Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1451
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aarflot, Johan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Lundell, Max
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Självkörande fordon i stadsrummet?: En studie om självkörande fordons påverkan på individ, mobilitet och planering med fokus på Göteborg Stad2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Självkörande bilar betraktas ofta som nästa steg i utvecklingen av bilen och som en del av det autonoma samhället. Bilproducenter världen över menar att vi kan se självkörande fordon så snart som år 2020 och trycker på både forskning och utveckling av självkörande fordon. Beroende på vilken grad av automatisering och hur politiken tillåter självkörande fordon att inträda i samhället, väcker detta frågor som är viktiga att studera. Vem ska äga självkörande fordon? Vilka kommer att köra självkörande fordon? Kommer det att planeras självkörande fordon? Kommer individens rörelsemönster att ändras? I så fall, hur?

     

    I den här studien försöker vi svara på några av dessa frågor genom att undersöka vad bilen inneburit för individens mobilitet i historien och vad självkörande fordon skulle kunna förändra in i framtiden. Vi ställer oss även frågan om självkörande fordon kommer att påverka planeringen av stadsrummet. Studiens teoretiska referensram utgörs av tidigare forskning och teorier som berör mobiliteten, bilismen och planeringen. Metoden är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier. En intervju gjordes med en respondent från Göteborgs Stad och två stycken intervjuer gjordes Trafikverket. Dokumentstudien utgår ifrån VTI, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Alla de olika myndigheterna har en betydelsefull roll i implementeringen av självkörande fordon och intervjuguiden utgår ifrån de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskningen.    

     

    I studiens slutsats kommer vi fram till att självkörande fordon påverkar planeringen av stadsrummet, men inte i den stora mån vi först trodde. Planeringen av självkörande fordon kan troligtvis främst ske utanför redan etablerade områden och främst när det planeras nytt. Vi kom även fram till att självkörande fordon kan komma att ändra mobiliteteten hos den urbana individen eftersom självkörande fordon har potentialen att erbjuda fler val av rörelse av rörelse och därmed öka tillgängligheten i stadsrummet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abdel Bari, Mahmud
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Svensson, Daniel
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Mbility management och den hållbara staden: En komparativ studie av mobility management i stadsplanering i Karlstads och Umeå kommun2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 3.
    Abdel Bari, Muhamud
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Olearys ekonomiska tillväxt: En fallstudie om förhållandet mellan organisation och förändringsarbete2019Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 4.
    Abdirizak, Ahmed
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Talic, Alemdina
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Stigmatiserade och priviligierade platser.: En komparativ studie av (o)trygghet och fysisk planering i Tensta och Djursholm2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 5.
    Abrahamsson, Elise
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Pratbubblan: den röda tråden: En studie av Karlstads Stadsnäts visuella kommunikation2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka huruvida Karlstads Stadsnäts visuella element i form av ett par pratbubblor passar in i organisationens helhetliga externa kommunikation och varumärke. Studien undersöker om Karlstads Stadsnäts bild av organisationen och pratbubblorna stämmer överens med intressenternas bild samt hur de visuella elementen upplevs och känns igen av intressenterna. Teorin som är kopplad till studien är teorier inom corporate visual identity, image, identitet och varumärke samt visuell kommunikation. Dessa tre delar är viktiga att vara medveten om vid ett framställande av en effektiv extern kommunikation. Kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare på Karlstads Stadsnät samt Karlstads kommun har genomförts för att ge en uppfattning om vad organisationerna vill uppnå och vilka deras åsikter är. Karlstads Stadsnät vill att intressenterna ska uppfatta den varumärkesbyggande marknadsföringen som skämtsam, med glimten i ögat och inbjudande till dialog samtidigt som den direkta informationen skall vara rak och utan facktermer. Organisationen önskar att intressenterna skall se dem som ett säkert val samt lokalt och lättillgängligt för Karlstadsborna. Karlstads Stadsnät ser det som en stor fördel att vara ägt av Karlstads kommun, vilka också ser positivt på att Stadsnätet är kommunalt. Genom fokusgruppintervjuer med Karlstads Stadsnäts intressenter, det vill säga Karlstadsbor, har det kommit fram att själva pratbubblan inte känns igen utan att det är först när pratbubblan sätts i en kontext, till exempel tidningsannons eller informationsbrev som den kan kopplas till något som förespråkar Karlstads kommun och dialog. Slutsatsen är att corporate visual identity är länken mellan det visuella och kontexten hos en organisations marknadsföring. Intressenterna ser Karlstads Stadsnät som en trovärdig organisation som har enkla men ändå iögonfallande informationsbrev, men anser att deras marknadsföring är något otydlig och förvirrande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Pratbubblan: den röda tråden
  • 6.
    Abrahamsson, Sebastian
    et al.
    Uppsala University, Sweden.
    Ek, Richard
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    The Swedish COVID-19 Enigma/Exception2022Ingår i: COVID-19 and a World of Ad Hoc Geographies / [ed] Stanley D. Brunn, Donna Gilbreath, Springer, 2022, 1st, Vol. 1, s. 97-112Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    During the COVID-19 pandemic Sweden stood out globally as a country that persistently refused to take drastic measures like proclaiming a curfew or a lockdown on public and commercial facilities. Instead, a “softer” approach was chosen. The population was only recommended to restrain as much as possible from social contact as well as other cautionary measures. In this chapter this Swedish “exception” is addressed, with a focus on regional differences. Much political and media focus has been on the spread of COVID-19 in the large postindustrial cities. Instead, we focus on the situation in the sparsely populated northern part, Sápmi, once colonized by the Swedish kingdom. Here, the city of Gällivare was severely affected by the virus. In symbiosis with the state-controlled mining industry, the community had a steady national and international inflow of mining-related personnel which resulted in one of the highest infection rates per capita nationally.

  • 7.
    Adams, Paul C.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013). University of Texas at Austin, USA.
    Geographies of media and communication II: Arcs of communication2018Ingår i: Progress in Human Geography, ISSN 0309-1325, E-ISSN 1477-0288, Vol. 42, nr 4, s. 590-599Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Some of the most perceptive contributions to the geographic study of media and communication have been in areas of landscapes studies and geohumanities. To bring landscape and geohumanities insights together more explicitly with communication and media, this progress report draws on George Revill’s concept of an ‘arc of sound’, expanding the concept’s scope to an arc of communication – a dynamic trajectory connecting one vantage point to another through various translations and shifts. It is a mix of integration and translation that forms its own space, place and time, integrating elements of embodied performance, multiple sensory modalities, temporality, absence and excess. Arcs of communication often depend on collaboration and can produce transformations of identity. The concept of the arc of communication enables discovery of numerous threads connecting landscape studies to geohumanities while deepening geographical understandings of media and communication.

  • 8.
    Adams, Paul C.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013). Department of Geography and the Environment, University of Texas at Austin, USA.
    Migration Maps with the News: Guidelines for ethical visualization of mobile populations2018Ingår i: Journalism Studies, ISSN 1461-670X, E-ISSN 1469-9699, Vol. 19, nr 4, s. 527-547Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Maps showing immigration into Europe are a potential source of journalistic bias. Limited time and funding to create maps of migration can lead to dependence on data from institutions dedicated to controlling migration, in effect promoting a logic of surveillance directed at immigrants rather than a logic of hospitality based on respect for human rights. There are organizational and logistical barriers to overcome if migration is to be portrayed in ways that support thoughtful, democratic, rights-based deliberation but efforts need to be made to map migration in ways that reveal the geographical experiences of individual immigrants including their movement paths and the risks they face. This article examines unusual maps of migration, drawing on examples from news media as well as from non-governmental organizations, research teams, book authors, private companies, and entertainment media based in several European countries. The examples provide a foundation for concrete recommendations regarding the responsible use of cartographic visualization as a component of immigration news.

  • 9.
    Adams, Paul. C.
    et al.
    University of Texas, USA.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Introduction: Rethinking the Entangling Force of Connective Media2021Ingår i: Disentangling: The Geographies of Digital Disconnection / [ed] André Jansson; Paul C. Adams, Oxford: Oxford University Press, 2021, s. 1-20Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Disconnection is a research topic that attracts increasing amounts of attention. However, there is a lack of research on how different forms of disconnection are related to the production of space and place. This chapter introduces the volume Disentangling: The Geographies of Digital Disconnection, which gathers 12 chapters from different disciplines. Bringing together key insights from the chapters, this introduction overviews the research terrain and presents an agenda for research into the geographies of digital disconnection. It discusses (1) the power geometries of (dis)connection; (2) the existential issues stemming from digitally entangled lives, and (3) how the ambiguities of (dis)connection are accentuated and exposed in time-spaces of social disruption (e.g., during the COVID-19 pandemic). The chapter also proposes disentangling as a complementary term for contextualizing issues of (dis)connection from a social and spatial perspective. Disentangling is ultimately a matter of rethinking and reworking the entangling force of connective media. 

  • 10.
    Adams, Paul C.
    et al.
    University of Texas at Austin, USA.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Postdigital Territoriality: Disentangling from Digital Media as a Return to Place2023Ingår i: Annals of the American Association of Geographers, ISSN 2469-4452, E-ISSN 2469-4460, Vol. 113, nr 3, s. 658-674Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    People adopt geographical strategies to distance themselves from digital sociality. Rather than merely turning off devices, they engage in a broader, more durable project of disentangling. This effort responds to the homogenizing, standardizing forces of connective media and their coercive entanglements: socially normalized routines of personal media use, hybridizations of human agency with communication technologies, and digitally mediated activities that generate predictive and prescriptive products. Geographical attention to disentangling is merited by the fact that it comes in local variants and brings questions of place and human territoriality back onto the agenda in significantly new ways as part of a postdigital territoriality. We offer two vignettes revealing place's role as protective, with its territoriality drawing a line around the self. We argue that postdigital territoriality inevitably reflects a differentiated terrain of gender, income, profession, and other elements of positionality.

  • 11.
    Adolfsson, Claes
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Asp, Sebastian
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Ett främjande verktyg: En kvantitativ studie om institutionaliserad feedback2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker medlemmarnas förhållande till feedback inom två institutioner, institutionen för geografi, medier och kommunikation (GMK) och institutionen för pedagogiska studier (IPS) på Karlstads universitet. Feedback är ett kommunikationsverktyg som används för att främja organisationsmedlemmarnas utveckling. Denna individuella utveckling är essentiell för ett universitets verksamhet eftersom medlemmarnas kunskap och kompetens är en av dess viktigaste tillgångar. Att denna typ av kommunikation värderas högt manifesteras i universitetens institutionalisering av feedback och hur den integreras i arbetsrutinerna. Problemområdet innefattas av hur dessa institutioner skiljer sig i strukturen från den klassiska hierarkiska företagsstrukturen, med en tydlig rangordning mellan chef och anställd, med fokus på feedbackens roll i denna typ av organisation. Forskning som inriktar sig specifikt till denna typ av struktur inom en organisation är idag underrepresenterade och skapar därför ett forskningshål. Syftet med uppsatsen är att undersöka de två nämnda institutionerna med fokus på feedback, med dess institutionalisering och dess integration i arbetsrutinerna, och hur medlemmarna förhåller sig till denna process. För att undersöka vilken effekt denna institutionalisering av feedback har, skapades följande tre frågeställningar: Hur framförs kritik inom en organisation där feedback är institutionaliserat? Hur skiljer sig synen på feedback hos dessa institutioner jämfört med företag med en klassisk hierarkisk organisationsstruktur? Hur påverkar organisationskulturen förmågan men även viljan att kritisera samt att ge och ta emot feedback?För att kunna besvara dessa frågor har relevant tidigare forskning inom området identifierats. De olika valda teorierna berör fem olika faktorer: Kanalval, ledarskap, relationer, organisationskultur och feedback som alla har en direkt koppling till forskningsområdet. Exempel på dessa teorier är Information Richness Theory (IRT) som poängterar hur olika kommunikationskanaler bör tillämpas. Leader membership exchange theory (LMX) och Conceptual model of employee questions poängterar hur personliga relationer påverkar kommunikation och hur ledarskapsstrukturen inom en organisation påverkar feedback. En ytterligare central komponent i hur medlemmarna förhåller sig till feedback är organisationskulturen. Denna kultur kan brytas ned i tre olika kategorier; identifikation, förtroende och engagemang. De har alla en inverkan på feedbackprocessen och bör därför tas med i beräkning. Även forskning direkt kopplat till feedback återfinns inom avsnittet tidigare forskning. Tillämpandet av en enkätundersökning gav möjligheten att dra generella slutsatser om populationen. Frågorna i enkäten är förankrade i den tidigare forskningen och är operationaliserade i förhållande till de tre forskningsfrågorna. Den insamlade data visade på att en institutionalisering av feedback har en övervägande positiv effekt hos medlemmarnas förhållning till denna. Institutionens medlemmar har överlag starka och välmående relationer till sina kollegor och ledare. Medlemmarna känner att de fritt kan framföra sina åsikter, oavsett yrkesposition, och att dessa åsikter respekteras, vilket är en följd av det starka förtroendet de har för sina kollegor och ledare. Identifikationen till institutionerna är överlag stark, vilket påverkar medlemmarnas engagemang och viljan till att utvecklas. Feedback fordrar en kanal som kan förmedla komplex information, som samtidigt ska möjliggöra en tvåvägskommunikation och vara personlig för att uppnå önskad effekt. Detta förhåller sig institutionerna till och feedback förmedlas primärt muntligt. Resultatet visar att en genomtänkt förhållning till feedback har en stor påverkan på organisationens verksamhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ett främjande verktyg
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 12.
    Agin, Sol
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Communicating climate action: Combining action repertoires and linguistic repertoires in social movement message construction2022Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The climate crisis is one of the largest global challenges that humanity has ever faced. Despite the scientific consensus on the threat, action is not occurring on the pace or level needed to stave off the consequences. As climate change is made up by complex and conjoined causes and effects, the issue is also riddled with communicative challenges which those calling for action need to tackle. Climate change communication research has, however, mainly focus on how traditional news media frame the climate change issue and overlooks climate activist and movement groups. This despite these actors being key for shifting public perceptions and public opinion. Although research on other communication actors exist, it is far from extensive and the research field overlooks the publics perceptions of the sender in relation to the construction of climate messages. Through survey data and an experiment, this doctoral thesis explores the public’s inclination towards different protest action repertoires and addresses the research gap in the climate movement message construction. Herein, the actions and words of three subgroups within the larger environmental movement is considered as one part of a larger message whole. The groups chosen action repertoires are viewed as part of the activists’ performed message and the linguistic communication styles created by lexical choices related to emotional appeals are part of the activists’ verbal/textual message. The results indicate that there is much to be gained from adhering to an alignment between lexical choices and action repertoires. Alignment may be key for understanding why some movement subgroups are successful in inspiring certain actions whilst others inspire other actions. Communication-action alignment is a way to approach the interconnectedness of actions and words for complex and abstract issues that require message recipients to construct consonant mental models to break potential cognitive dissonance.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
    Ladda ner (mp3)
    Forskningspodden med Sol Agin
  • 13.
    Agin, Sol
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Communication without borders: A quantitative study on how mobility and a cosmopolitan self-identity affect Swedish expatriates communication patterns with friends.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur svenskar som frivilligt emigrerat utomlands kommunicerar med vänner inom tre olika grupper: vänner som bor i samma land som respondenten för tillfället lever i, vänner i Sverige samt vänner bosatta i övriga länder världen över. Detta sätts i perspektiv med huruvida den individuella mobiliteten, demografiska faktorer eller en känsla av ett världsmedborgarskap påverkar det valda kommunikationsmedlet. Denna studie ämnar att introducera ett tidigare förbisett forskningsområde inom geografiskt baserade mediestudier och därigenom förhoppningsvis bidra till forskningsfältet genom en fördjupad förståelse om kommunikationsmediers roll för vänskapsdynamik på global skala. Det teoretiska ramverk som utgör studiens grund är tre stycken skilda delar, migration, polymedia (inklusive en andra gradens digital klyfta) och kosmopolitism.

    Denna studie bygger på data från Institutet för Samhälle, Opinion och Media (SOM), och deras undersökning ställd till utlandssvenskar (Utlands-SOM) från hösten 2014 / vintern 2015. Totalt antal respondenter är 2268. Först görs en enkel frekvenstabeller för att undersöka vilket/vilka de primära medierna är i varje grupp, därefter har binära logistiska regressioner körts. Det totala antalet beroende variabler som behandlas är 21. Dessa sätts i perspektiv med ålder, kön, utbildning, resemönster, antal år utomlands, antal boendeländer och om respondenten anser sig vara världsmedborgare eller ej. Detta genererar totalt sju tabeller (en för varje media), med tre modeller i varje (kontakt med vänner i nuvarande boendeland, kontakt med vänner i Sverige och kontakt med vänner i övriga världen).

    Utlandssvenskarnas favoritmedium för att hålla kontakten med vänner, oavsett var vännerna befinner sig, visade sig vara e-post och Facebook. Den mest signifikanta demografiska variabeln visade sig vara ålder. Användandet av videosamtal, SMS, chatt, Facebook och andra sociala medier visade sig minska med högre ålder. För varje år respondenterna spenderar utomlands minskar oddsen för kommunikationen med Sverige, men ökar i det nuvarande boendelandet. Antalet länder som respondenterna har bott i har en positiv inverkan på kommunikationen med vänner i övriga världen.

    Den kosmopolitiska identiteten är mest signifikant när det kommer till att kommunicera med vänner i övriga världen och den påverkar även e-post som medium allra mest positivt. Utbildningsnivå, vilket sedan tidigare studier funnits vara tätt länkat med en kosmopolitisk identitet, visade sig inte vara signifikant i denna undersökning. Detta kan förklaras genom de andra kommunikationsmediernas negativa förhållande med variabeln.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 14.
    Agin, Sol
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Communicative Action Repertoire Alignment (CARA): A theoretical model and methodological approach for evaluation of lexical-action alignment in social movementsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Agin, Sol
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Conventional and Disruptive Protest Propensity: A Comparative Survey Study Across EuropeManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Agin, Sol
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Karlsson, Michael
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Communicating the Expected: The Importance of Aligning Messages and Actions of Environmental Social Movement Subgroups Climate Change Communication2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Agin, Sol
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Karlsson, Michael
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Mapping the Field of Climate Change Communication 1993-2018: Geographically Biased, Theoretically Narrow, and Methodologically Limited2021Ingår i: Environmental Communication: A Journal of Nature and Culture, ISSN 1752-4032, E-ISSN 1752-4040, Vol. 15, nr 4, s. 431-446Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Climate change communication spans multiple disciplines which in many cases have insufficient understanding of each other's research traditions and, therefore, there has not been a solid interdisciplinary debate. This makes it hard not only to survey the field at large but also to pinpoint further studies which are needed to bridge these knowledge divides. The aim of this systematic literature review is to shed a broader light on the field of environmental and climate change communication and to make possible research gaps more apparent. Through an extensive quantitative content analysis of journal articles (N= 407), this study provides an understanding of the methodological, theoretical, and geographical approaches within the field. The findings show that a typical study within the field is a quantitative content analysis of traditional news media in the West. We have also uncovered some important insufficiencies of the search engines commonly used when carrying out literature reviews.

  • 18.
    Agin, Sol
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Karlsson, Michael
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för HumanIT (from 2013).
    Reviewing the field of environmental communication and climate change: geographically biased, theoretically limited and methodologically monocular2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 19.
    Agin, Sol
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Karlsson, Michael
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för HumanIT (from 2013).
    Reviewing the field of environmental communication and climate change: geographically biased, theoretically limited and methodologically monocular2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 20.
    Ahlenius, Emil
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Säll, Julian
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Barnbokens guide till galaxen2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 21.
    Ahmed, Shire
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    El-Henaidy, Basel
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Studieupplevelsen under Covid-19 pandemin: En intervjustudie med studenter av distansutbildning under covid-19 pandemin.2022Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som en konsekvens av covid-19 pandemin publicerade Folkhälsomyndigheten, den 15 mars 2020, rekommendationer som uppmanades samtliga utbildningssäten i Sverige att övergå till distansutbildning för att förhindra spridningen av viruset. Eftersom utbildning är en av flera grundförutsättningar inom samhällsutvecklingen, blir en hållbar etablering av digitala verktyg inom utbildningen en avgörande faktor under en global pandemi. Som ett resultat av detta har undersökningen som syfte att granska hur Karlstads universitets studenter har upplevt distansundervisningen under covid-19 pandemin och de upplevelserna av en obligatorisk distansundervisning. Undersökningen har ett kvalitativ förhållningssätts med fem kvalitativa intervjuer som är underlag för Karlstads universitets studenters upplevelser på distanslärande under covid-19 pandemin. 

    Resultatet av undersökningen antyder på att distansundervisningen under covid-19 pandemin har varit utmanande för Karlstads universitets studenters psykiska välmående, samt att det finns ett behov att öka med mer insatser för att motarbeta social isolering vid en distansutbildning. Samt framförs det även i undersökningen att distansundervisningen har underlättat för utbildning i dess flexibilitet. Detta har resulterat att distansundervisningen under covid-19 pandemin har bidragit negativt till sociala faktorer, men dess flexibla användning i vardagslivet har möjliggjort för vidareutveckling i takt med den samhälleliga digitala utveckling. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Ahmed, Walid
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Skröder, Mattias
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Hur jobbar destinationen Karlstad med att förlänga kinersernas vistelse?2018Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 23.
    Aitaki, Georgia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Animating Truth: Documentary and Visual Culture in the 21st Century2022Ingår i: Visual Communication, ISSN 1470-3572, E-ISSN 1741-3214, artikel-id 14703572221094042Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 24.
    Aitaki, Georgia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Danish Television Drama: Global Lessons from a Small Nation2022Ingår i: Critical Studies in Television, ISSN 1749-6020, E-ISSN 1749-6039, Vol. 17, nr 1, s. 102-105, artikel-id 17496020221087113Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 25.
    Aitaki, Georgia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Hormone Monsters and Animal Antagonists: Animating Teen Horrors and Promoting Eudaimonia in Big Mouth (Netflix, 2017-)2022Ingår i: Animals in Narrative Film and Television: Strange and Familiar Creatures / [ed] Karin Beeler & Stan Beeler, Lanham: Rowman & Littlefield International, 2022, s. 155-172Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This book explores fictional representations and narrative functions of animal characters in animated and live-action film and television, examining the ways in which these representations intersect with a variety of social issues. Contributors cover a range of animal characters, from heroes to villains, across a variety of screen genres and formats, including anime, comedy, romance, horror, fantasy, and science fiction. Aesthetic features of these works, along with the increased latitude that fictionalized narratives and alternative worlds provide, allow existing social issues to be brought to the forefront in order to effect change in our societies. By incorporating animal figures into media, these screen narratives have gained the ability to critique actions carried out by human beings and explore dimensions of both the human/animal connection and the intersectionality of race, culture, class, gender, and ability, ultimately teaching viewers how to become more human in our interactions with the world around us. Scholars of film studies, media studies, and animal studies will find this book of particular interest. 

  • 26.
    Aitaki, Georgia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    “I have fire and they have water”. Mediating the (love) migrant experience in Scandinavian romance-based reality TV2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 27.
    Aitaki, Georgia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    On the importance of becoming a ‘Netflix nation’. Exportabiilty, extroversion and visibility through a case study of 'Maestro in Blue' (MEGA TV/Netflix, 2022-)2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Christopher (Christoforos) Papakaliatis is one of Greece’s most recognizable and successful ‘television authors’ and Maestro in Blue, his latest creation, is the series that managed to turn Greece into a full “Netflix nation” (Lobato, 2019). Supported by the National Centre of Audiovisual Media and Communication (EKOME) and originally broadcast by private television channel MEGA TV, Maestro in Blue became – on 19 December 2022 – the first Greek drama show to launch into global subscription video-on-demand streaming platform Netflix, with the latter having already acquired the rights for the second season. Shot on the Ionian islands of Paxoi and Corfu, using the locations strategically in a way that combines Papakaliatis’ signature glossy aesthetic style, traces of Mediterranean noir and ‘weird’ wave, and established (cinematic) representations of Greek island idyll, Maestro in Blue is addressed in this paper as part of Netflix’s glocalization practices (Sigismondi & Ciofalo, 2022) and as an example of “television that travels” (Waade et al, 2020).

    By combining a textual analysis of the first season of the drama series with an overview of its production context and a mapping out of its popular/critical reception, this paper engages with the question around the significance of a small television culture gaining international visibility, focusing on three concrete analytical dimensions: 

    (a)   exportability, addressed through a close examination of the visual and storytelling strategies potentially contributing to the appeal of the series to international audiences, including the importance of locations to narrative, iconography and cultural specificity

    (b)  extroversion, addressed through an analysis of the creative synergies and production strategies orchestrated in order to resonate with a global commercial logic and (international) distribution

    (c)   visibility, addressed through a discourse analysis of the series’ reception in both Greek and international popular/cultural criticism, and expressed primarily through the notions of quality and (national) pride.

    Drawing from cultural theory, geomedia studies, and media industry studies, and informed by previous research on streaming platforms, international TV flows and content diversity (e.g. Lobato, 2018; Lotz et al, 2022), the present paper aspires to provide an empirically grounded analysis of small television industries’ engagement with developments in international media production and transnational television theory. What is more, it aims to discuss the drama series in question as a potential game changer for Greek television (studies), thus contributing to a broader discussion about the pleasures and gains of international appeal.

  • 28.
    Aitaki, Georgia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Television anniversaries: Private television, collective memory and national television history2023Ingår i: Το Κουτί: Εικόνες της σύγχρονης Ελλάδας στην ιδιωτική τηλεόραση / [ed] Vassilis Vamvakas; Grigoris Paschalidis, Athens: Brainfood , 2023, s. 24-38Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Book chapter in Greek.

    Book title in English: The Box: Images of modern Greece in private television

  • 29.
    Aitaki, Georgia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    [TV review] Maestro/Maestro in Blue (MEGA TV/Netflix, 2022-)2023Ingår i: Filmicon: Journal of Greek Film Studies, ISSN 2241-6692, nr 8, s. 142-149Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Christopher (Christoforos) Papakaliatis is one of Greece’s most recognizable and successful “television authors” and Maestro in Blue, his latest creation, is the series that managed to turn Greece into a “Netflix nation”, both in the sense of a country being included in the global streaming service’s catalogue and in terms of a national television market being potentially “transformed by a foreign entrant affecting on many levels” (Lobato 2019: xi). On 19 December 2022, Maestro in Blue became the first Greek fiction show to launch on Netflix and the present review provides a critical reading of the series, based on an overview of its major strengths and weaknesses, as well as some additional reflections departing from the critical reception of the series, together with some concluding thoughts about the significance of small television nations being represented in the larger streaming universe.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Aitaki, Georgia
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Chairetis, Spyridon
    Greek Sleuths and Tough Cops: Noir Masculinities in Television Crime Shows (1992-2020)2022Ingår i: Greek Film Noir / [ed] Anna Poupou; Nikitas Fessas; Maria Chalkou, Edinburgh: Edinburgh University Press, 2022, s. 247-262Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 31.
    Akyol, Malin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    En lekplats för alla: En fältstudie om tillgänglighet för funktionshindrade barn på lekplatser2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lekplatser är inte framträdande i kulturgeografisk forskning om rum, platser, tillgänglighet, inkludering/exkludering, med mera. Lekplatser är ”bortglömda”. Lekplatser utgör en viktig del i barns utveckling, även för barn med funktionsnedsättningar. Syftet med arbetet är att visa hur viktigt tillgänglighet på lekplatser är för barn, samt observera över hur lekplatsers tillgänglighet ser ut idag och hur det kan förbättras med anpassningar för att skapa tillgängliga lekplatser för funktionshindrade barn. För att besvara studiens syfte  har en intervju med Karlstads kommun och åta observationer genomförts.

     

    För att skapa ett hållbart arbete, som även är socialt hållbart, bör både kommunen och plan- och bygglagen tänka större och strikt. Att skapa en mångfald i samhället som skapar inkludering och inte diskriminering. Lekplatser ska vara för alla, fler lekytor och redskap som är tillgängliga och användbara. Slutsatsen med denna studie visar att Karlstad kommun samt plan- och bygglagen har grunder till ett bättre arbete inom tillgänglighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 32.
    Akyol, Malin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Khalid, Labar
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Segregation och dess inverkan på Akalla, Spånga och Tensta: En fallstudie om inkludering kring ungdomar i förorten2018Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om segregationen har någon inverkan på ungdomar i kranskommunerna Akalla, Spånga och Tensta. En kvalitativ undersökning utfördes och fem informanter från Akalla, Tensta och Spånga intervjuades. Segregationen finns mer eller mindre i dessa områden och det bekräftades genom intervjuerna, där en närmare bild på verkligheten målades fram. Ungdomarna känner ett utanförskap och som att de ignoreras av staten. Denna studie är baserad på teorierna “Vi och dem” och “Diskriminering” eftersom de var mest lämpliga i denna fallstudie, samt två tidigare forskningar som är skrivna av Jon Loit och Hörnqvist & De los Reyes.

    Materialet och resultatet sammanställdes och korrelerades vilket resulterade i en diskussion. I diskussionen diskuterar författarna resultaten av intervjuerna samtidigt som de kopplas till teorierna. Det som vi kan se som påverkar effekten av segregation på ungdomarna är att de inte känner sig inkluderade i samhället samt att de inte blir bemötta på samma sätt som en person från innerstaden blir. Slutsatsen besvarar vår frågeställning förenklad med en sammanfattning om hur samhällsplaneringen kan åstadkomma med.

    Ladda ner (pdf)
    bilaga
  • 33.
    Albemo, Rebecca
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Wilhelmsson, Nils
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Forsberg, Leo
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Sanning eller sensation?: En kvalitativ jämförelse av SVT Nyheter och Aftonbladets rapportering av mordfall2018Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studiens syfte är att undersöka hur rapportering av mordfall skiljer sig i SVT Nyheter och Aftonbladets webbrapportering. För att besvara vår frågeställning har vi utfört en kvalitativ textanalys med inslag av kritisk diskursanalys och gestaltningsteori, på två artiklar från vardera nyhetstjänst. Artiklarnas texter har undersökts med fokus på ordval och språkliga handlingar. Vi har analyserat textens underliggande meningar, hur värdeladdade ord används och hur offer, förövare och eventuella sekundära aktörer har gestaltats i rapporteringen.

    Vi har valt Kim Wall-fallet som vårt empiriska material. Det innehåller åtskilliga spektakulära detaljer och både förövaren samt offret är sedan tidigare kända för allmänheten. Detta bidrar till att rapporteringen kan formas på ett flertal olika sätt och gör därmed vår undersökning särskilt intressant.

    Tidigare forskning visar på att journalistik tenderar att bli allt mer underhållande och dramatiserad, detta genom att sensationsjournalistiken fått en framträdande roll inom journalistik. Samtidigt anses brott och journalistik vara ett oskiljaktigt par som tillsammans utgör ett eget bevakningsområde inom journalistik.

    Resultatet från vår analys visar att det finns tydliga skillnader i rapporteringen mellan public service och kommersiell kvällspress. SVT Nyheter är mer sakliga i sin rapportering och förhåller sig enbart till fakta, medan Aftonbladet bygger upp sina artiklar mer som en berättelse med kopplingar till populärkultur. Analysen antyder även att de båda nyhetstjänsterna tilldelar förövaren ett betydligt större fokus än offret.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 34.
    Albrecht, Moritz
    et al.
    University Eastern Finland, FIN .
    Grundel, Ida
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013). Linköping University.
    Morales, Diana
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Regional bioeconomies: public finance and sustainable policy narratives2021Ingår i: Geografiska Annaler. Series B, Human Geography, ISSN 0435-3684, E-ISSN 1468-0467, Vol. 103, nr 2, s. 116-132Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Regional bioeconomies promote sustainable, regional economies under the auspices of EU green growth policies. Combining prospects of rural rejuvenation, sustainability and innovation, they are employed to address climate change, societal challenges, and often benefit from substantial public funds. Yet, despite public finance's key role for bio-based transitions and (regional) bioeconomies, it has received little academic attention. Framed by conceptualisations on greening finance and (sustainable) policy narratives, this paper evaluates the public finance processes of three spatially variegated regional bioeconomy developments in Europe (Finland, Sweden, Spain). It provides empirical accounts from the case study sites and contrasts their public finance narratives with sustainable bioeconomy policy trajectories employed in EU policy promotion and benchmarking. This critical questioning of the current representations of regional bioeconomies in public finance narratives portrays a problematic mismatch between the dominant selective economic features and wider EU policy aims, particularly in relation to sustainability. Accompanied by the neglect of decisive local features in these benchmarking narratives, they promote a sustainably and spatially unreflective path forward for bioeconomy policy learning and development.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Alexandersson, Emma
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Är renar och kolt allt?: En studie om hur fem samer upplevde att de representeras i media och hur Dagens Nyheter beskrev samer under 20182020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att jämföra fem intervjupersoners upplevelse av hur samer representeras i media med artiklar publicerade i Dagens Nyheter innehållandes något utav sökorden same, samer, samisk och samiska.

    Fyra forskningsfrågor och dess bakomliggande faktorer driver studien. De två första frågorna vänder sig till intervjumaterialet: Hur upplever intervjupersonerna att samer representeras i media och storsamhället? Känner intervjupersonerna att den generella bilden representerar hen personligen?

    Svaren där ligger sedan till grund för forskningsfrågor att ställa till artiklarna. Svaren omvandlas till teman vilka ligger till grund för en tematisk analys av sex artiklar publicerade i Dagens Nyheter: Återfinns de bilder som intervjupersonerna identifierat i DN:s artiklar under 2018? Finns det mönster i hur DN skriver om samer?

    Intervjupersonerna vittnade om en förhållandevis enhetlig bild som utgår från en renskötande same, med kolt och ett naturintresse. Den andra bilden som de menar nyhetsmedia är ansvarig för är ’den missnöjde samen’. Bilderna är smala och är för samer utanför rennäringen svåra att känna igen sig i. Samma bilder återkom i DN, där de både befästes och kontrasterades. I den mån generella mönster kan utläsas finns det en tendens i DN att välja samernas sida och berättiga samiskt missnöje genom att ge historisk bakgrund för konflikter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 36.
    Al-Fadli, Ali
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Medborgardialog - Till för alla?: En fallstudie om hur inbjudande medborgardialogen är i Botkyrka kommun.2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Medborgardialogen kan beskrivas som ett verktyg föratt involvera allt fler medborgare i samhällsutveckling och i beslutsprocesser. Varje kommun har ett moraliskt ansvar att öka medborgardeltagandet för att få in fler medborgarein i demokratin och öka demokratiseringen. Medborgardialogen ska även fungerasom ett verktyg för att minska segregation genom att nå ut till utsatta grupper ochfå med deras synpunkter in i dialogen. Detta ska i sin tur bidra till att minska klyftornaöka inflytande och bidra till ett hållbart samhälle. Syftet med denna studie är att undersökahur en medelstor kommun arbetar för att öka medborgardeltagandet i medborgardialogerna i enkommun som har problem med utanförskap. Valet av kommun landade på Botkyrka, anledningen till detta var eftersom att de har tre områden som är placerade högst upp på Polisenslista på särskilt utsatta områden. Utifrån detta har jag konstruerat tre frågeställningadessa är:• På vilket sätt arbetar Botkyrka kommun för att inkluderasina invånare i medborgardialogen?• Påverkar invånarnas socioekonomiska bakgrund någonroll för hur planeringen och dialogen genomförs?• På vilket sätt upplever invånarna att de kan varamed i samhällsutvecklingen?För att besvara frågeställningar har jag valt attgenomföra intervjuer med två tjänstemän i Botkyrka kommun och 9 invånare. Utifrån det empiriskamaterialet och analyseringen så går det att utläsa att Botkyrka kommun arbetar effektivtför att motverka segregation och för att få in deras medborgare in till medborgardialogen.Sättet detta blir tydligt är genom den breda marknadsföring de genomför för att nå ut till allagrupper i samhället. Studien visar på att segregation är ett problem som inte kan byggas bortutan endast kan lösas genom att se och höra medborgarna. Enligt resultatet så är Botkyrkaväldigt bra på att öka intresset hos medborgarna och få dem in i dialogen. Invånarnas socioekonomiskabakgrund spelar inte någon roll för dialogen genomförs utan att det fårkommunen att jobba extra hårdare för att hitta lösningar för att involvera dem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    ARKIVFIL
  • 37.
    Al-Fadli, Ali
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Hassen, Ibrahim
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Det ansvarsfulla företagandet: En studie om hur företag inom Karlstad kommun är med och bidrar till samhällsutvecklingen av staden2019Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Miljödiskursen som finns idag har fått en allt större betydelse i samhället. Begrepp som hållbarhet och klimatkompensering har blivit allt mer vitala och har varit verktyg för privatpersoner och företag detta för att visa sig som ansvarsfulla. Trots detta så har miljöproblemet ökat. Enligt Naturvårdsverket (2019) så visar de på att under det senaste årtionde så har halten koldioxid i atmosfären ökat och att jordens medeltemperatur ökat år för år. Klimatförändringarna påverkar alla och har ställt stora krav på länder och företag att de bör ta ansvar för de utsläpp de orsakar, att de genom klimatkompenesring och hållbarthetsmålen kommer på innovativa lösningar för att minska klimatpåverkan. Syftet med denna studie var att undersöka om företag inom Karlstad kommun tar ett samhällsansvar för att sedan undersöka på vilket sätt de tar detta ansvar. Studien kommer även att undersöka om de tre hållbarthetsvärden balanseras eller om någon av dessa värden tar större utrymme. Slutligen så kommer studien att sammanfatta vad företagen specifikt gör för att bidra till samhällsutvecklingen av staden. Huvudteori som har valts för denna studie är CSR (Corporate social responsibility). Denna teori beskriver vilket ansvar ett företag har i samhället. Enligt Löhman och Steinholtz (2016) bygger teorin på den generella grundtanken att företag ska vara med och medverka till ett bättre samhälle. Teorin är till grund för de frågeställningar som vi strävar efter att få svar på vilket är: ”På vilket sätt arbetar företagen för vårt samhälle?”, ”På vilket sätt påverkar och bidrar företagen till samhället?” och ”Vilket samhällsansvar har företagen och hur kan de arbeta för en miljö och social förbättring?” Studiens tillvägagångssätt för datainsamling har varit genom kvalitativa intervjuer. Studiens författare valde att göra en intervjuguide som består av tre teman. De tre teman som användes som en vägledning för intervjuaren är personlig bakgrund, hållbarhet och klimatkompensering. Detta underlättade bearbetningen av det insamlade datamaterialet vilket gjorde det lättare i analyseringen. Resultatet av denna studie är att de intervjuade företagen visar på god kunskap gällande ämnet hållbarhet och klimatkompensering. Dessa företag är medvetna om att det måste ske en ändring i sättet de arbetar och konsumerar på. Slutsatsen av denna studie med de intervjuade företagen är att de visar på god kunskap gällande studiens huvudämnen vilket är hållbarhet och klimatkompensering. Tre av fyra företag visar på en vilja att förändra samhället. Trots denna vilja och ambition så finns det inte tillräcklig med information som når ut till konsumenterna gällande företagens klimatkompensering. Marknaden för klimatkompensering är oreglerad och saknar tillsyn från statliga myndigheter vilket gör att konsumenter måste förlita sig på att företagen själva sköter tillsynen för en fungerande klimatkompensering. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Alfredsson, Philip
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Palmgren, Wictor
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Är det här Amerika?: En kvalitativ studie om musikvideon “This is America” och dess plats i den samhälleliga kontexten.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att musik väcker känslor är nog något som vi alla kan komma överens om. Musiken kan få oss att skratta, gråta, dansa, ja, alla känslouttryck kan skapas genom den. Och kanske är den ultimata låten den som får oss att känna allting på en och samma gång, och får oss att vilja lyssna på den om och om igen. Vissa låtar med tillhörande musikvideos exploderar och får miljoner, för att inte tala om miljarder, klick. Musiken kan ibland bli mer än bara en låt, och folk kan bli sittandes och diskutera dess mening i timtal. Låten This is America, med tillhörande musikvideo, är en sådan. Den här studien redogör för den videons beståndsdelar, hur den anspelar med den nutida politiska kontexten och vad för eko den har skapat till omvärlden.

    För att ta reda på hur videon blivit så populär författade vi en övergripande frågeställning som löd: “Hur ska vi förstå meningsskapandet i This is America?”. Utifrån vår forskningsöversikt, kunde vi finna att ett popkulturellt fenomens mångtydighet och öppenhet till tolkning, bäddar för dess popularitet. Genom historien finns det även fog för att musik som är sprungen ur utanförskap och som kritiserar samhället, har möjlighet att bli än mer populär. Mot bakgrund av forskningsöversikten bröt vi ner musikvideon This is America i olika delar för att ta reda på dess innebörd och djupliggande meningar, allt för att förstå dess popularitet. Videon, tillsammans med dess låttext, tar upp ämnen såsom vapenfrågan i USA, spåren efter slaveriet och hur mörkhyade personer fortfarande lever i ett förtryck i landet. Videons enorma popularitet beror förmodligen på att de tecken och de ämnen som den tar upp berör väldigt många människor. I princip vem som än tittar på videon kan se något som de känner igen, oavsett om personen är fem år, eller 105. Barnen känner igen danserna från spelet Fortnite, medan de äldre ser figuren Jim Crow som de associerar till segregationen i det tidiga 1900-talets USA.

    En musikvideo kan säga oss så ohyggligt mycket mer än vad vi, vid första anblick, tror, vilket den här uppsatsen pekar på. Att skänka en extra blick åt den där musikvideon kan ge en inblick i en värld som vi annars inte alltid kan se in i. Den kan öppna dörren och ge en samhällsskildring som få medier skulle kunna presentera.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Är det här Amerika? En kandidatuppsats av Philip Alfredsson och Wictor Palmgren
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 39.
    Ali, Lanya
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Migration från landsbygd till storstäder: En studie av ungas flytt från Rättvik2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 40.
    Ali, Lanya
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Anander, Oskar
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Varför varierar skolresultaten bland eleverna i Göteborg beroende på var de bor?: Skolsegregation i Göteborg2017Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 41.
    Ali, Marwa
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Hollgren, Mikaela
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    “Big brother sees you”: A qualitative study on users’ experiences with targeted advertising on Facebook2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som en följd av att skandaler med riktad reklam och datainsamling avslöjats har det uppstått oro kring integriteten bland användare på sociala medier, särskilt på Facebook. Tidigare forskningsstudier visar att konsumenterna har lite kunskap om beteendestyrd reklam på nätet och har felaktiga uppfattningar om den. Enligt en nyligen genomförd undersökning från Internetstiftelsen (2021), är 85% av svenska internetanvändare oroliga över att stora företag samlar in uppgifter om de och de flesta är omedvetna om i vilken utsträckning deras beteende och aktiviteter på nätet övervakas. Den här studien syftar till att undersöka hur svenska användare på Facebook upplever plattformens annonser som är skräddarsydda för dem. Vidare undersöker denna studie även användarnas oro för integritet i relation till reklam på plattformen. För att genomföra denna studie har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta respondenter i åldersgruppen 30-50 år. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys för att besvara studiens forskningsfrågor. De teoretiska ramverk som har implementerats i denna studie är "Big brother-effekten", panoptikon-effekten och det digitala panoptikonet. Dessa begrepp om övervakning har kompletterats med tidigare forskning om algoritmiskt beslutsfattande teknologier, oro för integritet, uppfattningar om riktad reklam och personlig marknadsföring. Baserat på de genomförda intervjuerna i den här studien visar resultaten att svenskar i åldrarna 30-50 år känner att de övervakas på plattformen och detta i sin tur väckte oro för kränkning av integriteten hos vissa av användarna, särskilt när de känner att Facebook övervakar privata samtal eller avlyssnar dem. Respondenterna i denna studie är mer oroade över hur mycket och vilka uppgifter Facebook samlar in snarare än att uppgifterna används i kommersiella syften. Vidare visade resultatet att de flesta av de tillfrågade inte läser Facebooks villkor och policyer trots att de hävdar att de inte litar på Facebook när det gäller deras personliga information. Användarna i denna studie upplever att det ibland blir för mycket reklam på Facebook, samtidigt som de tycker att det är bättre att få annonser som är baserade på deras intresse och beteende snarare än att få slumpmässiga annonser. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 42.
    Allenby, Patrick
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Enkelstations-RTK eller Nätverks-RTK: I Naturvårdsuppdrag2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Förutsättning

     

    I examensarbetet har det ingått ett verkligt ärende som handläggs av mig som MBK-ingenjör inom Lantmäteriet. Det är ett naturvårdsuppdrag från Länsstyrelsen och innefattar bl a inmätning och utstakning av gräns på ett blivande naturreservat.

     

    Naturvårdsuppdraget Huskeberget ligger ca 5 km norr om Södra Finnskoga och sydväst om Höljes i norra Värmland. Omkrets 2,38 km. Områdets höjd är ca 550 m över havet och ligger på sydöstra sluttningen av Huskeberget.

     

    Fix

     

    Lantmäteriet använder idag Leica Viva CS15/GS15 mätutrustning vid inmätning av brytpunkter och gränser. I detta fall det blivande naturreservatet. Under vissa omständigheter kan det ta tid att få fix-lösning eller helt utebli. Dessa omständigheter kan bero på ett flertal faktorer bl a kraftiga jonosfärsstörningar och/eller GPRS-nätets täckningsområde för mottagning av SWEPOS nätverks-RTK tjänst.

     

    Inriktning

     

    Fokus har lagts på att utvärdera ett alternativ till nätverks-RTK, en sk enkelstations-RTK med uppkoppling till en tillfällig referensstation.

     

    Närmare undersökning har gjorts på tiden för initialisering vid varje enskild inmätning som sedan jämförts i de två mätmetoderna. Tiden för själva arbetet sätts sedan i relation till resultatet från undersökningen för att ge en helhetsbild av tidsåtgång i arbetet med vardera mätmetoden.

     

    Resultat

     

    Efter alla brytpunkter mätts in visade det sig att i just det här området inte fanns några anmärkningsvärda problem att få fix-lösning med någon av de valda mätmetoderna. Resultatet visar därmed små skillnader i tidsjämförelser.

     

    En oplanerad testmätning med nätverks-RTK gjordes i tät skog alldeles intill en inmätt brytpunkt utan framgång att få fix-lösning. Detta för att belysa problematiken med att få fix-lösning vid mätning i tät skog.

     

    Rapporten innehåller en kortfattad beskrivning av delar av arbetet i Lantmäteriets handläggning av naturvårdsuppdrag.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Allenby_studentuppsats
  • 43.
    Almqvist, Johan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Nilsson, Anton
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Filipstad – En kommun i ständig förändring: En studie om nyanländas bostadssituation i Filipstad och hur kommunen arbetar med integrationsfrågor2018Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har som avsikt att undersöka hur Filipstads kommun arbetar med nyanländas bostadssituation och om det påverkar bostadssegregationen, samt hur kommunen arbetar för att gynna integrationen i Filipstad. Vi valde att fokusera på Filipstad eftersom det har varit en kommun som under 2000-talet haft en tydlig befolkningsminskning. Samtidigt var Filipstad en av de kommuner i Sverige som tog emot flest flyktingar procentuellt till sin befolkningsmängd under den stora flyktingströmmen mellan 2015 och 2016. Metoden som legat till grund för denna undersökning är kvalitativ då vi på ett djupgående sätt ville studera hur Filipstads kommun arbetar med dessa frågor. Vår inriktning och vårt sätt att arbeta med denna uppsats rör sig mot forskningsstrategin som heter “grundad teori” (grounded theory). Datainsamlingen utgörs av två intervjuer, den ena med Hannes Fellsman, förvaltningschef på arbetsmarknads- och integrationsenheten på Filipstads kommun. Vår andra respondent är Lena Richardson, journalist på Filipstads tidning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Almqvist, Johan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Nilsson, Anton
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Konsten att sälja en plats: En fallstudie om Karlskoga kommuns platsmarknadsföring2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I takt med övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle förändrades platsmarknadsföringens praktik. Faktorer som ökad globalisering och större rörlighet av varor och tjänster har lett till en ny konkurrenssituation länder, städer, regioner och kommuner emellan. Platsmarknadsföring har blivit ett viktigt verktyg inom den lokala politiken för att främja ekonomisk tillväxt och utveckling på liknande sätt som inom näringslivet. Samtidigt har utvecklingen från government till governance fått till följd att offentliga och privata aktörer i allt större utsträckning börjat samverka med varandra. En konsekvens av det är att platsmarknadsföring börjat följa en marknadsföringslogik snarare än en demokratisk logik. Utifrån en demokratisk synvinkel är detta problematiskt, medborgare har förlorat insyn och inflytande och kommuner har börjat gå mot en allt mer avpolitiserad utveckling.

    Syftet med denna fallstudie är att belysa, undersöka och analysera hur platsmarknadsföring i det postpolitiska samhället kommit att styras av en marknadsföringslogik snarare än en demokratisk logik i en mindre kommun, i detta fall Karlskoga. Utifrån denna grund syftar studien också till att få en ökad förståelse för hur kommunen säkerställer invånarnas demokratiska rätt till insyn och delaktighet i platsmarknadsföringsprocessen. Metoden som legat till grund för studien är kvalitativ, då vi velat undersöka Karlskoga kommuns arbete med platsmarknadsföring på djupet. Vårt empiriska underlag till studien består av dokumentanalys och en semistrukturerad intervju.

    Resultatet av studien visar att Karlskoga arbetar brett med sin platsmarknadsföring och i tät samverkan med näringslivet vilket fått som följd att invånarnas demokratiska rättigheter riskerar att försämras. Samtidigt som kommunen är medveten om dessa problem och säger sig aktivt arbeta för att förhindra denna utveckling saknas det dock konkreta åtgärder för att stärka invånarnas demokratiska rättigheter när det kommer till kommunens platsmarknadsföring.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 45.
    Alsabte, Azlat
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Kadhim, Wisam
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Den etniska bostadssegregationen i Vivalla: Om de sociala orsakerna bakom bostadssegregationen i Vivalla – och dess betydelse för upplevelsen av trygghet2018Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka de sociala bakomliggande orsakerna till bostadssegregationen i Vivalla och dess betydelse för upplevelsen av trygghet. För att kunna koppla undersökningen till samhällsplaneringen har vi valt två skilda målgrupper. Den ena målgruppen är personer som är bosatta inom Vivalla och den andra målgruppen är samhällsplanerare över samma område. På så sätt kommer vi ha möjligheten att koppla och jämföra vad invånarna i Vivalla har för tankar och kunskaper av bostadssegregationen jämfört med samhällsplanerare. De frågor som vi strävar efter att svara på i denna studie är: ”Vilka orsaker ligger bakom den etniska bostadssegregationen i Vivalla?” och ”Hur kan Vivallas invånare påverkas av bostadssegregationen ur en trygghetssynpunkt?” Med hjälp av Randall Collins och Lena Magnussons teorier om etniska sammanslutningar och brottslighet har vi analyserat våra data.

    I denna studie valdes den kvalitativa metoden. Genom att använda kvalitativa intervjuer med sammanlagt fem intervjupersoner varv tre av dem är folkbokförda i Vivalla och två av dem är samhällsplanerare i Örebro län för stadsdelen Vivalla, betonar vi deras egna uppfattningar och erfarenheter beträffande segregationen i Vivalla. Resultatet var uppdelat i tre teman. Teman behandlade respondenternas personliga bakgrund, sociala gemenskap samt trygghetsuppfattningar. Med hjälp av dessa teman var det möjligt att genomföra en semistrukturerad och välplanerad intervjuguide som gjorde det enkelt för oss att analysera och dra slutsatser.

    De fem respondenterna hade olika kunskaper och tankar om segregationen i Vivalla. Dock fann vi många likheter och skillnader mellan de skilda målgrupperna inom denna forskning. Samhällsplanerarna och boendena i Vivalla hade olika uppfattningar beträffande varför stadsdelen är segregerad. Samhällsplanerarna hävdade att människor blir tvingade till att bo i en stadsdel av socioekonomiska skäl medan boendena hävdade att dem finner en typ av inre social trygghet med omgivningen i stadsdelen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Alsayfi, Rina
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    A study on NPM's influence in Karlstad municipality: How is the segregation handled in Karlstad municipality and how much does NPM impact on these?2019Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har skrivits som en del av Samhällsplanerarutbildningen på Karlstads universitet.Under de senaste decennierna har det skett en del förändringar i samhället dels gällande ekonomiska, rumsliga men även politiska förutsättningar. Detta har skett i konsekvens av att den nyliberala praktiken tillämpats i offentliga verksamheter. En sådan förändring bearbetas inom kommunens planeringsprocesser. Målet med denna uppsats är att skaffa upplysning kring hur  Karlstads kommun verkar mot segregation samt i vilken grad NPM har genomslag på hanteringen av segregation.

     

    Arbetets resultat redovisar hur kommunens planeringsprocess påverkas av nyliberalismen och NPM. I dokument som granskas tillämpas begrepp som attraktivitet, konkurrens samt tillväxt, dessutom besvarar  samtliga respondenter tydligt att organisations utseendet styr kommunens arbete. Stadsplanerarna präglas av förändrat arbetssätt med ett stort fokus på effektivisering samt tillväxt.

     

    Trots medvetenhet om att segregation framkommer i Karlstads stadsdelar, upplevs problemet inte prioriterat. Kommunen har haft ett försök att genomföra en demokratisk process i form av att skapa en god medborgardialog som genomförts i form av ett mångfaldsforum. Det forumet skapades en gång och saknar utvärdering. Inget av detta har prioriterat att förminska segregationen, utan fokus handlar fortfarande om att Karlstad ska växa. 

  • 47.
    Alvin, Ella
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Jarefjäll, Linnéa
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    LYFT - varumärket som startade snusapokalypsen: En kvalitativ studie om varumärket LYFTs marknadsföring ur ett etiskt perspektiv2020Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen grundar sig i varumärket LYFT och marknadsföringen av deras nikotinpåsar ur ett etiskt perspektiv. Vi ansåg att det skulle vara intressant att få veta mer om hur konsumenterna själva ser på marknadsföringen av LYFT, vilka de riktar sin marknadsföring till och huruvida det är etiskt rätt att marknadsföra en beroendeframkallande produkt med hjälp utav bland annat influencers med en ung följarskara. Med studien hoppas vi uppmärksamma den underliggande problematiken som finns i den här typen av marknadsföring och produkt, samt belysa hur vanligt och “trendigt” det är bland ungdomar att snusa LYFT idag. 

    Undersökningen grundar sig i en kvalitativ intervjumetod i form utav två olika semistrukturerade gruppintervjuer - den ena med universitetsstudenter och den andra med gymnasieelever. Under intervjuerna diskuterades användandet av produkter från LYFT, mottagandet av den marknadsföring LYFT använder sig av samt det etiska perspektivet på marknadsföringen av LYFT. Intervjuerna byggde på olika huvudteman och baserades på förutbestämda frågor, men för att få en så klar bild som möjligt skedde diskussionerna där emellan fritt mellan respondenterna. 

    Efter transkribering och analys av intervjuerna, och med hjälp av de teorier vi använt oss av under arbetets gång, visade resultatet vi kom fram till efter de förutsättningar vi haft genom undersökningen tydligt på att LYFT snabbt har vuxit till ett välkänt varumärke bland ungdomar. Intervjuerna klargjorde att användandet av vitt snus i allmänhet och LYFT i synnerhet har ökat sedan varumärket lanserades, samt att marknadsföringen varumärket använder sig av tydligt är riktad mot ungdomar. Undersökningen visar också på att varumärket säljer in produkterna som en urban, cool och trendig livsstil snarare än som en beroendeframkallande nikotinprodukt - vilket i sig leder till ett etiskt dilemma. 

    Det mest framstående etiska dilemmat som visade sig genom undersökningen var hur varumärket hittat ett kryphål i lagstiftningen och på så sätt kan marknadsföra sig på en helt annan nivå än vad traditionellt tobakssnus kan - vilket även inkluderar influencers, events och sponsring som, även det, når ut till ungdomar på ett delvis problematiskt sätt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 48.
    Alvin, Ella
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Jarefjäll, Linnéa
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Är det tillräckligt att vinna för att inte försvinna?: En kvalitativ uppsats om elitidrottare som yrke, samhällsengagemang och varumärkesbyggande2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vinna eller försvinna. Så lyder talesättet och så lyder den stora grundmentaliteten när det kommer till sport. När du kliver ut på planen eller åker ut på isen gäller det att prestera. Men den prestation som dagens elitidrottare står för består av långt mycket mer än vad man vid första anblick kan tro. Sportens värld har vuxit till att bli en av världens största industrier och det tillsammans med ett förändrat samhällsklimat och medielandskap ställer allt större krav på elitidrottarna att prestera även inom utomsportsliga områden. Det gäller allt från att hantera publikförväntningar till att slå sig fram på en marknad där konkurrensen ökar och ställer högre krav på att profilera sig. I denna studie har elitidrottares yrkesroll studerats utifrån ett marknadsperspektiv med syfte att undersöka yrkesutövandets utomsportsliga delar och dess roll för elitidrottaren. Underliggande faktorer som studeras är förhållandet mellan sport och politik genom elitidrottares engagemang i samhällsfrågor men också genom upplevda publikförväntningar och ett förändrat medielandskap. Studien syftar även till att undersöka varumärkesbyggandets roll inom olika nivåer av sportens värld. De teoretiska utgångspunkter vi har haft är forskning kring varumärkesbyggande, sportjournalistik, impression management, Sports Social Responsibility, SSR, och publikförväntningar. I studien har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med nio manliga elitidrottare som är aktiva i de fyra högsta ligorna inom fotboll och ishockey i Sverige. De slutsatser som kan urskiljas från vår analys är att elitidrottarna anser att det är en hel del som ingår i deras yrke utöver sportslig prestation. De teman vi har tagit fram speglar de utomsportsliga företeelser som elitidrottare måste hantera som en del av sitt yrkesutövande. Dessa är: medierelationer, medieträning, publikförväntningar, varumärkesbyggande och samhällsengagemang. På ett övergripande plan handlar det om att hantera och förvalta relationer med olika intressentgrupper. Våra informanter ser varumärkesbyggande i allmänhet och personligt varumärkesbyggande i synnerhet som en viktig del av det utomsportsliga yrkesutövandet. De ser tendenser av en individualisering inom lagidrotten, där det personliga varumärket kommer att spela en allt större roll. Informanterna ser att idrottares engagemang i samhället är ett allt mer vanligt förekommande fenomen. De ser främst att man som elitidrottare har en stor plattform som man kan utnyttja för att göra skillnad i samhället men de ser även att socialt ansvar och samhällsengagemang kan få varumärkesbyggande effekter. De ser tendenser av att de utomsportsliga delarna av yrket kommer att spela allt större roll i framtiden och att området kommer att professionaliseras. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 49.
    Amiel, Pauline
    et al.
    Aix-Marseille University, France.
    Baisnée, Olivier
    Sciences Po Toulouse, France.
    Berthaut, Jérome
    University of Burgundy, France.
    Gousset, Cyriac
    Sciences Po Toulouse, France.
    Hubé, Nicolas
    University of Lorraine, France.
    Maurer, Peter
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Mothes, Cornelia
    Macromedia University of Applied Sciences, Germany.
    Nollet, Jérémy
    Sciences Po Toulouse, France.
    Permanences and Mutations in the French andGerman Media Systems during the COVID-19 Pandemic2023Ingår i: Canadian Journal of Communication, ISSN 0705-3657, E-ISSN 1499-6642, Vol. 48, nr 3, s. 529-551Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The COVID-19 pandemic has transformed journalistic practices and media roles in France and Germany.

    Analysis: As part of the Journalistic Role Performance Project (JRP), 9,438 articles published in France and Germany in 2020 were analyzed to determine trends in journalistic sources and the presence of six professional roles (watchdog, loyal facilitator, interventionist disseminator, service, infotainment, and civic) in news coverage of the COVID-19 pandemic.

    Conclusions and implications: Professional roles in French and German media production are similar despite the countries having distinct media systems. However, notable differences exist in terms of journalistic practices. German media are characterized by the use of sources to justify institutional decisions. In contrast, French journalistic content is less politicized with a focus on “health” sources.

  • 50.
    Amundsen, Hilde Rigmor
    et al.
    Norsk institutt for kulturminneforskning, Norge.
    Dahlström, Margareta
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Kjønsberg, Marius
    Høgskolen i Innlandet, Norge.
    Svensson, Eva
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Josefsson, Sigrid
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för konstnärliga studier (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR (från 2020).
    Ost, getter, landskap och hållbar utveckling2023Ingår i: Matarvets trådar: Från antik fisksås till svenskt fredagsmys / [ed] Jenny Högström Berntson, Pernilla Schedin, Stockholm: Carlssons Bokförlag , 2023Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1234567 1 - 50 av 1451
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf