In society today, there is a great focus on sustainability and that companies should contribute to sustainable development. One way to do this is through transparency between the company and its stakeholders regarding how they work on these important issues. This is done through sustainability reports that can be designed in different ways, but this study focuses on those that follow the Global Reporting Initiative, which is the dominant framework globally.

Prior research has shown mixed conclusions regarding GRI and its usefulness. In these, both positive and negative aspects of the framework have been highlighted. This study examines what and how high and low ranked businesses based on SBI report to study the usefulness of GRI. In addition, various theories will be used to examine what may be the reasons for the similarities and differences between the groups. This result is also related to prior research that studied sustainability reporting in connection with the selected theories.

The study was conducted as a method where qualitative data was quantified through a quantitative content analysis. The sustainability reports of 32 companies were reviewed based on their GRI-index and data was then statistically tested using Chi-square-tests and a Fisher's exact test. The study shows that there is no significant difference in what the high and low ranked businesses report. This difference applies to the total number of indicators as well as within the different series, economic, environmental and social. Regarding how the companies report, the study shows that the low ranked businesses are more likely to report indicators for which they do not meet the requirements, this result is also statistically significant. The reasons for the similarities and differences that were identified can be discussed in relations to institutional theory, legitimacy theory and stakeholder theory.

Under en senare tid har det uppkommit en ökad press på politiskt styrda organisationer däribland kommuner att bli mer flexibla och hitta nya arbetssätt. Med en förhöjd projektifiering och ökad effektivitet som en strävan av detta, har det skapat organisatoriska spänningar i kommunala projekt. Här har det agila arbetssättet i projekt växt fram och ses som en potentiell lösning och ett nytt arbetssätt i projekt för en kommunal verksamhet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projekt bedrivs i en kommunal verksamhet och med frågeställningarna hur förhåller sig det agila arbetssättet i projekt på en kommunalnivå och hur förhåller sig projekt till den politiska styrningen. För att kunna besvara dessa har det utförts semistrukturerade intervjuer med projektledare från olika kommuner, med totalt sex respondenter. Det insamlade materialet har sedan kodats genom en tematisk analys.

Det konstateras att projekt som bedrivs i kommunal regi behöver förhålla sig till bland annat politisk styrning, lagar och ramverk. Resultat belyser även att det sker förändringar under projektens gång i kommunala projekt, vilket är en belastning. Resultatet indikerar också på att ett agilt arbetssätt skulle kunna förbättra med snabbare hantering av förändringar i projekt. Det agila arbetssättet skulle dessutom fungera i mindre kommuner eftersom resultatet indikerar på att projekten som bedrivs i mindre kommuner inte är av samma omfattning, budget och tidsram vilket passar det agila arbetssättet.    

Research on circular economy (CE) provides insight into the different components of circularity transitions, but often falls short of offering a more holistic view of strategy implementation and managerial guidance. The aim of this study is twofold: first, to understand how firms implement specific CE strategies in practice and second, to identify specific dynamic capabilities related to these strategies. Our research was conducted on the Swedish wood construction industry, which draws attention with its circular technologies and practices. Our data consisted of open- and closed-ended questions from 35 senior managers and CEOs in the construction value chain regarding the relevance of implementing different CE principles to their perception of high circularity. The data were analyzed using fuzzy set qualitative comparative analysis (fsQCA) to uncover strategies (i.e. combinations of CE principles) for high circularity. Our findings reveal and explain four strategies towards circularity: a) The value chain steward, b) The circular product developer, c) The waste watcher, and d) The holistic resource organizer. The findings also identify specific organizational capabilities that enable innovation activities critical for the CE transition. Such innovations go beyond the mere integration of circular technologies, highlighting the importance of using sufficiency-based principles to develop circular business models. 

Business model innovation for sustainability (BMIfS) is a key driver for industry transformations in addressing grand challenges. While previous corporate sustainability literature has acknowledged that companies require different management approaches to innovate their business model for larger system changes, a more structured and nuanced understanding of such management has not often been applied. By developing a theory-based typology, this thesis explores how management and social theories can be used to advance BMIfS research. The typology accumulates and organizes existing knowledge of the important but fragmented BMIfS management research to capture the key dimensions and differentiate among various management approaches. From a management perspective, the thesis identifies three BMIfS management dimensions: values, knowledge, and agency. The thesis consists of four appended empirical papers that illustrate various facets of the BMIfS management typology. The empirical data from those papers is based on case studies of the Swedish wood construction industry, which has attracted international attention due to the development of innovative and sustainable building technologies and practices. This thesis makes three main contributions. First, it contributes to a growing discussion in the management researcher and practitioner communities on advancing the managerial perspectives of BMIfS. Second, it presents a theory-based typology of different BMIfS management approaches and their theoretical roots. Third, it illustrates various facets of these management approaches with empirical examples from the four appended papers.

The growing challenges of climate change and resource depletion have exposed the limitations of the traditional 'take-make-dispose' production and consumption model. In response, the concept of the circular economy (CE) has gained prominence as an alternative approach that emphasizes reducing, reusing, recycling, and recovering materials. However, transitioning to a CE requires profound socio-technical changes, often disrupting linear business models and posing significant threats to established incumbent organizations. Incumbents, face difficulties in adapting to CE transitions due to misalignments between their existing competencies and the new demands of circularity. This paper examines the strategic challenges that incumbents encounter during these transitions, focusing on the tension between exploiting existing competencies and exploring new technological and business opportunities. Through a multiple-case study in the Swedish wood construction industry, the paper highlights the dual challenge of improving current practices while venturing into unknown territory. The empirical data is drawn from the Swedish wood construction industry, which has gained international attention for its development of innovative and sustainable building technologies and practices. The findings show how incumbents are responding to sustainability transitions through the process of creative accumulation, which integrate both new and existing knowledge to develop circular value propositions. The study argues that established players can be well-positioned to collaborate and capitalize on circular transitions if they adjust their business models to aligning around sustainable principles and balance between innovation and accumulated expertise. 

Innovations based on sustainable technologies have been widely considered as a remedy for addressing societal and environmental problems in many industries. However, the large-scale adoption of such innovations goes beyond technology and requires organizing the business in a way that drive industrial transformations across actors and system layers, such as market structures, institutional frames, consumer behavior, and business values. 

The aim of this dissertation is to understand how industrial firms organize for system change towards sustainability. The study is a compilation of two papers within the same research context: the development of sustainable technology in the construction industry. The overlapping unit of analysis for both papers is business model innovation. Paper I examines how industry firms combine and complement business models with different innovation types to accelerate sustainable technology. Paper II identifies how a change in the business model and value creation logic that occur on a firm level accelerate sustainable technology and shape the socio-technical system. Together, both papers help paint a more complete picture of the business model role in transitions towards sustainability. The theoretical frame of this dissertation spans several domains: business model, innovation management, and sustainability transitions. Building on a multi-disciplinary premise, the study takes into account the organizational and the systemic parts of the change process by linking the company perspective (business models) to the wider governance of sustainability transitions. 

The findings underline the importance of business models that combine production efficiency with higher customer engagement and more collective value creation for driving larger-scale transitions toward sustainability. Moreover, business models in combination with different innovation types, such as product, process and positioning, act together and complement each other to achieve high sustainability and business outcomes. 

Sustainability transitions are a significant challenge that requires established industries to adopt innovative ways of doing business. Research suggests that while this is possible through business model innovation (BMI), risk avoidance by regime actors and high levels of future uncertainty act as barriers to successful transitions. Specifically, we lack knowledge about how established companies innovate their business model (BM) to reduce uncertainty related to sustainability transitions. We explore the case of a large forest-based manufacturing company in the construction industry, Stora Enso. We find that, by pursuing transformative BMI and combining multiple value creation logics, a company can reduce different types of uncertainty while shaping its business ecosystem towards more sustainable opportunities. We show that the BM can serve as an organizational tool for collectively exploring new knowledge, reducing uncertainty and driving change in a business ecosystem.

Sustainability reports should provide a balanced picture of a company’s sustainability aspects, but because of its voluntary nature, overly positive aspects are often presented (Holder-Webb et al., 2009; Lougee & Wallace, 2008). Though, negative disclosure may also be released as it could improve transparency, enhance trust, and decrease the risk of green or whitewashing tendencies (Hahn & Lüfs, 2014, Hahn & Reimsbach, 2013). However, when disclosing negative information, it is important for companies to legitimize the negative aspects, as the negative information could otherwise harm the company. As a result of this, different legitimacy strategies are used by companies when disclosing negative information (Hahn et al., 2021). Based on this, this thesis explores and analyses strategies for disclosing negative sustainability information. In particular, the study examines companies within the fast fashion industry, a heavily debated sector in regard to sustainability, which indicates that the companies within the business should try to legitimize themselves. 

To fulfil the purpose of this study the choice was made to conduct a content analysis and semi-structured interviews, where four fast fashion companies’ (H&M, SHEIN, Boohoo and American Eagle) sustainability reports were analysed to identify negative sustainability disclosure and assess how the companies’ tried to legitimize these negative aspects. Later, the disclosure strategies’ impacts on stakeholders were examined through 10 semi-structured interviews with concerned stakeholders. The results show that the companies subject to research did use the strategies corrective action, marginalization, abstraction, and preventive action to legitimize negative sustainability issues. The strategies were often not effective in enhancing legitimacy mainly because of too vague measures, but also because of the disbelief from stakeholders regarding the industry’s will and ability to change. However, the findings also indicated that the negative disclosure could enhance a bit of legitimacy as it signalled transparency and accountability, which is preferred compared to denial or compliance. 

The study’s implications are important for scholars and practitioners. The theoretical contributions were added to the research field of negative disclosure and legitimacy strategies, and the implications are important for managers working within the fast fashion industry as well. This is because the results of this study will develop their knowledge of how certain negative disclosures strategies can play a both positive and negative role in enhancing the legitimacy towards stakeholders.  

Denna uppsats handlar om implementering av Lean-konceptet i praktiken. Syftet är att utreda vilka faktorer som kan påverka personal inom en organisation, att trots vetskap, inte implementera ett koncept i praktiken. Här har studien valt att se närmare på Migrationsverket, som är en statlig organisation som har infört ett Lean-koncept. 

En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med handläggare vid en mottagningsenhet inom Migrationsverket. Sammanfattningsvis, trots införandet av Lean koncept i receptionen på den svenska Migrationsverket, är det svårt för tjänstemän att använda det på grund av olika faktorer såsom: stress, utmaningen att arbeta smidigare, hög arbetsbelastning, hög grad av administrativt arbete.

Yrket som fastighetsmäklare kräver en hel del tid, ansträngning och framför allt tillgänglighet, av individen. Yrkets flexibilitet och gränslöshet, som med dagens tekniska utveckling ökat, leder till att arbetet inkräktar på det övriga livet. Att framgångsrikt kunna balansera kraven från arbetet med det privata livet, utan att låta en sfär undertrycka den andra, kan anses vara problematiskt för en fastighetsmäklare. Frågan är då hur de klarar av att kombinera det krävande arbetet med ett familjeliv? Syftet med studien är att öka förståelsen för hur mäklare lyckas kombinera arbetsliv med familjeliv. Vi ville därmed ta reda på hur och om fastighetsmäklare lyckas uppnå balans, vilka konflikter de upplever, samt hur de hanterar kraven från arbete och från familj. Detta gjordes med teorier relaterade till Work-Life Balance och genus. En kvalitativ undersökningsmetod användes i studien för att besvara frågeställningarna där vi använde oss av intervjuer för att samla in data. Vi genomförde nio intervjuer, varav fyra var män och fem kvinnor. Dessa valdes utifrån vissa kriterier; de skulle arbeta som fastighetsmäklare på heltid och ha barn. Dock intervjuades även fastighetsmäklare i form av franchisetagare. Resultatet visar att det beror på individuella faktorer och förutsättningar, för hur väl fastighetsmäklarna lyckas uppnå balans. Fastighetsmäklaryrket innebär obekväma arbetstider, stora krav på tillgänglighet och en gränslöshet, som kan försvåra balansen för individen. Faktorer som främjar balansen och underlättar kraven visar sig vara: flexibilitet i arbetet, stöd från omgivningen (framför allt stöd från en partner), att sätta gränser för sig själv och mot kunder, samt att ha passion för arbetet. De visar sig även i undersökningen att det finns vissa könskillnader. De kvinnliga mäklarna var mer familjeorienterade och tog ett större ansvar för sysslorna i hemmet medan de manliga mäklarna var mer arbetsorienterade och tog ett mindre ansvar i hemmet. Däremot kan vi utifrån resultatet inte se att kvinnliga mäklare har större svårigheter att kombinera sfärerna arbete och familj, trots skillnaden i prioriteringar mellan könen. Detta beror till stor del på att mäklarna har egna tillvägagångssätt för att klara av kraven från familj och arbete, samt starkt stöd från partnern. En viktig del i att uppnå balans för mäklarna var just samarbetet med partnern samt en ansvarsdelning båda var nöjda med.

The purpose is to examine the role of online video advertising in brand awareness. In order to provide marketers information regarding the impact online video advertising has on its customers, as online video advertising is increasing in relevance in terms of creating brand awareness.

Microfinance institutions (MFIs) are an important tool of poverty reduction which has gained grounds over the years and grown rapidly given the services they provide. The rapid growth of the MFIs has had huge challenges on their regulatory framework which in turn has resulted in the prevalence of fraudulent cases. With the devasting effects of fraud on MFIs and the importance of MFIs in many economies this thesis aims to examine how the design and use of internal control impact fraud detection and prevention in MFIs. To achieve this aim, a qualitative study was conducted with a case study on eight MFIs in Cameroon. Primary data will be obtained from fourteen semi-structured interviews. Data will be analysed manually using thematic analysis. The findings revealed that internal control has a positive impact on fraud detection and prevention in MFIs by reducing fraud incentive, opportunity, rationalization, and capability. Further, findings revealed that the greatest causes of fraud in MFIs are poor remuneration, weak monitoring, and a poor internal control system. Therefore, for the purpose of future fraud prevention, MFIs should ensure to improve their remuneration schemes, improve1 their monitoring system and ensure regular internal control system updates in term of software and design. The study also, suggests further research on this topic in MFIs with a case study in other countries of the world. It will also be interesting for other researchers to explore how the aspect of capability as a key determinant of fraud can be reduced. This thesis contributes to academic literature as there is lack of studies on the impact of internal control on fraud detection and prevention in MFIs.

Den genomsnittliga privata konsumtionen i Sverige är långt ifrån miljömässigt hållbar. Studien belyser projektledares strategier i beteendeförändrande projekt med inriktning på miljömässigt hållbar konsumtion. Det handlar inte bara om att påverka vad vi konsumerar, utan även om att säkerställa hållbara konsumtionsnivåer och förändra beteenden. I genomförda semistrukturerade intervjuer berättar projektledare om vikten av flexibilitet och nytänkande för att hitta innovativa lösningar som kan få människor att förändra konsumtionsmönster, resvanor och attityder. I projekt med hög teknisk komplexitet förespråkas kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att utröna vilka insatser som är bäst lämpade för att nå projektmålen. Effekterna och målen av beteendeförändrande projekt är ibland svåra att mäta och den förespråkade flexibiliteten riskerar att inskränkas om tidsram och budget är för snäv. Beteendeförändrande projekt bör vara lustfyllda och inkludera målgruppens viljor och åsikter för att förmedla känsla av självbestämmande. Att fortsätta att påminna om ett önskat beteende och designa situationer som gör det lätt för omgivningen att agerar ökar chansen att hållbara beteenden fortgår. Att visa upp goda exempel på beteenden som gynnar miljö bidrar till att beteendena så sakteliga blir norm och sprids i samhället. Det mest effektiva är dock att reglera konsumtionsmönster och resvanor med strängare lagar.

Purpose The purpose was to investigate what effect an intervention of low-dose, high-frequency cardiopulmonary resuscitation (CPR) training with feedback for one month would have on professionals' subjective self-assessment skill of CPR. Design/methodology/approach This study had a quantitative approach. In total, 38 firefighters performed CPR for two minutes on a Resusci Anne QCPR. They then self-assessed their CPR through four multiple-choice questions regarding compression rate, depth, recoil and ventilation volume. After one month of low-dose, high-frequency training with visual feedback, the firefighters once more performed CPR and self-assessed their CPR. Findings With one month of low-dose, high-frequency training with visual feedback, the level of self-assessment was 87% (n = 33) correct self-assessment of compression rate, 95% (n = 36) correct self-assessment of compression depth, 68% (n = 26) correct self-assessment of recoil and 87% (n = 33) correct self-assessment of ventilations volume. The result shows a reduced number of firefighters who overestimate their ability to perform CPR. Originality/value With low-dose, high-frequency CPR training with visual feedback for a month, the firefighters develop a good ability to self-assess their CPR to be performed within the guidelines. By improving their ability to self-assess their CPR quality, firefighters can self-regulate their compression and ventilation quality.

Purpose: The purpose of this paper is to investigate the effects of the intervention of low-dose, high-frequency cardiopulmonary resuscitation (CPR) training with feedback for firefighters for one month. Design/methodology/approach: The study had a quantitative approach. Data were collected through an intervention by means of simulation. The data collection consisted of a pre- and post-assessment of 38 firefighter’s CPR performance. Findings: There was a statistically significant improvement from pre- to post-assessment regarding participants’ compression rates. Compression depth increased statistically significantly to average 2 mm too deep in the group. Recoil decreased in the group with an average of 1 mm for the better. There was a statistically significant improvement in participants’ ventilation volume from pre- to post-assessment. Originality/value: Prehospital staff such as firefighters, police, and ambulance perform CPR under less than optimal circumstances. It is therefore of the utmost importance that these professionals are trained in the best possible way. The result of this study shows that low-dose, high-frequency CPR training with an average of six training sessions per month improves ventilation volume, compression depth, rate, and recoil. This study concludes that objective feedback during training enhances the firefighters’ CPR skills which in turn also could be applied to police and ambulance CPR training.

Revisorer anses som revisionsbolagens viktigaste resurs och många revisorer har valt att lämna revisionsbranschen. En av de grundläggande faktorerna till revisorernas beslut att lämna revisionsbyråerna är minskad arbetstillfredsställelse. Inom revisionsbranschen är tidsstyrningen den dominerande styrformen som främst påverkar revisorsassistenter och seniora revisorer. Tidsstyrningen har däremot under de senaste åren blivit allt stramare, vilket i sin tur leder till högre krav på att utföra arbetet under betydligt striktare tidsramar. Med en stramare tidsstyrning tillkommer ökad tidspress och stress som kan inverka på revisorernas arbetstillfredsställelse och därmed deras beslut att lämna branschen. För en vidare förståelse för hur tidsstyrningen kan tänkas inverka på revisorernas arbetstillfredsställelse beaktades självbestämmandeteorin, som betonar betydelsen av de grundläggande psykologiska behoven kompetens, samhörighet och autonomi. Genom beaktandet av självbestämmandeteorin kunde en mer nyanserad förståelse erhållas för hur tidsstyrningen påverkade revisorernas arbetstillfredsställelse.

Tidigare studier har främst fokuserat på hur dysfunktionella beteenden utvecklas på grund av en stramare tidsstyrning. Dock, finns det begränsade studier kring hur tidsstyrning inverkar på revisorernas arbetstillfredsställelse, vilket har medfört att en kunskapslucka identifierats. Därav är syftet med denna studie att öka förståelsen för hur revisorsassistenter och seniora revisorer inom revisionsbranschen upplever att tidsstyrningen påverkar deras arbetstillfredsställelse.  För att uppnå syftet har en kvalitativ metod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. 15 intervjuer genomfördes med revisorsassistenter och seniora revisorer som alla arbetade på någon av de fyra stora revisionsbyråerna. 

Resultatet av studien visar att tidsstyrningen upplevs bland revisorerna som något positivt i relation till hur de trivs på arbetsplatsen. Revisorerna upplevde att tidsstyrningen gav upphov till tydliga mål, planering, struktur och kompetensutveckling vilket ökade deras arbetstillfredsställelse. De revisorer som däremot inte upplevde arbetstillfredsställelse hänvisade till underbemanningen som en faktor som medförde ökad arbetsbelastning och i sin tur lägre arbetstillfredsställelse. Studien kan därmed sägas öka förståelsen för hur revisorsassistenter och seniora revisorer upplever tidsstyrningens påverkan på deras arbetstillfredsställelse.

Denna studie syftade till att finna svar hur verksamheter som genomför evenemangsprojekt arbetar med riskhantering och vilka sekundära effekter riskhanteringen kan leda till. Studien syftade även till att finna svar ifall evenemangsansvariga anser att riskhantering är lönsamt. Anledningen till att vi valt att studera detta ämne är för att evenemangsindustrin är en av de störst växande marknaderna. Evenemang av olika karaktär attraherar stora folkmängder och riskerna blir mer påtagliga desto fler människor som samlas på en och samma plats. Teori och tidigare forskning visar att alla evenemangsprojekt inte genomför en tillräcklig riskhantering, trots att riskerna är många och dess konsekvenser kan vara förödande.

Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med evenemangsprojekt för att få en uppfattning om hur de arbetar och ser på riskhantering. Vi har kommit fram till att de studerade evenemangsverksamheterna arbetar med riskhantering under alla evenemangsprojekt men att riskhanteringsmetoderna skiljer sig åt. I studien framkom att alla de studerade evenemangsverksamheter fokuserar på säkerhetsrisker under evenemangsprojektets genomförande, snarare än risker som påverkar projektets planeringsfas. De sekundära effekterna av riskhantering är många och en återkommande effekt är medvetenhet hos projektmedarbetare. Alla informanter är övertygade om att riskhantering lönar sig.

IT-avdelningar är många gånger pressade att leverera ett värde med kvalitet och inom en tidsbegränsad period, vilket kan resultera i ofullständiga leveranser. För att möta dessa krav behöver IT-avdelningar arbeta med att effektivisera sina verksamhetsprocesser och kontinuerligt lärande. Genom tvärfunktionella team kan effektiviteten öka genom en förbättrad samordning och minskat beroende av nyckelpersoner.Den här intervjustudien riktar sig mot en IT-avdelning inom ett försäkringsbolag, med syfte att studera fallföretagets nuvarande verksamhetsprocesser inom utveckling och förvaltning för att identifiera utmaningar som orsakar ofullständiga leveranser. Därtill avser studien att föreslå förändringsåtgärder som kan eliminera dessa orsaker. Inledningsvis genomfördes en litteraturgenomgång för att anskaffa kunskap inom området. Utifrån insamlad kunskap från tidigare studier och litteratur har en analysmodell tagits fram för att sammanfattningsvis visualisera faktorer som kan öka graden av avslutade uppgifter inom en leverans. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter från fallföretaget har deltagit i studien, där samtliga respondenter har ett direkt beroende till fallförtagets utvecklings- och förvaltningsprocesser. Utifrån en analys av resultatet med stöd av analysmodellen har studiens undersökningsfrågor besvarats.Slutsatserna som kan dras av denna studie är att fallföretagets utvecklings- och förvaltningsprocesser är strukturerade i tre huvudsakliga områden: Fokussprint, Förvaltning och Projekt. Uppdelningen av nyutveckling och förvaltning i olika team har förbättrat effektivitet och fokus för teamet. Däremot har flera faktorer identifierats som orsakarofullständiga leveranser, inklusive komplexitet som upptäcks sent i genomförandet, brist på formella uppföljningar och kompetensglapp inom teamet. Studien resulterade i föreslagna förbättringsåtgärder för fallföretaget som inkluderar behovetav förbättrad tidsestimering, formella uppföljningar och en kultur av kontinuerligt lärande. Genom att införa mer strukturerade metoder för lärande, feedback och uppföljning kan företagets verksamhetsprocesser och resultat uppnå en omfattande förbättring.

Ingen hade nog förväntat sig att världen skulle drabbas av den Covid-19 pandemi som började spridas 2019, och som än idag hänger i juni 2021. En långdragen världsomfattande kris. Det är dock inte den enda typ av kris som kan uppstå, skogsbränder och skolskjutning är även exempel på kriser och något vi sett ske flera gånger tidigare. Kriser kräver övning och då skogsbränder och skolskjutning är något som varit återkommande är det viktigt att övning sker inför nästa eventuella kris. CriseIT-projektet är ett samarbete mellan Sverige och Norge, mer specifikt Värmland och Hedmark med syfte att ta fram verktyg och metoder för att utöka digital krisövning. Lärplattformen Canvas (Learning Management System LMS) har i en tidigare studie visats relevant som plattform för krisövning, då den uppfyllde önskad användarbarhet och gav rätt förutsättningar. En funktionalitet som CriseIT har efterfrågat är möjligheten till import av data, eftersom den saknas i dag.I en tidigare studie genomförde CriseIT en seminarieövning i Canvas, som då skrevs in manuellt via Canvas grafiska gränssnitt. Något som är tidskrävande och som önskas effektiviseras genom att i stället importera krisövningar till LMS:et. CriseIT’s mål är dock att kunna importera övningar oavsett LMS och de önskade därmed att även Moodle undersöktes för dess möjlighet att importera data. Två jämföranden genomfördes därmed i denna studie mellan lärplattformarna Canvas och Moodle av vad för funktionalitet respektive gränssnitt erbjuder, samt vilka möjligheter som finns för att importera data via Canvas REST API och Moodle Web Services API. Jämförelsen bygger på en komparativ metod och är baserad på åtta kriterier som kan tänkas ingå i en seminarieövning. Dessa kriterier testades via respektive lärplattforms gränssnitt, samt via verktyget Postman genom API-anrop bestående av testdata för att undersöka respektive API:s funktionalitet och möjlighet till dataimport. Ytterligare genomfördes ett tredje jämförande av vilka skillnader och/eller likheter som finns mellan Canvas LMS REST API och Moodle Web Services API.Resultatet av studien visade att Canvas via dess REST API kan importera alla önskade kriterier medan Moodle:s API Web Services i dagsläget inte innehåller funktionalitet för att importera några av kriterierna. Därmed genomfördes även en jämförelse av kriterierna via respektive lärplattforms grafiska gränssnitt för att studera om funktionaliteten fanns via gränssnittet. Resultatet av jämförelsen visade att både Canvas och Moodle via dess grafiska gränssnitt klarar av att genomföra alla åtta kriterier. Vidare visar resultatet av studien att Canvas REST API från ett tekniskt perspektiv är mer utvecklat än Moodle:s Web Services REST API.

Kollektivtrafiken i Värmland är något många människor idag använder för att kunnatransportera sig. Denna dagliga aktivitet som berör en stor skara människor i Värmland skaparbehovet av nödvändiga digitala verktyg för att förenkla vardagen för Värmlandstrafiksresenärer. Tidigare fanns det två olika verksamheter, Värmlandstrafiken och Karlstadbuss, det beslutades 2019 att de två skulle slås samman, med detta beslut valde de även att utveckla en ny applikationför kollektivtrafiken. Syftet med denna studie är att genomföra en användbarhetsutvärdering av Värmlandstrafiks nuvarande mobilapplikation, med fokus på att identifiera och analyseraanvändbarhetsbrister samt erbjuda konkreta förbättringsförslag för att optimera användarupplevelsen och att bistå till förbättringsförslag i utvecklingen av den kommande applikationen. Studien använde en kvalitativ metodansats med hjälp av användbarhetstester, observationer, tänka högt och posttestintervjuer med fem testdeltagare. Deltagarna utförde olika uppgifter relaterade till applikationen såsom att söka resor, köpa biljett, lokalisera närmsta hållplats och få tillgång till trafikinformation. Resultatet från testerna och posttestintervjuerna analyserades med hjälp av designprinciper för användbarhet, vilket avslöjade flera användbarhetsbrister och förbättringsområden. Slutsatserna av studien visade på att applikationen brister i designprinciper relaterade tillsynlighet, bekantskap, tydlighet, navigation och stil, vilket påverkar användarupplevelsennegativt. Från studien framkom tio förbättringsförslag för att göra Värmlandstrafiks mobilapplikation mer användarvänlig som standardiserade ikoner med text, bättre synlighet ochkonsekvent design, och flytt av huvudmenyer till skärmens nedre del. Andra rekommendationerinkluderar tydligare kartfunktionalitet och tidtabeller, samt filtrerbar trafikinformation. Testanvändarna önskar även stöd för Apple Wallet och Google Pay, en funktion för att visa passagerarantal, och möjligheten att favoritmarkera hållplatser med Region Värmland-symbolen.

IT-projekt har ofta ett bakomliggande syfte att bidra med ökad affärsnytta, ökad flexibilitet, effektivare arbetssätt, eller ökad kundnöjdhet. Uppföljning av affärsnytta förpassas ofta till förmån för klassiskt definierade framgångsparametrar inom projektledning, tid, budget och resultat. Mycket fokus hamnar på tekniska aspekter kring införande av system och affärsnyttan glöms bort. Vissa anledningar till att uppföljning av affärsnytta bortprioriteras anses vara att det är för svårt, råder oklarhet kring ansvar, och att affärsnyttor är av övervägande ogreppbar karaktär. Affärsnyttorna berör ofta flera olika verksamhetsområden vilket medför svårigheter gällande identifikation och hög kostnad för att involvera berörda resurser. IT-projekt initieras däremot grundat på explicita greppbara värden med tillhörande kostnadskalkyl som visar hur verksamheten kommer få igen investerat kapital. När affärsnytta inte är explicit uttryckt, utan har en ogreppbar karaktär leder det till låg prioritet, då kunskap kring mätning och styrning saknas. IT-projekt innebär en stor investering i tid, pengar, personal och den förväntade affärsnyttan har stor genomslagskraft. Uppfyllelse av affärsnytta kan påverka hela företagets lönsamhet. Teorier gällande Benefits Management Process (BMP) utgör basen för denvetenskapliga plattformen och har kompletterats medrelevant forskning vid behov.

Syftet med undersökning är att se vilka aktiviteter som behöver föregå för att möjliggöra framgångsrik uppföljning av affärsnytta inom IT-projekt så att måluppfyllelse kan säkerställas.Även undersöka om utformning av projektmål kan bidra till att underlätta uppföljnings aktivitet.Undersökningen genomförs som en kvalitativ studie där en verksamhet inom små och mellanstora företagssegmentet (SMF), undersökts då de bedriver ett aktivt IT-projekt gällande byte av affärssystem. Undersökningen resulterade i fem konkreta slutsatser som är av en förklarande och upplysande karaktär.

Undersökningen visar att:

• BMP möjliggör uppföljning av affärsnytta inom IT-projekt, men är inte en förutsättning.
• BMP kräver ett omfattande åtagande för att bidra till ökat värde för en verksamhet.
• En genomarbetad målformulering enligt akronymen SMART kan öka en verksamhets möjlighet till styrning och kontroll av dess projektmål.
• Tydligare koppling till identifiering och mätningsmetoder krävs för att maximera värdet av att ta sig an BMP.
• Systemleverantörs och kundrelationen behöver belysas inom BMP i takt med färre egna utvecklingsprojekt inom affärssystem initieras.

Brister i teorin rör konkreta metoder för att mäta affärsnytta och hur Key Peformance Indictors (KPI) kan användas på ett effektivt sätt. Tillsammans med att forskningen inte redogör för hur en verksamhet kan arbeta med uppföljning av affärsnytta i en kund- och systemleverantörsrelation. Explicit uttryckt när en verksamhet genomför upphandling av affärssystem ifrån en systemleverantör. Detta rekommenderas ligga till grund för framtida undersökningar.

Denna studie ämnar att skapa en ökad förståelse för hur kommunikationen har påverkats under hemarbetet, både formell och informell kommunikation. Studien genomfördes genom att intervjua åtta personer på ett företag för att få en insyn i deras upplevelse av den digitala kommunikationen. För att kunna analysera våra resultat har vi hämtat information om kommunikation och vi har använt oss av Shannon och Weavers (1948) kommunikationsmodell, samt Kaufmann och Kaufmanns (2016) kommunikationsmodell. 

I denna studie undersöks även hur balansen mellan fritid och arbetstid har påverkats av att medarbetare numera arbetar hemma. Arbetsplats och hem blir inte längre två åtskilda platser som de tidigare var, här tas begreppet Work Life Balance upp vilket innebär balans mellan fritid och arbetstid. 

Studiens resultat indikerar att den formella kommunikationen under Covid-19 pandemin inte har försämrats något nämnvärt, däremot så har den informella kommunikationen, kollegor sinsemellan, försämrats, då “småsnacket” försvinner under och efter möten, samt att man inte längre träffas fysiskt under exempelvis lunchrasten. Vidare visar resultatet också att feedback/återkoppling inte verkar ha förändrats något nämnvärt. Vissa av de vi intervjuade uppgav att den har försämrats lite mellan kollegor, men inte mellan en chef och medarbetare, men betonar vikten av att chefen tar ett större ansvar än tidigare, när man arbetar hemifrån på heltid. Slutligen kan vi se att majoriteten av medarbetarna på företag X inte upplever att deras balans mellan arbetstid och fritid har försämrats till följd av att arbeta hemma, utan de arbetade i lika stor utsträckning som de gjorde innan hemarbetet. 

A specific type of business system that has become crucial for many organizations is Customer Relationship Management (CRM) systems. A CRM system is a technological tool that organizations use to collect and utilize customer information. The market for CRM systems is growing rapidly, but despite this growth, many CRM projects fail. This is often due to a variety of factors, one of which is the incorrect choice of software package. The purpose of this bachelor’s thesis in informatics is to identify and describe the success factors for a successful selection of a CRM system from a customer-system implementer perspective. The study was conducted using an abductive approach, employing a case study method, literature review, literature-based analysis model, and semi-structured interviews. The first conclusion of the study is that user-friendliness, user involvement, and processsystem alignment are the most important success factors. The second conclusion is that it is crucial for the system's functionality to match the needs of the business. The third conclusion is that the technical support provided by the system implementer is also a significant success factor.

I dagens ständigt föränderliga affärsvärld finns en mängd olika information tillgänglig för organisationer och med utvecklande teknologier finns möjligheten att tillvara ta på denna information till att bättre kunna förstå sin verksamhet och därtill utveckla den. Syftet med denna kandidatuppstas är att undersöka och identifiera vilken påverkan som informations möjliggörande business intelligence applikationer kan ha för att möjliggöra och stödja verksamhetsutveckling.

Undersökningen är gjord utefter en kvalitativ forskningsmetodik med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod där fyra intervjuer är genomförda för fyra olika typer av organisationer där respektive intervjuperson arbetar med business intelligence på något sätt regelbundet. Intervjuerna var semi-strukturerade där frågorna togs fram utefter studiens teoretiska referensram, som sedan analyserades utefter en tematisk analys. 

Resultaten för studien visar på att business intelligence är en möjliggörare för att kunna skapa diverse olika nyttor inom olika verksamheter med ett påtagligt värde. Slutsatserna för studien påvisar också att det är svårt att kunna härleda särskilda verksamhetsutvecklings möjligheter för enskilda informationsapplikationer inom BI-lösningar. Men att BI som en helhetslösning är ett underlag för verksamhetsutveckling och utveckling för affärsmöjligheter, processer och prestanda är något som påvisas efter genomförd studie. 

Tanken bakom agaförbudet i 6 kap. 1 § FB är att alla barn ska växa upp under trygga förhållanden. Förbudet innebär bland annat att barn inte får utsättas för kränkande behandling. Barn utgör en särskilt utsatt och sårbar grupp i behov av ett extra starkt skydd mot våld, samtidigt som de också befinner sig i en speciell beroendeställning i förhållande till sina föräldrar. Ett av uppsatsens syften är att granska barns straffrättsliga skydd mot psykiskt våld i situationer där barn utsätts för våld av en förälder, dels vilket skydd de faktiskt har, dels vilket skydd de borde ha. Ett utökat straffansvar för psykiskt våld har varit föremål för diskussion i flera utredningar och det har nu, i Ds 2022:18, föreslagits att en helt nybrottsform, psykisk misshandel, ska införas i 3 kap. 5 a § BrB. Det andra av uppsatsens syften är att analysera hur det föreslagna brottet, psykisk misshandel i 3 kap. 5 a § BrB, i förhållande till rådande rättsläge skulle kunna stärka skyddet samt hur det förhåller sig till uppställda kriterier och principer för kriminalisering. För att uppfylla syftet tillämpas en rättsdogmatisk metod med centrala inslag av den rättsanalytiska metoden.

Barnkonventionen förordar nolltolerans mot våld och barns rätt till bl.a. psykisk integritet framgår även av såväl EKMR som FB. Befintliga straffbud i BrB täcker i nuläget in många av de gärningar som utgör psykiskt våld, men många gärningar låter sig också svårligen omfattas eller faller utanför brottsbalkens tillämpningsområde helt. Barnkonventionen ger i nuläget barn rätt till ett starkare skydd mot psykiskt våld än vad brottsbalkens bestämmelser ger. Det finns därför skäl att förstärka det straffrättsliga skyddet ytterligare. Straffbudet (3kap. 5 a § BrB) är önskvärt sett till rådande rättsläge för att fylla de brister som finns. En helt ny brottstyp, psykisk misshandel, skulle också vara särskilt motiverat utifrån artikel 19 i barnkonventionen. Sett till de skäl som bör vara utgångspunkt i fråga om kriminalisering kan straffbudet också anses vara befogat med beaktande av fyra av fem kriterier. Brottet psykisk misshandel kan däremot inte hävdas vara lämpligt med hänsyn till det femte kriteriet gällande kriminaliseringens krav om effektivitet. Med beaktande av legalitetsprincipen, särskilt obestämdhetsförbudet, talar straffbestämmelsens föreslagna utformning också emot en sådan kriminalisering.

Den sammantagna bedömningen är att barns skydd mot psykiskt våld i straffrättsligt hänseende bör stärkas för att omfatta fler former av psykiskt våld samt för att bättre motsvara barnkonventionen. Ett införande av en helt ny brottstyp, psykisk misshandel, är dock inte det mest lämpliga sättet att stärka det på, åtminstone inte sett till förslaget såsom det presenteras nu. Ett stärkt straffrättsligt skydd mot psykiskt våld skulle, som lyfts, kunna åstadkommas genom andra alternativ, till exempel genom att införa förolämpningsbrottet (5 kap. 3 § BrB) i brottskatalogen för fridskränkningsbrottet i 4 kap. 4 a § BrB och utvidga rekvisiten för brottet ofredande (4 kap. 7 § BrB).

Revisorer är en av grupperna som orsakar förväntningsgapet eftersom de ibland misslyckas med att identifiera sina ansvarsområden. Finansiella skandaler har på ett negativt sätt påverkat det förtroende företagens intressenter har för revisionen. Ett ökat förtroende kan bland annat resultera i en mer effektiv kapitalmarknad, som ett resultat av en ökad tillit till revisionen. 

Tidigare studier har undersökt om revisionsutbildning som riktats mot allmänheten har en påverkan på förväntningsgapet. Om yrkeserfarenhet inom revision påverkar revisorernas del av förväntningsgapet, har inte studerats i en vidare omfattning. Till följd av finansiella skandaler har det visat sig att det existerar ett misslyckande bland revisorer, eftersom de till fullo inte är medvetna om sina ansvarsområden. Avsikten med studien är att undersöka om yrkeserfarenhet påverkar det här misslyckandet och därmed bidra till ett relativt outforskat område inom förväntningsgapet

En kvantitativ studie genomfördes med enkäter som datainsamlingsmetod. Resultatet indikerar att svenska revisorer har en god kännedom, men inte är fullt medvetna om sina ansvarsområden. Resultatet visar dock att det med statistisk signifikans inte går att bekräfta att revisorers misslyckande påverkas av yrkeserfarenhet.

Smarta glasögon är interaktiva glasögon som har en inbyggd dator och tillåter användaren att se en bildskärm samtidigt som den materiella omgivningen kan ses. Studiens syfte är att undersöka hur användarens datorvana påverkar den upplevda användbarheten av smarta glasögon. Genomförandet av undersökningen har bestått av att 34 respondenter genomfört ett användartest följt av en strukturerad intervju. Intervjuerna har sedan kategoriserats beroende av datorvana och respondenternas upplevelser, vilket har legat till grund för analysen. För att styrka analysen har en litteraturstudie genomförts av tidigare teori inom ämnena skillnader mellan individer, användbarhet och smarta glasögon. Studiens slutsatser visar på att det inte finns några tydliga skillnader i användarnas upplevelser till följd av den tidigare datorvanan. De skillnader som ändå identifierades är att det finns indikationer på att upplevelsen av svårigheter och effektivitet till viss del påverkats av datorvanan.

Ända sedan Ghana blev självständigt har dess beslutsfattare identifierat utbildning som ett verktyg för att främja ekonomisk tillväxt och utveckling. Som ett erkännande av den enorma potential för nationell utveckling som utbildning erbjuder Ghana, har olika regeringar investerat avsevärt i sektorn. Dessa investeringar har varit i form av reformer av utbildningssektorn, såväl som årliga återkommande utgifter. Trots dessa massiva investeringar har dock mycket lite arbete gjorts för att empiriskt undersöka effekterna av sådana utgifter på landets ekonomi.

Denna artikel använder data från Ghana för att empiriskt bedöma karaktären av sambandet mellan utbildningsutgifter (en proxy för utveckling av mänskligt kapital) och BNP-tillväxt (en proxy för ekonomisk tillväxt). Granger Causality Test tillämpas på utbildningsutgifter och BNP-tillväxtdata, från 2003 till 2018. Med hjälp av data från samma tidsram implementeras även separata Granger Causality-tester för att testa sambandet mellan bruttoinskrivningsfrekvenser/Totala slutförandefrekvenser, på vissa nivåer utbildning och BNP-tillväxt.

Intressant nog visar analysen inget Granger-kausalt samband mellan våra huvudsakliga intressevariabler (Total Education Expenditure och BNP-tillväxt). Resultat visar också att ingen av utbildningsvariablerna Granger orsakar BNP-tillväxt, om testet använder 1 tidstidsfördröjning och även om testet använder 3 tidsfördröjningar. Dessutom visar resultaten att oavsett om testet använder 1 tidstidsfördröjning eller 2 tidsfördröjningar, Granger orsakar BNP-tillväxt andelen av de totala offentliga utgifterna som är dedikerade till utbildning. Resultat för tester som använder 2 tidsfördröjningar visar också att den enda utbildningsvariabeln som Granger orsakar BNP-tillväxt är inskrivningsgraden på primärnivå, där BNP-tillväxten inte heller Granger orsakar någon utbildningsvariabel förutom procentandelen av de statliga utgifterna som är avsatta till utbildning. I fallet med testet med 3 tidsfördröjningar visar resultaten att BNP-tillväxt Granger orsakar endast en utbildningsvariabel, vilken är utgifter på gymnasienivå.

Föreliggande rapport beskriver kravställning, design, test och utvärdering av en modell för mätning av individers digitala kunskap – något vi här valt att kalla ”operationell digital mognad” – inom vård- och omsorgssektorn. Begreppet operationell digital mognad ska tolkas som individens kunskap om digitala hjälpmedel ur ett sociotekniskt perspektiv,”Kraven på modellen var att den skulle kunna användas repetitivt för att mäta den digitala mognaden ur ett sociotekniskt perspektiv, det vill säga att digitala hjälpmedel används för att stödja en organisation och att individer ska nyttja hjälpmedlen för att utföra sina arbetsuppgifter.

Underlaget för modellen har varit Pentagonmodellen, framtagen av Schiefloe (2003), som innehåller följande dimensioner: formell struktur, teknik och infrastruktur, sociala relationer och nätverk, interaktion samt kultur och kompetens. För att få fram digital mognad, har vi även valt att lägga till dimensionen personlig motivation. Modellen översattes sedan till en enkät med påståenden kopplade till digitala hjälpmedel och miljöer. Påståendena i enkäten kunde besvaras på en skala som gick från ”Jag är enig” till ”Jag är helt oenig”. Resultatet från enkäten, både från 2021 och 2022, visar att motivationen för att använda digitala hjälpmedel är hög. Respondenterna hade även god kunskap om den formella strukturen. Kultur och kompetens, teknik och infrastruktur samt interaktion fick också relativt höga poäng

Utvärderingen av modellen visar att det är viktigt med operationell digital mognad även för vård- och omsorgspersonal. Vi fick även bekräftat att modellen innehöll intressanta dimensioner för att mäta operationell digital mognad, med undantag för dimensionen sociala relationer och nätverk. Vi kunde också konstatera att resultatet från enkäten behöver innehålla jämförelser med tidigare mätningar, eftersom målet för operationell digital mognad förändras över tid, och gå att bryta ner på olika detaljnivåer. Resultatet behöver även kopplas till utbildningsåtgärder. För att uppnå en iterativ process med att mäta operationell digital mognad föreslås ytterligare utredning kring dimensionen sociala relationer och nätverk, möjligheter att omvandla enkäten från deskriptiv till prediktiv samt fler presentationsmöjligheter.

The rhetoric of Open Government Data (OGD) concerningits benefits seems to lack anchor in practice affecting practitioners andempirical evidence restraining academia. This rhetoric could be hard tosee for those already persuaded. As such, the rhetoric could contain in-consistencies that are based more on myths than facts, contributing tothe slow pace of OGD development. OGD is sometimes based on dog-matic rhetoric that is overly simplistic, which hides significant benefitsand blocks potential audiences from seeing the practical applications ofOGD. The purpose of the present study was to analyse the persuasive-ness of present OGD arguments from a rhetorical perspective to identifyrhetorical patterns. We conducted desktop research, investigating therhetoric of eight websites emphasising OGD benefits. Our findings in-clude four common patterns of the rhetoric involving persuasion anddissuasion. The rhetoric contains paradoxes of promises and discover-ies, which we categorised as the grand quest, promised opportunities,tribal solidarity, and the silver bullet patterns. A further finding was twomythical paradoxes: (1) promises versus discovery and (2) proving whilearguing.

Allt mer i organisationer kräver digital kunskap, t ex att utföra arbetsuppgifter eller att kommunicera med externa parter. Den omställning som sker från analogt arbete till digitalt kräver kunskap, både i organisationen och hos den enskilda individen. Därför har projektet VälTel 2.0 initierat ett arbetspaket som handlar om kompetenshöjande insatser. VälTel2.0 är ett EU-finansierat projekt som arbetar för att hitta morgondagens hälsolösningar genom att öka kunskapen om innovationsprocesser, digitalisering och välfärdsteknologiska lösningar. Syftet med att använda dessa lösningar är att göra vård- och omsorg mer jämlik ur ett patient- brukar-, och medborgarperspektiv. I projektet samarbetar Östersunds kommun, Region Jämtland-Härjedalen, Åre kommun, Mittuniversitetet och kommuner i Tröndelag samt olika IT- företag. Projektet är en fortsättning på VälTel-projektet, i vilket resultatet pekar på att offentlig sektor behöver bli bättre på att testa, implementera och utvärdera nya innovationer på e-hälso- teknologiområdet, bygga kompetens kring förändrade arbetssätt, samt skapa bättre förutsättningar för samverkan med näringslivet.

We propose a tentative research plan to increase students’ mental health

in elementary schools by implementing Internet of Things (IoT) technology. The

research plan should answer how to support students’ mental health using IoT

solutions and the critical factors influencing testbeds for IoT solutions with the

previously mentioned purpose. Our intended research method is Design Science,

which we plan to use stepwise.

This paper compares responses to crises through analysis of labour market policy in Sweden and the UK between the Global Financial Crisis to the COVID-19 pandemic. In drawing on 'restructuring regimes', we offer insights into the dynamics of change in the two countries, focussing on the development of short-time working schemes. We argue that Sweden learned lessons from the GFC that helped prepare for future crises, whereas the UK's muted response left it ill-prepared for the COVID-19 crisis. The paper contributes to debates around restructuring regimes through an analysis of the journey between two crises in which we characterise Sweden's approach as proactive and pre-emptive and the UK's as reactive and ad hoc. By locating analysis in traditions of self-regulation and voluntarism in Sweden and the UK, respectively, we expand upon the role that industrial relations play in maintaining the stability, or not, of national restructuring regimes.

Antalet fastighetsmäklare ökar för varje år och konkurrensen blir mer påtaglig. Att använda sig av Instagram som verktyg i sitt arbete för att bygga upp sitt egna varumärke och skapa nya kunder har blivit allt mer aktuellt de senare åren inom fastighetsmäklarbranschen. För att differentiera sig på Instagram kan fastighetsmäklare använda olika strategier och vilja profilera sig på olika sätt genom att publicera en viss typ av innehåll. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur fastighetsmäklare använder Instagram för att bygga sitt varumärke och öka sin kundkrets.

I uppsatsen har en kvalitativ metod använts bestående av åtta semistrukturerade intervjuer med fastighetsmäklare från olika städer i Sverige där öppna frågor har ställts inom kategorierna marknadsföringsstrategier, varumärkesuppbyggnad och rekommendationer. Utöver intervjuerna har observationer av respondenternas Instagram gjorts som komplement till intervjuerna för att stärka resultatet. 

Resultatet visar att fastighetsmäklarna använder sina varumärkesprofiler för att visa en ärlig och personlig bild av dem själva och nå ut till fler potentiella kunder. Plattformen används för att kommunicera med kunder, marknadsföra bostäderna samt att visa omdömen från tidigare kunder. Av resultat framkom att nya kunder i många fall väljer mäklare utefter rekommendationer vilket innebär att goda relationer mellan kund och mäklare är avgörande. Varumärkesuppbyggnaden kräver tid och engagemang från fastighetsmäklarna men plattformen kan komma att vara avgörande i framtiden för att differentiera sig på marknaden. Studiens slutsats visar på att Instagram är en viktig kanal för att stärka varumärket och för att nå ut till fler kunder.

Teachers have demanding jobs in often stressful, high-paced work environments with heavy workloads. This has been shown to have negative consequences on health and job retention. This study aimed to ease the burden teachers experience in at least one area of their jobs – formative assessments. This was done by developing a timesaving design framework based on the insights gained from language teachers’ formative assessment practices which center on translanguaging, or strategic principles for using multilingualism in teaching. The framework, grounded in researched UX and UI design principles that reduce cognitive load, was used to create a rubric-based digital formative assessment (DFA) translanguaging tool prototype that was then tested for its impact on teacher workload. The results indicated that the developed DFA tool had the potential to reduce teacher workload with relatively high user satisfaction. One of the most significant findings from the study was that the learnability design principle had the greatest impact on the timesaving design framework. Further findings show that the DFA tool may be most effective if used in conjunction with other more traditional formative assessment processes. This study benefits teachers who use or want to use DFA tools, but mostly developers and designers who want to create more efficient systems using timesaving design principles. This study’s contribution is a timesaving design framework, which can be used to design and build DFA tools for translanguaging learning development.

This qualitative study is about project managers’ perceptions of self-leadership and its benefits and challenges for the project managers, the team, and the project result. The study has been implemented by conducting semi-structured interviews with ten project managers from diverse cultural backgrounds, ages, and work sectors with experience of self-leadership. The data obtained has been transcribed, coded, and analysed by using thematic analysis. The main themes that were found were the following: The management of emotions, the power of collective intelligence, alignment between work and life and the final theme of the resilient project manager. The first theme deals with the importance of being self-aware and authentic as a project manager and to focus on emotional intelligence rather than IQ and hard skills. The second theme’s focal point is on the importance of having feedback and support from the team, mentors, or co-workers in learning more about oneself as a project manager. The third theme deals with project managers’ having a balance between their work and their spare time by planning and being organized, with the purpose of not becoming overworked or lose out on valuable time with friends and family. The final theme handles the project manager’s focus on strengths and being persistent until the end of a project. The benefits of self-leadership, according to the respondents in this study, are easier to experience for the project manager him/herself in terms of self-development but benefits can also be seen for the whole team and indirectly for the project goal as with a well-functioning project manager and self-governing team, the project results will improve. One challenge of self-leadership can be to lead oneself with a long-term perspective as priorities and teams change in projects. Also, if a project manager does not have support, it can be difficult for him/her to keep the motivation to self-lead.The results in this study are in alignment with earlier studies such as for instance Neck, Manz & Houghton’s study from 2019.

Bakgrunden till vår uppsats är att återkoppling behövs som verktyg på en arbetsplats för att få medarbetare att trivas. Detta har i grund och botten anknytning till vårt behov av att känna oss accepterade och av att känna samhörighet. Forskning har visat att bekräftelse från omvärlden är en viktig del för individens självbild. Särskilt i en projektorganisation är återkoppling betydelsefullt, eftersom projektgrupper ofta består av nya konstellationer av människor som snabbt måste lära sig att samarbeta. Om ett bra arbete med återkoppling sker kan detta få positiva effekter på arbetsprestationer. Problematiken kring att ge återkoppling handlar om att ge den på ett konstruktivt sätt som får mottagaren att ta åt sig. Genom att granska tidigare forskning undersökte vi varför det finns ett behov av återkoppling i pro-jektgrupper, vad forskningen säger att givaren bör tänka på när det handlar om återkoppling samt vad konsekvenserna och resultatet kan bli av återkoppling. Vårt syfte är att utifrån den forskning som idag finns undersöka hur arbetet med åter-koppling ser ut i praktiken för fem stycken projektledare. Vi ställde oss bland an-nat frågeställningarna: Ger projektledare återkoppling? På vilka sätt? Hur ser de på arbete med återkoppling? Vet de hur teorin ser ut kring ämnet? Arbetar de med att bli bättre på att ge återkoppling? För att undersöka frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Projektle-darna arbetar alla inom samma bransch, fastighetsförvaltningsbranschen. Våra intervjudata bearbetades genom transkribering samt kodning efter förutbestämda teman. I vår analys jämförs den teoretiska bakgrunden med den empiriska datan vi insamlat. En matris med en sammanställning av det insamlade materialet återfinns i bilaga 2. Vår slutsats är bland annat att projektledare mest arbetar med positiv återkoppling och att negativ återkoppling kan vara problematiskt att ge. Vi fann även att projektledarna inte hade någon teoretisk kunskap om ämnet återkoppling utan de färdigheter de besatt hade de lärt sig genom erfarenhet.

Stroke is a globally increasing disease and speech and language deficiencies are common in stroke survivors. To facilitate medical caregivers in their professional work and to improve patients’ quality of life, technology can play an important role. However, the use and acceptance of technology are uncertain and more research is needed in this direction. This study evaluates the technology acceptance and adoption of an online speech and language assessment application. The evaluation-focused Design Science Research strategy was adopted for that purpose. Two physiotherapists, one occupational therapist and three speech therapists participated in the study. The Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) was used as the theoretical base for interview questions formation and data analysis. The study findings show that the suggested application is useful and easy to use; however, it should be better synchronised with speech therapists’ daily work routines. The speech therapists stressed that the functionalities of the application should be designed in close collaboration with them, and it should be compatible with the already existing systems and services in place. Due to impairments after stroke, the patients have some specific preferences for software and hardware; such as a tablet with a touch pen is the preferred hardware. Additionally, the interface should have bigger text fonts and pictures, and highly contrastive colours in the graphics should be used for patients’ convenience. The user’s privacy and security, the patient’s current health, and their previous knowledge and experience with technology were also found important determinants for the intention to use the given technology.

Psychological safety, a pivotal factor in team dynamics, has been proposed as a crucial determinant of success in agile software development (ASD) teams and learning. However, the extent of its influence within the domain of large-scale agile (LSA) software development teams remains underexplored. This research investigates the multifaceted dimensions of psychological safety within LSA teams, examining both its precursors and outcomes. This study conducted semi-structured interviews with software professionals actively involved in LSA projects within a Swedish software consultancy company. The findings underscore the intricate nature of establishing a psychologically safe environment within LSA teams, revealing it as a multidimensional construct necessitating a proactive leadership approach, fostering open communication, and cultivating an ecosystem of constructive feedback. The study highlights the critical importance of intentionally shaping teams to facilitate continuous learning, ensuring remuneration safety, and implementing a comprehensive onboarding process for incoming team members. By fostering psychologically safe settings, LSA teams enhanced teamwork dynamics, heightened job satisfaction, and facilitation continuous learning and development. Notably, the absence of such an environment exacerbates the phenomenon of brain drain, exposing the tangible consequences of overlooking this fundamental aspect of organizational culture. This study proposes avenues for future research directions, aiming to further unravel the nuances of psychological safety and its cascading effects within the realm of contemporary LSA software development context.

In software engineering, technical debt (TD) has been widely investigated, but debt regarding social issues, people, and processes has not been explored as much. It should be noted here that we use nontechnical debt (NTD) as an umbrella term to cover social, process, and people debts. Although the number of studies on NTD in software is increasing, the majority of them are descriptive rather than rigorous, and there is no systematic development of cumulative knowledge. As a result, identifying the fundamental causes of NTD and the associated mitigation techniques in software engineering is challenging. Therefore, this study investigates the scientific evidence regarding NTD till date by conducting a systematic mapping review of software engineering research between January 2000 and October 2021. The search strategy resulted in 175 studies, 17 of which were identified as unique and relevant primary papers. The primary studies show that NTD and TD are inextricably linked. In addition, this study also captured a plethora of causes and mitigation strategies for managing NTD and thus makes four important contributions: (i) highlighting state-of-the-art NTD research; (ii) identification of the reported causes and mitigation strategies in the primary papers; and (iii) determination of opportunities for future NTD research.

This research paper examines the implementation and impact of customised roles in large-scale agile software development teams, specifically within the Scrum framework. This is a single case study based on 15 practitioners’ interviews from a Swedish software company to review the dynamics of role customisation. The two customised roles of Product Guardians and Security Masters are crucial for addressing complex secure software development, maintaining product quality and security, and fostering team self-organisation. The study also uncovers challenges associated with role customisation, such as the potential overburdening of individuals and disruption of self-organisation. The findings contribute to the discourse on agile methods' adaptability and provide practical insights for organisations considering similar role customisations. Furthermore, the research opens the door for future exploration of organization-wide roles that promote self-organisation.