Change search
Refine search result
1 - 40 of 40
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abraham, Getahun Yacob
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    The Neoliberal New Public Management influence on the Swedish Higher Education2017In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 13, no 1, p. 45-58Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    This study is about neoliberal New Public Management (NPM) entry into the Swedish higher education institutions, its effects and the possible alternatives to it. Academic articles, policy documents and government reports are used for the study. The results of the study show in the Swedish higher education institutions, NPM market characters such as efficiency, competition, quality control, customer satisfaction and manpower training for the labour market are emphasised. Easily measurable knowledge is prioritized at the expense of critical and analytical knowledge. Higher education’s autonomy is to some extent violated, collegial leadership is replaced by appointee leadership, and staff are under pressure to follow instructions instead of exercising their academic freedom. Based on these findings I will argue against these trends and emphasise on the importance of all partners in higher education to review the present condition to facilitate the possibility of keeping higher education as public autonomous institutions, academic freedom intact, assure that higher education should have both professional and democratic contents, and that higher education should continue to undertake basic long-term and short-term research.

    Download full text (pdf)
    NPM
  • 2.
    Abraham, Getahun Yacob
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013). Högskolan i Borås.
    Börebäck, Maria Kristina
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Komplementära granskningskriteriers betydelse för hur doktorsavhandlingars kvalitet beskrivs: En analys av fakultetsopponenters sammanfattande kommentarer av doktors­avhandlingar 2000-20152021In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 17, no 1, p. 70-98Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna artikel beskriver hur fakultetsopponenter motiverar avhandlingars kvalitet i populärvetenskapliga sammanfattningar som publicerats i tidskriften Pedagogisk forskning i Sverige under perioden 2000-2015. I artikeln fokuseras granskningskriterier som gäller relevans, förståelse av forskningsfältet, presentation av texten och dess kommunicerbarhet, originalitet och bidrag samt självständighet, vilka alla kompletterar de grundläggande gransknings­kriterierna.  I artikel fokuseras hur dessa granskningskriterier kommer till uttryck och används när fakultetsopponenter beskriver en avhandling som de har granskat. Syftet är att tydliggöra hur dessa granskningskriterier framställs när fakultetsopponenter lyfter fram vad som är betydelsefullt i avhandlingarna. Studien omfattar 59 sammanfattande texter från 60 olika disputationstillfällen. Avsikten är att bidra till en djupare förståelse av dessa gransknings­kriterier och hur de kommer till uttryck, till nytta för doktorander, handledare och fakultets­opponenter. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Andersén, Annelie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Asghari, Hamid
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Identitetsframträdande och positionering i handledares berättelser2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 2, p. 87-102Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Handledning är en stor del av yrkesutbildning på olika nivåer. Den handledning som förekommer i en utbildning beskrivs som ett sätt att stödja och uppmuntra studenterna i deras lärande (Croninger & Lee, 2001), men även handledaren är lärande i handledningssituationen (Andersén, Berglund & Gustavsson, kommande). I artikeln beskriver vi handledningssituationer som berättas i tal eller skrift av handledare, och analyserar de lärar-/handledningsidentiteter som framträder i berättelserna. Vi utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på berättande (Goodson, Biesta, Tedder, & Adair, 2010; Mishler, 1999) där handledarnas narrativa reflektioner kring sina berättelser (Freeman, 2010) har en avgörande roll i rekonstruktionen av handledningssituationen. Handledare i vår studie är lärarutbildare på gymnasiala yrkesprogram som handleder inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU), högskolelärare som arbetar med handledningsmodellen Reflekterande Handledning i Omvårdnad (RHiO) inom sjuksköterskeprogrammet samt yrkeslärare som handleder elever inom de gymnasiala yrkesprogrammen. De som blir handledda är följaktligen universitetsstudenter (yrkeslärar- och sjuksköterskestudenter) och yrkeselever. Omgivningen varierar beroende på yrkesutbildning, men är exempelvis för yrkeslärarna gymnasieskolor och deras gymnasielever. Studien visar att de lärar-/handledaridentiteter som framträder ur lärarnas/handledarnas berättelser om deras handledningsarbete handlar om handledare som mentor och förebild, handledare som reflekterande samtalspartner samt handledare som bedömare och kontrollant. Dessutom visar studien att lärarna/handledarna främst positionerar sig gentemot de studenter de handleder, men också att den som bli handledd kan positionera sig i förhållande till sin egen handledare. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Begovic, Edina
    et al.
    Karlstad University.
    Gustafsson, Jennifer
    Karlstad University.
    Enochsson, Ann-Britt
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013). Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Utbildningsvetenskapliga studier av barn och barndom, UBB.
    Redo för digitalisering?: En studie om hur blivande förskollärare uppfattar sina möjligheter att arbeta med digitaliseringsuppdraget2022In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 18, no 1, p. 1-25Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att bidra med kunskap om i vilken utsträckning blivande förskollärare känner sig redo att arbeta med förskolans digitaliseringsarbete efter avslutad förskollärarutbildning. Deltagare i studien är förskollärarstudenter i slutet av förskollärarutbildningen. I studien undersöks i vilken utsträckning förskollärarstudenterna har haft möjlighet att ta del av någon form av undervisning om hur de skulle kunna arbeta med förskolans digitalisering under sin utbildning. En digital enkät med både förkodade och öppna frågor användes. Resultatet visar att de blivande förskollärarna själva upplever att de har goda kunskaper och kompetenser om förskolans digitaliseringsuppdrag, och att de känner sig redo att arbeta med detta efter avklarad förskollärarutbildning. Samtidigt uppger majoriteten av respondenterna att de inte vet vad begreppet adekvat digital kompetens handlar om, trots att det är vad de enligt läroplanen förväntas arbeta med. Artikeln diskuterar hur de blivande förskollärarna ska kunna lyckas med sitt uppdrag utifrån dessa förutsättningar.

