In society today, there is a great focus on sustainability and that companies should contribute to sustainable development. One way to do this is through transparency between the company and its stakeholders regarding how they work on these important issues. This is done through sustainability reports that can be designed in different ways, but this study focuses on those that follow the Global Reporting Initiative, which is the dominant framework globally.

Prior research has shown mixed conclusions regarding GRI and its usefulness. In these, both positive and negative aspects of the framework have been highlighted. This study examines what and how high and low ranked businesses based on SBI report to study the usefulness of GRI. In addition, various theories will be used to examine what may be the reasons for the similarities and differences between the groups. This result is also related to prior research that studied sustainability reporting in connection with the selected theories.

The study was conducted as a method where qualitative data was quantified through a quantitative content analysis. The sustainability reports of 32 companies were reviewed based on their GRI-index and data was then statistically tested using Chi-square-tests and a Fisher's exact test. The study shows that there is no significant difference in what the high and low ranked businesses report. This difference applies to the total number of indicators as well as within the different series, economic, environmental and social. Regarding how the companies report, the study shows that the low ranked businesses are more likely to report indicators for which they do not meet the requirements, this result is also statistically significant. The reasons for the similarities and differences that were identified can be discussed in relations to institutional theory, legitimacy theory and stakeholder theory.

Under en senare tid har det uppkommit en ökad press på politiskt styrda organisationer däribland kommuner att bli mer flexibla och hitta nya arbetssätt. Med en förhöjd projektifiering och ökad effektivitet som en strävan av detta, har det skapat organisatoriska spänningar i kommunala projekt. Här har det agila arbetssättet i projekt växt fram och ses som en potentiell lösning och ett nytt arbetssätt i projekt för en kommunal verksamhet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projekt bedrivs i en kommunal verksamhet och med frågeställningarna hur förhåller sig det agila arbetssättet i projekt på en kommunalnivå och hur förhåller sig projekt till den politiska styrningen. För att kunna besvara dessa har det utförts semistrukturerade intervjuer med projektledare från olika kommuner, med totalt sex respondenter. Det insamlade materialet har sedan kodats genom en tematisk analys.

Det konstateras att projekt som bedrivs i kommunal regi behöver förhålla sig till bland annat politisk styrning, lagar och ramverk. Resultat belyser även att det sker förändringar under projektens gång i kommunala projekt, vilket är en belastning. Resultatet indikerar också på att ett agilt arbetssätt skulle kunna förbättra med snabbare hantering av förändringar i projekt. Det agila arbetssättet skulle dessutom fungera i mindre kommuner eftersom resultatet indikerar på att projekten som bedrivs i mindre kommuner inte är av samma omfattning, budget och tidsram vilket passar det agila arbetssättet.    

Innovations based on sustainable technologies have been widely considered as a remedy for addressing societal and environmental problems in many industries. However, the large-scale adoption of such innovations goes beyond technology and requires organizing the business in a way that drive industrial transformations across actors and system layers, such as market structures, institutional frames, consumer behavior, and business values. 

The aim of this dissertation is to understand how industrial firms organize for system change towards sustainability. The study is a compilation of two papers within the same research context: the development of sustainable technology in the construction industry. The overlapping unit of analysis for both papers is business model innovation. Paper I examines how industry firms combine and complement business models with different innovation types to accelerate sustainable technology. Paper II identifies how a change in the business model and value creation logic that occur on a firm level accelerate sustainable technology and shape the socio-technical system. Together, both papers help paint a more complete picture of the business model role in transitions towards sustainability. The theoretical frame of this dissertation spans several domains: business model, innovation management, and sustainability transitions. Building on a multi-disciplinary premise, the study takes into account the organizational and the systemic parts of the change process by linking the company perspective (business models) to the wider governance of sustainability transitions. 

The findings underline the importance of business models that combine production efficiency with higher customer engagement and more collective value creation for driving larger-scale transitions toward sustainability. Moreover, business models in combination with different innovation types, such as product, process and positioning, act together and complement each other to achieve high sustainability and business outcomes. 

Sustainability reports should provide a balanced picture of a company’s sustainability aspects, but because of its voluntary nature, overly positive aspects are often presented (Holder-Webb et al., 2009; Lougee & Wallace, 2008). Though, negative disclosure may also be released as it could improve transparency, enhance trust, and decrease the risk of green or whitewashing tendencies (Hahn & Lüfs, 2014, Hahn & Reimsbach, 2013). However, when disclosing negative information, it is important for companies to legitimize the negative aspects, as the negative information could otherwise harm the company. As a result of this, different legitimacy strategies are used by companies when disclosing negative information (Hahn et al., 2021). Based on this, this thesis explores and analyses strategies for disclosing negative sustainability information. In particular, the study examines companies within the fast fashion industry, a heavily debated sector in regard to sustainability, which indicates that the companies within the business should try to legitimize themselves. 

To fulfil the purpose of this study the choice was made to conduct a content analysis and semi-structured interviews, where four fast fashion companies’ (H&M, SHEIN, Boohoo and American Eagle) sustainability reports were analysed to identify negative sustainability disclosure and assess how the companies’ tried to legitimize these negative aspects. Later, the disclosure strategies’ impacts on stakeholders were examined through 10 semi-structured interviews with concerned stakeholders. The results show that the companies subject to research did use the strategies corrective action, marginalization, abstraction, and preventive action to legitimize negative sustainability issues. The strategies were often not effective in enhancing legitimacy mainly because of too vague measures, but also because of the disbelief from stakeholders regarding the industry’s will and ability to change. However, the findings also indicated that the negative disclosure could enhance a bit of legitimacy as it signalled transparency and accountability, which is preferred compared to denial or compliance. 

The study’s implications are important for scholars and practitioners. The theoretical contributions were added to the research field of negative disclosure and legitimacy strategies, and the implications are important for managers working within the fast fashion industry as well. This is because the results of this study will develop their knowledge of how certain negative disclosures strategies can play a both positive and negative role in enhancing the legitimacy towards stakeholders.  

Denna uppsats handlar om implementering av Lean-konceptet i praktiken. Syftet är att utreda vilka faktorer som kan påverka personal inom en organisation, att trots vetskap, inte implementera ett koncept i praktiken. Här har studien valt att se närmare på Migrationsverket, som är en statlig organisation som har infört ett Lean-koncept. 

En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med handläggare vid en mottagningsenhet inom Migrationsverket. Sammanfattningsvis, trots införandet av Lean koncept i receptionen på den svenska Migrationsverket, är det svårt för tjänstemän att använda det på grund av olika faktorer såsom: stress, utmaningen att arbeta smidigare, hög arbetsbelastning, hög grad av administrativt arbete.

Yrket som fastighetsmäklare kräver en hel del tid, ansträngning och framför allt tillgänglighet, av individen. Yrkets flexibilitet och gränslöshet, som med dagens tekniska utveckling ökat, leder till att arbetet inkräktar på det övriga livet. Att framgångsrikt kunna balansera kraven från arbetet med det privata livet, utan att låta en sfär undertrycka den andra, kan anses vara problematiskt för en fastighetsmäklare. Frågan är då hur de klarar av att kombinera det krävande arbetet med ett familjeliv? Syftet med studien är att öka förståelsen för hur mäklare lyckas kombinera arbetsliv med familjeliv. Vi ville därmed ta reda på hur och om fastighetsmäklare lyckas uppnå balans, vilka konflikter de upplever, samt hur de hanterar kraven från arbete och från familj. Detta gjordes med teorier relaterade till Work-Life Balance och genus. En kvalitativ undersökningsmetod användes i studien för att besvara frågeställningarna där vi använde oss av intervjuer för att samla in data. Vi genomförde nio intervjuer, varav fyra var män och fem kvinnor. Dessa valdes utifrån vissa kriterier; de skulle arbeta som fastighetsmäklare på heltid och ha barn. Dock intervjuades även fastighetsmäklare i form av franchisetagare. Resultatet visar att det beror på individuella faktorer och förutsättningar, för hur väl fastighetsmäklarna lyckas uppnå balans. Fastighetsmäklaryrket innebär obekväma arbetstider, stora krav på tillgänglighet och en gränslöshet, som kan försvåra balansen för individen. Faktorer som främjar balansen och underlättar kraven visar sig vara: flexibilitet i arbetet, stöd från omgivningen (framför allt stöd från en partner), att sätta gränser för sig själv och mot kunder, samt att ha passion för arbetet. De visar sig även i undersökningen att det finns vissa könskillnader. De kvinnliga mäklarna var mer familjeorienterade och tog ett större ansvar för sysslorna i hemmet medan de manliga mäklarna var mer arbetsorienterade och tog ett mindre ansvar i hemmet. Däremot kan vi utifrån resultatet inte se att kvinnliga mäklare har större svårigheter att kombinera sfärerna arbete och familj, trots skillnaden i prioriteringar mellan könen. Detta beror till stor del på att mäklarna har egna tillvägagångssätt för att klara av kraven från familj och arbete, samt starkt stöd från partnern. En viktig del i att uppnå balans för mäklarna var just samarbetet med partnern samt en ansvarsdelning båda var nöjda med.

The purpose is to examine the role of online video advertising in brand awareness. In order to provide marketers information regarding the impact online video advertising has on its customers, as online video advertising is increasing in relevance in terms of creating brand awareness.

Microfinance institutions (MFIs) are an important tool of poverty reduction which has gained grounds over the years and grown rapidly given the services they provide. The rapid growth of the MFIs has had huge challenges on their regulatory framework which in turn has resulted in the prevalence of fraudulent cases. With the devasting effects of fraud on MFIs and the importance of MFIs in many economies this thesis aims to examine how the design and use of internal control impact fraud detection and prevention in MFIs. To achieve this aim, a qualitative study was conducted with a case study on eight MFIs in Cameroon. Primary data will be obtained from fourteen semi-structured interviews. Data will be analysed manually using thematic analysis. The findings revealed that internal control has a positive impact on fraud detection and prevention in MFIs by reducing fraud incentive, opportunity, rationalization, and capability. Further, findings revealed that the greatest causes of fraud in MFIs are poor remuneration, weak monitoring, and a poor internal control system. Therefore, for the purpose of future fraud prevention, MFIs should ensure to improve their remuneration schemes, improve1 their monitoring system and ensure regular internal control system updates in term of software and design. The study also, suggests further research on this topic in MFIs with a case study in other countries of the world. It will also be interesting for other researchers to explore how the aspect of capability as a key determinant of fraud can be reduced. This thesis contributes to academic literature as there is lack of studies on the impact of internal control on fraud detection and prevention in MFIs.

Den genomsnittliga privata konsumtionen i Sverige är långt ifrån miljömässigt hållbar. Studien belyser projektledares strategier i beteendeförändrande projekt med inriktning på miljömässigt hållbar konsumtion. Det handlar inte bara om att påverka vad vi konsumerar, utan även om att säkerställa hållbara konsumtionsnivåer och förändra beteenden. I genomförda semistrukturerade intervjuer berättar projektledare om vikten av flexibilitet och nytänkande för att hitta innovativa lösningar som kan få människor att förändra konsumtionsmönster, resvanor och attityder. I projekt med hög teknisk komplexitet förespråkas kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att utröna vilka insatser som är bäst lämpade för att nå projektmålen. Effekterna och målen av beteendeförändrande projekt är ibland svåra att mäta och den förespråkade flexibiliteten riskerar att inskränkas om tidsram och budget är för snäv. Beteendeförändrande projekt bör vara lustfyllda och inkludera målgruppens viljor och åsikter för att förmedla känsla av självbestämmande. Att fortsätta att påminna om ett önskat beteende och designa situationer som gör det lätt för omgivningen att agerar ökar chansen att hållbara beteenden fortgår. Att visa upp goda exempel på beteenden som gynnar miljö bidrar till att beteendena så sakteliga blir norm och sprids i samhället. Det mest effektiva är dock att reglera konsumtionsmönster och resvanor med strängare lagar.

Purpose The purpose was to investigate what effect an intervention of low-dose, high-frequency cardiopulmonary resuscitation (CPR) training with feedback for one month would have on professionals' subjective self-assessment skill of CPR. Design/methodology/approach This study had a quantitative approach. In total, 38 firefighters performed CPR for two minutes on a Resusci Anne QCPR. They then self-assessed their CPR through four multiple-choice questions regarding compression rate, depth, recoil and ventilation volume. After one month of low-dose, high-frequency training with visual feedback, the firefighters once more performed CPR and self-assessed their CPR. Findings With one month of low-dose, high-frequency training with visual feedback, the level of self-assessment was 87% (n = 33) correct self-assessment of compression rate, 95% (n = 36) correct self-assessment of compression depth, 68% (n = 26) correct self-assessment of recoil and 87% (n = 33) correct self-assessment of ventilations volume. The result shows a reduced number of firefighters who overestimate their ability to perform CPR. Originality/value With low-dose, high-frequency CPR training with visual feedback for a month, the firefighters develop a good ability to self-assess their CPR to be performed within the guidelines. By improving their ability to self-assess their CPR quality, firefighters can self-regulate their compression and ventilation quality.

Purpose: The purpose of this paper is to investigate the effects of the intervention of low-dose, high-frequency cardiopulmonary resuscitation (CPR) training with feedback for firefighters for one month. Design/methodology/approach: The study had a quantitative approach. Data were collected through an intervention by means of simulation. The data collection consisted of a pre- and post-assessment of 38 firefighter’s CPR performance. Findings: There was a statistically significant improvement from pre- to post-assessment regarding participants’ compression rates. Compression depth increased statistically significantly to average 2 mm too deep in the group. Recoil decreased in the group with an average of 1 mm for the better. There was a statistically significant improvement in participants’ ventilation volume from pre- to post-assessment. Originality/value: Prehospital staff such as firefighters, police, and ambulance perform CPR under less than optimal circumstances. It is therefore of the utmost importance that these professionals are trained in the best possible way. The result of this study shows that low-dose, high-frequency CPR training with an average of six training sessions per month improves ventilation volume, compression depth, rate, and recoil. This study concludes that objective feedback during training enhances the firefighters’ CPR skills which in turn also could be applied to police and ambulance CPR training.

Revisorer anses som revisionsbolagens viktigaste resurs och många revisorer har valt att lämna revisionsbranschen. En av de grundläggande faktorerna till revisorernas beslut att lämna revisionsbyråerna är minskad arbetstillfredsställelse. Inom revisionsbranschen är tidsstyrningen den dominerande styrformen som främst påverkar revisorsassistenter och seniora revisorer. Tidsstyrningen har däremot under de senaste åren blivit allt stramare, vilket i sin tur leder till högre krav på att utföra arbetet under betydligt striktare tidsramar. Med en stramare tidsstyrning tillkommer ökad tidspress och stress som kan inverka på revisorernas arbetstillfredsställelse och därmed deras beslut att lämna branschen. För en vidare förståelse för hur tidsstyrningen kan tänkas inverka på revisorernas arbetstillfredsställelse beaktades självbestämmandeteorin, som betonar betydelsen av de grundläggande psykologiska behoven kompetens, samhörighet och autonomi. Genom beaktandet av självbestämmandeteorin kunde en mer nyanserad förståelse erhållas för hur tidsstyrningen påverkade revisorernas arbetstillfredsställelse.

Tidigare studier har främst fokuserat på hur dysfunktionella beteenden utvecklas på grund av en stramare tidsstyrning. Dock, finns det begränsade studier kring hur tidsstyrning inverkar på revisorernas arbetstillfredsställelse, vilket har medfört att en kunskapslucka identifierats. Därav är syftet med denna studie att öka förståelsen för hur revisorsassistenter och seniora revisorer inom revisionsbranschen upplever att tidsstyrningen påverkar deras arbetstillfredsställelse.  För att uppnå syftet har en kvalitativ metod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. 15 intervjuer genomfördes med revisorsassistenter och seniora revisorer som alla arbetade på någon av de fyra stora revisionsbyråerna. 

Resultatet av studien visar att tidsstyrningen upplevs bland revisorerna som något positivt i relation till hur de trivs på arbetsplatsen. Revisorerna upplevde att tidsstyrningen gav upphov till tydliga mål, planering, struktur och kompetensutveckling vilket ökade deras arbetstillfredsställelse. De revisorer som däremot inte upplevde arbetstillfredsställelse hänvisade till underbemanningen som en faktor som medförde ökad arbetsbelastning och i sin tur lägre arbetstillfredsställelse. Studien kan därmed sägas öka förståelsen för hur revisorsassistenter och seniora revisorer upplever tidsstyrningens påverkan på deras arbetstillfredsställelse.

Denna studie syftade till att finna svar hur verksamheter som genomför evenemangsprojekt arbetar med riskhantering och vilka sekundära effekter riskhanteringen kan leda till. Studien syftade även till att finna svar ifall evenemangsansvariga anser att riskhantering är lönsamt. Anledningen till att vi valt att studera detta ämne är för att evenemangsindustrin är en av de störst växande marknaderna. Evenemang av olika karaktär attraherar stora folkmängder och riskerna blir mer påtagliga desto fler människor som samlas på en och samma plats. Teori och tidigare forskning visar att alla evenemangsprojekt inte genomför en tillräcklig riskhantering, trots att riskerna är många och dess konsekvenser kan vara förödande.

Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med evenemangsprojekt för att få en uppfattning om hur de arbetar och ser på riskhantering. Vi har kommit fram till att de studerade evenemangsverksamheterna arbetar med riskhantering under alla evenemangsprojekt men att riskhanteringsmetoderna skiljer sig åt. I studien framkom att alla de studerade evenemangsverksamheter fokuserar på säkerhetsrisker under evenemangsprojektets genomförande, snarare än risker som påverkar projektets planeringsfas. De sekundära effekterna av riskhantering är många och en återkommande effekt är medvetenhet hos projektmedarbetare. Alla informanter är övertygade om att riskhantering lönar sig.

Ingen hade nog förväntat sig att världen skulle drabbas av den Covid-19 pandemi som började spridas 2019, och som än idag hänger i juni 2021. En långdragen världsomfattande kris. Det är dock inte den enda typ av kris som kan uppstå, skogsbränder och skolskjutning är även exempel på kriser och något vi sett ske flera gånger tidigare. Kriser kräver övning och då skogsbränder och skolskjutning är något som varit återkommande är det viktigt att övning sker inför nästa eventuella kris. CriseIT-projektet är ett samarbete mellan Sverige och Norge, mer specifikt Värmland och Hedmark med syfte att ta fram verktyg och metoder för att utöka digital krisövning. Lärplattformen Canvas (Learning Management System LMS) har i en tidigare studie visats relevant som plattform för krisövning, då den uppfyllde önskad användarbarhet och gav rätt förutsättningar. En funktionalitet som CriseIT har efterfrågat är möjligheten till import av data, eftersom den saknas i dag.I en tidigare studie genomförde CriseIT en seminarieövning i Canvas, som då skrevs in manuellt via Canvas grafiska gränssnitt. Något som är tidskrävande och som önskas effektiviseras genom att i stället importera krisövningar till LMS:et. CriseIT’s mål är dock att kunna importera övningar oavsett LMS och de önskade därmed att även Moodle undersöktes för dess möjlighet att importera data. Två jämföranden genomfördes därmed i denna studie mellan lärplattformarna Canvas och Moodle av vad för funktionalitet respektive gränssnitt erbjuder, samt vilka möjligheter som finns för att importera data via Canvas REST API och Moodle Web Services API. Jämförelsen bygger på en komparativ metod och är baserad på åtta kriterier som kan tänkas ingå i en seminarieövning. Dessa kriterier testades via respektive lärplattforms gränssnitt, samt via verktyget Postman genom API-anrop bestående av testdata för att undersöka respektive API:s funktionalitet och möjlighet till dataimport. Ytterligare genomfördes ett tredje jämförande av vilka skillnader och/eller likheter som finns mellan Canvas LMS REST API och Moodle Web Services API.Resultatet av studien visade att Canvas via dess REST API kan importera alla önskade kriterier medan Moodle:s API Web Services i dagsläget inte innehåller funktionalitet för att importera några av kriterierna. Därmed genomfördes även en jämförelse av kriterierna via respektive lärplattforms grafiska gränssnitt för att studera om funktionaliteten fanns via gränssnittet. Resultatet av jämförelsen visade att både Canvas och Moodle via dess grafiska gränssnitt klarar av att genomföra alla åtta kriterier. Vidare visar resultatet av studien att Canvas REST API från ett tekniskt perspektiv är mer utvecklat än Moodle:s Web Services REST API.

IT-projekt har ofta ett bakomliggande syfte att bidra med ökad affärsnytta, ökad flexibilitet, effektivare arbetssätt, eller ökad kundnöjdhet. Uppföljning av affärsnytta förpassas ofta till förmån för klassiskt definierade framgångsparametrar inom projektledning, tid, budget och resultat. Mycket fokus hamnar på tekniska aspekter kring införande av system och affärsnyttan glöms bort. Vissa anledningar till att uppföljning av affärsnytta bortprioriteras anses vara att det är för svårt, råder oklarhet kring ansvar, och att affärsnyttor är av övervägande ogreppbar karaktär. Affärsnyttorna berör ofta flera olika verksamhetsområden vilket medför svårigheter gällande identifikation och hög kostnad för att involvera berörda resurser. IT-projekt initieras däremot grundat på explicita greppbara värden med tillhörande kostnadskalkyl som visar hur verksamheten kommer få igen investerat kapital. När affärsnytta inte är explicit uttryckt, utan har en ogreppbar karaktär leder det till låg prioritet, då kunskap kring mätning och styrning saknas. IT-projekt innebär en stor investering i tid, pengar, personal och den förväntade affärsnyttan har stor genomslagskraft. Uppfyllelse av affärsnytta kan påverka hela företagets lönsamhet. Teorier gällande Benefits Management Process (BMP) utgör basen för denvetenskapliga plattformen och har kompletterats medrelevant forskning vid behov.

Syftet med undersökning är att se vilka aktiviteter som behöver föregå för att möjliggöra framgångsrik uppföljning av affärsnytta inom IT-projekt så att måluppfyllelse kan säkerställas.Även undersöka om utformning av projektmål kan bidra till att underlätta uppföljnings aktivitet.Undersökningen genomförs som en kvalitativ studie där en verksamhet inom små och mellanstora företagssegmentet (SMF), undersökts då de bedriver ett aktivt IT-projekt gällande byte av affärssystem. Undersökningen resulterade i fem konkreta slutsatser som är av en förklarande och upplysande karaktär.

Undersökningen visar att:

• BMP möjliggör uppföljning av affärsnytta inom IT-projekt, men är inte en förutsättning.
• BMP kräver ett omfattande åtagande för att bidra till ökat värde för en verksamhet.
• En genomarbetad målformulering enligt akronymen SMART kan öka en verksamhets möjlighet till styrning och kontroll av dess projektmål.
• Tydligare koppling till identifiering och mätningsmetoder krävs för att maximera värdet av att ta sig an BMP.
• Systemleverantörs och kundrelationen behöver belysas inom BMP i takt med färre egna utvecklingsprojekt inom affärssystem initieras.

Brister i teorin rör konkreta metoder för att mäta affärsnytta och hur Key Peformance Indictors (KPI) kan användas på ett effektivt sätt. Tillsammans med att forskningen inte redogör för hur en verksamhet kan arbeta med uppföljning av affärsnytta i en kund- och systemleverantörsrelation. Explicit uttryckt när en verksamhet genomför upphandling av affärssystem ifrån en systemleverantör. Detta rekommenderas ligga till grund för framtida undersökningar.

Denna studie ämnar att skapa en ökad förståelse för hur kommunikationen har påverkats under hemarbetet, både formell och informell kommunikation. Studien genomfördes genom att intervjua åtta personer på ett företag för att få en insyn i deras upplevelse av den digitala kommunikationen. För att kunna analysera våra resultat har vi hämtat information om kommunikation och vi har använt oss av Shannon och Weavers (1948) kommunikationsmodell, samt Kaufmann och Kaufmanns (2016) kommunikationsmodell. 

I denna studie undersöks även hur balansen mellan fritid och arbetstid har påverkats av att medarbetare numera arbetar hemma. Arbetsplats och hem blir inte längre två åtskilda platser som de tidigare var, här tas begreppet Work Life Balance upp vilket innebär balans mellan fritid och arbetstid. 

Studiens resultat indikerar att den formella kommunikationen under Covid-19 pandemin inte har försämrats något nämnvärt, däremot så har den informella kommunikationen, kollegor sinsemellan, försämrats, då “småsnacket” försvinner under och efter möten, samt att man inte längre träffas fysiskt under exempelvis lunchrasten. Vidare visar resultatet också att feedback/återkoppling inte verkar ha förändrats något nämnvärt. Vissa av de vi intervjuade uppgav att den har försämrats lite mellan kollegor, men inte mellan en chef och medarbetare, men betonar vikten av att chefen tar ett större ansvar än tidigare, när man arbetar hemifrån på heltid. Slutligen kan vi se att majoriteten av medarbetarna på företag X inte upplever att deras balans mellan arbetstid och fritid har försämrats till följd av att arbeta hemma, utan de arbetade i lika stor utsträckning som de gjorde innan hemarbetet. 

I dagens ständigt föränderliga affärsvärld finns en mängd olika information tillgänglig för organisationer och med utvecklande teknologier finns möjligheten att tillvara ta på denna information till att bättre kunna förstå sin verksamhet och därtill utveckla den. Syftet med denna kandidatuppstas är att undersöka och identifiera vilken påverkan som informations möjliggörande business intelligence applikationer kan ha för att möjliggöra och stödja verksamhetsutveckling.

Undersökningen är gjord utefter en kvalitativ forskningsmetodik med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod där fyra intervjuer är genomförda för fyra olika typer av organisationer där respektive intervjuperson arbetar med business intelligence på något sätt regelbundet. Intervjuerna var semi-strukturerade där frågorna togs fram utefter studiens teoretiska referensram, som sedan analyserades utefter en tematisk analys. 

Resultaten för studien visar på att business intelligence är en möjliggörare för att kunna skapa diverse olika nyttor inom olika verksamheter med ett påtagligt värde. Slutsatserna för studien påvisar också att det är svårt att kunna härleda särskilda verksamhetsutvecklings möjligheter för enskilda informationsapplikationer inom BI-lösningar. Men att BI som en helhetslösning är ett underlag för verksamhetsutveckling och utveckling för affärsmöjligheter, processer och prestanda är något som påvisas efter genomförd studie. 

Revisorer är en av grupperna som orsakar förväntningsgapet eftersom de ibland misslyckas med att identifiera sina ansvarsområden. Finansiella skandaler har på ett negativt sätt påverkat det förtroende företagens intressenter har för revisionen. Ett ökat förtroende kan bland annat resultera i en mer effektiv kapitalmarknad, som ett resultat av en ökad tillit till revisionen. 

Tidigare studier har undersökt om revisionsutbildning som riktats mot allmänheten har en påverkan på förväntningsgapet. Om yrkeserfarenhet inom revision påverkar revisorernas del av förväntningsgapet, har inte studerats i en vidare omfattning. Till följd av finansiella skandaler har det visat sig att det existerar ett misslyckande bland revisorer, eftersom de till fullo inte är medvetna om sina ansvarsområden. Avsikten med studien är att undersöka om yrkeserfarenhet påverkar det här misslyckandet och därmed bidra till ett relativt outforskat område inom förväntningsgapet

En kvantitativ studie genomfördes med enkäter som datainsamlingsmetod. Resultatet indikerar att svenska revisorer har en god kännedom, men inte är fullt medvetna om sina ansvarsområden. Resultatet visar dock att det med statistisk signifikans inte går att bekräfta att revisorers misslyckande påverkas av yrkeserfarenhet.

Smarta glasögon är interaktiva glasögon som har en inbyggd dator och tillåter användaren att se en bildskärm samtidigt som den materiella omgivningen kan ses. Studiens syfte är att undersöka hur användarens datorvana påverkar den upplevda användbarheten av smarta glasögon. Genomförandet av undersökningen har bestått av att 34 respondenter genomfört ett användartest följt av en strukturerad intervju. Intervjuerna har sedan kategoriserats beroende av datorvana och respondenternas upplevelser, vilket har legat till grund för analysen. För att styrka analysen har en litteraturstudie genomförts av tidigare teori inom ämnena skillnader mellan individer, användbarhet och smarta glasögon. Studiens slutsatser visar på att det inte finns några tydliga skillnader i användarnas upplevelser till följd av den tidigare datorvanan. De skillnader som ändå identifierades är att det finns indikationer på att upplevelsen av svårigheter och effektivitet till viss del påverkats av datorvanan.

Ända sedan Ghana blev självständigt har dess beslutsfattare identifierat utbildning som ett verktyg för att främja ekonomisk tillväxt och utveckling. Som ett erkännande av den enorma potential för nationell utveckling som utbildning erbjuder Ghana, har olika regeringar investerat avsevärt i sektorn. Dessa investeringar har varit i form av reformer av utbildningssektorn, såväl som årliga återkommande utgifter. Trots dessa massiva investeringar har dock mycket lite arbete gjorts för att empiriskt undersöka effekterna av sådana utgifter på landets ekonomi.

Denna artikel använder data från Ghana för att empiriskt bedöma karaktären av sambandet mellan utbildningsutgifter (en proxy för utveckling av mänskligt kapital) och BNP-tillväxt (en proxy för ekonomisk tillväxt). Granger Causality Test tillämpas på utbildningsutgifter och BNP-tillväxtdata, från 2003 till 2018. Med hjälp av data från samma tidsram implementeras även separata Granger Causality-tester för att testa sambandet mellan bruttoinskrivningsfrekvenser/Totala slutförandefrekvenser, på vissa nivåer utbildning och BNP-tillväxt.

Intressant nog visar analysen inget Granger-kausalt samband mellan våra huvudsakliga intressevariabler (Total Education Expenditure och BNP-tillväxt). Resultat visar också att ingen av utbildningsvariablerna Granger orsakar BNP-tillväxt, om testet använder 1 tidstidsfördröjning och även om testet använder 3 tidsfördröjningar. Dessutom visar resultaten att oavsett om testet använder 1 tidstidsfördröjning eller 2 tidsfördröjningar, Granger orsakar BNP-tillväxt andelen av de totala offentliga utgifterna som är dedikerade till utbildning. Resultat för tester som använder 2 tidsfördröjningar visar också att den enda utbildningsvariabeln som Granger orsakar BNP-tillväxt är inskrivningsgraden på primärnivå, där BNP-tillväxten inte heller Granger orsakar någon utbildningsvariabel förutom procentandelen av de statliga utgifterna som är avsatta till utbildning. I fallet med testet med 3 tidsfördröjningar visar resultaten att BNP-tillväxt Granger orsakar endast en utbildningsvariabel, vilken är utgifter på gymnasienivå.

Föreliggande rapport beskriver kravställning, design, test och utvärdering av en modell för mätning av individers digitala kunskap – något vi här valt att kalla ”operationell digital mognad” – inom vård- och omsorgssektorn. Begreppet operationell digital mognad ska tolkas som individens kunskap om digitala hjälpmedel ur ett sociotekniskt perspektiv,”Kraven på modellen var att den skulle kunna användas repetitivt för att mäta den digitala mognaden ur ett sociotekniskt perspektiv, det vill säga att digitala hjälpmedel används för att stödja en organisation och att individer ska nyttja hjälpmedlen för att utföra sina arbetsuppgifter.

Underlaget för modellen har varit Pentagonmodellen, framtagen av Schiefloe (2003), som innehåller följande dimensioner: formell struktur, teknik och infrastruktur, sociala relationer och nätverk, interaktion samt kultur och kompetens. För att få fram digital mognad, har vi även valt att lägga till dimensionen personlig motivation. Modellen översattes sedan till en enkät med påståenden kopplade till digitala hjälpmedel och miljöer. Påståendena i enkäten kunde besvaras på en skala som gick från ”Jag är enig” till ”Jag är helt oenig”. Resultatet från enkäten, både från 2021 och 2022, visar att motivationen för att använda digitala hjälpmedel är hög. Respondenterna hade även god kunskap om den formella strukturen. Kultur och kompetens, teknik och infrastruktur samt interaktion fick också relativt höga poäng

Utvärderingen av modellen visar att det är viktigt med operationell digital mognad även för vård- och omsorgspersonal. Vi fick även bekräftat att modellen innehöll intressanta dimensioner för att mäta operationell digital mognad, med undantag för dimensionen sociala relationer och nätverk. Vi kunde också konstatera att resultatet från enkäten behöver innehålla jämförelser med tidigare mätningar, eftersom målet för operationell digital mognad förändras över tid, och gå att bryta ner på olika detaljnivåer. Resultatet behöver även kopplas till utbildningsåtgärder. För att uppnå en iterativ process med att mäta operationell digital mognad föreslås ytterligare utredning kring dimensionen sociala relationer och nätverk, möjligheter att omvandla enkäten från deskriptiv till prediktiv samt fler presentationsmöjligheter.

The rhetoric of Open Government Data (OGD) concerningits benefits seems to lack anchor in practice affecting practitioners andempirical evidence restraining academia. This rhetoric could be hard tosee for those already persuaded. As such, the rhetoric could contain in-consistencies that are based more on myths than facts, contributing tothe slow pace of OGD development. OGD is sometimes based on dog-matic rhetoric that is overly simplistic, which hides significant benefitsand blocks potential audiences from seeing the practical applications ofOGD. The purpose of the present study was to analyse the persuasive-ness of present OGD arguments from a rhetorical perspective to identifyrhetorical patterns. We conducted desktop research, investigating therhetoric of eight websites emphasising OGD benefits. Our findings in-clude four common patterns of the rhetoric involving persuasion anddissuasion. The rhetoric contains paradoxes of promises and discover-ies, which we categorised as the grand quest, promised opportunities,tribal solidarity, and the silver bullet patterns. A further finding was twomythical paradoxes: (1) promises versus discovery and (2) proving whilearguing.

Allt mer i organisationer kräver digital kunskap, t ex att utföra arbetsuppgifter eller att kommunicera med externa parter. Den omställning som sker från analogt arbete till digitalt kräver kunskap, både i organisationen och hos den enskilda individen. Därför har projektet VälTel 2.0 initierat ett arbetspaket som handlar om kompetenshöjande insatser. VälTel2.0 är ett EU-finansierat projekt som arbetar för att hitta morgondagens hälsolösningar genom att öka kunskapen om innovationsprocesser, digitalisering och välfärdsteknologiska lösningar. Syftet med att använda dessa lösningar är att göra vård- och omsorg mer jämlik ur ett patient- brukar-, och medborgarperspektiv. I projektet samarbetar Östersunds kommun, Region Jämtland-Härjedalen, Åre kommun, Mittuniversitetet och kommuner i Tröndelag samt olika IT- företag. Projektet är en fortsättning på VälTel-projektet, i vilket resultatet pekar på att offentlig sektor behöver bli bättre på att testa, implementera och utvärdera nya innovationer på e-hälso- teknologiområdet, bygga kompetens kring förändrade arbetssätt, samt skapa bättre förutsättningar för samverkan med näringslivet.

We propose a tentative research plan to increase students’ mental health

in elementary schools by implementing Internet of Things (IoT) technology. The

research plan should answer how to support students’ mental health using IoT

solutions and the critical factors influencing testbeds for IoT solutions with the

previously mentioned purpose. Our intended research method is Design Science,

which we plan to use stepwise.

This qualitative study is about project managers’ perceptions of self-leadership and its benefits and challenges for the project managers, the team, and the project result. The study has been implemented by conducting semi-structured interviews with ten project managers from diverse cultural backgrounds, ages, and work sectors with experience of self-leadership. The data obtained has been transcribed, coded, and analysed by using thematic analysis. The main themes that were found were the following: The management of emotions, the power of collective intelligence, alignment between work and life and the final theme of the resilient project manager. The first theme deals with the importance of being self-aware and authentic as a project manager and to focus on emotional intelligence rather than IQ and hard skills. The second theme’s focal point is on the importance of having feedback and support from the team, mentors, or co-workers in learning more about oneself as a project manager. The third theme deals with project managers’ having a balance between their work and their spare time by planning and being organized, with the purpose of not becoming overworked or lose out on valuable time with friends and family. The final theme handles the project manager’s focus on strengths and being persistent until the end of a project. The benefits of self-leadership, according to the respondents in this study, are easier to experience for the project manager him/herself in terms of self-development but benefits can also be seen for the whole team and indirectly for the project goal as with a well-functioning project manager and self-governing team, the project results will improve. One challenge of self-leadership can be to lead oneself with a long-term perspective as priorities and teams change in projects. Also, if a project manager does not have support, it can be difficult for him/her to keep the motivation to self-lead.The results in this study are in alignment with earlier studies such as for instance Neck, Manz & Houghton’s study from 2019.

Bakgrunden till vår uppsats är att återkoppling behövs som verktyg på en arbetsplats för att få medarbetare att trivas. Detta har i grund och botten anknytning till vårt behov av att känna oss accepterade och av att känna samhörighet. Forskning har visat att bekräftelse från omvärlden är en viktig del för individens självbild. Särskilt i en projektorganisation är återkoppling betydelsefullt, eftersom projektgrupper ofta består av nya konstellationer av människor som snabbt måste lära sig att samarbeta. Om ett bra arbete med återkoppling sker kan detta få positiva effekter på arbetsprestationer. Problematiken kring att ge återkoppling handlar om att ge den på ett konstruktivt sätt som får mottagaren att ta åt sig. Genom att granska tidigare forskning undersökte vi varför det finns ett behov av återkoppling i pro-jektgrupper, vad forskningen säger att givaren bör tänka på när det handlar om återkoppling samt vad konsekvenserna och resultatet kan bli av återkoppling. Vårt syfte är att utifrån den forskning som idag finns undersöka hur arbetet med åter-koppling ser ut i praktiken för fem stycken projektledare. Vi ställde oss bland an-nat frågeställningarna: Ger projektledare återkoppling? På vilka sätt? Hur ser de på arbete med återkoppling? Vet de hur teorin ser ut kring ämnet? Arbetar de med att bli bättre på att ge återkoppling? För att undersöka frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Projektle-darna arbetar alla inom samma bransch, fastighetsförvaltningsbranschen. Våra intervjudata bearbetades genom transkribering samt kodning efter förutbestämda teman. I vår analys jämförs den teoretiska bakgrunden med den empiriska datan vi insamlat. En matris med en sammanställning av det insamlade materialet återfinns i bilaga 2. Vår slutsats är bland annat att projektledare mest arbetar med positiv återkoppling och att negativ återkoppling kan vara problematiskt att ge. Vi fann även att projektledarna inte hade någon teoretisk kunskap om ämnet återkoppling utan de färdigheter de besatt hade de lärt sig genom erfarenhet.

Stroke is a globally increasing disease and speech and language deficiencies are common in stroke survivors. To facilitate medical caregivers in their professional work and to improve patients’ quality of life, technology can play an important role. However, the use and acceptance of technology are uncertain and more research is needed in this direction. This study evaluates the technology acceptance and adoption of an online speech and language assessment application. The evaluation-focused Design Science Research strategy was adopted for that purpose. Two physiotherapists, one occupational therapist and three speech therapists participated in the study. The Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) was used as the theoretical base for interview questions formation and data analysis. The study findings show that the suggested application is useful and easy to use; however, it should be better synchronised with speech therapists’ daily work routines. The speech therapists stressed that the functionalities of the application should be designed in close collaboration with them, and it should be compatible with the already existing systems and services in place. Due to impairments after stroke, the patients have some specific preferences for software and hardware; such as a tablet with a touch pen is the preferred hardware. Additionally, the interface should have bigger text fonts and pictures, and highly contrastive colours in the graphics should be used for patients’ convenience. The user’s privacy and security, the patient’s current health, and their previous knowledge and experience with technology were also found important determinants for the intention to use the given technology.

In software engineering, technical debt (TD) has been widely investigated, but debt regarding social issues, people, and processes has not been explored as much. It should be noted here that we use nontechnical debt (NTD) as an umbrella term to cover social, process, and people debts. Although the number of studies on NTD in software is increasing, the majority of them are descriptive rather than rigorous, and there is no systematic development of cumulative knowledge. As a result, identifying the fundamental causes of NTD and the associated mitigation techniques in software engineering is challenging. Therefore, this study investigates the scientific evidence regarding NTD till date by conducting a systematic mapping review of software engineering research between January 2000 and October 2021. The search strategy resulted in 175 studies, 17 of which were identified as unique and relevant primary papers. The primary studies show that NTD and TD are inextricably linked. In addition, this study also captured a plethora of causes and mitigation strategies for managing NTD and thus makes four important contributions: (i) highlighting state-of-the-art NTD research; (ii) identification of the reported causes and mitigation strategies in the primary papers; and (iii) determination of opportunities for future NTD research.

Abstract

Background: The quality of service is considered as an essential component in any service industry. It has been evolved in service marketing and has often been used in other research fields and sectors. Further, researchers have emphasized the importance of measuring the quality dimensions over years and in various industries in order to manage it. Also, they have proposed that enhancing the quality of services enhances customer satisfaction and loyalty, in turn that will enable the service provider to meet the changes and challenges in its business environment.

Purpose: Based on listed companies’ perception at Nasdaq Stockholm OMX, the study seeks to evaluate the service quality provided by accounting firms in Sweden and determine the situation of its dimensions, as well as to explore their direct impact on the client satisfaction and client loyalty. In addition, the study utilizes the SERVPERF model to measure the service quality’s dimensions.

Approach/methodology: To achieve the purpose, the study conducts a deductive and quantitative approach with explanatory purpose. Also, the data has been collected based an online questionnaire. It was sent to 450 listed companies at Nasdaq Stockholm OMX, resulting in a sample of 58 respondents. The analysis has been conducted based on regression analysis.

Result/discussion: the research presents and discusses the result based on two hypotheses groups separately. The first hypotheses group regarding the impact of service quality and its dimensions on customer satisfaction. The second hypotheses group concerning the impact of service quality and its dimensions on customer loyalty.

Originality: To the researcher’s knowledge this study is considered as a first attempt using a multi-dimension scale to assess the service quality of the accounting firms in Sweden based on the perception of Swedish listed companies. 

Mer än 30 procent av alla familjer i Sverige står för vårdnadshavare som separerat och därmed inte längre utgör en kärnfamilj. År 2021 avgjordes 6066 tvistemål rörande vårdnad av barn (inklusive mål rörande boende och umgänge), vilket visar på att vårdnadshavarna i många fall inte kan lösa frågor om vårdnad, boende och umgänge på egen hand utan behöver tvista om det i domstol. För att domstolen ska kunna besluta om gemensam vårdnad krävs det att vårdnadshavarna sätter barnets behov främst och tar ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet. Om det tidigare funnits våld inom relationen kan samarbetet mellan vårdnadshavarna brista samtidigt som domstolen i alla beslut rörande vårdnad, boende och umgänge, måste beakta risken för att barnet far illa.  

Arbetets syfte är att utreda hur samarbetssvårigheter presenteras samt påverkar utgången av en vårdnadstvist när det framkommit uppgifter om våld i nära relation. Materialet utgörs av 42 rättsfall från hovrätten, vilka hämtas från JP Student Social genom att använda sökorden ”våld” och ”samarbetssvårigheter”. Arbetet använder sig av en rättsdogmatisk metod för att kunna konstatera vad som framgår av de olika rättskällorna samt en rättsanalytisk metod för att kunna analysera alla rättsfall. Efter en presentation av alla rättskällor genomförs en analys för att besvara frågeställningarna. 

Analysen konstaterar att det saknas uppgifter om vad som är samarbetssvårigheter, hur dessa tolkas när svårigheterna uppstått på grund av uppgifter om våld eller andra övergrepp samt hur de i sin tur påverkar en vårdnadstvist eftersom domstolens bedömningar varierar från fall till fall. Analysen visar på att domstolen fortsatt anser att den gemensamma vårdnaden i utgångspunkt är det bästa för barnet och därför krävs det tydliga bevis och allvarliga händelser för att vårdnaden istället ska anförtros ensam till en av vårdnadshavarna. Den nuvarande ordningen tyder på oförutsebarhet och påverkar därmed rättssäkerheten i domstolarnas beslut. Det i sin tur bidrar till att domstolens bedömningar grundar sig i normer och föreställningar.

Service-dominant (S-D) logic has been recognized as a theoretical foundation for developing a science of service. As the field of service science advances the understanding of value cocreation in service systems, S-D logic continues to evolve as well. Recent updates and consolidation of the foundational premises establish five core axioms of S-D logic and outline a pathway for understanding the role of institutions in value cocreation in general, and innovation in particular. This chapter overviews the evolution of S-D logic and its service ecosystems view, which can contribute to the furthering the development of service science and advancing the study of innovation in service systems. Future research directions are proposed.

Digitala hälsotjänster har de senaste åren ökat i popularitet bland svenska medborgare. Dessa tjänster kan användas som komplement till traditionella fysiska vårdcentraler för att bli undersökt av en läkare, sjuksköterska med flera. Under de första månaderna under Covid-19 pandemin kan digitala hälsotjänster ha blivit ännu mer populära på grund av att de erbjuder ett kontaktlöst (smittofritt) sätt att få medicinska råd. Den här studien, genomförd maj 2020, undersöker hur aktiva svenska medborgare är i användning av digitala hälsotjänster för vård via nätet och deras inställning samt vad som påverkar deras inställning. För att ta reda på detta användes en enkät för att samla in empiri. 166 svar samlades in. Studiens resultat framhäver att ungdomar är mycket mer aktiva användare av digitala hälsotjänster för vård än äldre. Resultatet visar även att medborgare som testat digitalahälsotjänster för vård har en mer positiv inställning till digitala hälsotjänster än medborgare som inte testat digitala hälsotjänster. Detta kan tolkas som att de som har en positiv inställning har det rent generellt gentemot digitalisering av vård, eller som att användares inställning påverkas positivt (i flesta fall) redan efter ett besök. De faktorer som hade störst betydelse för medborgarnas inställning till digitala hälsotjänster för vård var lättillgänglighet, säkerhet och ekonomiska aspekter. En stor andel av respondenterna som inte testat digitala hälsotjänster hade önskat rekommendationer om hälsotjänster från staten eller en statlig hälsotjänst för att de skulle testa tjänsterna.

Legitimitet inom legitimitetsteorin förklaras som en resurs som ett företag är beroende av för dess överlevnad och är något som ett företag strävar efter att tilldelas av samhället. Ett företags legitimitet kan påverkas genom att på ett strategiskt sätt utforma årsredovisningar eller andra offentligt tillgängliga dokument.

Syftet med denna studie är att beskriva hur banker som hamnat i en kris har hanterat sin kommunikation genom finansiella rapporter för att påverka legitimiteten och varför de valt att agera som de gjort. Studien grundar sig i legitimitetsteorin och legitimitetsstrategier som kan användas för att återupprätta legitimiteten vid en kris. Dessutom hur ett legitimitetsgap kan uppstå om samhällets förväntningar och värderingar inte följs. Som ett komplement till legitimitetsteorin tas även intressentteorin i beaktning för att beskriva hur företaget kan agera i relation till sina intressenter och inte endast till sina aktieägare.  

Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats där en kvalitativ innehållsanalys genomförts, detta genom induktiv kodning av sekundärdata och ett målstyrt urval av två svenska storbanker. Den empiriska datan är en induktiv kodning från sex års- och hållbarhetsredovisningar av två svenska storbanker som varit i kris. Detta då brister i deras arbete mot att förhindra penningtvätt upptäckts av Finansinspektionen. Resultaten från kodningen av rapporterna analyseras sedan för att ta reda på vilka legitimitetsstrategier som bankerna använt vid en kris och varför de kommunicerat på det sätt som de gjort.  

Efter att en bank varit med om en kris är det viktigt för banken att återfå sin legitimitet för att skapa ett förtroende för sina kunder och intressenter. Bankerna har i omgångar använt liknande legitimitetsstrategier vid liknande kriser. Det finns däremot situationer där företagen använder sig av olika strategier i sina års- och hållbarhetsredovisningar. Bankerna strävar att följa samhällets förväntningar och skapa ett förtroende. Därför beskriver dem vilka åtgärder som vidtagits för att hantera situationen samt hur dess tillvägagångssätt har sett ut.

I takt med att internetinfrastrukturen växer har internet fått en allt större betydelse för människors liv och vardag. Vilket har orsakat ett problem för brottsförebyggande myndigheter och IT-organisationer att justera vad som är lagligt och olagligt på Internet då det inte existera rätt verktyg för justeringar. Tidigare forskning är framtagna ur ett allmänt perspektiv. Detta har medfört att blockera webbsidor i dagsläget är en utmaning då det inte finns något tekniskt stöd i form av http kod i Sverige, utan bara lagar och regler som ger anvisningar för ITorganisationerna. Med detta i åtanke blev det intressant att undersöka hur det allmänna perspektivet kan stödja Sveriges kamp mot illegala webbsidor. Frågeställningarna för denna studie är: Hur kan Sverige motverka och förebygga illegala webbsidor med och utan statuskod 451 och vilken arbetsgång/besultsprocess kan rekommenderas för svenska förhållanden för att motverka illegala webbsidor? Framtagningen av empiri har gjorts med hjälp av att intervjua berörda aktörer som rör området internet, det vill säga en internetleverantör, en expert om statuskoden 451 samt en person som har nyckel till .Se och .Nu. Det studien har kommit fram till är att det kommer vara en utmaning för Sveriges kamp mot illegala webbsidor, tills man har åtgärdat de juridiska grunderna för statuskod 451. Då de juridiska grunderna ligger i grunden till hur beslutsprocessen ska gå till när man ska geoblockera webbsidor, därefter kan man fördela rollerna i processen för ISP och webbhotellen samt brottsförebyggande myndigheterna. Skulle Sverige inte använda sig av statuskoden 451, kan man använda sig av tre olika metoder. Den första metoden är att varje land i världen samarbetar så att man förhindrar att webbsidorna dyker på Internet igen. Den andra metoden är att det bör finnas starkare samband och förklaring mellan brottsförebyggande myndigheterna om ISP och webbhotellens om deras roller. Sista metoden är att enbart webbhotellen och ISP är noga med att se till att varje kund verkligen följer upp villkoren. När d

Covid-19-pandemin har inneburit en global kris med stora konsekvenser för turist- och transportbranschen. Flygbranschen har drabbats extra hårt och branschledare pratar om pandemin som flygets värsta kris någonsin i fredstid. I dessa tider blir planering, beredskap och krishantering alltmer aktuella ämnen, speciellt för flygbranschen som länge visat begränsad motståndskraft och otillräckligt hänsynstagande till de risker luftfarten medför för individer och samhället. Denna studie undersöker hur flygbranschen planerat för och hanterat Covid-19-pandemin, för att få kunskap om branschens flexibilitet och anpassningsbarhet i krissituationer. Syftet är att undersöka hur svenska flygbolag hanterar krissituationer, med ett fokus på Covid-19-pandemin. Frågeställningarna är: Hur förberedda var flygbolagen på att hantera Covid-19-pandemin? samt Vilka strategier använde flygbolagen för att hantera Covid-19-pandemin?

Teoretiska perspektiv som utgör grunden för arbetets utformning och analys inkluderar: processer och perspektiv kring krishantering, hur de relaterar till turist- och transportbranschen, samt aktuell forskning om Covid-19-pandemins påverkan på flygbranschen. Metoder för datainsamling inkluderar kvalitativa intervjuer och innehållsanalys. Intervjuerna genomfördes med respondenter från 5 svenska flygbolag, och innehållsanalysen utfördes på rapporter och strategidokument relevanta för forskningsfrågorna.

Resultaten visar att de svenska flygbolagen har en grundläggande krisberedskap för typiska krisscenarier inom flygbranschen, däremot saknade många bolag en beredskap för just pandemier, vilket har att göra med att tillämpliga riktlinjer och krav inte finns i förordningarna. Flygbolagen har alla påverkats av Covid-19-pandemin, dock i olika hög grad, och de har använt olika strategier för att klara sig genom krisen. Nedstängning av flyglinjer, uppsägning och permittering av personal, upprätthållande av verksamheten, eller innovationer är exempel på krishanteringsstrategier som nyttjats. Inför framtiden råder en osäkerhet om när branschen kommer återhämta sig, om den någonsin gör det helt. Men respondenterna som intervjuats ser ändå positivt på framtiden, då de hittat nya utvecklingsmöjligheter under pandemin och samtidigt ser krisen som en möjlighet för branschen att bli mer hållbar och motståndskraftig.

Slutsatserna av studien är att svenska flygbolag hanterar krissituationer på lite olika sätt beroende på vad de är för typ av bolag och bolagets storlek. Sammantaget har de flesta drabbats av ganska omfattande förluster och därmed kan man påstå att luftfartssektorn inte har haft lämplig beredskap för Covid-19-pandemin. Dock har alla flygbolag ett grundläggande krishanteringssystem, men detta inkluderar inte procedurer och rutiner för smittsamma sjukdomar. Därav kan man konstatera att myndigheten behöver uppdatera sina riktlinjer och inkludera i krishanteringssystemen hur flygbolagen ska agera för att begränsa spridningen av smittoämnen.

Abstract

Organisationer investerar numera i artificiell intelligens inom området kundupplevelser, så kallat customer experience, CX. CX är kundernas eller användarnas holistiska uppfattning av ett företag, organisation eller varumärke under hela kundresan, som omfattar planering av köp, genomförande av köp och upplevelsen efter ett köp, i synnerhet kundens köpresa. AI, artificiell intelligens och CX har diskuterats som koncept ända sedan 1950–1960-talet men det är på senare år som både AI och CX har blivit två starka modeord. Det finns mycket forskning sedan många år tillbaka kring AI och CX som separata ämnen men området ”AI inom CX” utifrån affärsperspektiv är relativt nytt. Alltså AI som används för att förbättra kundupplevelsen som i tur ska förbättra organisationens resultat.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur investeringar i AI-tjänster, för kundupplevelser i utvalda organisationer, kan skapa affärs- och verksamhetsnytta. Undersökningen består av litteraturstudier och kvalitativa intervjuer eller så kallade semistrukturerade, med totalt fyra respondenter från organisationer både i den offentliga och privata sektorn. Intervjuerna genomfördes via kommunikationsverktyget Zoom. Litteraturstudien leder fram till en modell över affärsnytta med AI-tjänster som tar hänsyn till flera aspekter: AI-tjänster inom kundupplevelser, kunder och segmentering, upplevd kundnytta, AI-tjänster internt, upplevd affärs- och verksamhetsnytta och organisationens mål med AI-tjänsterna.

Uppsatsstudiens viktigaste slutsatser är att AI-tjänster inom kundupplever skapar affärs-och verksamhetsnytta och har förändrat kundupplevelsen till det bättre trots att det är ett relativt nytt AI-tillämpningsområde. Exempel på AI-tjänster inom CX är AI-Chatbotar, röstrobotar och AI-baserade sök-och rekommendationstjänster. Tre av fyra organisationer i undersökningen anger att AI-tjänster inom kundupplevelser har bra avkastning på investeringen.

Tillgänglighet är ett aktuellt och viktigt område vilket anses som ett inkluderingsverktyg i samhället. Människor måste kunna åtnjuta sina rättigheter genom att kunna komma åt information och tjänster på nätet. Det finns numera lagkrav att offentliga webbplatser och e- tjänster ska vara tillgängliggjorda för alla användare. Dock finns det fortfarande webbplatser som inte har uppfyllt de kraven. Detta påverkar inkluderingen och deltagandet av personer med funktionsnedsättningar i informationen som erbjuds på webbplatserna. Uppsatsen fokuserar på att undersöka de tillgänglighetsproblem som finns på de kommunala webbplatserna. Det har visat sig att bara vissa krav följs av de flesta kommuner.

Uppsatsen undersöker prioriteringsprocessen för WCAG 2.1-kraven som ej uppfylls till en viss del av webbplatserna. Detta studeras genom att analysera de tillgänglighetsredogörelser som offentliga webbplatser är skyldiga att redovisa på sina webbplatser enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (SFS 2018:1937, 13§). Undersökningsfrågorna som har besvarats är: Vilka tillgänglighetskrav har kommunerna inte uppfyllt? Vilka är orsakerna till eftersläpningen? Vilka faktorer avgör vilken tillgänglighetsfunktionalitet som ska åtgärdas först?

Kommunerna anger att brister i kunskap och resurser påverkar i hög grad prioriteringen av kraven. ”Oskäligt betungande” är en frekvent återkommande förklaring i kommunernas tillgänglighetsrapporter.

This paper presents an eHealth use case basedon a privacy-preserving machine learning platform to detectarrhythmia developed by the PAPAYA project that can run inan untrusted domain. It discusses legal privacy and user requirementsthat we elicited for this use case from the GDPR andvia stakeholder interviews. These include requirements for securepseudonymisation schemes, for allowing also pseudonymous usersto exercise their data subjects rights, for not making diagnosticdecisions fully automatically and for assurance guarantees, conformancewith specified standards and informing clinicians andpatients about the privacy protection. The requirements are notonly relevant for our use case but also for other use cases utilisingprivacy-preserving data analytics to classify medical data.

Privacy enhancing technologies allow the minimization of risks to online data. However, the transparency of the minimization process is not so clear to all types of end users. Privacy Impact Assessments (PIAs) is a standardized tool that identifies and assesses privacy risks associated with the use of a system. In this work, we used the results of the PIA conducted in our use case to visualize privacy risks to end users in the form of User Interface (UI) mock ups. We tested and evaluated the UI mock-ups via walkthroughs to investigate users' interests by observing their clicking behavior, followed by four focus group workshops. There were 13 participants (two expert groups and two lay user groups) in total. Results reveal general interests in the transparency provided by showing the risks reductions. Generally, although participants appreciate the concept of having detailed information provided about risk reductions and the type of risks, the visualization and usability of the PIA UIs require future development. Specifically, it should be tailored to the target group's mental models and background knowledge.

The development of medical applications and services is growing but is hampered by security and privacy concerns and a lack of trust by users. This interview study with 29 users of wearable devices reports perspectives on privacy concerns towards sharing of measured data in general, and measured stress data in the workplace. Participants consider stress data to be sensitive (73%), and report that privacy protection is a requirement for both the technology and the workplace. Sharing behavior is shown to be strongly coupled with clear purposes and incentives. Sharing measured fitness data is accepted (72%), and sharing stress measured data for the common good (48%), despite privacy concerns. Over half mistrust the technology not to leak data. Technology solutions should provide clear and sound purposes for storing, sharing, and processing measured data, as well as provide assurances from workplace and cloud.

Background:Third-party cloud-based data analysis applications are proliferating in electronic health (eHealth) because of the expertise offered and their monetary advantage. However, privacy and security are critical concerns when handling sensitive medical data in the cloud. Technical advances based on “crypto magic” in privacy-preserving machine learning (ML) enable data analysis in encrypted form for maintaining confidentiality. Such privacy-enhancing technologies (PETs) could be counterintuitive to relevant stakeholders in eHealth, which could in turn hinder adoption; thus, more attention is needed on human factors for establishing trust and transparency.

Objective:The aim of this study was to analyze eHealth expert stakeholders’ perspectives and the perceived tradeoffs in regard to data analysis on encrypted medical data in the cloud, and to derive user requirements for development of a privacy-preserving data analysis tool.

Methods:We used semistructured interviews and report on 14 interviews with individuals having medical, technical, or research expertise in eHealth. We used thematic analysis for analyzing interview data. In addition, we conducted a workshop for eliciting requirements.

Results:Our results show differences in the understanding of and in trusting the technology; caution is advised by technical experts, whereas patient safety assurances are required by medical experts. Themes were identified with general perspectives on data privacy and practices (eg, acceptance of using external services), as well as themes highlighting specific perspectives (eg, data protection drawbacks and concerns of the data analysis on encrypted data). The latter themes result in requiring assurances and conformance testing for trusting tools such as the proposed ML-based tool. Communicating privacy, and utility benefits and tradeoffs with stakeholders is essential for trust. Furthermore, stakeholders and their organizations share accountability of patient data. Finally, stakeholders stressed the importance of informing patients about the privacy of their data.

Conclusions:Understanding the benefits and risks of using eHealth PETs is crucial, and collaboration among diverse stakeholders is essential. Assurances of the tool’s privacy, accuracy, and patient safety should be in place for establishing trust of ML-based PETs, especially if used in the cloud.

Usable explanations of privacy-enhancing technologies (PETs) help users make more informed privacy decisions, but the explanations of PETs are generally geared toward individuals with more technical knowledge. To explain functional encryption (FE) to experts and laypersons, we investigate structural and functional explanations and explore users' interests and preferences, as well as how they affect users' comprehension and decisions about sharing data. To this end (with an EU-based population), we conducted four focus groups, in combination with walk-throughs, with 13 participants in the first study, followed by an online survey with 347 experts and 370 laypersons. Both explanations were considered useful in fulfilling the different needs of participants interested in the privacy policy information. Participants, regardless of their expertise, trusted and were more satisfied with the structural explanation. However, functional explanations had a higher contribution to all participants' comprehension. We, therefore, recommend combining both types of explanations for a usable privacy policy.

Background: COVID-19 has had a significant impact on the public’s health and well-being due to infections and restrictions imposed during the crisis. Recreational activities are important for the public’s well-being; however, the public’s safety from the COVID-19 virus is the top priority. Sweden, a country with a decentralized public health and welfare system, relied on less stringent approaches for handling the crisis. The limited restrictions in Sweden allowed recreational activities to take place despite the pandemic, which could be attributed to considerations for the public’s well-being. Objective: The objective of this study was to investigate municipal approaches for handling and supporting recreational activities during the COVID-19 crisis. Methods: We conducted an empirical study (qualitative and quantitative), using an online survey for data collection, with 23 participants. They were representatives holding mostly managerial roles in 18 distinct municipalities (18 counties). A thematic analysis was conducted to analyze open-ended responses, and descriptive statistics were used to summarize the closed-ended responses. Results: In this study, we report on the status of municipalities during the COVID-19 pandemic. The highlighted results showed a significant impact on the municipalities as a result of COVID-19, where 78% (18/23) of participants stated significant changes due to the pandemic. Moreover, 91% (21/23) indicated efforts and approaches for supporting recreational activities during COVID-19. Following national guidelines for the public’s health and safety was indicated by 78% (18/23) of participants. Information and communications technology (ICT) was considered significant for dealing with COVID-19 according to 87% (20/23) of participants. Our qualitative results further showed details of the public’s health and safety considerations, the efforts to support recreational activities particularly for youth, and the role and requirements of ICT. Challenges relating to the usability of ICT were also highlighted. Conclusions: Despite the critique of Sweden’s lenient strategy for handling the COVID-19 crisis, our results showed significant considerations for the public’s safety and well-being by the municipalities (regional and local levels) in this study. The Swedish approach to handling the crisis involved trusting the public with safety guidelines in addition to efforts for the public’s safety, supporting the public’s well-being with approaches for maintaining recreational activities, and giving special care to the youth. Despite having technological solutions in place, challenges in using digital solutions and requirements for future development were noted. 

Restrictions imposed on societies across the world due to the COVID-19 pandemic have had direct and indirect consequences to the public’s health and well-being. Unlike many countries, Sweden’s restrictions were significantly milder. Businesses offering recreational services provide activities that are important to the well-being of the public. This study explores the status and perspectives of 34 Swedish businesses that provide recreational activities during COVID-19 and the role of technology on recreational services. Results show that businesses comply with guidelines and recommendations, have trust in the government despite lack of sufficient support, and have special considerations for youth. Technology was significant in aiding businesses to cope with COVID-19. Trends reported are: adoption of new remote technologies, increase of digital tools use, offerings of online services, and openness to new solutions.