Syftet med denna studie är att belysa och få kunskap om inlärningsprocessen av andraspråk när de äger rum genom ämnet svenska. Jag vill kartlägga vad det innebär att lära sig ett andra språk samt hur det kan gå till. Undersökningen utgår ifrån intervjuer med lärare i ämnet svenska och visar vilken syn samt vilka erfarenheter av område de har. Syftet är att ge en översikt med förbättring för elever med svenska som andraspråk.

Denna studie tar sin utgångspunkt i hur lärare undervisar om den sociala utvecklingsdelen av ”Life Orientation” i sydafrikanska grundskolan. Specifikt fokus ligger på lektioner om ledarskapskvalitet och om att rösta för tredjeklasselever i fyra skolor. Var och en av klasserna dominerades av antingen svarta, färgade, vita eller blandade grupper av elever. Ulf P Lundgrens ramfaktorteori användes för att studera skolans organisation. Basil Bernsteins ”Pedagogic device” användes för att förstå olika pedagogiska verksamheter i klassrummet. Fältarbeten med en etnografisk metod och en kvalitativ strategi användes för att få tillgång till empiriska data. Policy- och läroplansdokument, riktlinjer och läroböcker analyserades. Klassrumsobservationer i fyra klasser och intervjuer med 14 tredjeklasslärare genomfördes. För att vara lärare i Sydafrika krävs minst två års lärarutbildning efter avslutad gymnasieskola. Lärarna i de klasser som studerades genomgick sin lärarutbildning under apartheidtiden. På grund av begränsad fortbildning och bristande erfarenheter av den nya läroplanen hade de ibland svårigheter att förstå och tolka det aktuella ämnet. Enorma skillnader i material, ekonomiska och organisatoriska resurser förelåg mellan olika klasser och skolor. Lärarna dominerade lektionerna och direkt överföring användes som metod. Det sätt lärarna höll lektion om ledaregenskap och om att rösta varierade, men alla visade demokratiska brister. Lärarna valde själva kandidater till klassledare i tre av klasserna. Det blev också tydligt att klassernas miljöer inte befrämjade vare sig kritiskt och kreativt tänkande eller demokratisk fostran.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, samt ger en kortare fördjupning i musikterapins historia. Arbetet innehåller också en kort presentation av nervsystemet och dess beslutsfattande delar. När tankar fastnar i samma spår, kan det hjälpa att försöka flytta fokus för att de ska finna nya vägar Jag belyser möjligheten att genom FMT – Funktionsinriktad Musikterapi, komma åt, samt påverka en förändring av tankar och förhållningsätt, så att det utifrån dem blir möjligt att ta nya beslut om hur man vill hantera sin tillvaro. Genom fallbeskrivningar med två personer som jag arbetat med, visar jag på möjligheten att fokusera på den egna kroppen, för att på så vis komma åt tankar och känslor så att en mental förändring kan uppstå. Resultatet visar att då kroppen bearbetas med hjälp av FMT, har både känsla och tanke berörts och förändrats.

The consumption of alcohol in Sweden has increased considerably within recent years. Among youths there has been a tendency towards drinking more frequently and increased volumes. Alcohol habits among students on the high schools auto mechanic line has been given a questionnaire to examine their experience of the immediate after effect of alcohol and how et effects their situation in school. It has been proven that participating students are drinking alcohol more frequently than the average among Swedish high school students and girls more often than boys. The general experiences of alcohol after effect are predominantly negative both physically and psychologically, but the students are not concerned of their alcohol habits having an effect on their school work.

Mitt syfte är att visa att känslan av trygghet spelar större roll för undervisningsklimatet i klassrummet än disciplin. Vi bombarderas dagligen i media från olika tyckare som har åsikter om hur skolan skall skötas för att den ska bli bättre och hur misskött den är nu idag. Det är nästintill omöjligt att sålla i det stora informationsflödet och avgöra vad som är relevant för att ge eleverna bästa möjliga inlärningsklimat i skolan. Kan det vara så att en skola som ger eleverna en känsla av trygghet är den som ger bästa inlärningsklimatet? Genom att besöka några klassrum, studera hur lektionerna fungerade i verkligheten och sedan intervjua de berörda lärarna om deras syn på trygghet i klassrummet, fick jag bekräftelse på att så kunde vara fallet. Tyvärr är det så att disciplin är lättare att skapa än trygghet men då kan undervisningsklimatet bli lidande. Att ha en trygg miljö är ett bättre sätt att rusta eleverna för att möta den undervisning som de ska klara av under sin skoltid. Dessutom, om en elev har en egen grundtrygghet i sig själv när hon ska möta världen efter skolan så finns det en större chans att ungdomarna klarar sig bra. Utifrån resultat jag fick anser jag att en lärare som funderat på hur man skapar trygghet i klassrummet, arbetar som en demokratisk ledare och involverar eleverna i regelbyggandet och undervisningen, är den lärare som skapar ett bättre studieklimat.

Portfolio methodology and digital portfolio for pupils are nowadays well known conceptions. These two things, just as one of the computer programmes developed in purpose to be an active digital portfolio for pupils, have an essential part of this study. Portfolio Manager 2, which is the name of the programme, is developed in Sweden, by Swedish pedagogues.

The study has a quantitative disposition, with questionnaires as instrument. A gender and special needs approach was part of the study, which resulted in new pedagogical experiences. The study was made at 2 different Swedish schools, in 5 classes in form 5. The subject was woodworks and textile craft. The teacher questionnaire was shaped in such a manner that it could provide a judgement of the “phenomena” PM2 as a unit, since PM2 also consists from tools of the more administrative kind.

The result of the study corroborates earlier studies, which was that the use of portfolio helps pupils in their learning process. The study also shows that girls in form 5, more than boys in the same age group, understand the connection between learning and portfolio methodology. Further more this examination points out that the software Portfolio Manager 2 is very user-friendly, both for pupils using digital portfolio as well as for teachers as an administrative tool.

The school subject woodworks and textile craft is not the primary object of the study, but is discussed in the text through the “excess information” from the questionnaires. The result regarding the school subject woodworks and textile craft was positive.

Title: Portfolio as a working tool in school – A study concerning portfolio and the computer programme Portfolio Manager 2

Level: C

Writer: Pedagogue Mats Agnarson – Karlstad

Supervisor: Hugo Wikström, Karin Bengtsson – Karlstads Universitet

Examinator: Anders Arnqvist – Karlstads Universitet

My thesisdiscusseshowthe teaching materialPortal svenska 7-9 meets goals in Lgr11 on countering traditional gender roles. In this I want to highlight how heteronormativity designed and regenerated in school in general and the teaching material Portal svenska 7-9 in particular.The compositeobjectiveof this paper isthat, based on myresearchto work out howwe areteachingshould proceedin order tomeet theobjectives ofLgr11relatingto counteracttraditional genderroles.

My study shows that the premise of living up to the goals of Lgr11 not in a clear way, met in the discursive expression in Portal svenska 7-9. The teaching material is too heteronormative contingent and can not handle more than exceptionally challenging the prevailing heteronormativity. However, the teaching material of the quality that can serve as basis for an active educational work. Through a conscious and deliberate standard critical pedagogical work can Portal serve as a starting point to show the weaknesses of both heteronormativity and as a starting point to illustrate the possibilities of an alternative perspective.

This research project is about how the subjects` art and music has been described under the 20th century in the Swedish school until today. The purpose with this research project is to do a text analysis that describes these subjects now and the last century, to illustrate the differences between today and the last century. Hence the size of this subject I have chosen some random samples out of the 20th century until today. I started to take these random samples from the first lyric I found about these subjects, and continued with these random samples in other lyrics from the middle of the 20th century until the year 2006. I just took these random samples from what I had found because I did not found some lyrics from earlier period of the 20th century. After a few weeks of material researching I started to write down my text analysis.

The result of the research project when it comes to the earlier parts of the 20th century art and music subjects´ was that they where used to raise up the students and teach them how to behave in working life. It was the adults who choose what was best for the students and it was about preparation for the life as an adult. Through art the students should learn how to draw of a tool from different works of that epoch and the music was about how to learn a psalm or a song by heart that could be about how one should behave oneself.

The results of my research project when it comes to today is that the differences between yesterdays school and today’s that today these subjects are more independent fore the students then before. On the basis of the conditions of the students they can use these subjects both as a way to express them self in other subjects then art and music, and it is also another way to take some learning about there own culture like others cultures. It is the imagination of the students that should characterize the subjects` art and music. The school wants through these subjects` that the students shall get a better self – confidence about them self and that the students shall take other cultures closer to them and there way of seeing at these subjects.

This essay is about literature instruction in the last three years of Sweden’s compulsory school from one teacher’s and six of his pupils’ perspective. The research is analysed from a socio-cultural perspective on learning and literature reception.

The empiric material is based on interviews with the teacher and six of his students.

The research shows that there is a difference between what the pupils read on their spare time and what they read during Swedish instruction. It also shows that the pupils wants literature full of action where descriptions of people and the setting don’t slow down the reading experience.

The teacher is successful in finding literature the pupils appreciate but sees the value of literature on another level – in the processing of the reading experience. He gives his pupils the task to discuss their views on the text’s meaning based on their specific expe-rience. The instruction is thereby partly in co-ordnance with ideals put forward by literature instruction theorists Louise M. Rosenblatt and Judith A. Langer. The dialogic and socio-cultural perspective on learning which Lev S. Vygotskij proclaims is also an inspiration for the teacher.

The purpose of this thesis is to find out if principals and teachers have experience, expectations and thoughts about the differences that the new Education Act means in relation to the old one about action programme. Through qualitative interviews with two principals and four teachers, I have tried to answer my research questions that I have made based on the purpose. The questions are: How do the interviewees describe the routines about action programme?  Has, according to the interviewees, the routines been changed with the new Education Act? How do teachers and principals experience the differences between the old and new Education Act regarding the action programmes?

The results of my survey shows that the process of action programme is different at different schools and that it has been adapted to the new Education Act in varying degrees. These results give differences in the experiences of the new directives. Differences between principals and teachers also become visible, which may be due to that the interviewed principals seem to know more about what’s included in the new Education Act than the interviewed teachers. Conclusions to be made from the survey is for example that it is important for schools to review their routines regarding action programme, even if they already have been developed to be similar to the new directives. This is important to ensure that the process is done correctly. It is also important to ensure that all staff understands the new directive and its purpose.

Key words: Action programme, the new Education Act, principal, teacher, teacher for special needs education, special support.

The purpose was to find out how South African preschool teachers regard play and its relationship to learning, development and influence in play. What teachers think about children’s learning and development, and if children have any influence in their preschool play, according to the preschool teachers.The empirical material consists of interviews with six South African preschool teachers. The analysis has been conducted according to a thematic content of analysis focusing two themes; play, learning and development as one theme and children’s influence on their play as a second theme.The preschool teachers considered that play is beneficial for children in their learning and development. Play is about everything in children’s life; through play children discover the world, learn and develop in a general sense. Play also contributes to children’s learning about interaction with others.A conclusion from the study is that play is considered as an essential part in children’s lives, both in literature and in the interviews. The result shows that the preschool teachers wanted what is best for the children. As the Convention on the rights of the Child states about play: it’s about survival and development, which the teachers considered was a priority.

Särskilt stöd i är en viktig del i förskolans verksamhet då den ska möta alla barn som har olika behov och förutsättningar. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad särskilt stöd i förskolan innebär. Mina frågeställningar handlar om vad pedagogerna anser vara särskilt stöd och vilka som är i behov av det. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger i förskolan.  I litteraturgenomgången ges en teoretisk bakgrund av mitt valda problemområde samt vad forskningen säger om särskilt stöd. Resultatet av min undersökning visar att särskilt stöd i förskolan kan se ut på olika sätt. Arbetet med särskilt stöd innehåller flera delar men de intervjuade pedagogerna poängterar att det viktiga är att man som pedagog tar tag i de svårigheter som uppstår i förskolan. Det är viktigt att man kontinuerligt förändrar verksamheten utefter de som vistas i den.

I detta examensarbete beskriver jag FMT – Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att undersöka om denna ickeverbala metod, kan stödja utvecklingen för flyktingbarn som ännu inte tillgodogjort sig det svenska språket. De fyra barnen, som alla går i förberedelseklass, visar olika symtom på traumatisk stress som kan härledas till deras erfarenheter av krig.

Examensarbetet inleds med en historisk tillbakablick på musikterapi i allmänhet. Sedan beskrivs FMT-metoden ingående. Jag redogör för olika erfarenheter av att vara flykting och vad det innebär att gå i en förberedelseklass. Därefter följer en bakgrundsbeskrivning av barnen och arbetet med metoden, samt en avslutande del som grundar sig på de erfarenheter och slutsatser som jag har kommit fram till.

Mina studier visar att FMT är en användbar metod för att stärka och utveckla funktioner hos barn, där erfarenheter av krig kommit att hämma individens fortsatta utveckling.

This study aims to increase the knowledge of what opinions freelancing and teaching musicians within the improvised music genres have on the creation of a personal expression and how they consider the subject can be handled in music education. The background chapter provides an overview of the concept of personal expression, followed by a presentation of previous research in the field. The next chapter describes socio-cultural perspective, serving as a theoretical basis.

The data material consists of four qualitative interviews with freelance improvisers with great educational experience. The result chapter presents the analysis of the musician's view of how a personal expression can be created and how they as teachers consider teaching in this area. The chapter includes how a personal expression is about to affirm ones taste and desire and that confidence, skill and inspiration are aspects to take into consideration. The concluding discussion chapter highlights aspects from the study's result chapter in relation to the socio-cultural perspective on learning and to previous research. Here the themes are among others the collective memory, musical language, musician's tools and the role and function of the school.

Denna studie följer elever som deltar i bänkinteraktion omkring matematik med sin lärare. Syftet med studien är att undersöka hur elever beskriver att få enskild hjälp som stöd för sitt lärande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstår i lärar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgångspunkt för hur matematiklärare och speciallärare kan tänka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd.

Studien har en sociokulturell ansats och är gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bänkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efteråt och med egna ord berätta vad som hände och hur eleven hade tänkt i situationen.

Teaching materials and students with mental retardation



From a socio-cultural perspective, teaching materials can be regarded as mediating tools for transferring culturally based knowledge, norms, values and traditions. While literature on teaching materials in general is substantial, few investigations have been conducted on teaching materials for students with mental retardation.



In this paper I will present parts of an ongoing project in which this issue is focused. The study includes about twenty students in two training school classes and one class for students with mild mental retardation, covering the grades 7 10 in the compulsory school.



Teaching materials in this study are defined as cultural tools used in education and serving a pedagogical function in programs for students with mental retardation (särskolan). My preliminary findings indicate predominance for everyday skills in teaching material activities. Reading or mathematical development in teaching material activities are of low priority. The activities often imply dilemmas the teacher have to master.

Många barn lider i det tysta av oro och ångest. En del barn har fobier och rädslor som de kan ha svårt att sätta ord på. Deras rädslor kan ibland avläsas i deras kroppsspråk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vägledning och hjälp av t.ex. föräldrar och skolpersonal.

Syftet med examensarbetet är att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och ångest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och ångest. I detta examensarbete finns dokumenterad information i form av fallbeskrivningar av två barn som jag har följt under utbildningens gång.

I min slutsats kom jag fram till att adepternas balans, hållning, stabilitet och andning har blivit bättre. Deras lärare och föräldrar anser att flickorna har blivit lugnare, tuffare och tryggare som individer. Min uppfattning är att FMT-metoden passar bra för barn med oro och ångest.

Sammanfattning

I detta examensarbete undersöker jag ett sätt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. Avsikten

är att konstruera en enkät för utvärdering av undervisning i år 9 och gymnasiet med det avseendet att mäta hur

elever upplevt förutsättningar för lärande och förståelse av undervisningens innehåll. Detta sker genom att bjuda

in elever från årskurs 9 att medverka till att påverka utformningen av enkäten. Syftet med enkäten är att

undersöka hur elevers upplevda lärande och förståelse av ett visst innehåll kan stödjas genom val av arbets- och

undervisningsform. Det är min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan där både elevsamverkan och

lärande främjas. Den fråga jag ställer mig är: Hur kan elever i en arbetslagsgrupp i årskurs 9 medverka till att

utvärdera och utforma en kursutvärderande enkät om upplevt lärande och förståelsen av innehåll i förhållande till

arbetsform? För att besvara denna fråga har jag utformat en enkät i ämnet som i sin tur en elevgrupp har

utvärderat i grupp. I anslutning till utvärderingen har jag intervjuat dem i grupp inom ramen för syftet.

Mätinstrumentet, enkäten, är tänkt att användas i fortsatta studier inom samma ämne. I teoridelen redogör jag för

vad våra styrdokument anser i frågan och vad forskningen anser om elevmedverkan och om vad de anser främjar

elevers lärande och förståelse. I min slutsats konstaterar jag att det är möjligt att låta elever i årskurs 9 medverka

till att utvärdera och utforma en kursutvärderande enkät om upplevt lärande och förståelsen av innehåll i

förhållande till arbetsform. Elever kan anses ha en vilja att påverka sin egen studiesituation och det kan de göra

med det övergripande ansvaret lagt på vuxna såsom pedagoger när det gäller det slutgiltiga resultatet.

Nyckelord: Elevmedverkan, tematiskt arbete, lärande

The study deals with the causes of creative resistance and flow. My purpose is to examine underlying causes of creating in the field of songwriter / artists. How does one deal with resistance, and is there a method to maintain a creative flow?

I have interviewed six people who are active as songwriters and artists, as well as consulting relevant texts. During the study, I have concluded that everyone in one way or another has experienced "writer's cramp", but for different reasons. What appears to be common, is that everyone exhibits a need of self-chosen solitude to attain a creative flow.

The purpose of this study was to examine how sketching and documentation can be integrated into the hairdressing programme. Besides this, the study explores whether developing creativity by means of sketching can bridge learning and understanding difficulties when working with practical items. A qualitative study based on interviews was carried out. Two teachers and four students participated in the study answering questions about creating with creativity, sketching and documentation and their importance for learning and overall in hairdressing education. In an educational trial set up by myself, the students developed creative hairstyles, from their own ideas. Sketching was used by the students to elaborate thoughts and ideas. Documentation was consciously used so that the students could have a retrospective look at their work and reflect over methods and results later on. In my literature study there are illustrative examples of how learning takes place through interaction with other people. The result of interviews, educational trial and exposition of literature shows that learning and understanding difficulties often can be bridged by means of sketching and documentation of creative work.

José Asunción Silva is a Colombian poet most known for having renewed the metrics in Spanish poetry during the 19th century. José Asunción Silva's only novel, De sobremesa 1887-1896 [After dinner, 1887-1896] written in 1896 is a significant and representative modernist novel in the tradition of Latin-American modernismo.Silvas novel has been considered as a structureless, narratively disordered and chaotic text by many literary critics since its first publication in 1925. The text presents a great deal of fragmentation on the surface level: the story is presented by means of temporal discontinuity and multiple narrative voices and its thematic richness seems to be endless. The characters reveal multiple perspectives and a plurality of discourses.This dissertation determines and analyzes the formal and thematic aspects of the text that underlie its apparently disordered structure. The analysis focuses on the study of the referentiality of the text and some of its narrative components. It examines how the different fragments of the story, which are apparently neither logically nor thematically ordered on the surface level, are associated and integrated in the novel as a whole.Silva as a novelist makes use of some of the conventions of poetry and the techniques he applied to his poems. Contrast, association, assimilation and parallelisms are ways of creating new organizational forms of expressions in his prose work. The protagonist of De sobremesa, himself a poet, also plays the role of author, narrator, narratee and reader of his own prose work, his personal diary. This is a very particular feature in the context of Latin-American modernist novels written between 1882- 1902. The study analyzes the different roles of the character in the story to prove that the sense of unity is built by centring the text technically and thematically on the protagonist in its different roles. Silva makes the protagonist the point of convergence of the whole text.This dissertation suggests that there is an organized structure underlying the apparent disorder and incoherence of the text. The basis for Silvas text is diversity and the different where even the smallest parts prove to correspond with a bigger one. For a text of the 19th century, this is an innovative and experimental way of writing that seeks to create unity out of disorder and fragmentation.

Sammanfattning

I mitt arbete har jag tagit reda på om tecken på dyslexi redan kan visa sig hos små barn i förskolan. Jag har genom att intervjua förskollärare och specialpedagoger undersökt om hur man arbetar och hjälper dessa barn som kan ha problem med språket på olika sätt. Jag har kommit fram till att orden dyslexi inte ofta förekommer i förskolan men att de i de flesta fall arbetar med den fonologiska medvetenheten och språket genom olika lekar och övningar. Jag har även kommit fram till att böcker och högläsning har en viktigt funktion för dessa barn. Allt eftersom arbetet har fortskridigt har jag förstått mer och mer att man i förskolan arbetar mer brett för att täcka in så mycket som möjligt. Det läggs inte fokus på att det just skulle vara t.ex dyslexi som är det särskilda problemet för just ett speciellt barn. Min uppfattning är att man jobbar bra och medvetet i förskolan med språket, men att mer fokus skulle kunna läggas på att hjälpa de barn som har tydliga språkproblem tidigt och inte vänta allt för länge. Mitt syfte med detta arbete är att själv få inspiration och mer kunskap att använda i min framtida yrkesroll i förskolan. Jag vill lära mig mer om vad jag kan göra för att hjälpa barn som visar tecken på dyslexi. Det har varit mycket intressant att läsa bra litteratur och att intervjua duktiga pedagoger.

Nyckelord: Dyslexi, språksvårigheter, barn i förskolan med språksvårigheter, tidiga tecken på dyslexi.

Many students in the Swedish and Norwegian compulsory school do not have quali­fi­cation to search for further education. There is a large part of those pupils who have a different native language than the country’s majority language. These students’ possi­bi­lities to a fair and equal education is regulated in national laws and regulations of school activity, the so-called governing documents.

The purpose of this study is to compare Norwegian and Swedish governing docu­ments regarding education for pupils with another native language. The comparison also app­lies to the requirements that each country has for the students who are looking to the Swedish upper secondary school, and its counterpart in Norway, “den videre­gående skolen”.

It is possible to see some similarities in the design of the governing documents and the school as an institution. However, there are some differences in the content of teaching and the document that governs this. The Norwegian school and Norwegian governing documents put more focus on the Norwegian language, while the Swedish school system and Swedish governing documents have a more generous attitude towards the native language.

Abstract

The purpose for this essay has been to illuminate some teachers opinions of integration of students with Aspergers syndrom in the compulsory school, then compare it with the statue documents and see similarities and differences.

The studie has been of a quality character, based on quality intervjues to get the teachers understanding at a deeper level. The questions in the intervju are based on open questions with purpose not to control the person during the intervju.

The most obvious result which was that it appered two perspective of integration of students with Aspergers syndrom. One in the short run and one in the long run.

In the long run it was the integration of the individual into the society and in the short run integration in school.

For the perspective in the long run, the opinions from the teachers in compulsory school is good corresponding to the statue documents, that the integration is necessary for our democratic and human values that our sociaty are based on.

In the short run, during the years when the students are in school, it came out great difficulties to integrate children with Aspergers syndrom. To proceed an integration that works out for the students, the teachers took site from the individual and not from the society. If we do not look at integration from an individual base we are probably not going to succeed to integrate in society.

Searchwords: Aspergers syndrom, neuropsychiatric funktional disorders, integration, inclusion, segregation.

The purpose of my study is to contribute knowledge about how class teachers can work with students who are in mathematics difficulties. The question at issues I have is: Which methods can class teachers in grades 1-3 use to help students with mathematics difficulties? and Which obstacles and opportunities are there in this work? To get answers to my questions, I have read relevant literature and interviewed 3 class teachers in central Sweden. Through my interview I learned that education should include and build on concrete materials and methods. I also got to know that time is the biggest obstacle to helping students with mathematics difficulties.

Keywords: mathematics difficulties, methods, obstacles, opportunities