    Download full text (pdf)
    Begovic m fl 2022 Redo för digitalisering
  • 5.
    Bladini, Kerstin
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Holmdahl, Gudrun
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Rektor som ledare för de specialpedagogiska frågorna – en intervjustudie2020In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 16, no 1, p. 5-25Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln presenteras en studie vars syfte är att bidra med kunskap om hur rektorer med specialpedagogisk examen resonerar kring sitt uppdrag att hantera skolans möte med elevers olikheter. Studien genomförs i ljuset av att svensk skola har övergått från att vara ett socialt välfärdsprojekt till att mer och mer präglas av en neoliberal utbildningspolicy. Nio rektorer intervjuades om vad det kan innebära att hantera specialpedagogiska frågor för den som är rektor och har en specialpedagogisk examen. Resultatet redovisas som tre teman; Patos och engagemang, Relationsskapande, och Pedagogisk nyfikenhet. Den förskjutning mot en allt mer neoliberal utbildningspolicy som ägt rum i svensk skola synliggörs eller problematiseras inte nämnvärt i intervjuerna. Rektorernas beskrivningar förstås som ett idéburet ledarskap genomsyrat av visioner om inkludering och alla elevers rätt till en bra skolgång.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Duek, Susanne
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Grönvall, Camilla
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013).
    Johansson, Annelie K.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013).
    Olin-Scheller, Christina
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Den tibetanska argumentationstekniken – en alternativ retorik2018In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 1, p. 7-19Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tibetanska buddhistiska munkar har i tusentals år ägnat sig åt att fördjupa sitt vetande och sin visdom i sitt sökande att befria sig från oönskade tankar och handlingar. En aktivitet som de, i tät kontakt med indisk, hinduisk logik, har utvecklat under århundradena, är att, enligt ett visst mönster, föra filosofiska debatter med varandra. Denna debatt är också en del av undervisningen i skolor för tibetanska barn och unga och kan ses som ett sätt att bevara kulturella och språkliga traditioner. I vår artikel utvecklar vi aspekter av denna argumentationsteknik som har relevans för vår svenska utbildningskontext och kontrasterar den mot den antika retorik, som fått ny aktualitet i västerländsk skola och samhälle de senaste decennierna. Syftet med denna artikel är därför att belysa den tibetanska argumentationstekniken i relation till klassisk retorik och ett svenskt utbildningssammanhang. Vi diskuterar också i vilken mån den tibetanska argumentationstekniken kan inspirera i ett arbete för ökad respekt och ömsesidig förståelse – inte polarisering – i både klassrum och samhälle i dagens Sverige. Det empiriska materialet till artikeln består av observationer och intervjuer med studenter och lärare i Dharamsala, observationer i klassrum i Dharamsala, analys av läroplanen och fältanteckningar. Våra resultat pekar på att debatterna tycks engagera eleverna och en del debatter blir inte bara levande utan också känslomässigt engagerande. Resultaten visar också att debatternas avsikt är att skärpa tanken och kräver att man är kunnig, påläst på sitt ämne, och nyttjar källorna som argument.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Enochsson, Ann-Britt
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Hur talet om källkritik kan motverka sitt syfte2019In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 15, no 2, p. 5-10Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att söka information på nätet är en aktivitet som de flesta av oss gör dagligen. Enligt Skolverkets rapporter är informationssökning den aktivitet som digitala enheter används till allra mest i svenska skolor. När elever får skatta sin förmåga att söka information på nätet uppger de flesta att kan det här med att söka och hitta bra. Det är också den allmänna uppfattningen hos de flesta lärare, men vad innebär det egentligen att kunna söka information? I den föreläsning jag gav i samband med min professorsinstallation den 11 oktober 2019 valde jag att prata om informationssökning och kritiskt tänkande. Det är en del av det jag forskar om och dessutom något som många kan relatera till. Jag problematiserar också den vardagliga användningen av ordet källkritik, och tar i korthet upp varför den frekventa användningen av verbetgoogla kan vara bekymmersam.

    Download full text (pdf)
    Enochsson, Hur talet om källkritik
  • 8.
    Forsling, Karin
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Design för lärande med digitala verktyg i förskolan2020In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 16, no 1, p. 26-45Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I artikeln presenteras en mindre studie som genomfördes i två förskolor i en svensk kommun fyra år innan Lpfö18 trädde i kraft. Resultaten kan vara ett stöd för förskoleverksamheter där man av olika skäl ännu står i början av digitaliseringsprocessen. Studien har en designteoretisk utgångspunkt. Studien beskriver förhållanden som är vanligt förekommande i en predigital förskoleverksamhet. Resultatet visar hur de två undersökta förskolorna hanterar uppdraget på två helt skilda sätt. Den ena förskolans arbete utvecklas och blir framgångsrikt. Den andra förskolan väljer av olika skäl bort möjligheterna och utvecklingen av den digitala kompetensen avstannar. I analysen tolkas orsakerna till detta.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Forsling, Karin
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Tjernberg, Catharina
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Stöttningsinteraktion: Undervisningssituationens scaffolding?2023In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 19, no 1, p. 1-12Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln prövas ett nytt svenskt begrepp för engelskans scaffolding, nämligenstöttningsinteraktion. Syftet är att med hjälp av en adekvat svensk benämning skapa engemensam förståelse av ett komplext begrepp och därigenom vidga förståelsen för dessanvändning i undervisningssammanhang. Designorienterade teorier lyfts in för att stödja vårtprövande. Dessa teorier belyser ytterligare en viktig interaktion, nämligen den mellan elev, lärareoch artefakt. Utifrån designteoriernas syn på lärande, som omfattar interaktion, utmaning,kollektiv aktivitet och internalisering, menar vi att själva innebörden av begreppet scaffoldingkan beskrivas. I artikeln framställs stöttningsinteraktion som en interaktiv handling i en socialkontext, där elever ges möjligheter att utveckla sina kunskaper och förmågor genom utmaningoch stöttning inom den närmsta utvecklingszonen. Stöttningsinteraktionen omfattar utöver enmedveten planering (design) och iscensättning ett aktivt förhållningssätt. Denna interaktion,mellan lärare-elev-kamrater-artefakter ger eleven möjlighet att förstå, internalisera och befästanya kunskaper i kollektiva lärsituationer.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Forssten Seiser, Anette
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    En nyfiken betraktelse av de ökade kraven på skolans vetenskaplighet2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 2, p. 103-115Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur kommer det sig att tilltron till systematik och vetenskap är så stor i dagens utbildningssystem? Är det så att vetenskap likställds med säker och sann kunskap som kan användas för att komma till rätta med skolans aktuella problem och dilemman? Flera av de reformer som genomförts syftar till att få skolans professionella att inta ett mer vetenskapligt förhållningssätt vilket har bidragit till att intresset för praktikorienterade studier har ökat och att idag är allt fler lärare och rektorer aktiva aktörer i uppbyggnaden av den vetenskapliga forskningen. I arbetet med denna text konstaterar jag att det finns kopplingar att finna mellan den rådande diskursen om skolans vetenskaplighet och kraven på hög måluppfyllelse och goda elevresultat. I en tid då utbildningsnivå betraktas som ett viktigt konkurrensmedel hamnar stort fokus på skolans måluppfyllelse och elevernas resultat och på vilket sätt dessa kan förbättras snabbt och effektivt. Vad sker med undervisningen och skolans ledarskap i kölvattnet efter omvärldens ökade krav på vetenskap och systematik? I dag ligger makten och ansvaret för skolans utveckling till stor del på andra än på skolans professionella. Hur kan den maktbalansen förändras till fördel för lärare och rektorer? Slutligen har jag även reflekterat över hur denna utveckling legat till grund för mitt val av aktionsforskning som vetenskaplig ansats i det egna avhandlingsarbetet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Forssten Seiser, Anette
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Spelar forskning om skolor någon roll?2024In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 20, no 1, p. 1-7Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund finns sedan 2010 inskrivet i den svenskaskollagen. Det har bidragit till att det idag pågår flera olika statliga satsningar för att öka tillgångentill utbildningsvetenskaplig forskning, vilket har förbättrat lärares och skolledares möjligheter atttillämpa forskningsbaserade kunskaper i sitt yrkesutövande. Satsningarna är välkomna eftersomden forskning som görs är fortsatt blygsam i jämförelse med den som görs inom andra områden,så som sjukvård och teknik. Samtidigt som satsningar på utbildningsvetenskaplig forskning ärvälkomna är det också berättigat att fundera på om den forskning som görs spelar någon roll fördet arbete som sker i våra skolor runtom i landet. I den docentföreläsning som jag gav den 18oktober 2023 valde jag att reflektera kring denna frågeställning och att understryka attforskningens betydelse för skolors inre liv kan och bör öka. Vidare presenterade jag egnagenomförda skolutvecklingsstudier, som då fick representera exempel på hur denutbildningsvetenskapliga forskningen kan spela roll för skolors inre liv samtidigt som skolorsangelägna frågor och dilemman påverkar forskningen. Den här artikeln bygger på mindocentföreläsning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Fång, Anneli
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Rutiner för elevers förståelse av bedömning vid arbetsplatsförlagt lärande2021In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 17, no 2, p. 6-12Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    På vård- och omsorgsprogrammet inom vuxenutbildningen där jag arbetar, går eleverna varje termin ut på fyra veckors APL (arbetsplatsförlagt lärande). Idag vet eleverna att de kommer att bedömas av handledaren ute på APL, men de vet inte hur de bedöms eller inom vilka områden. Genom att skapa nya rutiner för att förbereda eleverna på den bedömning som väntar dem under APL-perioden, ville jag med detta utvecklingsarbete bidra till att öka elevers förståelse för lärande och bedömning under APL på vård- och omsorgsprogrammet. För att skapa dessa nya rutiner arbetade jag fram en lektionsgenomgång där jag med hjälp av en PowerPoint-presentation gick igenom bedömningsunderlaget med eleverna veckan innan de skulle ut på sina arbetsplatser. Vid genomgången förenklades vissa uttryck för att öka förståelsen, och det fanns tid för eleverna att ställa frågor. Utvärderingen som genomfördes efter APL-perioden med hjälp av en enkätundersökning, visade att eleverna fått en ökad förståelse för bedömningsunderlaget, och att det hjälpt dem till ett ökat lärande. Eleverna uttryckte en önskan om att detta var en rutin man skulle arbeta vidare med på skolan. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Gårlin, Stina
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Elever med AST-diagnoser i den målstyrda skolan – konsekvenser av utbildningspolicy i svensk kontext2017In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 13, no 1, p. 89-106Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är att problematisera konsekvenserna av policybeslut i dagens målstyrda skola för elever i behov av stöd, närmare bestämt elever med den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen autismspektrumtillstånd (AST). Elever med diagnos inom AST har enligt rapporter låg måluppfyllelse och hög frånvaro i den svenska grundskolan (Autism- och Aspergerförbundet, 2013; 2016). Samma rapporter visar att en majoritet av dessa elever därför saknar gymnasiebehörighet efter avslutad obligatorisk grundskoleutbildning. Skolpersonal måste ha den kompetens och flexibilitet som behövs för att möta denna elevgrupp annars kan det leda till att eleverna inte klarar de målen för utbildningen, vilket begränsar deras framtida yrkesval och möjligheter att delta i samhällslivet enligt Skolinspektionen (2012). Denna artikel diskuterar inte skolpersonals kompetens utan styrdokument och de villkor de skapar för skola i allmänhet och för elever i behov av stöd i synnerhet. Konsekvenser av den nya skollag som trädde i kraft 2011 uppmärksammas av forskare och handikapporganisationer. Det förefaller som om Skollagen (800:2010) inte alltid följs och att läroplanen Lgr11 kan skapa hinder i stället för förutsättningar för denna elevgrupp, samt att den nya mål- och resultatstyrning skolan regleras av på olika sätt har medfört ökade svårigheter för elever med AST att lyckas med sina studier. Trots goda intentioner ges skolor inte alltid de förutsättningar som krävs för anpassning efter elevers funktionsnedsättningar enligt Skolverket (2016). Denna artikel framhåller att de förändringar samhället och skolan genomgått under det senaste decenniet bör problematiseras ur en demokratisk synvinkel då de medfört uppenbara risker för utanförskap för en grupp individer i vårt samhälle.

    Download full text (pdf)
    Elever med AST-diagnoser i den målstyrda skolan
  • 14.
    Hildén, Ebba
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Löfdahl Hultman, Annica
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Ledarskap i förändring och behov av ett ansvarsfullt ledarskap som begrepp för framtidens förskola2023In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 19, no 1, p. 1-17Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I svensk förskola är endast 40% av de som arbetar utbildade förskollärare, vilket i praktiken innebär att undervisning till stor del genomförs av barnskötare (eller annan pedagogisk personal). I förskolans styrdokument anges att det är förskolläraren som ska ansvara för undervisningen. Om barnskötare genomför undervisningen ska detta ske under ledning av förskollärare. I artikeln undersöks hur förskollärare beskriver sitt ledarskap över barnskötares undervisning. Analysen har genomförts med stöd i teorier om lärares professionalism som ansvarsfull eller som redovisningsskyldig. Resultaten visar på flera spänningsfält mellan dessa logiker, där förskollärares ledarskap över barnskötares undervisning både förhåller sig till ett professionellt ansvar och en redovisningsskyldighet, men där redovisningsskyldigheten tenderar att överväga. Resultaten diskuteras utifrån möjligheten att etablera ett nytt ledarskapsbegrepp i förskolan: ansvarsfullt ledarskap.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Hjalmarsson, Maria
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Fritidshemmet – en utbildningsarena i spänningen mellan omsorgstradition, ökade kvalitetskrav och förtydligat uppdrag2019In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 15, no 2, p. 11-23Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här artikeln är att i samband med min professorsinstallation sammanfatta min forskargärning såhär långt, men också att rikta blicken framåt. Min forskning fokuserar på fritidshemmet som arena för utbildning, och på hur fritidspedagogers profession och arbete påverkas av genusordning, förändrad styrning av utbildning och skola, och krav på performativt tryck. Fritidshemmet är en väsentlig del av barndomen för en överväldigande majoritet av landets yngre skolbarn, men har trots det knappt rönt något intresse inom utbildningsvetenskaplig forskning. Utifrån resultat från tre av mina studier riktas i den här artikeln ljuset mot mötet mellan fritidshemmets omsorgstradition och frånvaron av mål att uppnå, och kravet på att uppvisa en verksamhet av hög kvalitet.

    Download full text (pdf)
    Hjalmarsson, Fritidshemmet, en utbildningsarena
  • 16.
    Hjalmarsson, Maria
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Löfdahl Hultman, Annica
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Det är inte jag som har tillsatt mig själv på posten: Motstånd och ironi i relationer mellan förstelärare och deras kollegor2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 1, p. 76-94Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    2013 infördes en ny reform om karriärvägar för lärare. Genom att tillsätta 17 000 lärare i en ny position, en formellt högre befattning – förstelärare - förväntas reformen förutom att bidra till skolutveckling och förbättrad måluppfyllelse även att höja läraryrkets status. Efter reformens två första år konstateras att förstelärarpositionen domineras av kvinnor. I artikeln belyses de villkor som kvinnor i lärarkarriärer mött och fortfarande möter, villkor som relateras till de positioner som förstelärarna upplever sig ha. Data från intervjuer och enkäter belyser hur första generationens förstelärare själva upplever att lärarkollegor ser på deras nya position och hur de själva hanterar dessa bemötanden. I analysen av data har vi inspirerats av ett teoretiskt ramverk av Wahl, Holgersson och Höök (1998) om hur ironi och motstånd används för att hantera skilda positioner bland kollegor. Resultaten visar framförallt hur förstelärare utsätts för ironiska kommentarer och gliringar från kollegor, men även hur förstelärare gör motstånd och hävdar sin position. 

     

    Begreppet position används i artikeln i två betydelser. Å ena sidan refererar position till den formella befattningen som förstelärarna har fått genom förordnandet. Å andra sidan hänvisar positionsbegreppet till den symboliska plats som förstelärarna försätts och försätter sig själva i genom interaktion med andra i yrkesvardagens praktiker.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17. Hoff, Jenny
    Självreglerat lärande: Kan självreglerat lärande bidra till ökat ansvarstagande hos eleven?2021In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 17, no 2, p. 13-19Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Elevernas förmåga till ansvarstagande upplever jag har försvagats, och som yrkeslärare har denna problematik fastnat i mina tankar. När jag fick möjlighet att skriva ett utvecklingsarbete på yrkeslärarprogrammet ville jag utforska området, vilket landade i att jag utformade ett arbetsområde där jag undersökte om principer för självreglerat lärande kan bidra till ett ökat ansvarstagande hos eleverna. Arbetet förankrades i litteratur som lyfter fram olika arbetssätt inom självreglerat lärande, med fokus på hur elever utvecklar förmågor som exempelvis självbedömning och självreflektion, som kan bidra till ökat ansvarstagande. Men vad innebär självreglerat lärande, och på vilket sätt skulle det kunna bidra till ett ökat ansvarstagande i studierna? Deltagare var elever på gymnasiet i årskurs tre på Hantverksprogrammet med yrkesutgång Hår och makeupstylist. De genomförde ett case innefattande styling med hår och makeup inför fotografering i både svartvitt och färg. Det handlade om arbetsuppgifter i flera steg som pågick under några veckor. Reflektionsloggar användes för att bearbeta förmågor inom självreglerat lärande. För att utröna om elevernas förståelse kan ha ökat ansvarstagandet tittade jag efter hög eller låg kvalitetsnivå inom självbedömning och självkontroll utifrån de reflektioner eleverna skrivit i sina loggböcker. 

    Download full text (pdf)
    Hoff 2021 Självreglerat lärande
  • 18.
    Kilbrink, Nina
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013). Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology (starting 2013), Department of Engineering and Physics (from 2013), Science, Mathematics and Engineering Education Research.
    Buskqvist, Ulf
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Karlefjärd, Anna
    Karlstad University, Faculty of Arts and Education, Department of Education.
    Att söka efter lärandeobjektet sökteknik: Erfarenheter av att arbeta med ett formativt förhållningssätt i en brandmansutbildning2018In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 14, no 1, p. 14p. 20-34Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna artikel beskriver en iterativ studie med fokus på ett specifikt lärandeobjekt i en brandmansutbildning. I studien har utbildare och forskare arbetat tillsammans i relation till lärandeobjektet sökteknik med inspiration av metoden learning study. Ett specifikt mål för studien var att de deltagande lärarna skulle arbeta med sitt eget professionella lärande i förhållande till att ha ett formativt förhållningssätt och ge de studerande återkoppling i relation till ett specifikt undervisningsinnehåll. Arbetet med planering, genomförande och uppföljning av undervisningen har i studien dokumenterats genom samtalsintervjuer, fältanteckningar och videoinspelningar och denna artikel beskriver resultatet av en övergripande tematisk analys av hela denna dokumentation, med fokus på vad som framträder som centralt i relation till detta arbetssätt. Resultatet visar på fyra återkommande teman i materialet som handlar om Lärandeinnehåll och bedömningskompetens; planering och progression; teknik för visualisering samt organisatoriska utmaningar. Erfarenheterna av studien visar också på att detta arbetssätt kan vara ett effektivt sätt att synliggöra möjligheter och utmaningar, men också för att tydliggöra mål och reflektera över hur de studerande får återkoppling på det innehåll som är i fokus för lärandet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    preview image
  • 19. Larsson, Emma
    et al.
    Tjernberg, Catharina
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Fördelar och nackdelar med treterminssystem: En rapport om terminsindelningens betydelse för elevernas lärande2020In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, no 2, p. 5-16Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vi redovisar i denna rapport en genomlysning av kunskapsläget om skolsystem som har skolår med två respektive tre terminer. En analys av för- och nackdelar med treterminssystem jämfört med tvåterminssystem har gjorts i syfte att synliggöra vilka faktorer som påverkar elevers lärande. Flera av de undersökningar vi tagit del av indikerar att treterminssystem kan ha vissa fördelar, framför allt för elever med socioekonomiskt utsatt bakgrund, men det finns även undersökningar som tyder på det motsatta och någon entydig fördel med något av systemen tycks inte föreligga. Vi har även jämfört PISA-resultat från åtta länder med olika terminssystem (Estland, Finland, Frankrike, Japan, Portugal, Sverige, Storbritannien och USA) och kan konstatera att det inte finns några vetenskapliga belägg för att treterminssystem har några uppenbara fördelar gentemot det nu i Sverige rådande tvåterminssystemet. Vår analys visar således att det inte finns belägg för att flytta ledighetsveckor från sommarlovet till andra lov under terminen. Det finns däremot belägg för att lärandet kan förbättras om eleverna får mer tid tillsammans med professionellt skickliga lärare.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Lindblom, Anne
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013). Inland Norway University of Applied Science, Norway.
    Falk, Marika
    Karlstad University.
    Specialpedagogisk forskning med förskollärarstudentersom medforskare och medförfattare: En pilotstudie2021In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, no 1, p. 38-51Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förskollärarutbildningen har en viktig uppgift i att ge studenter möjligheter att utveckla sinaförmågor att kritiskt granska forskning och omsätta den i det praktiska arbetet i sitt kommandeyrke. Den beprövade erfarenhet som finns hos förskollärare på fältet kompletterar och informerar forskningen. Inom det specialpedagogiska forskningsfältet finns behov av forskningi och om förskolan. I syfte att konstruera en modell för specialpedagogisk forskning medförskollärarstudenter som medforskare och medförfattare gjordes en pilotstudie utifrån enintervjuuppgift knuten till verksamhetsförlagd utbildning under termin två påförskollärarprogrammet vid Karlstads universitet. I artikeln presenteras utvecklingen avmodellen samt resultat utifrån forskningsfrågorna i relation till Healys modell förforskningsbaserad utbildning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Mörk, Helena
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Enochsson, Ann-Britt
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Skilda världar: Rektorers, lärarutbildares och studenters syn på ett integrerat grundlärarprogram2021In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, no 1, p. 22-37Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fler och fler lärosäten anordnar så kallade integrerade lärarutbildningar som en del i att hitta fler vägar in i läraryrket. En integrerad lärarutbildning innebär att studenterna studerar på deltid samtidigt som de arbetar som lärare med lön på deltid. Forskning har sedan tidigare konstaterat att studenter i traditionellt upplagda lärarutbildningar har svårt att integrera kunskaper de får med sig från kurser med kunskaper de tillägnar sig på skolor där de gör sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Syftet med den här studien är att belysa samverkan mellan universitetsförlagda kurser och skolor som arbetsplatser för studenter i ett integrerat grundlärarprogram för att bidra till kunskap om hur samarbetet mellan de två lärandearenorna kan se ut med detta upplägg. Resultaten tyder på att ansvariga på skolorna respektive universitetet inte mötts på djupet i diskussioner om utbildningens vision. Fokus riktas åt olika håll på ett sätt som verkar göra det svårt att samarbeta. En slutsats är att samarbetet mellan universitetet och VFU-skolor behöver utvecklas och fördjupas, så att VFU-skolornas plats och uppdrag blir tydligt i utbildningen.

    Download full text (pdf)
    Skilda världar
  • 22.
    Olin-Scheller, Christina
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    Tanner, Marie
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies.
    "Street smart" i klassrummet? - högstadieelevers användning av smarta telefoner i undervisningens mellanrum2015In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 11, no 1, p. 23-44Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    På senare tid har många skolor och kommuner gjort stora satsningar på digitala verktyg. För att hålla jämn takt med utbredningen av medieteknologiska redskap har elever på högstadiet och gymnasiet försetts med egna surfplattor eller laptops – ofta med förväntningar på att detta ska påverka undervisningen och lärandet positivt.  Samtidigt med dessa satsningar har klassrummet – via elevernas egna smarta telefoner – blivit uppkopplade från insidan. Denna artikel belyser den smarta telefonens roll i klassrummet och vi diskuterar dels när och hur smarta telefoner förekommer, dels vilka sociala och didaktiska implikationer som telefonerna kan ha i elevers interaktion. Studiens material består av observationer och videoinspelningar av undervisningen i ett klassrum i årskurs 9. Klassen bestod av 20 elever, och skolan ligger på en mindre mellansvensk ort. Videomaterialet består av 12 timmars inspelad data. Sammantaget visar vår studie att mobiltelefonerna sällan framstår som ett ordningsproblem i klassrummet. Så som de används i det studerade exemplet konkurrerar de oftast inte med lärarens agenda i undervisningen, utan används som ett sätt att fördriva tiden medan man väntar på ny instruktion i undervisningens "mellanrum". Omfattningen av användningen varierar mellan olika elever, men har oftast liten eller ingen koppling till undervisningsinnehållet. Samtalsanalyser visar vidare hur mobilanvändning koordineras med andra aspekter av klassrummets interaktion såsom uppgifters slutförande, elevers sociala samspel samt lärarens undervisning. Mobilanvändningen tycks också kunna fungera både sammanhållande och utestängande i den sociala interaktionen mellan eleverna.

    Download full text (pdf)
    Olin-Scheller&Tanner 2015
  • 23.
    Olsson, Roger
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Political, Historical, Religious and Cultural Studies (from 2013).
    Internationella tester av medborgerliga kunskaper - Vad kan vi egentligen ha dem till?2017In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 13, no 1, p. 27-44Article in journal (Other academic)
    Download full text (pdf)
    Internationella tester av medborgerliga kunskaper
  • 24.
    Olsson, Åsa
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Two different stories?: Parents’ and teachers’ views on children’s special support in school2023In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 19, no 1, p. 1-14Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Home-school collaboration supports students’ achievements, learning, and development, according to prior research. This article aims to explore parents’ and teachers’ views on children's special education needs and special support, focusing on the degree of agreement between the two parties. It also aims to explore the extent to which parents' views on special support for their children match their experiences of contact with teachers. The present study is based on questionnaires to teachers and parents of 476 children, aged 8-10 years, who were identified as needing extra adaptations or special support. The results show that teachers consider about twice as many students to be in need of special support than parents do, and that both teachers and parents consider more boys than girls to be in need of special support. There is also a correlation between parents' satisfaction with their child's support and their level of satisfaction with communication with the child's teacher. Finally, good contact between teachers and parents is associated with a consensus about the children's need for support.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Olsson, Åsa
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Broman, Anders
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Political, Historical, Religious and Cultural Studies (from 2013).
    Thelander, Nina
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Barns rättigheter som tvärvetenskapligt kunskapsfält i svensk lärarutbildning2021In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, no 1, p. 52-69Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Blivande lärare i Sverige ska enligt styrdokument ha förmåga att beakta barns rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Syftet med artikeln är att undersöka vilken position kunskapsfältet för barns rättigheter har inom svensk lärarutbildning. Forskningsprojektet har varit riktat mot lärarutbildningarnas utbildningsvetenskapliga kärna, UVK, som ingår i samtliga lärarprogram i Sverige. Studien omfattar en enkät skickad till 317 kurs- och programansvariga lärarutbildare för UVK-kurser med svarsfrekvensen 49 %. Dessutom genomfördes en dokumentstudie av 362 utbildnings- och kursplaner vid tolv lärosäten. Det sammantagna resultatet av enkätundersökningen och dokumentstudien ger en delvis motsägelsefull bild. En överväldigande majoritet av lärarutbildare anser att kunskaper om barns rättigheter är mycket viktigt för blivande lärare och att kunskapsområdet bör vara centralt i all lärarutbildning. Men trots detta och trots tydliga formuleringar i Högskoleförordningen så saknas i stor utsträckning konkreta mål- och innehållsbeskrivningar med anknytning till barns rättigheter i de aktuella kursplanerna. Med stöd av tidigare forskning menar vi att barns rättigheter bör tydliggöras som ett didaktiskt område inom ramen för en övergripande hållbarhetsdidaktik i svensk lärarutbildning. Vidare bör utgångspunkten för undervisningen vara de frågor som är aktuella och som upplevs som viktiga för lärarstudenter, utan att man förlorar rättighetsaspekter. Slutligen krävs det att ämnesövergripande tematiska studier i större utsträckning möjliggörs inom lärarprogrammen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Randahl, Ann-Christin
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013).
    Olin-Scheller, Christina
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013). Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Tanner, Marie
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013). Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Center for Language and Literature in Education (from 2013).
    Nya rum för lärande?: E-lärare som resurs för gymnasieelever i ett utvidgat och digitaliserat klassrum2020In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, p. 17-26Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Med samhällets digitalisering och den ökande förekomsten av sociala medier skapas nya arenor för kunskapsutbyte mellan lärare och mellan lärare och elever. Hit hör att en ökande grupp lärare sprider idéer och tankar om klassrum och undervisning via exempelvis bloggar, YouTubekanaler, Facebook och Twitter. Denna framväxande grupp, som verkar via digitala arenor och som vi benämner e-lärare, har beröringspunkter med digitaliserad yrkesutövning, så kallad eprofessionalism. Syftet med artikeln är att fördjupa kunskapen om hur elever på gymnasiet använder e-lärare som undervisningsresurs, samt hur detta kan förstås i termer av eprofessionalism. Det empiriska materialet består av en enkät där 26 gymnasieelever på ett högskoleförberedande program ingår. Resultaten visar att e-lärare är en etablerad resurs för gymnasieeleverna. Vår kartläggning pekar på att eleverna särskilt söker sig till e-lärare i matematik där de efterfrågar förklaringsmodeller eller exemplifieringar av tydligt avgränsade ämnesinnehåll, såsom olika matematiska modeller, begrepp eller strategier. Studien väcker ytterligare frågor om det utvidgade klassrummet som Internet erbjuder och om läraryrket som profession i en digitaliserad värld.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 27. Ridell, Kim
    Recept för strukturerade textsamtal?: Om teoriglapp i lärares fronesis genom ett designteoretiskt perspektiv2020In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 16, no 1, p. 46-58Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Är en skicklig iscensättning ett tecken på didaktisk medvetenhet och lärares fronesis? I denna studie granskas kritiskt data från en lärarintervju och observationen av ett läsgruppspass i årskurs 2. Studiens fokusområde är meningsskapande läsförståelsestrategier som ett uttryck för språkutvecklande undervisning. Lärarens design och iscensättning granskas ur ett esignteoretiskt perspektiv och diskursrelevanta modeller för läsförståelse. Vidare granskas lärarens design och iscensättning kritiskt utifrån Aristoteles fronesis och begreppet teoriglapp. Studien identifierar ett teoriglapp inom lärarens fronesis ur ett designteoretiskt perspektiv samtidigt som dennes iscensättning resulterar i hög elevdelaktighet. Studien genomfördes som en del av kursen Språk-, skriv- och läsutveckling ur ett inkluderande perspektiv motsvarande 7,5 hp på avancerad nivå.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Saar, Tomas
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Nordberg, Marie
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centrum för genusforskning (from 2013).
    Att göras till "riktig" pojke: Maskulinitetsskapanden i skolans praktik2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 2, p. 5-20Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I utbildningsdebatten och i genusforskning framställs ofta pojkar som ointresserade av skolarbete, underpresterande och hur vissa pojkar stör ordningen och tar tid från lärarens undervisning och andra elevers lärande. Syftet med artikeln är att presentera alternativa berättelser och att nyansera den stereotypa bilden av skolpojken som ointresserad av skolan och fångad i en maskulin kultur dominerad av styrka, tävling, rangordnande och motstånd. Det empiriska underlaget utgörs av material från ett längre etnografiskt projekt där ett antal förskoleavdelningar och klasser i grundskolans tidigare år deltog. Utifrån kritisk diskursteori och queerteori analyseras och diskuteras hur maskulinitet och könspositioner produceras i relation till undervisningens organisation och olika lektionspraktiker. Artikeln avslutar med att konstatera att det finns en mängd sätt för pojkar att vara i skolan som inte ansluter till den stereotypa bilden av skolpojken, eller som självklart kopplats till eller artikulerats som maskulinitet. Dessa sätt och individer riskerar dock att osynliggöras och inte igenkännas och förkroppsligas som "riktig" manlighet. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Takala, Marjatta
    et al.
    Oulu University, Finland.
    Roos, Carin
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    History of change in education of pupils with severe hearing loss: Teachers' narratives from Finland and Sweden2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 2, p. 39-64Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    In this article, we present a study of teachers’ experiences, specifically their own perception of their work over time with deaf and hard-of-hearing (DHH) pupils, in both Finland and Sweden. Teachers of DHH pupils are a minority amongst teachers in general, and also amongst special education teachers, because the number of DHH pupils is small. There seems to be a lack of research on experienced teachers’ own perspectives on their practice, their role and experience over time in teaching DHH pupils. The aim of our research is thus to shed light on the work career of experienced educators of DHH pupils and on the main changes in it. In order to understand the current situation of DHH education which is realised mainly in mainstream education today, we need to know its history as well. The research questions are formed as following: 1) What are the main issues that teachers bring up? 2) What elements are there in the teachers’ stories from different decades? A third minor interest is to determine whether the Finnish and Swedish teachers’ stories about their work differ. The narrative approach was chosen here to illustrate teachers’ experiences. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Tanner, Marie
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Att visa vad man kan. Elever som medspelare i förändrade policypraktiker om bedömning i år sex2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 1, p. 1-20Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln studeras hur policyförändringar när det gäller betyg och nationella prov i årskurs sex framträder i elevers interaktion. Den fråga som specifikt utforskas är hur eleverna positionerar sig i relation till förändrade bedömningspraktiker samt vilka ideala elevidentiter som därigenom framträder. Ett urval från gruppintervjuer med elever i årskurs sex har analyserats med fokus på hur de i interaktionen konstruerar berättelser om prov och bedömning i undervisningen. Resultatet visar hur policydiskurser görs som samkonstruktioner i elevernas interaktion. Ett dubbelt elevideal framträder där man som elev både förväntas prestera och ta ansvar för att visa vad man kan, samtidigt som man också förväntas kunna tänka självständigt och argumentera för sin sak – men på ett sätt som faller inom ramen för systemets officiella retorik. Eleverna framstår som kompetenta medspelare och aktörer inom systemet som bidrar till görandet av policy. Samtidigt är de också objekt för de förändringar som policyreformer syftar till att påverka. Resultatet väcker frågor om villkor för elevers deltagande i policyförändringar, och inte minst när det gäller elevers möjligheter till att göra motstånd och kunna påverka de elevideal som formas i samband med utbildningspolitiska reformer i ett allt mer marknadiserat utbildningssystem.

    Download full text (pdf)
    Kapet
  • 31.
    Tanner, Marie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Pérez Prieto, Héctor
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Förändrade dokumentationspraktiker - förändrade stödinstatser?2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 2, p. 21-38Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln diskuteras hur specialpedagoger översätter och hanterar en nyligen införd reform när det gäller skolors stödinsatser, där det tidigare begreppet ”särskilt stöd” nu har delats in i två nivåer av stödinsatser, ”extra anpassningar” eller ”särskilt stöd”. Med utgångspunkt i en mindre intervjustudie uppmärksammas några av de frågor och dilemman som aktualiseras i samband med detta. Reformen förstås som ett exempel på hur policy reformer ramar in och formar det tolkningsarbete som sker på alla nivåer i utbildningssystemet, vilket mot bakgrund av skolans nuvarande styrningssystem under senare decennier har inneburit ett ökat performativt tryck. Analysen grundar sig på tre intervjuer med specialpedagoger på olika skolor och olika stadier. Sådana aspekter som i intervjuerna framstår som kritiska för hur specialpedagogerna hanterar de förändringar som skrivits fram på myndighetsnivå har identifierats och tematiserats. Resultatet visar hur specialpedagogerna hamnar i en mellanposition mellan rektor och lärararbetslagen, där förhandlingar om olika yrkesgruppers ansvar i förhållande till varandra blir centralt när reformen hanteras. Strävan efter att utarbeta hållbara rutiner och strukturer för att utreda, dokumentera och följa upp stödinsatser framstår som en stor del av specialpedagogernas tolkning av reformen, medan förändringsarbetet på klassrumsnivå blir mindre synligt i deras framställning. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Tanner, Marie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Samuelsson, Johan
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for the Studies of Social Sciences Didactics (from 2013).
    Pérez Prieto, Héctor
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Skolan, marknaden och ämnet.: Kommersiella aktörer på internet i undervisningen2017In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 13, no 1, p. 3-26Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln uppmärksammar vi förekomsten av olika privata och kommersiella webbsajter som specifikt riktar sig mot undervisning och lärande i skolan. Syftet är att beskriva och diskutera hur några olika kommersiella aktörer på internet tar plats som policyaktörer i ett utbildningssammanhang, och vad det kan betyda i relation till undervisningens ämnesinnehåll. Med ett särskilt fokus på historieämnet, analyserar vi med inspiration från metoden network ethnograpy två olika exempel på sådana webbsajter, SO-rummet samt studi.se. Vi undersöker det nätverk av aktörer som ligger bakom webbsajten, hur syftet med sajten framställs samt hur historieämnet konstrueras på dessa sajter. Resultatet visar hur den politiska styrningen av skolan har fått konkurrens av nya aktörer, vilket leder till att de förstnämndas inflytande minskar till förmån för det komplexa nätverk av aktörer som istället tar plats. På så vis skapas ett marknadens ämne, som visserligen i de två studerade exemplen visar sig ligga nära det konventionella skolämnet historia, men som också visar på ett starkt behov av ytterligare forskning som kan synliggöra hur olika och vitt skilda ideologiska intressen tar plats och skapar politiska kluster som kommer att påverka undervisningens innehåll.

    Download full text (pdf)
    Skolan, marknaden och ämnet
  • 33.
    Tengberg, Michael
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Hängning, tveksamma tester och andra goda motiv för vetenskapliga studier om läsning2019In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 15, no 2, p. 25-34Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur viktigt är det egentligen att lyckas på ett läsprov? Ja, det beror kanske på i vilket sammanhang provet tas. En lika relevant fråga är dock: Hur viktigt är det att provet lyckas fånga elevernas läsförmåga? Är det ena ens möjligt utan det andra? Den här sortens frågor bildade utgångspunkt för ett föredrag som jag gav i samband med min professorsinstallation den 11 oktober 2019. Avsikten var att försöka representera en del av innehållet i den forskning som jag ägnat mig åt. Den här artikeln utgör en något utvidgad version av föredraget och kretsar i första hand kring frågan om tillförlitlighet i läsprov av olika slag. Men det handlar också om hängning som straff för dåligt genomförda läsprov, om kunskapens möjliga dimensioner och om vad vetenskap egentligen är.

    Download full text (pdf)
    Tengberg, Hängning, tveksamma tester och andra goda motiv för vetenskapliga studier om läsning
  • 34. Tindefjord Norlander, Anna
    Ursäkta, jag ska bara pudra näsan!: Om individers ackommodation av språkliga uttryck och grad av medvetenhet i samband med toalettbesök2019In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 15, no 1, p. 4-23Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln beskriver en språksociologisk undersökning med fokus på hur individer anpassar sitt språkliga uttryck i samband med toalettbesök i privat, offentligt och högtidligt sammanhang, samt deras grad av medvetenhet och normanpassning i känsliga sammanhang. Detta har gjorts genom en enkätstudie där totalt 362 respondenter svarat på både öppna och slutna frågor, vilket har gett både kvantitativa och kvalitativa data. Det empiriska materialet har efter bearbetning jämförts med tidigare forskning och teoretiska perspektiv, vilket utmynnat i resultaten att de allra flesta ackommoderar efter sammanhang och är medvetna om hur de ackommoderar i formella sammanhang. I undervisningssammanhang är ackommodation positivt för både lärare och elever, där ökad medvetenhet underlättar elevers lärande och skapar förförståelse om hur de kan uttrycka sig i olika sammanhang. Ytterligare en tendens resultatet visar är att det postmoderna samhället påverkat samhällsutvecklingen mot en mer öppen kommunikationsstil där relationer skapas och samarbete eftersträvas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Ungerberg, Kristin
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Utbildning i tillblivelse – en alternativ berättelse om utbildning och lärande2017In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 13, no 1, p. 74-88Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att diskutera olika dilemman gällande perspektiv på samhälle, utbildning och lärande. Fokus riktas dels mot den nyliberala förändring som präglar samhälle och utbildning idag där konsekvenser rörande kunskap, ekonomiskt kalkylerande, marknadisering, standardisering och individualisering diskuteras. Vidare lyfts alternativa sätt att se på utbildning in i diskussionen där mer pluralistiska värden och individers olikheter står i fokus. Artikeln avser att synliggöra olika effekter av organiseringen av utbildning utifrån både ett konsensus- och ett konfliktperspektiv där en nyliberal konsensusidé ställs i relation till Chantal Mouffes demokratiperspektiv som berör reella alternativ och agonistisk konflikt. Diskussionen leder fram till konstaterandet att ett konsensusinriktat perspektiv på lärande och utbildning utgår från att kunskap och individer kan kontrolleras och förutbestämmas vilket reproducerar ett rätt sätt och en sanning. Ett sådant synsätt kan få effekten att andra alternativa sätt att organisera utbildning och lärande på kommer i skymundan. I ett konfliktperspektiv synliggörs istället hur en inkludering av individers olikheter skulle kunna utgöra själva drivkraften och därmed bli en förutsättning för lärande och utbildning.

    Download full text (pdf)
    Utbildning i tillblivelse
  • 36.
    Wejrum, Marie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Byman Frisén, Liliann
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013).
    Johansson, Annelie K.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013). Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Olin-Scheller, Christina
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Grönvall, Camilla
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Language, Literature and Intercultural Studies (from 2013).
    Undervisningsstrategier i rörelse - tibetanska lärares arbete med argumentationsteknik i olika skolämnen2021In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, p. 7-21Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skolans demokratiuppdrag innefattar att elever utvecklar ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till texter. I denna artikel belyser vi utifrån ett critical literacy-perspektiv hur detta kritiska förhållningssätt kan förstås i relation till ett inslag i tibetanska skolor – den tibetanska argumentationstekniken. Tekniken är utvecklad inom en religiös och filosofisk kontext, men implementeras nu i sekulära skolor i ambition att stärka elevernas självförtroende och tänkande. Syftet med denna artikel är att fördjupa kunskapen om hur den tibetanska argumentationstekniken gestaltas i undervisning i exiltibetanska skolor i Dharamsala, Indien. Ett specifikt fokus riktas mot hur argumentationstekniken kan förstås utifrån ett perspektiv där utvecklandet av en kritisk reflexion ses som en nödvändig del av utbildningsuppdraget. Det empiriska materialet till artikeln består av observationer vid skolbesök och intervjuer med lärare. Våra resultat pekar på att lärarna, när de använder argumentationstekniken som en del av undervisningen, upplever att elever utvecklar sin språkförmåga och ämnesförståelse och dessutom stärker sitt självförtroende. Tillgången till verktyget verkar ge eleverna tillgång till språk och kunskaper som utvecklar deras förmåga till logiskt tänkande och att själva uttrycka sig, vilket i sin tur ger dem större makt att påverka sina framtida möjligheter. Resultaten pekar också på att argumentationstekniken lämpar sig särskilt väl för vissa ämnen och särskilda ämnesinnehåll.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Westman, Lars
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Energygame: Ett dynamiskt lärandeperspektiv med inriktning på ökad motivation i en spelifierande lärandeprocess inom teknik-programmet2021In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 17, no 2, p. 20-30Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Med motivation och lärdom vågar man både utmana och pröva nytt, vilket var syftet med mitt utvecklingsarbete. I skolan undervisas elever som upplever att de inte är särskilt motiverade att genomföra vissa skolarbeten, och somliga elever kan tycka att det finns andra aktiviteter som är mer lockande. Är lektionsuppläggen inte tillräckligt stimulerande kan eleverna känna att de inte blir engagerade och tappa motivationen, vilket kan leda till att de inte tar till sig kunskapen fullt ut. Ett spelifierat lektionsupplägg handlar om att öka förutsättningarna för hur man kan fånga elevers intresse, nyfikenhet och motivation för lärande i en teoretisk undervisning på ett roligt sätt, för ett livslångt lärande. Den undervisning som beskrivs behandlade Sveriges energisystems varierande energikällor för energiproduktion i frågor om hållbar utveckling. Utvecklingsarbetet planerades som ett motivationsinspirerande spelifierat lektionsupplägg med inslag av spel, ett rollspel som kallas Energygame. Detta spelifierade lektionsupplägg syftade till att både förstärka motivationen och skapa fortsatt inspiration till ytterligare lärande. Detta spelifierade arbetssätt lämpar sig i varierande skolformer och vänder sig till både yrkeslärare och ämneslärare.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Wong, Tony
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Tid att passa, tid att anpassas: Om timplanens roll i likvärdighet och skolans åtgärder vid skolbyte2018In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 1, p. 35-54Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att undersöka begreppet likvärdighet genom att analysera hur elevernas bristande kunskapskontinuitet vid skolbyte upplevs och hanteras av rektorer och lärare, samt hur den nya stadieindelade timplanen tros påverka måluppfyllelse och likvärdighet. Studien baseras på en semikvantitativ webbenkätundersökning med 145 rektorer och lärare i grundskolor i hela landet.

    Mer än hälften av informanterna får ingen information om elevernas tidigare undervisningstid. Pedagogisk kartläggning är utbredd och påtagliga kunskapsluckor bekräftas av drygt en tredjedel informanter. Majoriteten menar att det finns möjlighet att ta igen undervisningen genom olika kompensatoriska åtgärder. Tidsstyrningen i skolan påverkas huvudsakligen av timplanen istället för lärarnas och elevernas önskemål.

    Med hjälp av ramfaktorteori och händelselogik visas att begreppet likvärdighet har två dimensioner. Likvärdighet mellan skolorna påverkas negativt av den befintliga timplanens brist på avstämningstillfällen. Likvärdighet mellan eleverna är det mål som informanterna enligt sin inre logik strävar efter genom pedagogisk kartläggning och kompensatoriska åtgärder. För att öka likvärdigheten måste timplanens implementering vara mer realistisk och stadieprecisering måste kompletteras med uppföljning i förhållande till måluppfyllelse.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Öhman, Anna
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Kameraanvändning i videoobservation2016In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 12, no 2, p. 75-85Article in journal (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Öhman, Anna
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Educational Studies (from 2013).
    Nyckelkompetenser eller professionellt omdöme?: En kritisk diskussion av nyliberala influenser inom yrkesutbildning2017In: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 13, no 1, p. 59-73Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artikeln, med sitt utbildningssociologiska perspektiv, har sin bakgrund i empiriska studier där intresset är riktat mot klassrumsbaserad bedömning, närmare bestämt återkoppling som en del av den dagliga undervisningen. Data konstruerades genom videoobservationer i frisörklassrummet. Analyserna av återkopplingspraktikerna synliggör lärares professionella yrkeskunnande steg för steg, koordinerade med och i respons till eleverna. Dessa empiriskt baserade resultat ställs i kontrast till neoliberalt färgad utbildningspolitik, som framkommer ur några centrala dokument och artiklar, där professionellt yrkeskunnande reduceras och yrkesutbildning generaliseras till instrumentella nyckelkompetenser och anställningsbarhet.

    Download full text (pdf)
    Nyckelkompetenser eller professionellt omdöme?
1 - 40 of 40
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf