledande nationell överblick: Hur får vi ett arbete att bli varaktigt och hållbart2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Olsson, Helén
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Socialt arbete: Våld och genus2017Inngår i: Nio-Fem : Tidskrift om arbetsliv & profession, ISSN 2001-9688, nr 1, s. 35-37Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Olsson, Helén
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld och förtryck: Att verka i ett spänningsfält2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Olsson, Helén
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Socialtjänstens arbete med hedersvåld: Resultat från en intervjuundersökning som finansierats av Länsstyrelsen Dalarna2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Olsson, Helén
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Socialtjänstens arbete med hedersvåld: Resultat från en intervjuundersökning som finansierats av Länsstyrelsen Dalarna2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Olsson, Helén
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Socialtjänstens arbete med hedersvåld ur ett tidsperspektiv2019Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Olsson, Helén
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Time to introduce mandatory teaching about violence in the family: A survey of social workers experience of working with honor-based violence and oppression2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives

    One of the starting point for work with human rights is to prevent and combat men's violence against women and children (VAW), including honor-related violence and oppression (HRV). According to the WHO (2013), a large part of the global burden of disease was related to VAW. In Sweden, fifteen new legislative changes were introduced to clarify the authorities' responsibility for violence within the family. Recently, a regulation was established in Sweden, which stipulates that a number of higher education programs in Sweden must include teaching on VAW and HRV. This presentation will describe the findings from an interview study, which investigated Swedish social workers' experience of working with honor-related violence and oppression. 

    Method

    A convenience sample of eleven social workers from seven different social welfare offices participated in the study. The interviews were analysed using qualitative content analysis.

    Results

    Participants state that teaching about VAW and HRV has been lacking in their undergraduate education and that that creates difficulties in their operational work. Furthermore, work with HRV was perceived as a controversial area, associated with many dilemmas. This despite the fact that many social workers know that violence within the family is often an important factor when people end up in different forms of distress and misery. The lack of knowledge makes it difficult for the social services to develop methods and approaches to assist the victims of violence and their relatives.

    Conclusions

    It is important to create legitimacy for social workers to work on issues relating to human rights, including VAW and HRV. The research community’s knowledge of the field needs to be implemented as soon as possible in a variety of higher education programs. Relevant professionals must be offered training and education in dealing with social inequality and developing approaches that can realize human rights in practice, in particular the violence that occurs within the family. Further research may be developed by examining:

    - Are there ideological contradictions among researchers that hinder development in the field?

    - Do social workers experience acceptance and a mandate to work with VAW and HRV?

  • 19.
    Olsson, Helén
    et al.
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Audulv, Åsa
    Strand, Susanne
    Kristiansen, Lisbeth
    Reducing or increasing violence in forensic care: A qualitative study of inpatient experiences2015Inngår i: Archives of Psychiatric Nursing, ISSN 0883-9417, E-ISSN 1532-8228, Vol. 29, nr 6, s. 393-400Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Semi-structured interviews with 13 forensic psychiatric inpatients that had decreased their assessed risk of violence were analyzed using interpretive description. The main contribution from this study is a detailed description of patients' own strategies to avoid violence. Participants described having an ongoing inner dialog in which they encouraged themselves, thereby increasing their self-esteem and trying to accept their current situation. An unsafe and overcrowded ward with uninterested and nonchalant staff increased the risk of aggressive behavior. In the process of decreasing violence, the patients and the forensic psychiatric nursing staff interacted to create and maintain a safe environment.

  • 20.
    Olsson, Helén
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna.
    Stier, Jonas
    Högskolan Dalarna.
    Arbetsformer kring sociala risker: Med fokus på rasism och extremism2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Som ett led i länsstyrelsernas arbete med krisberedskap, uppdrog regeringen åt Länsstyrelsen i Dalarnas län att, utveckla arbetsformer för att motverka sociala risker med fokus på rasismoch extremism. I uppdraget ingick att sprida resultaten av arbetet samt att lämna förslag till eventuella fortsatta insatser inom området. Arbetet har genomförts av universitetslektor Helén Olsson, som också har närmare trettio års erfarenhet från socialsekreteraryrket. Bidrag av skrivarbetet har givits avdocent Tomas Axelson och professor Jonas Stier.

  • 21.
    Olsson, Helén
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Bergman, Ann
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan. Karlstads universitet.
    Socialtjänstens arbete med hedersvåld: Resultat från en intervjuundersökning2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelsen i Dalarnas län har i uppdrag av regeringen att stödja samordningen av insatser i länet som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Länsstyrelsen har även en viktig roll i att kontinuerligt verka för utveckling av samverkan mellan kommuner och ansvariga myndigheter. Ett led i länsstyrelsens arbete att motverka hedersrelaterat våld och förtryck är forskningsprojekt om Socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld med Högskolan Dalarna som projektägare. Projektet har finansierats av 2015 års utvecklingsmedel för Hedersrelaterat våld och har pågått under perioden 2016–2017. Rapportens resultatdel baseras på intervjuer med socialsekreterare som inom ramen för sin myndighetsutövning, ansvarar för ärenden som gäller våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtyck. Målet med rapporten har varit att få en nulägesuppfattning om socialtjänsternas arbete med våld i nära relationer, med särskilt fokus på hedersrelaterat våld och förtryck samt att identifiera områden som kan förbättras och utvecklas vidare. Implementering av nya arbetssätt med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck, förefaller fortfarande befinna sig i ett inledningsskede hos många socialtjänster i Dalarnas län. Vidare framgår att arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck uppfattas som ett kontroversiellt arbetsområde som är förenat med många dilemman. Det ges uttryck för att stödet från arbetsledningen är viktigt för att hantera osäkerhet och skapa legitimitet i arbetet. Beskrivningar ges av arbetsplatser som präglas av personalomsättning och brist på kontinuitet. Samtidigt ges goda exempel på arbetsplatser där det förekommer ett utvecklingsarbete som präglas av ett kollegialt ansvarstagande. Resultatet visar att socialtjänsten förfogar över en ytterst begränsad mängd insatser och metoder för att bistå de våldsutsatta och deras anhöriga. Framgår att det föreligger behov av fortsatta utbildningssatsningar inom området för socialtjänstens personal.

  • 22.
    Olsson, Helén
    et al.
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Porskrog Kristiansen, Lisbeth
    Mittuniversitet; Högskolan i Gävle.
    Violence Risk Assessment in Forensic Nurses’ Clinical Practice: A Qualitative Interview Study2017Inngår i: Global Journal of Health Science, ISSN 1916-9736, E-ISSN 1916-9744, Vol. 9, nr 12, s. 56-63Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The legislation of Swedish forensic psychiatric care states that the risk of further violence must beassessed before a patient is granted release from a forensic psychiatric hospital. The aim of the study was todescribe the experiences of forensic nurses with in-patient risk assessment processes, and their implication fordaily clinical forensic praxis.

    Method: Semi-structured interviews with staff who were involved in the patients risk assessment process. Theinterview texts were analyzed using qualitative latent content analysis.

    Discussion: The forensic nursing staff has to deal with many contradictory realities. The description was aboutbeing able to balance between supporting their work with an EBP approach of risk assessment while trying toestablish interpersonal relationships and to allow for positive meetings with the patient. The study indicated thatstaff used a multiple sources of knowledge in order to make credible and accurate risk assessments.

    Conclusions: If the risk assessment process are to be used in a legally secure manner, the staff must receive regularsupport from team leadership that can provide both guidance and training. Based on a holistic approach, the linkbetween the instinct of staff and their work with structured risk assessment must be founded on routines and solidplatforms.

  • 23.
    Olsson, Helén
    et al.
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Schön, Ulla-Karin
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Reducing violence in forensic care: How does it resemble the domains of a recovery-oriented care?2016Inngår i: Journal of Mental Health, ISSN 0963-8237, E-ISSN 1360-0567, Vol. 25, nr 6, s. 506-511Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Forensic psychiatry is characterized by involuntary treatment and risk of violence. The concept of recovery is rarely in focus as the primary focus is on risk assessment, violence prevention and reducing coercion in care.

    Aim: To determine what resources forensic staff use to avoid or prevent violent situations, and to explore how these practices resemble the domains of recovery-oriented care.

    Method: Semi-structured interviews with staff who were identified by forensic patients as key workers in their recovery process. Interview texts were analyzed using interpretive content analysis.

    Results: Staff prevent violent situations using tacit knowledge and experience, and through a shared collegial responsibility. Staff safeguard patients, encourage patient participation, and provide staff consistency.Conclusions: The results have implications for forensic care as well as psychiatry regarding the process of making recovery a reality for patients in the forensic care setting.

  • 24.
    Olsson, Helén
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Strand, Susanne
    Mittuniversitetet.
    Forensic patients who lowered their risk for violence: Who are they?2011Inngår i: Towards Integrated Prevention: 11th Annual IAFMHS Conference, Barcelona 2011, Conference program, 2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 25.
    Olsson, Helén
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Strand, Susanne
    Mittuniversitetet; Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall.
    Asplund, Kenneth
    Mittuniversitetet.
    Kristiansen, Lisbeth
    Mittuniversitetet.
    Turning towards recovery in forensic psychiatric inpatients: A study based on staff experience2014Inngår i: Nordisk sygeplejeforskning, ISSN 1892-2678, E-ISSN 1892-2686, Vol. 4, nr 3, s. 175-188Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Many individuals sentenced to forensic psychiatric care fail in the rehabilitation process, resulting in long-term inpatient hospital care. The concepts of turning points and treatment readiness in forensic settings should therefore be afforded more attention. Much can be learned from the features that characterize trajectories of recovery and processes related to turning points. The aim of this study was to explore forensic nursing staff’s experiences of forensic psychiatric patients’ turning towards recovery. A qualitative content analysis was used to analyse interviews with 13 forensic psychiatric nursing staff. Analysis of the data revealed two main themes with implications for clinical practice: promoting a turning point and recognizing a turning point. In the first of these, the emphasis was on actions and conditions that must exist to promote a turning. In the second, the main experiences related to recognizing a turning point were stories about visible and perceptible changes in the patient. The experiences that stood out most distinctly were those of being able to wait out the patient, and having patience when there was a lack of progression. The composition of staff and patients contributed to whether or not the environment was perceived as salutary.

  • 26.
    Olsson, Helén
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Strand, Susanne
    Kristiansen, Lisbeth
    Reaching a turning point - how patients in forensic care describe trajectories of recovery2014Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, nr 3, s. 505-514Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In Sweden, the duration of treatment is increasing for patients admitted to forensic psychiatric care. To reduce the length of stay, it is important for the forensic rehabilitation and recovery process to be effective and safe. Not much is known about how the process of recovery and transition begins and how it is described by the forensic patients. The purpose of this study was to explore how forensic patients with a history of high risk for violence experienced the turn towards recovery. A qualitative content analysis was used to analyse interviews with 10 patients who had decreased their assessed risk for violence on the risk assessment instrument HCR-20 and who were successfully managed a lower level of security. Three themes were identified: (i) the high-risk phase: facing intense negative emotions and feelings (ii) the turning point phase: reflecting on and approaching oneself and life in a new way (iii) the recovery phase: recognising, accepting and maturing. In the high-risk phase, chaotic and overwhelming feelings were experienced. The turning point phase was experienced as a sensitive stage, and it was marked by being forced to find a new, constructive way of being. The recovery phase was characterised by recognising personal circumstances in life, including accepting the need for structure, a feeling of maturity and a sense of responsibility for their own life. In order to ensure a successful recovery, the forensic nursing staff needs to recognise and support processes related to treatment motivation and turning points. Recommendations for best nursing practice are given accordingly.

  • 27.
    Olsson, Helén
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Strand, Susanne
    Kristiansen, Lisbeth
    Sjöling, Mats
    Asplund, Kenneth
    Decreased risk for violence in patients admitted to forensic care, measured with the HCR-202013Inngår i: Archives of Psychiatric Nursing, ISSN 0883-9417, E-ISSN 1532-8228, Vol. 27, nr 4, s. 191-197Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study was to explore if patients admitted to forensic psychiatric care decreased their assessed risk for violence over time, to identify patients who decreased their assessed risk for violence exceptionally well (30% or more) on the clinical (C) and risk management (R) scales in the (HCR-20), and to compare them in terms of demographic data.

    METHODS: The HCR-20 risk assessment instrument was used to assess the risk for violence in 267 patients admitted to a Swedish forensic psychiatric clinic between 1997 and 2010. Their assessments at admission were compared with a second, and most recent, risk assessment.

    RESULTS: The risk for violence decreased over time. Demographic criteria had no impact on differences on decreased risk. Only two factors, namely gender and psychopathy showed a difference. Risk factors associated with stress and lack of personal support were the items that turned out to be the most difficult to reduce.

    CONCLUSION: The results show that risk prevention in forensic care does work and it is important to continue to work with risk management. The study highlights the importance of a careful analysis of the patient's risk for violence in order to work with the patient's specific risk factors to reduce the risk.

  • 28.
    Strand, Susanne
    et al.
    Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Olsson, Helén
    Mittuniversitetet.
    Kristiansen, Lisbeth
    Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap.
    To decrease the risk for violence for patients sentenced to forensic psychiatric care: Personnel and patient´s views2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Risk assessment for future violence is an important area to do research on, since it concerns both the individual patient and the society. The occurrence of threats of violence and violence is a reality for patients and staff in psychiatric institutions therefore, the clinical work to reduce the risk for violence is important. To decrease the risk of violence by patients in forensic psychiatric care it is essential to look further into nursing. The nursing staff works closely with the patients on a daily basis. They create a relationship with the patient based on trust and hope, but at the same time they also assess the risk for violence continuously. Risk assessments are done as a routine as a part of the forensic care. In a further perspective this is done to protect society from patient related violence.

1 - 28 of 28
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf