Sammanfattning

Flera forskare har uttryckt att skolan bör utvecklas till en lärande organisation. En arbetsmetod som utgår från ett sådant perspektiv och som skulle kunna passa en kommunal barn- och utbildningsförvaltning är problembaserad skolutveckling. För att undersöka på vilket sätt en kommuns barn- och utbildningsförvaltning bedriver ett problembaserat lärande inom sin organisation valdes fallstudien som forskningsstrategi. Den frågan som uppsatsen ger svar på är:

På vilket/vilka sätt arbetar en barn- och utbildningsförvaltning i en kommun med ett arbetssätt som motsvarar ett problembaserat lärande?

För att samla in empirisk data genomfördes en intervjuundersökning riktad till barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. Utifrån undersökningens resultat kan konstateras att det finns goda förutsättningar inom organisation att bedriva problembaserad skolutveckling, men det finns en hel del att arbeta med innan det sker till fullo. I förvaltningens ledningsgrupp finns en varierande förståelse vad som är skolans och barn- och utbildningsförvaltningens uppdrag, eftersom de ser uppdraget från olika perspektiv. För att organisationen ska utvecklas är det i framtiden viktigt att man åstadkommer en gemensam dialog hur dess kommande vision ska utformas, eftersom den nuvarande visionen uppfattas som otydlig. Inom organisationen finns ett väl utvecklat kommunikationssystem och det finns en samarbetande kultur i dess ledningsgrupp. Det som ledningsgruppen bör ägna mera av sin tid är att föra utmanande samtal hur dess pedagogiska verksamhet kontinuerligt ska utvecklas.

Nyckelord:

Uppdraget, vision, skolutveckling, organisationskultur och kommunikation.

Genom massmedia kommer ständigt nya rapporter om hur fel dagens unga lever. Att det är mycket stillasittande, ohälsosam kost, och att barnen inte leker eller rör på sig naturligt. Det pågår mycket forskning om detta, hur barnen påverkas motoriskt sett, och då även inlärningsmässigt. Jag har tittat närmare på motoriken. Till grund för detta arbete, hur den motoriska utvecklingen bland 10- åringar är, ligger ett rörelseprojekt, kallat SMARTIS. Det är en skolsatsning från Handslaget, via riksidrottsförbundet som ska pågå under tre år för att få in mer rörelse i skolan. I projektets början gjordes en videoinspelning där 43 elever filmades i tolv olika rörelsemoment. Filmen har jag tillsamans med anställda inom projektet tagit del av och analyserat. Syftet med observationen var att se om det fanns några motoriska brister hos eleverna, och utforska vad man kan göra för förebyggande åtgärder. Av de observerade mellanstadiebarnen visade det sig att motoriken var förhållandevis god.

The purpose with this study was to look at teachers`thoughts and experiences of student influences in special schools. The study was based on questions of how the teachers` work with student influence, what kind of assumptions they have,and the teachers`experiences of how it influences the consequences. I choose this subject because I think it is relevant to my education. At the university I aimed my studies to special pedagogy and that is why I feel that special schools is a relevant choice of subject. This study was done with qualitative interviews with three teachers`involved. These three teachers` had their experinces from three different communities, and that was known to me. The purpose of that was too see if I could get different result that I could use in my discussion, but that was not the case. The differences between these three teachers` experiences, influences assumptions, and consequenses were few. All three agreed that the teachers`faith in what the student could and wanted to have influence was an assumption to give them this opportunity. They also talked about communication as an important fact to influence. The teachers`experiences of the consequences can compound that if the student have the experience of influence it will give the student a feeling of responsibility. This responsibility can give the student a deeper knowledge both in a practical and theoretical way.

Abstract

We are all aware of the fact that we humans live in a society that changes as time goes on. How these things have affected us humans from the early 1pth century until today is on the other hand not always obvious. In this way my interest for this subject was aroused:

How the status of Christianity in Swedish society and its school has changed in course of time from the 19th century until today?

To find an answer to my question I chose to carry out a literature study. A study where I have worked with much different literature to find an answer to my question. A question that includes a secularizing process with many factors who has affects in a change process.

The results shows that society has developed from being completely centralized around the Christian faith during the 19th century so that the Christian faith nowadays works as a resource and a voluntary organisation in society. There the agriculture changes to an industrial society. The humans move from the country to the cities in an urbanizing process. Cities were built up around the industries and the growing communication network. The industry revolution developed the society we all live in today, a service society and because of all these factors Sweden has today developed into a multicultural society through a secularizing process.

Through this process can you see many traces of church-, school-, and the society process and how these factors have been affected and developed.

Key words: The development of Christianity from the 19th century until today, view of life, religion, school and society.

Undersökningen som redovisas i den här uppsatsen har haft som syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan lärares inställning och förståelse av PBS och den betydelse de upplever att PBS har haft för deras arbete.

Sex lärare har deltagit i undersökningen och för att synliggöra deras förståelse av PBS har föreställningskarta med intervju använts som metod. De olika föreställningskartorna har sedan funnits som underlag för att beskriva lärarnas förståelse av PBS. De mönster likheter och skillnader som fanns mellan föreställningskartorna har sedan lett fram till resultatet.

Resultatet visade att lärarna hade olika förståelse av PBS och att de hade gjort olika lärdomar. En slutsats är att förståelsen inte har något samband med inställningen till PBS. Det finns en koppling att de som har förstått  PBS som en lärprocess i vardagsarbetet har gjort lärdomar som de anser att de har kunnat omsätta i praktiken.

The aim of this thesis is to analyse and describe the way prospective teachers of social science understand democracy and its conditions, and, on the basis of these descriptions, to discuss the actual and possible forms and contents of teaching democracy both in upper secondary school and in teacher training.

The assumption is that students’ conceptions of democracy are influenced by the society they live in and the education they receive. To contextualize students’ conceptions of democracy the theories of Habermas and Dewey as well as some central concepts of contemporary democratic theory are drawn upon. The study primarily focuses on the content of education in democracy. The teachers’ conceptions of their own subject influence the content of their teaching and thus what their students learn. If teachers are aware of various ways of conceiving democracy, and the critical differences between them, their teaching practices may enable students to experience different aspects of democracy and, as a consequence, reach a fuller understanding of it.

The empirical data consists of interviews with eight students of political science and eight teacher-students of social sciences. These interviews were carried out before and after they had studied theories of democracy. The study also includes interviews with eight teacher-students who had already finished their theoretical studies in social science and were at the end of their teacher training. In total, 40 interviews were carried out. The interviews were recorded and transcribed. A phenomenographic analysis of the students’ conceptions of democracy was performed, along with a thematic content analysis of their ideas of the conditions of democracy.

Three main categories of conceptions of democracy were constituted. In the first democracy was viewed as a possibility to influence political decisions through institutionalized forms. In the second category democracy was seen as a feeling of participation in processes of political decision. In the third category democracy was understood as the possibility to take part in all decisions that concern one’s life. The thematic content analysis showed that the students’ reasoning about the conditions of democracy concerned three main themes: the values of democracy, the individual conditions and societal conditions. Several teacher-students regarded it as their duty to maintain the prevalent forms of democracy in Sweden. Students of political science on the other hand, focused more on developing these forms.

Finally, the possible didactic consequences of these different views for the education in democracy in upper secondary schools and in teacher training are discussed.

När specialpedagogen använder handledning som verktyg söker hon åstadkomma förändring genom att ge pedagogerna råd. Fokus i samtalet riktas framförallt på barnet och på pedagogens arbete. Specialpedagogen kan ses som en slags expert på området barn i svårigheter och den pedagogiska praktiken. När specialpedagogen använder handledning som rum för reflektion söker hon åstadkomma förändring genom att ställa frågor för att stimulera pedagogens tänkande och stödja hennes utforskande av hur problemet kan förstås. Specialpedagogen kan då ses som en slags expert på att föra reflekterande samtal och samtalets fokus riktas huvudsakligen mot pedagogen. Specialpedagogernas repertoar innehåller därmed såväl förmåga att handleda genom att ge pedagogerna råd med utgångspunkt i det enskilda barnet som att stimulera pedagogernas reflekterande över aspekter av sitt arbete.

Avhandlings syfte är att undersöka hur elva specialpedagoger beskriver och genomför handledning med pedagoger i förskola och grundskola. Intresset riktas mot samtalens innehåll och mot de påverkansprocesser som äger rum i samtalet. Handledningssamtalen studeras ur specialpedagogens perspektiv.

Specialpedagogers handledningssamtal kan bidra till att vidga synen på objektet för den specialpedagogiska verksamheten såväl som befästa ett individperspektiv på området. I denna studie dominerar användningen av handledning som verktyg. Utmaningen förefaller ligga i att söka skapa villkor som även gynnar användningen av handledning som rum för reflektion.

Min undersökning är gjord, på vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper är ett samarbete mellan särskolan och grundskolan.

Mitt syfte var att ta reda på hur klasslärare och föräldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Genom att intervjua personal och föräldrar fick jag svar på hur de upplever detta. Jag har jämfört några av frågorna och både klasslärare och föräldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning är att samarbetet mellan särskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas väl efter var och ens förutsättningar.

I min analys kan man även se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsättet. Detta synsätt innebär att elever med funktionshinder ses som ett individuellt problem. Skolan väljer att lyfta ur eleven ur den ordinarie klassen för att få sin teoretiska undervisning i en mindre grupp.

Min studie visar att klasslärare och föräldrar menar att integrering betyder gemenskap. Min analys visar att de båda undersökningsgrupperna ansåg att SAM-gruppseleverna har en bra integrering.

Denna uppsats är en studie av inledningsskedet av en gymnasieförvaltnings satsning på att arbeta i riktning mot lärande organisation enligt PBS. PBS är en förkortning av Pro-blemBaserad Skolutveckling och arbetssättet utgår från medarbetarnas lärdomar om hur man bidrar till att ungdomar lär och utvecklas på bästa sätt. Alla gymnasieskolor i kommunen deltog i arbetet och alla nivåer inom skolformen – från lärare till politiker engagerades i arbetet och ett femårigt samarbete med PBS-gruppen (Karlstads universi-tet) inleddes. När undersökningen gjordes hade arbetet i gymnasieskolorna i lärande organisationsanda pågått i ca ett läsår.

Undersökningen är kvalitativ och genomfördes med hjälp av intervjuer. Representanter från samtliga ledningsnivåer intervjuades dvs politiker, förvaltningschef, gymnasieche-fer och rektorer. Syftet med undersökningen var att kartlägga upplevelser hos politiker och skolledare av inledningsskedet av ett medvetet arbete i riktning mot en lärande or-ganisation.

Resultatet ger en fingervisning om hur det kan upplevas att leva i två system, ett ”lärande” och ett mer centralistiskt sätt att styra skolan. Undersökningen visar också hur dialogen mellan olika ledningsnivåer upplevs på ett annorlunda och mycket positivt sätt.

Sammanfattning

Det här är en kvalitativ studie, uppbyggd kring sex intervjuer med högstadieelever från samma skola, vilken har till syfte att studera elevers upplevelser av kränkningar utifrån perspektivet lärare/vuxen mot elev. Studien är gjord på en fenomenologisk ansats och ur sociokulturellt och socialpsykologiskt perspektiv.

Resultatet visar att pojkarna upplever att de särbehandlas negativt i olika sammanhang utifrån sitt kön. Uppstår en dispyt mellan en flicka och en pojke – blir pojken oftare tillrättavisad än flickan. Pojkar upplever att de har svårare att få bra betyg – i synnerhet inom språkämnena, trots att de anser att de är lika bra som flickorna.

Eleverna uttrycker att de upplever sig kränkta då lärare inför andra elever klargör att de blivit underkända vid ett prov eller att de måste komplettera en hemuppgift. Att bli orättvist beskylld upplevdes också som kränkande liksom att bli tillrättavisad av vuxna genom hårdhänt fysisk beröring. Tilläggas skall att det finns en kategori av respondenter som inte upplevt kränkningar utifrån studiens perspektiv.

Nyckelord: kränkning, elev, upplevelse, sociokulturell,

Syftet med denna rapport blir att ta reda på hur man kan arbeta med elever utifrån deras möjligheter i matematik. Jag vill även studera hur man ser på denna fråga i andra kulturer som skiljer sig från vår egen. För att nå mitt syfte, har jag dels sökt ta reda på vad det finns för litteratur i ämnet, och dels gjort intervjuer med tre lärare i en kåkstad i Sydafrika.

Det resultat jag fick fram utav undersökningen var att de lärare jag intervjuade hade en liknande syn på matematikinlärningen som vi i Sverige.

Slutligen kan jag konstatera utifrån mitt resultat, att vi pedagoger bör börja arbeta med matematiken ur ett möjlighetsperspektiv. Där vi ger eleverna ett smörgåsbord av metoder som de får undersöka och tillsammans med oss hitta sitt eget sätt att utvecklas inom matematiken. På detta sätt tror jag vi får elever med en stark självkänsla och med vetskap om sina unika förutsättningar, som kan ta dem vart de vill.

Syftet med arbetet är att belysa elevernas uppfattning om andras och eget fusk och se om det finns skillnader i denna uppfattning beroende på könen och mognadsgrad på den undersökta skolan samt hur man motarbeta/hanterar fusk inom skolan

De frågeställningar som användes var: * Hur ser eleverna på fusk? Och är det skillnad mellan vad de bedömer är fusk och det de gör själva? * Finns det någon skillnad beroende på kön och årsklass om hur man ser på fusk? * Hur hanteras fusk på skolan? Finns det en gemensam strategi/policy?

Undersökningsmetoden som främst använts är enkäter. 78 enkäter totalt var planerade att lämnas ut till elever ettan och trean på gymnasiet. I slutändan kunde 46 av dessa användas. Även två intervjuer genomfördes en med en biträdande rektor och en med en programansvarig på skolan.

Undersökningen visade att det inte fanns några större skillnader mellan första och tredje årskursen på skolan i hur de ser på fusk eller hur mycket de fuskar själva. Inte heller mellan könen fanns det några större skillnader.

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ökat individuellt inflytande på arbetsplatsen leder till en lägre nivå av stress. Jag ville även försöka se om stress och individuellt inflytande påverkades av den anställdes ålder, kön samt antal anställningsår. Tidigare forskning visar att ökat inflytande leder till minskad stress men konstigt nog visar den även att det individuella inflytandet minskar på arbetsplatserna. Den här undersökningen är kvalitativ med enkäter som 74 tjänstemän inom en avdelning på Karlstad kommun besvarat. Ingen korrelation mellan upplevd stress och individuellt inflytande hittades. Men resultatet visade dock att stressnivån var låg och att det individuella inflytandet var moderat vilket skulle kunna antyda att det enbart behövs en medioker nivå av inflytande för att stressnivån ska sjunka.

Syftet med min studie är att undersöka pedagogers syn på elevers matematiksvårigheter.

För att få svar på mina frågor har jag läst relevant litteratur i ämnet samt intervjuat sju lärare, en speciallärare samt utredningspersonal.

Resultatet av undersökningen visar att man redan i förskolan genom leken och i det vardagliga arbetet med barnen bör arbeta med matematik för att förebygga matematiksvårigheter. Jag fann ingen färdig metod att använda i grundskolan för att avhjälpa matematiksvårigheter. Det man kan göra är att variera undervisningen, stärka självförtroendet och samtala om matematik för att matematiken ska bli mer begriplig för elever med svårigheter.

En av mina slutsatser är att det saknas forskning om matematiksvårigheter. En annan slutsats är att det finns litteratur i ämnet men det är ändå svårt att skilja de olika matematiksvårigheterna åt.

Abstract

The purpose of this survey is to find out what knowledge pedagogues needs in their work teaching eye defected children, and from that prospective increase my knowledge about these children and their school situation.

To accomplish this survey I have applied a qualitative method, consisting of interviews, with two professional pedagogues who work with children with defective vision, and who also have a lot of knowledge and experience on the subject. About eye defects, they both call for greater knowledge among teachers about children with defective vision. Another point is the importance of a “pedagogical manner”, as a very important element when teaching children with visual defects, to achieve and provide an equal education in an integrated school.

The result shows that working pedagogues have little or no knowledge about children with defective vision in their pedagogical work. My conclusion is that every pedagogue should achieve greater awareness about defective vision and also about different situations affected by eye defects. Eye defects and defective vision is complex handicaps which makes great demands, offering an equal education to children suffering from visual defects. In an integrated school, these children must be provided with necessary conditions to achieve independence and participation in the process of learning and development.

Keywords:

Children with defective vision, equal education, pedagogical knowledge, pedagogical manner

The interest of this thesis is how the information society will be expressed in some public texts. The focus is especially on how such concepts as learning, knowledge, identity and IT as a tool will be constructed discursively. In a social constructionist meaning the future will be created through communication and interaction between people.

Some Swedish Government Official Reports (SGOR) and journals have been analyzed with critical discourse analysis. On a wide level four strong discourses will constitute the discourse order of the information society. These four are the discourses of the market economy, the discourse of globalisation, the discourse of individualisation and the discourse of IT.

Further IT has been the cause to a “new” dynamic society that is “in advance”, under “change” and “refinement”. This society is at the same time global and local, which means “glocal”. It is populated by the “new” human who is a “nomad” who will have a great own responsibility to adapt to the “loose structures” of the new society. The individual will be held before the collective. IT will “deliver” and reinforce the human abilities. Knowledge has been a commodity, which can be bought and sold worldwide. Knowledge will grow old very fast and because of that we need access to “fast knowledge” “just-in-time”.

To describe the qualities of IT the analysed texts use metaphors. The metaphor “ghost” will fulfil our wishes in an unexplained way, the metaphor “wings” is about freedom and the metaphor “lever” explains that our abilities will be enhanced, in this specific case our cognitive abilities.

The analysed texts both confirm earlier pictures of the information society and develop them further. Three positions can be distinguished. The first of them is that the IT will be expressed as ”force of nature” which as a revolution will change our society. The second one is how the force in IT is expressed almost like science fiction stories. The texts tell about the future as it already was here. The third position says that the new society is full of paradoxes.

The problems in the world, even those that have been caused by the technology, can and should be solved, not only with more technology, but with the same technology which have caused the problems. The discursive paradoxes, which will be highlighted in the results, make the development of IT to an unavoidable part of the social practice of the future. There are no choices or alternatives.

Abstract

The present thesis examines reading acquisition. The aim of the study is to gain a deepened understanding of various methods used for reading acquisition, how teachers’ are dealing with these methods and what aspects require special attention. The overall research question of the thesis is: How can one assess children’s future reading ability and identify a method that is appropriate to this ability? The overall aim leads to several more specifically addressed issues.

In the theoretical part, different perspectives and theories about reading acquisition are presented along with different methods for how to work in order to facilitate reading. Learning how to read occurs, somewhat simplified, when parts become wholes or when wholes become parts.

The methodological approach of the thesis consists of interviews with presently active teachers who share their views on how children learn how to read and which methods they use.

The teachers who were interviewed were aware of the fact that different pupils learn differently and that the choice of method to facilitate reading acquisition is dependent on the individualized needs that a certain pupil has. Several of the teachers viewed the LTG-method (Reading on the basis of how you speak) as a good method as it creates enjoyment and motivation among the pupils since it is based on their own thoughts and experiences.

One reoccurring topic among the interviewed teachers was the implication that it is the feeling, joy and motivation for both pupils and teachers that provide the basis for choosing an appropriate method for learning how to read.

Keywords: Reading acquisition, Methods, LTG method, Witting method, Joy of reading.

Jag har i detta examensarbete valt att göra en kvalitativ undersökning. Syftet med denna undersökning är att se hur inställningen till litteratur och läsning ser ut hos pojkar på ett teoretiskt- och ett yrkesförberedandeprogram och att göra en jämförelse dem emellan.    Sex elever har slumpmässigt valts ut och intervjuats, tre från respektive program, de sex eleverna går första året på gymnasiet. Varje intervjuperson presenteras och analyseras i arbetet.   Av intervjuerna framkom det att skillnaderna mellan de två programmen är mycket små. I den yrkesförberedande klassen fann jag den enda icke-läsaren men också en riktig bokslukare, en riktigt inbiten läsare. Överlag visar resultatet att fritidsläsningen har minskat sedan högstadietiden hos pojkarna från båda programmen och att fritidsläsningen skiljer sig från den litteratur skolan förmedlar

Sammanfattning

Det är svårt att ge en generell bild av hur läraryrket ser ut och vad det innebär. Alla skolor ger lärare olika förutsättningar och dessa kan visa på stora variationer. I det här arbetet har jag genom intervjuer med erfarna lärare försökt få en bild av hur läraryrket ser ut i verkligheten. Att vara lärare kan innebära att ständigt ha ett dåligt samvete och sällan känna sig nöjd med det man åstadkommit. Det kan också innebära att få bekräftelse genom barnen då de visar att de gjort en ny upptäckt och lärt sig något nytt. Läraryrket visar sig vara komplext då det är ett yrke i ständig förändring och förutsätter att läraren får ihop olika dimensioner. Rollen innebär dels att hålla ordning men även att undervisa. Lärarrollen har förändrats över tiden och innebär i dag ett ökat ansvar och fler arbetsuppgifter. Läraryrket kan bli ens identitet även privat. Det gäller att sätta gränser för när arbetsdagen tar slut och för hur höga krav som man kan ha på sig själv som lärare.

Nyckelord: lärare, lärarroll, läraryrke, undervisning.

Vårt samhälle är idag ett föränderligt kunskapssamhälle som ställer allt högre krav på oss medborgare. Från att vårt samhälle har varit mer kollektivistiskt, har det börjat ta några stadiga kliv mot ett mer individualistiskt samhälle. Idag kräver vårt arbetsliv allt mer av oss medborgare och det kräver att vi tar fram det bästa hos var och en av oss. Därmed har jag som avsikt att undersöka om arbetstagare på en specifik arbetsplats, märkt av denna förändring som sker enligt författare som forskar på området. Att vi har gått från det kollektiva till ett mer individinfluerat samhälle. Jag vill undersöka om det har implementerats i vårt arbetsliv eller om det ännu endast hänger i luften. Jag vände mig till en offentlig förvaltning med 102 deltagare som gjorde ett aktivt ställningstagande. Undersökningen gav mig möjligheten att se om kvinnor och män skiljer sig i sitt ställningstagande, i de påståendena som fanns. Jag hade en förförståelse om att det skulle finnas skillnader, men jag blev förvånad när jag upptäckte att det inte fanns några markanta skillnader mellan könen i flera ståndpunkter.

Många teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundläggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet är något som är väl förankrat i läroplanen. Det gäller också ämnet matematik som även inrymmer en rad strävansmål. Jag upplever att vår förskolemetodik verkar bristfällig när det gäller lek sammankopplat till inlärning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska främjas hos barn och riktningar att sträva mot, vilket gör att pedagogerna får en betydande roll i barns utveckling. Arbetets syfte blir därför att undersöka om pedagoger i förskolan använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning.

En intervjustudie har gjorts med fem pedagoger från olika förskolor. Resultatet av min undersökning visar att alla pedagoger uttryckte hur viktig matematiken är i förskolan och att den utgör en naturlig del i alla situationer som när barn dukar, klär på sig, delar ut frukt osv. Att sammankoppla lek och matematik blir det som skiljer pedagogerna åt. Vissa pedagoger anser att lek är nödvändigt för att barn ska lära sig matematik, medan andra anser att barn automatiskt lär sig matematik eftersom den finns runt omkring oss i vardagen.

Sammanfattning

Svenska elever visar svaga resultat i algebra jämfört med elever i andra länder. Bristande bråkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.

Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin bråkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet från min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god bråkundervisning som leder till ökad förståelse.

Områden som behandlas i uppsatsen är bland annat laborativ matematik, språk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.

I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien är fenomenologisk, vilket innebär att man fokuserar människors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare än kvantitet, det var inte mängden informanter som var centralt utan innehållet i deras berättelser.

Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med särskilt engagemang hade såväl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning. Enligt forskning är dessa arbetssätt att föredra eftersom det leder till att eleverna kan koppla undervisning till erfarenhet och vardag samt öka sin förståelse och därmed uppleva sammanhang.

Nyckelord är vardagsmatematik, laborativ matematik, erfarenhetsbaserad undervisning samt att prata matematik.

I skolans styrdokument står att elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd som krävs för att de ska ha möjlighet att nå målen. Detta stöd ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram där mål och åtgärder ska beskrivas. Innan själva åtgärdsprogrammet upprättas ska det göras en kartläggning av vilket behov av stöd som krävs för att eleven ska ges möjlighet att nå målen. I denna studie vill jag undersöka hur några elever i grundskolans senare år upplever skolan och då med särskilt fokus på hur de ser på sin delaktighet i skolan och i arbetet med sitt åtgärdsprogram..

Jag har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua åtta elever i grundskolans senare år med upprättade åtgärdsprogram. Studien har genomförts ur ett elevperspektiv där jag har återgett elevernas beskrivningar så som jag har uppfattat dem. Resultatet visar att elevernas delaktighet varierar mellan aktiv och passiv delaktighet oberoende av om delaktigheten är social eller uppgiftsorienterad. Aktiv delaktighet kräver motivation och engagemang. Med passiv delaktighet avser jag ett deltagande utan engagemang eller motivation. Resultatet visar också att eleverna i första hand kommer till skolan för att träffa och umgås med kamrater. När det gäller delaktighet i skolan och i arbetet med sitt åtgärdsprogram visar studien att eleverna anser att de varit delaktiga även om delaktighet ofta beskrivs som ett passivt deltagande. Vid jämförelser med tidigare forskning framkommer att elevers delaktighet beskrivs större i de studier som genomförts med skolpersonal som informanter än i de studier som genomförts med elever som informanter.

Min slutsats av denna studie blir att elever behöver göras delaktiga oftare och tidigare i skolåren för att eleverna ska känna motivation och engagemang för sitt lärande. Därmed får eleverna den kunskap som är nödvändig för att efter nionde skolåret nå de mål som beskrivs i läroplan och kursplaner.

Sammanfattning

Skolan har ett stort ansvar vad gäller att förmedla matematisk kunskap då teknologins framfart fått en allt större betydelse i vardagen. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärarna i år F och 1 ser på sin matematikundervisning ur ett individanpassat perspektiv. Jag har utgått från olika faktaböcker inom undervisningen för yngre barns matematikinlärning och gjort en jämförelse mellan teori och praktik med utgångspunkt från ett individuellt arbetssätt. Empirin har hämtats från intervjuer med sex lärare, tre förskollärare och tre lärare, vilka arbetar med elever i år F och 1. Resultatet bekräftar att alla lärare har en mycket god kännedom om individanpassningens betydelse och målsättningen med ett individuellt arbetssätt. Olika arbetsmetoder används och den individanpassade undervisningen sker efter de förutsättningar som finns på varje skola och efter respektive pedagogs kunskap och erfarenhet.

Mitt intresse för ämnet började när jag arbetade lekpedagogiskt på en förskola i Norge. Under min utbildning till förskollärare har intresset ökat eftersom jag har funnit lite intresse, från pedagoger ute i förskolorna, angående vuxendeltagande i lek. Syftet med min undersökning är att ta reda på vikten av vuxendeltagande i lek på förskolan, och i vilken uttsträckning pedagogerna använder sig av leken i pedagogiskt syfte. Litteratur som jag har använt mig av är utvecklingspsykologerna Erikson och Piaget. Samt författare som t ex Knutsdotter Olofsson och Åm båda två har gjort omfattande forskning i ämnet. Lekpedagogik utgår ifrån barns initiativ och deras lek. Pedagogerna stimulerar med materiel och uppslag och deltar i leken på barnens villkor. Barnen ges tid att ostört utveckla sin fantasi, de skapar det dem behöver i leken, och leken stimulerar konstnärliga uttryck. Utifrån det jag har läst och tagit del av i litteraturen har jag valt att titta närmare på följande preciserade problem: - Är det viktigt med vuxendeltagande i rolleken?  Varför? - Används denna metod ute på förskolorna? De som deltagit i min undersökning är sex barn i åldrarna tre till sex år, tre flickor och tre pojkar. Jag har även observerat och intervjuat tre pedagoger, två förskollärare och en barnsköterska. Genom observationer av barn som har svårt att leka och intervjuer med såväl vuxna som barn har jag försökt att visa på vilka små resurser som krävs av oss vuxna i leken för att göra stora skillnader för barnen. I förskolan idag finns det många barn som har stora behov av vuxna som ger trygghet och stabilitet. Resultatet av min undersökning har visat mig att det är sällan förskollärare deltar i barnens rollek men att behovet och en stor önskan finns hos barnen. Jag har kommit fram till att vuxendeltagelse i lek av många förskollärare ses som något som kräver mycket av de som personer.

Sammanfattning

Syftet med det här examensarbetet är att genom en läromedelsanalys jämföra betygsmålen för EN 1201 (Engelska A) med sex utvalda läromedel, varav tre läromedel för yrkesförberedande program samt tre för studieförberedande program, för att granska om de satta målen uppnås. Det har även undersökts huruvida läromedel avsedda för studieförberedande respektive yrkesförberedande program innehåller skillnader med avseende på hur de behandlar betygsmålen.

Resultatet visar att inget läromedel når upp till alla mål och det är främst två mål som fattas i läromedlen: (1) att jämföra kulturtraditioner/levnadssätt/samhällsförhållande samt (2) elevers reflekterande över lärandet. Även texter och övningar utifrån elevers studieinriktning saknas ofta. Grammatik får stor plats i läromedlen fast att det inte finns med som ett specifikt mål.

Slutsatsen är att lärare inte enbart kan stödja sin undervisning på läromedlen utan det krävs en professionell tolkning av målen och en lokal arbetsplan för läraren att stödja sin undervisning på. Lärare bör komplettera med extra material för att täcka in samtliga betygsmål i sitt undervisningsmaterial.

Nyckelord: betygsmål, EN 1201, läromedel, yrkesförberedande – och studieförberedande program, gymnasiet

Ett rörelsehinder inskränker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande även på social nivå. Dans är ett ämne i skolan där man interagerar och får möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. Frågeställningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?

Frågan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.

Det framgår att dans, som fokuserar på den funktionella kroppen, har förmåga att få de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att åstadkomma i stället för att lägga fokus på funktionsnedsättningen. Det framkommer också att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlärningsförmågan och kunskapsnivån höjs. Den dans som får sin rättmätiga, och i läroplanen omskrivna, plats i skolan har således mycket att bidra med för den övriga skolsituationen.

In this report, I examine a part of the teaching of computer programming in a Swedish ”gymnasium”, carried out through the course ”Programmering A”. In this beginner course, students, often in heterogeneous groups, are taught the basics of using a programming language. However, quite a few pupils are facing problems in completing the course. Especially, the construction and use of ”for-loops” (in the programming language C++) seems to be hard to master. The report focus on the making and practising of a student-oriented excercise, which uses both visual and problem-oriented means to teach ”for-looping” in a way that makes learning easier, and also stimulates the students' creativity. Pros and cons with this excercise are discussed in the report, within the theoretical framework of the mathematician Papert and his ”constructionism”, as well as with some Swedish constructionist studies. The report is based on a qualitative study of three small student groups performing the excercise, at a ”gymnasium” in Sweden.

Abstract

The main aim for this research is to come to an understanding for why young people choose to apply for the machine program when the time comes for the students to make their choice of upper secondary school program. The second aim for this research is to try and come to an understanding on how to make the machine program more interesting for future students to apply to. 

The method of this research is quality method with the usage of interviews. With a total of six students in the first grade going on a school in the middle part of the country I tried to get answers to my questions. There are many things that affect students when they are facing what gymnasium program to choose and a very common answer by students in this study is that friends and work after school are some of the reasons for why students choose, for example, the machine program. The study also shows that parents has less influence of the students choice of gymnasium program and in fact, all students in this study made the choice to pick the machine program as their gymnasium program, but not always the machine program as their first choice.

With the comparison of similar studies with my study the results are often in line with what other scientist have come up with. Work after school and friends or family are often decisive when students are choosing a gymnasium program.

Keywords: Machine program, student, apply for gymnasium program, affects of applying.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning det svenska obligatoriska skolväsendet bygger på, och i förlängningen reproducerar, vad man utifrån ekofilosofisk analys kan identifiera som en ”ekologiskt ohållbar verklighetsuppfattning” – vilket i första hand innebär en närvaro av ideologier som antropocentrism, individualism, etnocentrism samt rationalism. Den centrala problemställningen syftar därmed till att undersöka i vilken grad dessa ideologier är implicit och/eller explicit närvarande i a) grundskolans lagstadgade värdegrund (som den uttrycks i läroplanen Lpo 94) samt i b) grundskolans läromedel i ämnet biologi. För att analysera dessa auktoritativa texter använder undersökningen sig av Faircloughs metod för kritisk diskursanalys (CDA). Resultatet av analysen anses ge stöd för tolkningen att a) grundskolans värdegrund, som den formuleras diskursivt i läroplanen Lpo 94, i hög grad genomsyras av en individualistisk ideologi; och i mindre grad även ger uttryck för rationalism och etnocentrism; samt b) att den miljöetik som läromedlen i biologi ger uttryck för huvudsakligen domineras av en antropocentrisk världsbild.

Avsikten med detta examensarbete är att få en uppfattning om hur elevers läsvanor på fritiden påverkar deras betyg, naturvetenskapliga begreppsförståelse och språkbehandling. En grupp om 75 elever i år 8 fick skriftligt redogöra för sina läsvanor och förmodade höstterminsbetyg i svenska samt i de naturvetenskapliga ämnena. De ombads även förklara några vetenskapliga begrepp och sätta de naturvetenskapliga ämnenas svårighetsgrad i förhållande till övriga ämnen i skolan samt gradera sitt intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena.

Undersökningen visar en varierande kvalitet beträffande elevernas skriftspråk utan egentlig koppling till läsvanor. En majoritet har svårt att förklara de angivna begreppen ens ur vardaglig synvinkel. De elever som inte läser alls eller endast seriemagasin har dock till övervägande delen svaga prestationer i undersökningen och låga betyg, medan kopplingen är tydlig mellan goda läsvanor och höga betyg. I fråga om begreppsförståelse och språkbehandling tycks det inte spela så stor roll om eleven läser ofta eller ibland. Den tyngst vägande förutsättningen verkar istället vara intresse.

Studien är genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning på Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartläggning av elevers möjligheter att påverka skolans förbättringsarbeten på olika nivåer. Metoden som använts för studien är intervjuer med fyra rektorer, fyra lärare och enkäter med 85 elever i år 5, år 6 och år 9. Intervjuer och enkäter har genomförts på tre skolenheter i två kommuner i Sydsverige. Resultatet visar på att förbättringsarbeten är en ständigt pågående process, att formellt elevinflytande fungerar väl på de undersökta skolorna. Avgörande faktorer för elevinflytande och dess status är personalens intresse och motivation. Projektgrupper är en konstellation där elever har större möjlighet till ett inflytande. Personalen ser i de individuella utvecklingsplanerna stora potentialer för inflytande på individnivå. Den inre och yttre miljön är viktiga områden för inflytande för elever. Lärarna poängterar mer elevers möjlighet att påverka undervisningssituationen. Elever i år 5 och 6 har större möjligheter än elever i år 9 att påverka sin vardagliga situation. Det finns en motsättning mellan intensionerna i skolans läroplan och skolans vardag beträffande elevinflytande. Elevers inflytande ökar inte med stigande ålder. Maktstrukturen kan bara förändras om de av tradition starka, lärare och rektorer, har vilja och motivation.

Arbetets syfte är att ta reda på hur pedagoger arbetar med lärande frö hållbar utveckling i förskolan, utifrån intervjuer med pedagoger i förskolor som fått utmärkelsen Grön Flagg. Då Grön Flagg har olika temaområden innefattar syftet även att ta reda på olika likheter och skillnader mellan deolika temaområdena.

Intervjuerna gjordes med pedagoger på tre förskolor som arbetar med olika temaområden. Utifrån ljudupptagningar från intervjuerna gjorde jag analyser av svaren med fokus på arbetssätt, barns delaktighet, eventuella negativa sidor eller hinder och likheter och skillnader. den första analysen visade på en fokusering av fem delmål som är de mål som pedagogerna skriver tillsammans med hur de ska uppnå målen då de skickar sin ansökan om Grön Flagg till stiftelsenHåll Sverige rent. Det är dessa fem delmål som är grunden för arbetet med lärande för hållbar utveckling inom Grön Flagg och jag valde därför att fokusera på de fem delmålen i resultatredovisningen.

Resultatdelen presenterar varje förskola för sig utifrån arbetssätt, barnens delaktighet, hinder eller negativa sidor med arbetet och en sammanfattning av arbetet vid förskolan. Efter alla förskolorna följer en sammanställning av likheter och skillnader mellan de tre olika temaområdena.

Resultatet visar att arbetet med lärande för hållbar utveckling i förskolan genomsyras av att utgå från barnens tankar och ideér, att fånga det vardagliga, en helhetssyn gällande verksamhetens delar och begreppets innebörd, att skapa ett naturligt förhållningssätt och kunskap om naturen genom att vistas där och avslutningsvis pedagogernas förhållningssätt och inställning.

Bakgrunden till studien härrör i att människan förändras mot bakgrund av sociala sammanhang, exempelvis i form av fritidsintressen, familj och vänner, som hon är en del av eller tar del av. Utgångspunkten har i det här fallet varit att undersöka hur den personliga utvecklingen kan påverkas av en tids studier på högre nivå. Således syftar undersökningen till att utforska om det, utifrån studentens motivation, finns någon relation mellan vägen till självförverkligande och högre studier. Undersökningsmaterialet innefattar empiriska data i form av intervjuer med studenter från skilda utbildningsinstitutioner vid Karlstad universitet som har minst 80 poäng, varav 60 poäng i ett ämne. Intervjuerna behandlar frågor som berör studentens förhållande till familj, vänner, fritid och studiesituation. Med utgångspunkt i Charles Taylors självförverkligandeteori synliggörs undersökningspersonernas personliga utveckling under studieperioden. Analysen visar att studiernas påverkan på undersökningspersonerna varierar. De flesta utvecklas på det personliga planet även om studierna i vissa fall inte synes ha något inflytande. I något fall upplevs inte studierna vara personligt utvecklande.

Sammanfattning

Ända sedan den moderna publiken, gemene man, bjöds in till att beskåda konsten i 1700-talets Sverige har det funnits delade uppfattningar och funderingar över amatören och konstnären. Skulle de båda verkligen få hänga sina alster sida vid sida på en utställning, var frågan. Trots Konstakademiens öppnande och att Konsthögskolorna utbildade konstnärer finns det än i dag ingen tydlig konstnärslegitimation. Hur ska man som elev på det Estetiska programmet; Bild och form, egentligen kunna veta vem som får kalla sig konstnär eller inte? Detta blir ett bildpedagogiskt dilemma för bildlärare att fundera över, dels för egen del och för att hitta argument inför sina elever.

Undersökningen är gjord utifrån en kvalitativ metod och formen som antagits ligger under benämningen; Fokusgruppsamtal. Huvudfrågeställningen; ”Vem får kalla sig konstnär” besvaras genom samtal med två fokusgrupper, en lärargrupp och en elevgrupp, för att därigenom utröna eventuella åsiktsskillnader dem emellan. I resultatet framkommer skillnader mellan grupperna; lärarna diskuterar utifrån sina erfarenheter och ur ett historiskt perspektiv och anser framför allt att Konsthögskolan är kriteriet. Eleverna pratar utifrån sig själva och hävdar att vem som helt får kalla sig konstnär bara man gör något med en tanke bakom. Konstnärsbegreppet är utan tvekan en bildpedagogisk utmaning.

Huvudsyftet i avhandlingen är, med utgångspunkt i samhällets styrdokument, att beskriva hur det kan vara att leva och bo i samhället om man är en vuxen person med utvecklingsstörning. Det är av speciellt intresse att sätta dessa personers livsvillkor i relation till begrepp som goda levnadsvillkor och att reflektera över deras chanser att få en god färd genom livet.

Forskningsmetoden har sin utgångspunkt i empowermentrörelsen, där den enskildes maktgörande står i centrum.

Avhandlingen speglar ytterst hur 17 personer med utvecklingsstörning, i tre olika grupper, samtalat med varandra om sina egna, levda livsprojekt. Utifrån dessa samtal har sedan aktuella frågeställningar bearbetats - data har kategoriserats under begreppen kunskap, känsla och viljeyttring.

Resultatet visar att dessa 17 människor erfarit fenomen som bland annat utanförskap, utsatthet, maktlöshet, kränkning och skam. Dessa begrepp bearbetades i relation till avhandlingens teoretiska ram, empowerment och fenomenologi.

Avslutningsvis görs en reflektion över arbetssättets användbarhet och utveckling inom pedagogik på social omsorgsgrund.

Physics is the most ancient of sciences. Indeed are Swedish Secondary School Students interest for Physics low. The aspects that contribute to this poor interest in Physics among our students are very complex in their nature. In a way has Physics a scientific approach which is experienced by our students as inaccessible and this inaccessibility sustains students' lack of interest for reaching it. A closer examination of this issue shows what students' attitudes and interpretation about Physics in one of Sweden's Secondary School are. It turns out that out students have a huge amount of interesting ideas about how Physics could become a more reacheable and interesting discipline in secondary school education. It also turns out that the way of learning Physics is not a short one; it takes time to build up the scientific common sense that is necessary in Physics. Moreover, mathematical skills are the fundamental ingredients in discovering, learning and accepting Physics. It also shows that today's youth culture has a large influence in student's attitudes about Physics.

The purpose of this study is to find out how teachers in preschool interact with children.

By unstructured observations of teachers in preschool I intend to find out how they interact with children. Is it possible to see that the operation is built on guided interaction speciality?

Positive interaction between adults and children is of importance to a good childhood and a child’s learning. I have asked myself how teachers interact with children in preschool. There are different ways of interaction. International Child Development Programme, ICDP, Guided interaction has named different ways of interaction. It is based on three dialogues which are divided into 8 themes. Each dialogue is directed to different parts in the interaction. The three dialogues are: The emotional dialogue, the meaning and extending dialogue, and finally the regulatory dialogue.

Teachers interact with children, in a positive way of interacting, and often without a thought of why, it is something they just do. What I saw was that the children received positive confirmation of the educators and the operation is built on ICDP’s interaction speciality.

En mental världsbild är något som vi alla bär med oss, vår egen bild av världen vi lever i. Den mentala bilden av världen grundar sig på vår kunskap, erfarenheter och känslor som vi förknippar med olika platser eller länder. Hur ser svenska ungdomars mentala världsbild ut? Det är den övergripande frågeställningen i denna uppsats. Metoden för uppsatsen är enkel. Eleverna har på ett papper fått svara på ett litet antal frågor och på den andra sidan av pappret rita en världskarta, helt på fri hand. I undersökningens resultat har jag tittat på var de fokuserar centrum på kartan och om eventuella semesterresor och utländskt ursprung påverkat de ritade kartorna. Jag har även funderat på hur den i svenska skolan dominerande kartprojektionen påverkar världsbilden samt om media verkar ha någon inverkan. Undersökningen har genomförts i två klasser på Tingvallagymnasiet i Karlstad. Jag har kommit fram till att det finns många olika faktorer som spelar in på elevernas mentala världsbild. Man kan tydligt se vissa influenser från media, semesterresor och mycket annat. Uppsatsen tar även upp till diskussion den klassiska kartkunskapens vara eller inte vara.

Sammanfattning

Under mina praktikperioder på gymnasiet som lärarstudent kom jag i kontakt med många elever som hade det svårt med matematiken. Jag förundrades över att många elever verkade ha fastnat på högstadiets kunskapsnivå. Då jag inte har fått någon undervisning om elever med matematiksvårigheter i min lärarutbildning, vill jag lära mig mer om detta.

Efter litteraturstudier kom jag fram till följande problemformuleringar:

• Vilka områden inom matematiken tycker eleverna själva att de har problem med?

• Vilka faktorer har bidragit till dessa problem?

• Vilka är de faktorer som har hjälpt elever med matematiksvårigheter att nå kunskapsmålen i matematik?

Som svar på mina enkät- och intervjufrågor kom jag fram till följande:

• Eleverna upplever ekvationslösning och enhetsomvandlingar som svårast på

högstadiet.

• Undervisning bör ske i särskild undervisningsgrupp, för att ge eleven möjlighet att utvecklas på sin egen nivå.

• Eleverna upplever att de inte har nog med tid för att hinna klart momenten i matematikundervisningen.

• Eleverna menar att tempot i undervisningen är för högt.

• Eleverna vill ha undervisning på en lägre nivå.

• Relationen mellan lärare och elev är ofta bristfällig.

• Läraren ska lägga mer tid på att stötta elevens självkänsla och försöka öka dennes motivation till matematikundervisningen.

Det finns en lång tradition av kritik som tar fasta på att skolan upplevs meningslös och tråkig av eleverna. Skolan har mist sin aura, som Thomas Ziehe formulerar det. Forskningsprojektet som redovisas i den här rapporten startar i frågan vad som händer när man arbetar med konstnärliga metoder i skolans undervisning. Vilka hinder möter man och vad innebär ett estetiskt lärande?

Ett svar som ges är att skolan domineras av en träningslogik. Trots att många lärare framhåller ett skapande och konstnärligt arbetssätt, riktas undervisningen oftast mot färdiga svar, reproduktion av procedurer och skriftliga kunskapsformer.

I rapporten beskrivs fyra konstens metoder som ett didaktiskt och kunskapsteoretiskt komplement i undervisningen i skolans lägre åldrar. Rapporten diskuterar också hur ett växelspel mellan svag och stark estetik kan kombinera faktainlärning med kreativa och konstnärliga aktiviteter.