Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare på mellanstadiet arbetar med bokrecensioner i undervisningen, vad de anser att bokrecensioners syfte är samt vilka metoder de anser vara gynnsamma i arbetet. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta lärare för att påvisa likheter och skillnader mellan deras olika arbetssätt och tankegångar. Efter genomförda intervjuer analyseras de utifrån en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna har en övervägande positiv inställning till bokrecensioner. Dock förekommer det en tvetydighet bland dem, samtidigt som de menar att bokrecensioner är ett fördelaktigt moment som kan inkludera flera viktiga kunskapsutvecklande delar menar de också att momentet inte ska ta allt för stor plats i undervisningen då det finns andra saker som behöver mer utrymme. Syftet med bokrecensioner tycks inte vara att eleverna ska utveckla sina kunskaper kring bokrecension som genre utan de används mer som ett verktyg till att kontrollera elevernas läsförståelse och andra färdigheter. Resultatet visar också att särskilda metoder i själva verket sällan används i arbetet kring bokrecensioner eftersom syftet mer är av kontrollerande karaktär än utvecklande av elevernas genrekunskaper.
Studiens syfte är att undersöka hur kärleken i dagboksromanen Doktor Glas porträtteras, medutgångspunkt i den franska psykoanalytikern och författaren Julia Kristevas teorier om denlitterära kärleken. Söderbergs klassiska roman, utgiven 1905, är viktig inom den svenskalitteraturhistorien på grund av dess tidlösa tema och eviga förmåga att provocera. DoktorGlas ger en inblick i huvudpersonens inre genom hans dagbok och därmed hans psyke.Läsaren följer bland annat hans förälskelse i prästfrun Helga Gregorius. Målet med uppsatsenär att analysera huruvida den psykoanalytiska metoden, som blev populär inomlitteraturvetenskapen under senare delen av 1900-talet, kan appliceras på ett verk som gavs utinnan begreppen blev populariserade.I resultatet framgår att flera teorier som Julia Kristeva presenterat går att applicera på verket,men att andra delar av hennes psykoanalytiska teorier om vad som sker under kärleken ärsvårare att relatera till porträtteringen av kärlek i Hjalmar Söderbergs verk.
In his study of Carl Michael Bellman literary historian Gustaf Ljunggren (1823-1905) compared the Swedish poet not only to the traditional object of comnaprison, the ancient Greek poet Anacreon, but also to the Persian fourteenth-century poet Hafiz.This article revisits Ljunggren's work in light of recent discussions about world literature and the role of historical scale in literary studies. I investigate how a change of scale, in large part due to the pressures of professionalization, created many of the prevailing assumptions concerning the proper object of Swedish literary studies and its connections to the literature of other countries. In Ljunggren's work we find an interesting alternative to the view of nation and periodization that came to dominate the discipline.
This essay aims to examine the scapegoat motif in Birgitta Trotzig's novel En berättelse från kusten (1961). The important part is to study how the scapegoat motif is portrayed in the novel, how the plot leads to persecution and final sacrifice and how it is related to the novel as a whole. I discuss the term scapegoat through the French theoretician René Girard, who developed some criteria to be met in order to the scapegoat motif to work. The essay results show that the three stages in Girard's theories exist in the novel. At first a great disease that causes children of almost every family to die and it makes the society to slowly collapse. The frustration leads to a search for a cause to the disease, however not the real cause, rather a crime and someone to blame. Someone, is not just anyone, the person has some distinctive victims markers. The scapegoat, Merete, is both socially and physically aberrant and that makes her the perfect scapegoat. The result shows that her death is a ritual reconciliation that ends the chaos and makes people free of the guilt they felt. This motif is also a part of a bigger reconciliation theme. Everything seems to weave into a pattern that requires suffering and great sacrifice to achieve reconciliation. Both the city and the monastery's restoration required suffering where Merete and Apelone both suffered and died to save the whole nation from perish.
Syftet med den här uppsatsen var att göra en berättarteknisk analys av Almqvists roman Drottningens juvelsmycke. Jag har i denna analys utgått från de begrepp som Gérard Genette presenterar i sin bok Narrative discourse och provat om de kan beskriva berättartekniken i Drottningens juvelsmycke. Jag har i uppsatsen också, ganska kortfattat, tagit upp en del andra aspekter av boken. Bland annat har jag berört romanens huvudkaraktär Tintomara, bokens genre och bokens grundläggande tema.
Det jag har kommit fram till är att Drottningens juvelsmycke uppvisar en mycket komplex berättarteknik. Ett av de mest uppenbara och intressanta greppen i boken är blandningen av episk och dramatisk framställningsform. Även om det dramatiska berättandet innebär en del problem när det gäller en berättarteknisk analys så går flera av Genettes begrepp att applicera även på dessa avsnitt. Min slutsats blir att Genettes begrepp går mycket bra att använda för en berättarteknisk analys av Drottningens juvelsmycke. Trots att jag i uppsatsen har kunnat identifiera ett antal berättartekniska grepp i romanen så är den dock alltför komplex för att kunna beskrivas enbart med dessa begrepp. Jag skulle faktiskt vilja säga att den är för komplex och har en alltför tät handling för att, tillfredsställande, kunnas beskrivas med några begrepp. Drottningens juvelsmycke måste istället upplevas.
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svensklärarstudenter ställer sig till en fastställd nationell kanon, vilken litteratur de vill förmedla till sina framtida elever samt vilka faktorer som påverkar vid texturval.
Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie där den halvstrukturerade forskningsintervjun använts som metod. Fyra svensklärarstudenter, två manliga och två kvinnliga, har intervjuats enskilt och spelats in. Det låga antalet informanter förhindrar att en generalisering görs.
De teoretiska ingångarna innefattar debatten om kanon i media, där olika sidor lyfts fram, samt hur kanon tog sig uttryck i skolan förr och hur den gör det i dagens skola. Till sist belyses problematiken kring kanon, och frågan lyfts om vem som egentligen ska bestämma den.
Undersökningen visar att svensklärarstudenterna inte ställer sig positiva till en litteraturlista på nationell nivå, utan att de vill förmedla blandad litteratur som eleverna kan relatera till. I undersökningen nämnde svensklärarstudenterna att man som blivande lärare måste ha ett klart syfte med sin litteraturundervisning, och att det kan legitimera i stort sett all litteratur. Att svensklärarstudenternas egna läserfarenheter lyser igenom i deras lärarroller, är något som kan urskiljas i undersökningen.
Detta arbete undersöker hur homosexuella killar skildras i ungdomslitteraturen. Syftet problematiserar dikotomin maskulint/feminint och män/kvinnor. Målet är att införa ett icke heteronormativt perspektiv i ungdomslitteraturforskningen kring genus och queer. Detta görs utifrån teorier av Judith Butler, Tiina Rosenberg och R. W. Connell. De böcker som analyserats är Ung, bög och jävligt kär, Regn och åska och Ibland bara måste man (Boy meets boy). Romanerna är skrivna under 2000-talet. Det är primärt inga komma-ut romaner utan fokus ligger på hur det är att träffa första kärleken och känslorna kring det. I analysen framträder tre centrala teman: Identitet, homosexuellas situation och samhället och kulturens påverkan. Protagonisterna konstruerar sin identitet i samband med nära vänner, estetiska uttryck, miljö och kroppen.
Arbetet har också ett didaktiskt syfte där de efterfrågats en större medvetenhet kring ämnet sexuell läggning och identitet i skolan och utgår från litteraturdidaktikerna Louise M. Rosenblatt och Gunilla Molloy.
Eyvind Johnson publicerade romanen Molnen över Metapontion 1957. Romanen är en komposition av sammanvävda berättelser, där minnen och erfarenheter från olika tider - Antiken och 1900-talet - försöker gestalta vad det innebär att vara människa. Men hur fångar man både sina egna erfarenheter och sin samtids utmaningar genom att skriva en historisk roman?
Nobelpristagaren Eyvind Johnson är en författare som i det historiska berättandet kom att se möjligheter - möjligheter att, genom den narrativa operationen, både bearbeta och gestalta sina egna och sin samtids upplevelser och minnen. Hur kom då Eyvind Johnson fram till sin komplexa tidsgestaltning i romanen Molnen över Metapontion där han sammanför historiska och samtida minnen? Det försöker denna uppsats söka svar på genom att studera ett urval av Eyvind Johnsons egna brev och dagböcker, för att undersöka vad som där framträder från Johnson själv om hans författarskap.
På samma sätt som Eyvind Johnson ägnat minnen - sina egna och historiens - stort utrymme, så har den franske filosofen, Paul Ricoeur, ägnat en stor del av sitt liv åt att försöka ringa in berättandets möjligheter att gestalta människans historiska minnen. I sina djuplodande analyser av texter från den västerländska civilisationens olika tidsepoker visar Ricoeur mångfalden av aspekter kring fenomen som berättande och temporalitet, vilket hänger samman med begrepp som minne och glömska. Ricoeurs studie av minnet som fenomen utgör teoretiskt underlag för en del av uppsatsens analys.
In the late 18th century, it was not uncommon that a middle class woman had to choose if her marriage should be based on love or money. Since women often depended on either a husband or male relatives to support them, marriage was a way to avoid economic hardship.
Pride and Prejudice gives many examples of women in this situation, and it is evident that both men and women are affected by economy and social class in their choice of a partner. The purpose of this essay is therefore to look closer on how the courtships in the novel are influenced by economy and class. Some characters are greedy and believe that wealth and an upper class life equals happiness. The wealthy man Mr. Darcy becomes suspicious of women and believes that they are only after his money. Women are also seen as commodities; wealthy men expect to be able to marry whomever they like regardless of the woman’s feelings.
I will show that there are three main types of marriages in the novel: marriages based on financial considerations, marriages based on infatuation, and marriages combining love and money. Marriages based on financial considerations are not ideal since emotional needs are not often fulfilled. However, in some cases it might be a solution for women who do not have the time to wait for a romantically and economically fulfilling marriage. Marriages that include no financial considerations at all are not ideal since a stable economy is important to live happily. In the essay, I will show that the most ideal marriages are those who combine both love and money, as they ignore neither emotional needs nor economy.
The point of departure of this presentation is how contemporary concerns, hatred and threats are reflected in the Swedish satire journal Grönköpings Veckoblad (Grönköping Weekly Bulletin). GV has been published independently since 1916 and reflects events and trends in Sweden, as well as in the world, as if they had happened in the small fictional town “Grönköping”. Through some breif examples, I discuss how aesthetical and ethical aspects of satire correlates with local and global issues. It will be argued that Grönköpings Veckoblad assumes a double position in a contemporary self-understanding. On the one hand, the mode of satire tends to be threat-reducing and familiarizing. GV presents a world that is home-like, unchangeable, free of crises. On the other hand, GV constantly attacks otherness, i.e. disastrous vices of individuals, institutions and phenomenon. The satire’s embed critique implicates an ideal nation: how Sweden ought to be and how citizens ought to behave. The ideal is, to a large part, governed by a conservative-liberal moral. Yet, GV has no default ideology. The journal deconstructs one fallible society and construct a new prevailing society – that also, of course, is nothing but a chimera. Seemingly, the satirist’s play of negations ends up in a balancing act, also characteristic for a clichéd image of Sweden as a country of moderateness.