Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 1 - 50 av 210
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlgren, Josefin
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    EN SVENSK VARIANT AV BEPS-PROJEKTETS ÅTGÄRD 4: En komparativ studie av hur OECD:s föreslagna ränteavdragsbegränsningsreglering bör utformas i Sverige utifrån artikel 4 i EU-kommissionens förslag till direktiv mot skatteundandraganden, det alternativa förslaget i företagsskattekommitténs slutbetänkande från 2014samt tyska och finska begränsningsreglerför ränteavdrag2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter att Industrivärden-domarna meddelats i slutet av 2007 stod det klart att det var godtagbart för koncerner att skatteplanera med hjälp av rätten till avdrag för lånekostnader som föreskrivs i inkomstskattelagens (1999:1229, IL) 16 kap. 1 §. Eftersom lagrummet inte ställer några krav på att den uttagna räntan beskattas kunde koncerner, via lån mellan koncernbolagen, framkalla en lägre beskattning genom att strategiskt välja att inte beskatta uttagen ränta men erhålla avdrag för räntekostnader. Detta resulterade i att ett förslag till lagstiftning i form av ett avdragsförbud hastades fram under sommaren 2008 och började tillämpas redan den 1 januari 2009. När bestämmelserna omsattes i praktiken klargjordes att lagrummens flertaliga subjektiva rekvisit vållade en stor osäkerhet. Bestämmelserna reviderades under 2013, men man lyckades inte avhjälpa tillämpningssvårigheterna. Efter en lång granskning av EU-kommissionen inleddes under 2015 därutöver ett formellt överträdelseförfarande mot Sverige eftersom reglerna befanns avskräcka företag från etablering. Parallellt med detta så har företagsskattekommittén efter tre års utredningar presenterat ett förslag på ett nytt regelverk för ränteavdrag. Eftersom detta ansågs vara unikt och internationellt frånvändande ombads emellertid kommittén att arbeta om förslaget med fokus på en resultatbaserad modell. Samtidigt har Sverige varit med och tagit fram en ny modell för ränteavdrag inom ramen för BEPS-projektet, och under 2015 antagit denna inom ramen för BEPS åtgärdsplan 4. Idag befinner sig Sverige således i en situation där det finns begränsningsregler för ränteavdrag som är hårt kritiserade och nu också anmälda som fördragsstridiga av EU-kommissionen. Samtidigt håller regelverket på att omarbetas av FSK som ombettsatt föreslå internationellt vedertagna regler till 2017. Samtidigt kan det antas att Sverige kommer införa en variant av OECD:s modell som föreslås i BEPS åtgärdsplan 4eftersom det inte gjorts några reservationer vid antagandet under 2015. Mot bakgrund av detta behöver såvitt författaren kan bedöma de nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna ersättas av de lagstiftningsåtgärder som man tillsammans med OECD arbetat fram i BEPS-projektets åtgärdsplan 4. Särskilt med beaktande av att EU nu också officielltställt sig bakom en implementering av åtgärdsplanen genom förslag till direktiv mot skatteundandraganden som skickades på remiss till medlemsstaterna under januari 2016.Syftet med den här framställningen är därför att utreda olika möjliga utformningar av BEPS åtgärdsplan 4 4, för att utifrån dessa utvärdera en lämplig svensk variant.Därmed ska arbetet utreda regelmodellen i åtgärdsplan 4 genom en beskrivning av BEPS slutliga åtgärdsrapport 4 och en analys av vilka delar som måste införas i Sverige. För att kunna utvärdera hur de delar av åtgärdsrapport 4 som måste införas i Sverige lämpligast ska utformas behövs därefter en beskrivning av artikel 4 i EU-kommissionens förslag till direktiv mot skatteundandraganden, det alternativa förslaget i företagsskattekommitténs slutbetänkande från 2014, och de tyska och finska begränsningsreglerna för ränteavdrag samt slutligen en jämförelse av olika fördelar och nackdelar i dessa utformningsvarianter. Vid en granskning av detta material har författaren funnit att en svensk OECD-modell lämpligast bör innehålla följande komponenter 1) avdrag upp till ett belopp motsvarande ränteinkomster 2) avdrag för de därutöver räntebetalningarnatill ett belopp motsvarande 30 procent av företagets resultat beräknat enligt EBITDA eller ett maximalt avdragsbelopp, beroende på vilket som är högst 3) Kvittningsrätt av negativa och positiva avdragsutrymmen på koncernnivå 4) rullning av negativa räntenetton, dock längst till och med det 6 året efter att nettoräntebetalningen uppstod.

  • 2.
    Ahlgren, Josefine
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik. 9111134020.
    Är inkomstskattelagens bestämmelser om ränteavdragsbegränsningar förenliga med etableringsfriheten?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I enlighet med inkomstskattelagens (1999:1229)16 kap. 1 § får företag alltid fullt skatteavdrag för räntekostnader som löper på lån, oberoende av hur den motsvarande ränteinkomsten beskattas. Under år 2008 uppmärksammade Skatteverket att företag lagenligt kunde missbruka denna avdragsrätt genom att utfärda lån till närstående företag och därigenom erhålla en lägre beskattning. Till följd av detta så infördes begränsningar i den generella avdragsrätten för räntekostnader under 2009.

    Allt sedan begränsningsreglernas införande har dess överenstämmelse med EU-rättens etableringsfrihet varit ett omdiskuterat ämne. Medan regeringen och högsta förvaltningsdomstolen anser att reglerna ligger i linje med EU-rätten och reglerna om etableringsfrihet är remissinstanserna och många framträdande personer inom det juridiska samfundet av en annan åsikt. Även EU-kommissionen har utrett reglerna, och drar slutsatsen att de utgör ett hinder av den fria etableringsrätten. EU-kommissionen anser att bestämmelserna särskilt missgynnar gränsöverskridande verksamheter och att de går utöver vad som är nödvändigt, trots att reglerna förvisso skulle kunna motiveras. Regeringen anser att om reglerna mot all förmodan skulle anses utgöra ett hinder så kan de i vart fall motiveras och är proportionerliga.

    Syftet med den här uppsatsen är att utreda om utformningen av inkomstskattelagens ränteavdragsbegränsningar i 24 kap. 10 a-b och d-e §§ är förenliga med EU-rättens regler om etableringsfrihet i art. 49 i funktionsfördraget. Det vill säga utreda huruvida reglerna utgör ett hinder mot etableringsfriheten, och om ett sådant hinder i så fall kan accepteras. Normalt förbjuds alla former av hinder mot etableringsfriheten. I särskilda fall får emellertid avsteg göras. Detta förutsätter att de inskränkande reglerna kan motiveras mot bakgrund av art. 52 FEUF eller ett trängande allmänintresse, att de har till syfte att uppnå de anförda målen samt inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

    Vid en granskning av inkomstskattelagens bestämmelser om ränteavdragsbegränsningar finner författaren att reglerna innebär ett hinder för etableringsfrihetens utövande, men att detta hinder kan motiveras med att reglerna syftar till att förhindra skatteflykt och bevara den väl avvägda beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. Författaren finner dock att inkomstskattelagens regler om ränteavdrag går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna syftena. Reglerna uppfyller inte EU-rättens krav på rättssäkerhet och det finns mindre inskränkande åtgärder för att uppnå dessa syften än de ränteavdragsbegränsningarna erbjuder. Författaren finner därför att det svenska regelverket är oförenligt med etableringsfriheten.

  • 3.
    Alaeddine, Ahmed
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Varumärkesintrång på internet och regeln om forum delicti2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varumärken är territoriellt avgränsade, det vill säga att det varumärkesrättsliga skyddet gäller endast inom en stats territorium. En naturlig följd av territorialitetsprincipen är att det kan finnas flera rättighetsinnehavare för samma varumärke men i olika länder. I den analoga världen har samexistensen av samma varumärken i olika länder inte utgjort några betydande problem. Internets ökande användning som en kommersiell marknadsplats har resulterat i att varumärken får en större spridning på Internet än i den analoga världen. Det har blivit allt svårare att kontrollera spridningen av sitt varumärke på Internet och förklaringen är att internet saknar de naturliga geografiska gränserna såsom i den analoga världen. Därför ökar sannolikheten att ett svenskt varumärke kan komma i kollision med ett liknande varumärke i något annat land. Därför har gränsöverskridande tvister avseende varumärkesintrång ökat i allt högre grad.

     

    Ett varumärkesintrång kan enbart ha skett om varumärkesanvändningen kan kopplas till det territorium där varumärkesrättigheten existerar. Lokaliseringen av vart ett intrång har företagits är svårt att fastställa på Internet. Samma problematik uppkommer inom den internationella privat- och processrätten. För att en domstol skall få behörighet att pröva talan så måste det finnas en anknytning till domstolslandet. Därför krävs det att handlingen på något vis kan kopplas till det territorium där varumärkesrättigheten är registrerad. Syftet med arbetet har varit att analysera reglerna för jurisdiktion i Bryssel I-förordningen och hur dessa regler skall tillämpas vid varumärkesintrång på Internet.

     

    I min uppsats har jag kommit fram till att reglerna för domsrätt måste få en striktare tillämpning, eftersom det finns en risk med att reglerna om jurisdiktion missbrukas. I uppsatsen har jag anfört på att ett krav på kommersiell effekt måste kunna ställas om domstolen skall få behörighet att pröva talan om varumärkesintrång. Genom kravet på kommersiell effekt kan det fastställas på sakliga grunder om det finns en tillräcklig anknytning till domstolslandet. Det positiva med ett striktare krav är att svaranden inte skall behöva ställas inför talan i främmande domstolar. En striktare tillämpning går i linje med kravet på rättsäkerhet och att det skall föreligga en nära koppling mellan domstolen och tvisteföremålet.

  • 4.
    Alfredsson, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Försäkringstjänst i samband med leasing: Underordnad eller separat tjänst i mervärdesskattehänseende?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 5. Almgren, Karin
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Förenklad taxering - betänkande av skatteförenklingskommiten1985Ingår i: Skattenytt 1985, s. 408 - 418Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6. Almgren, Karin
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Skatteförfarandet. [D.] 11992Bok (Refereegranskat)
  • 7. Almgren, Karin
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Skatteförfarandet. D. 21996Bok (Refereegranskat)
  • 8. Almgren, Karin
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Skatteprocessen2004Bok (Refereegranskat)
  • 9.
    Andersson, Linda
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Kan du vissla?: En rättsdogmatisk undersökning av offentliganställdas yttrandefrihet och offentliga arbetsgivares lyssnarrätt2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 10.
    Andrén, Felix
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Jonsson, David
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Utdelningsbeskattning enligt 3:12-reglerna2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 11.
    Aronsson, Katarina
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för företagsekonomi. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Pågående arbete: Sambandet mellan redovisning och beskattning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 12.
    Arvidsson, Jeanette
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Ränteavdragsbegränsningar: En jämförelse av de svenska och norska reglerna2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 13.
    Arvidsson, Jeanette
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Johansson, Jessica
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Skatteverkets agerande efter C-88/09: En granskning ur ett rättssäkerhetsperspektiv2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2010 kom en dom från EU-domstolen beträffande vad som ska anses utgöra tillhandahållande av tjänster respektive varor. Denna dom ledde till att momssatsen ändrades för delar av tryckeriers försäljning från 25 procent till 6 procent. Efter denna dom ansökte många tryckeriföretag om omprövning för att få tillbaka moms från Skatteverket avseende för högt uttagen mervärdesskatt på utförda tjänster mellan åren 2004-2007. Sammanlagt har flera hundra tryckeriföretag ansökt och det rör sig om återbetalningskrav på över en miljard kronor. Detta har i sin tur lett till att Skatteverket åberopat en följdändringsregel för att kunna efterbeskatta tryckeriernas kunder då de i sin tur fått för högt avdrag för den ingående skatten.

    Frågan om Skatteverket gjort rätt i sitt försök att driva in skatterna på detta sätt har varit uppe till prövning i både förvaltningsdomstolar och kammarrätter med olika utgång varför det inte finns någon entydigt svar på vad som egentligen ska gälla.

    Anledningen till att tryckeriföretagen begär omprövning för åren 2004-2007 är för att tryckerierna inte var skyldiga att ställa ut kreditfakturor för att återfå den utgående mervärdesskatten eftersom mervärdesskattelagen fram till den 1 januari 2008 saknade bestämmelser på området. Hade ett krav på kreditering funnits hade tryckerierna, för att återfå den felaktigt debiterade mervärdesskatten, tvingats kreditera sina kunder och återbetala mervärdesskatten till dessa. Kunderna är sedan med kreditnotan i hand tvungen att minska sin ingående skatt och återbetala denna till Skatteverket.

    En viktig fråga i detta sammanhang är om Skatteverkets agerande kan anses vara rättssäkert. I och med efterbeskattningen i detta fall har det uppstått en stor rättsosäkerhet för tryckeriernas kunder då det vid avdragstidpunkten var helt omöjligt för båda parter – och för Skatteverket – att förutsäga att momssatsen för den inköpta tjänsten skulle ändras flera år framåt i tiden.

    En annan viktig fråga är om det kan anses ha proportionalitet. Var det verkligen nödvändigt att vända upp och ned på tryckeribranschen på grund av ett EU-mål som rör kopieringstjänster och inte tryckeritjänster direkt? Vi ifrågasätter om det inte hade varit en bättre lösning om SKV gjort en snäv tolkning av domen och inte tillämpat den retroaktivt. En bättre lösning hade kanske istället varit att invänta lagstiftaren att bedöma om en lagändring är nödvändig och tills vidare fortsätta att hantera tryckeriernas verksamhet på det sätt vi sedan långt tillbaka gjort i svensk mervärdesskattelagstiftning och praxis, det vill säga behandla trycktjänsterna som tjänstetillhandahållanden. Detta hade också stämt bättre överens med likhetsprincipen och därmed ökat medborgarnas förtroende och känsla för rättvisa i systemet.

    Det kan konstateras att om det hade funnits en regel om utställande av kreditfakturor vid återbetalning av för högt uttagen utgående mervärdesskatt av leverantörer, så hade detta inte varit något problem. Vår bedömning är att utifrån de rättssäkerhetsprinciper som det svenska skattesystemet vilar på, bör inte tryckeriföretagens kunder bära bördan av att tryckeriföretagen inte utställt kreditfakturor.

