Introduktion: Idag lever cirka 36,7 miljoner människor med hiv/aids världen över. Att ha diagnosen hiv/aids bidrar till både psykiskt och fysiskt lidande. För att god vård skall upplevas utgör vårdrelationen till sjuksköterskan en avgörande roll.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med hiv/aids upplever vårdrelationen med sjuksköterskan.

Metod: Litteraturstudie. Sökning genomfördes i Cinahl och PubMed. 10 artiklar plockades ut efter urvalsprocess med kvalitetsgranskning. Artiklarnas resultat analyserades och samband identifierades som skapade kategorier.

Resultat: Två huvudkategorier redovisas: Diskriminerande och Omsorgsfull, med tillhörande underkategorier till vardera. Upplevelsen av vårdrelationen med sjuksköterskan påverkar patienten beroende på om den är positiv eller negativ.

Slutsats: Flertalet patienter upplevde vårdrelationen diskriminerande som kan ses genom att de uppfattade att sjuksköterskan bland annat uppvisade ovilja att vårda, respektlöshet och särbehandling. De tillfällen patienterna upplevde vårdrelationen som omsorgsfull var sjuksköterskan exempelvis kunnig, vänlig och emotionellt stöttande

Företag automatiserar sina affärsprocesser för att effektivisera sin verksamhet. Robot process automation (RPA) är ett mjukvarusystem som fungerar genom att imitera den mänskliga användaren och kan på det sättet automatisera affärsprocesser som är standardiserade, repetitiva och har låg komplexitet. En affärsprocess som är komplex har flera variationer och logiken mellan aktiviteterna i processen är inte alltid tydlig. Det gör att RPA inte kan automatisera affärsprocesser med för hög komplexitet då kostnaden för RPA projektet inte anses lönsamt. Process mining är ett verktyg som implementeras på verksamhetens databaser och informationssystemens eventlogar och använder sig av data för att modulera alla verksamhetens affärsprocesser. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om RPA och process mining kan automatisera komplexa affärsprocesser. Undersökningsfrågan för denna rapport är: Till vilken grad kan process mining informera RPA för att automatisera mer komplexa affärsprocesser? Litteraturöversikten behandlar tidigare forskning inom tre huvudområden komplexa affärsprocesser, RPA och process mining och den empiriska studien genomfördes med fyra intervjuer från fyra olika företag. Den första intervjun genomfördes med en expert inom affärsprocesser, andra och tredje intervjun genomfördes med konsulter inom RPA och den fjärde intervjun genomfördes med en konsult inom RPA och process mining. De slutsatser som uppsatsen har kommit fram till är att RPA och process mining kan automatisera mer komplexa affärsprocesser, där data är strukturerad och det finns tydliga regler. RPA är bäst anpassad för mindre komplexa processer på grund av att de levererar ett bättre return on investment (ROI). RPA och process mining kan inte automatisera affärsprocesser med en komplexitet där startpunkten är olika varje gång och där logiken i utförandet är slumpartad. 

Återfallsskärpning och mängdreduktion är två tillämpningar som blir aktuella för olika situationer där samma gärningsman begått flertalet brott. Mängdreduktionen tillämpas i de fall flertalet brott ska bedömas i samma rättsprocess. Genom denna tillämpning bedöms den flerfaldiga brottsligheten som en samlad brottslighet både under straffmätningen i enlighet med 29 kap. 1 § 1 st. BrB och vid påföljdsvalet enligt 30 kap. 3 § BrB. När brottens gemensamma straffvärde bedöms tillämpas asperationsprincipen enligt vilken det svåraste brottets straffvärde används som utgångspunkt till vilken de övriga brottens straffvärde i fallande skala adderas. Genom denna tillämpning ådömas således inte straffvärden fullt ut för alla brotten utan olika stora reduktioner av dessa straffvärden sker vid sammanläggningen. För de fall då gärningsmannens flertaliga brottslighet ska bedömas i separata rättegångar kan den tidigare brottsligheten ligga till grund för att skärpa påföljdsvalet enligt 30 kap. 4 § 2 st. BrB, förverka villkorligt medgiven frihet enligt 34 kap. 5 § BrB eller skärpa straffmätningen enligt 29 kap. 4 § BrB. Det kan sammanfattas på följande sätt: vid flerfaldig brottslighet i samma rättegång innebär det andra brottet en reduktion och vid separata rättegångar innebär det andra brottet en skärpning. 

Syftet med arbetet är att skapa förståelse kring hur dessa motsägelsefulla tillämpningar kan tillämpas för påföljdsbestämningen vid flerfaldig brottslighet. För att uppnå detta syfte kommer tre frågeställningar utredas. Den första omfattar en fråga av den gällande rätten och således hur båda tillämpningarna uttrycks i lag. Det kommer vidare utredas vilka rättsideologiska idéer tillämpningarna grundas på genom att först redogöra för olika sådana idéer och sedan för bakgrunden till tillämpningarna. Dessa frågeställningar kommer besvaras med en tillämpning av en rättsdogmatisk metod. Den sista frågeställningen berör hur skillnaden mellan den praktiska tillämpningen yttrar sig. För att besvara detta kommer det redogöras för flertalet rättsfall som var och ett kommenteras för att utreda hur tillämpningarna appliceras i fallet i enlighet med en rättsanalytisk metod. 

Genom den avslutande analysen diskuteras resultaten av utredningen och frågeställningarna besvaras. Det kan genom arbetet konstateras att det finns skillnader i motiveringen bakom de olika reglerna inom återfallsskärpningen. 30 kap. 4 § 2 st. och 34 kap. 5 § BrB kan motiveras utifrån tolerans för lagöverträdaren medan 29 kap. 4 § BrB enbart motiveras med att regleringen krävs för att öka trovärdigheten bakom påföljdsbestämningen. Mängdreduktionen baseras på asperationsprincipen vilken motiveras genom att den är mer förenlig med övriga straffrättsliga principer än de övriga alternativen, kumulation och absorption. Båda begreppen, återfallsskärpning och mängdreduktion, kan ifrågasättas utifrån om en tillämpning av de aktuella regleringarna faktiskt innebär en skärpning respektive reduktion.