This essay is about literature instruction in the last three years of Sweden’s compulsory school from one teacher’s and six of his pupils’ perspective. The research is analysed from a socio-cultural perspective on learning and literature reception.

The empiric material is based on interviews with the teacher and six of his students.

The research shows that there is a difference between what the pupils read on their spare time and what they read during Swedish instruction. It also shows that the pupils wants literature full of action where descriptions of people and the setting don’t slow down the reading experience.

The teacher is successful in finding literature the pupils appreciate but sees the value of literature on another level – in the processing of the reading experience. He gives his pupils the task to discuss their views on the text’s meaning based on their specific expe-rience. The instruction is thereby partly in co-ordnance with ideals put forward by literature instruction theorists Louise M. Rosenblatt and Judith A. Langer. The dialogic and socio-cultural perspective on learning which Lev S. Vygotskij proclaims is also an inspiration for the teacher.

Sammanfattning

Denna studie handlar om flerspråkighet i förskolan. Sju förskollärare intervjuades om deras undervisning med flerspråkiga barn. Resultatet visar att de arbetar med flerspråkighet i förskolan i syfte att främja språkutveckling både i svenska och på barnets modersmål.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur förskollärare beskriver sitt arbete med flerspråkiga barns lärmiljö. Förskollärarna i studien använder olika arbetssätt för att stötta barnen i deras språkutveckling.

Förskollärarna samarbetade med vårdnadshavarna, för att främja barnens modersmål. De samlade till exempel in ord på olika språk i syfte att stödja barnens flerspråkiga utveckling. Därefter skrev de ner orden på olika språk och satte upp dem jämte bilder som föreställde ordet på väggarna. Vidare använde förskollärarna digitala verktyg, som applikationen Polyglutt. Denna applikation läser texter, barnböcker, högt på olika språk. Förskollärarna använder tecken som stöd i deras kommunikation med barnen.

Ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet är idag avgörande för att alla barn ska kunna ingå i förskolan. För att stödja en inkluderande flerspråkig miljö uppmuntrar förskollärarna barn att använda alla sina språk i leken. Detta syftar till att stödja ömsesidig respekt för olikheter och skapa en god miljö för språkutveckling både i svenska och på barnens familjespråk.

Nyckelord: Flerspråkighet, lärandemiljö, språkutveckling och förskola.

Se estudia cómo se construyen los mundos posibles en la novela El jinete polaco de Antonio Muñoz Molina. El punto de partida se toma de la semiótica. El propósito es indagar de qué manera se crea la verosimilitud del mundo posible, y qué papel desempeñan los recursos técnicos, psicológicos y textuales de la narración. La hipótesis es que en dicha novela se presentan referencias político-históricas y socio-culturales de la realidad. Mediante la conexión entre dichas referencias y los personajes se indica el tiempo y el espacio de la historia como si se tratara de la vida real, a la vez que la iconografía y las creencias contribuyen a crear la verosimilitud. También se opina que algunos actantes se expresan a través del impacto que producen en los personajes, que la narración se lleva a cabo por varias voces narrativas, y que la imagen del mundo se completa mediante la focalización variada y la memoria colectiva. Se sostiene que existe una relación causal entre el amor, la memoria y la voluntad de narrar. Asimismo se opina que los sentidos de la vista, el oído y el olfato más las comparaciones, las descripciones y las frases largas se utilizan para visualizar el mundo posible de la obra.

The purpose of the present study is to examine the signification of identitary discourses in the novel Sefarad: Una novela de novelas by Antonio Muñoz Molina and determine to what extent these discourses represent and respond to identitary discourses in contemporary Spanish society. The analysis focuses on three principal questions: how is the narrative constructed, what is conveyed as a result, and what is the aim of the narrative.

Identity is understood as a social construction, an individual and continuous process of assuming, defining, negotiating and maintaining cultural identities, elements of the surrounding world that provide the individual with a sense of meaning (Fromm 1956; Castiñeira 2005; Marsella 2008).

The novel consists of different stories that manifest the social impact of the totalitarian regimes in Europe during the twentieth century, told by a diversity of voices. First, the analysis deals with the structure of the text, examined through the model of mise en abyme (Dällenbach 1989). Secondly, the significations of transition, transgression (Lotman 1978) and, analogically, stigmatization are deduced (Goffman 1972), processes that are related to the effects of the frontier as a metaphor (Pratt Ewing 1998) and to limit situations (Jaspers 1974). Thirdly, the study stresses the representation of the past, in which trauma, melancholy and mourning are significant (Benjamin 1992; Freud 1986).

The conclusions confirm the claim that the novel corresponds to humanity’s treasure of suffering (Leidschatz), a cultural possession that thematizes the processes of memory and oblivion (Assmann 1999), represented through stories told by the victims of intolerance at different levels. The text is accordingly conceived as a mirror through which the narrator constructs his identity as a writer and transmits meaning to the reader by providing the opportunity to reflect upon identity issues today.

Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka nationaliteter som finns representerade, och hur utländskt och svenskt framställs i 12 kokböcker för barn utgivna i Sverige 1960-2014. Först gjordes en innehållsanalys för att finna lämpliga analyskategorier för att beskriva hur nationell och icke-svensk proveniens kommer till uttryck. Följande kategorier identifierades: explicit omnämnande av nationalitet, t.ex. land, världsdel eller område; delar av eller hela receptnamn på annat språk än svenska; recept med ingredienser på annat språk än svenska; informerande och förklarande text samt andra belägg som anknyter till utländskt ursprung. I ett andra steg undersöktes gestaltningen av utländskt och svenskt genom diskursanalys för att synliggöra hur normer och värderingar uttrycks diskursivt. Resultatet visar att förekommande nationaliteter överlag överensstämmer med kokböcker för vuxna under samma period, även när det gäller de kulinariska Andra. Resultatet visar också att det finns olika sätt att diskursivt uttrycka normer och värderingar om mat, länder och kulturer, vilket ibland innefattar stereotypiska föreställningar, och att barnkokboksförfattare har ett ansvar ur ett bredare didaktiskt perspektiv när de gäller dessa aspekter genom att de är förmedlare av kunskap och vänder sig till barnet som läsare.

The purpose of this paper is to investigate how the indigenous people and the culture, the conquest and slavery in Latin America are represented in Swedish high school schoolbooks in comparison with their equals in Colombia. The aim is to discover whether there are any differences or similarities between the reproductions in both countries. The theoretical part discusses the difficulties involved to determine both a Latin-American identity as well as a Colombian one. This is due to the fact that identity in Latin America is a product of colonization, which is to say that it came into being through the people who conquered the region because, prior to their arrival, Latin America didn’t exist as we know it. Multiculturalism within the region complicates this construction since different ethnical groups and nations construct their memory and ‘wear’ these concepts from which they get their proper sense of the past in function with the present and how it aspires to identify itself with the future. This means that not just one Latin America exists, but many. Part of the problem is that Latin Americans want to be the ‘other’, meaning the white, the occidental, the European or the North American. The study concludes that there exists a European point of view in the books of both countries in their way of representing the history of the region.

Abstract

My purpose with this essey is to study how they work in preschool whir language- stimulation. I will try a way to work with this trough intervjus whit teacher at preschool. My main questions are: Way dose teachers use language- stimulation? How dose teachers use language- stimulation when it comes to there way of working and methods? Do the teachers think that language- stimulation help the childrens development?

To answer these questions I interviewed 6 teachers I central Sweden and used this as data. I have written about language, language- development in a biologik and theoretical aspect, teachers plan, language- stimulation, playing by language sounds and TRAS (early registration of language development) in my literary review.

My result shows that working whit language- stimulation helps children in there language- development, it also develops there self-image and identity. Children that have had language- stimulation in preschool are aware of the use of the language. Whit language- stimulation the childs self- knowledge and social competens are strengthening.

Keywords: language- stimualtion, language- development, language- games, teachers plan

Syftet med studien i mitt examensarbete är att ta reda på om det finns några pedagogiska åtgärdsmetoder för elever med läs- och skrivsvårigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sådana, men frågan blev då om de används i praktiken av speciallärarna i våra skolor. För att ta reda på den saken, intervjuades tre personer som på olika sätt kommer i kontakt med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Två av intervjuerna utfördes på respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av både mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska åtgärdsmetoder. Det är sällan som man jobbar helt och hållet enbart efter en av metoderna. Det vanligaste är att man istället blandar material från flera olika metoder, för att på så vis kunna skräddarsy ett material som på bästa sätt hjälper elevens unika problematik inom läs- och skrivsvårighetens område.

My paper deals with SMS and IM language's impact on students' language in school. Text messaging and instant messaging involves several simplifications and abbreviations for the user to be able to write quickly and short but in the same time have made them understood by the recipient. The spelling, punctuation and use of capital letters are also of a secondary importance when writing via the text chat. My purpose with this paper is to investigate the prevalence of SMS and chat language in student texts, using students in the senior level. My respondents were asked to answer a questionnaire and write a text to a picture. Five representative texts were picked out and recorded in the survey along with all the answers from the questionnaire. The results of the survey show that there are a few traces of SMS and chat language such as lack of punctuation, a few abbreviations and a few English words

, but also that the students do well with code switching.

According to earlier research, first-person pronouns are used in academic writing for a multitude of reasons. In this paper, the aim is to investigate if first-person pronouns are used to different extents or with different functions in articles from highly ranked scientific journals and articles from less highly ranked scientific journals. The investigation is based on a corpus study of 20 highly ranked sociological articles and 20 less highly ranked sociological articles. The corpus data provide statistics for frequencies of first-person pronouns and frequencies of so-called genre roles, in accordance with Tang and John’s (1999) model. The results reveal that the recounter genre role and first-person pronouns of all types combined are significantly more frequent in highly ranked articles in comparison to less highly ranked articles.

Sammanfattning

Språk är, för alla människor, ett verktyg som ger oss identitet och en känsla av grupptillhörighet. Att flytta till ett nytt land med ett främmande språk innebär stora förändringar men även möjligheter. Barn och ungdomar integreras snabbt i den svenska skolan och lär sig språket fort. Däremot de äldre människorna som har ett annat modersmål än svenska har oftast svårare att lära sig svenska språket jämfört med unga.

Språk, känslor och identitet hör ihop. Med språkets hjälp kommunicerar man och ger tidigt uttryck för vår identitet. När man t ex talar om något så visar man alltid, genom sitt sätt att tala, vem man är.

Jag har undersökt hur första mötet med svenska är som nytt språk.

För att ta reda på det gjorde jag nio längre intervjuer med både äldre och yngre elever.

Min slutsats är att man lär sig olika i olika åldrar, och att identiteten påverkas mer ju äldre man är när man lär sig ett nytt språk. Mina slutsatser kan också specificeras i hur man lär sig i olika åldrar och hur språket hänger ihop med identitet. Jag kan dra andra slutsatser också t ex. som jag konstaterat i min text att, svenska låter behagligt och vackert när man möter det för första gången, men att det låter mycket olika beroende på vilket eget språk man har. Vidare upptäckte jag att det bland mina intervjupersoner finns en stor variation i sätten att lära sig språket, men också en stor medvetenhet. Mina sista upptäckter handlar om intervjupersonerna att verkar koppla den egna språkförmågan till känsla av värde och tillhörighet.

The purpose of this essay is to investigate students' attitudes towards speaking English in the classroom, and their self-reported experiences of what affects their use of English during lessons. Questions inquired into are students' choice to speak English or not, and the relation between the students' level of oral proficiency and their gender, age and year. 127 students at an upper secondary school attending a vocational programme participated in the study where questionnaires were handed out. Results showed that the students are well aware of the opportunities that being a good speaker in English can bring as English is a lingua franca. Students also pointed out that a friendly and informal classroom is important in order to develop the skill of speaking. The amount of spoken English during lessons reported from the students proved not to be particularly high as 42% of the students claimed that they did not speak English during their lessons. 39% of the students claimed that they spoke English "more often than not". Only 18% of the students claimed that they spoke English during every English lesson. As reported in the students' responses, reasons for this are related to insecurity and fear of failure among the students. No major differences were found related to age or year. Significant differences related to gender were found in the students' answers where girls felt less comfortable to a higher extent than boys, depending on the group size in the classroom, although both boys and girls felt less comfortable the larger the group was in the classroom.

Sammanfattning

Är konstruktionen av textvärldar beroende av uppgiftstyper? Genom en undersökning i en gymnasieklass på en skola i Mellansverige, har jag försökt ta reda på om olika typer av uppgifter (enskild skrivuppgift av kortfrågekaraktär, ingen uppgift, samt muntlig uppgift genom boksamtal) har någon inverkan på hur elever förstår texter. Jag har även undersökt om eleverna själva uppfattade den uppgift de blev tilldelade har hjälp eller stjälpt deras minnesbild av den text de läst, samt viken typ av uppgift eleverna trodde vara den allra bästa för deras förståelse av lästa texter?

Resultatet från undersökningen visade att det effektivaste sättet för elever att skapa sig minnesbilder och dra lärdomar av den textvärld de konstruerat var genom boksamtal om den lästa texten. Att inte ge någon efterföljande uppgift vid bearbetning av lästa texter visade sig ge eleverna något tydligare helhetsbild av texten än vad kortfrågorna gjorde. Undantaget var den fråga vars svar krävde att eleverna var aktivt deltagande som även den visade på en positiv inverkan på elevernas skapande av textvärldar. Samtliga elever i undersökningen var överens om att diskussion via boksamtal är det bästa sättet att bearbeta texter.

Nyckelord: Föreställningsvärld, Förståelse, Konstruktion, Minnesbild, Textvärld, Uppgiftstyp.

Språk och litteratur öppnar portar till nya världar. Detta var temat för 2007 års CSL-dag. I denna bok har vi samlat fjorton av bidragen som presenterades på konferensen, skrivna av forskare och studenter vid Karlstads universitet.

Håller engelskan på att förstöra svenskan? Är dagens elever sämre på att skriva än ungdomarna var för tjugo år sedan? Skall vi ha en litteraturkanon i skolan - och läser eleverna över huvud taget böcker nu för tiden? Detta är några av de frågor som ställs i artiklarna där svaren kanske kan överraska.

Andra artiklar handlar om hur man stimulerar elever till att läsa och skriva, problematiken när det gäller att undervisa i svenska som andraspråk och varför elever väljer - eller inte väljer - att studera något annat främmande språk än engelska. Porten kanske finns där - men den är inte alltid helt lätt att öppna!

Formal writing is an essential part of teaching Swedish and is fundamental for higher education and professional career. The aim of my essay is to research what didactic methods Swedish teachers utilizes in upper secondary school to improve students' abilities to write formal texts. I will also examine students’ project papers in an attempt to measure the extent of formal word choice.  In the presentation of the literature I decided to use, for example, Per Olov Svedner’s perspective on writing as a process, Siv Strömquist’s manuals for essay writing and various literature regarding linguistic correctness and essay layout. Interviews with three upper secondary school teachers reveals that active feedback is a basis for students development regarding formal writing in both school and professional career. An analysis of the project papers points to insecurities regarding subjectivity, objectivity and punctuation as common issues within academic writing.

High school students of today frequently come into contact with the English language through

radio and television. Many students even manage to read instruction manuals and understand

how technical devices work, such as, for example, computer games. However, most teachers

underestimate their students’ ability and persist in using Swedish to explain how the English

language works. I have analysed how high school students manage when they take an English

grammar test in English. My results show that the students manage very well. Learning is

rather about the meta cognitive ability of the students which, is what both teachers and

students should spend more time on in order to achieve successful learning.

Summary

One important theme in William Golding’s novel Lord of the Flies is power. The boys in Lord of the Flies copy the behavior of their parents: competing, fighting and even killing each other for power. They form two groups, each following a different power system, the democratic system on the one side and the totalitarian system on the other.

My aim in this essay is to examine the complexity of these power systems in Lord of the Flies, revealed in the two layers in which they appear in the story, the boys on the island and the adults in their world. Moreover I want to show how Golding contributes both positive and negative traits to both systems, never falling into the habit of giving a black and white picture of either of the power systems. Overall I will focus on two boys, Jack and Ralph, exemplifying through them how the two systems gain their power, develop their structures, which methods they use to keep power, and how the systems handle crisis. At the end of my essay I then will shortly illustrate how Golding connects the adult world and their behavior to the boys’ story.

My conclusion is that Golding shows very clearly that the desire for power and the will to fight and kill for it exists in both adults and children. Overall his attempt is to illustrate that it is difficult to have an absolute, perfect and ideal power system. There are always things that can be criticized and improved. However, he does indicate that certain systems are more dangerous than others. The totalitarian power system can escalate much easier into savagery than the democratic system. So, Golding prefers power systems that benefit the community rather than only the leader himself.

The aim of this study was to find out whether Europeans and North Americans differ as to what they consider to be best examples of four categories; namely vehicles, clothes, vegetables, and furniture. I compared the two continents with each other and tried to find out to what extent the cultural differences really influence the best examples chosen by the research participants. Further, I briefly

compared the prototypes with European females and males and North American females and males and tried to point out some differences between the two genders. Moreover I tried to connect the differences to cultural and gender related factors. The results show the existence of some good and some bad examples that were the same no matter if we looked at the European list or the North American one. However, as we have found out through our research there seem to be strong cultural reasons for the best examples the participants chose. It is a natural behavior to choose prototypes of categories that are well known by the research participants. The best known items are those which are present in the lives of the participants. So, for example riding a bicycle does not seem to be very common among people in North America. They consider bicycle only a lower average example for the category vehicles, whereas Europeans for example seem to use bicycles much more often. They place it on rank four out of 17. People seem to choose things they know or are interested in.

Resumen

Los factores que influyen en el aprendizaje son muchas. Los profesores que enseñan una segunda lengua tienen que tener conciencia de cómo los alumnos aprenden y lo que afecta el aprendizaje de cada uno de ellos. En este estudio hemos llevado a cabo una investigación sobre las actitudes de los estudiantes. Hemos relizado encuestas en un colegio español sobre las actitudes hacia el aprendizaje del inglés y en un colegio suecos hacia el aprendizaje del español. El propósito es comparar los dos grupos e investigar la importancia de las actitudes en la enseñaza y mostrar el papel del entorno acerca de las actitudes. Las respuestas de las encuestas han mostrado que los alumnos españoles son más positivos que los suecos. Además vemos que las actitudes de los alumnos son parecidas a las que creen que hay en su entorno. Sacamos la conclusión que el entorno influye en las actitudes y ellas afectan al aprendizaje. Esto nos hace entender la importancia de ser conciente de las actitudes de los alumnos y su entorno como profesor de segundas lenguas.

Den här uppsatsen beskriver några olika författares, forskares och pedagogers syn på det komplexa ämne som bra läsförståelse utgör. Uppsatsen beskriver hur eleverna utvecklas till litterära tänkare med god läsförståelse, genom metoden att bygga föreställningsvärldar. En annan metod som analyseras är så kallade boksamtal. Betydelsen av att pedagogen tillsammans med eleverna utvecklar strategier som ett sätt att nå god läsförståelse diskuteras också. Praktiska råd om hur pedagogen kan arbeta med läsförståelse ger uppsatsen även exempel på. Uppsatsen lägger stor vikt vid att analysera vilken tillgång skönlitteratur är i utvecklandet av god läsförståelse. En god läsförståelse, som i sin tur inte bara är en tillgång vid läsandet av skönlitteratur utan även är en resurs för det dagliga skolarbetet, poängteras i uppsatsen. I analysen av fördelarna av god läsförståelse konstateras också att detta i kombination med pedagogens respekt för eleverna bidrar till en ökad social kompetens hos eleverna. Uppsatsen konstaterar att kunskapen om vilken tillgång god läsförståelse är behöver spridas och förankras bättre bland lärare och pedagoger.

Research has shown that children who have English as a first language acquire grammatical morphemes in a predictable order. Many researchers claim that second language learners also follow a predictable pattern when learning English grammatical morphemes regardless of their linguistic background, and that the same mechanisms are responsible for both first and second language acquisition.

The aim of this paper was to study Swedish students’ knowledge of English grammatical morphemes, and to compare their knowledge with that of second language learners from other countries as well as with that of first language learners.

The results show that Swedish students seem to acquire morphemes in a similar way to that of second language learners in general and that they make errors similar to those made by first language learners. For example, the copula was almost fully acquired, while the third person regular and irregular constituted a problem for the students. The most notable exception was the possessive ´s, which Swedish students seem to acquire at an early stage compared to other second language learners.

One of the most intriguing lines of investigation suggested by Foster (2020) refers to the relationship between free vocabulary use and fluency performance measures in speech. The hypothesis of a strong relationship between vocabulary and fluency had already been formulated also regarding writing, since one of the definitions proposed for writing fluency can be summarised as the speed of lexical retrieval while writing (Snellings et al. 2004). Thus, being a fluent writer, at least according to such slightly narrow definition, would be a consequence of being able to quickly access the mental lexicon in order to retrieve the lexical items needed.

The present study investigates the written production in a narrative and a decision-making task by Swedish university students of Spanish as a foreign language. The relationship between lexical richness (diversity and sophistication) and fluency measures is analysed with the aim of finding possible changes due to the different degree of task complexity. The result showed that, when manipulating task complexity in both task types, the relationship between lexical richness and fluency turned out to be unclear, as it varied in unpredictable ways depending on the learners´ overall proficiency and passive vocabulary knowledge. Implications, limitations, and promising future lines of investigation will be discussed in light of previous research.

The province of Närke comprises, together with Södermanland, a transition area characterised by a mixture of linguistic features from the Götaland dialects (götamål) and Central Swedish dialects (uppsvenska). One purpose of the study is to test and develop the dialectal transition theory established by J. K. Chambers and P. Trudgill. Another one is to determine the distribution patterns for a number of dialectal transitions in the above-mentioned contact area and to discover linguistic and non-linguistic reasons for them. The third purpose is to describe an aspect of the Närke dialect (närkemålet). The dissertation takes up six transitions covering four linguistic features: dropping of final t in endings, weakening of unstressed i and a and syncope of suffix vowels. From the survey it can be seen that all transitions take place gradually, although there are some exceptions. This means that the transitions are to be seen as dialectal continua. Occasionally the change of a transition, at least in part, is more or less abrupt. In one or two cases there are isogloss conditions. The fact that syncope of suffix vowels and dropped t are mutually exclusive favours retention of final t, as does the hiatus contraction. The vowel balance has some explanatory value for the weakening of unstressed i and a. However, the linguistic explanations should be supplemented with non-linguistic ones. The distribution patterns are compared with various topographical, demographic and ethnogeographical factors. The study shows that population density is of fundamental importance for dialectal distribution. This is reflected in the fact that, in one respect, central Närke is a fairly closely connected dialect-geographical unit. But since the area is a part of several transitional zones it can from another perspective be seen as the opposite.