Att skriva för hand är inte lika självklart i dagens digitaliserade samhälle, mycket av det vi skriver och läser är digitalt. Vi kommunicerar idag via sms, mejl och sociala medier i stället för att skriva brev eller vykort. Vad tycker lärarna om att handskriften fortfarande är en del av skolans läroplan? Kommer handskriften att bestå eller är den på väg bort? I denna undersökning har nio lärare i årskurserna förskoleklass till sexan intervjuats för att höra deras åsikter om handskriften, om de tycker att det är viktigt att bevara den. Hur de gör för att motivera sina elever att skriva för hand när vi lever i ett digitalt samhälle. Samt om de känner att läromedelsföretagen anpassat sig efter den digitala läroplanen eller om det fortfarande finns bra analogt material att tillgå.Resultatet visar att lärarna tycker att handskriften är viktig då det finns en koppling mellan hjärna och hand som är bra vid inlärning. Eleverna tränar också på finmotoriken när de får skriva för hand vilket lärarna lägger stor vikt vid.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur några lärare idag arbetar med faktatexter medelever i tidiga åldrar. Genom tidigare forskning undersöker jag hur fyra grundskollärarearbetar med läsning och förståelse av faktatexter. I denna studie studerar jag i vilkasammanhang lärarna arbetar med faktatexter och när de väljer att introducera det för eleverna.Jag undersöker också vilka lässtrategier och modeller lärarna använder sig av vid läsning avfaktatext med eleverna. Jag har använt mig av intervjuer som metod och samlat in ochanalyserat det material som är relevant och användbart för denna studie. De fyra informantersom valdes till undersökningen skulle vara verksamma lärare samt ha arbetat med yrket iminst tio år för att få en bredd i deras erfarenheter. De arbetar också på två olika skolor. Minstudie visar att för informanterna är faktatexter en viktig del i undervisningen men det finns enskillnad mellan skolorna. En skola arbetar kontinuerligt med ett genremål och har en störremedvetenhet gällande läsning av faktatexter än vad den andra skolan har.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur man som svensklärare kan utveckla motivation hos gymnasieelever till läsförståelse i svenskämnet. I det ingår att visa på attityder, uppfattningar, likheter och skillnader hos båda målgrupperna i koppling till läsförståelse, läsning och motivation. Likaså undersöks vad gymnasieelever respektive svensklärare har för läsvanor i och utanför gymnasieskolans verksamhet. Kön är en underliggande faktor som också undersöks i samband med de tidigare nämnda målgrupperna. Två enkäter förmedlades till gymnasieelever och svensklärare där de fick besvara kvalitativa och kvantitativa frågor med ett fokus på motivation till läsförståelse utifrån olika perspektiv. Resultatet visade att det finns olika metoder, som till exempel variation av litteratur och ett engagerande förhållningssätt, som lärare kan använda för att utveckla motivation hos gymnasieelever till läsförståelse i svenskämnet. Båda målgrupperna anser att ett aktivt deltagande hos den andra parten i klassrummet är viktigt för att utstråla motivation gentemot läsförståelse och läsning. Majoriteten av gymnasieeleverna och svensklärarna har en positiv attityd till de ovanstående områdena med synpunkten att det är viktigt att läsa och förstå olika texter för att som läsare får man nya tankar och perspektiv samt ett ökat ordförråd. Likaså har gymnasieelever och svensklärare olika synpunkter på hur de upplever och om de är motiverade till delmoment i svenskämnet som berör läsförståelse och läsning. Ett exempel är att båda områdena är viktiga för att elever ska kunna utvecklas positivt inför sitt framtida arbetsliv eller sina framtida studier. Trots varierade läsvanor i och utanför gymnasieskolans verksamhet, eftersom elever föredrar tonårsböcker medan lärare tycker mer om sakprosa, ser majoriteten av båda målgrupperna det positiva med läsning och läsförståelse.

Syftet med den här uppsatsen är att, utifrån olika exempel på ungdomsspråk, undersöka gymnasieelevers och svensklärares attityder till samt användning av ungdomsspråk i och utanför gymnasieskolans verksamhet med ett fokus på muntlig språkproduktion i svenskämnet. Vidare utreder uppsatsen om det finns likheter och skillnader mellan gymnasieelevers och svensklärares användning av ungdomsspråk samt vad för attityder de har till det. Uppsatsen visar också på om och hur gymnasieelevers prestationer i svenskämnet påverkas av deras användning av ungdomsspråk. Dessutom undersöks gymnasieelevers och svensklärares uppfattning om det ovanstående och om motpartens användning av ungdomsspråk. Två underliggande faktorer, det vill säga kön och ålder, undersöks också i koppling till de ovannämnda målgrupperna. Två enkäter distribuerades till gymnasielever och svensklärare vid en gymnasieskola där de fick besvara kvalitativa och kvantitativa frågor angående attityder till och användning av ungdomsspråk. Resultatet visade att gymnasieelever använder ungdomsspråk mer än svensklärare, både i och utanför gymnasieskolans verksamhet, exempelvis genom slang, svordomar och diskurspartiklar. Båda målgrupperna har olika attityder till ungdomsspråk där svensklärare kan se det som begränsande medan gymnasielever anser att det skapar gemenskap. Svensklärare och gymnasieelever har också varierande åsikter om huruvida elevers användning av ungdomsspråk påverkar deras prestationer i svenskämnet. Dock anser majoriteten av dem att det har en negativ inverkan. Likaså finns det både likheter och skillnader hos båda målgruppernas uppfattning av motpartens användning av ungdomsspråk. Det visas till exempel genom att svensklärarna anser att ungdomsspråk kan vara innovativt medan gymnasielever uttrycker att det är pinsamt om deras lärare försöker använda ungdomsspråk i klassrummet.

Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare på mellanstadiet arbetar med bokrecensioner i undervisningen, vad de anser att bokrecensioners syfte är samt vilka metoder de anser vara gynnsamma i arbetet. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta lärare för att påvisa likheter och skillnader mellan deras olika arbetssätt och tankegångar. Efter genomförda intervjuer analyseras de utifrån en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna har en övervägande positiv inställning till bokrecensioner. Dock förekommer det en tvetydighet bland dem, samtidigt som de menar att bokrecensioner är ett fördelaktigt moment som kan inkludera flera viktiga kunskapsutvecklande delar menar de också att momentet inte ska ta allt för stor plats i undervisningen då det finns andra saker som behöver mer utrymme. Syftet med bokrecensioner tycks inte vara att eleverna ska utveckla sina kunskaper kring bokrecension som genre utan de används mer som ett verktyg till att kontrollera elevernas läsförståelse och andra färdigheter. Resultatet visar också att särskilda metoder i själva verket sällan används i arbetet kring bokrecensioner eftersom syftet mer är av kontrollerande karaktär än utvecklande av elevernas genrekunskaper.

Sammanfattning I Jane Austens Pride and Prejudice så relaterar könsroller och könsförväntningar till klassskillnader i ett system av sociala konventioner som fokuserar på att begränsa alla karaktärer, t.ex. kvinnor, män, rika och fattiga , till en större eller mindre utsträckning samt på ett sätt som reflekterar faktiska köns och klasstrukturer i England runt 1800-talet. De viktigaste sociala kommentarerna som rör köns- och klassteman i novellen utgörs av Elizabeth Bennets karaktärisering. Hon associeras med intelligens på ett sätt som är betydande för hennes lyckade överträdande mot köns- och klasskonventioner. Denna uppsats utgår från Susan Morgans ”Intelligence in Pride and Prejudice” och kommer förlänga hennes argument inom min läsning av romanen för att bevisa att Elizabeths intelligens tillåter henne att överträda sociala konventioner relaterade till genus och status på ett framgångsrikare sätt än andra karaktärer samt åstadkomma ett lyckligt slut trots att hon utmanat sociala konventioner. Andra karaktärer i romanen representerar också ett överträdande mot köns- och klasskonventioner. Lydia Bennet rymmer med Mr Wickham, vilket under den tiden ansågs vara skandalöst. Mr Darcy försöker ignorera sina känslor för Elizabeth men lyckas inte. I jämförelse med Elizabeth, som genom att förlita sig på sin intelligens lyckas överkomma varje hinder på ett sätt som också gynnar Darcy och även säkrar ett lyckligt slut för honom, så är de andra karaktärernas överträdande inte lika framgångsrikt. 

Despite the extensive research on slavery during the antebellum, few authors have investigated the connection between the Mississippi river and its importance and status as a symbol of freedom throughout The Adventures of Huckleberry Finn, written by Mark Twain. Therefore, this essay attempts to analyze just how much the river actually meant for Huck and Jim during their journey towards freedom. The methodology of this analysis is based on a qualitative content analysis where categories are created and put it in relation to the historical and political landscape the novel presents. By investigating how the river functioned as an optional escape route that would lead the slaves far away from the notoriously bad treatment on the cotton fields, as well as the dangerous riverside settings which involved several risks for both Huck and Jim, this essay concludes that the river does not only work as an escape route away from captivity and civilization, it also provided the characters with a comfortable and safe home which alone could symbolize liberty.

The amin with this paper is to investigate how a few of today’s idioms are interpreted, if there are any difference between generations in the interpretation and if the younger generation in higher extent than the older tends to interpret them in other ways. This have been investigated trough a quantitative web-based survey there the respondents were asked to state their interpretation of twelve idioms, also answer a few questions regarding their use of idioms. The collected material has been transformed into precent units. The respondent’s answers were categorized by age, one group with respondents born 1990 or earlier and one group with respondents born 1990 or later. 

The research shows that idioms, of both groups, interprets by original meaning in high extent since more than a good half answer according standard interpretation. With the exception of a few idioms there least 50 % of the younger group stated another interpretation than the original.

Denna studie syftar till att studera läroböckers upplägg och presentation av grammatikunder- visning i läroböcker riktade mot gymnasieskolan. En innehållsanalys har tillämpats för att uppnå syftet med denna undersökning och till grund för detta har sex läroböcker skrivna för gymnasieskolans kurs svenska 2 använts. Analysen har gjorts utifrån fyra olika teman: gram- matikkapitlets utrymme i boken, hur grammatik motiveras, vilka grammatiska områden som behandlas och hur grammatikuppgifterna är utformade. 

Resultatet av denna studie visar att grammatiken i hög utsträckning får lika mycket utrymme som andra kapitel av samma typ men att grammatikkapitlet ofta placeras långt bak i boken. Gällande motiveringar är koppling till läroplan/kunskapskrav, språkriktighet och skrivför- måga de främst förekommande. De områden som behandlas varierar något men gemensamt för samtliga böcker är att de undervisar om fraser, satsdelar och syntax. Läroböckernas upp- lägg av övningar skiljer sig både i antal och vilka grammatiska områden de syftar till att öva, där satsdelar är det område samtliga böcker innehåller övningar om. Med andra ord ger läro- böckerna olika förutsättningar för eleven eftersom de i viss utsträckning undervisar om olika grammatiska områden. 

Este estudio investiga el uso de las herramientas digitales en el aula virtual de español como lengua extranjera (ELE) en los primeros niveles de la enseñanza. Por medio de una encuesta digital, se analizan las respuestas de 59 profesores de ELE que trabajan en la escuela secundaria y bachillerato suecos en los niveles A1-A2 según el Marco Común Europeo de Referencias (MCER). Con el objetivo de indagar sobre el uso de herramientas digitales en el contexto virtual antes y después de la implementación de la prevención de la pandemia, el estudio demuestra que los profesores utilizan regularmente herramientas digitales en la clase de ELE. Además, a consecuencia de la situación de enseñanza cambiada, el uso ha aumentado. Las herramientas digitales que más han incrementado en uso son las relacionadas a la comunicación con los alumnos, para la planificación de la clase, para gestionar las sesiones y para la evaluación. Por último, se estudia las dificultades que representan el trabajo de algún aspecto en particular en el contexto virtual. Los resultados evidencian que la destreza que más complejidad representa en el aula de ELE virtual es la destreza oral junto al proceso de evaluación.

Studiens syfte är att undersöka hur kärleken i dagboksromanen Doktor Glas porträtteras, medutgångspunkt i den franska psykoanalytikern och författaren Julia Kristevas teorier om denlitterära kärleken. Söderbergs klassiska roman, utgiven 1905, är viktig inom den svenskalitteraturhistorien på grund av dess tidlösa tema och eviga förmåga att provocera. DoktorGlas ger en inblick i huvudpersonens inre genom hans dagbok och därmed hans psyke.Läsaren följer bland annat hans förälskelse i prästfrun Helga Gregorius. Målet med uppsatsenär att analysera huruvida den psykoanalytiska metoden, som blev populär inomlitteraturvetenskapen under senare delen av 1900-talet, kan appliceras på ett verk som gavs utinnan begreppen blev populariserade.I resultatet framgår att flera teorier som Julia Kristeva presenterat går att applicera på verket,men att andra delar av hennes psykoanalytiska teorier om vad som sker under kärleken ärsvårare att relatera till porträtteringen av kärlek i Hjalmar Söderbergs verk.

Forskning visar att eleverna i hög utsträckning jobbar enskilt i matematikboken och mycket litteratur idag pekar på att elevers intresse för matematik sjunker med stigande ålder och som grund för valet av min forskningsinriktning ligger ett intresse av på vilket sätt uppgifterna i läroboken bidrar till elevernas motivation och lust att lära sig matematik. Ett sätt att undersöka detta, är att ta reda på vad eleverna tycker om uppgifterna i matematikboken genom att de får beskriva egenskaper i uppgifter som de motiveras av. Undersökning kommer bidra till kunskapen om vilka typer av uppgifter som, enligt eleverna, är mer motiverande än andra. Det ger kunskaper som lärare kan väga in i valet av läromedel och andra undervisningsresurser. Syftet med studien är att undersöka egenskaper i matematikuppgifter som elever i andra klass finner motiverande. Uppgifterna finns i elevernas ordinarie läromedel och elevernas berättelse/beskrivning är utgångspunkten för studien. Min forskningsfråga är: Vad karakteriserar matematikuppgifter som elever upplever motiverande för att lära sig matematik? Det är en kvalitativ studie och information hämtas från semistrukturerade intervjuer vid ett bestämt tillfälle. Av resultatet och analysen har jag kommit fram till att det som karakteriserar en motiverande uppgifter grundar sig på uppgiftens svårhetsgrad.

Undersökningen går ut på att ta reda på hur Selma Lagerlöf har använt dialekt som stildrag i boken Kejsarn av Portugallien. Kvalitativ och kvantitativ textanalys används som metod för att besvara undersökningens forskningsfrågor. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur dialekten används som stildrag, vem som framställs som dialekttalare samt vilken dialekt som förekommer i boken. Resultatet visar att Lagerlöf har använt dialekt för att placera in boken i en viss geografisk miljö samt att dialekten visar vilken samhällsklass karaktärerna hör till. Resultatet visar också att det är fattiga och enkla människor utan högre utbildning som framställs som dialekttalare samt så rör det sig om en variant av värmländskan som återfinns i landskapets södra delar som har starka drag från götamålsområdet.  

Den här studien är ett försök till att kartlägga hur manliga och kvinnliga författare förekommer och presenteras i två olika läromedelsserier som används på gymnasiet i ämnet svenska. Undersökningen genomförs med hjälp av kvalitativ och kvantitativ analys samt så genomsyrar en genusteori undersökningen. I den kvantitativa analysen undersöks tre läromedel från vardera serie och i den kvalitativa analysen undersöks ett läromedel från vardera serie.

Resultatet visar att det förekommer skillnader i hur manliga och kvinnliga författare förekommer och presenteras i läromedlen. Den kvantitativa analysen visar att det förekommer fler manliga författare i båda läromedelsserierna och den kvalitativa analysen visar att det förekommer störreskillnader i det ena läromedlet än i det andra. 

Artikeln beskriver en relation mellan samtidspoesin och den litterära traditionen. Eva Ribichs dikter jämförs härmed 1700-talets deskriptiva dikt, såsom den representeras av Johan Gabriel Oxenstierna (1750–1818). Jämförelsenvill blottlägga en likhet som baserar sig på hur valet av tema – ”dagens stunder” – skapar själva dikternas formelladynamik. Därtill kan vissa aspekter som varit svårsmälta för Ribichs kritiker – dikternas distanserade naturskildringoch något statiskt idylliska drag – ges en annan belysning genom denna jämförelse. Genom att inkludera de båda poe-ternas reception i jämförelsen kan man peka på en förväntningshorisont som tycks förvånansvärt varaktig och som iviss mån hindrat förståelsen av detta slags dikt. Parallellerna har sitt främsta intresse i det att de kan visa på traditionsom något annat än uttrycklig anslutning, utan snarare som något anonymt och kollektivt, baserat på sedimenteradepoetiska former och allmänna kognitiva mönster.

The article treats the place of the body in thecultural criticism of Viktor Rydberg, not only as a central theme but also as an image with the potential to figuratively describe societal and even cosmic relationships. Rydberg’s idealof the symmetrical and athletic body is seen inthe perspective of his dependence on German neo-humanism and the gymnastic movement.The ideal of bodily symmetry figures as an image of universal man who defies the division of labor, while the deformed body inversely figures as an image of the lack of wholeness in a stratified bourgeois society. This is further elucidated by an analysis of Rydberg’s view of Darwinism and his fear of degeneration .In the final section, special attention is given to Rydberg’s broodings on the “Future of theWhite Race”. In this text, the body is a figure of the collectivity (the body politic) and its diseases signify political and moral crisis, while the remedy for this state of affairs lies in recognizing the unity of the living, the deadand the unborn in the body of Christ.

Abstract

This essay is a comparative study of two youth novels with bullying as a motif. The novels are Vi kallar honom Anna by Peter Pohl and Gilla Hata Horan by Johanna Nilsson. Bullying at school is an ever present problem for students, teachers, parents and school management. The society is obliged to provide a safe and equal environment where every student is included. The school system of today take actions to prevent bullying. I believe literature could play a part in that work. The purpose of the essay is to examine similarities and differences between the texts in how bullying is described 60 years ago, and the bullying that exists today and often takes place on the Internet. I also plan to use the result in literature classes. I have in my analysis used a comparative method, and biografic science where focus lies on what the author wants to say with the text.

My analysis shows that the texts displays many situations that relates to science. There are many similarities and differences between the texts, but the biggest difference is the description of how teachers and management looked at bullying in the 1950s, compared to today. Another difference is the description of how bullying today takes place around the clock, compared with how bullying mainly took place during school time 50 years ago, differences that clearly is stated in the novels. Back in the day you knew who the persons that performed bullying was. Today you can be anonymous, which makes it hard to know who is behind it. Both authors have their own experiences from bullying with a time difference of 40-50 years. Despite the time gap bullying is described with essentially the same universal components in cause and effect.

Keywords: Bullying, study of motifs, comparative, intertextuality

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur sammansättningar på svenska behandlas av maskinöversättningsprogrammet Google Translate. För att bedöma vilka som var de vanligaste typerna av felöversättningar översattes först olika texter med programmet. Sammansättningarna listades sedan och analyserades, och felöversatta sammansättningar kategoriserades efter typ av felöversättning. Undersökningen utgick vidare från hypotesen att frekvensen av ett sammansatt ord skulle påverka sannolikheten för en korrekt översättning. För att testa denna hypotes gjordes sökningar på orden i en svensk korpus för att få en uppfattning om hur vanligt förekommande sammansättningarna är. Resultaten visar att felöversättningarna kunde kategoriseras som fyra olika typer, och att de vanligaste typerna var att ett led i sammansättningen utelämnades samt att återkommande sammansättningar var inkonsekvent översatta. Hypotesen att sammansättningar med hög frekvens i korpusen skulle bli korrekt översatta och sammansättningar med låg frekvens inkorrekt översatta, kunde inte entydigt bekräftas eller vederläggas. Det fanns vissa indikationer på en koppling mellan frekvens och översättning, dock var dessa inte tydliga nog för att hävda att ett klart samband existerar.

Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka nationaliteter som finns representerade, och hur utländskt och svenskt framställs i 12 kokböcker för barn utgivna i Sverige 1960-2014. Först gjordes en innehållsanalys för att finna lämpliga analyskategorier för att beskriva hur nationell och icke-svensk proveniens kommer till uttryck. Följande kategorier identifierades: explicit omnämnande av nationalitet, t.ex. land, världsdel eller område; delar av eller hela receptnamn på annat språk än svenska; recept med ingredienser på annat språk än svenska; informerande och förklarande text samt andra belägg som anknyter till utländskt ursprung. I ett andra steg undersöktes gestaltningen av utländskt och svenskt genom diskursanalys för att synliggöra hur normer och värderingar uttrycks diskursivt. Resultatet visar att förekommande nationaliteter överlag överensstämmer med kokböcker för vuxna under samma period, även när det gäller de kulinariska Andra. Resultatet visar också att det finns olika sätt att diskursivt uttrycka normer och värderingar om mat, länder och kulturer, vilket ibland innefattar stereotypiska föreställningar, och att barnkokboksförfattare har ett ansvar ur ett bredare didaktiskt perspektiv när de gäller dessa aspekter genom att de är förmedlare av kunskap och vänder sig till barnet som läsare.

De sätt som någons första språk påverkar hans eller hennes andra språk så att fel uppstår, det vill säga negativ språköverföring (negative transfer), är ett ämne som har fått mycket uppmärksamhet inom forskning kring språkinlärning. Tidigare studier har visat på hur negativ språköverföring orsakar många fel. Det primära syftet i denna uppsats är att undersöka artikel- och prepositionsfel i skrift hos svenska elever som lär sig engelska och att diskutera dessa fel i relation till negativ språköverföring. Det sekundära målet är att jämföra hur negativ språköverföring yttrar sig hos svenska och portugisiska elever som lär sig engelska.

Den första delen av denna uppsats, som även är huvuddelen, är en korpusundersökning av 80 uppsatser skrivna av högstadieelever. Den andra delen är ett flervalstest som konstruerats för att provocera fram språköverföringsfel. Deltagarna var högstadie- och gymnasieelever från Sverige och Brasilien. Resultaten från korpusundersökningen stämmer i stor utsträckning överens med vad tidigare forskning visat, till exempel att det är vanligare att fel uppstår med bestämda artiklar än med obestämda artiklar och hur bestämda artiklar och tillsammans med generiska nominalfraser tenderar att generera negativ språköverföring. Korpusstudien visar också på hur felaktigt utbyte (substitution) var det vanligaste prepositionsfelet och att många språköverföringsfel förmodligen orsakats av direkta översättningar från svenska. I analysen av resultateten från flervalstestet kunde graden av inflytande från första språket på enskilda fel påvisas. Sammantaget avslöjar undersökningen i denna uppsats på flera aspekter av negativ språköverföring som troligen ej uppenbarats om enkom elever med ett förstaspråk inkluderats, detta eftersom det är i jämförelsen mellan engelska-elever med olika förstaspråk som de mest intressanta resultaten framkommer.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka lärares syn på lässvårigheter och vilka metoder och strategier som används i klassrummet i årskurs 4-6 av lärare för att minska lässvårigheter. Genom att ha intervjuat fyra verksamma klasslärare har studien visat att omfattande kunskaper krävs för att motverka detta fenomen. Det som framkommer i studien är att varje enskild lärare måste ha ingående kunskaper om vilka orsaker som finns till lässvårigheter. Det innefattar fonologisk medvetenhet, avkodning, morfologiskt medvetenhet, generella lässvårigheter, motivation och familjenivå. Därtill behöver läraren kunskaper om olika arbetsmetoder och strategier i deras läsundervisning för att öka elevens läskompetens. Mot den bakgrunden har studien visat att helklassrumsundervisningen ska hålla en hög standardnivå, men att den emellanåt måste anpassas till individens behov. Slutligen visar studien att lärarens ämneskompetens inom det svenska språket är avgörande för att motverka fenomenet lässvårigheter inom skolväsendet.

Denna kvalitativa studie syftar till att utöka kunskapen om hur lågstadielärare kan använda högläsning för att stimulera språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk. Detta görs genom att undersöka hur åtta lärare i lågstadiet arbetar med andraspråksperspektivet i högläsning. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultaten från denna studie visade att lärare använder högläsning på olika sätt och i olika omfattning men att samtliga tillämpar det någon gång. De flesta lärarna anser att det är viktigt med bildstöd och att förklara ord och meningar. Många menade dessutom att samtal kring det lästa är av stor vikt när det kommer till högläsning och att val av bok spelar stor roll. Vid val av bok bör läraren hitta på såväl innehåll som språklig nivå och boken får gärna knyta an till elevernas bakgrunder. 

Syftet med den här undersökningen är att undersöka lågstadielärares attityder när det kommer till läxor. Använder de läxor? Varför använder de läxor? Vilka läxor använder de? Dessutom undersöks även om det finns lärare som inte använder läxor och av vilka anledningar de inte gör det.

Metoden som används är en enkät som har lagts ut på internet i en Facebook-grupp för lärare på lågstadiet. Där har lärare på lågstadiet fått svara på ett antal frågor som berör användandet av läxor. De har även fått svara på några bakgrundsfrågor. Utifrån detta har ett resultat fåtts fram.

Resultatet visar att en stor majoritet av respondenterna använder läxor, trots att de inte finns reglerade i några av de styrdokument som finns för den svenska skolan. Det är läsläxan som är det dominerande inslaget på lågstadiet, detta för att det upplevs som viktigt att eleverna tränar läsning vid en tidig ålder.

Denna studie har till syfte att undersöka vilka argument som har förekommit i debatten om de, dem och dom under de senaste tre åren i Sveriges sex största dagstidningar (Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan, detta enligt Tidningsutgivarna [TU]). Argumenten hämtas från artiklar via artikelsökverktyget Retriever. I syfte att finna artiklar beträffande dom-debatten testades flertalet olika söksträngar i sökverktygets sökfält. Till sist resulterade söksträngarna och fraserna ”de och dem”, ”de/dem” och ”dom-debatten” i flest träffar. Utifrån ett antal urvalskriterier återstod totalt 26 artiklar. Under motsvarande tidsperiod undersöks även vilket av dessa pronomen som används mest i skrift: talspråksformen dom eller skriftspråksformerna de och dem, med hjälp av Språkbankens konkordansverktyg Korp. Detta för att kunna se ett samband mellan argumenten som förekommer i dagens debatt och det faktiska bruket. Vidare jämförs också resultaten med Språkrådets rekommendation beträffande dessa pronomen. Resultaten i den här studien redovisar alltså temperaturen på debatten i media och pronomenens statistiska användning, som sedan leder till slutsatser om det rådande de/dem/dom-klimatet. Undersökningen visar att de och dem enligt statistik används mer frekvent än dom i skrift. Det kan också konstateras att det förekommer fler argument som stöder ett fortsatt bruk av de och dem i media under de senaste tre åren jämfört med argument som stöder en dom-reform i media under motsvarande period.

Begreppet ‘mess-förstånd’ har på senare tid cirkulerat på Internet och är nu så allmänt förekommande att det är inkluderat i Urban Dictionary. Mess-förstånd är en ordvits för missförstånd som förekommer på Internet. Att lägga upp sina egna eller andras misslyckade konversationer och/eller typografiska fel har utvecklats till ett populärt sätt att dela humor via olika plattformar på Internet. Syftet med den här uppsatsen är att analysera vilka lingvistiska mönster av SMS-missförstånd som finns, med speciell betoning på sådana som har den högsta graden av ‘delbarhet’ och/eller popularitet och vad det säger oss om rådande föreställningar om kommunikation och humor. Det empiriska materialet insamlades från fotodelningshemsidan Pinterest från användare som hade lagt upp eller återbrukat ‘skärmavbilder’ från sina egna eller andras SMS-konversationer. För att samla in så mycket värdefull data som möjligt användes en manuell sökstrategi med tre olika ordsträngar som resulterade i en korpus med 160 dialoger. Analyser av dialogerna visade på återkommande humorteman, exempelvis anspelningar på sexualitet eller kroppsliga funktioner, generationsklyftor, teknologiska svårigheter och lexikala tvetydligheter. 

Denna studie har till syfte att undersöka vilka argument som förs, i tre populära läromedel i gymnasieskolans grammatikundervisning, till att läsa grammatik. Undersökningen genomförs i form av en komparativ läromedelsanalys av tre vanligt förekommande läromedel som behandlar grammatik, baserat på 20 lärares autentiska val av läromedel. Genom dessa läromedel sker en sammanställning av deras argument till att läsa grammatik. Vidare består studien också av en enkätundersökning som har till syfte att granska elevers inställning till dessa argument, samt deras uppfattning om grammatikens relevans och nytta i skolans undervisning. Genom enkätundersökningen får eleverna redogöra för om de tycker att läromedlens argument till att läsa grammatik är legitima. Att kombinera en undersökning om vilka argument som förs i populära läromedel till att läsa grammatik och en undersökning av elevers inställning till dessa argument, redovisar alltså om elever uppfattar läromedlens argument till att läsa grammatik som berättigade – på så vis kan vi veta om argumenten håller enligt eleverna. Det är högst relevant att undersöka hur populära läromedel motiverar till att läsa grammatik, eftersom tidigare forskning visar att grammatikundervisningen tampas med stora problem, som bland annat elevernas förmåga att förstå grammatikens relevans och nytta i samband med skolan. Studiens resultat visar på att majoriteten av eleverna faktiskt anser att grammatik är viktigt – men också att de tycker att grammatik är tråkigt. Vidare visar även studien att majoriteten av eleverna anser att nio av de elva argumenten faktiskt är legitima. Studien visar också att majoriteten av eleverna, efter att ha tagit del av argumenten, tyckte att grammatik var viktigt redan innan de fick ta del av läroböckernas argument och drygt en tredjedel svarade även att argumenten har fått dem att inse att grammatik är viktigt.

Denna uppsats syfte är att studera syndabocksmotivet i Birgitta Trotzigs roman En berättelse från kusten (1961). Huvudsakligen studeras hur motivet gestaltas i romanen, hur berättelsen leder till förföljelser och det slutliga offrandet samt hur syndabocksmotivet kan relateras till romanhelheten. Jag diskuterar begreppet syndabock utifrån den franska teoretikern René Girard kriterier och stadier. Resultatet visar att kriterierna har uppfyllts och att Girards tre stadier också förekommer i romanens samhälle. Till en början drabbas barn från nästan varje familj av en dödlig sjukdom och det får samhället att långsamt kollapsa. Frustrationen hos folket övergår i ett sökande efter orsaken till sjukdomen, dock inte den verkliga orsaken, snarare ett brott och någon att anklaga. Någon, är inte vem som helst, utan personen har tydliga offermarkörer. Syndabocken Merete är både socialt och fysiskt avvikande och det gör henne till den perfekta syndabocken. Resultatet visar att hennes död blir en rituell försoning som avslutar det rådande kaoset och friar folket får deras skuldkänslor. Motivet är också en del av en större försoningstematik, nämligen ett mönster som kräver lidande och stora uppoffringar för att nå försoning. Både staden och klostrets återupprättelse kräver offrande och både Merete och Apelone lider och dör för att inte hela samhället ska förintas.

Denna uppsats behandlar hur tre läroböcker i litteraturhistoria arbetar med det centrala innehållet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska 2 samt hur de förhåller sig till de principer som läromedelsforskaren Tom Wikman anser utgöra ett bra läromedel. Med utgångspunkt i dessa principer har två huvudområden behandlats. Studien undersöker dels hur läromedlet arbetar med att aktivera elever, dels hur läromedlet förhåller sig till det faktum att elever har olika förkunskaper. Jag har avgränsat mig till läromedel som är utgivna efter 2011 eftersom de är baserade på den aktuella läroplanen GY11. I studien har läromedlen Hej litteraturen! (2013), Svenska impulser 2 (2012) samt Svenska timmar litteraturen (2012) analyserats. I min analys har många likheter och skillnader synliggjorts mellan läromedlen. Alla läromedel sätter läsaren i fokus genom det personliga, och ofta direkta, tilltalet till läsaren. Den underhållande aspekten av läromedlet visar sig i alla läromedel. Varje lärobok har sina fördelar. Svenska impulser 2 har många bilder och illustrationer, Svenska timmar litteraturen har en tydlig författarröst och i Hej litteraturen! finns många texter av berättande karaktär. I Svenska timmar litteraturen och Svenska impulser 2 finns fördjupningsavsnitt och uppgifter av olika svårighetsgrad, vilket gör den tillgänglig för elever med olika förkunskaper. Denna nivåskillnad finns däremot inte i Hej litteraturen! Elevernas förkunskaper tas ändå i beaktande genom att alla läromedel relaterar historiska fenomen till mer vardagliga fenomen som elever troligtvis har kännedom om. Alla ger en kronologisk presentation av litteraturhistorien och behandlar i huvudsak det centrala innehållet för svenskkurserna. Det saknas dock avsnitt om nutida författarskap och verk i Svenska timmar litteratur och i Hej litteraturen! Dansk och norsk litteratur på originalspråk, som ingår i kursen svenska 2, lyser med sin frånvaro i alla läroböcker. I huvudsak är det den västerländska kulturen som är i fokus, men det finns några verk och författarskap från Asien och Afrika som presenteras även de är få.

Ursula K Le Guin skrev Mörkrets Vänstra Hand (1969) eftersom hon ville undersöka de begräsningar som är associerade med kön och sexualitet på ett sätt som reflekterade de pågående epistemiska förändringarna i samhället. Hon skapade folket Gethenians, en ras av människor som är androgyna och ambisexuella vilket gör att de lever majoriteten av sina liv utan kön i ett samhälle där konceptet genus inte existerar. Le Guin skriver i sin uppsats ”Is Gender Necesarry? Redux” (1988) att hon ville radera genus för att ta reda på vad som finns kvar. Denna uppsats kommer att utforska hur två teman, genus och sexualitet, hanteras i Mörkrets Vänstra Hand, samt ifrågasätta huruvida genus faktiskt blev raderat. Det är, i slutändan, Le Guins lingvistiska val och antagande att androgynitet är maskulint som ger Gethenierna ett manligt genus, även om de saknar ett fysiskt kön. Detta gör att den kvinnliga upplevelsen blir helt osynlig och skapar en tydlig obalans mellan den feminina och den maskulina sidan av dessa varelser. Dock, genom användningen av Genly Ai - en av berättarna, en manlig karaktär från Terra (Jorden) - så presenteras kön fortfarande som någonting icke-binärt och diffust. Sexualitet å andra sidan, presenteras som mer öppet och naturligt i jämförelse med normerna som existerar i läsarens värld. På Gethen är sexualitet firat när den är kontrollerad och en separat del av livet, i motsats till normen som firar en konstant, maskulin och aggressiv version av sex. Sammanfattningsvis presenterar Mörkrets Vänstra Hand läsaren med en trygg och bekväm version av androgynitet, vilket gör att många läsare vill få ut mer av/känner att något saknas i tankeexperimentet.

The aim of this study is to compare how dales’ attitudes towards dalbo-dialekt differ between the following variables: age, geographical origin and gender. Therefore, this study presents three research questions: what attitude do dales have to their own dialect? How do these attitudes toward dalbo-dialekt differ in relation to gender, geographical origin and age? Is there any difference in the attitudes to dalbo-dialekt between people who were born and/ or raised in Dalsland and people who were not born and/ or raised in Dalsland?

In order to achieve the purpose of this study and be able to answer the research questions, a survey has been chosen as the method. Through a survey it is possible to find differences and similarities in order to see how the attitudes towards dalbo-dialekt differ between the variables of the study. The survey consists of a questionnaire of 15 questions which collect plenty of relevant data and information for the purpose of the study and the research questions.

The results of this study show that dales generally have a positive attitude toward dalbo-dialekt. There are also differences and similarities between the variables but the common denominator is that dales have a positive attitude towards dalbo-dialekt. This is something that surprised me a lot as I expected more negative attitudes and opinions about dalbo-dialekt and much more difference between the variables. 

This study is based on the spoken and written dialectal expressions which I encountered  among students during my practical period in school. The aim of this study is to investigate how many spoken and written dialectal expressions are used by students and, at the same time, if these dialectal expressions may influence Swedish teachers in the assessment process. This study has three research questions: the first is about teachers’ interpretation of the spoken and written dialectal expressions used by students. The second concerns the strategy which teachers use in order to identify the  difference between the Swedish dialects and the Swedish standard language. The third question regards teachers' perceptions about a possible connection between students’ use of dialectal expressions and their grade. Qualitative interviews with teachers from junior-high school and gymnasium are the chosen method for this study in order to answer the research questions. The result of this study shows that students do not tend to write in dialect and also that dialectal expressions occur in varying amounts in their speech. Teachers focus on giving both written and spoken feedback to the students in order to increase their linguistic consciousness, but spelling exercises rarely occur in this field. The result shows that there is no connection between students’ use of dialectal expressions and their grade. However, teachers’ assessment is significantly harder when it comes to students’ language in written tasks compared to that in speeches. 

This study aims to give an account of five teachers’ views and understandings of second language (L2) learners’ previous knowledge, as well as, their linguistic and cultural backgrounds. This is carried out by the means of qualitative interviews, where the sampling consists of five primary school teachers at various schools. The findings are presented and analyzed using a thematic analysis. Furthermore, the study indicates that teachers in general have a positive attitude to learning more about their L2 learners’ prior knowledge and backgrounds, both for the pupils, as well as, their own sake. However, they know very little about it, and there are shortcomings in the knowledge of what the appropriate approach might look like in order to find out about this. Lastly, the study also shows that teachers strive to become better at identifying the L2 learners’ backgrounds and previous knowledge.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka den muntliga kommunikationens ställning i dagens skola. Jag är intresserad av lärarnas upplevelser av den muntliga kommunikationen när det kommer till undervisning och hur den muntliga kommunikationen förhåller sig till skriften. Genom hänvisning till ett flertal olika källor belyses ämnet ur olika vinklar för att skapa en tydligare bild av tidigare åsikter och kunskaper. Undersökningen är kvalitativt genomförd genom metoden intervju. Den teoretiska utgångspunkten grundas i Vygotskijs sociokulturella perspektiv som framhåller att lärandet är en aktiv del genom interaktion mellan utveckling och undervisning, varvid det läggs stort ansvar på läraren. Resultatet ger vid handen att det är svårt att avgöra hur den muntliga kommunikationen förhåller sig i skolan. Det framkommer att lärare saknar undervisning inom retorik, vilket visar på en brist av muntlig kommunikation inom lärarutbildningen. Lärarna framhåller dock att arbetet med muntlig kommunikation är viktigt för elevernas uttryckssätt samt förståelse. När det gäller den muntliga och skriftliga kommunikationen betonas av lärarna ett samspel där emellan för att nå utveckling. 

Syftet med studien var att beskriva hur lärare tolkar informationen i läroplanen angå- ende begreppet livsåskådning, samt hur de planerar och genomför undervisning kring begreppet. Begreppet livsåskådning beskrivs som grundupplevelser om människans världsbild. Människor kan ha olika upplevelser i religiös och icke-religiös mening. Människors syn på tillvaron och världen, kan utgöra en livsåskådning. Begreppet livs- åskådning inkluderar många frågeställningar kring varför vi finns, hur människan är, vad samhället står för, och tron på högre makter. Från forskning från 70-talet visar in- ternationell forskning att det inte finns någon motsvarighet till begreppet, dock används ordet ”worldview”. Lpo94 beskriver hur skolan aktivt ska främja alla människors lika värde. I Lgr11 beskrivs hur människans sätt att se på livet har förändrats och utvecklats ständigt. Religion och livsåskådning är centrala begrepp inom religionskunskap då de är viktiga för den mänskliga kulturen. I dagens samhälle lever vi i mångfald och ökad kunskap ger oss förståelse för varandra. Skolan ska genom religionsundervisning upp- märksamma hur människor inom religiösa traditioner lever och hur människor uttrycker sin tro och sin religion på olika sätt. Lgr11 beskriver hur eleverna ska få möjlighet att utveckla och reflektera över sina egna livsfrågor, identitet och förhållningssätt.

I undervisningen diskuteras vad som kan påverka elevernas förståelse för religion och livsåskådning. Det finns negativa aspekter med att läraren bestämmer vad undervis- ningen handlar om då läraren själv har en åskådning och en tolkning som läraren anser vara viktig. Detta skulle kunna leda till att eleverna själva inte får utrymme att utveckla sin livsåskådning. För att göra en koppling mellan livsåskådning och didaktik beskrivs hur eleverna ska få utrymme att skapa ett eget val gällande olika livsåskådningar. Undervisningen i religion ska ge eleverna kunskap om olika åskådningar. Eleverna får framförallt kunskap kring världsreligionerna och en snabb genomgång gällande livså- skådningar. Alla människor har en livsåskådning och undervisningen ska ge eleverna möjlighet oavsett om de är religiösa eller inte. Icke-religiösa livsåskådningar utgör en del av religionsämnet även olika former av riter och kulturer ingår.

Studien bygger på en kvalitativ design, vilket innebär målsättningen att skaffa en djupare förståelse. Denna undersökning baseras på intervjuer med tre lärare för grundskolan, 4-6, som undervisar i religionskunskap. Informanterna arbetar på en skola i Mellansverige. Intervjuerna genomförs som semistrukturerade, ljudinspelade intervjuer, med öppna följdfrågor. Efter intervjun transkriberades materialet omgående av författaren. Texten lästes ett flertal gånger i sin helhet, för att finna likheter och skillnader i lärarnas beskriv- ning av begreppet livsåskådning. Resultatet delas in i kategorier som sammanbinder in- tervjufrågorna och dess svar. Fyra kategorier framkom: Begreppet livsåskådning, Lärar- nas beskrivning av begreppet livsåskådning i läroplanerna och Lärarnas tolkning av läro- planen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning. Inom kategorin Lärares tolkning av läroplanen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning är indelad i fem underkategorier enligt: Tolkning, Planering, Genomförandet, Lärarnas beskrivning av eleverna och Lärarlaget. Resultatet visade att informanterna inte hade kännedom om begreppet livsåskådning och inte heller hade tid att undervisa om begreppet inom religionsämnet. Studien visade också att lärarna ansåg det svårt att diskutera med elever gällande deras livsåskådning då det uppfattas som känsligt.

Syftet med studien var att beskriva hur lärare tolkar informationen i läroplanen angå- ende begreppet livsåskådning, samt hur de planerar och genomför undervisning kring begreppet. Begreppet livsåskådning beskrivs som grundupplevelser om människans världsbild. Människor kan ha olika upplevelser i religiös och icke-religiös mening. Människors syn på tillvaron och världen, kan utgöra en livsåskådning. Begreppet livs- åskådning inkluderar många frågeställningar kring varför vi finns, hur människan är, vad samhället står för, och tron på högre makter. Från forskning från 70-talet visar in- ternationell forskning att det inte finns någon motsvarighet till begreppet, dock används ordet ”worldview”. Lpo94 beskriver hur skolan aktivt ska främja alla människors lika värde. I Lgr11 beskrivs hur människans sätt att se på livet har förändrats och utvecklats ständigt. Religion och livsåskådning är centrala begrepp inom religionskunskap då de är viktiga för den mänskliga kulturen. I dagens samhälle lever vi i mångfald och ökad kunskap ger oss förståelse för varandra. Skolan ska genom religionsundervisning upp- märksamma hur människor inom religiösa traditioner lever och hur människor uttrycker sin tro och sin religion på olika sätt. Lgr11 beskriver hur eleverna ska få möjlighet att utveckla och reflektera över sina egna livsfrågor, identitet och förhållningssätt.

I undervisningen diskuteras vad som kan påverka elevernas förståelse för religion och livsåskådning. Det finns negativa aspekter med att läraren bestämmer vad undervis- ningen handlar om då läraren själv har en åskådning och en tolkning som läraren anser vara viktig. Detta skulle kunna leda till att eleverna själva inte får utrymme att utveckla sin livsåskådning. För att göra en koppling mellan livsåskådning och didaktik beskrivs hur eleverna ska få utrymme att skapa ett eget val gällande olika livsåskådningar. Undervisningen i religion ska ge eleverna kunskap om olika åskådningar. Eleverna får framförallt kunskap kring världsreligionerna och en snabb genomgång gällande livså- skådningar. Alla människor har en livsåskådning och undervisningen ska ge eleverna möjlighet oavsett om de är religiösa eller inte. Icke-religiösa livsåskådningar utgör en del av religionsämnet även olika former av riter och kulturer ingår.

Studien bygger på en kvalitativ design, vilket innebär målsättningen att skaffa en djupare förståelse. Denna undersökning baseras på intervjuer med tre lärare för grundskolan, 4-6, som undervisar i religionskunskap. Informanterna arbetar på en skola i Mellansverige. Intervjuerna genomförs som semistrukturerade, ljudinspelade intervjuer, med öppna följdfrågor. Efter intervjun transkriberades materialet omgående av författaren. Texten lästes ett flertal gånger i sin helhet, för att finna likheter och skillnader i lärarnas beskriv- ning av begreppet livsåskådning. Resultatet delas in i kategorier som sammanbinder in- tervjufrågorna och dess svar. Fyra kategorier framkom: Begreppet livsåskådning, Lärar- nas beskrivning av begreppet livsåskådning i läroplanerna och Lärarnas tolkning av läro- planen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning. Inom kategorin Lärares tolkning av läroplanen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning är indelad i fem underkategorier enligt: Tolkning, Planering, Genomförandet, Lärarnas beskrivning av eleverna och Lärarlaget. Resultatet visade att informanterna inte hade kännedom om begreppet livsåskådning och inte heller hade tid att undervisa om begreppet inom religionsämnet. Studien visade också att lärarna ansåg det svårt att diskutera med elever gällande deras livsåskådning då det uppfattas som känsligt.

The purpose of this study was to investigate how factors such as the home environment and children's social and emotional relationships might affect the literacy development, especially if children who live in a dysfunctional environment are at risk of further reading- and writing difficulties. I have been inspired by triangulation, and have used three different kinds of qualitative interviews for the study. Due to the restrictions of the size for this study, I have had to limit the amount of interviews and have conducted interviews with two adult survivors using unstructured conversational interviews, which share many similarities with regular life stories. I have also conducted a semi-structured interview with a teacher for special needs education.  The results of the study showed that a child’s environment, culture and past experience can inhibit or support the literacy development. For those children who live in a dysfunctional environment, the literacy development affects negatively because of the lack of security, motivation, support and structure, important things which a child needs. This kind of environment is causing emotional and concentration difficulties because the mind is focused on other things than school work, which inhibit the learning.

Detta examensarbete behandlar undervisning i läsförståelsestrategier och genrekunskap. Studien utgår från forskning som visar att undervisning i dessa områden är av stor vikt för elevernas utveckling av läsförståelse. Läsförståelse i sig är grunden för framtida kunskapsinhämtning och vidare studier. Studien har som syfte att undersöka hur lärare i förskoleklass t.o.m. årskurs 3 arbetar explicit med läsförståelsestrategier och genrekunskap. Undersökningen bygger på en webbaserad enkätstudie till samtliga lärare för gällande årskurser i ämnena svenska, matematik, SO och NO/Teknik. Studien begränsar sig till att undersöka en kommun i södra Sverige. Resultaten är samstämmiga på så sätt att övervägande antal tillfrågade lärare anser sig undervisa explicit i läsförståelsestrategier. Något färre anser sig undervisa explicit i genrekunskap. Svaren visar även att undervisning förekommer i mindre omfång i denna kommun än vad som är önskvärt enligt forskningen i både läsförståelsestrategier och genrekunskap.

Syftet med denna undersökning är att visa vilken betydelse uppgiftstexter har för elever i årskurs 5 när de ska lösa matematiska problem. Eleverna i klassen fick göra två matematiska test; en med uppgifter formulerade i text och en med uppgifter presenterade med endast siffror och matematiska tecken. Tidigare forskning, gjord på elever som läser matematik på sitt andraspråk (Bernardo, 2002), visar att eleverna presterar bättre då endast siffror, och ingen text, finns med i provet. Resultatet i den här undersökningen visar en svag trend åt det hållet medan den starka tendensen var skillnaden i resultat mellan de två könen då flickor tenderade att prestera betydligt bättre än pojkarna oavsett om uppgifterna gavs i form av text eller som rena sifferövningar. 

Den här uppsatsen jämför hur lingvistisk överföring behandlas engelska kursböcker för årskurs 7 och årskurs 11 i svenska skolor. Studien har fokuserat på att undersöka i vilken mån författarna uttryckligen eller underförstått refererat till överföring och transfer genom att identifiera var kursböckerna innehåller information om likheter och skillnader mellan svenska och engelska. Resultaten från denna studie visar att sådana jämförelser mellan språken fanns i alla böcker, men att uttrycklig jämförelse var det vanligast sättet för författarna att visa på likheter och skillnader. Av de fyra olika lingvistiska nivåer som användes i denna studie (uttal, grammatik, ordförråd, pragmatik), förekom jämförelse av grammatik mest. Författarna till böckerna för årskurs 7 använde sig mer av jämförelser mellan språken än författarna till böckerna för årskurs 11. En slutsats som man kan dra av denna studie är att det är upp till författarna själva att bestämma i vilken mån de ska jämföra de två språken, eftersom läroplanen för ämnet engelska inte ger någon information om hur överföring ska hanteras i språkinlärning. 

Denna studie har till uppgift att ta reda på hur ett urval lärare tror sig arbeta med läsutveckling i grundskolans tidiga åldrar. Syftet är att ge en inblick i hur undervisningen i läsförståelse kan se ut i praktiken, vilken roll lärarna anser att vårdnadshavarna har i sina barns läsutveckling samt få en fördjupad kunskap i vad lärarna upplever kan motivera sina elever till att vilja läsa. Studien utförs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lärare utifrån aspekten att få kunskap om hur informanterna uppfattar sin sociala verklighet. Undersökningen visar att under gemensam högläsning modelleras lässtrategier till eleverna, sedan får de träna på att använda dessa på egen hand. Lässtrategierna hjälper eleverna att fundera över texter på olika nivåer. I enlighet med det sociokulturella perspektivet, menar lärarna i studien att man i samtalet får ta del av nya erfarenheter och åsikter som hjälper en att utveckla ny förståelse för sin omvärld. De tillfrågade lärarna anser att vårdnadshavarnas delaktighet i barnens läsning är av stor betydelse för läsutvecklingen. Motivation till läsning skapas genom att utgå från elevers intressen och när eleverna förstår att läsningen har betydelse för dem.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder engelskalärare använder när de ger återkoppling på elevers skriftliga arbeten och vilka faktorer som påverkar deras val. Vidare var även syftet att undersöka vilka erfarenheter lärare har av digitalisering i förhållande till återkoppling. Fem semi-strukturerade intervjuer hölls med fem aktiva, legitimerade gymnasielärare som undervisar i engelska. Resultatet visade att lärarna använder olika metoder när de ger återkoppling, men det finns vissa gemensamma nämnare. Alla ägnar sig huvudsakligen åt formativ återkoppling som utav fyra av fem respondenter ges skriftligt. Fyra av fem respondenter låter elever skicka in texter genom Itslearning eller DigiExam, men printar därefter ut texterna och ger tillbaka dem med handskrivna kommentarer. En respondent ger all feedback elektroniskt. De faktorer som påverkar lärarnas metodval mest var tidsbrist, upplevelsen av bristande engagemang hos eleverna samt att beslutet om vilka digitala verktyg som ska användas har tagits av rektorer och ledningsgrupp. Faktumet att beslutet togs utan att involvera lärare påverkar och limiterar lärarnas frihet att göra sitt jobb, vilket kan vara en förklaring till flera respondenters negativa inställning till de digitala verktygen. Två respondenter vill inte använda de digitala verktygen som ledningsgruppen implementerat eftersom de anser att verktygen inte passar deras föredragna återkopplingsmetod.