Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 117
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Allroth, Måns
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    "…ty det är essensen av vad vi håller på med…": En kvalitativ studie i utveckling av personligt uttryck hos improvisationsmusiker2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilken syn frilansande och undervisande improvisationsmusiker har kring skapandet av ett personligt uttryck och hur de anser att ämnesområdet kan hanteras i musikundervisning. I bakgrundskapitlet ges en överblick av begreppet personligt uttryck och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Nästkommande kapitel om teoretisk bakgrund beskriver det sociokulturella perspektivet i egenskap av teoretisk utgångspunkt.

    Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra frilansande improvisationsmusiker med stor pedagogisk erfarenhet i ämnesområdet. I resultatet beskrivs analysen av hur improvisationsmusikers syn på hur ett personligt uttryck kan skapas och hur de som pedagoger ser på undervisning inom detta område. Det framkommer bland annat att ett personligt uttryck handlar om att bejaka sin smak och vilja samt att självförtroende, hantverksskicklighet och inspiration är aspekter att ta hänsyn till. I det avslutande diskussionskapitlet lyfts delar av studiens resultat till diskussion i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande samt till tidigare forskning. Häri resoneras det utifrån teman som det kollektiva minnet, musikens språk, musikers verktyg, ett unikt uttryck samt skolans funktion.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Alsing, David
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Den ”inre konstnärens” agenda och tidtabell: En undersökning om flöde och torka i skaparprocesser2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet behandlar orsaker till ett kreativt motstånd och flöde. Mitt syfte är att ta reda på vad som driver människor att skapa inom området för låtskrivare/artister. Hur hanterar man idétorka och ”skrivkramp” och finns det någon metod för att upprätthålla ett kreativt flöde?

    Jag har intervjuat sex personer som alla är verksamma som låtskrivare och artister samt använt mig av litteraturstudium. I mitt arbete har jag kommit fram till att skrivkramp kan uppstå av många olika anledningar. Något som de har gemensamt är att alla verkar vara i behov av självvald ensamhet för att komma in i ett kreativt flöde.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Andersson, Charlotte
    et al.
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Davidsson, Emma
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Rytm- och pulsutlärning till klassiska violinister: Hur ser undervisningen ut?2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på hur fiolpedagoger på en kommunal musikskola undervisar i ämnet rytm och puls. Det saknas mer omfattande forskning inom området och vi ville därför göra en fördjupande studie som behandlar denna frågeställning. Det didaktiska perspektivet är vår teoretiska utgångspunkt och studien har sitt fokus på vilka hjälpmedel och metoder pedagogerna använder sig av när de lär ut.

    De metoder vi använde för att få svar på våra frågor var den kvalitativa intervjun samt videoobservation. De båda informanterna som medverkar i studien arbetar och verkar idag som fiolpedagoger på en kommunal musikskola. Resultaten visar på vilka olika sätt de båda informanterna undervisar i ämnet rytm och puls. Resultaten visar även hur de båda pedagogerna anpassar sin undervisning utifrån barnens sätt att lära.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Hedmark, Dan
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Digitala verktyg i musikundervisningen: En kvalitativ undersökning om några lärares användande av digitala verktyg2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som används i några musiklärares undervisning, hur de används, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tänkas vara. Vi har även försökt tolka vilken attityd musiklärarna har till användandet av dessa verktyg och om den kan sägas vara beroende av ålder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem små eller mellanstora svenska städer med olika typer av musiklärarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör ämnet intressant och relevant; att ny teknik är en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar också upp några aspekter på inlärning; sociokulturellt perspektiv – synen på lärande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlärning påverkas beroende på hur stoff presenteras. Vidare finns ett avsnitt om investeringar som gjorts för att integrera datorteknik i svensk skola, ett om vad som sägs i skolverkets styrdokument och ett om lärares roll i förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik).Resultatet visar att digitala redskap används i planering, undervisning och som visuella/auditiva minneslappar mellan lektioner. Vanligt förekommande är streamingtjänster och inspelningsprogram. Man framhåller också moderna kommunikationsmöjligheter som viktiga. Ett viktigt argument för användande av ny teknik är elevens chans till inlärning via gehör och härmning tack vare stor tillgång till musik. Vi kan vidare se att lärarnas inställning till ny teknik är överlag positiv, men inte helt utan restriktioner. Det praktiska spelandet och själva mötet med eleverna hålls som viktigast. Tesen om att lärares inställning till ny teknik skulle kunna bero på ålder och yrkeserfarenhet är inget detta arbete kan styrka.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Andersson, Gustaf
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Time & Sväng i sång2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få djupare insikt i sångpedagogers syn på Time och Sväng samt hur de didaktiskt arbetar med dessa aspekter. Det saknas mer omfattande forskning inom området. Med detta i behåll har jag för avsikt att få djupare insikt i frågeställningar som rör olika förhållningssätt till hur sångare kan öva upp Time och Sväng samt vad Time och Sväng innebär, generellt och i ett undervisningsperspektiv. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.

    För att få svar på mina frågor har använt mig av en halvstrukturerad intervjuform när jag samtalat med informanterna. Alla informanter i denna studie arbetar idag som sångpedagoger; två av dessa är mer inriktade på jazz medan de andra två är mer inriktade på populärmusik. Resultaten visar att alla informanter anser att Time och Sväng är otroligt viktigt i musik. Tillvägagångssättet för hur de hanterar Time och Sväng skiljer sig däremot något, vilket visar sig i deras användning av en variation av olika redskap för att träna, undervisa i samt lära sig Time och Sväng.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Andersson, Markus
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Vokalproduktion: Kärnan i musiken2020Independent thesis Basic level (Higher Education Diploma (Fine Arts)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet har varit att nå utvecklad kännedom inom vokalproduktion genom att undersöka vad som kan göras för att höja kvaliteten på sången i en musikproduktion. En viktig fråga har varit om fokus, för att nå ett gott resultat, framförallt vikten på inspelningen av sången eller om mycket också kan göras genom efterbearbetning för att nå ett gott resultat. Under detta projekt har jag valt att arbeta med tre produktioner där min egen sång står i centrum. Dessa har lite olika stilar på sången och jag har valt just dessa för att utmana mig själv och se hur de olika sångerna ska poleras för att få sin plats i en slutgiltig produktion. För produktionen har jag använt mig av Logic Pro X som DAW. Resultatet är tre produktioner där jag bedömer att sången genom de produktionsmetoder som tillämpats har blivit betydligt bättre jämfört med tidigare produktioner som jag har genomfört. Bland de metoder och tekniker som jag tillämpat ingår programmet Melodyne som jag använt för att höja sångens kvalitet genom att sången blivit tightare och renare. Även equalizer ochkompressor har bidragit till att få sången att låta jämn. En viktig slutsats är att all sång, trots omfattande bearbetning med effektiva redigeringsverktyg, skulle behöva sjungas om innan de aktuella låtarna kan publiceras genom ett eventuellt släpp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Aspengren, Maria
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Konsten att hantera ett scenframträdande: Professionella sångares användning av mental träning2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att svara på frågor som rör professionella sångares användning av mental träning för att lyckas som artist både på scen och i livet som professionell musiker. Studien baseras bland annat på forskning inom idrottspsykologi Uneståhl, 1996; 2000), men används i denna studie ur ett musikaliskt perspektiv av mental träning. Vidare bygger studien på forskning specifikt kring musikpsykologi där begrepp som musikaliskt uttryck och rampfeber förekommer (Sandgren, 2005). Utöver det ligger halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som underlag för min egen forskning. Fyra professionella sångare intervjuades med frågor som främst berör konsten att hantera ett scenframträdande, men även hur de hanterar artistlivets baksidor såsom prestationsångest och rampfeber. Resultatet visade att mental träning utgör ett brett område och kan tillämpas på många olika sätt. Vidare är musikaliskt uttryck av stort värde för att kommunicera på scen och också för att kunna eliminera rampfeber.

  • 8.
    Awad, Humam
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Syn på världsmusik och etnisk musik i svensk kulturskola: Intervjustudie på tre kulturskolor som erbjuder världsmusik och etnisk musik2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om synen på världsmusik och etnisk musik i tre svenska kulturskolor. Syftet med arbetet är att undersöka hur dessa kulturskolor ser på och arbetar med genrenvärldsmusik och etnisk musik. Av intresse är också att studera hur eller om de följer ellerkänner till kulturrådets rekommendationer och riktlinjer. I arbetet tar jag upp världsmusikenoch dess plats i Sverige, begreppet världsmusik samt teorier om hur kulturer förändras ochutvecklas hela tiden. Datamaterialet utgörs av tre kvalitativa intervjuer med tre enhetschefer från tre olika kulturskolor som erbjuder världsmusik och/eller etnisk musik i undervisningen.Deltagande respondenter hade olika åsikter om ämnet, särskilt angående terminologin inom området såsom exempelvis begreppet världsmusik. En av respondenterna var motståndare förbegreppet världsmusik medan de andra respondenterna inte hade några problem att accepteradetta begrepp. Två av kulturskolorna använder världsmusik och etnisk musik för att nåinvandrargrupper. I diskussionen fokuseras på terminologin, influenserna utifrån samt förändringen i kulturen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Berndalen, Christian
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Populärmusik, konstmusik eller bara musik?: En undersökning av konstmusikaliska inslag i tre populärmusikaliska verk2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det är inte ovanligt att viss rock- och annan populärmusik tillskrivs konstnärliga ambitioner, eller förses med epitet som "konstnärlig" och "konstmusikalisk". Sällan utvecklas emellertid på vilket sätt detta konstnärliga tar sig uttryck. Uppsatsens syfte är att musikanalytiskt undersöka vad som kan motivera formuleringarna och om de kan anses adekvata. Materialet för undersökningen är tre verk/låtar ur rockgenren, som beskrivits med ovanstående begrepp: Close to the Edge med gruppen Yes från 1972, Sense of Doubt med David Bowie från 1977 och Sleep med gruppen Godspeed You! Black Emperor från 2000. Metoden är den auditiva musikanalysen, vilket innebär att analysen utgår från ett aktivt lyssnande på musikens förlopp. Två fokus finns: ett på själva musiken; ett på de intentioner i och med verket/låten som kan föreligga. Analysen utgår från en definition av begreppen konst- och populärmusik som görs i början av uppsatsen. Denna grundar sig i sin tur på en genomgång av begreppsdefinitioner i framförallt lexikon och ordböcker, men också i musikvetenskaplig litteratur och den kan därmed göra anspråk på en viss allmängiltighet. Resultatet av analysen visar att samtliga musikexempel går utanför ramarna för definitionen av populärmusik, samtidigt som de uppvisar flera egenskaper som faller inom konstmusikdefinitionen. Beskrivningarna av låtarna som konstmusikaliska och konstnärliga kan alltså anses adekvata. Analysen och den föregående begreppsdiskussionen medvetandegör emellertid också den problematik som ryms i distinktionen konst- respektive populärmusik. Detta utvecklas i uppsatsens slutdiskussion, där begreppen relateras till ett idéhistoriskt sammanhang. Distinktionen visar sig ha rötter i 1800-talets kulturdebatt och under 1900-talet har den närts av en modernistisk kultur- och samhällssyn. De senaste decenniernas postmodernistiska strömningar, med ökad värderelativism och uppluckrade musikaliska genregränser, har dock bidragit till att begreppen i allt större utsträckning spelat ut sin roll.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Bjerkevik, Yvonne
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Med sinne för sinnen: Handledning utan verbal manual2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I mitt arbete vill jag medvetengöra sinnens betydelse. Motivationen till examensarbetets upplägg och frågeställning har vuxit fram, i takt med arbetet som blivande musikterapeut. Av den litteratur jag använt och den metod jag utbildats i, har det både stärkt och inspirerat. Människans sinne är av stor betydelse. De slutsatser jag drar är utifrån arbetet med två barn med autism, FMT-metodens grundidéer, samt faktadelar, som i citat presenteras. Det är möjligt att förstå ny kunskap utan att den är verbalt instruerad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Björlin, Hanne
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Folkligt eller klassiskt i fiolundervisningen?: En jämförelse mellan några folkmusikaliskt förankrade fiollärares syn på sin undervisning och några klassiska fiolmetoder2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I det här arbetet har jag undersökt hur fiollärare med förankring i folkmusiken undervisar samt vilka eventuella områden som de lägger vikt vid och varför. Jag valde att göra en kvalitativ intervju med fem informanter. Mitt mål var att välja fiollärare med utbildning från musikhögskola, men för övrigt med så varierande bakgrund som möjligt. Jag har ställt intervjusvaren mot några klassiska fiolmetoder. Jag har inte kommit fram till några nya perspektiv eller infallsvinklar i folkmusikundervisningen. Jag ser istället likheter mellan informanternas undervisning och de klassiska metoderna. Momentens syfte kan dock variera. I folkmusikundervisningen används gehörsundervisning i alla åldrar. Informanterna tycker det är viktigt att eleverna tycker det är kul att spela fiol och musicera och att man lättare når fram till musicerandet om man utgå från gehöret.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Björn, Catrin
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Vilket register sjunger du med i den frasen?: En komparativ undersökning angående röstens indelningar2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I det här arbetet vill jag göra en presentation av Komplett Sångteknik. En av många böcker som finns på marknaden som behandlar sångteknik, pedagogik och metodik. Denna har snabbt blivit ett samtalsämne inom sångkretsar och jag vill undersöka och kontrastera den dels mot Stora Sångguiden – Vägen till din ultimata sångröst av Daniel Zangger Borch och Sangeleven i fokus av Nanna-Kristin Arder. Böcker som jag upplever är populära inom ämnet sångteknik/pedagogik och metodik samt vilka har förekommit inom min utbildning på Ingesund. Jag undersöker och komparerar framförallt författarnas olika indelningar av rösten, begreppen register. Vad hittar jag för skillander/ likheter i författarnas indelningar av rösten samt hur förhåller de sig till ett så kallat registerbrott eller skarven i rösten? Mina slutsatser är att författarna skiljer sig framförallt vad gäller synsätt och behandlingen av skarven. Likheterna hittar jag i att de alla tre tänker kring rösten som en mörk, ett mitt-emellan-område och en ljus röst. Men trots detta kvarstår att Sadolins fyra funktioner har mer möjligheter och att var och en av dem förutom Overdrive kan utföras inom sångarens hela omfång utan någon skarv.

  • 13.
    Casimir Lindholm, Agnes
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Alla ensembler är en grupp människor: Musiklärares syn på arbetet med gruppdynamik i elevensembler2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och analysera musiklärares syn på sitt arbete med gruppdynamik i ensembleundervisning inom olika musikgenrer. Metoden som har använts för att uppnå detta är kvalitativa intervjuer enligt hermeneutisk metod samt analyser. Analyserna utgår från teoretiska perspektiv hämtade från Lewin, Forsyth och Blumer och används för att definiera informanternas syn på ensembler samt beskriva hur olika faktorer påverkar varandra när det gäller dynamik i grupper. Resultatet handlar om hur informanterna definierar grupperna de leder och därigenom vad de anser skapar en grupp. Det handlar även om vilken energi som finns i en grupp, hur informanterna går till väga för att fånga gruppen i stunden samt varför de anser det vara viktigt och hur gruppers sammansättning påverkar gruppdynamiken och lärandesituationen. Sammanfattningen av analysen genom Lewins formel gav bland annat att energin i grupper har en framträdande roll för informanterna, till exempel hur någon(-s) energi påverkar annan(-s) energi. Lärare och elevers dagsform gör att de påverkar på olika sätt samt är olika mycket mottagliga, och att det aldrig går att förutse hur en grupplektion kommer att bli. Analysen genom Lewins formel visar också i informanternas svar att ensemblen är beroende av sammansättningen av elever, vilka elever som kom just den dagen, och vad de varit med om. Lärarens jobb är att kunna hantera situationen i stunden och vara beredd på föränderligheten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Christensson, Emma
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Motivation i klarinettundervisning: Klarinettpedagogers tankar om sina elevers källa till motivation2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att få större insikt i hur man som klarinettpedagog på musikskolan/ kulturskolan kan hjälpa sina elever att få motivation till eget övande och musicerande på instrumentet. Genom kvalitativa intervjuer som handlade om olika motivationsmetoder deltog fyra klarinettpedagoger i undersökningen. Intervjusvaren är likartade vad det gäller frågan om källor till motivation i klarinettspelet. De främsta faktorerna visade sig vara lektionernas underhållningsvärde, föräldrarnas engagemang, ensemblespelets betydelse och värdet av att delta i konserter och uppspelningar. Den personliga relationen lärare-elev kan liknas vid ett kompisförhållande eftersom det ofta händer att en elev har samma instrumentallärare under flera år. I resultatdelen diskuteras resultaten ytterligare samt jämförs med innehållet i uppsatsens bakgrund.

  • 15.
    Dahlqvist, Mathias
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Musik och Motorik: En intervjustudie om lärares uppfattningar om musik och motorik i brassundervisning på kulturskolan2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att ta reda på hur musiklärare ser på motoriska problem, hur informerade de är om elevers svårigheter och hur de hanterar eventuella motoriska problem som kan uppstå i instrumentalundervisningen. I bakgrundskapitlet presenteras motoriska aspekter, samt tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter.

    Den forskningsmetod som använts i studien är den kvalitativa intervjun. Jag har intervjuat fyra lärare som arbetar med brasselever. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lärarna får reda på motoriska problem och hur de hanterar dem. Det visar sig att de nästan aldrig får någon information. Lärarnas arbetssätt skiljer sig från varandra. Det finns två tydliga metoder: Task-specific training där lärarna övar eleverna på ett specifikt problem och det holistiska synsättet där grovmotorisk träning står i centrum. I diskussionen jämförs lärarnas svar med de motoriska aspekter som står i bakgrunden, forskningsfrågorna och det teoretiska perspektiv som jag valt. Jag ställer lärarnas tillvägagångssätt mot varandra och pekar på skillnaderna mellan deras metoder.

    Fulltekst (pdf)
    Arkivfil
  • 16.
    Dimming, Mats
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Öva fri improvisation – går det?: En kvalitativ studie av professionella musikers övning i fri improvisation2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att få djupare insikt i hur professionella musikers övning i fri improvisation kan se ut. I bakgrundsavsnittet ges en överblick av begreppen ”improvisation” och ”fri improvisation” och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande och kommunikation.

    Studiens datamaterial består av kvalitativa intervjuer med fyra professionella musiker inom fri improvisation. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn på improvisation, fri improvisation och frihet, deras redskap för övning samt deras användande av tillägnade färdigheter. Det framkommer att de intervjuade musikerna ser det som viktigt att öva mycket, att ha en egen metodik, att kunna koppla bort intellektet när de improviserar och att samla erfarenheter i en metaforisk ryggsäck. I det avslutande diskussionsavsnittet lyfts studiens resultat till diskussion i relation till tidigare forskning och till det sociokulturella perspektivet på lärande. Här framkommer att ryggsäcksmetaforen är i linje med det sociokulturella perspektivet på lärande, att lärande sker ständigt. En slutsats är att en improvisation aldrig kan vara helt fri. En musikers frihet i improvisation skulle kunna beskrivas som att denne är fri till något, inte från något.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Dymén, Iris
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    El Sistema: Ett musikaliskt arbetssätt utöver det vanliga?2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna studie är att utveckla kunskap och få en ökad förståelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgångspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssätt och metoder är någonting utöver vad som kan sägas vara ”vanlig” musikundervisning i musik- och kulturskola. Därför har det även varit väsentligt att sätta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsättningar. 

    Studiens teoretiska ram är inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock främst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever. Tid, kontinuitet och kontakt är tre nyckelfaktorer som pedagogerna framhåller som centrala för verksamhetens framgång. Även samspel, musikundervisning i grupp samt föräldrakontakt anses, enligt pedagogerna, vara av stor betydelse för musikalisk och social utveckling samt i ett integrationssyfte. Utifrån elevernas perspektiv är El Sistema någonting som är väldigt roligt, i enstaka fall visar dock resultatet motsatsen.

    Vidare visar studiens resultat att El Sistema i flera aspekter är lik den traditionella musik- och kulturskolan men samtidigt i andra avseenden en verksamhet som skiljer sig från den traditionella musikundervisningen. En slutsats är att El Sistema når fler barn som vanligtvis inte brukar delta i frivillig musikundervisning och fyller en betydelsefull funktion för barns fritidssysselsättning samt musikaliska och sociala utveckling, vilket också verksamheten uttrycker sig att göra.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    East, Robin
    et al.
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Karlsson, Emil
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Det ideala läromedlet i musik - digitalt?: En studie om läromedel i musik för högstadiet2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att studera musiklärares syn på högstadiets läromedel i musikämnet; läromedlens fördelar och nackdelar samt vad som anses vara ett ”idealt” läromedel. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Resultatet baseras på en enkätundersökning av 27 musiklärare från hela landet med olika bakgrunder och yrkeserfarenheter. Studiens resultat visar att de tillfrågade musiklärarna anser att de färdiga eller tryckta läromedel de känner till är otillräckliga och blir snabbt föråldrade. En övervägande majoritet föredrar därför sitt egengjorda material framför ett färdigt eller tryckt material. Det ”ideala” läromedel som tycks vara det mest önskvärda bland majoriteten av lärarna är ett digitalt/IT-baserat sådant, gärna i form av någon sorts databas med lektioner och ensemblelåtar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Ek, Sofie
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Musikundervisningens legitimitet, status och resurstilldelning i grundskolan: Musiklärares och rektorers syn på musikämnet i grundskolan2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att få en insyn i hur två grundskolor i västra Sverige väljer att hantera ämnet musik. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer med en musiklärare och en rektor på vardera skola genomförts. Studien utgår från teorier som handlar om de kulturella förändringarna i skolan och hur skolan styrs politiskt. I resultatet visas lärarnas och rektorernas syn på hur musikämnet kan legitimeras; hur de tycker att ämnets status är på skolan och hur de organisatoriska och ekonomiska villkoren ser ut för ämnet. Musikämnet legitimeras bland annat utifrån dess betydande roll för hela skolans sammanhållning och att ämnet kan ha en terapeutisk funktion och stärka elevernas självkänsla. Dessutom påpekas att musikämnet kompletterar andra skolämnen, vilket kan komma att tydliggöras ännu mer i och med den nya kurs-planens krav på ämnesintegrering. Undersökningen visar även att musikundervis-ningen och dess status har förändrats under åren. Bland annat har teknikens utveck-ling gjort att musikämnets förutsättningar förändrats, vilket medför att ny utrustning krävs. Detta innebär att omprioriteringar måste ske med tanke på skolornas budget.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Ekdahl, Linnea
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    ”Alla ska med på sina villkor…”: Några exempel på hur musiklärare arbetar och förhåller sig till gruppundervisning med elever som har någon form av funktionsnedsättning2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att belysa hur musiklärare som undervisar grupper med funktionsnedsatta elever, förhåller sig till sin egen musikundervisning. För att närma mig musiklärarnas olika förhållningssätt valde jag att använda den kvalitativa intervjun som forskningsmetod. Hanken och Johansens (1998) kategorier för den pedagogiska grundsynen hos en musiklärare utgör en stor del av de teoretiska utgångspunkterna för studien. Jag har bland annat jämfört och placerat in informanterna i Hanken och Johansens kategorier för att på så sätt få fram en tydligare bild av informanternas undervisning.

    Resultatet visar tydligt att elevernas funktionsnedsättning inte påverkar målet med informanternas undervisning. Det som skiljer musikundervisning för elever med funktionsnedsättning från elever utan funktionsnedsättning är framförallt undervisningssättet och metoden. En slutsats jag kommit fram till är att det krävs en grundläggande kompetens i musikämnet, och framför allt en vid pedagogisk grundsyn samt ett intresse och engagemang för den enskilde elevens situation för att kunna bemöta och tillgodose dennes behov.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Ekling, Kerstin
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Jag har ju ingen folksångsutbildning: En intervjustudie av sångpedagogers syn på och hantering av folklig sång i kultur- och musikskola2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt sångpedagoger i kommunala kultur- och musikskolor upplever att de arbetar med folklig sång, samt hur de ser på ämnet vad gäller sångsätt och material. Till studien har data samlats in genom telefonintervjuer med tretton sångpedagoger, verksamma vid åtta kultur- och musikskolor i geografiskt spridda kommuner i Sverige. Intervjuformen var strukturerad kvalitativ intervju med öppna följdfrågor. Materialet har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

     

    Resultatet visar att endast ett fåtal av informanterna anser att folklig sång förekommer i deras undervisning. De som inte undervisar i folklig sång anger svagt elevintresse och brist på egna kunskaper i folklig sång som skäl. Resultatet visar även att informanterna i varierande grad är intresserade av ämnet och av att kunna erbjuda sina elever genrebred undervisning. Samtliga informanter beskriver vad folklig sång innebär för dem, men ingen säger sig kunna göra en tydlig definition av ämnet. En önskan om fortbildning för att öka genrebredden uttalas av några av informanterna. I studien undersöks även det faktum att kultur- och musikskolan inte enligt några styrdokument är ålagd att undervisa genrebrett samt vad detta kan innebära för pedagogernas utformande av undervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Ellmark Tornberg, Beatrice
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Att producera musik på distans: Ett distansarbete med en artist kring ett skivprojekt2020Independent thesis Basic level (Higher Education Diploma (Fine Arts)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om att på egen hand producera låtar med en artist som själv skrivit text och musik. Syftet var att utvecklas som musikproducent, få mer känne- dom hur det är att arbeta självständigt i producentrollen och att testa nya sätt att producera på. Produktionen har gjorts i samarbete med artisten och sångerskan Ina Forsberg med målet att hitta och skapa hennes sound samt att kunna lyfta fram sången. Min roll som musikproducent har inneburit att jag har svarat för mixningen och de instrumentala delarna i låtarna och Ina har stått för sång och kör. Sången har också formats för att kunna passa i produktionerna. Detta med hjälp av eq, kompres- sor, delay och reverb. Vårt samarbete sköttes på distans genom att filer skickades fram och tillbaka mellan oss. Slutresultatet blev tre stycken låtar som Ina avser att släppa som singlar senare i höst, fördjupad kunskap om samarbete på distans och mitt lärande under produktionen med upprepande cykler göra, lyssna och göra om. Efter detta arbete kommer jag att jobba vidare med låtarna för att de ska kunna släp- pas som singlar på Spotify.

  • 23.
    Elwin, Anna
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Att skapa vägar för kommunikation genom sång: En kvalitativ studie av hur sångare använder och upplever olika verktyg för musikalisk kommunikation2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att få en djupare förståelse för hur sångare använder och upplever olika verktyg för att forma och kommunicera musik, vilka verktyg de prioriterar samt vilken funktion dessa verktyg fyller. För att undersöka detta har jag utgått från olika teorier om musikalisk kommunikation samt ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus på kommunikation som en social process av teckenskapande. Jag har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med sångare som arbetar/arbetat professionellt med sång inom olika genrer. Resultaten visar att sångarnas musikaliska kommunikation formas och uttrycks genom ett användande av flera olika verktyg varav röstteknik, samspel, publikens förväntningar, personlighet och tradition är de viktigaste. Sångarnas användande och prioritering av dessa olika verktyg kan sammanfattas i olika övergripande förhållningssätt som sångarna har till sin musikaliska kommunikation, varav tradition och personlighet är de mest framträdande förhållningssätten. En slutsats är att en sångares musikaliska uttryck kan beskrivas som en väv av kommunikativa strukturer och att sångare strävar efter att gestalta helheter av dessa strukturer för att uppleva mening. En annan slutats är att sångare kan betona olika aspekter av den musikaliska kommunikationen vid olika tillfällen i musicerandet, att den sker på flera plan samtidigt samt att musikens sammanhang avgör hur den musikaliska gestaltningen formas. Jag vill slutligen tillägga att sångarens gestaltande av musikaliska helheter sker genom att skapa, tolka och imitera olika resurser i syfte att skapa en meningsfull kommunikation för både publik, medspelare samt med sångaren själv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Eriksson, Markus
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Hur fångar man musiken?: Fem olika jazzmusikers tankar och resonemang kring begreppet improvisation2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats försöker jag beskriva vad begreppet improvisation innebär inom jazzmusik. Ämnet improvisation är för mig väldigt viktigt, det är ett ämne som jag valt att specialisera mig på i min musikhögskoleutbildning. Min förmåga att improvisera har hjälpt mig i många situationer i livet, framförallt sådana situationer där det gäller att kunna vara flexibel, till exempel spel- eller musikundervisningssituationer. Undersökningen baseras i huvudsak på intervjuer med fem olika svenska jazzmusiker. Jag har kommit fram till att begreppet improvisation är komplext och svårdefinierat. Det finns dock vissa, vanligen återkommande, viktiga ingredienser inom improvisation som definierar vad som är kvalitet, bra eller dåligt. Improvisation är en social sysselsättning. Det handlar om att vara lyhörd, att påverkas av sin omgivning. Samtidigt måste man som musiker ha goda instrumentfärdigheter för att obehindrat kunna uttrycka de musikaliska idéer som kommer till dig i stunden. Det finns många likheter med att lära sig ett språk. För att bli en god improvisatör så krävs det att man tänker på vad man spelar och varför på samma sätt som vi i vardagliga livet reflekterar över vår personlighet och våra handlingar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25. Falk, Agnes
    et al.
    Nilsson, Katarina
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Att undervisa enskilt och i grupp: Vilka egenskaper skiljer en grupplektion från en enskild lektion enligt åtta lärare?2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att få ökad förståelse för hur åtta specifika instrumentallärare utnyttjar möjligheterna och hanterar utmaningarna under lektioner i grupp och enskilt i cello- och blockflöjtsundervisning. Vi intervjuade åtta lärare (fyra cellolärare, tre blockflöjtslärare och en brasslärare) för att undersöka hur de uppfattade grupp- och enskild undervisning samt möjligheter och utmaningar med dessa undervisningsformer.

    Resultatet visar på att det är enklare att få en personlig kontakt under den enskilda lektionen och att lektionsinnehållet blir mer individuellt anpassat. Fokus på tekniken ses dock som både positivt och negativt. Relationen mellan läraren och eleven under den enskilda lektionen kan lätt bli osymmetrisk varför lärare bör försöka ”bjuda in” eleven att vara mer delaktig i diskussioner och planering. Samtliga lärare i vår studie ser gruppdynamikens möjligheter och de säger att det är enklare att leka när man har mer än en elev åt gången. Flera lärare i studien ser värdet i att barn utmanar, undervisar och påverkar varandra.

    Alla intervjuade lärare vill helst ha både enskild och grupp-/ensembleundervisning med varje elev. Både enskild och gruppundervisning har i vår studie visat sig ha specifika egenskaper och lärarna i studien försöker utnyttja dessa till sin och elevens fördel. Vi tycker oss se att grupplektionens negativa sidor i stort kan vägas upp av den enskilda lektionens positiva sidor och omvänt. De kompletterar varandra. Det är dock upp till varje enskild lärare att utnyttja möjligheterna och hantera utmaningarna med båda lektionsformerna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Ferm Thorgersen, Cecilia
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Facilitating for future colleagues – sharing of experiences in the field of music teacher practicum: A task for the mastering guru or the mentoring critical friend?2010Inngår i: Proceedings for the 10th Research Alliance of Institutes for Music Education (RAIME) international  symposium / [ed] Sven-Erik Holgersen, Köpenhamn: Aarhus Universitet , 2010, s. 256-287Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Ferm Thorgersen, Cecilia
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Multi-dimensional musical experience in two primary school classes in Sweden: A collaborative action study2010Inngår i: Research commission: Proceedings fo the 23rd International Seminar on Research in Music Educaiton / [ed] Graça Mota & Aiqing Yin, Changchun: North East Normal University , 2010, s. 33-37Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Ferm Thorgersen, Cecilia
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Professional learning in Wind band environments: Meeting between two communities of practice2012Inngår i: Nordik Network for Music Education, Rejkavik: Reijkavik University , 2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the fall 2011 a co-operation between The Symphonic Wind Band at School of music Ingesund, and the Military Wind Band in Karlskrona was started. The project offers unique possibilities to study how musical knowledge within a specific area, is mediated and developed in the meeting between these two communities of practice. The over arching aim with the study is to conceptualise and define professional musical knowledge among wind band musicians, and how these are mediated and developed in the meeting between professionals and students. The study can be defined as ethnographic, and includes interviews and video observations, combined with log book writings. The participants have been encouraged to write log books where they describe and reflect upon on beforehand defined aspects connected to identity development, based on the knowledge they develop during the period, and especially in the meeting with the professional orchestra. In addition to that, observations of common rehearsals have been video recorded. The participants will also be interviewed based upon the content in the log books, and the first analysis of the video recordings.

     

    A community of practice can be defined as a group within a profession that is held together by common interests, a passionate aim, and which is interacting continually. Communities can be constituted within an organisation, or between organisations. They can be formal and informal and human beings can be connected to several communities at the same time. They are different from other groups as they are working for the development, education and exchange of the participants. They can also change their agendas to suit their participants and they work for development of professional competence and mediating of good practice. Hence, both individual and social identity development as well as learning is central within a community of practice. What knowledge and competence are valued as important, what forms of learning that are functional, and how activities can be organized is decided in being. A strong community is built upon mutual trust and respect, characterized by an interest in putting questions, change ideas, and listen. Frames, ideas, tools, styles, language, anecdotes, and documents create and re-create practice. New members are often peripheral and become as times runs more and more engaged in the mentioned activities. Based on these starting points the arenas that the orchestras of the investigation represent can be defined as communities of practice.

     

    Wenger developed later the theory of communities of practice to also include the ability to learn, which underlines the individuals possibility to take care of learning outcomes from one community, and use and develop them within and between others, through learning trajectories. Learning trajectories are connecting learning of individuals to learning systems. If an education program is seen as a learning system, organisation for education can include making learning trajectories possible, and by that increase possibilities for the individual to learn and by that handle his or her life.

    Participation in orchestras as a system can also be seen as connected to a larger system of social learning, where different orchestras and organisations exist and co-operate with one another. One question is how the ability to learn as a wind band musician which the education offers in the meeting with the professional orchestra to develop, function as a base for further careers as wind band musicians?

     

    The specific aim of the study is to increase knowledge about professional knowledge within wind bands together with how that knowledge is mediated and developed within the meeting between students and professionals. To meet this aim the following research questions were formulated:

     

    • What happens in the meeting between students and professional musicians with specific focus on musical knowledge in a holistic perspective?

     

    • What educational approaches become visible in the meeting between peripheral and central parts of the wind band seen as a community of practice?

     

    • What constitutes the military musical heritage and how it is taken care of  and developed in the meeting and creation of a new common musical expression?

     

    • How is choice of repertoire treated in the project?

     

    The presentation will communicate the preliminary results of the study.

  • 29.
    Ferm Thorgersen, Cecilia
    et al.
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Johansen, Geir
    Norges Musikkhøgskle.
    THE EDUCATIONAL CONTENT OF PRE-SERVICE MUSIC TEACHER TRAINING2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Ferm Thorgersen, Cecilia
    et al.
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Johansen, Geir
    Norges Musikkhøgskole.
    Juntunen, Marja-Leena
    Sibeliusakademin.
    PROFESSORS' VISIONS OF MUSIC TEACHER EDUCATION2012Inngår i: Nordic Network for Music Education NNMPF, Rejkavik: Rejkavik University , 2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Recent developments at the labor market for music teachers require a broader understanding of the music teacher profession than before and cause music teachers to establish themselves as versatile music workers at various levels and areas of music education. This requires music teacher education to not only offer a variety of relevant courses albeit also to secure that the student music teachers profit from the potential synergies of relating and reflecting the learning outcomes of those courses in each other. As a basis for succeeding in such an endeavor, studies into the characteristics and manifestations of the various educational traditions at play are very much needed. In addressing this need empirically we found the notion and concept of vision a possible point of departure. Drawing on Hammerness (2006) we conceive music teacher's visions to entail "images of an ideal practice" (ibid.: 1), bringing together their hopes, cares and dreams with their understandings. As such, a vision represent a reach for them that also is within the realm of possibility. In turn vision connect to their understandings, dispositions; and practices as well as notions of accessible tools. While the role and function of visions among teachers and student teachers have been scrutinized by several scholars, visions' role in the teacher education of particular subjects and the role of the teacher educators' visions have not yet been systematically studied. We hold that these visions may turn out to be equally important for the quality of teaching and learning in music teacher education that (music) teachers' visions may prove to be in the areas and schools for which the student music teachers are qualified. Furthermore, the professors' visions can be expected to influence the visions of student music teachers and teacher freshmen and thus constitute a kind of visions of second degree. Hence, in this presentation we will address the following question: What characterize the visions of Musikdidaktik professors and how do those visions relate to their notions of understandings, dispositions, practices, and tools within the Musikdidaktik subject as a learning community? The study is positioned within the field of research on higher music education and how that education can be further developed. The theoretical framework draws on teacher thinking research (e.g. Jyrhämä 2002; Kansanen 1999), questions of teaching and teacher development in teacher education (Darling-Hammond 2006; Darling-Hamond & Bransford ed. 2005) and the understanding of teaching and learning in musikdidaktik (e.g., Ferm & Johansen 2008, Juntunen 2007). The study is a shared project of three researchers from Sweden, Norway and Finland each examining one music teacher education program of their country educating both classroom and instrumental music teachers. Data consist of four semi-structured interviews of musikdidaktik professors from each country representing musikdidaktik for classroom, voice, piano and strings. The results will be presented and discussed in connection with Professors visions of good practice, Professors visions of an ideal graduate, and Professors visions of the musikdidaktik subject as a whole. The ways in which similarities and differences between countries and musikdidaktik traditions emerge from the visions will be discussed in relation to music teacher education, as well as music teaching practice.  

  • 31.
    Fjällborg, Tove
    et al.
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Olsson, Ulrika
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Lekfullt lärande och magiska rytmer?: Erfarenheter från en resa till byn Berefet i Gambia2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur musik används och lärs ut i den lilla byn Berefet i Gambia. Under ett första besök i byn tyckte vi oss nämligen se att barn och vuxna musicerade med stor glädje och kunskap. Anledningen till ämnesfokus var att vi ville hitta vägar till ett mer naturligt och glädjefyllt sätt att undervisa som musiklärare här i Sverige.

    Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre lärare och tre andra invånare i byn. Svaren har vi sedan analyserat utifrån ett musiketnologiskt perspektiv och jämfört med vad andra forskare och författare inom musiketnologi och pedagogik har kommit fram till.

    Resultatet visar på att det vardagliga musicerandet i Berefet inte är så utbrett som det verkar vid en första anblick. Det visar sig att barnen i byn i första hand lär sig och övar upp sina musikaliska kunskaper i sin hemmiljö, och att de då lär sig av äldre släktingar och familjemedlemmar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Forsman, Viktoria
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Med sång som yrke: En kvalitativ studie om hur yrkesförberedande sångundervisning kan bedrivas med syfte att ge eleven en god förberedelse för yrkeslivet2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att belysa undervisningsmoment utöver musikalisk och sångteknisk träning som i yrkesförberedande sångundervisning förbereder sångeleven för yrkeslivet som professionell sångare. Detta för att främja arbetstrivseln hos professionella sångare. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i hermeneutiken och socialpsykologin och har utförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra professionella sångare har använts som informanter.

    I bakgrundsavsnittet presenteras litteratur och tidigare studier kring musikerns yrkessituation, arbetstrivsel, yrkesförberedande sångutbildningar, pedagogens möjlighet till påverkan på musikstudenten och för musikern vanliga yrkesrelaterade hälsonedsättningar.

    Studiens resultat stödjer tidigare forskning då flera teman är överensstämmande. Denna studies resultat är dock specificerat till sångarens livsvärld till skillnad mot den tidigare forskningen som mer generellt beskriver musikerns yrkessituation. Resultatet belyser också förslag på undervisningsmoment lämpade i yrkesförberedande sångutbildning på ett sätt som inte har visats i tidigare forskning. Exempel på enligt studien yrkesförberedande uppdrag lämpliga för sångpedagogen är att skapa trygga elever i en trygg undervisningsmiljö, att skapa självgående elever och att ge eleven insyn och praktik i sångaryrket.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Forsstedt, Martin
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Tekniskt hantverk eller personligt uttryck: Måste man välja?2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att öka insikten i hur fördelningen mellan hantverk och uttryck ser ut på trumsetslektioner inom genrerna rock/pop/jazz och hur olika lärare arbetar kring/med begreppen personligt uttryck och hantverk. Jag har intervjuat fyra pedagoger – tre från musikskolan och en från gymnasiet – och använt mig av kvalitativ intervju som metod. Följande forskningsfrågor ligger som grund för arbetet: Finns det en tydlig uppdelning mellan moment som fokuserar på hantverk och personligt uttryck under trumsetslektioner på gymnasieskolan och kulturskolan - och i så fall, hur ser fördelningen mellan dessa inslag ut? Hur hanterar trumsetslärare dessa två begrepp i sin undervisning?

     

    Resultatet visar att samtliga informanter inkluderar moment som kretsar kring både hantverk och personligt uttryck i trumsetsundervisningen. De kombinerar ibland dessa två områden men resultaten visar även att användandet kan bero på undervisningens natur snarare än aktiva val gjorda av informanterna. De deltagande trumsetslärarna definierar personligt uttryck som något som har med det musikaliska att göra till skillnad från hantverket, som har att göra med tekniskt kunnande. Fokus på lektionen tenderar att väga över åt det personliga uttrycket, så länge eleven har kommit till en viss grundläggande hantverksmässig nivå. Gemensamt för alla informanter är att fokus har flyttats från ett mer tekniskt/hantverksmässigt fokus till ett mer individinriktat med betoning på uttryck, i takt med ökad arbetslivserfarenhet. De informanter som har arbetat på både gymnasium och kulturskola menar att betygen kan verka hämmande i valet av fokus, eftersom personligt uttryck kan te sig mera svårbedömt än teknisk färdighet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Forsén, Lotta
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Sjunkande kunskaper i musikteori? – om en möjlig orsak: En undersökning om förekomsten av musikteoriundervisning bland Sveriges musik- och kulturskolor2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan de försämrade musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning på de svenska musik- och kulturskolorna. För att uppnå detta har jag gjort en kartläggning av förekomsten av musikteori som enskilt ämne på de svenska musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har använt mig av en enkät som rektorer eller lärare i musikteori har svarat på, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i musiklära och satslära från olika år på Ingesunds musikhögskola. Enkätsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder musikteori som eget ämne. Dessa skolor hittar vi i både stora och små kommuner medett varierat elevantal. Musikteorin verkar inte ha minskat nämnvärt under de senaste 9 åren. Hos de skolor som inte har teoriundervisning uppges anledningen vara dålig ekonomi, men hos de skolor som har haft, men tvingas lägga ner teoriundervisningen anges orsaken vara bristande elevintresse. Jag har även undersökt lektionernas utformning, lärarnas behörighet, integration av musikteori i instrumentallektionerna och marknadsföring av ämnet. I diskussionen resonerar jag om resultatet kan ge en förklaring till problemet med sjunkande kunskaper i musikteori. Svaren pekar på att det troligtvis inte är ett minskat utbud av musikteori, utan en minskad efterfrågan, som gör att kunskapsnivån har sjunkit.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Fransson, Andreas
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Vad innebär ett konstnärligt uttryck och hur kan det bedömas?: En litteratur- och begreppsstudie gällande kunskapens karaktär och dess uttryck i den estetiska läroprocessen i musik2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att ta reda på vilka kunskapsformer som kan synliggöras i Skolverkets kursplan för ämnet musik samt hur dessa kunskapsformer kan relateras till Skolverkets offentliga dokument kring bedömning och innehåll av musikämnet.

    Uppsatsen bygger på textanalys och litteraturstudier. Med metoden genomför jag en djupgående analys av dokumenten Kunskapsbedömning i skolan – praxis begrepp, problem och möjligheter, Bedömning i yrkesämnen – dilemman och möjligheter  samt ämnesplanen för instrument- eller sångkursen på gymnasieskolans estetiska program.

    Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett tredelat kunskapsperspektiv. I bakgrundskapitlet presenteras även perspektiv på bedömning och tillhörande metoder som används av yrkesverksamma lärare. I resultatdelen presenteras den analys som har gjorts  av Skolverkets texter om vad musikalisk kunskap innebär. I resultatet framgår att musikämnet innefattar flera olika kunskapsformer och att varje kunskapsform kräver sin egen form av bedömningspraktik vilken också kan fungera som ett effektivt verktyg för att nå kunskapsmålen i kursen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Frydendal Pedersen, Andreas
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Hørelæreundervisning – i teori og praksis: En intervjustudie av hørelærepedagogers syn på og håndtering av teori og praksis i sin musikkundervisning i videregående skole2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [no]

    Hensikten med oppgaven er å få innsikt i hvordan ulike gymnasielærere i hørelærefaget anser og jobber med teoretiske og praktiske moment i sin undervisning. I relasjon til dette fokuserer oppgaven vider på læreres syn på forholdet mellom hørelære og instrumentalspill og sang. Tidligere forskning knyttet til dette emnet, har vist at det er ulikheter mellom hørelærepedagogers hensikt med sin undervisning, og hva som utføres praktisk i undervisningen. Med dette som utgangspunkt, har jeg som hensikt å få en innsikt i hvordan ulike lærere jobber med disse aspektene i egen hørelæreundervisning, samt hvilke tanker de har om dette i relasjon til generell undervisning i faget. Oppgaven har sitt teoretiske utgangspunkt i et multimodalt perspektiv, som innebærer at mennesker tilegner seg kunnskap gjennom flere former for tegn og modaliteter. Videre har oppgaven også et didaktisk-pedagogisk perspektiv, med fokus på pedagogiske og didaktiske metoder i ulike læreres hørelæreundervisning.

    Undersøkelsen har blitt gjennomført i form av observasjoner og kvalitative intervjuer av ulike lærere og deres undervisning. Resultatene viser at samtlige informanter anser det som viktig å ha balanse og sammenheng mellom teoretisk og praktisk arbeid i hørelæreundervisningen. Videre anser samtlige informanter forholdet mellom hørelære og instrumentalspill og sang som svært viktig. Inkludering av elevenes hovedinstrument i undervisningen trekkes fram som en gunstig metode for å tydeliggjøre dette. Benyttelsen av slikt arbeid er dog ulik i de respektive informantenes undervisning, da det krever forutsetninger som ikke ligger til rette hos et flertall av lærerne.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Frödin, Göran
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Jag kan!: Grundskolan behöver FMT2011Student paper other, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete har jag studerat hur omgivningen, det vill säga lärare och föräldrar, upplever att fem skolbarn i grundskolans lågstadium har utvecklats under ett år med FMT. För att kunna göra det har jag skriftligen frågat några av barnens lärare samt barnens föräldrar/vårdnadshavare hur de ser på barnens utveckling. Jag har ställt den öppna frågan, hur har x utvecklats, i dina ögon, under året med FMT? och jag har bett respondenterna att tolka begreppet utveckling som de själva vill. Alla respondenter har blivit erbjudna att få se ett videosammandrag av barnens utveckling i FMT under året. De svar jag fått in pekar entydigt, om än i skiftande ordalag, mot att FMT har bidragit till barnens utveckling och stärkt deras självkänsla.

     

    Min slutsats är att FMT har en plats i grundskolans lågstadium. Med FMT som resurs skulle skolan kunna fånga upp, och stödja många av de barn som inte riktigt passar in i normen för hur ett nyblivet skolbarn ska fungera. Då skulle fler kunna följa och ta till sig skolans undervisning, fler skulle lyckas med att närma sig sin potential och därigenom nå skolans mål.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Funseth, Carin
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Sångtradition i förändring2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att identifiera och beskriva nutida folksångares gestaltning vid nyinspelning av ljudande arkivmaterial från Svenskt Visarkiv. Genom transkriptioner, ljudhändelsebeskrivningar och analyser av tre arkivinspelningar från Svenskt Visarkiv och fyra nutida inspelningar med samma musikaliska material har studier av olika förändrings-faktorer gjorts. Studien utgår från teorier om tyst kunskap, kulturarv och tradition.

    Resultatet visar att faktorer som förhållandet till puls, utsmyckningar och melodivariationer; röstanvändning och instrumentanvändning är förändrade i de nutida inspelningarna. Faktorerna text och form är oförändrade. En övergripande trend i resultatet är att de nutida sångarna har ett något mer nyanserat och genomarbetat sätt att framföra sångerna på än vad som återfinns hos föregångarna, vilket märks särskilt tydligt i instrumentanvändning och i förhållandet till pulsen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Gustafsson, Ann
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    En stadig grund att stå på: Ett arbete med fokus på FMT och stabilitet2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete beskriver FMT (Funktionsinriktad musikterapi) historiskt, teoretiskt och praktiskt. Mitt syfte har varit att ta reda på hur arbetet med FMT kan påverka människans fysiska stabilitet. Jag beskriver arbetet med två adepter och resultatet av detta arbete.

     

    Min slutsats är att arbetet med FMT påverkar stabiliteten på ett positivt sätt. Detta har visat sig i att mina adepter fått bättre kroppskontroll, vilket bl.a. lett till ökad koncentrations-förmåga och uthållighet. Adepterna har fått en stabilare grund att stå på, en grund som de kan utvecklas vidare från.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Gustafsson, Christer
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Gitarrundervisning i olika genrer: En jämförande studie av klassisk gitarrundervisning och elgitarrundervisning2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att få ökade kunskaper om hur gitarrlärare inom olika genrer undervisar. Jag vill med detta ta reda på om lärare i olika genrer använder sig av olika metoder eller former för sin undervisning. Det har under lång tid funnits motsättningar mellan den klassiska gitarrundervisningen och elgitarrditon. Den tydligaste konflikten har gällt frågan om notbunden undervisning kontra gehörsbaserad. Dock finns det ingen tidigare jämförelse mellan de olika traditionerna.  Jag har undersökt om det finns skillnader mellan den klassiska gitarrundervisningen, som har en längre tradition, och den lite yngre elgitarrundervisningen. Mina frågeställningar har rört sig kring hur lärare tänker inom olika genrer när det kommer till fokus på olika musikaliska områden, om det finns några specifika skäl till varför undervisningen sker på ett visst sätt samt om det är möjligt att kombinera de båda genrernas metoder.Jag har använt mig av kvalitativ intervju som metod när materialet samlats in. Intervjuerna har transkriberats ord för ord och sedan har texten lästs igenom noga för att senare sorteras efter teman. Resultatet av undersökningen var högst upplyftande då det visade sig att de båda gitarrtraditionerna har närmat sig varandra med stora steg och ligger idag närmare varandra än tidigare i historien. Både klassisk- och elgitarrlärare jobbar mot samma mål, men med olika tillvägagångssätt för att ta sig dit.

  • 41.
    Gustavsson, Ida
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Suzukimetoden: Några elevröster2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om Suzukimetoden. Syftet med arbetet är att beskriva metoden med dess styrkor och svagheter samt att få förståelse för hur tidigare suzukielever ser på sin tid som suzukielev.

     

    Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs och Howard Gardners teorier. Utöver litteraturstudier har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex ungdomar/vuxna som tidigare varit suzukielever. De valde alla att sluta spela när de kom upp i tonåren. Det är deras berättelser som är studiens empiri.

     

    Resultatet visar att personerna anser att suzukitiden betytt mycket positivt för dem. Framför allt lyfter de fram gemenskapen som de upplevde som suzukielever. Läger, kompisar och grupplektioner är roliga minnen som de bär med sig och som de anser har påverkat dem positivt. De positiva omdömena av undervisningen dominerar. I studien framkommer dock några områden som lärare och föräldrar behöver reflektera över. Det berör notinlärning, överdrivet föräldraengagemang och konkurrens.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Götlind, Jesper
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Tid för Time?: En studie i hur musikalisk timing lärs ut2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om innebörden av Time som begrepp samt att ge en bild av hur erfarna lärare hanterar ämnet i sin undervisning. Denna studie har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och hur medierande redskap används i undervisningen.

    Den kvalitativa forskningsintervjun användes som metod för att få svar på mina frågor. De fem informanterna arbetar i antingen Värmlands eller Örebro Län. De är alla verksamma pedagoger på nivåerna från gymnasium upp till musikhögskola och de undervisar i olika musikämnen. Resultatet visar att ämnet handlar om hur man, som musiker, placerar sina toner i förhållande till en given puls samt att alla informanter understryker att Time är viktigt och bör undervisas i. Flera redskap används för att lära ut ämnet Time, och i de fall val av redskap sammanfaller mellan informanterna, är det ändå uppenbart att de används på olika sätt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Harning, Camilla
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Att skapa balans: Hur FMT-metoden kan påverka kroppsbalans och stabilitet2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete beskriver jag FMT-metoden och dess framväxt, samt mitt praktikarbete med två elever från särskolan. En med Cerebral Pares och en med svårigheter inom autism-spektrumområdet. Jag har försökt söka svar på hur FMT-metoden kan påverka kroppsbalans och stabilitet. Min slutsats är att FMT kan påverka kroppsbalans och stabilitet, då jag observerat en märkbar skillnad hos de två adepter jag arbetat med. 

  • 44.
    Hjalmarsson, Anna
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Blås ut!: FMTs betydelse för människans andning2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att hantera och kontrollera sin andning är något som de flesta av oss människor gör automatiskt, men ibland kommer vi till stunder då vi behöver ge andningen lite hjälp på traven. Funktionsinriktad MusikTerapi, FMT, kan vara att utmärkt redskap att ta till, när andningstekniken behöver få en skjuts. Andningen kan bearbetas effektivt i FMT på ett lekfullt och avslappnat sätt.

     

    Min slutsats är att kroppen behövs för att andningen ska fungera och andningen behövs för att människan ska fungera. FMT behövs!

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Hjalmarsson, Hillevi
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Man måste göra musiken till sin egen”: Fyra flöjtlärares syn på undervisning i personligt uttryck2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att beskriva hur lärare i undervisningssammanhang arbetar med konstnärliga uttryck. Mitt mål med detta har varit att få ökad förståelse för hur läraren kan uppmuntra elever till att ta eget ansvar över sitt musicerande för att på så sätt se till att fler elever fortsätter spela även efter att de gått ur musikskolan. Jag har tagit del av vad två framstående flöjtister anser om ämnet, vad styrdokumenten (GY 11) lägger vikt vid samt vad av mig utvalda instrumentalpedagoger har kommit fram till angående ämnet.

     

    Jag har valt att använda mig av ett hermeneutiskt perspektiv i min studie eftersom jag vill göra en djupare analys och tolkning av den intervjuades livsvärld. Jag använde mig av så kallad halvstrukturerad intervju vilken liknar ett vardagssamtal, men har syftet att ta reda på någonting. I mitt fall ta reda på vad flöjtlärare anser att det innebär att spela med ett personligt uttryck och även vilka metoder de använder i undervisningssituationen för hjälpa sina elever att nå det personliga i musiken. Resultatet visar att informanterna tycker det är viktigt att integrera den musikaliska delen av undervisningen med de andra byggstenarna så som teknik och tonbildning. De använder sig av många olika undervisningssätt, vissa av informanterna använder sig av ungefär samma, andra är mer inriktade på enstaka metoder. Det har framkommit att ett centralt begrepp är att problematisera undervisningen, vad är det som ska läras ut till vem och på vilket sätt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Holmberg, Pontus
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Pianoundervisning genom genren?: En intervjustudie av lärares syn på sig själva och sin undervisning inom klassiskt piano och afropiano2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att identifiera skillnader och likheter i olika pianolärares undervisningsupplägg, samt undersöka om deras synsätt och metoder går att knyta till de respektive genrer som de undervisar i. Inom forskning och litteratur har motsättningar som kan kopplas till afro och klassiskt undersökts och framställts i kontraster såsom gehör kontra noter eller improvisatoriskt kontra återgivande. Sådana motsättningar ligger till grund för föreliggande studies intresseområde.

    Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande ses som en social aktivitet, där kunskap finns i kommunikation och de redskap som har växt fram i samhället. Datamaterialet består av kvalitativa intervjuer med fyra mer eller mindre aktiva musiker/pianopedagoger (två afrolärare och två klassiska lärare) med olika arbetssituationer.

    Resultatet visar att individanpassning och musikalisk mening samt glädjefullhet värderas högt i samtliga informanters pianoundervisning. Målet tycks vara att eleverna får uppleva glädje av att kunna musicera, snarare än att de ska bli ”stora” och kända pianister. Motivationen och det främsta ansvaret till att utvecklas anses ligga hos eleven. Fokus på teknik och övning ges efter elevens behov. Musikalitet ska alltid finnas i fokus. Omusikaliska övningar anses vara hämmande för uttrycket och motivationen. Att inkludera improvisation i undervisningen ses som viktigt. Informanterna har dock något olika arbetssätt och mål med improvisation. De klassiska lärarna arbetar efter rytmiska och tonala mallar med syfte att få eleven att utvecklas och/eller våga spela utan noter. Afrolärarna fokuserar mer på att spela till en särskild låt och att hitta personliga uttryck i improvisationen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Hurtig, Ella
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Ensembleundervisning på lika villkor: En studie om fyra ensemblepedagogers syn på genuspedagogiska förhållningssätt och handlingar vid ensembleundervisning på gymnasiet2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka relationen mellan styrdokumen­tens föreskrifter gällande jämställdhet och lärares hantering av detta i ensemble­undervisning inom jazz och populärmusik på gymnasiet. Jag har valt att analysera ensemblepedagogernas förhållningssätt och handlingar vid ensembleundervisning utifrån ett genusperspektiv. Denna studie tar avstamp i synen på genus som en social konstruktion, där genusmönster genereras i möten mellan människor, genom ständig upprepning av handlingar och beteenden.

    För att få svar på mina frågor har jag genomfört halvstrukturerade kvalitativa in­tervjuer med fyra verksamma ensemblelärare vid fyra olika gymnasieskolor. Efter att ha analyserat intervjumaterialet visar resultatet att alla informanter anser att synen på jämställdhet och människors lika värde är grundläggande för hela under­visningen. Tillvägagångssätten för hur pedagogerna hanterar jämställdhet i en­sembleundervisningen skiljer sig något. De lyfter fram olika aspekter rörande äm­net och knyter an till styrdokumentens föreskrifter på varierande vis, men samlas kring åsikten att synen på jämställdhet påverkar det pedagogiska arbetet såväl i mötet med eleverna som på ett kollegialt plan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Höglund, Evelina
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Irländsk Folkmusikwannabe: En självstudie i att appropriera irländsk ornamentik på fiol2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utforska mitt egna lärande i processen med att appropriera den ornamentik som är en central del i den irländska folkmusikkulturen. Syftet stärks med följande forskningsfrågor: Med vilka redskap tillägnar jag som lärling mig ornament från den irländska folkmusiktraditionen? samt I vilken utsträckning har jag approprierat irländsk ornamentik efter en period på tio veckor? Arbetet är baserat på ett sociokulturellt perspektiv med stark betoning på mästarläran. Detta ingår i bakgrundskapitlet tillsammans med relevant litteratur med inslag av tidigare forskning på området. Exempel på vad som tas upp är förklaringar om specifika ornament samt en översiktlig beskrivning av den irländska folkmusiktraditionen. Studien baseras på videoobservation av mig själv samt genom egna loggboksanteckningar. Resultatet presenteras med hjälp av olika rubriker; exempelvis olika redskap under enskilda fiollektioner, tillägnande av yrkesidentitet samt jag och min mästare. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till litteraturen samt tidigare forskning där bland annat min etniska tillhörighet och outtalade regler vid sessions nämns. Här diskuteras även variation och improvisation samt vilka redskap som tillfört mest till min lärandeprocess. 

    Fulltekst (pdf)
    SA1 - Evelina Höglund
  • 49.
    Jaasund, Annette
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Motiverad att fortsätta spela?!: Några träblåslärares syn på motivation hos sina elever2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få större insikt i hur pedagoger kan hjälpa sina elever att få motivation till eget musicerande och spelglädje. Med en fenomenografisk utgångspunkt och genom kvalitativa intervjuer där fyra träblåslärare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn på hur de ser på sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.

    Av intervjusvaren framgår tydligt att viktiga källor till motivation är mål, samspel, grupptillhörighet och jag-kan känsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhållande till begreppen motivation och didaktik.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Johansson, Petrus
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Musikhögskolan Ingesund.
    Livet på planeten sväng: En studie om hur folkmusiker och afromusiker kan uppleva sväng2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet var att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan afromusiker och folkmusiker beträffande hur de behandlar begreppet sväng. För att besvara syftet användes fyra forskningsfrågor;

    Hur skapas sväng? Vad fokuserar musiker på i skapandet av sväng? Finns det skillnader mellan afromusikerns och folkmusikerns uppfattning om sväng? Och i så fall hur skiljer sig uppfattningarna åt?

     

    Undersökningen gjordes genom intervjuer av sex musiker; tre afromusiker och tre folkmusiker. Arbetet baseras på deras subjektiva åsikter samt på forskning och litteratur i ämnet.

     

    I arbetet tas följande teman upp; pulsförhållning och rytm, fotstamp/takt, timing, dynamik och kommunikation/samspel.

    Det visade sig att det finns vissa skillnader och likheter mellan de båda genrerna och mina informanters uppfattning om sväng. I studien visar bland annat att; det kan skilja mellan genrerna hur musikerna förhåller sig till en puls för att skapa sväng. Det kan även skilja hur musikerna använder dynamik i spelet för att skapa sväng. Musikerna är dock eniga om rytmens/synkopers betydelse för sväng.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
123 1 - 50 of 117
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf