Denna uppsats syftar till att undersöka hur några lärare idag arbetar med faktatexter medelever i tidiga åldrar. Genom tidigare forskning undersöker jag hur fyra grundskollärarearbetar med läsning och förståelse av faktatexter. I denna studie studerar jag i vilkasammanhang lärarna arbetar med faktatexter och när de väljer att introducera det för eleverna.Jag undersöker också vilka lässtrategier och modeller lärarna använder sig av vid läsning avfaktatext med eleverna. Jag har använt mig av intervjuer som metod och samlat in ochanalyserat det material som är relevant och användbart för denna studie. De fyra informantersom valdes till undersökningen skulle vara verksamma lärare samt ha arbetat med yrket iminst tio år för att få en bredd i deras erfarenheter. De arbetar också på två olika skolor. Minstudie visar att för informanterna är faktatexter en viktig del i undervisningen men det finns enskillnad mellan skolorna. En skola arbetar kontinuerligt med ett genremål och har en störremedvetenhet gällande läsning av faktatexter än vad den andra skolan har.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen av vuxna elever utan skolbakgrund och hur dessa verktyg används, vilka förmågor eleverna övar samt vilken betydelse digitala verktyg har i dessa elevers språkinlärning. För att undersöka det har jag använt mig av en metodkombination av strukturerade observationer i två A-grupper samt semistrukturerade intervjuer med två undervisande lärare i dessa grupper. 

Studiens resultat visar att de digitala verktyg som används i A-kurs är Ipad och appar, Smart Notebook/Smartboard, Dator, Lunis och Powerpoint. Dessa verktyg används mestadels för individuellt arbete men det finns tillfällen då vissa av dessa verktyg används i helklass. Eleverna övar med stöd av dessa verktyg förmågan att lyssna och förstå, tala (uttal), läsa och förstå, skriva och arbeta självständigt. Studiens resultat visar även en tämligen liten interaktion mellan elever under tiden de arbetar med digitala verktyg. 

Lärarnas uppfattningar är att digitala verktyg har en stor betydelse i språkinlärningen hos vuxna elever utan skolbakgrund. Enligt lärarna erbjuder digitala verktyg en mängd olika möjligheter för dessa elever att öva och utveckla samtliga språkfärdigheter. Studien visar även att det finns vissa områden som kan utvecklas.

Is literary experience of any practical relevance to the clinician? This is the overall question addressed by this investigation, which starts by tracing the historical roots of scientific medicine. These are found to be intimately linked to a form of rationality associated with the scientific revolution of the 17th century and with “modernity”. Medical practice, however, is dependent also on another form of rationality associated with what Stephen Toulmin calls “the epistemology of the biographical”. The very core of clinical medicine is shown to be the clinical encounter, an interpretive meeting where the illness experience is at the centre of attention. The physician can reach the goals of medicine only by developing clinical judgement. Clinical judgement is subjected to close analysis and is assumed to be intimately connected to the form of knowledge Aristotle called phronesis.

In order to explore how literature – drama, novels, poetry – may be related to clinical judgement, a view of literature is presented that emphasizes literature as an invitation to the reader, to be met responsibly and responsively. Literature carries a potential for a widened experience, for a more nuanced perception of reality – and this potential is suggested to be ethically relevant to the practice of medicine. The “narrative rationality” of a literary text constitutes a complement to the rationality pervading scientific medicine.

The final step in my analysis is a closer exploration of the potential of the literary text to contribute to the growth of clinical judgement, in relation to the challenges of everyday clinical work. Some of the conditions that may facilitate such growth are outlined, but it is also shown that full empirical evidence for the beneficial effects of reading on the clinician reader is beyond reach.

Denna uppsats har studerat två stadsplanerings ideal som framträder i planeringsprocessen i den fysiska planeringen. Studiens utgångspunkt har varit hållbar utveckling för att studera de två rådande urbanplaneringarna idag. Detta innebär att den täta staden och den gröna staden har varit huvudsakligt fokus i denna studie, men hållbar utveckling har ett stort utrymme tillsammans med många av de aspekter som förväntas leda till en hållbar utveckling. Fallstudie har använts för att undersöka hur Karlstad kommun arbetar med frågan och hur paradoxen kommer fram i kommunens stadsplanering. Karlstad kommun arbetar just nu med att ta fram en ny grönstrukturplan. Studiens empiri bygger på två intervjuer med Karlstads kommuns tjänstemän. Även kommunala dokument som Karlstad kommuns översiktsplan (2012) samt Olmårs förtätningsstudie (2007) har använts. Genom meningsinnehåll har intervjumaterialet och de kommunala dokumenten analyserats. Studiens analys bygger på studiens empiri, och den teoretiska bakgrunden visar på att det finns en paradox i Karlstad kommuns stadsplanering.  Det visar även på en trend som syftar till att städerna ska uppnå den hållbara staden. I och med att hållbarhetsbegreppet är ett diffust begrepp har den täta staden och den gröna staden blivit en komplex strategi för att uppnå den hållbara staden. Det innebär att den gröna och täta staden kan ses från flera olika vinklar. Karlstad kommuns vision om den täta staden är att kunna ha tät stad framförallt i centrala delar av staden som idag är till en viss del bestående av gröna ytor. Här uppstår det ett planeringsdilemma mellan de ambitioner som finns i planeringen och gör att dessa måste vägas mot varandra. Det innebär att om grönstruktur prioriteras måste en annan aspekt vägas bort. Detta betyder att det finns en paradox i kommunens stadsplanering, och detta synliggörs i denna uppsats.    Nyckelord: urbanplanering, Karlstad, täta staden, gröna staden, stadsutveckling

Syftet med den här studien var att ta reda på vad sydafrikanska förskolepedagoger anser om lek i relation till lärande, utveckling och inflytande i lek. Vad pedagoger anser om barns lärande och utveckling, samt om barn har inflytande i leken i den dagliga verksamheten.Den metod jag använde för att få svar på mina frågor var intervjuer. Jag intervjuade 6 förskollärare i en sydafrikansk kåkstad. Analysen har utförts tematiskt, vilket fokuserat på två teman; lek, lärande och utveckling som ett tema samt barns inflytande i leken som det andra temat.I min studie har jag kommit fram till att de förskollärare som medverkar var mycket positiva till barns lek. De ansåg att leken gynnar barn i deras lärande och utveckling. Leken omfattar det mesta i ett barns liv. Det är i leken barn upptäcker, lär sig samt utvecklas.Resultatet från studien visar att lek är en grundläggande del i barns liv, vilket märktes i såväl litteratur som intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna ville barnens bästa, vilket är i samklang FN:s barnrättskonvention.Nyckelord: Sydafrika,

Medborgardialogen kan beskrivas som ett verktyg föratt involvera allt fler medborgare i samhällsutveckling och i beslutsprocesser. Varje kommun har ett moraliskt ansvar att öka medborgardeltagandet för att få in fler medborgarein i demokratin och öka demokratiseringen. Medborgardialogen ska även fungerasom ett verktyg för att minska segregation genom att nå ut till utsatta grupper ochfå med deras synpunkter in i dialogen. Detta ska i sin tur bidra till att minska klyftornaöka inflytande och bidra till ett hållbart samhälle. Syftet med denna studie är att undersökahur en medelstor kommun arbetar för att öka medborgardeltagandet i medborgardialogerna i enkommun som har problem med utanförskap. Valet av kommun landade på Botkyrka, anledningen till detta var eftersom att de har tre områden som är placerade högst upp på Polisenslista på särskilt utsatta områden. Utifrån detta har jag konstruerat tre frågeställningadessa är:• På vilket sätt arbetar Botkyrka kommun för att inkluderasina invånare i medborgardialogen?• Påverkar invånarnas socioekonomiska bakgrund någonroll för hur planeringen och dialogen genomförs?• På vilket sätt upplever invånarna att de kan varamed i samhällsutvecklingen?För att besvara frågeställningar har jag valt attgenomföra intervjuer med två tjänstemän i Botkyrka kommun och 9 invånare. Utifrån det empiriskamaterialet och analyseringen så går det att utläsa att Botkyrka kommun arbetar effektivtför att motverka segregation och för att få in deras medborgare in till medborgardialogen.Sättet detta blir tydligt är genom den breda marknadsföring de genomför för att nå ut till allagrupper i samhället. Studien visar på att segregation är ett problem som inte kan byggas bortutan endast kan lösas genom att se och höra medborgarna. Enligt resultatet så är Botkyrkaväldigt bra på att öka intresset hos medborgarna och få dem in i dialogen. Invånarnas socioekonomiskabakgrund spelar inte någon roll för dialogen genomförs utan att det fårkommunen att jobba extra hårdare för att hitta lösningar för att involvera dem.

Miljödiskursen som finns idag har fått en allt större betydelse i samhället. Begrepp som hållbarhet och klimatkompensering har blivit allt mer vitala och har varit verktyg för privatpersoner och företag detta för att visa sig som ansvarsfulla. Trots detta så har miljöproblemet ökat. Enligt Naturvårdsverket (2019) så visar de på att under det senaste årtionde så har halten koldioxid i atmosfären ökat och att jordens medeltemperatur ökat år för år. Klimatförändringarna påverkar alla och har ställt stora krav på länder och företag att de bör ta ansvar för de utsläpp de orsakar, att de genom klimatkompenesring och hållbarthetsmålen kommer på innovativa lösningar för att minska klimatpåverkan. Syftet med denna studie var att undersöka om företag inom Karlstad kommun tar ett samhällsansvar för att sedan undersöka på vilket sätt de tar detta ansvar. Studien kommer även att undersöka om de tre hållbarthetsvärden balanseras eller om någon av dessa värden tar större utrymme. Slutligen så kommer studien att sammanfatta vad företagen specifikt gör för att bidra till samhällsutvecklingen av staden. Huvudteori som har valts för denna studie är CSR (Corporate social responsibility). Denna teori beskriver vilket ansvar ett företag har i samhället. Enligt Löhman och Steinholtz (2016) bygger teorin på den generella grundtanken att företag ska vara med och medverka till ett bättre samhälle. Teorin är till grund för de frågeställningar som vi strävar efter att få svar på vilket är: ”På vilket sätt arbetar företagen för vårt samhälle?”, ”På vilket sätt påverkar och bidrar företagen till samhället?” och ”Vilket samhällsansvar har företagen och hur kan de arbeta för en miljö och social förbättring?” Studiens tillvägagångssätt för datainsamling har varit genom kvalitativa intervjuer. Studiens författare valde att göra en intervjuguide som består av tre teman. De tre teman som användes som en vägledning för intervjuaren är personlig bakgrund, hållbarhet och klimatkompensering. Detta underlättade bearbetningen av det insamlade datamaterialet vilket gjorde det lättare i analyseringen. Resultatet av denna studie är att de intervjuade företagen visar på god kunskap gällande ämnet hållbarhet och klimatkompensering. Dessa företag är medvetna om att det måste ske en ändring i sättet de arbetar och konsumerar på. Slutsatsen av denna studie med de intervjuade företagen är att de visar på god kunskap gällande studiens huvudämnen vilket är hållbarhet och klimatkompensering. Tre av fyra företag visar på en vilja att förändra samhället. Trots denna vilja och ambition så finns det inte tillräcklig med information som når ut till konsumenterna gällande företagens klimatkompensering. Marknaden för klimatkompensering är oreglerad och saknar tillsyn från statliga myndigheter vilket gör att konsumenter måste förlita sig på att företagen själva sköter tillsynen för en fungerande klimatkompensering. 

Nearly four decades after the peak influx of Iranian immigrants to Sweden around 1985-1990, recent academic inquiry has begun to shift its emphasis towards their second generation. These individuals, born to parents who arrived during that period, are now achieving notable positions across various sectors of Swedish society. The significant educational and professional accomplishments of this group, (achieved despite considerable cultural disparities and geographical distances from their parents' country of origin), are noteworthy.

While previous research has primarily concentrated on the adaptation challenges faced by first-generation immigrants in Swedish society, the second generation, particularly concerning their educational and professional achievements, has received less attention. Studies indicate that second-generation Iranian migrants blend Iranian traditions and preferences with Swedish and global traits (Moinian, 2012), have greater proficiency in Swedish than Persian, and often prefer exogamy (Namei, 2012), without especially suffering from identity crises (Ahmadi & Ahmadi, 2012).

Through an intercultural lens, this study examines how the second generation negotiates their identity between two cultures and strategizes their career paths, with education playing a pivotal role. Based on surveys and interviews with six second-generation Iranians born in Sweden, this essay particularly focuses on those whose parents migrated from 1985 to 1990, acknowledging the group's heterogeneity. 

The findings of this study, framed within Bourdieu's concept of capital, reveal how the second generation of Iranians in Sweden strategically navigate their educational and career paths. Influenced by the culturally inherited emphasis on education from their families, this navigation exemplifies the embodiment and application of cultural capital within the fields of Swedish society. Additionally, the study shows that these individuals actively engage in both reconstructing their inherited cultural capital and constructing new forms within these societal fields. This process of adapting and creating cultural capital demonstrates a dynamic interaction that creates a pathway for their success, underscoring the fluid and evolving nature of cultural capital, habitus, and field dynamics in new societal contexts.

Detta examensarbete behandlar undervisning i läsförståelsestrategier och genrekunskap. Studien utgår från forskning som visar att undervisning i dessa områden är av stor vikt för elevernas utveckling av läsförståelse. Läsförståelse i sig är grunden för framtida kunskapsinhämtning och vidare studier. Studien har som syfte att undersöka hur lärare i förskoleklass t.o.m. årskurs 3 arbetar explicit med läsförståelsestrategier och genrekunskap. Undersökningen bygger på en webbaserad enkätstudie till samtliga lärare för gällande årskurser i ämnena svenska, matematik, SO och NO/Teknik. Studien begränsar sig till att undersöka en kommun i södra Sverige. Resultaten är samstämmiga på så sätt att övervägande antal tillfrågade lärare anser sig undervisa explicit i läsförståelsestrategier. Något färre anser sig undervisa explicit i genrekunskap. Svaren visar även att undervisning förekommer i mindre omfång i denna kommun än vad som är önskvärt enligt forskningen i både läsförståelsestrategier och genrekunskap.

Olika forskningsinitiativ har belyst vikten av att lära både i och mellan projekt, vilket medför att hela organisationen gynnas av lärande erfarenheter i slutändan. Lärande i och mellan projekt är således en kritisk framgångsfaktor för lyckade projekt i framtiden. Denna uppsats har som ambition att undersöka kunskapspro-cesser i och mellan kommunala projekt, med emfas på huruvida dessa processer skiljer sig mellan lyckade eller misslyckade projekt. M.h.a. en kvalitativ-deduktiv fallstudie, framkom det att det finns vissa skillnader på formaliseringen baserat på projektresultatet. Lyckade projekt har en större tendens att explicitgöras genom någon form av dokumentation, m.h.a. internaliserings- externaliserings- eller kombinationsprocesser.

Den här rapporten beskriver mitt utvecklingsarbete med elevers loggboksskrivande inom två kurser på Restaurang, bar och vin utbildning på Studium Restaurang & Bageri i Göteborg.  Idén till utvecklingsarbetet fick jag när jag märkte att elever upplevde att de fick för dålig feedback och inte riktigt förstod vad de skulle göra för att lyckas uppnå betygskriterierna inom två kurser.

Syftet med mitt utvecklingsarbete är ta fram en loggbok och att undersöka om loggboksskrivande kan skapa en ökad kommunikation mellan lärare och lärare och elever. Första steget i utvecklingsarbetet blev att skapa och implementera loggböcker i två kurser.

Resultatet blev att eleverna upplevde loggboken mycket positivt. Eleverna tyckte att loggböckerna blev ett naturligt verktyg för dem att se sin kunskapsutveckling och föra en kontinuerlig kommunikation med mig och min kollega som var deras undervisande lärare.

Slutsatsen är att arbetet med loggboken ger en bättre överblick över elevens utveckling. Loggboken visar elevens delaktighet samt fungerar som en viktig kommunikationskanal mellan lärare och elev. Genom arbetet med loggboken dokumenterar eleverna sin egen kunskapsutveckling och kan via lärarens återkoppling se hur de ska kunna ta nästa steg. Slutsatsen är att loggboken ger eleverna chansen att öka sin påverkan på studierna och målen samt att lärarens återkoppling har stor inverkan på eleverna. Genom arbetet med loggboken har vi lärare också fått ett bra verktyg för att kunna utveckla vår undervisning.

Syftet med studien är att undersöka lärares inställning till läsläxa samt deras tankar angående återkoppling och skolans stöd till eleverna med deras läsläxa och läxor i övrigt. Studien syftar även till att undersöka lärares tankar gällande likvärdighet kopplat till elevers olika förutsättningar till stöd och hjälp i hemmet med deras läsläxa. 

Studiens tillvägagångssätt gällande datainsamling har skett via två metoder, enkät samt intervju. Datainsamlingsmetoderna kompletterar varandra och ger en bredd samt ett djup i frågorna. 

Resultatet i studien redovisar lärares inställning till läsläxa samt varianter på återkoppling till den. Studiens resultat lyfter även lärares upplevelser om skolans stöd med läsläxa och övriga läxor till sina elever samt lärares tankar angående likvärdighet kopplat till elevers olika förutsättningar i hemmiljön gällande stöd och hjälp med läsläxa. Ordet som beskriver lärarnas åsikt gällande likvärdighetstanken är orättvisa. 

This study aims to expose the view of cleanliness and disciplinary methods (parenting) in the Swedish picture book Pelle Snygg och barnen i Snaskeby (1896) by Ottilia Adelborg. The analysis takes a hermeneutic approach with Michel Foucault’s theory of discipline and Norbert Elias civilisation theory. The result shows a clear distinction between how the children are being described as filthy and clean. The clean children are seen as productive and as subjects for learning. Disciplinary methods are used to teach children about cleanliness, which soon becomes a norm in Snaskeby. The conclusion is that cleanliness and disciplinary methods are applied and that the last century’s hygiene ideals had an effect on the view of cleanliness.

Grunden för varaktigt lärande är upplevelser. Syftet med detta arbete var att ta reda på om pedagogers intressen och kunskaper inom naturvetenskap har betydelse för hur man integrerar naturvetenskap i förskolan. I min studie valde jag att göra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med både barnskötare och förskollärare som jobbar med olika åldersgrupper. Meningen med att intervjua pedagoger med olika utbildningar var att få reda på om utbildning och kunskap har betydelse för hur man jobbar med naturvetenskap i förskolan och i lärande situationer hos barnen. Alla pedagogerna visade sig ha ett intresse för naturvetenskap, men på olika nivåer. Även kunskapsnivåerna varierade. Studien visar att pedagogers intresse och kunskap inte påverkar förekomsten av undervisning av naturvetenskap i förskolan. För alla pedagoger var naturvetenskap en viktig del i verksamheten med barnen och de flesta går kontinuerligt till skogen varje vecka. 

Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper och tankar barn har kring begreppen flyta och sjunka, och vilka möjligheter det finns att synliggöra de olika kunskaperna inom fysik i förskolan genom vattenlek. Studien berör även skillnader och likheter mellan två åldersgrupper som deltagit i undersökningen. Studien genomfördes genom en aktivitet med deltagande observation samt återkoppling med intervjuer efter aktivitetstillfället. Resultatet visar på att möjligheterna till fysik i förskolan är många. Under undersökningen gav barnen uttryck för nya tankar och idéer som berör andra fenomen inom fysiken samt diskuterade vidare om liknande experiment och material de ville undersöka. Resultatet visar att barnen använde sig av tidigare erfarenheter och kunskaper för att förklara och ställa hypoteser. De använde sig även av språket genom samspelet med varandra för att förstå, skapa och omskapa kunskap.

Detta är en kvalitativ studie som använder sig av semistrukturella intervjuer samt den sociokulturella teorin. De begrepp som blir viktiga för studien är stöttning, proximal utvecklingszon, mediering, och Vygotskijs syn på lek. 

Syftet är att ta reda på vilket sätt förskollärare resonerar kring sitt deltagande i barns fria lek. För att vårt syfte ska kunna besvaras ställer vi följande frågor: I vilka leksituationer träder förskollärare in i barnens fria lek?  Vilket syfte har förskolläraren när hen går in i barnens fria lek?  Vilka strategier använder förskollärare sig av för att komma in i barnens fria lek?

Resultatet visar att begreppet fri lek är svårt och tolkas på olika sätt. Förskollärares deltagande sker oftast när barnen behöver stöttning eller hjälp. Slutsatsen för denna studie visar att beroende på vilken syn förskolläraren har på lek, kan all fri lek generellt sett vara lek eller uppfattas som lek. 

Syftet med föreliggande studie är att undersöka verksamhetsnära pedagogers uppfattningar om hur fysiska faktorer i de gemensamma utrymmena på gruppbostäder påverkar personer med perceptionsstörningar. Frågor som studien vidare besvarar är om anpassningar i den fysiska miljön har genomförts eller behöver genomföras utifrån personernas individuella behov, samt om personerna som bor inom verksamheten varit involverade i utformningen av den fysiska miljön i de gemensamma utrymmena. Personerna som bor inom verksamheterna har funktionsnedsättning inom autism och utvecklingsstörning av varierad grad.

För att kunna besvara dessa frågor har jag genomfört en enkätstudie med kompletterande intervjuer. Informanterna som deltagit i studien arbetar samtliga som verksamhetsnära pedagoger inom boendeverksamhet som styrs av beslut enligt LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Jag har analyserat resultatet med den teoretiska utgångspunkten KASAM som bygger på Antonovskys begrepp känsla av sammanhang. Antonovsky menar att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull när inre och yttre stimuli kommer på ett ordnat, strukturerat och sammanhängande sätt.

Resultatet i studien visar att pedagogernas uppfattningar är att svårigheter att hantera olika former av sinnesintryck i de gemensamma utrymmena på gruppbostaden påverkar personerna som bor inom verksamheten. Resultatet visar även att anpassningar har genomförts och att ytterligare anpassningar skulle behöva genomföras inom verksamheterna för att tillgodose personernas behov av tillrättalagd miljö, samt att inom vissa av verksamheterna har personerna haft möjlighet att påverka vid utformningen av den fysiska miljön i de gemensamma utrymmena.

Denna studie kan bidra med en ökad kunskap, genom verksamhetsnära pedagogers uppfattningar, om hur svårigheter att hantera sinnesintryck påverkar personer med perceptionsstörningar, samt inom vilka områden det finns behov av att genomföra anpassningar.

The study seeks to explore the assigned role of culture in the discourse of sustainable development. It combines a conceptual-historical analysis of the concept of cultural sustainability and sustainable development with an analysis of ideas with cultural policy models as a theoretical tool as ideal types. It addresses cultural sustainability as an essentially contested concept, maps a context of leading contributions to the meaning and conceptual history of cultural sustainability and sustainable development and applicates Fornäs four cultural concepts to address different meanings of cultural sustainability. The concept is then explored in its absence in A New European Agenda for Culture by the European Commission. The study also explores how the agenda is implemented in projects throughout the Swedish participation in the Creative Europe program and how it effects the meaning of cultural sustainability. The role of culture in A New European Agenda for Culture seems to be an instrumental view of the capacity culture possesses in bringing people together and to bring creativity into businesses, which also is represented in Creative Europe. The instrumental view of culture and the esthetic cultural concept that permeate cultural policy, may influence the ability for cultural sustainability to be accepted as the fourth pillar of sustainability.

This study is meant to analyse the purpose of reorganizing cultural activities within the municipal political and management organization, how such a procedure progresses, and to which extend the organizational location reflects the role of cultural activities in the municipal. To depict the procedure of reorganizing cultural activities in the municipal organization I used qualitative content analysis. When I analyse the role of culture and why the reorganization was made I used idea analysis with ideal types as a tool to contrast different reasons for the reorganization. The ideal types I used was Thomson and Svenssons institutional logics and Dorte-skot Hansens cultural-political rationalities. I came to the conclusion that the sources I have used, documents of public decisions, does not include cultural-political motivations for the reorganization, though it includes motivations about organizational location. On the other hand I received an overview of the procedures progression in Forshaga municipal.

Syftet med studien är att synliggöra vilka strategier barn med annat modersmål än svenska använder för att ansluta sig till lek i förskolan samt vilka strategier förskolepersonal använder för att inkludera flerspråkiga barn i förskolan. Syftet är också att öka kunskapen om leken och den pedagogiska utomhusmiljöns betydelse för inkludering av barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Studien baseras på en sociokulturell teori och diskursiv psykologi har använts som metodansats. Detta arbete synliggör att samspel med andra är eftersträvansvärt utifrån den sociokulturella teorin. För att besvara frågeställningarna har metoden observation använts genom tre observationer i en förskolas utomhusmiljö. Resultatet i studien visar att barn som talar annat modersmål än svenska använder sig av provokation som strategi för att ansluta sig till lek. Även artefakter som exempelvis cykel och sandlådans leksaker användes för att bjuda in till lek och även för att inkludera varandra i slutna lekar. Förskolepersonal använde sandlådans leksaker som redskap för samspel med barn med annat modersmål än svenska. De viktigaste slutsatserna som studien visar är att artefakter är viktiga för barnen och personalen för att uppnå inkludering, då artefakterna stöttar både samspel och kommunikation, samt att flerspråkiga barn använder strategier för att ansluta sig i lek som riskerar att uppfattas som oönskade beteenden.

Syfte med den här studien analyserar hur svenska historieböcker framställer Östasien, östasiater och deras historia. Studien inramas inom de postkolonialistiska studierna med särskilt referens till begreppet Orientalism som definierades av forskaren Edward W. Said. Studien använder innehållsanalys och Foucaults maktdiskursanalys som metoder för att framhäva eurocentriska dramaturgi och orientalistiska begrepp och framställningar som används i historieböckerna. Resultatet visar att orientalismen är fortfarande närvarande i historieböckerna, även om inte i samma utsträckning i alla serier och i mindre utsträckning i nyare publikationer.

Syftet med studien är att beskriva och problematisera hur rektorer verksamma inom år f-6 resonerar om satsningen på digitalisering utifrån begreppet likvärdighet. Åtta rektorer på olika skolor är intervjuade. Resultatet visade att rektorerna på olika sätt bedriver skolutveckling inom området digitalisering för att uppnå likvärdighet inom verksamheten. I resultatet framkommer dock skillnader i hur långt verksamheterna kommit både inom skolor och mellan skolor utifrån; digitalisering, digital kompetens och likvärdighet.  Rektorerna lyfter olika lokala orsaker till att verksamheternas digitala implementering kommit olika långt. En slutsats som går att dra efter resultat är vilka komplexa förutsättningar en rektor har att arbeta efter för att uppnå likvärdighet genom digitalisering. Rektorerna lyder under ett dualistiskt ledarskap, både från kommun och stat. Rektorerna är således klämda mellan yttre och inre ramar som påverkar verksamheten. I studiens resultat kommer detta till uttryck genom att samtliga rektorer upplever att de måste välja och prioritera olika skolutvecklingsområden. Det kan leda till att det uppstår en ojämlikhet inom området digitalisering.

Politicians attract their voters by promising more jobs and investment in education, health and social care. Against this background, I wonder how the situation of artists will be affected by the followingquestions:➢ What political views on the artist's position in society appeared in propositions of Socialdemokraterna and Moderaterna?➢ In what way did these propositions influence the conditions of artists?➢ How have the artists of Värmland been affected by different (Socialdemokraterna and Moderaterna) cultural policies? With my investigation I find out more about the artists' conditions on a national level, but I also investigate the situation in Värmland. By examining policy proposals and reports, I learn more about the issues. I also conduct a survey and three in-depth interviews to obtain opinions from various sources.The respondents are the cultural departments of Värmland and representatives from cultural organizations.What is clear from my research is that politicians differ on some issues, especially those relating to commercialism and artist salaries. The questionnaires shows that culture proponents may not always come from the political side. The interviews provided different points of views on the situation inVärmland, but to some extent there are difficulties for the artists who work here. If knowledge of art is low, how is one able to appreciate art and those who create it?

The purpose of this study is to analyze the political debate that arose during the development of a municipal art policy in Sunne municipality. This is based on how Sunne municipality has previously worked with public art and how the debate might change it. The study also discusses and analyzes how the local culture plan and art policy work with the national cultural policy goals. The method for the study is a descriptive argumentation analysis. The arguments presented are then further analyzed in the light of the theory of Linda Nochlin about women's misrepresentation in art history. The analysis is also illustrated by theoretical concepts that deal with public art, gender equality and artistic quality. The result shows two different sides of the argument where gender equality goals are set against the idea of an intrinsic value of art. 

The purpose of the study is to examine the social position of women in the two artworksNattcafé I and Nattcafè II by Swedish artist Axel Törneman. These positions are thencompared between the works to demonstrate whether they confirm or contradict genderconventions in art of the time around the 19 th –20th century. The chosen method for the studyis a semiotic image analysis of the material consisting of the works Nattcafé I and Nattcafé II.The result is then discussed in the light of the gender studies framework via, among others,Griselda Pollock, and Lena Johannesson, as well as power structured gaze theory via LauraMulvey and Mary Ann Doane. 

The purpose of this study is to examine the nude female figure among Karlstad municipality's public art, focus mainly on the artwork Med ett leende by the artist Viktor Korneev. Thus, the artwork is analyzed and compared with other public sculptures to demonstrate possible similarities and differences, between the works, but also in the relationship to the viewer. The chosen method for the study is semiotic analysis and reception analysis, The result is then discussed in the light of the gender studies framework via, among others, Lynda Nead and Griselda Pollock, as well as art sociologist Janet Wolff. Further result shows an ambivalent feminine code amongst the sculptures, and the deviant formal elements that is detected contradict conventions of art. It is established that the meeting between the viewer and the work of art is part of a democratic process.

The purpose of this study is to use life story as a method to describe a former student’s, with her main schooling in the special school, thoughts of life during and after school, as well as the social relationships she has had and has access to. An overarching objective is to contribute to the field of knowledge from a young adult’s perspective. The study is qualitative with a life story approach. In the analysis, Bronfenbrenner’s ecological development model is used. The empirical data consists of transcriptions of conversations and instant prints from Facebook. The study is retrospective, but the study also captures the present day when the informant’s perception of life in the present day is also described. The informant perceives its later school years as more positive than earlier years. The result shows that the availability of social relationships was significantly higher during school in comparison to life as a young adult. The result also shows that the informant’s experience of the support of important adults is predominantly negative.

Assessment has become a more comprehensive feature of teachers' assignments. Although assessment has taken up more space in the schedule, the rest of the teacher tasks have not decreased. This can be problematic. One topic that has attracted a lot of attention over the past decade is reading comprehension. In 2016, the Swedish National Agency for Education introduced knowledge requirements for year one and a required assessment material that teachers have to use.

The purpose of this study is to find out what experiences’ teachers have of assessing students in reading comprehension and what challenges they have faced. In this study, I have interviewed eight teachers. The interviews have been qualitative and semi-structured. The results show that the formative assessment is the most central part of the teachers' assessment process. Assessment situations mentioned are discussions and conversations about texts. The results also show that there are a number of challenges in assessing reading comprehension. What was mentioned the most was the lack of time to listen to each student alone, as well as the challenge of seeing and hearing each individual student. Teachers also responded to what could ease their work in relation to assess reading comprehension. It emerged that additional education for teachers and co-assessment was valuable.

Keywords: Reading comprehension, assessment, primary school, teacher experience

For the past decades, culture has been given a role as a factor for local and regional development. But what is meant by development and in what ways culture can be of importance in this aspect can be unclear. This thesis examines the perception of the role for local and regional development of one specific cultural place and network – the cultural cooperative Not Quite in Fengersfors, Sweden. I study the way the role as developer is expressed and interpreted in the discourse of the cultural workers who are members of the network and in the discourse of public cultural policy in the region Västra Götaland and in Åmål municipality. The study shows that there are both similarities and differences between the discourses concerning how the role as developer is expressed. What differs is the focus on economic growth, which is expressed to be of great importance in the public cultural policy discourse. The cultural workers within Not Quite express a lack of interest in economic growth, or even a negative attitude towards it. They instead express a ”discourse of meaning”. For them, the main purpose of their artistic work is to create meaning and value for other people rather than economic growth. However, the practical effects of the differences seem quite small. There seem to be a balance between the different kinds of development Not Quite is expected to contribute to, and the cultural workers express a relaxed attitude to goals and expectations from the Västra Götaland region and Åmål municipality.

Syftet med vår studie är att jämföra och undersöka två team gällande vilka faktorer som kan påverka deras prestationsförmåga i arbetet utifrån fyra centrala områden: kommunikation & konflikter, grupputveckling, ledarskap och motivation. Denna studie undersöker två projektteam med likvärdiga arbetsuppgifter för att beskriva deras upplevelse inom dessa områden. Det teoretiska material som lyfts fram i uppsatsen berör relevanta teorier som utökar kunskapen gällande kommunikation & konflikter, varierade grupputvecklingsteorier, situationsanpassat ledarskap och Self-Determination Theory. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med teammedlemmar i två separata projektteam samt en informantintervju med VD:n på ett IT- & konsultföretag i Stockholmsområdet. I studien har vi beskrivit vilka faktorer som leder en hög prestationsförmåga samt presenterat hur väl de två teamen uppfyller Bucholz & Roth (1987) åtta kännetecken för högpresterande team. I resultatet presenteras utifrån de fyra områden vi har undersökt vilka likheter och skillnader som teamen upplever utifrån deras varierande förutsättningar inom områdena. För att sedan utifrån teamens egna upplevelse om att vara högpresterande bekräftas genom att de uppfyller Bucholz & Roth (1987) åtta känntecken för högpresterande team.

Den här studien handlar om Frihetsrörelsen, en nyetablerad rörelse som fått stor uppmärksamhet efter bland annat evenemanget Tusenmannamarschen där de marscherade mot Sveriges restriktioner som uppkommit på grund av COVID-19. Rörelsen beskriver hur de manifesterar för frihet och sanning och menar att makteliten försöker inskränka på människors frihet genom restriktionerna. Det går att göra kopplingar till flera angränsande subgrupper men vi valde att fokusera på Frihetsrörelsen. Rörelsen har publicerat ett videoklipp på sin egen Youtube-kanal med titeln Max Winter och Filip Sjöström om vikten av att våga stå upp inför 1:a Maj där två av grundarna samtalar om bland annat rörelsens syfte, symbolik, roller, aktivism och tron på ett politisk paradigmskifte. Det finns flera klipp publicerade av rörelsen men med tankte på videoklippets omfång av flertal ämnen som tas upp så valdes det specifika klippet ut att analyseras eftersom det bedömdes informationsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur rörelsen genom självpresentation och kommunikation övertygar för att locka fler anhängare och förmedla sitt budskap. Tidigare forskning som undersökts är Shieldmaidens of Whiteness: (Alt) Maternalism and Women Recruiting for the Far/Alt-Right av Mattheis. och #hitlerwasright: National Action and National Socialism for the 21st Century av Jackson. De valdes som forskningsunderlag då båda artiklarna undersöker alternativa rörelser med högerextrema tankegångar, även Frihetsrörelsen är en alternativ rörelse vilket ger relevans. Det har genomförts en retorisk analys där rörelsens användning av appellformerna ethos, logos och pathos analyserats samt deras användning av altercasting har granskats. Huvudfrågeställningen lyder Hur väljer Frihetsrörelsen att presentera sig själva för att förmedla sitt budskap och locka fler anhängare? som besvarats med hjälp av arbetsfrågeställningarna Hur försöker Frihetsrörelsen övertyga med hjälp av ethos, logos och pathos? och Vilka sociala roller tillskriver Frihetsrörelsen män respektive kvinnor för att övertyga dessa att ansluta sig till rörelsen? Trots Frihetsrörelsens prat om att vara ovanför höger och vänster paradigmet så fann vi i studien tydliga kopplingar till de två högerextrema grupperna med tankebanor som till exempel upprätthållning och platsen av traditionella könsroller, vikten av att lyssna på sin intuition, aktivism och val av estetisk stil. Studien landar slutligen i att representanterna för rörelsen, Max och Filip, framställs genom appellformen ethos som till kompetenta och kunskapsrika. De använder sig till stor del av pathos genom till exempel skuldkänslor i deras kommunikation. Altercasting används flitigt som verktyg för att tillskriva anhängare mer könstraditionella sociala roller och identiteter som rörelsen själva kan gynnas av. Frihetsrörelsen är relativt nystartad och det finns många delar man kan välja att forska vidare i.

The aim of this study is to illuminate how the 19th century’s researchers Carl Axel Gottlund and Albrekt Segerstedt contributed to the design of the cultural heritage of the Forest Finns in northern Värmland. One book from each author was analyzed: Dagbok öfver mina vandringar på Wermlands och Solörs Finnskogar 1821 (1821/2021) by Gottlund, and Segerstedts samling: skogsfinnarna i Skandinavien: en kommenterad och illustrerad källutgåva (1888/2006) by Segerstedt. Theories from the ethnographic field, the critical heritage field and from the field of scientific theories were all utilized. This study shows that the construction of a cultural heritage can be affected by multiple different factors, and that the researchers’ and their different practices often have a central role.

The purpose of this study is to compare the work of the five municipalities in Dalsland with culture as a means for growth and how they define the concept. The method used is descriptive idea analysis and the material consists of the cultural policy plans made in each municipality and the one from their region: Västra Götaland. Another source of information is interviews with the heads of culture at three of the municipalities. The plans are analyzed via the theory of Dorte Skot-Hansens' three rationalities (they also work as the ideal types throughout the study) and Geir Vestheims theory of the overlapping zone. The result of the study shows that all municipalities have the vision to grow culturally, economically, and in the number of residents. They use culture to reach this vision as they argue it heightens the quality of life, attracts new citizens, and creates more jobs. 

There is a growing demand for pilgrimage, which in turn seems to be linked to the change in content and performance that the practice of pilgrimage is undergoing. This paper examines the emergence of Fisterra as a “new” end destination for the pilgrims. The aim of this study is to shed light on and create understanding of the destination Fisterra and the meaning of the place and the role it plays for the pilgrims. Empirically, the study is partly based on statistics and official documents and partly on interviews with pilgrims at Fisterra. The study concludes that contemporary Fisterra as the end of the journey should be perceived as an effect of the post-secular trend in Europe as well as a response to the fact that the historical goal of Santiago de Compostela is increasing

Föreställningen om att värmlänningen är trevlig, gästvänlig, go och gla är seglivad,. Värmlänningen sägs också vara humoristisk, samt extra begiven på att dikta och berätta. Artikeln undersöker ursprunget till dessa föreställningar.

The aim of this study is to describe and interpret Anders Sunna's painting "30 km constraint" from a sami and cultural political perspective. In the study, the financial culture support for Sami culture is described and compared via Sweden’s cultural policy, the regions in north Sweden, as well as the Sami Parliament. The study examines which cultural concept one uses when discussing support for the Sami art. The study applies a hermeneutic approach in which the purpose is to see more perspectives and understanding of the Sami culture and art. The method is based on a qualitative approach with content-based idea analysis with the analysis tools ideal types and dimensions. Ideal types are Dorte Skot-Hansen’s three legitimacy grounds and the dimensions “anthropological-wide” and “artistic-narrow”. Through the study it emerges that support for the Sami culture is under-financed, partly because of lack of knowledge of the Sami culture, and that both the national cultural policy and the regions use mainly sociological and instrumental motivations and the artistic-narrow culture concept.

Studiens syfte har varit att undersöka hur kommuner hanterar klimatrisker i sin detaljplanering. Eftersom globala klimatförändringar är en realitet idag och innebär påverkan på vårt samhälle och vår byggda miljö blir dessa aspekter något som Sverige och svenska kommuner behöver förhålla sig till. I Sverige är det kommunerna som har ansvar för hur mark- och vattenområden planeras vilket innebär att den fysiska planeringen på kommunal nivå får stor inverkan på vårt samhälle. Därför är den kommunala detaljplaneringen relevant att undersöka för att se hur dessa klimatrisker hanteras.

I studiens bakgrund beskrivs kommunernas roll i samhällsplaneringen och en förklaring till vad klimatanpassning och klimatrisker innebär ges. Även de myndigheter och den lagtext som är viktig för klimatanpassning på kommunal nivå redogörs för. 

Metoderna som använts för att undersöka det material som studien innebär är både kvantitativa och kvalitativa för att fånga in så mycket relevant information som möjligt. Metoderna har således varit en kvantitativ textanalys för att räkna förekomsten av klimatrelaterade ord i detaljplaner och en kvalitativ innehållsanalys, diskursanalys samt WPR-analys för att undersöka detaljplanernas språkliga aspekter och hur detta kan påverka förståelsen av dem.

Studiens teoretiska perspektiv grundar sig på den ekologiska moderniseringen och synen på miljö- och klimatrelaterad problematik vilket kompletteras av tidigare forskning inom klimatanpassning och markanvändningsplanering. 

Resultatet av studiens undersökningar visar att förekomsten av klimatrelaterad retorik i detaljplaner varierar mycket kraftigt mellan de undersökta detaljplanerna. Resultatet visar även att de klimatrisker och anpassningar som framför allt nämns är vattenrelaterade och att andra klimatrisker nämns i mycket mindre utsträckning eller inte alls.

En slutsats av vår undersökning är att de allmänna diskurserna och den allmänna förståelsen för dessa klimatrelaterade aspekter påverkas av hur och hur mycket aspekterna nämns.

De aspekter som beskrivs med detaljerad retorik och vid fler tillfällen får större utrymme i den allmänna diskursen kring klimatrisker och klimatanpassning vilket således leder till en bättre förståelse för dessa aspekter. Förståelsen av de aspekter som utelämnas blir därför sämre vilket påverkar acceptansen av de åtgärder som anses nödvändiga för klimatanpassning. Det kan även påverka synen på hur angelägna klimatrelaterade problem faktiskt är.

This essay is about boundaries between, "us and them", in the Swedish culture and immigrant culture in Sweden. The focus is to examine the political interest of the citizens to understand other ethnic cultures who lives in Sweden. One question concerns how the borderlines between different cultures has been painted partly through blogs but also by the media. Is this a result of ignorance or does it depends because of the influence of certain individuals. To find this out, I will study various electronic sources such as blogs, forums and news articles. What requires in sacrifice to be able to understand other people’s culture. I put in this paper special emphasis to trying to understand how boundaries are created and maintained between different cultures and what can be done to overcome them and create a deeper understanding of the different perspectives that exist in our world.