Change search
Refine search result
1 - 33 of 33
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Andersson, Kristofer
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Hagsmo, Leena
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Hofer, Andreas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Rydin, Åsa
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Westlindh, Sara
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Ransäters hembygdsgård: Bevara och/eller utveckla?2004Report (Other academic)
  • 2.
    Andersson, Kristofer
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Hofer, Andreas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Evenemang med spinn!: En utvärdering av Uddeholm Swedish Rally 20052005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Uddeholm Swedish Rally är ett anrikt rally som utvecklats till att bli ett stort evenemang och del av en internationell rallytävling med hög status. Tävlingen lockar stora skaror svenska och utländska besökare vilket har ekonomisk betydelse för regionen. Genom högre kunskap om tävlingen och dess effekter finns förutsättningar för ett i framtiden än bättre evenemang och fortsatt viktig roll för turismnäringen. Studiens syfte löd enligt följande:

    Det huvudsakliga syftet med utvärderingen av Uddeholm Swedish Rally 2005 är att kartlägga de ekonomiska effekter som evenemanget genererat i Värmlands län. Vidare kommer mediebevakningen av evenemanget beskrivas.

    Ett underordnat syfte är att redogöra för deltagarnas, publikens och medierepresentanternas synpunkter på Uddeholm Swedish Rally. Vad anser dessa grupper om miljöarbetet, säkerheten, servicen och inte minst upplevelsen vid evenemanget?

    Jämförelser kommer att göras med resultatet från utvärderingar av två andra WRC-rallyn samt Uddeholm Swedish Rally 2003.

    Flera olika metoder användes för att samla in det empiriska materialet. Under evenemanget befann sig grupper om fyra personer ute vid specialsträckorna och genomförde kortare intervjuer med besökarna. De besökare som gav sitt medgivande har i ett senare skede kunnat lämna ytterligare information vid enkätutskick och telefonintervjuer. Medierepresentanter, ansvariga för de tävlande teamen, personer från regionens näringsliv, intresse- samt turismorganisationer har kontaktats och bidragit med information.

    Studien visar att antalet besökare minskat lite jämfört ned 2003. Det styrks även genom uppgifter från turismnäringen som uppger en minskad efterfrågan på antalet bäddar. En förklaring kan vara en oro för att rallyt skulle ställas in på grund av det milda vädret. Uddeholm Swedish Rally lockar en internationell publik och majoriteten av de utländska besökarna utgörs av norrmän. Beräkningar visar att besökarna lokalbefolkningen borträknad har utgifter på cirka 28 miljoner kronor i samband med evenemanget. Motsvarande siffror för media samt deltagarna uppskattas till ungefär 2,5 respektive 8 miljoner kronor. Summan visar att evenemanget utgör viktig ekonomisk faktor för regionen men en stor del av inkomsterna lämnar regionen och hamnar på riksnivå. De utländska besökarnas ekonomiska utlägg kan läggas till svensk turismexport. Inkomsterna har stor betydelse för näringslivet i regionen i en tid då det annars är få turister i området. Evenemangets ekonomiska betydelse är störst i området kring Hagfors medan den är mer begränsad i Karlstad, hotell och restaurangbranschen undantagen. Medias växande intresse för evenemanget på plats men även i tv-sändningar globalt, vilka har betydelse inte bara för varumärket Uddeholm Swedish Rally utan även för marknadsföringen av Sverige i stort.

    Uddeholm Swedish Rally anses som evenemang hålla en hög nivå. Arbetet för att höja säkerheten och förbättra miljöarrangemanget har enligt respondenterna gett resultat även om det finns vissa saker att arbeta vidare med. Rallyupplevelsen och den totala upplevelsen av evenemanget är enligt besökarna stor även vid en jämförelse med andra WRC. Evenemangets svaghet är det som erbjuds besökarna utöver själva rallyt. Ett större utbud av logi, restauranger, nöjen och kringaktiviteter efterfrågas. Organisationen kring evenemanget uppskattas och får beröm. Överlag är både deltagare och media belåtna med arbetsförhållandena även om främst den senare gruppen har förslag på förändringar. 

  • 3.
    Aronsson, Lars
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development. Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Geography, Media and Communication.
    Kultur som platsskapare: Kreativ klass och cultural planning i regionalt samhällsbyggande2013In: Det regionala samhällsbyggandets praktiker: Tiden, makten, rummet / [ed] Mitander,T; Säll, L; Öjehag-Petersson, A., Göteborg: Daidalos, 2013, 183-202 p.Chapter in book (Refereed)
  • 4.
    Aronsson, Lars
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development. Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Geography, Media and Communication.
    Braunerhielm, Lotta
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Geography, Media and Communication.
    Dahlgren, Bengt
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Westlindh, Sara
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Livsmiljö och attraktivitet: upplevelser inifrån och bilder utifrån av Värmland2013Book (Other academic)
  • 5.
    Aronsson, Lars
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Harkman, Linda
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Berättelser på Hemvägen: Kulturens betydelse för platsskapande2013Report (Other academic)
  • 6.
    Braunerhielm, Lotta
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Harkman, Linda
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Westlindh, Sara
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    En medlem, en röst: Utvärdering av Entrecoop II2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Värmlandskooperativen, Coompanion Dalarna och Coompanion Gävleborg, gav under 2012 Cerut (Centrum för forskning om regional utveckling) vid Karlstads universitet i uppdrag att utvärdera projektet Entrecoop II. Syftet med utvärderingen är att undersöka och beskriva kooperationens betydelse för regional utveckling. Viktigt är att belysa kooperationens betydelse i tillväxttermer men även olika aktörers syn på/förståelse av ekonomisk förening. Målet med utvärderingen är att utifrån en forskningsposition bidra till en förbättring vad gäller den grundproblematik som projektet tar sig an. Det vill säga att synliggöra ekonomiska föreningars verksamhet samt att de i olika sammanhang skall kunna jämställas med andra företagsformer. Utvärderingen ska även förtydliga och förstärka projektets syfte och synliggöra det arbete som genomförs inom projektet.I rapporten ger vi ett axplock av de aktiviteter som genomförts i projektet och hur de lever upp till projektets mål genom att vi presenterar resultat av intervjustudier av deltagare från aktiviteterna. Vi redovisar resultaten av den intervjuundersökning som genomförts med projektets projektgrupp och med aktörer som vi identifierat som betydelsefulla för kooperativt företagande och projektet i samhället. I rapporten presenterar vi även en teoretisk referensram som är central för projektet och dess verksamhet. Genom att lyfta in teoretiska perspektiv kring ekonomiska föreningar, kooperativt företagande, kring socialt företagande och aspekter kring social ekonomi är vår ambition att kunna öka kunskapen om dels ekonomiska föreningar och kooperativa företag dels ge perspektiv på problematik som lyfts i projektet om som ofta berör kunskapen, synen och till viss del bemötande som kooperativa företag får i samhället.

  • 7.
    Braunerhielm, Lotta
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Harkman, Linda
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Westlindh, Sara
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Idrotten – en del av besöksnäringen II: En utvärdering av Nordic Youth Hockey Trophy 20132013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstads universitet har under hösten 2013 genomfört en utvärdering av Nordic Youth Trophy. Hockeyalliansens målsättning med utvärderingen är att kunna påvisa betydelsen av hockeyevenemanget och vilken betydelse det har för besöksnäringen i Värm-land. Fokus för utvärderingen har varit att nå medföljande föräldrar till spelande hockeyungdomar. Med syftet att nå medföljande föräldrar synliggörs hur id-rottsevenemang bidrar till mer än bara idrottsrörelsen. Genom att möjliggöra för medföljande föräldrar till barn och ungdomar som besöker regionen på id-rottstävlingar, cuper och arrangemang att regionen har många intressanta be-söksmål och paketerbjudanden kan vistelsen förlängas och aktivitet genomföras i väntan mellan exempelvis matcher. Att för det första lyfta fram idrotten som en del av besöksnäringen och sedan inrikta sig på den specifika målgruppen medföljande föräldrar identifieras en potentiell marknad för framtiden. En kraftsamling krävs dock från både kommuner och idrottsföreningar för att ta fram attraktiva erbjudanden och för att skapa en mottagarapparat för denna målgrupp, framförallt om idrottsevenemang infaller under lågsäsong. Det är en mycket god ambition Hockeyalliansen har i och med satsningen på att bredda hockeyarrangemanget Nordic Youth Trophy till att vara en del av regionens besöksnäring.

  • 8.
    Braunerhielm, Lotta
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Harkman, Linda
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Westlindh, Sara
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Utvärdering av Rallycross EM i Höljes: Påverkan, drivkrafter och framtidstro2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstads universitetfick under senvåren 2013 i uppdrag av Torsby kommun att utföra en utvärderingav Rallycross EM i Höljes. Torsby kommuns målsättning var att kunnapåvisa betydelsen av rallycrossevenemanget och vilken betydelse det har förplatsen, men även för regionen i stort. Ambitionen var också att undersöka vaddet finns för drivkrafter som gör att Finnskoga Motorklubb som arrangerar"Höljesrallyt" lyckats med att arrangera ett evenemang som lockar närmare30 000 besökare under några dagar i juli varje år. Medarbetare på Cerut deltogunder Höljesrallyt en lördag i juli och fick uppleva evenemanget som till mångtoch mycket kan betraktas som en folkfest. Utvärderingen i sig genomfördesunder hösten 2013 då den har vänt sig till aktörer som på ett eller annat sättarbetat med eller varit påverkade av Höljesrallyt. Vi har även vävt in synpunktersom lyftes in under ett seminarium som arrangerades med Cerut och Torsbykommun i december 2013. Denna rapport fokuserar på effekter av RallycrossEM i Höljes som behandlar en mängd mjuka frågor. Vi har också valt att lyftain teoretiska perspektiv som berör evenemanget men som också kopplar tillidrott och sport generellt. Ett evenemang som Höljesrallyt och dess effekter,drivkrafter och betydelse kan därför generaliseras och jämförelser kan görasmed andra liknande evenemang. Resultatet av rapporten är även av betydelseför dialog kring satsningar på den här typen av arrangemang för att helt enkeltbelysa betydelsen för en plats, för en region, för tillväxt och för besöksnäring.

  • 9.
    Braunerhielm, Lotta
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Olsson, Eva
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Aronsson, Lars
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Alternative perspectives on rural development growth2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Alternative perspectives on rural development and growth

    Lotta Braunerhielm (lotta.braunerhielm@kau.se), Eva Olsson (eva.olsson@kau.se) and Lars Aronsson (lars.aronsson@kau.se)

    What picture of Urban and rural areas that are marked are central. During the last decades  the city has been seen as the area of possibilities and rural areas as "the problem". Our thesis is that urban areas have possibilities for social and economic innovations in cooperation with the city if you take a different perspective on growth than the generally used perspective. This includes everything from resources, products, services, social entrepreneurship to aspects of living environment. How can for example experience-based competence, social relations, living areas and lifestyle-satisfaction be upgraded? How can you develop areas and use different combinations of social, economic, cultural and symbolic capital? A widened definition of growth includes robust social, economic but even ecological dimensions. Our main purpose is to study a perspective of possibilities for the growth of periphery in cooperation with the city. The purpose has a strong connection to the goals of Europe 2020 concerning development and especially the alternative way of looking at growth.

    Our study focuses on Sweden and Norway. The countries have different circumstances because of different regional policies, laws and cultures etc. There is cooperation and dynamics between the continuum city - periphery, for example concerning widened labor market areas. The area of our concern is placed in the tension between the capital Oslo in Norway and the region center Karlstad in Sweden. What does this mean for the peripheral area in between? Our purpose is to identify possibilities and needs which will end up in new strategies for economic and social development which in the long run can result in better support end basis for political decisions as well as basis and support for regional political actions. We also anticipate that the use of an alternative definition of growth will give unexpected results and effects compared to the dominant definition of growth. Our goal is furthermore that our research will contribute to social innovations and social entrepreneurship which will be debated and which will feed politicians with arguments for sustainable development. The project is based on earlier research and cooperation with Cerut from Karlstad University and Ostlandsforskning from Norway and is partly based on results from earlier studies.This project will form the basis for further studies in order to utilize and strengthen border region's collective resources, and linking together urban and rural areas across the border.

  • 10.
    Hagsmo, Leena
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Hofer, Andreas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Westlindh, Sara
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Enkätundersökning om värmlänningars syn på sin livsmiljö2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstads universitet har tillsammans med Attityd i Karlstad AB fått i uppdrag att genomföra en studie angående värmlänningens livsmiljö. Tanken är att studien skall vara återkommande och utgöras av en enkätundersökning. Uppdragsgivare är Länsstyrelsen i Värmland och studien handlar om hur den enskilde individen upplever sin livsmiljö. Områden som behandlas är, förutom bakgrundsfaktorer, frågor gällande platsen där respondenten bor, delaktighet, engagemang, sociala kontakter, tillgängligheten till och vikten av kultur, natur, fritid samt serviceinrättningar, företagande, näringsliv, synen på Värmland och framtidsfrågor.

    Cerut utarbetade en kvantitativ enkät. Attityd i Karlstad skötte utskick, urvalsprocess och datainsamling. De ifyllda enkäterna skickades sedan tillbaka till Cerut som genomförde resultatsammanställningen. Av de totalt 1000 enkäter som sändes ut till ett slumpmässigt antal personer, mellan 18-80 år och folkbokförda i Värmland, besvarades 601 stycken.

    Fördelningen mellan kvinnor och män som svarat på enkäten visade sig vara relativ jämn. Kvinnorna utgör 56 procent av de svarande och männen 44 procent. Den åldersgrupp som dominerar är den mellan 50-64 år. Det minsta antalet respondenter befinner sig mellan 65-80 år.

    Några av de resultat som visat sig är:

    Generellt sett trivs värmlänningen bra i sitt län. De upplever de sociala kontakterna med grannarna och de sociala kontakterna i övrigt som goda.

    Tillgängligheten till kultur- natur- och fritidsområden och serviceinrättningar upplevs vara sämre i förhållande till hur viktigt de anser att detta är.

    Övervägande delen av de värmländska respondenterna tror att övriga värmlänningar ser positivt på sitt län. De förmodar även att övriga svenskar ser positivt på Värmland om än inte i samma utsträckning som värmlänningarna själva.

    Drygt en tredjedel av respondenterna ser positivt på framtiden gällande arbete, karriärmöjligheter, näringsliv och nyföretagande.

    Majoriteten av de tillfrågade tror att de kommer att bo kvar om fem år.

    En stark aspekt vad gäller värmlänningarnas livsmiljö är skogen. Det är 88 procent som anser att tillgängligheten är bra och 90 procent som anser att den är viktig. Även i de öppna kommentarerna från respondenterna förekommer begreppet skog i hög grad. 

  • 11.
    Hagsmo, Leena
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Hofer, Andreas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Westlindh, Sara
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Förstudie till enkätundersökning om värmlänningarnas syn på sin livsmiljö2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Livsmiljö, inom biologin summan av de yttre omständigheter som krävs för att individer av en viss art skall kunna fortleva och ev. fortplanta sig på platsen; termen motsvarar ungefär biotop eller habitat men har allmännare betydelse.

    Individens livsmiljö har på senare år aktualiserats mycket i olika undersökningar, diskussioner och medier. Idag återfinns bilagor i tidningar som ger oss riktlinjer för hur vi bör leva våra liv och därmed uppnå en god livskvalitet. Det finns flertalet TV-program om hur vi skall motionera och äta rätt för att må så bra som möjligt och det visas program som berättar hur vi skall gå till väga för att vårt sommartorp skall bli ett paradis vi aldrig vill lämna. Samtidigt skall vi gå kurser i hur vi skall andas rätt, träna rätt och mentalt förbereda oss för det svåra livet utanför husets trygga väggar. Det är med andra ord en djungel med olika förslag på hur du som individ bäst skall göra för att leva ditt liv ”rätt” och därmed skapa en god livskvalitet/livsmiljö omkring dig.

    Det finns en ömsesidighet mellan begreppet livsmiljö och individ, livsmiljön påverkar oss liksom vi påverkar livsmiljön. Begreppet är mångfasetterat, upplevs olika beroende på vem som tillfrågas och förändrar sig dessutom över tid.

    Cerut har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland att genomföra en förstudie gällande att utveckla ett system för att fortlöpande kunna följa upp ”värmlänningars syn på sin livsmiljö”. Syftet är, enligt avtalet, att genom ett lämpligt urval och ett inte alltför omfattande frågebatteri dokumentera och analysera olika aspekter av begreppet livsmiljö. Frågorna avser individers upplevelse av boende och lokal miljö, tillgång och tillgänglighet till service och utbildningsmöjligheter, till kultur- och fritidsaktiviteter samt frågor om trygghet och sociala nätverk 

  • 12.
    Harkman, Linda
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Hagsmo, Leena
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Westlindh, Sara
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Utvärdering av Bättre Affärer: Ett projekt gällande främjande av kvinnors företagande i Värmland2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstads Universitet har under våren och sommaren 2014 genomfört en utvärdering av Inovas projekt Bättre Affärer. Genom samverkan mellan Cerut och Inova genomfördes under läsåret 2013-2014 en seminarieserie kring Bättre Affärer med fokus på främjade av kvinnors företagande. Frågorna som belystes kretsade kring innovationer, omvärldsanalys och vad det är kunderna vill och behöver i framtiden. Under seminarieserien deltog bland andra forskare, politiker och företagare inom olika branscher som lyftes fram som goda exempel på kvinnors företagande. Som inspiratörer medverkade också företagare som deltagit i projektet Bättre Affärer samt andra utanför projektets ramar.Inovas målsättning med föreliggande utvärdering av projektet Bättre Affärer är att ta reda på vad deltagande företagare och aktörer anser om projektet och vilken betydelse det har haft för främjande av kvinnors företagande, något som är av vikt för fortsatt framtida verksamhet.

  • 13.
    Hirst, Clarissa
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    On the Margins of a EU-Dominated Space: Three Approaches to Russia's Identity in the Baltic Sea Region2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The Baltic Sea Region was the focal point of enormous geopolitical change in the late twentieth and early twenty-first centuries. Previously, the Soviet Union maintained a strong presence along the Baltic Sea coastline but as a result of its collapse, Germany’s reunification and successive European Union (EU) enlargements, the Baltic Sea Region is now an EU-dominated space. Regions of the Russian Federation now find themselves on the periphery. This paper hopes to offer insight into how we can understand Russia in the Baltic Sea Region today and serves as a starting point for empirical research into how Russia’s Baltic Sea identity is constituted in national and EU foreign policy.

     

    The paper is a critical review of the International Relations (IR) scholarship that has addressed Russia’s post-Cold War identity in the Baltic Sea Region. In particular, it addresses the following questions: what tensions and debates exist between different analytical approaches? How can this scholarship help us to understand Russia’s identity in the Baltic Sea Region at the present time? What significance do the discourses of ‘othering’ in the scholarship have for identity-building and inter-regional cooperation in the Baltic Sea Region?

     

    Constructivist and poststructuralist analyses dominated IR discussions on Russia in the Baltic Sea Region in the late 1990s and 2000s (see, for example: Joenniemi et al, 1997; Jæger, 2000; Joenniemi, 2000; Browning, 2001, 2003; Moisio, 2003; Aalto et al, 2003; Tassinari, 2003; Jakobsen-Obolenski, 2005). They critiqued the persisting Cold War dichotomy of East/West and offered solutions as to how this dichotomy could be overcome through emerging inclusive frameworks such as the Council of the Baltic Sea States and the EU’s Northern Dimension. Yet despite expressing optimism for inclusion in the future, these works continued to consider Russian regions as marginalised and not fully included in the region.

     

    Other perspectives have acknowledged the ability of Russian regions in the Baltic Sea Region to influence Russian and EU policy by considering the benefits of paradiplomacy for overcoming divisive politics (Joenniemi & Sergunin, 2014) or conceptualising the Kaliningrad Oblast as a marginal space that can exercise agency by simultaneously upholding and evading modernist understandings of territory (Browning & Joenniemi, 2004). Postcolonial perspectives potray Russia as an occupant of the ’middle ground’ between the civilised centre and the Orientalised periphery (Morozov, 2013). Such approaches suggest that Russian regions can potentially play an active role in identity politics instead of simply being relegated to the role of ’Other’. Yet such an active role for Russian regions remains largely in the realm of possibility rather than reality for these scholars.

     

    This paper considers the implications of IR discourses of ‘othering’ for identity-building and inter-regional cooperation in the Baltic Sea Region and consider whether the epistemic community has in fact reinscribed the exclusionary dynamics that it has sought to overcome. 

  • 14.
    Iwarsson, Malin
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Communicare: organisation med fungerande metod för coachning av unga arbetssökande?!?!!2007Report (Other academic)
  • 15.
    Jonsson, Annika
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Social and Psychological Studies.
    Aronsson, Lars
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Afterlife - ontology and the making of continuing bonds2014In: Book of Abstracts. Interdisciplinary conference Images of Afterlife  October 22–24, 2014  Conference venue:  Sirkkala campus, Kaivokatu 12, University of Turku, 2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Afterlife-ontology and the making of continuing bonds

    This presentation explores the co-construction of after life-ontology by mediums and people turning to mediums, particularly ontology which facilitate for the making of continuing bonds. By extension, the questions addressed taps into larger discussions about re-enchantment, spirituality and relationships with the dead, but they are at the same time related to intimacy, meaning and intelligibility. The analysis is based on in-depth interviews as well as conversations found on sites where after life-issues are discussed. Themes examined include experiences of the deceased as still present, imagery of the afterlife in terms of space, temporality, agents and agency, and perceptions of the possibilities to interact. The overall purpose of the presentation is to show how different ontological notions and on-going negotiations about how, where and why the deceased continue to exist result in variations when it comes to the enactment of continuing bonds. Continuing bonds are usually investigated as features of everyday life, most notably in the form of experiences of the dead as somehow present, but also as constituted by various memorialization practices. These bonds may be a way of preserving life as they know it for the living, but they can also fill other existential needs. Although continuing bonds have been explored in the context of mediumship and spiritualism before, the interest here taken in ontological elements such as agency, space and interaction enable for a more thorough investigation of what sort of continuing bonds can be developed. The interest in co-construction, i.e. how notions and imageries are shaped (and challenged) collectively, also adds to the analytical scope.      

    (PhD) Annika Jonsson, Dep. of Social and Psychological Studies, Karlstad University. annika.jonsson@kau.se

    (Prof.) Lars Aronsson, Dep. of human geography, media and communication, Karlstad University. lars.aronsson@kau.se

  • 16.
    Karlsson, Daniel
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Ack Värmland du sköna!: Regionala utvecklingsinsatser inom värmländsk besöksnäring2002Report (Other academic)
  • 17.
    Lönnbring, Gunilla
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Dahlgren, Bengt
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Centre for Research on Regional Development.
    Westlindh, Sara
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Två räta och en avig: Samhällsentreprenörskap och lokal utveckling2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Samhällsentreprenörskapet kännetecknas av samhälleligt engagemang och entreprenöriellt handlande i förening. I rapporten ges samhällsentreprenörskapet sammanhang och perspektiv genom resonemang om vad som ligger i tidsandan och i platsens betydelse som bra eller dålig jordmån för företagsamhet och lokal utveckling. I dess karaktärsdrag ligger att det ofta sker underifrån och möjligen på tvären mot tingens ordning i form av spelregler och dominerande trender. Det handlar om förnyelse och förändring med samhälleliga och hållbara förtecken.

    Rapporten bygger på möten, samtal och intervjuer samt enkäter. Empirin handlar om Värmland och Torsby kommun. Utgångspunkten är två frågeställningar om samhällsentreprenörskapets samspel med vad som kan kallas systemet å ena sidan och den lokala omgivningen å den andra. Begreppen systemet och den lokala omgivningen spelar roll och sätter spelregler för samhällsentreprenörskapet och bör kunna användas för en slags självreflektion från olika aktörers sida som går bortom enskildheter och exempel var för sig. Samhällsentreprenörskapet skulle säkerligen vinna på att ges legitimitet i övergripande programdokument på regional och lokal nivå.

  • 18.
    Malin, Iwarsson
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Rosenberg, Kerstin
    Det är politiskt korrekt att arbeta med jämställdhet: En utvärdering av det externa jämställdhetsarbetet i Karlstads kommun2007Report (Other academic)
  • 19.
    Möller, Cecilia
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Geography and Tourism. Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Eide, Trude
    Östlandsforskning, Norge.
    Culture of Learning2015Conference paper (Other academic)
  • 20.
    Möller, Cecilia
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Ericsson, Birgitta
    Østlandsforskning.
    Overvåg, Kjell
    Østlandsforskning.
    Seasonal Workers in Swedish and Norwegian Ski Resorts: Potential In-migrants?2014In: Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, ISSN 1502-2250, E-ISSN 1502-2269, Vol. 14, no 4, 385-402 p.Article in journal (Refereed)
  • 21.
    Möller, Cecilia
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Olsson, Eva
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Gender and cross-border commuting in a Swedish-Norwegian context: strategies, obstacles and possibilities2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This study explores gendered commuting patterns in a Swedish-Norwegian border region. In Swedish Värmland, 5462 inhabitants commuted to Norway in 2009, of which a significant share (36 percent) represented commuters from Torsby, Eda and Årjäng municipalities. Cross-border commuting is here defined as work related mobility across a national border, including daily and weekly mobility. Previous studies have shown that cross-border commuting may be beneficial for the ‘sending’ municipalities, contributing to a low unemployment rate, local tax revenues, fewer social allowances and even a healthier population. Research has described cross-border commuting as a deliberately chosen lifestyle, as well as being driven by economic motives in terms of higher Norwegian salaries. Statistics show that men are overrepresented both as ‘ordinary’ commuters on a national scale as well as cross-border commuters. Moreover, women constitute only 30 percent of cross-border commuters compared to 40 percent of commuters crossing a municipal border. Previous research has shown that men commute farther and more frequent compared to women due to women’s family obligations and everyday life puzzle strategies. Few studies have explored gendered commuting patterns in border regions and how women and men’s participation in cross-border commuting vary depending on distance, motives, experiences, possibilities and obstacles.  

    The purpose of this study is to analyse the patterns of cross-border commuting with a focus on women’s and men’s motives, strategies and conditions for commuting from Sweden to Norway. The research questions include; what differences and similarities of men and women’s commuting can be distinguished in terms of age, family, income and other social factors? How do women and men experience the effects of their commuting on their everyday life, including participation in their family life, social relations and domestic responsibilities? The study is based on both quantitative and qualitative data, comprising a survey of cross-border commuters in Årjäng, Eda and Torsby municipalities as well as interviews with cross-border commuting women and men. One central question includes how women’s and men’s commuting patterns reflect existing spatial gender and intersectionality contracts. An intersectionality perspective is here used to study the interrelations between gender and other social variables such as class, ethnicity and age. These are (re)produced and negotiated in a place specific and socio-cultural context, affecting relations in the family, the local community and the labour market.   

    The results of the study point to that the higher wages in Norway are of relevance for both women and men’s motives to seek employment in Norway. In the interview study, women described the higher wages as important markers of independence, both in relation to their husbands and in relation to the local community. Single mothers describe the possibility to work part-time due to higher wages, while commuting a shorter distance, which in turn improves their work-life balance. Still, the salaries have spatial and occupational variations, partly due to that women tend to work closer to the border where the salaries are lower. Partly, cross-border commuting reflect gender coded occupations between women and men, where women’s work within public services are lower paid compared to sectors such as construction work where men are overrepresented. Women spend less time on daily commuting compared to men, which can be related to their family obligations. This is evident also within weekly commuting. In the survey, men are highly overrepresented as weekly commuters, while none of the weekly commuting women have children in their household.  

  • 22.
    Möller, Cecilia
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, Department of Geography and Tourism.
    Olsson, Eva
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Gender and cross-border commuting: the case of the Swedish-Norwegian border region2015Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 23.
    Möller, Cecilia
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Westlindh, Sara
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    På lika villkor: Utvärdering av ett projekt för anhöriginvandrade kvinnor2015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 24.
    Olsson, Eva
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Hauge, Atle
    Östlandsforskning, Hamar, Norge.
    Ericsson, Birgitta
    Östlandsforskning, Lillehammer, Norge.
    På Gränsen: Interaktion, attraktivitet och globalisering i Inre Skandinavien2013Report (Other academic)
  • 25.
    Reeploeg, Silke
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Political, Historical, Religious and Cultural Studies. Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development. University of the Highlands and Islands.
    Coastal Cultures in Scotland and Norway: Narratives, Affinity, Contact2016In: Beyond Borealism: New Perspectives on the North: Proceedings from the 2015 Nordic Research Network Conference held at Edinburgh University / [ed] Ian Giles; Laura Chapot; Christian Cooijmans; Ryan Foster; Barbara Tesio, London: Norvik Press, 2016, 1, 208-224 p.Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This book chapter investigates transnational cultural encounters that cross the established research areas of Northern European, Nordic, and Scandinavian Studies. Using approaches from Scandinavian research on coastal communities and cultural spaces, the chapter examines cultural transfer between Norway and Scotland through trade and exchange during the eighteenth and nineteenth centuries. The interdisciplinary and transnational approach adopted throughout the paper suggests new perspectives in researching coastal communities in Britain, as part of a wider understanding of cultural encounters between the communities of the North.

  • 26.
    Reeploeg, Silke
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Political, Historical, Religious and Cultural Studies. Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development. University of the Highlands and Islands.
    John H. Ballantyne, ed. Naught but Trouble: The Hays in Yell, 1755-1824, Shetland Times Ltd. Lerwick, 2014.2014Other (Other academic)
  • 27.
    Reeploeg, Silke
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Political, Historical, Religious and Cultural Studies. Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development. University of the Highlands and Islands.
    Of Boats and Men: intercultural objects and regional identity in Western Norway and the Shetland Islands2013Conference paper (Refereed)
  • 28.
    Rudérus, Jan
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Det började med en idé...: En beskrivning av fem innovativa verksamheter i Sunne kommun2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport syftar till att beskriva fem innovativa verksamheter i Sunne kommun, hur man från omgivningen sida har betraktat verksamheterna och slutligen sätta in beskrivningarna i en teoretisk modell.

    Beskrivningar återberättar de olika verksamheternas historia med tyngdpunkt på ursprungsidé och väsentliga verksamhetsförändringar. De beskrivna verksamheterna är

    Quality Hotel & Spa Selma Lagerlöf, med fokus på spa-delen Naturkraft AB Selma Lagerlöfs Litteraturpris/Kulturveckan i Sunne BerättarLadan i Rottneros

    BrobyGrafiska Utbildning

    alltså ett storföretag i besöksnäringen, ett mindre företag som arbetar med konferens och utbildningsverksamhet, en huvudsakligen ideell kulturverksamhet, en kommersiell kulturverksamhet och en kommunal skolenhet.

    I berättelserna pekas på visioner, händelser och individer som haft betydelse för verksamhetens utveckling.

    Relationen mellan verksamheterna och omgivningen diskuteras och deras betydelse för möjligheten att utveckla verksamheten. Begreppen ekonomiskt och moraliskt stöd utgör en väsentlig del dessa relationer.

    I rapportens senare del diskuteras vad som kan vara av betydelse för lokala verksamheters utveckling och indikationer på framgångsfaktorer, som erhålls i berättelserna sammanställs i ett förslag till en analysmodell. Den konstruerade analysmodellen verifieras sedan utifrån det material som samlats in för berättelserna.

    Rapportens slutsatser i analysmodellen är att det finns fyra huvudperspektiv, som är avgörande för ett lokalt utvecklingsprojekts framgång. Dessa är verksamhetsidéns bärkraft (utsäde), projektets drivkrafter (gödning), implementeringstillfället (jordmån) och omgivningens stöd (klimat).

    Rapporten bygger på samtal med personer, som har anknytning till de undersökta projekten och tolkningen av de intervjuades utsagor har accepterats som den sanning som återberättas. 

  • 29.
    Rydin, Åsa
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Karlstadregionen: Statistiskt underlag inför ett framtida samarbete2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är skriven på uppdrag av en nätverksgrupp bestående av fem kommuner; Kil, Hammarö, Forshaga, Grums och Karlstad. Syftet är att ta fram beslutsunderlag i form av sammanställd statistik. Beslutet gäller ett nytt samarbete mellan kommunerna i Karlstadsregi- onen; Kil, Hammarö, Forshaga, Grums, Karlstad och Kristinehamn. För att få ett bredare per- spektiv har även ett antal liknande svenska regioner valts ut för vissa jämförelser med Karl- stadsregionen. Rapporten är uppdelad i avsnitt som innehåller väsentlig statistik inom områ- dena; demografi, pendling, näringsliv, ekonomi, utbildning och jämställdhet.

    Det är Karlstads kommun som under det senaste året ökat mest i folkmängd, med 409 perso- ner. Därefter kommer Hammarö kommun med en folkökning på 70 personer och Grums lig- ger inte långt efter med en ökning på 67 personer. I Kil har befolkningen varken ökat eller minskat. Kristinehamns kommun har haft en befolkningsminskning på 17 personer och Fors- haga är kommunen med det största totala underskottet, på 22 personer. När det gäller invånar- antal i de utvalda regionerna är siffrorna relativt lika hos de flesta.

    Karlstad är den viktigaste destinationen för pendling i samtliga kranskommuner. De pendlan- de invånarna i Kils, Hammarö och Forshaga kommuner håller sig till stor del inom regionen. I Karlstads kommun är andelen pendlande större än i de andra kommunerna och följden blir en relativt stor spridning i rörelsemönstret. Kristinehamns kommun sticker ut i fråga om pend- ling inom regionen eftersom befolkningen där praktiskt taget håller sig till en enda kommun; Karlstad. I Grums kommun åker majoriteten till Karlstad, men näst efter regionstaden är det främst kommuner utanför regionen som attraherar.

    Inom näringslivet har alla kommuner utom Karlstads procentuellt sett tillverkningsindustri, handel och sjukvård som de tre mest dominerande sektorerna. I Hammarö och Grums är mer än en tredjedel av de yrkesverksamma sysselsatta inom tillverkningsindustrin och i Forshaga kommun är det inom vården de allra flesta arbetar. I Karlstads kommun är sektorerna för han- del och sjukvård störst.

    I de ekonomiska sammanställningarna är det Hammarö kommun som skiljer sig från de övri- ga. Skattekraften och medelinkomsten är avsevärt högre hos Hammarös befolkning. Den öpp- na arbetslösheten har minskat under de senaste åren i samtliga kommuner utom Forshaga, där en viss ökning av andelen arbetslösa män kunde urskiljas.

    Den övervägande utbildningsnivån bland befolkningen i Karlstadsregionen är den gymnasiala utbildning som är högst två år. Det är Karlstads kommun som har den högsta andelen högut- bildad befolkning och därefter kommer Hammarö. I jämförelse med de andra utvalda regio- nerna har Karlstadsregionen, Växjöregionen och Luleå/Fyrkantenregionen den högsta andelen befolkning med eftergymnasial utbildning.

    I de statistiska sammanställningarna gällande jämställdhet framgår en tydlig skillnad mellan män och kvinnor. I regionens alla kommuner finns en högre arbetslöshet bland männen. Det är kvinnor som i högre grad väljer att utbilda sig och trots det är medelinkomsten betydligt högre hos männen.

    Sammantaget finns det åtskilliga resurser i Karlstadsregionen för att attrahera företagsetable- ringar, nya invånare och turister. Att Karlstad som kärna i regionen besitter de flesta av dessa resurser behöver inte betyda något negativt för de övriga kommunerna. Vid ett samarbete kan

    istället insatser läggas på hur en nära samverkan kan bidra till att styrkorna utvecklas och gynnar fler delar av regionen, samt att nya resurser identifieras.

    Samarbetet inom Karlstadsregionen kan innebära fördelar inom många områden, då krävs dock att alla parter från början är överens om syftet med samarbetet så att ambitionerna kom- mer från alla håll i regionen, samt att alla kommuner framhävs i marknadsföringen utåt. Mot bakgrund av ovanstående fakta har vi följande rekommendationer:

    • Synliggör en region som innehåller samtliga sex kommuner för att därigenom skapa största möjliga slagkraft i marknadsföringen.

    • Gör insatser för att stärka vi-känslan inom regionen.

    • Beakta Kristinehamns position i regionen som idag innebär en viss dragning åt öster.

    • Skapa konkreta samarbetsprojekt kring några gemensamma intressen och bygg vidare

      på etablerade samarbeten.

    • Utveckla försöksverksamhet mellan kommuner som innebär effektivisering av vissa

      förvaltningsområden.

    • Gör särskilda marknadsföringsinsatser riktade mot vissa målgrupper, t. ex. bransch-

      specifika företag, ungdomar, kulturinstitutioner. 

  • 30.
    Sandström, Sara
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Berger, Sune
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Näringslivsutveckling i en föränderlig värld: Globalisering och omställning i Värmland2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för rapporten är två övergripande frågor: globaliseringen och klimatom- ställningen och hur dessa frågor påverkat näringslivsutvecklingen i Värmland. De fråge- ställningar som ligger till grund för studien är följande:

    • Vilkaärdeavgörandefaktorersommedförenlyckadomställning,förvärmländska företag, till ett hållbart samhälle och en mer globaliserad omvärld?

    • Hurbehandlasglobaliseringsfråganidestuderadevärmländskaföretagensstrategi- er, organisationsförändringar och vad det gäller anpassning av produktion och in- vesteringar?

    • Hursersamspeletutmellanföretag,myndigheter,universitetochoffentligaorga- nisationer vad det gäller en lyckad anpassning till globaliseringens nya förutsätt- ningar?

    • Vilken position har Värmland i pågående processer kring klimat- och energistrate- giskt arbete?

      Inledningsvis ges ett historiskt perspektiv på det värmländska näringslivets inriktning och konkurrenskraft. Därefter ges en översikt av innovationsteorier med särskilt fokus på ag- glomerationer, kluster och kreativa miljöer. En kritisk analys av tillförlitligheten hos klus- ter och klusterteorier genomförs med hjälp av ekonomisk och ekonomisk-geografisk forskning. Framväxten av värmländska kluster och regionala innovationssystem diskuteras därefter mot bakgrund av empiriska exempel.

      För att åskådliggöra globaliseringens effekter och det värmländska näringslivets an- passning och positionering till en hållbar samhällsutveckling har ett antal intervjuer ge- nomförts med företag, organisationer och myndigheter i Värmland. Intervjuerna visar att anpassningen till globaliseringen i det värmländska näringslivet är påtaglig och att inter- vjuade myndigheter och organisationer visar en tydlig öppenhet mot globaliserings- och hållbarhetsfrågor.

      Det lokala och regionala näringslivsarbetet i länet klargör att det finns uppenbara in- omregionala skillnader i förutsättningar för tillväxt. Det visar också att det är nödvändigt med ett samlat strategiarbete för att klara omställningsarbetet. Detta visar inte minst den senaste finanskrisen som slagit hårt, särskilt i vissa delar av länet. I rapporten visas med hjälp av statistiska data hur utvecklingen sett ut under den senaste tioårsperioden beträf- fande bland annat arbetsmarknad, ekonomisk utveckling och nyföretagande.

      På samma sätt ges i ett särskilt kapitel data för Värmland om olika indikatorer för en omställning mot en hållbar utveckling. Det värmländska arbetet med en energi- och kli- matstrategi visar en uppenbar vilja att arbeta för en omställning av det värmländska när- ingslivet. Strategin pekar på nödvändigheten av att minska beroendet av fossila bränslen och en övergång mot bioenergi och ökad energieffektivisering. Ett antal exempel ges på aktuella framtidsinriktade projekt och företag i länet.

      Avslutningsvis diskuteras hur samspelet mellan företag, myndigheter och organisationer ska kunna förbättras för att omställningen mot globalisering och hållbar utveckling ska kunna genomföras.

    Studiens resultat ger följande slutsatser:

    • Samverkanmellanföretag,myndigheterochuniversitet,TripleHelix,underlät- tar omställning till globalisering och hållbar utveckling

    • Devärmländskaföretagenhargodanpassningsförmågaochäraktivaipågåen- de processer kring globalisering samt energi- och klimatstrategier

    • Deintervjuadeföretagenpekarpåstyrkanmedplatsidentitetochlokalanätverk för att bli globalt konkurrenskraftiga

    • Klusterföretagenskonkurrensförmågaiförhållandetillandraföretagärsvåratt påvisa 

  • 31.
    Sandström, Sara
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Karlsson, Svante
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Förutsättningar för landsbygdsboende: En undersökning om befolkningsutveckling och arbetsliv i församlingarna runt Glaskogen2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2007 deltog forskare från Cerut i Generationsprojektet som var en del avforskningsprogrammet ULIKON (Uthålliga livsmiljöer och komplexa nätverk)vid fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Projektet resulterade bland annati antologin Bilder av Värmland som gavs ut på Karlstad University Press. Isamband med arbetet i Generationsprojektet väcktes frågor kring förutsättningarför landsbygdsutveckling och lokal förvaltning av naturresurser i Värmland.Det beslutades att gå in med en större forskningsansökan som skulle fokuserapå nyckelfaktorer för hållbar lokal utveckling på landsbygden. Föreligganderapport är en förstudie som legat till grund för arbetet med en forskningsansökanställd till FORMAS (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande).

  • 32.
    Skomsøy, Gunnar
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Sundin, Alf
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Varför inte mer samarbete när möjligheter finns?: Kommunal samverkan och näringslivsutveckling mellan Norge och Sverige2005Report (Other academic)
  • 33.
    Westlindh, Sara
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development.
    Entreprenörskapsspridning i Värmland: Enkätundersökning till undervisande personal vid Karlstads universitet2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstadsuniversitet har i uppdrag av Drivhuset i Karlstad genomfört enenkätundersökning inom ramen för projektet Entreprenörskapsspridningi Värmland. Syftet med Entreprenörspridningsprojektet har varit att ökatillväxt och nyföretagandet i Värmland genom att öka kunskapen omentreprenörskap och eget företagande bland studenter och personalvid Karlstads universitet. Med föreliggande undersökning har vi fångatattityderna bland undervisande personal vid Karlstads universitetangående entreprenörskap i utbildning. Studien visar bland annatvad entreprenörskap innebär för målgruppen, om de känner till Drivhusetoch dess verksamhet, vad de anser om den och om de har tagit hjälp avDrivhuset i undervisningen.

1 - 33 of 33
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf