Change search
Refine search result
1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abraham, Getahun Yacob
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    The Neoliberal New Public Management influence on the Swedish Higher Education2017In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 13, no 1, p. 45-58Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    This study is about neoliberal New Public Management (NPM) entry into the Swedish higher education institutions, its effects and the possible alternatives to it. Academic articles, policy documents and government reports are used for the study. The results of the study show in the Swedish higher education institutions, NPM market characters such as efficiency, competition, quality control, customer satisfaction and manpower training for the labour market are emphasised. Easily measurable knowledge is prioritized at the expense of critical and analytical knowledge. Higher education’s autonomy is to some extent violated, collegial leadership is replaced by appointee leadership, and staff are under pressure to follow instructions instead of exercising their academic freedom. Based on these findings I will argue against these trends and emphasise on the importance of all partners in higher education to review the present condition to facilitate the possibility of keeping higher education as public autonomous institutions, academic freedom intact, assure that higher education should have both professional and democratic contents, and that higher education should continue to undertake basic long-term and short-term research.

  • 2.
    Andersén, Annelie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Asghari, Hamid
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Identitetsframträdande och positionering i handledares berättelser2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 2, p. 87-102Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Handledning är en stor del av yrkesutbildning på olika nivåer. Den handledning som förekommer i en utbildning beskrivs som ett sätt att stödja och uppmuntra studenterna i deras lärande (Croninger & Lee, 2001), men även handledaren är lärande i handledningssituationen (Andersén, Berglund & Gustavsson, kommande). I artikeln beskriver vi handledningssituationer som berättas i tal eller skrift av handledare, och analyserar de lärar-/handledningsidentiteter som framträder i berättelserna. Vi utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på berättande (Goodson, Biesta, Tedder, & Adair, 2010; Mishler, 1999) där handledarnas narrativa reflektioner kring sina berättelser (Freeman, 2010) har en avgörande roll i rekonstruktionen av handledningssituationen. Handledare i vår studie är lärarutbildare på gymnasiala yrkesprogram som handleder inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU), högskolelärare som arbetar med handledningsmodellen Reflekterande Handledning i Omvårdnad (RHiO) inom sjuksköterskeprogrammet samt yrkeslärare som handleder elever inom de gymnasiala yrkesprogrammen. De som blir handledda är följaktligen universitetsstudenter (yrkeslärar- och sjuksköterskestudenter) och yrkeselever. Omgivningen varierar beroende på yrkesutbildning, men är exempelvis för yrkeslärarna gymnasieskolor och deras gymnasielever. Studien visar att de lärar-/handledaridentiteter som framträder ur lärarnas/handledarnas berättelser om deras handledningsarbete handlar om handledare som mentor och förebild, handledare som reflekterande samtalspartner samt handledare som bedömare och kontrollant. Dessutom visar studien att lärarna/handledarna främst positionerar sig gentemot de studenter de handleder, men också att den som bli handledd kan positionera sig i förhållande till sin egen handledare. 

  • 3.
    Duek, Susanne
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Grönvall, Camilla
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013).
    Johansson, Annelie K.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013).
    Olin-Scheller, Christina
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Den tibetanska argumentationstekniken – en alternativ retorik2018In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 1, p. 7-19Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tibetanska buddhistiska munkar har i tusentals år ägnat sig åt att fördjupa sitt vetande och sin visdom i sitt sökande att befria sig från oönskade tankar och handlingar. En aktivitet som de, i tät kontakt med indisk, hinduisk logik, har utvecklat under århundradena, är att, enligt ett visst mönster, föra filosofiska debatter med varandra. Denna debatt är också en del av undervisningen i skolor för tibetanska barn och unga och kan ses som ett sätt att bevara kulturella och språkliga traditioner. I vår artikel utvecklar vi aspekter av denna argumentationsteknik som har relevans för vår svenska utbildningskontext och kontrasterar den mot den antika retorik, som fått ny aktualitet i västerländsk skola och samhälle de senaste decennierna. Syftet med denna artikel är därför att belysa den tibetanska argumentationstekniken i relation till klassisk retorik och ett svenskt utbildningssammanhang. Vi diskuterar också i vilken mån den tibetanska argumentationstekniken kan inspirera i ett arbete för ökad respekt och ömsesidig förståelse – inte polarisering – i både klassrum och samhälle i dagens Sverige. Det empiriska materialet till artikeln består av observationer och intervjuer med studenter och lärare i Dharamsala, observationer i klassrum i Dharamsala, analys av läroplanen och fältanteckningar. Våra resultat pekar på att debatterna tycks engagera eleverna och en del debatter blir inte bara levande utan också känslomässigt engagerande. Resultaten visar också att debatternas avsikt är att skärpa tanken och kräver att man är kunnig, påläst på sitt ämne, och nyttjar källorna som argument.

  • 4.
    Forssten Seiser, Anette
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    En nyfiken betraktelse av de ökade kraven på skolans vetenskaplighet2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 2, p. 103-115Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur kommer det sig att tilltron till systematik och vetenskap är så stor i dagens utbildningssystem? Är det så att vetenskap likställds med säker och sann kunskap som kan användas för att komma till rätta med skolans aktuella problem och dilemman? Flera av de reformer som genomförts syftar till att få skolans professionella att inta ett mer vetenskapligt förhållningssätt vilket har bidragit till att intresset för praktikorienterade studier har ökat och att idag är allt fler lärare och rektorer aktiva aktörer i uppbyggnaden av den vetenskapliga forskningen. I arbetet med denna text konstaterar jag att det finns kopplingar att finna mellan den rådande diskursen om skolans vetenskaplighet och kraven på hög måluppfyllelse och goda elevresultat. I en tid då utbildningsnivå betraktas som ett viktigt konkurrensmedel hamnar stort fokus på skolans måluppfyllelse och elevernas resultat och på vilket sätt dessa kan förbättras snabbt och effektivt. Vad sker med undervisningen och skolans ledarskap i kölvattnet efter omvärldens ökade krav på vetenskap och systematik? I dag ligger makten och ansvaret för skolans utveckling till stor del på andra än på skolans professionella. Hur kan den maktbalansen förändras till fördel för lärare och rektorer? Slutligen har jag även reflekterat över hur denna utveckling legat till grund för mitt val av aktionsforskning som vetenskaplig ansats i det egna avhandlingsarbetet.

  • 5.
    Gårlin, Stina
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Elever med AST-diagnoser i den målstyrda skolan – konsekvenser av utbildningspolicy i svensk kontext2017In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 13, no 1, p. 89-106Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är att problematisera konsekvenserna av policybeslut i dagens målstyrda skola för elever i behov av stöd, närmare bestämt elever med den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen autismspektrumtillstånd (AST). Elever med diagnos inom AST har enligt rapporter låg måluppfyllelse och hög frånvaro i den svenska grundskolan (Autism- och Aspergerförbundet, 2013; 2016). Samma rapporter visar att en majoritet av dessa elever därför saknar gymnasiebehörighet efter avslutad obligatorisk grundskoleutbildning. Skolpersonal måste ha den kompetens och flexibilitet som behövs för att möta denna elevgrupp annars kan det leda till att eleverna inte klarar de målen för utbildningen, vilket begränsar deras framtida yrkesval och möjligheter att delta i samhällslivet enligt Skolinspektionen (2012). Denna artikel diskuterar inte skolpersonals kompetens utan styrdokument och de villkor de skapar för skola i allmänhet och för elever i behov av stöd i synnerhet. Konsekvenser av den nya skollag som trädde i kraft 2011 uppmärksammas av forskare och handikapporganisationer. Det förefaller som om Skollagen (800:2010) inte alltid följs och att läroplanen Lgr11 kan skapa hinder i stället för förutsättningar för denna elevgrupp, samt att den nya mål- och resultatstyrning skolan regleras av på olika sätt har medfört ökade svårigheter för elever med AST att lyckas med sina studier. Trots goda intentioner ges skolor inte alltid de förutsättningar som krävs för anpassning efter elevers funktionsnedsättningar enligt Skolverket (2016). Denna artikel framhåller att de förändringar samhället och skolan genomgått under det senaste decenniet bör problematiseras ur en demokratisk synvinkel då de medfört uppenbara risker för utanförskap för en grupp individer i vårt samhälle.

  • 6.
    Hjalmarsson, Maria
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Löfdahl Hultman, Annica
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Det är inte jag som har tillsatt mig själv på posten: Motstånd och ironi i relationer mellan förstelärare och deras kollegor2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 1, p. 76-94Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    2013 infördes en ny reform om karriärvägar för lärare. Genom att tillsätta 17 000 lärare i en ny position, en formellt högre befattning – förstelärare - förväntas reformen förutom att bidra till skolutveckling och förbättrad måluppfyllelse även att höja läraryrkets status. Efter reformens två första år konstateras att förstelärarpositionen domineras av kvinnor. I artikeln belyses de villkor som kvinnor i lärarkarriärer mött och fortfarande möter, villkor som relateras till de positioner som förstelärarna upplever sig ha. Data från intervjuer och enkäter belyser hur första generationens förstelärare själva upplever att lärarkollegor ser på deras nya position och hur de själva hanterar dessa bemötanden. I analysen av data har vi inspirerats av ett teoretiskt ramverk av Wahl, Holgersson och Höök (1998) om hur ironi och motstånd används för att hantera skilda positioner bland kollegor. Resultaten visar framförallt hur förstelärare utsätts för ironiska kommentarer och gliringar från kollegor, men även hur förstelärare gör motstånd och hävdar sin position. 

     

    Begreppet position används i artikeln i två betydelser. Å ena sidan refererar position till den formella befattningen som förstelärarna har fått genom förordnandet. Å andra sidan hänvisar positionsbegreppet till den symboliska plats som förstelärarna försätts och försätter sig själva i genom interaktion med andra i yrkesvardagens praktiker.

  • 7.
    Kilbrink, Nina
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013). Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Engineering and Physics (from 2013), Science, Mathematics and Engineering Education Research.
    Buskqvist, Ulf
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Karlefjärd, Anna
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Att söka efter lärandeobjektet sökteknik: Erfarenheter av att arbeta med ett formativt förhållningssätt i en brandmansutbildning2018In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 14, no 1, p. 14p. 20-34Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna artikel beskriver en iterativ studie med fokus på ett specifikt lärandeobjekt i en brandmansutbildning. I studien har utbildare och forskare arbetat tillsammans i relation till lärandeobjektet sökteknik med inspiration av metoden learning study. Ett specifikt mål för studien var att de deltagande lärarna skulle arbeta med sitt eget professionella lärande i förhållande till att ha ett formativt förhållningssätt och ge de studerande återkoppling i relation till ett specifikt undervisningsinnehåll. Arbetet med planering, genomförande och uppföljning av undervisningen har i studien dokumenterats genom samtalsintervjuer, fältanteckningar och videoinspelningar och denna artikel beskriver resultatet av en övergripande tematisk analys av hela denna dokumentation, med fokus på vad som framträder som centralt i relation till detta arbetssätt. Resultatet visar på fyra återkommande teman i materialet som handlar om Lärandeinnehåll och bedömningskompetens; planering och progression; teknik för visualisering samt organisatoriska utmaningar. Erfarenheterna av studien visar också på att detta arbetssätt kan vara ett effektivt sätt att synliggöra möjligheter och utmaningar, men också för att tydliggöra mål och reflektera över hur de studerande får återkoppling på det innehåll som är i fokus för lärandet.

  • 8.
    Olin-Scheller, Christina
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Tanner, Marie
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    "Street smart" i klassrummet? - högstadieelevers användning av smarta telefoner i undervisningens mellanrum2015In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 11, no 1, p. 23-44Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    På senare tid har många skolor och kommuner gjort stora satsningar på digitala verktyg. För att hålla jämn takt med utbredningen av medieteknologiska redskap har elever på högstadiet och gymnasiet försetts med egna surfplattor eller laptops – ofta med förväntningar på att detta ska påverka undervisningen och lärandet positivt.  Samtidigt med dessa satsningar har klassrummet – via elevernas egna smarta telefoner – blivit uppkopplade från insidan. Denna artikel belyser den smarta telefonens roll i klassrummet och vi diskuterar dels när och hur smarta telefoner förekommer, dels vilka sociala och didaktiska implikationer som telefonerna kan ha i elevers interaktion. Studiens material består av observationer och videoinspelningar av undervisningen i ett klassrum i årskurs 9. Klassen bestod av 20 elever, och skolan ligger på en mindre mellansvensk ort. Videomaterialet består av 12 timmars inspelad data. Sammantaget visar vår studie att mobiltelefonerna sällan framstår som ett ordningsproblem i klassrummet. Så som de används i det studerade exemplet konkurrerar de oftast inte med lärarens agenda i undervisningen, utan används som ett sätt att fördriva tiden medan man väntar på ny instruktion i undervisningens "mellanrum". Omfattningen av användningen varierar mellan olika elever, men har oftast liten eller ingen koppling till undervisningsinnehållet. Samtalsanalyser visar vidare hur mobilanvändning koordineras med andra aspekter av klassrummets interaktion såsom uppgifters slutförande, elevers sociala samspel samt lärarens undervisning. Mobilanvändningen tycks också kunna fungera både sammanhållande och utestängande i den sociala interaktionen mellan eleverna.

  • 9.
    Olsson, Roger
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Political, Historical, Religious and Cultural Studies (from 2013).
    Internationella tester av medborgerliga kunskaper - Vad kan vi egentligen ha dem till?2017In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 13, no 1, p. 27-44Article in journal (Other academic)
  • 10.
    Saar, Tomas
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Nordberg, Marie
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centrum för genusforskning (from 2013).
    Att göras till "riktig" pojke: Maskulinitetsskapanden i skolans praktik2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 2, p. 5-20Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I utbildningsdebatten och i genusforskning framställs ofta pojkar som ointresserade av skolarbete, underpresterande och hur vissa pojkar stör ordningen och tar tid från lärarens undervisning och andra elevers lärande. Syftet med artikeln är att presentera alternativa berättelser och att nyansera den stereotypa bilden av skolpojken som ointresserad av skolan och fångad i en maskulin kultur dominerad av styrka, tävling, rangordnande och motstånd. Det empiriska underlaget utgörs av material från ett längre etnografiskt projekt där ett antal förskoleavdelningar och klasser i grundskolans tidigare år deltog. Utifrån kritisk diskursteori och queerteori analyseras och diskuteras hur maskulinitet och könspositioner produceras i relation till undervisningens organisation och olika lektionspraktiker. Artikeln avslutar med att konstatera att det finns en mängd sätt för pojkar att vara i skolan som inte ansluter till den stereotypa bilden av skolpojken, eller som självklart kopplats till eller artikulerats som maskulinitet. Dessa sätt och individer riskerar dock att osynliggöras och inte igenkännas och förkroppsligas som "riktig" manlighet. 

  • 11.
    Takala, Marjatta
    et al.
    Oulu University, Finland.
    Roos, Carin
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    History of change in education of pupils with severe hearing loss: Teachers' narratives from Finland and Sweden2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 2, p. 39-64Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    In this article, we present a study of teachers’ experiences, specifically their own perception of their work over time with deaf and hard-of-hearing (DHH) pupils, in both Finland and Sweden. Teachers of DHH pupils are a minority amongst teachers in general, and also amongst special education teachers, because the number of DHH pupils is small. There seems to be a lack of research on experienced teachers’ own perspectives on their practice, their role and experience over time in teaching DHH pupils. The aim of our research is thus to shed light on the work career of experienced educators of DHH pupils and on the main changes in it. In order to understand the current situation of DHH education which is realised mainly in mainstream education today, we need to know its history as well. The research questions are formed as following: 1) What are the main issues that teachers bring up? 2) What elements are there in the teachers’ stories from different decades? A third minor interest is to determine whether the Finnish and Swedish teachers’ stories about their work differ. The narrative approach was chosen here to illustrate teachers’ experiences. 

  • 12.
    Tanner, Marie
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Att visa vad man kan. Elever som medspelare i förändrade policypraktiker om bedömning i år sex2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 1, p. 1-20Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln studeras hur policyförändringar när det gäller betyg och nationella prov i årskurs sex framträder i elevers interaktion. Den fråga som specifikt utforskas är hur eleverna positionerar sig i relation till förändrade bedömningspraktiker samt vilka ideala elevidentiter som därigenom framträder. Ett urval från gruppintervjuer med elever i årskurs sex har analyserats med fokus på hur de i interaktionen konstruerar berättelser om prov och bedömning i undervisningen. Resultatet visar hur policydiskurser görs som samkonstruktioner i elevernas interaktion. Ett dubbelt elevideal framträder där man som elev både förväntas prestera och ta ansvar för att visa vad man kan, samtidigt som man också förväntas kunna tänka självständigt och argumentera för sin sak – men på ett sätt som faller inom ramen för systemets officiella retorik. Eleverna framstår som kompetenta medspelare och aktörer inom systemet som bidrar till görandet av policy. Samtidigt är de också objekt för de förändringar som policyreformer syftar till att påverka. Resultatet väcker frågor om villkor för elevers deltagande i policyförändringar, och inte minst när det gäller elevers möjligheter till att göra motstånd och kunna påverka de elevideal som formas i samband med utbildningspolitiska reformer i ett allt mer marknadiserat utbildningssystem.

  • 13.
    Tanner, Marie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Pérez Prieto, Héctor
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Förändrade dokumentationspraktiker - förändrade stödinstatser?2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 2, p. 21-38Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln diskuteras hur specialpedagoger översätter och hanterar en nyligen införd reform när det gäller skolors stödinsatser, där det tidigare begreppet ”särskilt stöd” nu har delats in i två nivåer av stödinsatser, ”extra anpassningar” eller ”särskilt stöd”. Med utgångspunkt i en mindre intervjustudie uppmärksammas några av de frågor och dilemman som aktualiseras i samband med detta. Reformen förstås som ett exempel på hur policy reformer ramar in och formar det tolkningsarbete som sker på alla nivåer i utbildningssystemet, vilket mot bakgrund av skolans nuvarande styrningssystem under senare decennier har inneburit ett ökat performativt tryck. Analysen grundar sig på tre intervjuer med specialpedagoger på olika skolor och olika stadier. Sådana aspekter som i intervjuerna framstår som kritiska för hur specialpedagogerna hanterar de förändringar som skrivits fram på myndighetsnivå har identifierats och tematiserats. Resultatet visar hur specialpedagogerna hamnar i en mellanposition mellan rektor och lärararbetslagen, där förhandlingar om olika yrkesgruppers ansvar i förhållande till varandra blir centralt när reformen hanteras. Strävan efter att utarbeta hållbara rutiner och strukturer för att utreda, dokumentera och följa upp stödinsatser framstår som en stor del av specialpedagogernas tolkning av reformen, medan förändringsarbetet på klassrumsnivå blir mindre synligt i deras framställning. 

  • 14.
    Tanner, Marie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Samuelsson, Johan
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for the Studies of Social Sciences Didactics (from 2013).
    Pérez Prieto, Héctor
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Skolan, marknaden och ämnet.: Kommersiella aktörer på internet i undervisningen2017In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 13, no 1, p. 3-26Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln uppmärksammar vi förekomsten av olika privata och kommersiella webbsajter som specifikt riktar sig mot undervisning och lärande i skolan. Syftet är att beskriva och diskutera hur några olika kommersiella aktörer på internet tar plats som policyaktörer i ett utbildningssammanhang, och vad det kan betyda i relation till undervisningens ämnesinnehåll. Med ett särskilt fokus på historieämnet, analyserar vi med inspiration från metoden network ethnograpy två olika exempel på sådana webbsajter, SO-rummet samt studi.se. Vi undersöker det nätverk av aktörer som ligger bakom webbsajten, hur syftet med sajten framställs samt hur historieämnet konstrueras på dessa sajter. Resultatet visar hur den politiska styrningen av skolan har fått konkurrens av nya aktörer, vilket leder till att de förstnämndas inflytande minskar till förmån för det komplexa nätverk av aktörer som istället tar plats. På så vis skapas ett marknadens ämne, som visserligen i de två studerade exemplen visar sig ligga nära det konventionella skolämnet historia, men som också visar på ett starkt behov av ytterligare forskning som kan synliggöra hur olika och vitt skilda ideologiska intressen tar plats och skapar politiska kluster som kommer att påverka undervisningens innehåll.

  • 15. Tindefjord Norlander, Anna
    Ursäkta, jag ska bara pudra näsan!: Om individers ackommodation av språkliga uttryck och grad av medvetenhet i samband med toalettbesök2019In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 15, no 1, p. 4-23Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln beskriver en språksociologisk undersökning med fokus på hur individer anpassar sitt språkliga uttryck i samband med toalettbesök i privat, offentligt och högtidligt sammanhang, samt deras grad av medvetenhet och normanpassning i känsliga sammanhang. Detta har gjorts genom en enkätstudie där totalt 362 respondenter svarat på både öppna och slutna frågor, vilket har gett både kvantitativa och kvalitativa data. Det empiriska materialet har efter bearbetning jämförts med tidigare forskning och teoretiska perspektiv, vilket utmynnat i resultaten att de allra flesta ackommoderar efter sammanhang och är medvetna om hur de ackommoderar i formella sammanhang. I undervisningssammanhang är ackommodation positivt för både lärare och elever, där ökad medvetenhet underlättar elevers lärande och skapar förförståelse om hur de kan uttrycka sig i olika sammanhang. Ytterligare en tendens resultatet visar är att det postmoderna samhället påverkat samhällsutvecklingen mot en mer öppen kommunikationsstil där relationer skapas och samarbete eftersträvas.

  • 16.
    Ungerberg, Kristin
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Utbildning i tillblivelse – en alternativ berättelse om utbildning och lärande2017In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 13, no 1, p. 74-88Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att diskutera olika dilemman gällande perspektiv på samhälle, utbildning och lärande. Fokus riktas dels mot den nyliberala förändring som präglar samhälle och utbildning idag där konsekvenser rörande kunskap, ekonomiskt kalkylerande, marknadisering, standardisering och individualisering diskuteras. Vidare lyfts alternativa sätt att se på utbildning in i diskussionen där mer pluralistiska värden och individers olikheter står i fokus. Artikeln avser att synliggöra olika effekter av organiseringen av utbildning utifrån både ett konsensus- och ett konfliktperspektiv där en nyliberal konsensusidé ställs i relation till Chantal Mouffes demokratiperspektiv som berör reella alternativ och agonistisk konflikt. Diskussionen leder fram till konstaterandet att ett konsensusinriktat perspektiv på lärande och utbildning utgår från att kunskap och individer kan kontrolleras och förutbestämmas vilket reproducerar ett rätt sätt och en sanning. Ett sådant synsätt kan få effekten att andra alternativa sätt att organisera utbildning och lärande på kommer i skymundan. I ett konfliktperspektiv synliggörs istället hur en inkludering av individers olikheter skulle kunna utgöra själva drivkraften och därmed bli en förutsättning för lärande och utbildning.

  • 17.
    Wong, Tony
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Tid att passa, tid att anpassas: Om timplanens roll i likvärdighet och skolans åtgärder vid skolbyte2018In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 1, p. 35-54Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att undersöka begreppet likvärdighet genom att analysera hur elevernas bristande kunskapskontinuitet vid skolbyte upplevs och hanteras av rektorer och lärare, samt hur den nya stadieindelade timplanen tros påverka måluppfyllelse och likvärdighet. Studien baseras på en semikvantitativ webbenkätundersökning med 145 rektorer och lärare i grundskolor i hela landet.

    Mer än hälften av informanterna får ingen information om elevernas tidigare undervisningstid. Pedagogisk kartläggning är utbredd och påtagliga kunskapsluckor bekräftas av drygt en tredjedel informanter. Majoriteten menar att det finns möjlighet att ta igen undervisningen genom olika kompensatoriska åtgärder. Tidsstyrningen i skolan påverkas huvudsakligen av timplanen istället för lärarnas och elevernas önskemål.

    Med hjälp av ramfaktorteori och händelselogik visas att begreppet likvärdighet har två dimensioner. Likvärdighet mellan skolorna påverkas negativt av den befintliga timplanens brist på avstämningstillfällen. Likvärdighet mellan eleverna är det mål som informanterna enligt sin inre logik strävar efter genom pedagogisk kartläggning och kompensatoriska åtgärder. För att öka likvärdigheten måste timplanens implementering vara mer realistisk och stadieprecisering måste kompletteras med uppföljning i förhållande till måluppfyllelse.

  • 18.
    Öhman, Anna
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Kameraanvändning i videoobservation2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 2, p. 75-85Article in journal (Other academic)
  • 19.
    Öhman, Anna
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Nyckelkompetenser eller professionellt omdöme?: En kritisk diskussion av nyliberala influenser inom yrkesutbildning2017In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 13, no 1, p. 59-73Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artikeln, med sitt utbildningssociologiska perspektiv, har sin bakgrund i empiriska studier där intresset är riktat mot klassrumsbaserad bedömning, närmare bestämt återkoppling som en del av den dagliga undervisningen. Data konstruerades genom videoobservationer i frisörklassrummet. Analyserna av återkopplingspraktikerna synliggör lärares professionella yrkeskunnande steg för steg, koordinerade med och i respons till eleverna. Dessa empiriskt baserade resultat ställs i kontrast till neoliberalt färgad utbildningspolitik, som framkommer ur några centrala dokument och artiklar, där professionellt yrkeskunnande reduceras och yrkesutbildning generaliseras till instrumentella nyckelkompetenser och anställningsbarhet.

1 - 19 of 19
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf