Denna uppsats har studerat två stadsplanerings ideal som framträder i planeringsprocessen i den fysiska planeringen. Studiens utgångspunkt har varit hållbar utveckling för att studera de två rådande urbanplaneringarna idag. Detta innebär att den täta staden och den gröna staden har varit huvudsakligt fokus i denna studie, men hållbar utveckling har ett stort utrymme tillsammans med många av de aspekter som förväntas leda till en hållbar utveckling. Fallstudie har använts för att undersöka hur Karlstad kommun arbetar med frågan och hur paradoxen kommer fram i kommunens stadsplanering. Karlstad kommun arbetar just nu med att ta fram en ny grönstrukturplan. Studiens empiri bygger på två intervjuer med Karlstads kommuns tjänstemän. Även kommunala dokument som Karlstad kommuns översiktsplan (2012) samt Olmårs förtätningsstudie (2007) har använts. Genom meningsinnehåll har intervjumaterialet och de kommunala dokumenten analyserats. Studiens analys bygger på studiens empiri, och den teoretiska bakgrunden visar på att det finns en paradox i Karlstad kommuns stadsplanering.  Det visar även på en trend som syftar till att städerna ska uppnå den hållbara staden. I och med att hållbarhetsbegreppet är ett diffust begrepp har den täta staden och den gröna staden blivit en komplex strategi för att uppnå den hållbara staden. Det innebär att den gröna och täta staden kan ses från flera olika vinklar. Karlstad kommuns vision om den täta staden är att kunna ha tät stad framförallt i centrala delar av staden som idag är till en viss del bestående av gröna ytor. Här uppstår det ett planeringsdilemma mellan de ambitioner som finns i planeringen och gör att dessa måste vägas mot varandra. Det innebär att om grönstruktur prioriteras måste en annan aspekt vägas bort. Detta betyder att det finns en paradox i kommunens stadsplanering, och detta synliggörs i denna uppsats.    Nyckelord: urbanplanering, Karlstad, täta staden, gröna staden, stadsutveckling

Medborgardialogen kan beskrivas som ett verktyg föratt involvera allt fler medborgare i samhällsutveckling och i beslutsprocesser. Varje kommun har ett moraliskt ansvar att öka medborgardeltagandet för att få in fler medborgarein i demokratin och öka demokratiseringen. Medborgardialogen ska även fungerasom ett verktyg för att minska segregation genom att nå ut till utsatta grupper ochfå med deras synpunkter in i dialogen. Detta ska i sin tur bidra till att minska klyftornaöka inflytande och bidra till ett hållbart samhälle. Syftet med denna studie är att undersökahur en medelstor kommun arbetar för att öka medborgardeltagandet i medborgardialogerna i enkommun som har problem med utanförskap. Valet av kommun landade på Botkyrka, anledningen till detta var eftersom att de har tre områden som är placerade högst upp på Polisenslista på särskilt utsatta områden. Utifrån detta har jag konstruerat tre frågeställningadessa är:• På vilket sätt arbetar Botkyrka kommun för att inkluderasina invånare i medborgardialogen?• Påverkar invånarnas socioekonomiska bakgrund någonroll för hur planeringen och dialogen genomförs?• På vilket sätt upplever invånarna att de kan varamed i samhällsutvecklingen?För att besvara frågeställningar har jag valt attgenomföra intervjuer med två tjänstemän i Botkyrka kommun och 9 invånare. Utifrån det empiriskamaterialet och analyseringen så går det att utläsa att Botkyrka kommun arbetar effektivtför att motverka segregation och för att få in deras medborgare in till medborgardialogen.Sättet detta blir tydligt är genom den breda marknadsföring de genomför för att nå ut till allagrupper i samhället. Studien visar på att segregation är ett problem som inte kan byggas bortutan endast kan lösas genom att se och höra medborgarna. Enligt resultatet så är Botkyrkaväldigt bra på att öka intresset hos medborgarna och få dem in i dialogen. Invånarnas socioekonomiskabakgrund spelar inte någon roll för dialogen genomförs utan att det fårkommunen att jobba extra hårdare för att hitta lösningar för att involvera dem.

Miljödiskursen som finns idag har fått en allt större betydelse i samhället. Begrepp som hållbarhet och klimatkompensering har blivit allt mer vitala och har varit verktyg för privatpersoner och företag detta för att visa sig som ansvarsfulla. Trots detta så har miljöproblemet ökat. Enligt Naturvårdsverket (2019) så visar de på att under det senaste årtionde så har halten koldioxid i atmosfären ökat och att jordens medeltemperatur ökat år för år. Klimatförändringarna påverkar alla och har ställt stora krav på länder och företag att de bör ta ansvar för de utsläpp de orsakar, att de genom klimatkompenesring och hållbarthetsmålen kommer på innovativa lösningar för att minska klimatpåverkan. Syftet med denna studie var att undersöka om företag inom Karlstad kommun tar ett samhällsansvar för att sedan undersöka på vilket sätt de tar detta ansvar. Studien kommer även att undersöka om de tre hållbarthetsvärden balanseras eller om någon av dessa värden tar större utrymme. Slutligen så kommer studien att sammanfatta vad företagen specifikt gör för att bidra till samhällsutvecklingen av staden. Huvudteori som har valts för denna studie är CSR (Corporate social responsibility). Denna teori beskriver vilket ansvar ett företag har i samhället. Enligt Löhman och Steinholtz (2016) bygger teorin på den generella grundtanken att företag ska vara med och medverka till ett bättre samhälle. Teorin är till grund för de frågeställningar som vi strävar efter att få svar på vilket är: ”På vilket sätt arbetar företagen för vårt samhälle?”, ”På vilket sätt påverkar och bidrar företagen till samhället?” och ”Vilket samhällsansvar har företagen och hur kan de arbeta för en miljö och social förbättring?” Studiens tillvägagångssätt för datainsamling har varit genom kvalitativa intervjuer. Studiens författare valde att göra en intervjuguide som består av tre teman. De tre teman som användes som en vägledning för intervjuaren är personlig bakgrund, hållbarhet och klimatkompensering. Detta underlättade bearbetningen av det insamlade datamaterialet vilket gjorde det lättare i analyseringen. Resultatet av denna studie är att de intervjuade företagen visar på god kunskap gällande ämnet hållbarhet och klimatkompensering. Dessa företag är medvetna om att det måste ske en ändring i sättet de arbetar och konsumerar på. Slutsatsen av denna studie med de intervjuade företagen är att de visar på god kunskap gällande studiens huvudämnen vilket är hållbarhet och klimatkompensering. Tre av fyra företag visar på en vilja att förändra samhället. Trots denna vilja och ambition så finns det inte tillräcklig med information som når ut till konsumenterna gällande företagens klimatkompensering. Marknaden för klimatkompensering är oreglerad och saknar tillsyn från statliga myndigheter vilket gör att konsumenter måste förlita sig på att företagen själva sköter tillsynen för en fungerande klimatkompensering. 

This study aims to expose the view of cleanliness and disciplinary methods (parenting) in the Swedish picture book Pelle Snygg och barnen i Snaskeby (1896) by Ottilia Adelborg. The analysis takes a hermeneutic approach with Michel Foucault’s theory of discipline and Norbert Elias civilisation theory. The result shows a clear distinction between how the children are being described as filthy and clean. The clean children are seen as productive and as subjects for learning. Disciplinary methods are used to teach children about cleanliness, which soon becomes a norm in Snaskeby. The conclusion is that cleanliness and disciplinary methods are applied and that the last century’s hygiene ideals had an effect on the view of cleanliness.

The study seeks to explore the assigned role of culture in the discourse of sustainable development. It combines a conceptual-historical analysis of the concept of cultural sustainability and sustainable development with an analysis of ideas with cultural policy models as a theoretical tool as ideal types. It addresses cultural sustainability as an essentially contested concept, maps a context of leading contributions to the meaning and conceptual history of cultural sustainability and sustainable development and applicates Fornäs four cultural concepts to address different meanings of cultural sustainability. The concept is then explored in its absence in A New European Agenda for Culture by the European Commission. The study also explores how the agenda is implemented in projects throughout the Swedish participation in the Creative Europe program and how it effects the meaning of cultural sustainability. The role of culture in A New European Agenda for Culture seems to be an instrumental view of the capacity culture possesses in bringing people together and to bring creativity into businesses, which also is represented in Creative Europe. The instrumental view of culture and the esthetic cultural concept that permeate cultural policy, may influence the ability for cultural sustainability to be accepted as the fourth pillar of sustainability.

This study is meant to analyse the purpose of reorganizing cultural activities within the municipal political and management organization, how such a procedure progresses, and to which extend the organizational location reflects the role of cultural activities in the municipal. To depict the procedure of reorganizing cultural activities in the municipal organization I used qualitative content analysis. When I analyse the role of culture and why the reorganization was made I used idea analysis with ideal types as a tool to contrast different reasons for the reorganization. The ideal types I used was Thomson and Svenssons institutional logics and Dorte-skot Hansens cultural-political rationalities. I came to the conclusion that the sources I have used, documents of public decisions, does not include cultural-political motivations for the reorganization, though it includes motivations about organizational location. On the other hand I received an overview of the procedures progression in Forshaga municipal.

Syfte med den här studien analyserar hur svenska historieböcker framställer Östasien, östasiater och deras historia. Studien inramas inom de postkolonialistiska studierna med särskilt referens till begreppet Orientalism som definierades av forskaren Edward W. Said. Studien använder innehållsanalys och Foucaults maktdiskursanalys som metoder för att framhäva eurocentriska dramaturgi och orientalistiska begrepp och framställningar som används i historieböckerna. Resultatet visar att orientalismen är fortfarande närvarande i historieböckerna, även om inte i samma utsträckning i alla serier och i mindre utsträckning i nyare publikationer.

Politicians attract their voters by promising more jobs and investment in education, health and social care. Against this background, I wonder how the situation of artists will be affected by the followingquestions:➢ What political views on the artist's position in society appeared in propositions of Socialdemokraterna and Moderaterna?➢ In what way did these propositions influence the conditions of artists?➢ How have the artists of Värmland been affected by different (Socialdemokraterna and Moderaterna) cultural policies? With my investigation I find out more about the artists' conditions on a national level, but I also investigate the situation in Värmland. By examining policy proposals and reports, I learn more about the issues. I also conduct a survey and three in-depth interviews to obtain opinions from various sources.The respondents are the cultural departments of Värmland and representatives from cultural organizations.What is clear from my research is that politicians differ on some issues, especially those relating to commercialism and artist salaries. The questionnaires shows that culture proponents may not always come from the political side. The interviews provided different points of views on the situation inVärmland, but to some extent there are difficulties for the artists who work here. If knowledge of art is low, how is one able to appreciate art and those who create it?

The purpose of this study is to analyze the political debate that arose during the development of a municipal art policy in Sunne municipality. This is based on how Sunne municipality has previously worked with public art and how the debate might change it. The study also discusses and analyzes how the local culture plan and art policy work with the national cultural policy goals. The method for the study is a descriptive argumentation analysis. The arguments presented are then further analyzed in the light of the theory of Linda Nochlin about women's misrepresentation in art history. The analysis is also illustrated by theoretical concepts that deal with public art, gender equality and artistic quality. The result shows two different sides of the argument where gender equality goals are set against the idea of an intrinsic value of art. 

The purpose of the study is to examine the social position of women in the two artworksNattcafé I and Nattcafè II by Swedish artist Axel Törneman. These positions are thencompared between the works to demonstrate whether they confirm or contradict genderconventions in art of the time around the 19 th –20th century. The chosen method for the studyis a semiotic image analysis of the material consisting of the works Nattcafé I and Nattcafé II.The result is then discussed in the light of the gender studies framework via, among others,Griselda Pollock, and Lena Johannesson, as well as power structured gaze theory via LauraMulvey and Mary Ann Doane. 

The purpose of this study is to examine the nude female figure among Karlstad municipality's public art, focus mainly on the artwork Med ett leende by the artist Viktor Korneev. Thus, the artwork is analyzed and compared with other public sculptures to demonstrate possible similarities and differences, between the works, but also in the relationship to the viewer. The chosen method for the study is semiotic analysis and reception analysis, The result is then discussed in the light of the gender studies framework via, among others, Lynda Nead and Griselda Pollock, as well as art sociologist Janet Wolff. Further result shows an ambivalent feminine code amongst the sculptures, and the deviant formal elements that is detected contradict conventions of art. It is established that the meeting between the viewer and the work of art is part of a democratic process.

For the past decades, culture has been given a role as a factor for local and regional development. But what is meant by development and in what ways culture can be of importance in this aspect can be unclear. This thesis examines the perception of the role for local and regional development of one specific cultural place and network – the cultural cooperative Not Quite in Fengersfors, Sweden. I study the way the role as developer is expressed and interpreted in the discourse of the cultural workers who are members of the network and in the discourse of public cultural policy in the region Västra Götaland and in Åmål municipality. The study shows that there are both similarities and differences between the discourses concerning how the role as developer is expressed. What differs is the focus on economic growth, which is expressed to be of great importance in the public cultural policy discourse. The cultural workers within Not Quite express a lack of interest in economic growth, or even a negative attitude towards it. They instead express a ”discourse of meaning”. For them, the main purpose of their artistic work is to create meaning and value for other people rather than economic growth. However, the practical effects of the differences seem quite small. There seem to be a balance between the different kinds of development Not Quite is expected to contribute to, and the cultural workers express a relaxed attitude to goals and expectations from the Västra Götaland region and Åmål municipality.

Den här studien handlar om Frihetsrörelsen, en nyetablerad rörelse som fått stor uppmärksamhet efter bland annat evenemanget Tusenmannamarschen där de marscherade mot Sveriges restriktioner som uppkommit på grund av COVID-19. Rörelsen beskriver hur de manifesterar för frihet och sanning och menar att makteliten försöker inskränka på människors frihet genom restriktionerna. Det går att göra kopplingar till flera angränsande subgrupper men vi valde att fokusera på Frihetsrörelsen. Rörelsen har publicerat ett videoklipp på sin egen Youtube-kanal med titeln Max Winter och Filip Sjöström om vikten av att våga stå upp inför 1:a Maj där två av grundarna samtalar om bland annat rörelsens syfte, symbolik, roller, aktivism och tron på ett politisk paradigmskifte. Det finns flera klipp publicerade av rörelsen men med tankte på videoklippets omfång av flertal ämnen som tas upp så valdes det specifika klippet ut att analyseras eftersom det bedömdes informationsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur rörelsen genom självpresentation och kommunikation övertygar för att locka fler anhängare och förmedla sitt budskap. Tidigare forskning som undersökts är Shieldmaidens of Whiteness: (Alt) Maternalism and Women Recruiting for the Far/Alt-Right av Mattheis. och #hitlerwasright: National Action and National Socialism for the 21st Century av Jackson. De valdes som forskningsunderlag då båda artiklarna undersöker alternativa rörelser med högerextrema tankegångar, även Frihetsrörelsen är en alternativ rörelse vilket ger relevans. Det har genomförts en retorisk analys där rörelsens användning av appellformerna ethos, logos och pathos analyserats samt deras användning av altercasting har granskats. Huvudfrågeställningen lyder Hur väljer Frihetsrörelsen att presentera sig själva för att förmedla sitt budskap och locka fler anhängare? som besvarats med hjälp av arbetsfrågeställningarna Hur försöker Frihetsrörelsen övertyga med hjälp av ethos, logos och pathos? och Vilka sociala roller tillskriver Frihetsrörelsen män respektive kvinnor för att övertyga dessa att ansluta sig till rörelsen? Trots Frihetsrörelsens prat om att vara ovanför höger och vänster paradigmet så fann vi i studien tydliga kopplingar till de två högerextrema grupperna med tankebanor som till exempel upprätthållning och platsen av traditionella könsroller, vikten av att lyssna på sin intuition, aktivism och val av estetisk stil. Studien landar slutligen i att representanterna för rörelsen, Max och Filip, framställs genom appellformen ethos som till kompetenta och kunskapsrika. De använder sig till stor del av pathos genom till exempel skuldkänslor i deras kommunikation. Altercasting används flitigt som verktyg för att tillskriva anhängare mer könstraditionella sociala roller och identiteter som rörelsen själva kan gynnas av. Frihetsrörelsen är relativt nystartad och det finns många delar man kan välja att forska vidare i.

The aim of this study is to illuminate how the 19th century’s researchers Carl Axel Gottlund and Albrekt Segerstedt contributed to the design of the cultural heritage of the Forest Finns in northern Värmland. One book from each author was analyzed: Dagbok öfver mina vandringar på Wermlands och Solörs Finnskogar 1821 (1821/2021) by Gottlund, and Segerstedts samling: skogsfinnarna i Skandinavien: en kommenterad och illustrerad källutgåva (1888/2006) by Segerstedt. Theories from the ethnographic field, the critical heritage field and from the field of scientific theories were all utilized. This study shows that the construction of a cultural heritage can be affected by multiple different factors, and that the researchers’ and their different practices often have a central role.

The purpose of this study is to compare the work of the five municipalities in Dalsland with culture as a means for growth and how they define the concept. The method used is descriptive idea analysis and the material consists of the cultural policy plans made in each municipality and the one from their region: Västra Götaland. Another source of information is interviews with the heads of culture at three of the municipalities. The plans are analyzed via the theory of Dorte Skot-Hansens' three rationalities (they also work as the ideal types throughout the study) and Geir Vestheims theory of the overlapping zone. The result of the study shows that all municipalities have the vision to grow culturally, economically, and in the number of residents. They use culture to reach this vision as they argue it heightens the quality of life, attracts new citizens, and creates more jobs. 

There is a growing demand for pilgrimage, which in turn seems to be linked to the change in content and performance that the practice of pilgrimage is undergoing. This paper examines the emergence of Fisterra as a “new” end destination for the pilgrims. The aim of this study is to shed light on and create understanding of the destination Fisterra and the meaning of the place and the role it plays for the pilgrims. Empirically, the study is partly based on statistics and official documents and partly on interviews with pilgrims at Fisterra. The study concludes that contemporary Fisterra as the end of the journey should be perceived as an effect of the post-secular trend in Europe as well as a response to the fact that the historical goal of Santiago de Compostela is increasing

The aim of this study is to describe and interpret Anders Sunna's painting "30 km constraint" from a sami and cultural political perspective. In the study, the financial culture support for Sami culture is described and compared via Sweden’s cultural policy, the regions in north Sweden, as well as the Sami Parliament. The study examines which cultural concept one uses when discussing support for the Sami art. The study applies a hermeneutic approach in which the purpose is to see more perspectives and understanding of the Sami culture and art. The method is based on a qualitative approach with content-based idea analysis with the analysis tools ideal types and dimensions. Ideal types are Dorte Skot-Hansen’s three legitimacy grounds and the dimensions “anthropological-wide” and “artistic-narrow”. Through the study it emerges that support for the Sami culture is under-financed, partly because of lack of knowledge of the Sami culture, and that both the national cultural policy and the regions use mainly sociological and instrumental motivations and the artistic-narrow culture concept.

Studiens syfte har varit att undersöka hur kommuner hanterar klimatrisker i sin detaljplanering. Eftersom globala klimatförändringar är en realitet idag och innebär påverkan på vårt samhälle och vår byggda miljö blir dessa aspekter något som Sverige och svenska kommuner behöver förhålla sig till. I Sverige är det kommunerna som har ansvar för hur mark- och vattenområden planeras vilket innebär att den fysiska planeringen på kommunal nivå får stor inverkan på vårt samhälle. Därför är den kommunala detaljplaneringen relevant att undersöka för att se hur dessa klimatrisker hanteras.

I studiens bakgrund beskrivs kommunernas roll i samhällsplaneringen och en förklaring till vad klimatanpassning och klimatrisker innebär ges. Även de myndigheter och den lagtext som är viktig för klimatanpassning på kommunal nivå redogörs för. 

Metoderna som använts för att undersöka det material som studien innebär är både kvantitativa och kvalitativa för att fånga in så mycket relevant information som möjligt. Metoderna har således varit en kvantitativ textanalys för att räkna förekomsten av klimatrelaterade ord i detaljplaner och en kvalitativ innehållsanalys, diskursanalys samt WPR-analys för att undersöka detaljplanernas språkliga aspekter och hur detta kan påverka förståelsen av dem.

Studiens teoretiska perspektiv grundar sig på den ekologiska moderniseringen och synen på miljö- och klimatrelaterad problematik vilket kompletteras av tidigare forskning inom klimatanpassning och markanvändningsplanering. 

Resultatet av studiens undersökningar visar att förekomsten av klimatrelaterad retorik i detaljplaner varierar mycket kraftigt mellan de undersökta detaljplanerna. Resultatet visar även att de klimatrisker och anpassningar som framför allt nämns är vattenrelaterade och att andra klimatrisker nämns i mycket mindre utsträckning eller inte alls.

En slutsats av vår undersökning är att de allmänna diskurserna och den allmänna förståelsen för dessa klimatrelaterade aspekter påverkas av hur och hur mycket aspekterna nämns.

De aspekter som beskrivs med detaljerad retorik och vid fler tillfällen får större utrymme i den allmänna diskursen kring klimatrisker och klimatanpassning vilket således leder till en bättre förståelse för dessa aspekter. Förståelsen av de aspekter som utelämnas blir därför sämre vilket påverkar acceptansen av de åtgärder som anses nödvändiga för klimatanpassning. Det kan även påverka synen på hur angelägna klimatrelaterade problem faktiskt är.

This essay is about boundaries between, "us and them", in the Swedish culture and immigrant culture in Sweden. The focus is to examine the political interest of the citizens to understand other ethnic cultures who lives in Sweden. One question concerns how the borderlines between different cultures has been painted partly through blogs but also by the media. Is this a result of ignorance or does it depends because of the influence of certain individuals. To find this out, I will study various electronic sources such as blogs, forums and news articles. What requires in sacrifice to be able to understand other people’s culture. I put in this paper special emphasis to trying to understand how boundaries are created and maintained between different cultures and what can be done to overcome them and create a deeper understanding of the different perspectives that exist in our world.

Seeing as how romance literature has been dubbed as trash, pesky and ugly, one might find reading such literature alien. However, the attitude surroundinng romance literature is quite ambivalent. This study aims to find what circumstances lies beneath this ambivalence, and particularly the negative view of the genre. By processing the collected material qualitatively, viewed from a gender and sociological perspective and adopting a hermeneutic interpretation, a result consisting of primarily two main focuses emerges: history and gender. History's Dime novel (romance literature's ancestor) quickly recieved negative response from scholars. Society's gender regime breeds a contempt for women, who differs from the norm solely based on their gender. After analyzing the result, the answer to this thesis can be concluded as follows: the circumstances behind romance literature's low status is due to the fusion between the disdain for scorned literature and society's disdain for women, resulting in a disdain for the genre.

This bachelor thesis is based on how the two cultural institutions in Sweden have been working onincreasing physical accessibility. Based on the three objectives specified by the Swedish Kulturrådet(Swedish Arts Council). These points are 1.forming a workplace strategy, 2. Work to remove simpleobstacles in buildings and 3.Improved Web access in regard to the accessibility for physically disabled.The work regarding the accessibility goals is set on the time frame 2011-2016. The institutions studiedin this paper are Wermland Opera and Västanå Teater and how the two institutions have worked toimplement the three objectives and how the discussion about the accessibility within the two theaters hasbeen organized.The method of information gathering in this paper has been interviews with representatives from the twotheaters. The interviewees all have different roles within the institutions, both musicians, marketers andadministrative personnel have been interviewed. And the analysis in the paper is based on discourseanalysis and discourse theory, this to show how the two institutions create and maintain the discoursessurrounding accessibility in institutions buildings.The results of the paper have shown that both institutions have made a considerable effort inimplementing the goals set by the Kulturrådet. In comparison between the two institutions WermlandOpera has a much more active discussion in regard to accessibility and the work that they can do. Bothin their theater productions and in the buildings they work within. Västanå Teater has a much more “dayto day” way of handling the work with accessibility in regarding to both the personnel and the buildingsthey work in.

Im Verhältnis von Medien, Technik und Menschen gewinnt Unkontrolliertes an Terrain: ›Intelligente‹ Objekte scheinen nach eigenen Gesetzen zu handeln, im gesellschaftlichen Raum setzt sich durch, was niemand gewollt hat, Prozesse verselbstständigen sich. Der Band knüpft – durchaus kritisch – an die Geschichte einer populären Metapher an und wirft ein neues Licht auf Prozesse, die hinter dem Rücken der Subjekte nicht kalkulierbare Wirkungen haben. Mit der Perspektive der Automatismen verbunden, zeigt der Band mit Beiträgen aus dem Bereich der Kultur- und Medienwissenschaft, der Soziologie und Informatik, wie sich Strukturen jenseits bewusster Planung durch Selbststeuerung etablieren.

Mit Automatismen zwangsläufig verbunden ist die Frage nach dem Selbst und nach den Bedingungen, die es hervorbringen. Automatismen setzen ein ›Selbst‹ einerseits voraus, andererseits ist zu fragen, wie ein ›Selbst‹ entsteht, wie es sich stabilisiert und reproduziert, und welchen Anteil hieran wiederum Automatismen haben. Auf Seiten der Technik kann das Konzept der Automatismen abgegrenzt werden gegenüber Theorien zum Automaten. Im Fokus des Bandes stehen Selbsttechnologien in einem umfassenden Sinne: kulturelle Muster der Selbstkonstitution, Prozesse der Selbststeuerung und Praktiken der Selbstführung wie auch Formen des Selbstmanagements.

The purpose of this essay is to compare how the view of the relationship between culture and health is portrayed, and if it has changed overtime, in Region Västra Götaland’s three most recently developed cultural plans, i.e. the cultural plans for the years 2016–2019, 2020–2023, and 2024–2027. The method used in this essay is descriptive idea analysis. The comparison of the three cultural plans shows that the view of the relationship between culture and health is portrayed somewhat different, and that the view on culture and health has change overtime. The cultural plans focus on different perspectives of culture and health, such as a social perspective or an individual perspective.

Den här undersökningen handlar om en specifik skolas tillgänglighet för elever med autism.  Är det någon skillnad på tillgängligheten för elever med autistiskt syndrom och Aspergers syndrom? Är skolan präglad av likabehandling för alla elever?. Detta anser jag viktigt att belysa då jag misstänker att det finns en brist i skolans tillgänglighet för vissa elever, och dilemman uppstår angående elever i behov av stöd. Alla intervjuer har jag gjort så att intervjupersonerna är anonyma, men på en och samma skola för att få ett så tydligt resultat som möjligt. För att få fram ett enligt mig validerat resultat valde jag att göra intervjuer med samma frågor till alla personer jag intervjuade. Intervjupersonerna har befattningarna rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, lärare, fritidspedagog, fritidsledare och lärare i grundsärskolan. Valet föll på dessa personer då jag vill ha med rektor, elevhälsoteam samt tänkbara personer som kan samverka med elevhälsoteamet i dessa frågor.

I resultatet så fick jag svar på alla frågeställningar och uppnådde därför mitt syfte. Det finns idag brist på denna skolans tillgänglighet för elever i behov av stöd, enligt intervjupersonerna. Skolan kan inte med dagens förutsättningar leva upp till strävan efter att bli en skola för alla och kunna nå alla elever. Detta är alla personer som jag intervjuat medvetna om. De flesta ansåg att inkludering, vilket innebär att alla elever ska vara medräknade i klass i sin årskurs, inte är en bra lösning för varken de enskilda individerna eller läraren, då läraren inte alltid lyckas att nå alla elever och uppfylla deras behov. Man är däremot positiv till att den enskilda individen får vara inkluderad, med tillgång till resurs och möjlighet till att själv kunna lämna klassrummet vid behov. Personalen upplever att skolan är tillgänglig för elever med autism men inte tillräckligt. Denna skola brottas med dilemmat mellan likabehandling av alla elever och kategorisering av elever för att kunna ge dem särskilt stöd. Detta dilemma gör så att strävan efter att bli en skola för alla inte uppnås så som de hade önskat, och att skolan idag därför inte är en skola för alla.

Turism har blivit ett globalt fenomen och det finns olika anledningar till varför människor väljeratt resa. Det är viktigt att kunna erbjuda olika aktiviteter för att locka olika målgrupper tilldestinationer. Evenemangsturismen är ett fenomen som har växt runt om i världen under desenaste åren och ett evenemangs största roll är att ge destinationen en möjlighet till att bli en platspå kartan genom turism. Inom evenemangsturism är sportevenemang och festivaler en centraldel. Denna uppsats behandlar evenemang med inriktning på marknadsföring ochdestinationsutveckling. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför evenemang användsi marknadsföringen av en mindre stad genom en fallstudie av Karlstad. Detta för att se hur detbidrar till destinationsutveckling. Genom att undersöka musikfestivalen Putte i Parken ochsportevenemanget Svenska Rallyt, som exempel, vill vi se om evenemang används i en mindrestads marknadsföring och i så fall bygga en djupare förståelse om hur det fungerar. Vi valdeKarlstad på grund av att det är en mindre stad och vi ville lyfta fenomenet marknadsföring viaevenemang i en mindre kontext. Varför vi har valt Putte i Parken och Svenska Rallyt är för att detär två av de större evenemangen i Karlstad. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form avsemi-strukturerade intervjuer med aktuella personer inom turism- och marknadsföringssektorn.Vidare har även en kvantitativ innehållsanalys gjorts för att se hur en mindre stad kan använda sigav evenemang för att marknadsföra sig och jämföra detta med intervjusvaren. Denvetenskapsteoretiska utgångspunkten som används i uppsatsen är socialkonstruktivism med enhermeneutisk inriktning och de teorier som använts för att besvara syftet är teorier kringmarknadsföring, evenemang och destinationsutveckling. Teorin är uppdelad i fyra kapitel därtidigare forskning förklaras för att sedan gå över på teorierna och en koppling mellan dessa.Empirin redogör för våra intervjuer med personer på Karlstad kommun, Great Event ofKarlstad, Putte i Parken och Svenska Rallyt och vi har intervjuat sju personer totalt. I empirinredogörs även den kvantitativa innehållsanalysen. I analyskapitlet har vi kopplat teorierna tillempirin för att kunna besvara syftet och frågeställningarna samt att vi har diskuterat hur vi självaser på likheter och skillnader på det empiriska materialet och teorierna, men också vadinnehållsanalysen gett för information. Slutsatsen knyter ihop arbetet och ger en kortfattadsammanfattning av uppsatsen. Vi besvarar frågeställningarna och ger förslag på vidare forskningsom uppkom under arbetets gång.

The aim of the study is to investigate the establishment of the Moominvalley at Skutberget in Karlstad from a cultural policy perspective. By analyzing Karlstad municipalitys cultural plan and the tourism economic analysis carried out by HUI, the study will show how the establishment at Skutberget is motivated both culturally and economically. Through analyzes of two correctly made opinion polls and three important debate articles, the study clarifies the views of the inhabitants, as well as the main views that exist in the debate. In this way, the study is both qualitatively, and to a certain extent oriented quantitatively. To gain an understanding of the course of events, a background is given to Skutberget, Moomin and the Moominvalley, before the description and analysis of the material is added. Finally, the results of the analyzes are summarized where it becomes clearer how Karlstad municipality has acted and how the citizens view the establishment.

The aim of this study is to investigate two municipalities in Värmland regarding their cultural heritage- and cultural environmental work. Two cultural historical buildings situated in the mu-nicipalities of Karlstad and Filipstad that have been threatened with demolition are used as case studies. A content analysis, theories of urbanization, collaborative governance, and a cultural pol-icy model, was implemented on the material. The study presents several national and regional initiatives to improve the work to preserve cultural heritage. The two municipalities show a will-ingness to do the same, however, this study shows that they cannot be considered to meet their objectives concerning the management and preservation of historic buildings or the democratic aspects of the planning process. Furthermore, the study shows that the economic aspect is of great importance for the management of historic buildings, and that societal changes have contributed to new perspectives on the preservation of built cultural heritage.

Affärssystem och bokföringssystem är exempel på populära informationssystem som brukas av majoriteten verksamma företag. Automatisering av arbetsuppgifter relaterade till sådana system är ett område som röner ett växande intresse hos många organisationer. Mycket nytta finns att utvinna för den som applicerar det väl. Revisionsbranschen är en sektor som hamnar i fokus på grund av dess interaktion med Skatteverket och med Skatteverkets kunder samt användare och Skatteverkets tjänster, speciellt tjänsten för arbetsgivardeklaration. Skatteverket avser att undersöka vad de kan göra för att förbättra sina tjänster för sina kunder och användare. Syftet med uppsatsen är att undersöka och identifiera vad Skatteverket kan göra för att uppnå effektivare tjänster. Studien inriktar sig på små- och medelstora företag, som är den största gruppen av företag. Revisionsbranschen står inför förändringar, likaså Skatteverket och företagen, och dessa förändringar kommer kräva omställningar, innovation och ett införskaffande av nya kompetenser.Studien har möjliggjorts via en dialog med kontaktpersoner på Skatteverket och genomförandet genom kvalitativa intervjuer med anställda vid Skatteverket som är verksamma inom eller har kunskap om det specifika området eller tjänsten. Den empiriska data som insamlats visar att det finns ett flertal olika relationer och faktorer som möjliggör förbättring, utveckling och förändring men att det är en komplex verklighet med många intressenter som har en påverkan. Lagar, krav och behov om förändringar samt den politik som bedrivs visar att det är direkt avgörande för utformandet av tjänster nu och framöver. Det finns dessutom intressentkonflikter eftersom det finns olika sätt att angripa situationen som diskuteras i intervjuerna. Samtliga av respondenterna i intervjuerna har bidragit med intressanta aspekter i hur tjänsten har sett ur, hur den ser ut idag och hur framtiden kan komma att se ut.

The purpose of this study is to examine where a female writer who lived during the early 1900s could be positioned in the cultural producing field. To do this I will use an example of a female writer, Elin Wägner, and by using Pierre Bourdieu’s cultural political and sociological theories.

               In my examination I have studied biographical writings about Elin Wägner and one of her own early works. I have chosen to define my examination to the short time of the writer’s life that adjoin to the work by her that I have selected.

                      The result I got when I had studied the writer and her work was that Elin Wägner can be positioned in the middle of the cultural producing field because she worked as a journalist at the same time as she wrote this novel and she became a symbol and a champion to the subject of her writing – namely women’s suffrage.

In 2010 and 2011 several political leaders in Europe took distance from the multicultural society model. The concept of cultural heritage has been central to this political debate. But this concept is also central in education and actively used both in the general part of the curriculum in Norway and also in the curricula of several subjects. This article examines how «cultural heritage» is defined and used in three central curricula: Norwegian, Religious Studies and Ethics (KRLE), and Social Sciences, at a macro level (subject’s purpose) and also at a micro level (learning outcomes). To analyze how this concept is used in these curricula is an important premise for being able to think critically about this concept within the classroom. It also creates a better prerequisite for understanding the extent to which these subjects are focusing on a more or less dynamic and inclusive understanding of identity, as well as a self-reflexive and critical skills development

This study investigates the transnational experiences of young Taiwanese-background children living in Australia, who sojourn to their parents’ homeland during the school holidays to improve their linguistic and cultural skills, as reported by their mothers. Although this appears to be a frequent practice in the Taiwanese diaspora, showcasing the agency of this community, little research has systematically investigated this practice, and in particular its impact on the children and their families. Data for this study were obtained through online questionnaires and semi-structured interviews with mothers who engage in this practice, to gather information on family histories and participants’ backgrounds, family language policies, and parents’ perceptions of children's experiences and challenges. The data show that parents aim to enhance their children's proficiency levels in the home language as well as their Taiwanese identity. Children, however, take an agentive role with regard to identity choices, so parents’ aims are not always fulfilled. Sojourning is presented as a clear example not only of enacted family language policy, but also as an explicit management practice, positioning the Taiwanese diaspora within both their new as well as their old homeland.

Elsparkcyklarna har pekats ut som en viktig roll i transportsystemet och som ett fordon som ska bidra till en mer hållbar stadstrafik. Baserat på ny teknik och nya färdsätt som erbjuds förändras också sätten vi väljer att transportera oss på. Fler individer väljer att hyra eller dela på fordon i stället för att äga ett eget vilket kan leda till att delad mobilitet kommer att växa ytterligare i framtiden. 

I den här studien undersöks människors uppfattningar kring elsparkcykling och elsparkcyklar i stadsrummet i centrala Stockholm, med perspektiv från användare och icke-användare. Studien består av en kvalitativ intervjustudie där intervjuerna skedde med användare och icke-användare och en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Studien består även av en kunskapsöversyn med forskning från tidigare relevanta studier. Avslutningsvis presenteras dels resultaten utifrån fem olika fokusområden: färdmedelsval, tillgänglighet, lagstiftning, trygghet och säkerhet samt åsikter och attityder och dels lyfts en analys upp baserad på frågeställningarna.

Utifrån resultaten av studien finns en positiv syn på elsparkcyklar som färdmedel och dess potential. Det konstaterades att det skett en skillnad i trafiken med genomförda och planerade åtgärder, men även att det finns behov av en fortsatt utveckling och anpassning av fordonet i trafiken. Reglering och lagstiftning kring elsparkcyklarna anses som bristfälliga, och felparkeringar samt misskötsel bland användare lyftes upp som problematiskt.  

En ökad ekonomisk tillväxt står ständigt på en kommuns agenda och likaså strävan efter attraktivitet. En trend sedan många år tillbaka är att bygga vattennära bostäder vilket återspeglas i städers bostadsplanering, även i fallet Karlstad. Den höga efterfrågan på vattennära bostadsområden har resulterat i ett av många verktyg som städer använder sig av för att uppnå tillväxt och för att marknadsföra sig som attraktiv. Den hårda konkurrensen som idag finns på marknaden har bidragit till att det gäller att utmärka sig genom att lyfta fram stadens specifika kvalitéer för att nå ut till alla målgrupper, för att öka attraktiviteten ytterligare. Bostadsplaneringen är en fråga som innehåller ett flertal perspektiv och dimensioner vilket leder till att den får en helt avgörande roll i konkurrensen mellan kommunerna i landet. Denna diskussion orsakade uppkomsten av frågor som vi avser kunna besvara genom att undersöka vad olika parter verksamma inom Karlstads kommun har för huvudfokus i sin bostadsplanering. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar utgår studien från en kvalitativ metod med informanter som har anknytning till kommunens bostadsplanering.

• Hur framställs attraktivitet ur en bostadsplaneringskontext i Karlstad?
• Vilken roll har bostadsplaneringen för strukturell segregering?
• Vilket fokus har hållbar utveckling vid exploatering av nya bostäder?
• Vilka teoretiska faktorer förklarar sambandet mellan attraktivitet och platsmarknadsföring?  

Vad som framkommit under uppsatsens gång är att i stadens bostadsplanering har attraktivitet en betydande roll för att växa och generera tillväxt. Det mest centrala är att Karlstad vill visa en bredare helhetsbild av staden för att inkludera alla målgrupper. Dock visar resultatet att det finns en orättvis fördelning på bostadsmarknaden, vilket leder till att man inte ser till helheten och planerar för alla målgrupper i ett samhälle. Utifrån uppsatsens resultat bör bostadsplanering och platsmarknadsföring samspela för att en stad eller en plats ska kunna växa och vara attraktiv för alla.

Sveriges landsbygder har sedan urbaniseringens intåg på 1800-talet fått kämpa för att vända en negativ befolkningsutveckling där allt fler flyttar in till större städer. Genom åren har dock gröna vågen, flyktingkrisen och coronapandemin bidragit till en ökad inflyttning till landsbygden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur befolkningsutvecklingen sett ut i några svenska landsbygdskommuner. Utifrån SKR:s kommunindelning togs statistik från SCB fram över alla Sveriges 40 landsbygdskommuner. Därefter valdes Värmlands sju landsbygdskommuner ut som uppsatsens studieobjekt. Metoderna som använts i uppsatsen är kvantitativ sekundäranalys och kvalitativ dokumentanalys. Statistik från SCB från 2010-2021 har undersökts i sekundäranalysen, där data berör flyttnetto, inflyttningar, invandring, arbetspendling och boendefördelning i de värmländska landsbygdskommunerna. Genom dokumentanalysen har bland annat kommunernas översiktsplaner undersöks för att se vad de ämnar att göra för att bli mer attraktiva att bo och bosätta sig i. Utifrån en tematisk analys har fyra teman tagits fram för att urskilja vad som som är av relevans i dokumenten. De fyra temana är: befolkning, boende, näringsliv och infrastruktur. Med utgångspunkt i teorierna push- och pull och livsstilsmigration har viktiga faktorer som spelar in i varför människor flyttar vävts samman med den framtagna statistiken och det som har framkommit i dokumentanalysen. De slutsatserna som framkommit visar att näringsliv, infrastruktur och attraktivt boende är viktiga faktorer för en levande landsbygd. Invandring har haft stor påverkan på en kommuns inflyttning. De som är mest flyttbenägna är de i åldrarna 15-34 och barnfamiljer. 

The aim of this thesis is to get a deeper understanding for the term “spirituality” in art and culture, as well as to understand how ideas from the esoteric field have come to inspire contemporary artists today. I am also interested in how contemporary artists make use of ideas from the esoteric field and how they perceive spirituality in their artistry. The study also explores how spirituality and the esoteric field in art is discussed by the academic fields. This thesis also makes use of the theory of “occulture” as an analytical tool in the study of ideas in art and culture by Christopher Partridge, to understand if occulture can be understood as an everyday and ordinary phenomenon in art and culture. 

This academic paper examines the menstrual art that is seen as provocative in the contemporary art debate in Sweden. The paper problematizes menstrual art as a concept. Moreover, it critically examines how the concept of menstrual art has been received by politicians, art theorists and journalists. The ideas and artistic expressions in menstrual art have been analyzed using Kristeva’s psychoanalytic theory on abjection and Wasshedes verbalized form abjectification. As well as how the distinction between purity and dirt can be examined by using the ideas found in menstrual art. How do artists challenge prevailing societal structures and norms by creating menstrual art? Which ideas does the concept of menstrual art include? How did the concept of menstrual art become a controversial word in the contemporary debate in Sweden?

Nathalia Edenmont is a controversial and uncompromising photo artist who has caused the whole world to rage over her obscene photographs. In this thesis I have researched Edenmonts artistry with help of the sociologist Pierre Bourdieus field analysis. By using Bourdieus's different field concepts I have researched Edenmonts artistic career by concepts such as habitus, consecration and different principles.

The starting point of this research has been that Nathalia Edenmont is in the autonomous artistic field. I give examples of images that have been highly debated and I have collected information of how Edenmont sees her own images and her artistry. In this thesis I show amongst other things an example with Edenmonts photograph of dead rabbits with Elizabethan hair styling, cut up mice that work like finger puppets and children who are bound up in wire.

Nathalia Edenmont autonomous artistry is deeply rooted in her background and the environment in which she was raised. Her habitus is strongly affected by earlier experiences of growing up in a corrupt land and having to cope on her own from the age of 14 years old after the death of her parents.

The purpose of this study is to investigate the potential contrariety between the concepts of art and music, and in the case of its existence what social factors can be seen as its root causes. Specifically, the concepts of artistic quality and musical quality are in this attempt defined respectively using the Swedish cultural policy objectives and Friedrich Nietzsche's The Birth of Tragedy, ultimately to be compared in the form of an ideal type analysis. The conclusion reached in the study is that there is a certain conflict between the concepts of art and music, primarily in their relation to individualism and complexity, and that this can be related to the dominance of vision as a means of gaining access to the world – the so-called ocularcentrism – in Western culture, as well as commercial ideas such as marketing and ownership. A model is constructed out of the ideal types musical quality and artistic quality, which is intended for practical use in connection to assessment of the quality of an artwork for potential government funding.

The purpose of this study is to analyze the gender representation of men in four chosen video game covers. Each video game cover is individually analyzed with a semiotic image and idea analysis. Five ideal types are produced to help analyze the male characters in the video game covers. These ideal types are produced by studying R.W. Connell’s Masculinities and Lena Gemzö’s Feminism. The result of this study shows an ideal of masculinity in the four games. Three of the four character on the covers has the same body type and could be categorized as conventionally attractive, well trained men. A connection to famous male characters in movies could be seen and the conclusion was that a hegemonic masculinity in video games could be seen.

This book introduces and develops the concept of geomedia studies as the name of a particular subfield of communication geography. Despite the accelerating societal relevance of 'geomedia' technologies for the production of various spaces, mobilities, and power-relations, and the unquestionable emergence of a vibrant research field that deals with questions pertaining to such topics, the term geomedia studies remains surprisingly unestablished. By addressing imperative questions about the implications of geomedia technologies for organizations, social groups and individuals (e.g. businesses profiting from geo-surveillance, refugees or migrants moving across national borders, or artists claiming their rights to public space) the book also aims to contribute to ongoing academic and societal debates in our increasingly mediatized world.

When Swedish artist Tove Styrke released her album Kiddo on Spotify in 2015, she simultaneously released an 8-bit game for her fans to play on kiddogame.com. By sharing high scores, users could win merchandise especially put together by the artist. The game was also promoted by one of the most well-known Swedish gaming streamers, posting his own Kiddo Game competition to his followers. A week after the release, Tove performed at Dreamhack, which also shared the game on their website and on Twitter. Later that summer, a live version of the game was staged at a major Swedish music festival, where Tove also performed. The game was easily shared via Facebook and twitter, and while playing the game the album played via Spotify.Worldwide, the music industry struggles to come to terms with how to make profit in times of illegal downloading, streaming, and Spotifyication. One apparent strategy is to rely on consumer engagement. The Tove Styrke campaign could be read as a contemporary example of so called transmedia marketing; that is, as a “holistic content creation approach” (Zeiser, 2015: xv) that simultaneously involves multiple content platforms. The attraction of transmedia marketing lies in its potential to foster engaged consumers who are ready to “haunt” a brand experience across several content platforms. In this paper, we join with the burgeoning critical scholarship that interprets consumer “engagement” as a form of labor. Since much of this labor gets paid in affect rather than money, such labor has rightfully been recognized as a form of free labor.While both transmedia marketing and free labor has been subjected to many studies over the last decade, there is a lack of research initiatives that explicitly address the spatiality of both of these phenomena (though see e.g. Stork’s [2014] engagement with the “transmedia geography” of the Glee franchise). What is more; if it is rare to talk about the geographies of transmediality in the first place, it is equally rare to talk about transmediality, at all, in relation to music. Perhaps not so surprisingly but all the more inaccurately, there seems to be a prevailing perception that transmedia productions are exclusive to, at least traditionally, more narrative-bound franchises such as television, film, game, or comic books. However, storytelling is becoming all the more important also to music brands. Consequently, we identify a need for studies that acknowledge that 1) the notion of transmediality is applicable also to music, and 2) that the spatiality of transmedia endeavors is worthy scholarly review. Our conviction is that just as work-places constitute obvious research objects in relation to other kinds of labor, so do the transmedia “social factories” warrant scholarly attention.As to compensate for the identified research lack then, this paper investigates several actual cases of transmedia marketing in the music industry – and the free labor that such marketing potentially engenders – by way of qualitative content analyses that employ a cross-disciplinary conceptual framework. The framework combines theoretical perspectives from the ‘spatial turn’ and the ‘labor turn’ in media studies and allows us to approach, and visually present, transmedia marketing as a landscape – what we call a transmediascape. Such transmediascapes, our results indicate, can be read as the perfect soil for free labor since they mobilize consumers in more than one respect: they assemble consumer affect and, at the same time, encourage physical as well as virtual fan movement. Thus, due to its multifaceted connotation, pointing towards both affectivity and mobility, we find that the term ‘mobilization’ serves as a fruitful link between spatial theory and labor theory and a key concept for analyzing the geographies of free labor.

The era of transmediatization is marked by increased reliance, in all the more societal spheres, on content that transcend singular media platforms and, accordingly, by new modes of media consumption. Much research has recognized, confirmed, and explored this transformation, and ‘transmediality’ has hitherto been subjected to relatively extensive theorization. Nonetheless, the spatiality of transmediality remains largely undertheorized. As to correct for this shortage, this paper proposes transmediascape as an analytical tool for discerning the complex topographies of media ownership, technologies, texts, meanings, and practices that constitute today’s transmediatized culture. With inspiration from work in both the ‘spatial turn’ and ‘labor turn’ in media studies, we recognize the transmediascape as an arena of labour, where both paid and unpaid forms of work are carried out. Ultimately, we argue, the concept of transmediascape works as a tool for mapping geographies of free labour across institutional, technological, and textual levels. The present study illuminates current modes of ‘transmediascaping’ – or the practice of cultivating good “soil” for profitable consumer engagement – by focusing the transmedia marketing campaign that launched British/Irish boyband One Direction’s album ‘Made in the A.M’, in 2015.

In the autumn of 2012 the fictional character “Lilla Hjärtat” created by the Swedish author

and illustrator Stina Wirsén, became a much-discussed topic in Swedish media. This

following the premiere of the children’s film “Liten Skär och alla små brokiga”.

Stina Wirsén is an established and well-acclaimed name in children’s literature. “Lilla

Hjärtat”, a jet-black doll, had become one of many popular characters in her books. However,

two years later at the time of the film release, social media picked up on the idea that “Lilla

Hjärtat” resembled a racist stereotype, a so-called picaninny or a blackface.

According to Wirsén, her intention was to deflate an outdated stereotype and refill it with a

new and positive meaning. The purpose was to offer children of all skin colours and all

backgrounds an empowering role model to identify with. Those who were opposed argued

that using a racist stereotype in a children’s book or film was inappropriate and harmful. On

the other hand, those in favour did not view the character as racist and believed it would

contribute to openness and diversity.

The purpose of the thesis is to make an analysis of the debate and the arguments that were

presented. As a result I could find two discourses, one that argued against “Lilla Hjärtat”, and

one that argued that “Lilla Hjärtat” was a positive character. In the discourse against Lilla

Hjärtat, debaters maintained that small children were unable to distinguish between the

different meanings of stereotypical pictures, and also that a privileged white person does not

have the interpretative prerogative to change a stereotypical image that has been

discriminating black people for generations. In the other discourse, debaters meant that the

character could be an important and strong role model for young dark-skinned children. They

also discussed that the real problem was that there were so few characters of children of other nationalities in children’s literature.

The purpose of the essay was to analyse and compare four illustrations, two by John Tenniel and two by Tove Jansson, with each other. But also connect the illustrations with the era and with its painter’s personal context. The methods used in this essay was hermeneutic and Panofskys iconological analysis method, the first one with finding sources and the second, to see more sides of the illustrations. Material or sources was primarily two versions of the book Alice in Wonderland, the original from 1865 and the second one from 1966. Narrative analysis was used to put the illustrations into their context with the texts and books. The conclusion of the essay is that Tenniel and Jansson both did their own thing with the illustrations, they both used different techniques and the publishing of the two books were different because of the developments since the first book was published. They both had free hands in their depiction, which made it easier for them to do their own interpretations of the characters and the environment.