Introduction: This study investigates the individual and combined impacts ofloneliness and social isolation on 20-year mortality risks among older men andwomen.Methods: Utilizing data from the Norwegian Life Course, Ageing, and Generationstudy (NorLAG) carried out in 2002, 2007 and 2017, we assessed loneliness viadirect and indirect questions, and social isolation through factors like partnershipstatus and contact frequency with family and friends. Yearly information onmortality was derived from the national registries and was available untilNovember 2022. Gender-stratified Cox regression models adjusted for age andother risk factors were employed.Results: Of the 11,028 unique respondents, 9,952 participants were includedin the study sample, 1,008 (19.8%) women and 1,295 (26.6%) men died. In thefully adjusted models including indirectly assessed loneliness, social isolationincreased the 20-year mortality risk by 16% (HR  =  1.16, 95% CI 1.09–1.24)for women and 15% (HR  =  1.15, 95% CI 1.09–1.21) for men. This effect wasprimarily driven by the absence of a partner and little contact with children forboth genders. Loneliness measured with indirect questions lost its significantassociation with mortality after adjusting for social isolation and other factorsin both genders. However, for men, reporting loneliness via a direct questionwas associated with a higher mortality risk, even in the fully controlled models(HR  =  1.20, 96% CI 1.06–1.36). Interactions between loneliness and socialisolation were not, or only borderline significantly, associated with mortalityrisks in the fully controlled models.Discussion: Social isolation, but not loneliness measured with indirect questionsare associated with a 15–16% higher mortality risk in both men and women.However, loneliness assessed with a direct question is associated with increasedmortality in men, even after controlling for social isolation and other relevantfactors, which might suggest that men may deny loneliness, unless it is (very)severe. These findings emphasize the importance of methodological precisionin the measurement of loneliness and social isolation.

The concept of open innovation was introduced by Henry Chesbrough in 2003 and refers to firms' use of inflows and outflows of knowledge to improve innovation processes. The concept has received considerable scholarly attention, but most research has focused on how manufacturing firms can manage inflows of knowledge during their product innovation processes. How outflows of knowledge can be managed by service firms during their innovation processes has until now not received the same scholarly attention. In this chapter, we therefore aim to contribute in filling this knowledge gap by observing an innovation project in tourism during its implementation. The findings suggested that tourism firms reveal different types of knowledge to other tourism firms in non-pecuniary outbound open innovation processes. In this case the knowledge was revealed in joint workshops where several firms participated and in bi-lateral meetings between two firms, and sometimes the knowledge was transferred via consultants or researchers that acted as "knowledge mediators". The findings also suggested that tourism firms decided to reveal knowledge to other firms to improve their image, increase the market size and to sharpen up their own business. Implications for management as well as the need for further research are discussed in the chapter.

This study aims to explore the impact of negative life events on identity development through a qualitative systematic literature review and qualitative content analysis. The research seeks to understand how negative life events trigger identity crises and influence self-perception. Method: A systematic search was conducted in the PsycInfo and PubMed databases, resulting in the selection of 12 relevant studies for analysis. Themes were identified through qualitative content analysis to elucidate the effects of negative life events on identity. Results: The analysis revealed that negative life events can lead to both identity challenges and personal growth. The findings underscore the importance of supporting individuals experiencing identity crises for authentic identity development. Conclusion: Understanding the complexities of identity formation in the face of adversity is crucial for providing effective support and interventions. Further research in this area is essential for enhancing our knowledge of how individuals navigate identity development amidst negative life events.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka copingstrategier samt livstillfredsställelse bland studenter. Ett ytterligare syfte var att dels undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnor gällande vilka copingstrategier som används mest, dels skillnader i sambandet mellan copingstrategier och livstillfredsställelse.  Undersökningen genomfördes genom en elektronisk enkät. Urvalet var ett tillfällighetsurval av kvinnor och män i åldrarna 18- 47 som studerade vid ett universitet. Totalt 128 stycken deltagare, 44 män och 84 kvinnor. Deltagarna besvarade en enkät som bestod av bakgrundsfrågor och mätinstrument som mätte stresshantering och livstillfredsställelse. Resultatet visade att de mest använda copingstrategierna var aktiv coping, planering och accepterande. Slutsatsen är att män och kvinnor skiljer sig i avseende på copingstrategier samt att livstillfredsställelse korrelerar med copingstrategier.  

Nyckelord: Stress, studenter, copingstrategier, livstillfredsställelse 

Following recent critiques of the metrocentric nature of global youth studies, this paper explores the role of place in current research on youth political action in Sweden. Drawing on Agnew’s [2011. “Chapter 23: Space and Place.” In Handbook of Geographical Knowledge, edited by J. Agnew, and D. Livingstone. London: Sage] concept of place and using qualitative interpretive review as our method, we examined three sets of research publications on three different aspects of youth political action in Sweden. Our analysis found that place was addressed differently in each set of publications: youth political socialization and civic engagement were approached as placeless, street protests were examined as place assumed and urban justice movements were studied as place-based. The first two sets of publications contribute to reproducing a metrocentric understanding of youth political action, where urban areas are constructed as the key settings for political action among young people, while rural or peripheral areas are assumed to work in the same way or are depicted as non-political. By contrast, the publications on urban justice movements offered an alternative by exploring political action as place-based. The need to study the place-specific ways that young people do politics is discussed, with its potential to further the understanding of how young people do politics from where they are.

Background: Sexual harassment (SH) in the workplace is prevalent and associated with poor health. Universities are large workplaces with complex formal and informal power relations, which may influence the prevalence of SH. Although employees and students share the university context, few studies on SH have included both groups. The overall aim of the study was to investigate SH among employees and students at a large Swedish public university regarding types of harassment, prevalence in different groups, characteristics of the perpetrators, and the circumstances in which it occurs. Methods: A cross-sectional analysis was performed, based on a web-based survey with 120 items that was sent out to all staff, including PhD students (N = 8,238) and students (N = 30,244) in November 2019. The response rate was 33% for staff and 32% for students. Exposure to SH was defined as having experienced at least one of ten defined SH behaviors during their work or studies. Results: Among women, 24.5% of staff and 26.8% of students reported having been exposed to SH. The corresponding figures were 7.0% and 11.3% for male staff and students and 33.3% and 29.4% for non-binary individuals among staff and students. Unwelcome comments, suggestive looks or gestures, and ‘inadvertent’ brushing or touching were the three most common forms of reported harassment, both among staff and students. Attempted or completed rape had been experienced by 2.1% of female and 0.6% of male students. Male and female perpetrators were reported by about 80% and 15%, respectively, of exposed participants. Among staff most reported events occurred during the everyday operation of the university, while among students the majority of the events took place during social events linked to student life. When exposed to a perpetrator from the same group (staff or students), women reported more often being in a subordinate power position in relation to the perpetrator. Conclusions: The results indicate that sexual harassment is common in the university context, and interventions and case management routines of events should consider power relations between victim and perpetrator, as well as the various contexts within which sexual harassment takes place.

Syftet med studien var att kartlägga om det fanns ett samband mellan lärares kunskap om diagnosen ADHD och deras känslomässiga attityd inför elever med diagnosen samt om det fanns något samband mellan lärares kunskap om ADHD och vilka strategier de använde i klassrummet för att bemöta eleverna med diagnosen. Studien genomfördes som en enkätstudie där urvalet bestod av lärare i årskurs 1 – 9. Lärarna fick besvara kunskapsfrågor samt självskattande frågor angående attityd samt användande av strategi. En länk till en webbenkät mailades till 400 rektorer på olika grundskolor i Sverige. Om rektorn godkände skolans medverkan i studien vidarebefordrade han/hon enkätlänken till lärarna på respektive skola. Enkäten var en omarbetad version av den enkät som Kos (2004) använde i den studie som genomfördes i England. Enkätsvaren analyserades genom att sex olika linjära regressionsanalyser genomfördes. Resultatet visade ett signifikant samband mellan lärares kunskap, känslomässiga attityd inför elever med ADHD och självskattat val av strategi. 

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning barn som utreds för ADHD och/eller autism utsatts för potentiellt traumatiserande händelser (PTE) samt utvecklat symtom på posttraumatisk stress eller annan psykisk ohälsa. Metod: Studien var av tvärsnittsdesign. 62 barn, 8–17 år gamla, remitterade för utredning av ADHD och/eller autism vid neuropsykiatriska mottagningen (NP-mottagningen) på Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Karlstad inkluderades i studien. Deskriptiva data för exponering för PTE analyserades och jämfördes med normgrupp. Posttraumatiska symtom samt symtom på övrig psykisk ohälsa undersöktes deskriptivt och signifikansprövades mot normgrupp. Resultat: Resultatet visade att studiegruppen hade en utmärkande hög frekvens av PTE (typvärde 5), i synnerhet PTE av interpersonell karaktär. Resultatet visade signifikant högre grad av både traumasymtom och symtom gällande övrig psykisk ohälsa jämfört med normgrupp, samt en stor andel överstigande kliniska gränsvärden på exempelvis posttraumatiska symtom, dissociation, ångest, depression, hyperaktivitet och kamratproblematik. En explorativ analys av kön- och åldersskillnader för posttraumatiska symtom visade en generellt högre grad hos flickor än pojkar samt att äldre generellt skattade högre än yngre. Vidare erhölls flera signifikanta korrelationer för PTE av interpersonell karaktär och symtom kopplade till PTSD (ångest, depression, posttraumatisk stress, ilska och dissociation). Slutsatser: Gruppen barn och unga som utreds för ADHD och/eller autism är en högt belastad grupp. Både gällande förekomst av potentiellt traumatiserande händelser, traumasymtom och symtom på övrig psykisk ohälsa. Framträdande är att PTE av interpersonell karaktär är extra vanligt i gruppen och att flickor mellan 12–17 år har utstickande höga posttraumatiska symtom.

Syftet med den här studien var att ta reda hur familjehemsföräldrar upplever sitt uppdrag och det ansvar som uppdraget medför, vad som ger familjehemsföräldrar drivkraften att fortsätta med uppdragen, samt vilken känslomässig relation familjehemsföräldrar upplever att de får till de placerade barnen.

Studien består av sex intervjuer med olika typer av familjehem, varav fem enskilda intervjuer och en parintervju. Det insamlade materialet analyserades med innehållsanalys. Tre teman framträdde i resultatet vilka var: Uppdraget som familjehem, varför familjehem och vardag som familjehem. Resultatet analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt Antonovskys begrepp känsla av sammanhang, KASAM, och Bowlbys anknytningsteori. Resultatet visade att familjehemmen har olika synsätt beroende på hur länge de har varit familjehem, vilken typ av placeringar de haft och har, men framförallt av vilken anledning familjehemmet blev familjehem från början.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om klienters och terapeuters skattningar av allians stämmer överens, om det finns ett samband mellan allians och tillfredsställelse samt hur klienternas skattningar av tillfredsställelse (CSQ-8) står sig i jämförelse med ett normvärde. För att undersöka detta användes statistiska tester samt en kvalitativ tematisk analys. Studien kom fram till att det inte finns någon skillnad i skattning av allians som helhet mellan klienter och terapeuter, men att det finns en skillnad inom de olika dimensionerna. Det finns även ett samband mellan allians och tillfredsställelse, och en skillnad mellan klienter och ett normvärde skattat via Client Satisfaction Questionnaire-8 (CSQ-8). Teman som framkom kring förändring var: Relationsbyggande samspel, Lättnad, Icke-dömande. Slutsatserna är att allians skattas relativt lika mellan klient och terapeut, samt att det finns ett positivt samband mellan hög skattning av allians och hög skattning av tillfredsställelse. Slutligen finns det stöd för att studentterapin ger högre, eller åtminstone lika hög tillfredsställelse som annan psykiatrisk vård enligt en jämförelse mot normdata. Den tematiska analysen visar att terapin medfört stora förändringar i klienternas liv, och att det mesta verkar hänga ihop. Det belyser också hur viktigt det är med en personlig faktor i terapin.

Syftet var att få en inblick i hur handläggare/handledare upplever sitt arbete med arbetslösa. För att ta reda på detta användes en fenomenologisk metod; IPA (Interpretative Phenomenological Analysis). 10 personer intervjuades med denna metod och det kom fram ett antal teman av upplevelser som ger en förståelse för hur de upplever sitt arbete; en roll, frustration/ambivalens, givande arbete, krav, utvecklande arbete och engagemang.

De är människor som spelar en roll, en myndighetsroll. Upplevelserna är bland annat att arbetet är givande, utmanande och utvecklande och ger en chans att göra en skillnad i en människas liv. Dessa positiva aspekter, mötena med människor, delaktigheten i deras processer, väger över de negativa aspekter som nämns. Dessa är bland annat en större arbetsbelastning än vad som känns överkomligt, flera krav på personligheten samt stora krav på rättssäkerhet och enhetlighet.

Hade inte det positiva vägt över hade de inte jobbat kvar. Som konklusion kan sägas att det är ett arbete där de upplever sig vara behövda och där de känner att de kan utvecklas och göra en skillnad.

We propose a tentative research plan to increase students’ mental health

in elementary schools by implementing Internet of Things (IoT) technology. The

research plan should answer how to support students’ mental health using IoT

solutions and the critical factors influencing testbeds for IoT solutions with the

previously mentioned purpose. Our intended research method is Design Science,

which we plan to use stepwise.

I den här uppsatsen används Tematisk Analys (TA) för att undersöka frågan: Hur beskriver mindfulness- och meditationslärarna, förutsättningarna för effektiv mindfulness- och meditationsundervisning? Uppsatsens syfte är att belysa vikten av lärarna inom detta område. Grossman et al. (2004) pekar på bristen av utvärdering av mindfulnesslärare i den vetenskapliga litteraturen. Shapiro (2009) efterfrågar studier som svarar på frågan hur mindfulness lärs ut effektivt. Djupintervjuer med 12 erfarna lärare från olika meditationstraditioner har genomförts och resulterar i tre huvudteman samt nio underteman: huvudtema; Lärarkvalifikationer med underteman; Bli lärare, Vara lärare, Pedagogiska färdigheter och Sociala färdigheter, och huvudtema; Elevens egenskaper med underteman; Positiva egenskaper för lärande och Negativa aspekter att ta hänsyn till, samt huvudtema; Sammanhang med underteman; Användningsområden, Nivåer och Stöttande faktorer. Resultaten leder till argumentationen att vem som helst kan inta rollen som mindfulness- och meditationslärare beroende på eleverna och sammanhanget. Beroendeförhållandet mellan lärare, elev och sammanhang belyses samt åt vilket håll man bör sträva.

Objective: Several authors have suggested demands and requirements for teaching mindfulness and meditation. In the scientific literature there is however a lack of evaluation of mindfulness teachers and how to teach mindfulness meditation effectively. This study aims at providing deeper insight of the importance of the teachers in the field of mindfulness and meditation and it investigates how mindfulness and meditation teachers describe the prerequisites for teaching mindfulness and meditation.

Method: The method of Thematic Analysis, TA, was utilized to analyse the data from semi-structured interviews conducted with twelve experienced teachers, from different mindfulness and meditation traditions. The participants are mindfulness and meditation teachers from either within the Buddhist, secular or both Buddhist and secular contexts.

Results: The analysis resulted in three main themes and nine subthemes, such as for example the main theme; Teacher qualification with subthemes; Becoming teacher, Being teacher, Pedagogic skills and Social skills. The results suggest a flexible and pragmatic view on how mindfulness and meditation teaching should be provided. Instead of a fixed set of requirements for the teacher and the student, what makes mindfulness and meditation teaching effective has to do with the ability to recognize the potential in every unique situation with an understanding of the impermanent and interdependent relationship between teacher, student and context.

Conclusion: Being and becoming a teacher is a continuous process and anyone can assume the role of mindfulness and meditation teacher. It is dependent on the students and the context. A formalized education is not a prerequisite but what is required is sufficient compassion and insight. For the teacher’s compassion and insight to ripen and for the student to learn, non-ideal conditions and suffering, is required and it is helpful with supportive fellow practitioners, teachers, especially if they themselves practice what they teach and share what they know.

Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan sociala relationer och trivsel på ett medelstort svenskt callcenter. Tidigare forskning på området har kommit fram till att sociala relationer är en viktig faktor för att motverkar stress och höja trivselnivån på en arbetsplats.  Undersökningen genomfördes som en explorativ enkätstudie där de beroende variablerna studerats utifrån kön, ålder, anställningstid och projekt. Det visade sig att inga statistiskt signifikanta samband kunde hittas mellan bakgrundsvariablerna och trivsel. Däremot hittades ett statistiskt signifikant samband mellan respondenternas sociala relationer och trivselnivå. Ålder och anställningstid är faktorer som påverkade de anställdas sociala relationer. Sammanfattningsvis ger studien stöd till teorier som förespråkar vikten av socialt stöd på arbetsplatser. Ålder och anställningstid skapar förutsättningar för hur djupa sociala relationer man har med sina medarbetare och chefer. Det finns även vissa indikationer i data som pekar på att ålder påverkar hur de anställda trivs. Uppsatsen bidrar med att ge ytterligare stöd till redan befintliga teorier gällande trivsel och sociala relationer samt att de teorierna också är applicerbara på ett företag verksamt inom callcenter-branschen.

Sammanfattning

Den offentliga sektorn har under de två senaste decennierna förändras genom att New Public Management har implementerats vilket medfört att många reformer har genomförts. Det har inneburit att den offentliga sektorn har effektiviserats och slimmats. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer de intervjuade lärarna och rektorerna upplever stressande samt hur de hanterar sin arbetssituation vid arbetsrelaterad stress. Mitt intresse för ämnet kommer av att jag själv arbetar som lärare på en gymnasieskola och därmed har ett inifrån perspektiv av hur lärare men även rektorer påverkas av stress.

Jag valde en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats som innebär tolkning och reflektion. Metoden för att inhämta empiriskt material till min studie skedde genom öppna halvstrukturerade intervjuer som innebär en flexibilitet vid intervjutillfället. Analysen av mitt material gjordes genom att jag kontinuerligt rörde mig mellan delar och helhet i en process.

Enligt Eriksson och Larsson (2011) innebär socialt stöd att relationerna till kollegor och chefer är mycket betydelsefulla. Detta bekräftar informanterna i studien. Samtidigt visar också studien att positiva interaktionsritualer var grundläggande och viktiga för lärarna och rektorerna. Collins (2004) och Olsson (2008) menar att positiva interaktionsritualer ger emotionell energi som medverkar till att individer och grupper kan hantera stressade situationer lättare. Resultatet visade även att lärarna och rektorerna använder sig av liknande strategier för att hantera sin arbetssituation vid stress och att de inom strategierna gör prioriteringar för vad som är viktigast. Det övergripande som studien visar är att det kontinuerligt råder en tidsbrist i informanternas arbete som de försöker att hantera genom olika strategier. 

Januari 2020 blev FN:s barnkonvention svensk lag, vilket föranledde ett antal frågor kringhuruvida barnets rättigheter påverkas inom socialtjänsten. Syftet med studien var att skapa enförståelse om hur socialsekreterare beaktar barnperspektivet i handläggningen av ärenden somrör ekonomiskt bistånd. Vi använde oss utav en kvalitativ metod där samlade vi in empiri medhjälp av sex intervjuer med socialsekreterare i fyra olika kommuner. En analys gjordes medhjälp av det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att barn inomekonomiskt bistånd uppmärksammades genom sina vårdnadshavare och barnperspektivetframfördes endast vid akuta situationer, exempelvis vräkningsförebyggande arbete. Resultatetvisade också att socialsekreterares handlingsutrymme är begränsad av verksamhets lagar, regleroch riktlinjer. Däremot omnämns barnperspektivet i kommunens riktlinjer men på ett otydligtsätt. Slutsatsen av denna studie väckte ytterligare fråga kring hur barns delaktighet och hur ettbarnperspektiv kan integreras i det praktiska arbetet inom ekonomiskt bistånd.  

The importance and perception of privacy varies from one context to the other. However, everyone values his or her privacy to a certain extent. The subjectivity of that value, attitudes, and behaviors would depend on different entangling factors. It is important to understand the motivation that influences human behavior, whether to protect or share their information. In this paper, we aim at understanding the boundaries of privacy, factors influencing information sharing behavior including experiences (reciprocities of privacy), and efforts taken to protect one’s data. We collected data using quantitative (survey/quiz) and qualitative means (focus groups). In the survey/quiz, our results showed that intrusion experience and awareness have a significant correlation between sharing of data. Furthermore, our focus groups results yielded details on influencing factors for privacy reciprocities and tradeoffs. We discuss our results in terms of privacy incentives and factors influencing the sharing behavior of their information. Finally, we highlight the complexity of behavior where intrinsic and extrinsic motivations could clash and result in a dilemma such as the privacy paradox phenomenon. © 2019, Springer Nature Switzerland AG.

Aid administrators meet many elderlies in their professional role. The aim was with an from a theoretical perspective on ageism study aid administrator's experiences of discrimination against older people. In this study, the question was asked how they feel about discrimination of older people in society and what they think can strengthen the position for elderly as a group. In this study five aid administrators were interviewed about their experiences of elderly people’s discrimination. The results were analyzed using an ageism perspective with a qualitative content analysis. The result shows that aid administrators see ageism in society by meeting with older people and through social perception. They stated that discrimination, prejudice and stereotypes in society that cause problems for older people like, exclusion, poor treatment and a contributor to a negative self-image. Older becomes less represented than other groups, overrides and availability in society is not adapted to their needs and abilities. Aid administrators argue that the perception of the elderly is an area for improvement. To succeed aid administrators, see the need for knowledge about ageism and that society listens to what older people want and need. It is society's duty to combat discrimination and protect human equivalence.

Föreliggande studie syftade till att undersöka om digital teknik och konstruktionsnivå påverkar intentionen att shoppa second-hand. Forskning visar att människans klimatpåverkan måste minska och att klädindustrin är en stor belastning för klimatet. Ett sätt att minska detta är att åstadkomma beteendeförändringar hos konsumenterna. Forskning indikerar att digital teknik möjliggör beteendeförändringar och att manipulation av konstruktionsnivå påverkar förmågan att fatta hållbara beslut. Hypotesen var att deltagare som manipulerades att tänka på abstrakt konstruktionsnivå och samtidigt utsattes för betingelsen med digital teknik, skulle uppvisa en större intention att shoppa second-hand. Intention att shoppa second-hand mättes via intentionsmåtten Satisfaction, Net promoter score (NPS) och Attractiveness. I studien deltog 554 deltagare som besvarade en elektronisk enkät där de efter manipulation av konstruktionsnivå och digital teknik fick skatta sin intention att shoppa second-hand. Manipulationen av konstruktionsnivå utformades i enlighet med tidigare beprövad manipulation. Tre tvåvägs oberoende ANOVA utfördes. Av resultatet framgår att digital teknik haft effekt på intention att shoppa second-hand i Satisfaction. Konstruktionsnivå eller interaktion mellan digital teknik och konstruktionsnivå har inte haft någon effekt i Satisfaction. Digital teknik, konstruktionsnivå eller interaktion dem emellan har inte haft någon effekt på intention att shoppa second-hand i NPS eller Attractiveness. Möjliga förklaringar till detta och studiens slutsatser är 1) att metoden för hur konstruktionsnivå manipulerats är svår att utföra i elektroniskt format och 2) samtliga deltagare påverkades att tänka på hållbarhet och miljömedvetenhet, vilket kan ha lett till att effekten av manipulationen av konstruktionsnivå inte skapade några skillnader i intention. Vidare forskning är nödvändig. 

Syftet med studien var att undersöka hur mödrar upplevde relationen till handläggarna under hela kontaktfamiljsprocessen på Familjeavdelningen i Karlstad kommun. För att undersöka detta valdes en kvalitativ metod där fem mödrar med minst ett års erfarenhet av kontaktfamiljsinsatsen intervjuades. Frågeställningarna var hur mödrarna upplevde delaktighet, bemötandet och vad de tror kunde påverka relationen med handläggaren. För att djupare kunna undersöka vad som sker i mötet mellan mödrarna och handläggarna analyserades materialet utifrån kommunikationsteori samt begreppet makt. Resultatet i studien visade att mödrarna till stor del kände sig delaktiga och väl bemötta av handläggarna på Familjeavdelningen. Denna känsla uppstod när de kände sig lyssnade på och upplevde tillit till handläggaren. En utmaning i relationen var handläggarbyten eller när mödrarna upplevde att de blivit bemötta alltför rutinmässigt. Mödrarna upplevde då otrygghet, vilket kunde resultera i en sämre relation till handläggarna. Vidare kunde vi även identifiera att det finns en rädsla för socialtjänsten hos mödrar med negativa erfarenheter av socialtjänsten, vilket i vissa fall påverkade deras möjlighet till delaktighet.

Sammanfattning

Studien undersökte idrotts- och yogaledares upplevelser av utmaningarna med social distansering/fysiskt avstånd under Covid-19 krisen.  Deltagarna i studien var fyra kvinnor och en man som var engagerade som ledare inom idrott eller yoga.

Tematisk analys användes och ledde till tre teman oro, rädsla och ovisshet kontra lugn, styrka och beslutsamhet, det andra var mentala och praktiska utmaningar - kommunikation i kristid och det tredje temat var en förenande framtid - globalt och lokalt.

              Slutsatserna i studien var att det är svårt att ha en god förberedelse för en helt oväntad kris samtidigt som många av de lärdomar ledarna tagit med sig under den första delen av den pågående krisen kan använda även i tider då det inte är kris. Något gott har kommit ur en dramatisk förändring vilket kommer påverka framtida verksamhet ifråga om digital teknik, utbud men framförallt samarbeten. Vidare studier bör fokusera på hur det engagemang och den kraft som finns i föreningsvärlden kan användas ytterligare för att öka individers välmående och hur kommuner och stat kan säkra överlevnad för de här viktiga föreningarna

Nyckelord: Idrotts- och yogaföreningar, utmaningar, Covid-19, pandemi.

Genomförbarheten av Project Support (PS), ett individuellt föräldrastöd för våldsutsatta mammor utvecklat i USA, utvärderas inom ramen för svensk socialtjänst i denna studie. Sammanlagt trettio behandlare har utbildats i metoden, som anpassats till svenska förhållanden i samarbete med upphovsmännen. Tjugonio familjer hade inkluderats i behandling vid sttudiens avslut. Såväl behandlare som mammor uppskattade metoden och bedömde att den var en lämplig insats som förbättrade föräldrarnas samspel med sina barn. Mammornas självskattade föräldraförmåga förbättrades signifikant, och barnens symtomnivåer sänktes. Vissa svårigheter för implementering identifierades, dels metodspecifika, dels relaterade till omständigheter i socialtjänsten.

Intimate partner violence (IPV) constitutes a hidden health risk for exposed mothers and children. In Sweden, screening for IPV in healthcare has only been routine during pregnancy, despite an increase in IPV following childbirth. The arguments against routine questions postpartum have concerned a lack of evidence of beneficial effects as well as fear of stigmatizing women or placing abused women at further risk. Increased understanding of women’s attitudes to routine questions may allay these fears. In this study, 198 mothers in 12 child healthcare centres (CHCs) filled in a short questionnaire about their exposure and received information on IPV at a regular baby check-up visit. The mothers’ lifetime prevalence of exposure to IPV was 16%. One hundred and twenty-eight mothers participated in a telephone interview, giving their opinion on the screening experience. The intervention was well-received by most of the mothers who reported that questions and information on IPV are essential for parents, considering the health risks for children, and that the CHC is a natural arena for this. Necessary prerequisites were that questioning be routine to avoid stigmatizing and be offered in privacy without the partner being present.

Detta är en gedigen grundbok om barn, unga och trauma. Tre av Sveriges mest erfarna kliniker och forskare inom området delar här med sig av sin kunskap och sina erfarenheter.

Författarna beskriver utförligt reaktionsmönster och symtombilder, samt samspel mellan barn och föräldrar efter traumatiska påfrestningar. Boken tar bland annat upp barn och unga som har misshandlats, utsatts för sexuella övergrepp, bevittnat våld mot sin förälder, förlorat en närstående och barn som har utsatts för organiserat våld i sina hemländer. Författarna berättar även om olika insatser och behandlingsmetoder som har stöd i forskning.

Boken riktar sig till studerande och yrkesverksamma som vill lära sig mer om hur de ska förstå, möta och hjälpa traumatiserade barn och unga, till exempel inom hälso- och sjukvården, skolan, socialtjänsten och kriminalvården.

Syftet var att genom en kvalitativ metod försöka få en djupare förståelse om hur före detta rökare upplever omställningen till ett beroendefritt liv samt hur de undviker att falla tillbaka till beroendet. För att kunna uppfylla syftet så intervjuades före detta rökare. De fick berätta om processen hur de slutade röka och hur de idag lever ett rökfritt liv. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys.

                      Utifrån den tematiska analysen framkom gemensamma teman för respondenterna om hur det är att leva som rökfri, dessa teman var Beslutsamheten att bli rökfri och motivationen bakom, Hur man bemästrar ett röksug, Ökad medvetenhet om rökning. Dessa teman ger en bild av hur före detta rökare upplever omställningen till ett beroendefritt liv och hur de undviker att falla tillbaka till beroendet. Studiens slutsats visade bland annat att leva rökfri bidrar till en mycket bättre hälsa och positiv personlig förändring.

Nyckelord: rökfri, beroende, återfall, livsförändring, hälsan 

Syftet med studien var att undersöka chefers upplevelser av att leda på ett aktivitetsbaserat kontor. I studien tillämpades en kvalitativ metod och intervjuer användes för datainsamling. Nio chefer ingick i studien och delade med sig av sina upplevelser i semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys av materialet genererade fyra olika teman. Temat Tillgänglighet beskriver en utsatthet i den ökade tillgängligheten, men även en möjlighet att komma närmare sina medarbetare. Temat Rörelse och tillhörighet beskriver hur den ständiga rörelsen kan skapa känslor av ensamhet, men också ge ökad energi. I temat Aktiv kommunikation berättar cheferna om hur de behöver anpassa kommunikationen för att uppmärksamma sina medarbetare samt hur öppenheten bidrar till kortare beslutsvägar och bredare kunskap. Det sista temat, Öppenhet och trygghet, beskriver en känsla av ökad delaktighet och att vara synlig både som chef och människa. Resultatet visar att det finns risker med att chefernas autonomi påverkas. Det aktivitetsbaserade kontoret kräver en mera aktiv kommunikation och det kan vara en utmaning att skapa samhörighet. Den ökade delaktigheten bidrar till ett mindre hierarkiskt ledarskap och verkar vara gynnsamt för grupprocesser.

The purpose of this thesis is to reach a deeper understanding of how boundary spanners are bridging boundaries between uniformed bureaucratic organisations and their environment, characterised by demanding conditions.

The main part of this thesis is based upon empirical data gathered through 71 interviews with Swedish civil and military informants from several uniformed organisations. Four articles have been included in this thesis in order to address the overarching aim.

The results show that boundary spanners are crucial to the adaption of uniformed organisations to demanding conditions. A number of aspects that are included in the process of organisational adaption have been identified. One of the tasks is to balance between structuring and improvisation where much is at stake. The other task is to create confidence among the involved actors and contribute in different ways to create a sense of symmetry between partners. Finally, the third task for boundary spanners is to recognise improvised roles such as spontaneous links in order to maintain stressful conditions and bridge a gap in the bureaucratic organisation. 

The present thesis contributes to sociological theory of emotions, disaster management and military studies through a common denominator, namely the demanding context. Taken together, the findings increase awareness of how organisations act towards their environments and how individuals, especially boundary spanners, adapt the organisation to its environment. For leaders and managers, it is important to make decisions, provide mandates and authorisation, as well as invest confidence in boundary spanners. The hierarchical chain may remain in existence, but it can be made shorter and more transparent through this kind of knowledge.

I samband med covid-19 pandemins utbredning tvingades arbetsgivare ställa om sina verksamheter. Pandemin blev en sjukvårdskatastrof men också en kris med sociala och emotionella konsekvenser för arbetstagare. Syftet med denna artikel, som har ett emotionssociologiskt perspektiv, är att sondera förekomsten av hot mot det sociala självet inom arbetslivet som tar sig uttryck i termer som signalerar skam eller skamrelaterade känslor och beteenden, som kan kopplas till pandemin. Hotet mot det sociala självet kan vara avsiktligt eller oavsiktligt och bestå av beteenden och gester som upplevs som nedsättande och i termer av mobbning, kränkningar, förödmjukelser, trakasserier eller organisatoriska ingrepp och förändringar.

Syftet med föreliggande pilotstudie var att undersöka sambandet mellan musical sophistication och arbetsminne i en svensk population. Hypoteser innefattade att det skulle vara en måttligt stark korrelation mellan musical sophistication och musikaliskt arbetsminne, måttligt men något svagare samband mellan musical sophistication och auditivt arbetsminne och inget samband mellan musical sophistication och visuospatialt arbetsminne. Studien var av tvärsnittsdesign och inkluderade 31 vuxna deltagare. Deltagarna fyllde i ett självskattningsformulär om musikalitet (Gold-MSI) och fick sedan genomföra tre arbetsminnestester (Melody Discrimination Test, Sifferrepetition, Blockrepetition). Spearmans korrelation användes för att analysera datan. Resultatet visade en måttligt stark korrelation mellan musical sophistication och musikalisk arbetsminnesförmåga. Inga signifikanta resultat erhölls för de andra arbetsminnestesterna. En explorativ analys av sambandet mellan musical sophistication och musikaliskt arbetsminne visade att musikalisk arbetsminnesförmåga korrelerade med några delskalor på Gold-MSI där det var starkt samband med Musikträning, måttligt med Sångförmåga och svagt med Perceptuell förmåga. Hierarkisk multipel regressionsanalys visade att Musikträning var den individuella variabeln som förklarade variansen i musikaliskt arbetsminne (32%). Resultaten från denna studie ger viktiga indikationer inför framtida forskning om arbetsminnet och kan användas för att vidare undersöka möjligheten att införa musikträningsinterventioner som ett sätt att förbättra arbetsminnesförmåga.