Under 2018 inleddes ett utvecklingsarbete på Karlstads universitetsbibliotek med syfte att utveckla bibliotekets undervisning och lärandemiljö.Ett resultat av detta utvecklingsarbete är en öppen lärresurs i akademisk informationskompetens i form av tre kursmoduler i lärplattformen Canvas. De tre modulerna består av texter, filmer och quizzar om informationssökning, att granska och värdera vetenskapliginformation samt att skriva akademiska texter. Kursmodulerna har en Creative commons-licens som möjliggör fri användning och utveckling av innehållet under vissa givna förutsättningar både inom och utanför det egna lärosätet. I den här texten diskuteras bakgrunden till arbetet samt några, för biblioteket, för- och nackdelar med att ha kursinnehåll om akademisk informationskompetens tillgänglig för studenter och lärare i lärosätets lärplattform.

Medie- och informationskunnighet (MIK) är ett samlingsbegrepp för de kompetenser som gör att människor kan hantera, värdera och analysera det informationsflöde som förekommer via olika medietyper. MIK handlar om att förstå mediers roll i samhället och att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information. I ett alltmer digitaliserat samhälle ställs högre krav på medborgares förmåga att kunna handskas med den information de möter, inte minst ur ett demokratiskt perspektiv.

På landets lärosäten har arbetet med att förbereda studenter på denna verklighet intensifierats under de senaste åren och det är även ett av de grundläggande målen i Högskolelagen. I detta arbete spelar högskole- och universitetsbiblioteken en central roll, bland annat genom undervisning och handledning av studenter på alla utbildningsnivåer. 

Under de senaste åren har även skrivhandledning för studenter integrerats i universitets- och högskolebibliotek på ett antal svenska lärosäten. Detta skapar förutsättningar för att utveckla nya samarbeten. Hur detta arbete med att stödja och utveckla studenters akademiska informationskompetens bedrivs skiljer sig åt mellan olika lärosäten. Hur kan vi som arbetar med dessa frågor gemensamt lära av varandra för att på ett bättre sätt stödja och utveckla studenters lärande? Detta har varit en av utgångspunkterna för Re:Learn, ett utvecklingsprojekt finansierat av Svensk biblioteksförening. 

Librarians and writing tutors in higher education are working intensely to teach information literacy to students. But the extent to which this work is done collaborative or separately differs greatly between the universities.

•How can we facilitate collaborative learning on questions regarding the teaching of academic information literacy?

•How do we relate this teaching to various national and international frameworks and guidelines?

•How do we find new ways and methods for writing tutors and librarians to work together?

•Is it possible to create a platform to facilitate the exchange of ideas and tools?

These are some of the questions that led us to start this project: to develop an open web course on student learning of information literacy in higher education. But instead of targeting students in higher education the target group for this course is librarians and writing tutors at Swedish universities. The project is funded by the Swedish library Association.The purpose of the course is to:

•Place information literacy in an academic context, where academic writing is included together with information seeking, referencing, plagiarism etc.

•Develop national cooperation on issues related to the teaching of information literacy and academic writing

•To facilitate online peer learning between collegues on issues related to teaching information literacy and academic writing

•Develop a platform for sharing experiences regarding tools and methods

The participants will get the opportunity to participate in workshops and PBL-inspired group work on themes regarding the teaching of information literacy in higher education. In this way we hope to facilitate a creative and collaborative learning environment. The first iteration of the course will take place April-May 2021. This presentation will be about the development of the course and what we have learned so far.

During March 2020, all Swedish universities moved their teaching to an online environment due to the Covid-19 outbreak. Karlstad University Library in Sweden made a number of changes in order to reduce the spread ofinfection while at the same time maintaining a high level of library services to its users. Opening hours weredrastically reduced. All study spaces were closed. Most of the staff were working from home. A new virtual referencedesk via Zoom was launched to increase the library office hours. Since things happened fast, the internal stafftraining was done while at the same time providing the new reference service to the users. Some initial mistakeswere made but in general, this ‘learn-as-you-go method’ worked surprisingly well.

Dagens digitala medielandskap har dramatiskt ökat betydelsen av studenters medie- och informationskompetens (MIK), inte minst vad gäller vetenskaplig information och det sammanhang den publiceras i. Detta är också ett grundläggande mål för högre utbildning enligt Högskoleförordningen. Begreppet MIK innefattar flera av de kompetenser som biblioteken undervisar i och som krävs för att använda och kommunicera information i de akademiska studierna. För att säkerställa att alla grundstudenter har samma möjlighet att träna dessa färdigheter har Karlstads universitetsbibliotek under året startat ett utvecklingsarbete som bland annat mynnat ut i en webbkurs i akademisk informationskompetens. Kursen kommer att finnas tillgänglig i lärplattformen Canvas och innehålla moduler som kan användas separat men även som en del av ett mer studentaktivt och flexibelt lärande för att komplettera övrig undervisning. Förutom de färdigheter som traditionellt kopplas till begreppet informationskompetens: informationssökning, referenshantering och källkritik, kommer kursen även att omfatta nya akademiska informationskompetenser som upphovsrätt och akademiskt skrivande. En förutsättning för en lyckad implementering av kursen är ett ökat samarbete mellan bibliotek och lärare kring behov, utformning och integrering i studenternas ämneskurser.

Detta projekt utforskar musikalisk interpretation med fokus på den klassiska gitarrepertoaren. Genom användandet av litterär text undersöks hur man kan medvetandegöra interpretations­processen av ett musikverk. Specifikt utforskas detta utifrån förhållandet mellan fyra upp­förande­­praktiska aspekter inom det västerländska konstmusikens område: 1. trogenhet mot urkällan 2. förhållningssätt till tiden då verket skapades 3. förhållandet till dagens publik och 4. trogenheten mot egna konstnärliga val. De litterära texterna valdes utifrån ovanstående aspekter. Efter att under instuderingen läst de valda texterna, skrivit egna dikter och deltagit i gruppaktiviteter har de deltagande interpreterna utvecklat sin förmåga att medvetandegöra och sätta ord på sina konstnärliga val. 

Detta är en delrapport inom projektet Studenter om studier och studentliv. Sedan våren 2000 har ett antal studentenkäter genomförts vid Karlstads universitet. Totalt har omkring 15.000 studenter svarat på frågor om hur de upplever studier och studentliv här i Karlstad. I föreliggande rapport redovisas i detalj resultat från enkäter till distansstudenter 2007 och 2010. Enkäterna har samlats in genom en nätenkät. Totalt har 1.616 studenter svarat. Jämförelser görs med tidigare studentenkäter. Slutsatser från undersökningarna utgör en grund för utveckling av kurser och program vid Karlstads universitet.

Detta är en delrapport inom projektet Studenter om studier och studentliv. Sedan våren 2000 har ett antal studentenkäter genomförts vid Karlstads universitet. Totalt har omkring 20 000 studenter svarat på frågor om hur de upplever studier och studentliv i Karlstad. I föreliggande rapport redovisas resultat från enkäter till distansstudenter 2007, 2010 och 2011. Ett nytt tema i årets distansundersökning är studenternas inställning till IKT-verktyg i utbildningen. Enkäterna har samlats in genom en nätenkät. Totalt har 2 900 distansstudenter svarat. Jämförelser görs med resultat från enkäter bland övriga studentgrupper. Slutsatser från undersökningarna utgör en grund för utveckling av kurser och program vid Karlstads universitet.

Våren 2011 tillsattes en grupp inom universitetsbiblioteket vid Karlstads universitet som fick i uppdrag undersöka behovet av forskarservice. Syftet var att undersöka vilket stöd och vilken hjälp forskare och doktorander vid Karlstads universitet önskar sig från biblioteket. Fyra fokusgruppsintervjuer och tre individuella intervjuer genomfördes och av deltagarna var sju doktorander och sjutton seniora forskare.  

Slutrapporten redovisades hösten 2011 och resultatet visade att behoven av stöd och tjänster varierar beroende på vilket ämnesområde forskarna representerar och var man befinner sig i forskarkarriären. Många av forskarna tyckte att hemsidan är svår att överblicka och många hittar inte fram till information som är relevant för dem. Att tydliggöra den information som biblioteket har på sina sidor men som forskarna har svårt att hitta fram till var en viktig utgångspunkt för vårt fortsatta arbete. Fyra områden där vi kunde erbjuda nya tjänster eller bättre synliggöra redan befintliga tjänster kunde identifieras  – medie- och informationsförsörjning, publiceringstjänster, kontaktbibliotekarieverksamheten och marknadsföring/information från biblioteket.

ALMI Business Partner operating in the years 2008-2010 a project called Vivan which is about innovations made by staff in the health care profession. The project Vivian is to bring new products to the market by establishing new companies. We have looked at why health care professionals to a lesser extent than other professionals choose to start businesses. Another question raised is why it is mostly men who have chosen to start their own business in the female-dominated health profession. Traditionally, men have as an advantage over women in the corporate market in Sweden. The purpose of this study is to examine the reasons why some health care professionals who came to Vivan with business ideas don’t want to start their own business. We have focused on three issues. Questions about what can prevent health care professionals to start their own business and what would help on the road. The third issue is whether sex has any influence on their choice to start their own businesses. The paper presents different methodological choices and we have used the qualitative method. The investigation includes interviews with respondents who have performed with structured questionnaires. To give the reader a background to the study in mind, the essay's theory of enterprise, gender, innovation and business ideas. In this paper, we have seen that there are different obstacles when starting their own business. Obstacles may include the financial part of starting your own business. It can also be about a person who wants to be self-employed who may not have the skills needed and can then see this as an obstacle.These barrier can be decisive for the choice of starting their own. We found that women and men in this study have different attitudes towards entrepreneurship.

The purpose of this presentation is to share thoughts and ideas with librarians about how to increase interest and knowledge about intellectual property issues.

Copyright is seen as a difficult area in society with problems in balancing author´s rights and the community use of research and cultural works. Intellectual property issues have become more important in publishing, access and reuse of scientific research. Rapid changes in technology as well as in research and scholarly communications are profoundly changing the role of libraries.

Libraries promote institutional repositories and help authors to understand and retain their rights as well as advocating for open access and increase the visibility of research. The complex nature of digital publications presents various problems regarding licenses and regulations. These new services require a range of new skills and expertise within libraries. A general knowledge in copyright and how to use copyrighted material is needed to support teaching and research. Even if there is a growing collaboration between lawyers and libraries, questions are often very complex and urgent to handle. It is necessary to provide a wider understanding of copyright and not only focus on legal aspects.

The importance of law reformation and the librarian´s role has been highlighted during 2014. Several European studies have been made to investigate copyright literacy among librarians. These studies have shown lack of knowledge and a need for copyright education in Library & Information Science. There are some web resources available, for example the EIFL-course, Copyright for Librarians or the MOOC, Copyright for Educators & Librarians as well as national courses in LIS education. Librarians have to acquire skills, confidence and legitimacy to work with copyright guidance. Librarians need to stay informed and by sharing experiences and embrace these activities in our daily routines we can build knowledge and confidence.

Karlstad University Library has been working with copyright guidance over a long period of time. Every copyright question is unique and rather complex that is why we try to foster close cooperation between both librarians and the faculty. Subject librarians play an important role in managing academic scholarship.  We believe intellectual property issues in libraries have received too little attention and have established a network of Swedish librarians to increase the interest in copyright issues. Several of the copyright resources mentioned above have been studied thoroughly, identifying many existing and future needs.

The poster will give a report on the findings concerning staff skills, roles and required competencies. We hope to inspire librarians to discuss their roles in the pursuit of intellectual property and copyright enforcement.

This article discusses the role of academic librarians in handling copyright-related issues, including their required skills and knowledge about copyright. IP (intellectual property) issues have become more important in publishing and in accessing and reusing scientific research, and new technology and delivery mechanisms have increased copyright issues. Due to the complications and general confusion about copyright, there is a growing need for official support. Academic librarians often have only an informal mandate to work in this area and therefore lack confidence, sufficient knowledge and training. They seldom have the authority to work with copyright education in a formalized way. Legitimacy can be achieved by collaborating with other university units with an interest in copyright. Co-operation with other libraries and library organizations is also an important way to share experiences and increase knowledge about copyright. Libraries can contribute to improved IP services once they have established that copyright is a library matter, found tools for copyright education and embedded these activities into library routines. 

This paper outlines the aims and strategy for the work with copyright guidance at Karlstad University Library.

New technology and delivery mechanisms increase copyright and intellectual property considerations. Due to the complications and general confusion about copyright there is a growing need for official support in copyright issues.

There are weaknesses and gaps or even incorrect knowledge of many key issues. There is also a need of further education about the complicated use of copyrighted works in education. Libraries have an important role as we already interact with all sectors of the university. We are working on multiple fronts with course reserves, interlibrary loans, databases, e-journals etc. Library employees have in general a good understanding of copyright relevant to higher education uses and can improve services related to copyright.

Öppen vetenskap eller Open Science innebär att alla moment och resultat i forskningen görs fritt tillgängliga via internet. Genom den digitala teknikens utveckling har öppen vetenskap blivit en global rörelse. Detta gäller främst tillgången till vetenskapliga publikationer och forskningsdata. Forskningsresultat som är öppna och tillgängliga även utanför forskarsamhället får en ökad användning och nytta i samhället. Hela forskningsprocessen blir mer transparant när forskningen snabbt finns tillgänglig online och fler kan ta aktiva roller eller inleda samarbeten. Även öppna undervisningsresurser som skapas vid universiteten, ofta kallade OER (Open Educational Resources) ingår i det övergripande begreppet Open Science. De har stor betydelse i högre utbildning och kan vara viktiga resurser i det livslånga lärandet (Eellend, 2017). Sättet att publicera och sprida information eller litteratur förändras snabbt och ställer höga krav på lärarna att kunna navigera mellan olika litteraturresurser och veta hur man hittar och får använda sig av bibliotekets databaser, fria forskningsresurser och övriga fria resurser (Creelman, 2011).  Biblioteken har genom sin traditionella uppgift, att tillgängliggöra information och att ansvara för publiceringsstöd, fått en allt viktigare uppgift som samordnare av olika nya tjänster som referenshanteringssystem, bibliometri, upphovsrätt mm. Tyvärr saknar ofta lärare och forskare vetskap om vilka nya tjänster och kompetenser som finns på forskningsbiblioteken. Förutom att tillhandahålla egna litteraturresurser och databaser har biblioteken stor kunskap om öppen vetenskap och öppna lärresurser och kan bistå studenter och lärare i att söka och använda fritt material (Smith & Lee, 2017). Nedstängningen av universitet och bibliotek under coronapandemin har aktualiserat frågan om öppna lärresurser.

Metaliteracy är ett paraplybegrepp som omfattar flera förmågor somstudenter behöver utveckla för att bli framgångsrika i sina studier.Begreppet har sin grund i informationskompetens. Alla kompetenserinom metaliteracy är förankrade i ämneskunskaper. Bibliotekarierförmedlar information till studenter och forskare samt undervisar ominformationshantering vilket borde ske i samarbete med lärare i olikadiscipliner. Biblioteksundervisning förändras snabbt i takt medteknologiutvecklingen och pedagogisk ämneskunskap förbibliotekarier saknas. Artikeln presenterar en översikt överutvecklingen av begreppet informationskompetens samt förslag förgemensamma satsningar för lärare och bibliotekarier.

The paper is inspired by the opening panel of the International Federation of Library Associations’ (IFLA) World Library and Information Congress off-site meeting held in Poland in August 2017 on models for copyright education. The panel was made up of researchers from the United Kingdom, Sweden, Turkey, Romania, and Norway and reflected on findings from a multinational study on levels of copyright literacy of librarians and those in the cultural heritage sector (Todorova et al., 2017). Themembers of the panel considered the rationale for copyright education, why it might be viewed as part of wider information literacy initiatives, and the specific challenges and opportunities that it presents. The paper recognizes the value in national library associations and international organizations such as IFLA and Electronic Information for Libraries (EIFL) taking a lead in promoting copyright education initiatives to strengthen their advocacy role. The paper also argues for a more critical and universal approach to copyright education so that this work is extended beyond the library sector.