  • 14.
    Aslani, Arman
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Carlsson, Håkan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Fel i varumärke: En studie om tillämpligheten av köplagens felbestämmelser vid överlåtelser av varumärken2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att utreda tillämpligheten av köplagens felbestämmelser vid överlåtelser av varumärken och hur ansvarssituationen mellan köpare och säljare ser ut då varumärket är behäftat med fel. Handel med varumärken kan ge upphov till en rad olika felsituationer. Vilket ansvar köpare och säljare har då ett fel i varumärket visar sig har primärt sökts i köplagens bestämmelser, men även andra källor inom förmögenhetsrätten har till viss del berörts. Frågan har bestått i att utreda hur väl dessa bestämmelser lämpar sig då ett varumärke inte följer vad som får anses avtalat. Varumärken skiljer sig i många avseenden mot andra avtalsobjekt och diskussionen kring köplagens tillämpbarhet i dessa situationer har länge debatterats. Källor och åsikter har vägts mot varandra för att mynna ut i ett antagande om köplagens tillämpbarhet och därmed de påföljder som där finns uppställda. Köparens avsikt vid förvärv av ett varumärke bör oemotsagt kunna bestämmas till att erhålla ensamrätt för att kunna erbjuda varor eller tjänster under märket. Om förvärvaren inte kan erhålla ensamrätt på grund av annans bättre rätt eller på grund av andra omständigheter som antingen inträffat före eller efter överlåtelsen uppkommer frågan kring vem som bör bära ansvaret. Ansvarsfrågan kan inte besvaras generellt utan en rad omständigheter ligger till grund för om köpare eller säljare ska belastas. Köplagens bestämmelser är inte uttryckligen tänkta att omfatta immateriella rättigheter vilket gör att ansvarsfrågan blir svår att fastställa. Avslutningsvis diskuteras de påföljder som enligt köplagen kan göras gällande vid fel. Flera av påföljderna har begränsad användning när ett fel i varumärke föreligger, vilket leder till att felen i högre grad bör vara hävningsgrundande än vad som annars får anses vara fallet. 

  • 15.
    Augustsson, Alexandra
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Rekvisitet påtaglig risk vid betalningssäkring: -ur ett rättssäkerhetsperspektiv2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16.
    Axelsson, Johanna
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Försiktighetsregeln: Varför saknas praxis kring försiktighetsregeln?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 17. Axen Linderl, Annica
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Skattemålshanteringen vid länsrätterna och i kammarrätterna2005Ingår i: Skattenytt 2005, s. 195 - 200Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 18. Axen Linderl, Annica
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Skattetillägg och rättssäkerheten : i ljuset av Europakonventionen2005Bok (Refereegranskat)
  • 19. Berglund, Mikael
    et al.
    Elgebrant, EmilKarlsson-Tuula, MarieKarlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).Nerep, ErikPersson, AnninaÖrebro universitet.Östling, Leif
    Rättsfallsamling i kredit- och obeståndsrätt2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Berglund, Mikael
    et al.
    Handelshögskolan i Stockholm.
    Elgebrant, EmilLinköpings universitet.Karlsson-Tuula, MarieKarlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).Persson, AnninaÖrebro universitet..Östling, LeifHandelshögskolan vid Göteborgs universitet..
    Författningssamling i kredit- och obeståndsrätt, EU-rät och Associationsrätt2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Bernström, Jessica
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Williamsson, Pauline
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Snabbkrediter: Orsakerna till den svårbotande skuldsättningen för såväl konsument som samhälle2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 22.
    Besic, Hanna
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Björfeldt, Jenny
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Kan legalisering av surrogatarrangemang förändra synen på genetiskt/biologiskt moderskap?: Could the legalisation of surrogacy arrangements change the view on genetic/biological maternity?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Surrogatarrangemang har blivit ett alternativ för många ofrivilligt barnlösa par när de vill bilda familj. Det är inte reglerat i Sverige och det är heller inte lagligt att utföra sådana behandlingar inom den svenska hälso-sjukvården pga. ett implicit förbud enligt genlagen. Detta medför att många par åker utomlands för att uppfylla drömmen om ett barn. Det som diskuteras i uppsatsen är huruvida surrogatarrangemang bör legaliseras i Sverige och om surrogatarrangemang kan ändra synen på biologiskt/genetiskt moderskap. Den oskrivna moderskapspresumtionen gör det svårt att fastställa det rättsliga föräldraskapet till barn födda genom surrogatarrangemang vilket sätter barnet i en rättsosäker position. Varför har surrogatarrangemang blivit kontroversiellt? Moderskapspresumtionen har använts som ett sätt att markera etiskt motstånd mot surrogatarrangemang. Detta framgår dels av förarbeten till presumtionen och den utformning som den fick år 2003. Argument som vägt tungt för lagstiftningen är att surrogatarrangemang kan vara skadligt för kvinnor och barn samt att det anses vara en kränkning mot människovärdesprincipen. Lagstiftaren menar att en kvinnokropp används i sådana fall som medel för att åstadkomma någon annans mål. Lagstiftaren framför även att det kan vara svårt för den födande kvinnan att ge upp barnet efter födseln. Det finns olika vägar att genomföra ett surrogatarrangemang och det ena anses bättre än det andra. Debatten som framförts i Sverige har handlat om att antingen bör båda formerna, altruistiskt och kommersiellt surrogatarrangemang, förbjudas eller endast tillåta altruistiskt surrogatarrangemang. Altruistiskt anses för vissa mer accepterad eftersom denna form av surrogatarrangemang handlar om att en kvinna bär barnet utan att avtala om pengar i utbyte. I kommersiella surrogatarrangemang bär kvinnan barnet i utbyte mot ersättning vilket inte är lika accepterat av samhället.  Ett problem som belyses i uppsatsen är att det uppstår tydliga skillnader mellan beställande män och beställande kvinnor med genetisk koppling till barnet i surrogatarrangemang. Skillnaderna uppstår när parterna ska fastställas som rättsliga föräldrar. Med utgång i praxis framgår det att män genetiskt erkänns i större utsträckning än kvinnor av rättstillämparen. Den genetiska modern blir maktlös utan den genetiska faderns samtycke. Resultatet av denna undersökning blev att surrogatarrangemang är i behov av reglering i Sverige. Det som anses mest etiskt försvarbart är att legalisera altruistiska surrogatarrangemang. När äggdonationer legaliserades i Sverige pågick ungefär en likadan diskussion som det idag gör kring surrogatarrangemang, huruvida det är etiskt försvarbart eller inte. Idag är äggdonationer inget ovanligt när en kvinnas ägg är obrukbara och vi anser att framtiden kommer se likadan ut för surrogatarrangemang. Surrogatarrangemang kommer normaliseras i samhället och därför bör även lagstiftningen utvecklas i takt med samhället. Synen på vem som är barnets moder kommer att utvidgas och fler personer involveras, om surrogatarrangemang legaliseras. Barnet kommer få möjlighet till ett större nätverk av föräldrar och i altruistiska sammanhang kommer kvinnan som bär barnet ha en nära anknytning utan att vara rättslig förälder och vårdnadshavare. 

  • 23.
    Bjälfve, Simon
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Förmånsbeskattning av företagsledare i FÅAB: Värderingsmetoder vid dispositionsrätt2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 24.
    Blixt, Tommy
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Skattereduktion för hushållsarbete: En granskning av gränsdragningsproblem2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 25.
    Blom, Mimmi
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Cfc-regler och skatteavtal - regelkonflikt eller inte2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 26.
    Blom, Mimmi
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Johansson, Emma
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Förbud mot dubbelbestraffning2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 27.
    Bohman, Daniel
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Danielsson, Tobias
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Konsumentförsäkringar - en säker eller falsk trygghet?: En utredning av avtalsrättsliga tolkningsmetoder vid tolkning av försäkringsvillkor.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Försäkringsavtalsrättens grundläggande syfte är att säkerställa att den som tecknar en försäkring ska vara skyddad mot de händelser som omfattas av försäkringsvillkoren. Detta sker genom att försäkringsgivaren, mot betalning i form av en försäkringspremie, åtar sig ett ansvar att ersätta försäkringstagaren om försäkringsfall inträffar. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att utreda rättsläget i fråga om tvister angående villkorstolkning vid konsumentförsäkringar, då nuvarande försäkringslagstiftning inte reglerar hur denna tolkning ska genomföras.Utredningen är genomförd med den rättsdogmatiska metoden som utgångspunkt, vilket innebär att materialet som utgör underlaget för uppsatsen består av lagar, förarbeten, rättspraxis, sedvana och doktrin. Noterbart är att även nämndpraxis används som källa, trots att detta egentligen är en avvikelse från den traditionella rättsdogmatiken. I utredningen har försäkringsavtalsparternas förpliktelser enligt Försäkringsavtalslagen (2005:104) redovisats, vilket följts av en presentation av de allmänna avtalsrättsliga tolkningsmetoder som existerar. Vidare har en genomgång av såväl relevant rättspraxis som nämndpraxis skett i syfte att klargöra hur tolkningen av försäkringsvillkor gått till i domstolarna och Allmänna Reklamationsnämnden. Den avslutande delen av uppsatsen har bestått i att analysera det material som redovisats i tidigare kapitel, för att på så sätt försöka uppfylla syftet med utredningen.De tolkningsmetoder som kan komma att aktualiseras vid tolkning av försäkringsvillkor är, i enlighet med praxis och doktrin, gemensam partsavsikt, dolusregeln, avtalets ordalydelse, avtalets systematik, avtalets syfte, oskälighetsfaktorer och oklarhetsregeln. Betydelsen av den gemensamma partsavsikten och dolusregeln, som är så kallade subjektiva tolkningsmetoder, är begränsad inom försäkringsavtalsrätten då dessa metoder ofta blir resultatlösa när avtalet som tolkas utgörs av standardavtal. Övriga metoder, som benämns som objektiva tolkningsmetoder, används i olika hög utsträckning vid tolkning av försäkringsvillkor. Vid tillämpandet av de objektiva metoderna ses avtalsvillkorens ordalydelse ofta som en utgångspunkt när det gäller att fastställa det aktuella villkorets innebörd.Enligt existerande praxis åtnjuter försäkringstagare som agerar i egenskap av konsument rent allmänt en förmånligare tolkning vid tvister angående försäkringsvillkorens innebörd, vilket till stor del beror på att de intar en underlägsen ställning i förhållande till försäkringsgivaren. Dessutom ställs lägre krav på att konsumenter ska kunna tillgodogöra sig information och skapa sig en uppfattning om vad försäkringsavtalet faktiskt innebär jämfört med till exempel en näringsidkare som vanligtvis har större möjlighet till detta.

  • 28.
    Borg, Elin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Schedrin, Emmie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Skyddet för varumärken: - En illusion vid sökordsannonsering?2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Internet och i synnerhet sökordsannonsering öppnar upp för nya marknadsföringsmöjligheter. Sökordsannonsering genom Google Adwords gör det möjligt för näringsidkare att köpa sökord som kopplas till annonser. Sökorden kan i vissa fall utgöras av varumärken som innehas med ensamrätt. Det faktum att denna typ av användning är relativt ny medför att rättsläget är lite av en juridisk gråzon. Varumärket är ett individualiseringsmedel för rättsinnehavaren gentemot den potentiella kunden för att inte sammanblandas med andra aktörer på marknaden.  För kunden ska varumärket symbolisera ett visst ursprung. Ursprungsangivelsefunktionen är varumärkets fundamentala funktion. Praxis har utvecklat flera funktioner som ryms inom varumärket och dessa blir avgörande för skyddsomfånget.

    För att kunna angripa användningen av sökord i sökordsannonsering är det av betydelse att fastställa vilket skydd ett varumärke har enligt Varumärkeslagen och Marknadsföringslagen. Ett skydd enligt Varumärkeslagen innebär ensamrätt till att använda varumärket med vissa inskränkningar.  Skyddet uppkommer genom registrering av varumärket, under förutsättning att varumärket kan återges grafiskt och har särskiljningsförmåga. Ett skydd kan även uppkomma genom inarbetning. En varumärkesinnehavare har ett skydd mot att tredje man använder ett identiskt varumärke som avser identiska varor, eller att tredje man begagnar ett liknande varumärke som avser liknande eller identiska varor som kan orsaka förväxling. Varumärkesinnehavaren kan genom investeringar skapa ett välkänt och etablerat varumärke som då eventuellt uppfyller kraven för ett utökat skydd. Marknadsföringslagen ger en varumärkesinnehavare ett skydd mot otillbörlig användning av varumärket i marknadsföring bland annat genom användning som kan vara vilseledande eller som utgör renommésnyltning. Marknadsföringslagen ger således inte ett objektsskydd då skyddssyftet är att motverka otillbörlig konkurrens mellan näringsidkare.

    För att användningen av sökord i sökordsannonsering ska betraktas som tillåten ska inte användningen skada varumärkets grundläggande funktion. Annonsens utformning är avgörande huruvida varumärkets ursprungsangivelsefunktion kan komma att skadas. Sett till nationell praxis är anseendeskyddet överensstämmande med skyddet mot renommésnyltning. Vid sökordsannonsering anses inte en otillbörlig fördel dras av ett känt varumärke om det inte i tredje mans annons saluförs imitationer.

  • 29.
    Brusén, Frida
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Abdi, Laila
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Asylrätt: I ljuset av principen om non-refoulement2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 30.
    Bystedt, Sara
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Bryggman, Marcus
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Sexualbrott: Det nya lagförslaget & problematik vid bevisning i domstol2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens sexualbrottslag bygger på att en gärningsperson genom våld eller hot tvingat någon till en sexuell handling. Denna syn ämnar att förändras genom en ny framställd proposition som bygger på att handlingen ska ingås med frivillighet. Huvudsyftet med nya lagförslaget är att alla sexuella handlingar ska ingås med samtycke. Det införs även en ny brottsrubricering, där en gärningsperson ska kunna bli dömd för oaktsam våldtäkt. I 6 kap. 1 § brottsbalken, (1962:700) BrB stadgas att den som genom våld eller hot tilltvingar sig en sexuell handling av annan ska dömas för våldtäkt. Fokus har vid bedömningen av om våldtäkt ska utdömas förts vid om det funnits den grad av tvång som stadgas i lagen. Det uppstår en problematik vid domstolsbedömningen då bristande samtycke är svårt att bevisa. Utöver målsägandens utsaga tas hänsyn till omkringliggande bevisning som stöd för åtalet. Vad denna omfattar är dock otydligt och måste avgöras i det enskilda fallet, härav är stödbevisningsfrågan värd att diskutera. Det är av intresse att utreda hur bevisningen värderas för att uppnå ett uppställt beviskrav. Synen på stödbevis har genom åren gradvis förändrats och det är av vikt att aktualisera denna förändring. Det nya förslaget bringar inslag av en förändrad framtidssyn där bedömningen kan komma att bli annorlunda. I och med skiftet av fokus till att handlingen ska ha ingåtts med bristande samtycke är en framåtblick av intresse att tillgodose vid analys av rättsfall.

  • 31.
    Carnö, Amanda
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Verksamhetsövergång till skydd för arbetstagarna?: Bestämmerlserna enligt EU och AD2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flertalet jurister hävdar idag att det är svårt att skydda arbetstagarna vid en verksamhetsövergång. Skyddet som är upparbetat till arbetstagarnas förmån fullgör inte sitt huvudsakliga syfte. De hävdar även att arbetstagarnas skydd behöver omarbetas eftersom det idag är möjligt för förvärvaren av en verksamhet att välja vad de vill ska innefattas i samband med övergången. Det är därför nödvändigt att ta reda på när en verksamhetsövergång föreligger enligt AD eftersom det är då arbetstagarna är skyddade.      I dagen samhälle skyddas arbetstagare vid en verksamhetsövergång med hjälp av bestämmelserna i 6 b § LAS som tolkas med Rådets direktiv 2001/23/EG i bakgrunden. I 6 b § LAS finns det ingen tydlig riktlinje om när en verksamhetsövergång anses ha genomförts utan endast att den ska vara föremål för en ekonomisk enhet som är bestående. På grund av den kortfattade informationen använder sig AD av de så kallade Spijker-kriterierna som upparbetats av EU-domstolen i samband med en bedömning om övergång har skett. Kriterierna benämns även som en helhetsbedömning och tar reda på om verksamheten har bibehållit sin identitet och om verksamheten kan benämnas som en bestående ekonomisk enhet. För att verksamheten ska ha en möjlighet att betraktas som bestående krävs att de tillgångar eller arbetstagare som övergår kan betraktas som en självständig enhet. Det är dock inte de enda som krävs för att en verksamhetsövergång ska vara genomförbar. Det krävs att övergången ska vara lagenlig, vilket är ett underförstått uttryck från AD och EU-domstolen     De olika kriterierna betydelse varierar beroende på verksamhetsslag och det har visat sig att den ekonomiska enhetens självständighet har brustit i de flesta mål resulterat i att skyddet inskränks. Det komplexa vid en verksamhetsövergång är att få självständigheten att övergå.     Författarens egna kommentarer riktar in sig på att skyddet behöver stärkas genom ett kompletterande skydd för att nå upp till sitt syfte. Syftet är enkelt och bör inte vara allt för svårt att uppnå.

  • 32.
    Christoffer, Ågren
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Johan, Hjalmarsson
    Privatleasing: Vad döljer sig egentligen i det finstilta?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Privatleasing är en form av långtidshyra där konsumenten sluter avtal med en leasegivare om att leasa en bil som leasegivaren i sin tur förvärvar av en återförsäljare. Under avtalstiden ska konsumenten erlägga en månatlig avgift till leasegivaren i enlighet med det avtal som slutits mellan parterna. Konsumenten har aldrig under avtalet någon äganderätt till bilen utan bilen tillhör leasegivaren. Efter avtalets slut ska konsumenten återlämna bilen till leasegivaren och avtalet är därmed avslutat. Denna finansieringsform har de senaste åren blivit alltmer vanligt förekommande på marknaden och fungerar nu som ett alternativ till att köpa en bil kontant eller på avbetalning. Den stora skillnaden mellan privatleasing och köp av bil är att när konsumenten köper en bil finns det en rad olika konsumenträttsliga lagstiftningar och principer som näringsidkaren måste förhålla sig till. Privatleasing är däremot i skrivande stund ett oklart rättsområde vilket medför att de privatleasingavtal som finns på marknaden idag innehåller olika former av begränsningar av konsumentens normalt sett starka skydd gentemot näringsidkare.

    Uppsatsen bygger på en granskning av tre aktörers allmänna avtalsvillkor vid privatleasing där villkoren jämförs med nu gällande konsumentlagstiftning. Villkor rörande månadskostnaden, normalt slitage, reklamationsrätten och rätten att frånträda avtalet utreds i syfte att belysa skillnaderna mellan att köpa en bil och att privatleasa en bil. Ambitionen med denna uppsats är att jämföra konsumentens skydd vid köp och konsumentens skydd vid privatleasing samt lyfta delar av den problematik som kan komma att uppstå om inte förändringar sker i regleringen av privatleasing. Konsumenten som normalt sett har skydd i konsumentskyddande lagstiftning ger dem grundläggande rättigheter vid exempelvis köp och kreditförmedling. Eftersom privatleasing inte omfattas av någon lagstiftning som på förhand ger konsumenten grundläggande rättigheter, exempelvis reklamationsrätt, måste konsumenten se till vad som står i avtalsvillkoren och vad som avtalats mellan parterna.

  • 33.
    Dimitrievski, Nick
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Public benefit as a Norm in Swedish tax law. Income tax exemption for Nonprofit associations.2011Ingår i: Yearbook for Nordic Tax Research 2011: Taxation on intangible assets / [ed] Jane Bolander, Copenhagen: DJØF Forlag, 2011, 1, , s. 312Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Durdevic, Dalila
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Kubiliute, Toma
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Viseringsrätten i Sverige: Med fokus på "rimliga tvivel" och överklagandeförfarandet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om viseringsrätten i Sverige. I uppsatsen beskrivs viseringsförfarandet med fokus på avslag på viseringsansökningar då det föreligger rimliga tvivel avseende sökandes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut. Utöver det behandlas överklagandeförfarandet och brister i överklagandeprocessen analyseras. Rättsfall har pekat på att viss problematik föreligger vid bedömningen och utfärdande av viseringsansökningar.

    Vissa tredjelandsmedborgare har en skyldighet att inneha en visering för att kunna besöka Sverige. Visering är ett tillstånd att resa inom Schengenområdet och vistas där under en viss tid. Viseringsprocessen måste ske i enlighet med reglerna i Viseringskodexen. I uppsatsen beskrivs den relevanta regleringen kring viseringsförfarandet ur ett teoretiskt perspektiv. Uppsatsen handlar till stor del om artikel 32.1 b där det regleras att avslag på viseringsansökan får göras då det föreligger rimliga tvivel avseende sökandes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut. Stor vikt läggs även på artikel 21.1 där det regleras om kontroll av inresevillkoren och riskbedömningen som måste göras innan varje viseringsbeslut ska fattas.

    Målet med den införda Viseringskodexen är att skapa en gemensam viseringspolitik och underlätta lagligt resande samt bekämpa olaglig invandring. Syftet med uppsatsen var att lyfta fram problematiken som ändå kan uppstå med viseringsrätten i Sverige. I uppsatsen fastställs i första hand den legala ramen kring viseringar för att belysa gällande rätt och därtill beskrivs myndigheterna som är involverade i viseringprocessen. I uppsatsen görs en undersökning av ett antal rättsfall för att se hur artikel 21 och 32 i Viseringskodexen tolkas och tillämpas av rättstillämparen i praktiken. I undersökningen framställs de omständigheter som lett till att avslag gjorts på grund av att det förelåg ”rimliga tvivel”. Därutöver framställs även de omständigheter som lett till att en visering har beviljats. Bedömningen är komplicerad i och med att det är svårt att fastställa sökandes avsikt samt att det finns få vägledande rättskällor att utgå ifrån. Av viktig betydelse är därför EU-domstolens förhandsavgörande för att bedöma hur artiklarna 21.1 och 32.1 b i Viseringskodexen ska tolkas och tillämpas. I uppsatsen framställs ett mål från EU-domstolen där ett förhandsavgörande begärdes för att tolka begreppet ”rimliga tvivel” och vad som ska beaktas vid riskbedömningen. Det finns enbart ett förhandsavgörande från EU-domstolen avseende tolkning av artiklarna 21.1 och 32.1 b i Viseringskodexen. Uppsatsens analys görs vidare utifrån det teoretiska och praktiska material som har lyfts fram i uppsatsen. Analysen fokuserar på problematiken som har upptäckts med Viseringskodexen och överklagandeförfarandet.

     Slutsatsen är att myndigheterna har stort tolkningsutrymme avseende artikel 21.1 och 32.1 b i Viseringskodexen. Syftet att underlätta lagligt resande i enlighet med Viseringskodexens målsättning har ännu inte uppnåtts. Problematiken som lyfts fram föranleder att översyn av bestämmelserna i Viseringskodexen bör ske på EU-nivå. Även den nya regleringen av möjligheten att överklaga viseringsbeslut anses vara bristfällig. Långa handläggningstider leder till att sökande hamnar i osäkerhet i väntan på beslut. 

  • 35.
    Envall, Ulla-Britt
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Människohandel: en ny form av slaveri2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 36.
    Erlandsson, Frida
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Lennartsson, Victoria
    Runnkvist, Malin
    Arbetsgivaren skyldigheter: Vid uppsägning av personliga skäl2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 37. Fast, Katarina
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Rättssäkerhet och effektivitet - en omöjlig kombination i den svenska skatteprocessen?2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport har utarbetats på uppdrag av Föreningen Svenskt Näringsliv. Rapporten innehåller en närmare granskning av institutet prövningstillstånd i skattemål, särskilt i ett internationellt perspektiv. Bakgrunden till rapporten är ett förslag från Domstolsverket, Rapport 2002:4 Utvärdering och förslag kring prövningstillstånd i kammarrätt. Ett syfte med Domstolsverkets rapport är att handläggningstiderna i skattemål skall förkortas.

    Av föreliggande rapport framgår att införande av prövningstillstånd i skattemål i kammarrätt skulle medföra rättsförluster för enskilda, och högst osäkra tidsvinster för domstolarna. I stället förordas i rapporten en specialisering beträffande skattemål inom länsrätterna. En sådan specialisering leder till ökad kompetens bland domare vilket i sin tur medför ett snabbare och mera rättssäkert förfarande.

  • 38.
    Fauli, Linn
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Thyrén, Filippa
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Marknadsföring på sociala medier: Det kommersiella budskapet och marknadsföringslagens konsumentskydd2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En stor del av den svenska befolkningen använder sociala medier dagligen och både redaktionella och kommersiella framställningar sprids på olika digitala plattformar. I samband med detta utvecklas ständigt nya marknadsföringsstrategier och influencer marketing är en av dem. Forbes meddelar att företag spenderar ungefär 255 miljoner dollar världen över på influencers varje månad.

    Influencer marketing förväntas att även fortsättningsvis växa som marknadsföringsstrategi på sociala medier och därför är det enligt oss angeläget att kasta ljus på somliga redaktionella konstruktioner med stor kommersiell effekt. Reklamlandskapet har förändrats och ett resultat av den fortskridande digitala utvecklingen är att även kommunikationssamhället ändras liksom marknadsföringsmetoderna. Marknaden har allt mer kommit att förflyttas till den digitala sfären och medieplattformar, därav har reklam i allt större utsträckning ökat på sociala medier.

    Allmänheten blir ständigt försedda med material på sociala medier och ibland kan det tyckas problematiskt att se vad det är för typ av budskap vi faktiskt tar del av. Vissa framställningar på digitala marknadskommunikationskanaler faller in under Marknadsföringslagen (2008:486), så länge det är framställningar med ett kommersiellt syfte. Problematiken på sociala medier är att många framställningar framstår som reklam kan emellertid vara redaktionellt innehåll och vice versa. Förekomsten av att dessa två typer av meddelanden sammanblandas är vanlig och gränsdragningen mellan marknadsföring enligt marknadsföringslagen och redaktionellt material kan tyckas svår med tanke på avsaknaden av vägledning men även gällande rätt på det specifika området.

    Uppsatsen ämnar granska marknadsföringslagens krav om kommersiellt syfte och ifall lagen förmår omfatta meddelanden på sociala medier vars budskap har för avsikt att påverka konsumenten. Detta är särskilt intressant då det i många fall inte framträder tydligt nog för konsumenten huruvida meddelandet är kommersiellt eller redaktionellt. I förarbete till MFL framförs explicit att lagens syfte bland annat ska tillgodose konsumentintressen. Lagstiftningen är teknikneutral och omfattar sålunda internet och sociala medier. Detta sätt att kommunicera och marknadsföra är en förhållandevis ny praktik och vi vill därför undersöka om MFL:s konsumentskydd är tidsenlig genom bland annat nuvarande lagstiftning, Kissie-domen och annan relevant praxis på ämnet. 

  • 39.
    Fjellner, Sebastian
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    George, Lamees
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Barnets bästa: Tillämpning inom Kriminalvården och socialtjänsten2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barnets bästa är ett begrepp som funnits inom den svenska rättstillämpningen under lång tid. Beroende på sitt sammanhang kan det ses såväl som en princip, som det kan ses som en regel. Detta får till följd att innebörden av barnets bästa kan skifta och resultatet av tillämpningen kan skilja sig åt. De mest grundläggande aspekterna att ta hänsyn till inom barnets bästa är bland annat barnets rätt till en trygg miljö, en god fostran samt en trygg anknytning till en person i barnets närhet.

    En förälder har i enlighet med 2 kap. 5 § FäL, en möjlighet att medges rätt att ha sitt spädbarn hos sig under tiden denne verkställer sitt straff. Möjligheten är förenad med vissa krav, samtidigt som placeringen ska vara i förenlighet med barnets bästa. Dessa krav framgår dels av nationell rätt, samtidigt som den nationella rätten har att förhålla sig till internationell rätt i form av barnkonventionen.

    Syftet med denna uppsats är att undersöka den rättsliga processen gällande en bedömning av barnets bästa. Detta innefattar en granskning av ställningstaganden som görs av Kriminalvården och socialtjänsten i varje enskilt fall, för att därigenom bedöma huruvida barnets bästa tillvaratas i sin helhet i och med en placering i fängelse tillsammans med en förälder.Av det resultat som presenteras, framgår det att myndigheterna brister i att redogöra för vissa aspekter kopplade till barnets bästa utifrån 2 kap. 5 § FäL. Detta föranleder att barnets bästa inte tillvaratas i enlighet med vad som i barnkonventionen stadgas.

  • 40.
    Fjällman, Emelie
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Tredjemanskontroll - Säker rätt är säkert rättssäker: En studie med utgångspunkt i betänkandet Förbudet mot dubbla förfaranden och andra rättssäkerhetsfrågor i skatteförfarandet (SOU 2013:62)2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SKV och Tullverket har flera viktiga metoder att tillgå i respektive verksamhet för att säkerställa att skatter och avgifter lämnas och tas ut rätteligen. Bland annat så kan kontrollmyndigheterna använda skatte- eller tulltillägg, riktade och generella tredjemansförelägganden eller riktade och generella tredjemansrevisioner. Vid riktade kontroller, ergo riktade förelägganden och riktade revisioner, är kontrollerna riktade mot specificerade personer eller handlingar och vid generella kontroller är dessa inte specificerade. Metoderna har upprepade gånger varit föremål för diskussioner och försök att förenkla skatteförfarandet och öka rättssäkerheten för den enskilde.

    Regeringen tillsatte den 8 mars år 2012 en utredning med uppgiften att framställa förslag för en ökad rättssäkerhet i skatteförfarandet. Uppdraget var att undersöka områdena skatte- och tulltillägg, ersättning för kostnader och ombud samt tredjemanskontroller. Denna studie har bland annat på grund av utrymmesskäl avgränsats till att undersöka utredningens förslag som avser ökad rättssäkerhet vid tredjemanskontroller samt till SKV som kontrollerande myndighet. Hänsyn kommer således inte tas till Tullverket som kontrollerande myndighet. Tredjemanskontrollförfarandet har upprepade gånger genom åren varit föremål för kritik och diskussioner. Inte minst för att generella tredjemanskontroller ansetts olämpliga på grund av att den kontrollerade inte har vetskap om att denna är eller har varit föremål för kontroll samt att förfarandet ansetts strida mot integritetsskyddet i RF och rätten till privat- och familjeliv i EKMR. Det har därav ansetts att behov av förändring föreligger. Utredningen skulle således undersöka och lämna förslag för att öka rättssäkerheten för den enskilde men med hänsyn till att tredjemanskontroller, i dessa inbegripet generella tredjemanskontroller, alltjämt skulle kvarstå som metod i SKV:s kontrollverksamhet. Det fordrades följaktligen av utredningen att genomföra en proportionalitetsavvägning mellan skyddet för den enskildes integritet och SKV:s kontrolleffektivitet.

    I denna studie har fokus lagts på SOU 2013:62 och de remissyttranden som inkommit med anledning av förslagen. Utredningen föreslog att beslutsordningen vid generella tredjemanskontroller ska stå oförändrad med SKV som beslutsfattande instans och att det ska förtydligas i lagtext att SKV ska förhålla sig till proportionalitetsprincipen vid beslut om generella tredjemanskontroller. Utredningen föreslog även att det ska förtydligas i lagtext att SKV endast får eftersöka handlingar och uppgifter som omfattas av beslutet men att överskottsinformation som anträffats spontant får användas. Vidare angav utredningen att det inte behövs något förtydligande i lagtext avseende att SKV ska beakta proportionalitetsprincipen vid val av metod och val av kontrollobjekt. Utredningen angav även att det inte behöver införas någon underrättelseskyldighet för SKV gentemot den kontrollerade om informationen som inhämtats ändå inte är avsedd att läggas till grund för beslut om beskattning. Vidare föreslogs ett införande i lagtext avseende att den kontrollerade ska ges möjlighet att begära handlingar och uppgifter undantagna från att läggas till grund för beslut om beskattning i samband med en underrättelse, det vill säga efter att kontrollen ägt rum och under förutsättning att informationen kommer läggas till grund för beslut om beskattning. Flertalet remissinstanser ansåg att utredningen var bristfällig, att förslagen inte innebar någonting nytt i sak samt att en ny utredning bör tillsättas med uppdrag att öka rättssäkerheten i skatteförfarandet.

    I studiens avslutande delar redovisas en pro et contra-analys av förslagen med utgångspunkt i remissyttrandena, egna slutsatser avseende förslagen samt allmänna avslutande kommentarer. I dessa delar lämnas egna förbättringsförslag för att ytterligare öka rättssäkerheten, eftersom utredningen enligt min mening får anses bristfällig i flera avseenden.

  • 41.
    Fjällman, Emelie
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Borck, Angelica
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Fastighetstaxering: Förenkling eller inte - det är frågan?2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom åren har mycket kritik av systemet gällande fastighetstaxering förts fram. Detta då det för fastighetsägare har varit svårt att förutse kommande taxeringsvärden för fastigheter då den löpande beskattningen utgår från marknadsvärdet. Systemet har även ansetts vara för schablonbaserat. Regeringen tillsatte under år 2011 en utredning för att bringa klarhet i huruvida det nuvarande fastighetstaxeringssystemet antingen kan avvecklas eller avsevärt förenklas. Utredningen skulle även ge förslag på lämpliga lagändringar som inte skulle minska skatteintäkterna. Ifall förslagen ändå resulterar i minskade skatteintäkter skulle lämpliga åtgärder föreslås. Därutöver tilldelades utredningen särskilda taxeringsfrågor att undersöka och ta ställning till. I augusti år 2012 överlämnade utredningen betänkandet Bostadstaxering - avveckling eller förenkling (SOU 2012:52) för granskning. Departementet klargjorde för remissinstanserna att de enbart skulle kommentera förenklingsalternativet då avvecklingsalternativet inte var av intresse. Av de 78 remissinstanser som tillfrågades svarade 55 och ytterligare tre remissinstanser valde att kommentera förslaget utan att först ha tillfrågats.

    I studien har fokus lagts på remissinstansernas attityder gällande de särskilda taxeringsfrågorna. En av dessa frågor tas inte upp på grund av att utredningen själv avvisade detta förslag. Andra frågor från förenklingsalternativet som många remissinstanser kommenterat har ansetts vara av allmänt intresse och därför behandlats i studien. Ett pro et contra resonemang redogör för vilka konsekvenser som förslagen kan utmynna i. Ur remissinstansernas yttranden fastställs också vilka intressenter som skulle kunna gynnas eller missgynnas vid ett eventuellt ikraftträdande för respektive fråga som tas upp i studien.

  • 42.
    Gunnarsson, Anna
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Festin, Helena
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Livförsäkringar och efterarv2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 43.
    Gustafsson, Håkan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Kontrafaktisk jurisprudens och rättsligt motvetande2016Ingår i: Ikke kun retsfilosofi. Festskrift til Sten Schaumburg-Müller / [ed] N. Jul Clausen & J Dalberg-Larsen, København: Jurist- og Økonomforbundets Forlag, 2016, s. 186-206Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 44.
    Gustavsson, Therese
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Om administrativa sanktioner mot fysiska personer inom finansmarknadsområdet: Införlivande av kraven i kapitaltäckningsdirektivet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 45.
    Hakkarainen, Helena
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Mäns våld mot kvinnor i nära relationer: Straffrätt och jämställdhetspolitik2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 46.
    Hein, Emma
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Samma eller likartad verksamhet: En studie av 3:12 reglerna2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De aktuella skattereglerna för fåmansföretag återfinns i 57 kap. IL. Reglerna syftar till att motverka att arbetsinkomsten omvandlas till kapitalinkomst. Allt sedan de första reglerna om fåmansföretag och dess ägare infördes år 1977 har reglerna diskuterats och det är tydligt att problem kvarstår. Reglerna är allmänt formulerade och har visat sig vara svårtolkade och svårtillämpade. 

    De andelar som innehas av aktiva delägare kallas kvalificerade andelar. Kvalificerade andelar är andelar i eller avseende ett fåmansföretag där andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet. Andelarna anses även vara kvalificerade om företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren har ägt andelar i ett annat fåmansföretag och andelsägaren eller någon närstående under denna tid varit verksam i betydande omfattning i detta fåmansföretag. 

    Uppsatsen är skriven utifrån en rättsdogmatisk metod vilket innebär att befintliga rättskällor har studerats för att förklara gällande rätt. Uppsatsen inriktas särskilt på begreppet ”samma eller likartad verksamhet” som återfinns i 57 kap. 1st. 4 § 1p. IL. Huvudsyftet är att besvara vad begreppet innebär och om det går att definiera det i lagtexten. 

    Enligt de rättsfall som granskas i uppsatsen tar bestämmelserna om samma eller likartad verksamhet huvudsakligen sikte på situationer där fåmansföretag helt eller delvis för över en verksamhet till ett annat sådant företag. För att företagen ska anses bedriva samma eller likartad verksamhet krävs även att det föreligger ett samband mellan bolagen efter överlåtelsen. Reglerna ska även tillämpas för att motverka att den skattskyldige uppnår en obehörig skatteförmån, genom exempelvis omstrukturering av bolagsstrukturen. För att klargöra begreppet samma eller likartad verksamhet för fåmansföretagare bör begreppet förtydligas i lagstiftningen. 

  • 47.
    Henricson, Jenny
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Rogemyr, Maja
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Svensk alkoholreklam i EU - ett rättsligt perspektiv: Är regleringen och tillämpningen proportionerlig till sitt syfte?2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sveriges reglering av alkoholreklam präglas av alkoholpolitiska syften och är restriktiv i förhållande till många andra länder. Regleringen innefattar dels ett generellt krav på särskild måttfullhet beträffande all alkoholreklam, men även mer specifika förbud och restriktioner. Lagstiftningen har emellertid kommit att påverkas av EU:s inflytande på området, till följd av medlemskapet. Inom EU förekommer ingen harmoniserad lagstiftning på området för alkoholreklam och det är upp till medlemsstaterna att själva lagstifta om detta. Med medlemskapet följer emellertid vissa åtaganden, bland annat att förhålla sig till principer i rättstillämpningen. Arbetet berör särskilt proportionalitetsprincipen som blir betydande för regleringen av alkoholreklam och dess inverkan på den fria rörligheten.

    Området för alkoholreklam är föränderligt och de kommersiella intressena bakom är av stor omfattning. Med hänsyn till den digitala utvecklingen på senare tid förekommer idag flertalet nya marknadsföringskanaler vilket har resulterat i svenska lagförslag beträffande striktare reglering på området. Samtidigt har den svenska domstolen på senare tid intagit en mer liberal ställning till förmån för EU:s fria rörlighet. Denna motstridighet är intressant då rättsläget kan anses tämligen oklart. Detta motiverar frågeställningen;

    ”Är svensk reglering och tillämpning av alkoholreklam proportionerlig till sitt syfte och vidare förenlig med EU-rätt?”

    Sveriges restriktiva alkoholpolitik och de lagförslag som framförts i linje med detta kan diskuteras med hänsyn till EU-rättens ställning och bedömningsprinciper, men även till det rådande rättsläget i Sverige. På grund av att regleringen och tillämpningen, både på ett svenskt och EU-rättsligt plan, tenderar att skilja sig åt i utvecklingen kan det finnas intresse att diskutera detta.

    Ett närmande för svensk reglering och rättstillämpning gentemot EU-rätten kan urskiljas genom bland annat svensk praxis på området som fastställer proportionalitetsprincipens betydelse. EU:s inställning kan även anses blivit mer restriktiv genom nya ställningstaganden angående alkoholreklam. Den motsatta utvecklingen kan anses resultera i viss förenlighet mellan Sverige och EU beträffande marknadsföring av alkohol. 

  • 48.
    Hildingsdotter, Pernilla
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik. 1967.
    Det skatterättsliga företrädaransvaret: -hinder för en lyckad företagsrekonstruktion?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lagen om företagsrekonstruktion är en ramlag som överlämnar stor frihet för gäldenär att i samförstånd med rekonstruktör genomföra olika åtgärder. Vanligtvis sker en finansiell rekonstruktion genom skuldnedskrivning, antingen genom en frivillig överenskommelse med leverantörer eller genom beslut om offentligt ackord i tingsrätt. Det som kanske behövs men som inte genomförs i tillräcklig utsträckning är en rekonstruktion i sak. Med det avses en grundlig genomgång av företagets verksamhet i syfte att återfå lönsamhet och undvika att återigen hamna i skonomiska svårigheter. I många fall skulle det vara beaktansvärt att se över ny styrelsetillsättning för det bolag som ska genomgå en rekonstruktion. Frågan uppsatsen ställer är om det skatterättsliga företrädaransvaret kan utgöra hinder för att uppnå en lyckad företagsrekonstruktion. Det skatterättsliga företrädaransvaret kan för ny styrelseledamot leda till risk för personligt ekonomiskt betalningsansvar för bolagets samtliga skatter. Uppsatsen ställer därför syftet med det skatterättsliga företrädaransvaret i ljuset av ett aktiebolags syfte att uppnå en lyckad företagsrekonstruktion.

  • 49.
    Hjelm, Ann-Christine
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    En strid om befolkningskontrollen i Foucaults anda: Den fiskala och ecklesiastiska registraturen under 1600- och 1700-talet2007Ingår i: Liber Amicorum Kjell Å Modéer / [ed] Diestelkamp, Bernhard mfl, Lund: Juristförlageti Lund , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Hjelm, Ann-Christine
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Fängelset som välfärdsbygge: Tre studier om behandlingstanken i svensk fångvård2002Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    This thesis discusses social engineering, in the fields of prison treatment, during the development of the Swedish Welfare State, from 1930 to 1950. The penal political ambitions were laid down under a Social Democratic government and realized in the partys program of 1944. It is often stressed that the prison reform of 1945 marks the transition to a modern prison system. In a broader perspective of society the idea was to integrate prisoners into the Swedish welfare system. The main facet of the Act 1945 of Correctional Treatment in Prison is in the individual treatment of prisoners, based on their work in open institutions. After World War II, the number of persons incarcerated increased and this became the main symbol of the political and administrative failure of the reform.

    The prison reform of 1945 marked an ideological change in the individual preventive treatment model of prisoners in Sweden. However, the establishment of a modern welfare prison was hard to accomplish and a crucial divergence emerged between what the legislation intended and what actually occurred in the prison system. This research shows the absence of an individual preventive strategy for the offenders and in that sense implementation of treatment was not successful. In this study the political and legal matters primarily originate from the archives of the Committee of Penal Law (sw. Strafflagberedningen), complemented by an empirical study, including 328 prison files from the National prison register, during the years 1938, 1943 and 1947.

    This thesis shows some of the more relevant changes in prison care in relation to the prisons as a reflection of society as a whole. In some portions the study discounts the innovations of the prison reform, especially based on the fact that the Act of Correctional Treatment in Prison was a conglomerate of enacted laws and regulations. At the same time the study shows a belief in the dubious philosophy that racial biological explanations and a deterministic approach to prisoners created. In reality, the prison registers were used on prisoners as a label, which led to a diagnosis put in front of treatment

12345 1 - 50 av 210
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf