Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1198
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. -, -
    Snabbt förändrade arbetsmiljöer kräver forskning som bidrar till bred kunskap och metodik.2018Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 24, nr 3-4, s. 85-89Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I takt med arbetslivets snabba utveckling skapas fler och nya variationer av arbetsmiljöer som kan få helt olika betydelser för grupper på arbetsmarknaden. Inte minst då skillnader mellan grupper ökar. För att arbetsmiljöarbete ska bli verkningsfullt bör vi arbetslivsforskare minska fokus på övergripande medeltal där alla ”dragits över en kam” och istället satsa på mer arbetsplatsnära förhållningssätt om hur arbetsmiljöerna påverkar olika grupper och individer. Arbetslivsforskning behövs som kan ta sig an arbetslivets komplexa förändringar och bidra med bredare kunskaper till aktörerna som bedriver arbetsmiljöarbete – och att vi forskare samverkar med dessa aktörer.

  • 2.
    Abdul Hamid, Nahed
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Lean-koncept i praktiken: En studie om implementeringen av Lean-koncept i en statlig organisation2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om implementering av Lean-konceptet i praktiken. Syftet är att utreda vilka faktorer som kan påverka personal inom en organisation, att trots vetskap, inte implementera ett koncept i praktiken. Här har studien valt att se närmare på Migrationsverket, som är en statlig organisation som har infört ett Lean-koncept. 

    En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med handläggare vid en mottagningsenhet inom Migrationsverket. Sammanfattningsvis, trots införandet av Lean koncept i receptionen på den svenska Migrationsverket, är det svårt för tjänstemän att använda det på grund av olika faktorer såsom: stress, utmaningen att arbeta smidigare, hög arbetsbelastning, hög grad av administrativt arbete.

  • 3.
    Abdul Majid, Soran
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Brandt-Hansen, Marcus
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Mäklare tjugofyrasju: En studie om hur mäklare lyckas kombinera arbete och familjeliv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Yrket som fastighetsmäklare kräver en hel del tid, ansträngning och framför allt tillgänglighet, av individen. Yrkets flexibilitet och gränslöshet, som med dagens tekniska utveckling ökat, leder till att arbetet inkräktar på det övriga livet. Att framgångsrikt kunna balansera kraven från arbetet med det privata livet, utan att låta en sfär undertrycka den andra, kan anses vara problematiskt för en fastighetsmäklare. Frågan är då hur de klarar av att kombinera det krävande arbetet med ett familjeliv? Syftet med studien är att öka förståelsen för hur mäklare lyckas kombinera arbetsliv med familjeliv. Vi ville därmed ta reda på hur och om fastighetsmäklare lyckas uppnå balans, vilka konflikter de upplever, samt hur de hanterar kraven från arbete och från familj. Detta gjordes med teorier relaterade till Work-Life Balance och genus. En kvalitativ undersökningsmetod användes i studien för att besvara frågeställningarna där vi använde oss av intervjuer för att samla in data. Vi genomförde nio intervjuer, varav fyra var män och fem kvinnor. Dessa valdes utifrån vissa kriterier; de skulle arbeta som fastighetsmäklare på heltid och ha barn. Dock intervjuades även fastighetsmäklare i form av franchisetagare. Resultatet visar att det beror på individuella faktorer och förutsättningar, för hur väl fastighetsmäklarna lyckas uppnå balans. Fastighetsmäklaryrket innebär obekväma arbetstider, stora krav på tillgänglighet och en gränslöshet, som kan försvåra balansen för individen. Faktorer som främjar balansen och underlättar kraven visar sig vara: flexibilitet i arbetet, stöd från omgivningen (framför allt stöd från en partner), att sätta gränser för sig själv och mot kunder, samt att ha passion för arbetet. De visar sig även i undersökningen att det finns vissa könskillnader. De kvinnliga mäklarna var mer familjeorienterade och tog ett större ansvar för sysslorna i hemmet medan de manliga mäklarna var mer arbetsorienterade och tog ett mindre ansvar i hemmet. Däremot kan vi utifrån resultatet inte se att kvinnliga mäklare har större svårigheter att kombinera sfärerna arbete och familj, trots skillnaden i prioriteringar mellan könen. Detta beror till stor del på att mäklarna har egna tillvägagångssätt för att klara av kraven från familj och arbete, samt starkt stöd från partnern. En viktig del i att uppnå balans för mäklarna var just samarbetet med partnern samt en ansvarsdelning båda var nöjda med.

  • 4.
    Abrahamsson, Kenneth
    Luleå tekniska universitet.
    Recension av Michael Allvin, Gunnar Aronsson, Tom Hagström, Gunn Johansson och Ulf Lundberg, Work without boundaries. Psychological perspectives on the new working life (Wiley-Blackwell, Chichester 2011).2013Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 4, s. 127-134Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Abrahamsson, Kenneth
    Luleå tekniska universitet.
    Recension av publikationen Work without boundaries. Psychological perspectives on the new working life författad av Michael Allvin, Gunnar Aronsson, Tom Hagström, Gunn Johansson och Ulf Lundberg2013Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 4, s. 127-134Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning (debatt)2015Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 2, s. 73-78Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket och arbetsgivarna vill återskapa ett nationellt centrum för arbetslivsforskning i Stockholm. Vi bör inte fortsätta att reproducera bilden av att svensk arbetslivsforskning försvann när Arbetslivsinstitutet lades ned. Det finns många starka forskargrupper på universiteten ute i landet. Nu är det viktigt att vi ser till att de positiva signalerna blir verklighet på ett klokt sätt så att bredden i arbetslivsforskningen säkras.

  • 7.
    Abrahamsson, Lena
    Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet.
    Recension av Kerstin Waldenström och Annika Härenstam, How are good and bad jobs created? Case studies of employee, managerial and organisational factors and processes (Arbetsliv i omvandling, 2008:4. Växjö universitet).2009Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 15, nr 2, s. 83-87Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    Recension av Kerstin Waldenström och Annika Härenstams publikation How are good and bad jobs created? Case studies of employee, managerial and organisational factors and processes (Växjö: Växjö universitet, 2008)2009Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 15, nr 2, s. 83-87Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Johansson, Jan
    Luleå tekniska universitet.
    Hundra år av långsamhet: Exposé över begreppet psykosocial arbetsmilljö2013Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 2, s. 9-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln innehåller en diskussion om olika begrepp, synsätt och användning av kunskaper om arbetsmiljö och hur det har förändrats över tid i Sverige. Det gäller exempelvis hur kunskaper om psykosocial arbetsmiljö används för att förstå och diskutera ohälsa, styrning och utveckling – för individer, grupper och organisationer. Artikeln innehåller också reflektioner kring trender, framtid och några (eventuella) tankefällor och/eller språngbrädor i dagens och morgondagens arbetsliv när det gäller arbetsmiljö. Titeln ”Hundra år av långsamhet” markerar en viss otålighet över att förändringstakten och förändringsviljan inte alltid är så hög.

  • 10.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Johansson, Jan
    Luleå tekniska universitet.
    Andersson, Eira
    Luleå tekniska universitet.
    Från bergets djup till sjunde himlen2010Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 16, nr 4, s. 11-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I Kirunagruvan kan vi under en period på 50 år följa förändringen av produktionsarbetet från ett tungt och farligt underjordsarbete till fjärrstyrning via modern teknik i en trygg kontorsmiljö. Syftet med artikeln är att reflektera över en kunskapsförvandling från äldre tiders hantverkskunnande med kroppsliga och tysta kunskaper till något nytt. I artikeln diskuterar vi hur individ och organisation skapar och återskapar kvalifikationer, identiteter och kön i mötet med ny teknik och nya organisationsformer.

  • 11.
    Adolfsson, Caroline
    et al.
    Karlstads universitet.
    Eriksson, Jenny
    Karlstads universitet.
    "...nu har jag inga miner kvar": En kvalitativ studie om restauranganställdas upplevelser av det emotionella lönearbetet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det emotionella lönearbetet kan innebära att sälja sitt leende, för att sprida en positiv och glad känsla hos de personer som bemöts. Enligt tidigare studier anses det vara ett krävande arbete, arbetstagaren blir en del av det företaget säljer. Det framkommer att arbetstagaren använder sig av olika strategier för att kunna hantera uppgifterna kring arbetet. Det visar sig att det finns outtalade krav och förväntningar från både kunder och arbetsgivare. Arbetet i en restaurang är en socialt etablerad roll och därmed finns förväntningar i uppträdandet hos den anställde. Att försöka uppfylla dessa förväntningar kan vara krävande och arbetstagaren kan uppfatta det som utmattande att behöva utföra ett emotionellt lönearbete. Det finns även uttalade krav kring hur arbetstagaren får uppträda och detta kan arbetsgivaren kontrollera via rutiner på arbetsplatsen eller andra kontrollverktyg som exempelvis mystery shoppers. 

  • 12.
    Ager, Bengt
    SLU.
    Skogsarbete förr, nu och i framtiden - och organisationsteoretisk förnyelse2014Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 20, nr 1, s. 79-91Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln sammanfattar en undersökning av skogsarbetets förändring sedan 1900-talets början, under påverkan av en rationaliserings- och en humaniseringsprocess, med reflexioner över den gångna och framtida utvecklingen (Ager 2011, 2012, 2014a, 2014b). För tjugo år sedan inleddes en avhumanisering av arbetet som lett till rekryteringsproblem. Insatserna för att öka arbetets humankvalitet – önskvärt inte bara inom skogsbruket utan även generellt i det svenska arbetslivet – kan främjas av organisationsteoretisk förnyelse. Några tankar kring ett tidsanpassat humaniseringskoncept, som inkluderar viss språklig förnyelse, läggs fram.

  • 13.
    Agge, Ida
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Magioglou, Dimitra
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Polis, polis, kvinnogris: En studie om kvinnliga poliser i dagens samhälle2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.

  • 14.
    Ahnberg, Elisabeth
    et al.
    Dalarnas forskningsråd.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna.
    Messing, Jan
    Dalarnas forskningsråd.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna.
    Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik2010Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 16, nr 3, s. 55-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i fyra följeforskningsprocesser, där vi själva medverkat, diskuterar vi följeforskning som företeelse och rollen som följeforskare. Vår artikel ska ses som ett empiriskt exempel i anslutning till den debatt som Göran Brulin, Karin Sjöberg och Lennart Svensson initierade genom artikeln ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt” (publicerad i Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 15, nr 1, våren 2009).

  • 15.
    Alam, Moudud
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Carling, Kenneth
    Högskolan Dalarna.
    Nääs, Ola
    Högskolan Dalarna.
    Sommarjobb, arbetslivserfarenhet och framtida arbetsinkomst2015Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 4, s. 26-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    De flesta kommuner erbjuder sommarjobb till gymnasieungdomar. Vi har undersökt om denna arbetslivserfarenhet påverkar flickors framtida arbetsinkomster. Vi följde 1 447 flickor i fem till tolv år efter avslutat gymnasium. Flickorna hade under sitt första gymnasieår ansökt och slumpmässigt tilldelats sommarjobb av Falu kommun. Effekten av sommarjobbserfarenheten på arbetsinkomsten var positiv och betydande för dem.

  • 16.
    Albin, Maria
    et al.
    Lunds universitet.
    Johansson, Gunn
    Stockholms universitet.
    Järvholm, Bengt
    Umeå universitet.
    Wadensjö, Eskil
    Stockholms universitet.
    Att säkra arbetslivsforskning av hög relevans och kvalitet2009Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 15, nr 2, s. 55-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Arbetslivsforskningen studerar frågor som är högst relevanta för samhället. Det är mycket viktigt att forskningen håller god kvalitet. Svensk arbetslivsforskning håller en god eller mycket god vetenskaplig standard och har så gjort i åtminstone ett par decennier till följd av de stora satsningar som gjorts genom åren. Sådan forskning har överförts till förändringar i arbetslivet. Medlen till denna typ av forskning har minskat de senaste åren; först med omläggningen av forskningsfinansieringen och sedan i samband med nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. Vi har för FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) genomfört en kartläggning och analys av utvecklingen av arbetslivsforskningen i Sverige. Denna artikel sammanfattar vår rapport till FAS.

  • 17.
    Albin, Maria
    et al.
    Stockholms universitet .
    Wadensjö, Eskil
    Stockholms universitet.
    Arbetsmiljöns många dimensioner2019Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 25, nr 1, s. 4-7Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Löner och andra former av ersättningar som till exempel avtalsförsäkringar för anställda är ofta i fokus för såväl nyhetsflödet som statistik och forskning baserad på den. Regelbundet publiceras statistik om löner för olika grupper, arbetsmarknadens parter bevakar utvecklingen för egna och andra grupper, medlare arbetar för en nå lösningar och jämförelser görs av lönenivåer och andra villkor mellan länder. Officiell lönestatistik publiceras regelbundet. Den goda tillgången på statistik underlättar forskningen vad gäller löner. När det finns konflikter mellan parterna på arbetsmarknaden, blir uppmärksamheten mycket stor speciellt då inte bara de direkt involverade påverkas utan också allmänheten. Ett av många exempel är den konflikt som SAS och piloternas fackförening hade tidigare i år.

  • 18.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Institutionen för hälso och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet.
    Arnesson, Kerstin
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet.
    Kommunala chefers kommunikation via digitala verktyg – betydelse för arbetssituation och chefskap.2018Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 24, nr 3-4, s. 26-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att vara chef inom en kommunal förvaltning innebär att utgöra en del av kommunens multifunktionella organisering, som i stor utsträckningstyrs av lagstiftning. Organisationen är skattefinansierad och förväntasbeakta delvis motstridiga krav såsom transparens, representation, kontroll, medbestämmande, likabehandling, öppenhet, offentlighet samt insyn i beslutsprocesser. Positionen kan närmast beskrivas som en balansakt där chefen i sin vardagsverklighet måste förhålla sig till de olika krav och förväntningar som ställs av politiker, medborgare och medarbetare. I chefskapet ingår även intern och extern informationsöverföring och ett ständigt flöde av horisontella och vertikala interaktioner. I föreliggande studie har en multimetodisk forskningsansats tillämpats i syfte att ringa in 202 kommunala chefers kommunikation genom användandet av olika digitala verktyg. Resultatet visar att de digitala verktyg som cheferna använde i sitt arbete förenklade och effektiviserade kommunikationen inom och utanför organisationen. Ett återkommande dilemma var att cheferna hade svårt att leva upp till normen om hur en chef bör vara. Fysisk närvaro i de verksamheter som man hade ansvar för upplevdes som ouppnåeligt, men tycktes heller inte krävas av medarbetarna. Organisationens digitala arbetsmiljö blev då ett sätt för cheferna att vara tillgängliga och skapa en kollaborativ kommunikation, något som stödjer idén om ett ledarskap, präglat av support.

  • 19.
    Albonius, Jonas
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för informatik och projektledning.
    Hagbok, Monica
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för informatik och projektledning.
    Projektledning för kreativitet: En fallstudie om hur projektledare skapar förutsättningar för kreativitet i ett distansbaserat datorspelsutvecklingsprojekt2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Företag och projekt ställs ofta inför utmaningen att skapa något nytt för att till exempel öka sin konkurrenskraft. I processen att ta fram denna nya produkt är kreativitet en viktig faktor. Med hjälp av ett kreativt förhållningssätt och en kreativ process kan nya innovationer växa fram. En bransch som växt mycket de senaste åren är datorspelsbranschen. Konkurrensen är hård och om företagen ska lyckas krävs det att produkten har något extra som gör att det sticker ut bland alla spel som produceras.

    Projektledarens roll i kreativitetsprocessen är ett område som tidigare forskning inte har belyst särskilt mycket. Inte heller har möjligheten att skapa förutsättningar för kreativitet inom ett distansbaserat företag behandlats särskilt mycket. Studiens forskningsfråga är:

    Hur agerar projektledare för att skapa förutsättningar för kreativitet hos projektmedarbetare i ett distansbaserat datorspelsutvecklingsprojekt?

    För att besvara vår frågeställning valde vi att göra en deskriptiv fallstudie. Projektet har sin bas i Norden med medarbetare över hela världen. Det är helt och hållet ett distansbaserat projekt på så sätt att ingen delar arbetsplats. Vi djupintervjuade projektets två projektledare och kompletterade med en kvalitativ enkät till medarbetarna. Med en utgångspunkt i Grounded Theory och tidigare forskningsresultat analyserades materialet.

    Ur projektledarnas berättelser framträdde tre förhållningssätt. Dessa är tillit, tillgänglighet och tolerans. De ligger till grund för vår modell om hur projektledarna i det undersökta fallet agerar för att främja kreativiteten hos medarbetarna. Dessutom visade det sig att motivation och kommunikation var två viktiga verktyg för att skapa förutsättningar för kreativitet hos medarbetarna. Vår slutsats kan beskrivas på följande sätt:

    Motivation ger förutsättningar för kreativt tänkande. Genom att bygga en organisation där projektledarna visar tillit till medarbetarnas förmåga, och låter tolerans vara ett ledord för kollaboration, arbetar projektledarna för att höja medarbetarnas motivation. Därmed skapas förutsättningar för kreativitet hos medarbetarna i detta distansbaserade projekt. Kommunikation är en förutsättning för kreativt skapande i projektet och virtuella kommunikationsmedel ett sätt att öka tillgängligheten.

  • 20.
    Alfonsson, Johan
    Göteborgs universitet.
    Permanent nykomling - Om behovsanställdas villkor2015Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 3, s. 7-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln undersöks behovsanställdas relation till tillsvidareanställda, vilka problem som kan uppstå i relationerna mellan grupperna och hur behovsanställda bemöter dessa. Med utgång i Lysgaards teori om de underordnades arbetarkollektiv pekar resultaten på att bristande närhet, likhet och gemensam problembild bidrar till att behovsanställda hamnar utanför gemenskapen och behandlas kränkande. Tre handlingsstrategier som används för att möta problemen har identifierats. I artikeln framhålls att strategierna riskerar att reproducera situationen.

  • 21.
    Alfonsson, Johan
    Göteborgs universitet.
    Rec. av Magnus Hörnqvist Klass2017Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 2, s. 111-115Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Alfonsson, Johan
    Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.
    Recension av Magnus Hörnqvist, Klass (Liber, 2016).2017Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 2, s. 111-115Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Allvin, Michael
    Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
    Recension av Ola Bergström, Kristina Håkansson, Tommy Isidorsson och Lars Walter, Den nya arbetsmarknaden: Bemanningsbranschens etablering i Sverige (Academia Adacta, Lund 2007).2008Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 14, nr 2, s. 71-74Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Allvin, Michael
    et al.
    Uppsala universitet.
    Mellner, Christin
    Stockholms universitet.
    Movitz, Fredrik
    Stockholms universitet.
    Aronsson, Gunnar
    Stockholms universitet.
    Den utbredda flexibiliteten: Ett försök att beräkna förekomsten av lågreglerade arbetsvillkor2012Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 18, nr 1, s. 9-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Nästan 30 år efter det att begreppet flexibilitet i arbetslivet kom i bruk råder det fortfarande stor osäkerhet om vad begreppet innebär och hur vanligt det egentligen är. I artikeln diskuteras flexibilitet utifrån en representativ studie av den svenska arbetskraften. I studien konstateras att både traditionellt organiserade och helt fria arbeten är relativt ovanliga. Däremot är flexibla arbetsvillkor desto mer vanligt förekommande och spridda i varierande grad bland den svenska arbetskraften.

  • 25.
    Allvin, Michael
    et al.
    Uppsala universitet.
    Movitz, Fredrik
    Stockholms universitet.
    "Självständiga lärosäten": Om de förändrade villkoren för högre utbildning och universitetens normalisering2011Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 17, nr 2, s. 59-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    När den högre utbildningen avregleras får universitet  och högskolor själva bestämma hur de ska organisera sin verksamhet. Det sker även i den övriga västvärlden, liksom i den övriga svenska offentliga sektorn. Frågan är dock vad ett sådant självbestämmande egentligen är värt. Avregleringen lämnar nämligen lärosätena att konkurrera med varandra på en allt snävare och alltmer standardiserad spelplan, vilket i sin tur tvingar dem till långtgående rationaliseringar och prioriteringar.

  • 26.
    Alneman, Therése
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Green, Amanda
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    "Det är ingen big deal!": En kvalitativ studie av mellanchefers syn på, samt utförande av privata angelägenheter under arbetstid2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 27.
    Alvesson, Mats
    Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet.
    Recension av Roland Paulsen, Empty labor: Subjectivity and idleness at work (Avhandling, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, 2013).2013Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 3, s. 87-93Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Alvesson, Mats
    Lunds universitet.
    Recension av Roland Paulsens avhandling Empty labor: Subjectivity and idleness at work (Uppsala universitet 2013)2013Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 3, s. 87-93Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Anderberg Tranberg, Jenny
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Granqvist, Linnéa
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    "Det är en liten grej, men det gör jättemycket ...": En kvalitativ stuide angående chefers och anställdas upplevelser av det hälsofrämjande arbetet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 30.
    Andersson, Anna
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Lundgren, Sara
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    "Ingen skulle ju sätta in 11 högerbackar i ett fotbollslag": En kvalitativ studie om hur organisationer arbetar med team2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 31.
    Andersson, Carin.E
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för informatik och projektledning.
    The Project Manager at Work2012Ingår i: Makt, Myter och Motstridigheter: Utmaningar i dagens arbetsliv, Karlstads universitet, 2012, s. 1-15Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In the literature there is a common belief that project management is a general theory that is mainly

    about techniques and/or tools used for planning, budgeting, and control. This view has lately been

    questioned due to the fact that it does not give a complete picture of what a project manager actually

    does in their daily work. By including other skills, such as, skills for communication, team building,

    and leadership, a more complete picture of the project management role may be provided. Project

    management research needs more empirical data from project managers about what their role as project

    manager actually means. The purpose of this study is to investigate what it means to work as a project

    manager in small and medium sized organizations. Empirical data is planned to be gathered (in the

    county of Värmland, Sweden) from May through October 2012, using semi-structured interviews and

    participant observations of project managers working in a multi-project management environment.

    Three overlapping analyzes techniques will be used to analyze the gathered data: thematic analysis,

    grounded theory, and narrative analysis. By using these techniques, hopefully this article will expand the

    knowledge and the understanding what a project manager actually does in their daily work.

     

  • 32.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Palmquist, Linda
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    ”Bara man gör det man ska” - ”Det handlar ju om att ge och ta”: En kvalitativ studie om privata angelägenheter på arbetsplatser2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka om de privata angelägenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig från de privata angelägenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda på vad det är för privata angelägenheter de ägnar sig åt och om det är någon skillnad på vad de gör beroende på vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att ägna sig åt under arbetstid på denna arbetsplats vill vi därför ta reda på hur både medarbetarna och cheferna förhåller sig till organisationens personalpolicy.

    Vår teoretiska referensram består av två huvudsakliga områden. Det första inleds med en grundläggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bättre bild av vad privata angelägenheter är, och vilka former av både organisatoriskt olydnad och privata angelägenheter som finns. Vidare berörs också hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad. Den första delen av teorin avslutas med orsaker som kan ligga till grund för konflikt på arbetsplatsen. Den andra delen av teorin består av resonemang kring vad som kan ligga till grund för att de anställda ägnar sig åt privata angelägenheter under arbetstid. Orsaker kan exempelvis vara bristande autonomi och tillit, samt att den anställde behöver en paus. Sedan avslutas den teoretiska referensramen med åtta propositioner för situationer där anställda bör tillåtas använda internet för personligt bruk. Med denna uppbyggnad strävar vi efter att ge läsaren en god insikt i ämnet.

    Eftersom vi ville undersöka individernas handlingar utförde vi en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi intervjuade två grupper, en grupp medarbetare och en grupp med chefer. Vi valde två grupper för att i efterhand kunna jämföra om det är någon skillnad mellan vilka privata angelägenheter som förekommer i respektive grupp. Vi kom fram till att det förekommer samma typer av privata angelägenheter i båda grupperna. Båda grupperna ägnar sig åt att prata med kollegor samt att surfa privata ärenden på internet under arbetstid. Det som skilde sig var att det framkom att medarbetarna också ägnar sig åt att ringa privata samtal samt att skicka privata sms och mail vilket inte framkom under intervjuerna med cheferna. Cheferna hade en mycket generös inställning till utförandet av privata angelägenheter under arbetstid, de ansåg att det var helt okej att ägna sig åt detta så länge de anställda utförde arbete som behövdes för dagen. Vi kom också fram till att det inte fanns någon personalpolicy angående detta, men att de flesta trodde att en sådan fanns. Vi kunde därför inte besvara hur de anställda förhöll sig till den. Det fanns två anledningar till att respondenterna ägnade sig åt att prata med kollegor och surfa privata ärenden under arbetstid. De uppgav att det var för att de var i behov av en paus från sitt arbete samt att de menar att tala med kollegor främjar ett trevligt arbetsklimat.

  • 33.
    Andersson Frick, Zakarias
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för arbetsvetenskap.
    Cvijetic, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för arbetsvetenskap.
    Ett arbete är ett arbete: -        En kvalitativ studie om vad som motiverar Generation Y2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie avser att undersöka vad personer tillhörande generation Y motiveras av. Studiens frågeställningar är följande: Vilka behov upplever personerna att de har i sitt arbete? Hur behåller man personer tillhörande generation Y i sin organisation? Vilka egenskaper i ett arbete är det som är motiverande enligt personer tillhörande generation Y? Syftet med uppsatsen är att skaffa ökad kunskap om vad personer tillhörande generation Y på industriföretag i mellersta Sverige motiveras av.

     

    Studiens population är personer tillhörande generation Y. De teorier som studien har använt för att beskriva fenomenet motivation är: Self-determination teori, Herzbergs tvåfaktorteori, Self-efficacy, Expectancy teori. Samt en teori om hur man konkret kan öka motivationen hos individer på en arbetsplats: målsättningsteori.

     

    Detta är en kvalitativ studie som har använt intervjuer som datainsamlingsteknik. Sju personer tillhörande generation Y som arbetade inom industrin intervjuades. Intervjun som utfördes var halvstrukturerad, vilket gav studien ett rikt material att arbeta med.

     

    Studiens resultat visar på att personerna inte har ett genuint intresse av själva arbetet utan använder det som ett medel för att leva på fritiden. De ser även arbetet som en plikt, man skall göra sin del av kakan. Finns vissa egenskaper i arbetet som gör att personerna trivs på deras arbete, vilka är: kompetent ledarskap, yrket har hög status i deras samhälle, en bra lön, bra arbetsförhållande, bra arbetskollegor samt att arbetet ligger nära deras egna boende. Studiens resultat redogör även för behov som ökar motivationen hos medarbetarna, dessa var: feedback, flexibilitet i arbetet, konkret målsättning, meningsfulla arbetsuppgifter samt variation och utvecklingsmöjligheter. 

     

    Studiens resultat visade även att det fanns saker som ogillades i arbetet och som kunde hindra motivationen, dessa saker var: orättvisa, dåligt arbetstempo & understimulerade arbetsuppgifter och kontroll. Avslutningsvis är det värt att diskutera ifall det är möjligt att generalisera egenskaper hos en hel generation.

  • 34.
    Andersson Joona, Pernilla
    et al.
    Stockholms universitet.
    Wennemo Lanninger, Alma
    Stockholms universitet.
    Sundström, Marianne
    Stockholms universitet.
    Etableringsreformens effekter på integrationen av nyanlända2017Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 1, s. 25-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Etableringsreformen genomfördes under 2010 av den förra regeringen för att underlätta och påskynda integrationen av nyanlända flyktingar och deras anhöriga. Reformen innebar att ansvaret för de nyanländas etablering överfördes från kommunerna till Arbetsförmedlingen. I den här artikeln analyserar vi reformens effekter på de nyanländas sysselsättning, löneinkomster och deltagande i utbildning ett, två och tre år efter beviljat uppehållstillstånd på basis av registerdata från SCB över samtliga nyanlända.

  • 35.
    Andersson, Kristin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Martins, Julia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Psykopater i arbetslivet: En kvalitativ studie om hur psykopater kan undvikas vid chefsrekrytering2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar rekryteringsprocessen samt hur man kan identifiera och undvika psykopater vid chefsrekrytering. Syftet är att undersöka hur HR-personal och bemanningsföretag går till väga vid rekrytering samt hur väl rekryteringsprocessen fungerar för att undvika psykopater. Syftet är också att undersöka hur rekryteringsansvariga ser på fenomenet psykopater i arbetslivet och hur dessa kan anses vara en felrekrytering. 

    I uppsatsen används inte den medicinska definitionen av begreppet psykopat. När vi nämner psykopater i uppsatsen krävs endast att personen uppvisar vissa personlighetsdrag som enligt teorin anses vara psykopatiska.  I den teoretiska referensramen går vi djupare in på vad som avses med begreppet psykopat, egenskaper hos dessa personer och vilken problematik de kan orsaka på arbetsplatser. Teorin behandlar också rekrytering och att man bör vara så noggrann som möjligt vid rekryteringens olika delmoment för att kunna undvika psykopater. Särskilt viktigt är skapandet av kravprofil och referenstagningen. I teorin framkommer även att en felrekrytering bland annat är att kandidaten inte klarar av att utföra sitt arbete eller att förväntningarna hos kandidaten inte stämmer överens med tjänsten. Vi redogör också för vad som kan orsaka en felrekrytering samt vilka problem detta kan leda till hos organisationerna.

    För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod använts vid genomförandet av undersökningen. Sex intervjuer har genomförts, varav tre var med personer som arbetar på HR-avdelningar inom offentlig sektor, en som arbetar på en HR-avdelning inom privat sektor samt två personer som arbetar på bemanningsföretag. Vårt resultat och analys visar att respondenterna i stort använder sig av en liknande rekryteringsprocess, men att noggrannheten i de olika metoderna skiljer sig åt mellan respondenterna. Det visar sig ha stor betydelse för hur säkra processerna är gällande att undvika psykopater. Skillnaderna märks också inom organisationerna, där de är mer noggranna vid chefsrekrytering eller rekrytering av känsliga befattningar. Resultatet visar skillnader mellan bemanningsföretag och HR-avdelningar. Bemanningsföretagen har både säkrare processer vad gäller att undvika psykopater samt större medvetenhet om fenomenet psykopater i arbetslivet. Undersökningen har som utgångspunkt att psykopater är en felrekrytering vilket också bekräftas i resultatet. Ett intressant resultat som dock framkom i undersökningen är att psykopater inte alltid behöver vara en felrekrytering utan i vissa sammanhang kan ses som en fördel. 

  • 36.
    Andersson, Malin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Aronsson, Linn
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Medarbetares upplevelse av en organisationsförändring: En kvalitativ studie om företagets betydelse i ett litet samhälle2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att få en förståelse för medarbetarnas upplevelse av en organisationsförändring på ett företag i den privata sektorn. Studien syftar även till att ta reda på vilka faktorer som skulle kunna påverka upplevelsen. I studien har en kvalitativ metod använts med intervjuer som datainsamlingsteknik varav totalt har nio intervjuer genomförts. Åtta av intervjuerna skedde med medarbetare på företaget och en intervju med en person ur ledningsgruppen. Resultatet av undersökningen visar på faktorer som har betydelse för upplevelsen varav företagets geografiska läge hade störst betydelse för upplevelsen av förändringen, då det bidrog till en upplevelse av meningsfullhet med förändringen. Detta till trots att deltagarna var missnöjda med stora delar av förändringen. De upplevde de ändå en meningsfullhet med den eftersom företaget kunde leva vidare och alla anställda fick behålla sin anställning. Resultatet visar också att det geografiska läget bidrog till en upplevelse av att förändringen till en viss grad var påtvingad, då det fanns få andra alternativ på arbetsmarknaden. Alternativet till förändringen upplevdes dessutom vara att företaget skulle varsla en stor del av personalstyrkan, vilket upplevdes som ett ännu sämre alternativ. Därför accepterade deltagarna ändå i stor utsträckning förändringen trots att de inte var nöjda med den.

  • 37.
    Andersson, Sara
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Framgångsrikt ledarskap: En kvalitativ studie av ledarskap inom sjukvård2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en kvalitativ studie om framgångsrikt ledarskap inom sjukvård. Syftet med studien är att undersöka vad ett framgångsrikt ledarskap innebär för chefer i en organisation som fått en prestigefylld utmärkelse. Tre frågeställningar utarbetades för att kunna besvara studiens övergripande syfte. Den första frågeställningen handlar om vilka framgångsfaktorer som finns i ledarskapet. Den andra frågeställningen berör hur chefer utvecklar organisationen. Den tredje frågeställningen behandlar vilka svårigheter som chefer möter i sitt ledarskap.

    I teorikapitlet redogörs för olika definitioner av ledarskap samt sex olika ledarskapsteorier. Teorierna är effektivt ledarskap, autentiskt ledarskap, situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap, utvecklingsinriktat ledarskap och förändringsledarskap.  Vidare presenteras ett framgångsrikt och effektivt ledarskap sett utifrån tre olika kontexter; global, svensk och hälso- och sjukvård. 

    I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturrerade intervjuer som har genomförts med sex avdelningschefer. Datamaterialet har sedan analyserats i två steg. I första skedet genomfördes en grundad-teori-inspirerad öppen kodning i syfte att få fram begrepp och i det andra skedet en tematisk innehållsanalys i syfte att finna olika teman.

    Studiens intervjupersoner framhåller relationer, lärande och ett etiskt förhållningssätt som framgångsfaktorer i ledarskapet. Chefer utvecklar organisationen ständigt genom att arbeta med och uppmuntra medarbetarnas deltagande i förbättringsarbete. Utveckling sker även genom att formulera och skapa stöd för visionen och genom en kontinuerlig omvärldsbevakning. Svårigheter i ledarskapet är att härbärgera mycket negativa känslor, kunna hantera egna känslor av ensamhet och kunna släppa arbetet när man går hem. En svårighet är även att hinna med det egna arbetet på arbetstiden samtidigt som man har en ständig tillgänglighet för medarbetarna och deras behov.

  • 38.
    Andersson, Sara
    et al.
    Karlstads universitet.
    Stenbäcken, Lovisa
    Karlstads universitet.
    Testar man inte, så vet man inte: En kvalitativ studie om utvecklingen mot en mer nätbaserad chefsutbildning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur de nyanställda cheferna i Karlstad kommun ser på nätbaserad utbildning och hur deras motivation har varit kopplat till den nätbaserade utbildningen de genomgått. Som det ser ut i samhället idag så används nätbaserad utbildning mer än tidigare och utvecklingen ser ut att fortsätta gå åt det hållet. Det utökade användandet av nätbaserad utbildning beror delvis på att det finns en teknik som tillåter en annan utbildningsform än den traditionella men också för att det har skett förändringar i hur människor lever och arbetar. Människor är i ett större behov av flexibilitet och det kan nätbaserad utbildning erbjuda. Teorier kring lärande, nätbaserad utbildning och motivation har studerats för att skapa en teoretisk utgångspunkt för studien. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Till intervjuerna så har det utformats en intervjuguide för att kunna få ta del av respondenternas tankar och därmed möjlighet att besvara våra frågeställningar som presenteras i det inledande kapitlet. I studien så framkommer det att respondenterna generellt sett är positiva till nätbaserad utbildning. Några positiva fördelar de redogör för är; tid för reflektion, effektivitet och att det möjliggör kontinuerligt lärande. Trots fördelarna så har de inte varit lika motiverade till nätbaserad utbildning som de har varit när utbildningen har bestått av fysiska träffar. Det beror bland annat på anledningar som tidsbrist, ovana eller att den nätbaserade delen av utbildningen anses ligga utanför utbildningen. Respondenterna menar också att den gemenskap som de får genom att träffas fysiskt motiverar dem och underlättar lärandet. För att respondenterna ska känna sig mer motiverade till nätbaserad utbildning så vill de ha tydligare krav, förväntningar och förutsättningar. Vi tror att respondenternas svar kunde ha sett annorlunda ut om den nätbaserade delen var tydligare integrerat i utbildningen från början och att det hade gjort att de hade känt sig mer motiverade till nätbaserad utbildning. Vi tror att det finns goda möjligheter till att utveckla den nätbaserade utbildningen i Karlstad kommun och att respondenterna också är positiva till det.

  • 39.
    Andrén, Thomas
    Saco.
    Inkomstförsäkringars effekt på arbetslöshet och matchning2015Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 1, s. 54-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Inkomsttaket i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen är idag så lågt att få individer erhåller 80 procent av tidigare lön. Det har drivit fram alternativa lösningar för inkomstbortfall vid arbetslöshet där fackförbunden idag erbjuder sina medlemmar kompletterande kollektiva inkomstförsäkringar med högre inkomsttak. I den här artikeln undersöks dels om dessa försäkringar är associerade med längre arbetslöshetsperioder, dels om sannolikheten för återfall i nya ersättningsperioder påverkas.

  • 40.
    Annell, Stefan
    et al.
    Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
    Sverke, Magnus
    Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
    Gustavsson, Petter
    Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.
    Lindfors, Petra
    Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.
    Lämna yrket eller stanna kvar? En studie om nya poliser2019Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 25, nr 2, s. 6-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker vilka faktorer som bidrar till att yngre poliser i Sverige väljer att lämna yrket. Studien följer en kohort (N=717) av yngrepoliser. Data från antagningen till polisutbildningen (T1-2008), efter ett årsarbete (T2-2011) och efter sju års arbete (T3-2017) används för statistiskaanalyser baserade på en bred uppsättning variabler. Resultaten visar attförhållandevis få poliser lämnat yrket (7,4%) och att det finns få skillnadermellan de som stannat respektive lämnat yrket. Låg organisationssamhörighetefter ett års arbete var den enskilt starkaste prediktorn av frivillig uppsägning.Åtgärder som stärker organisationssamhörigheten tidigt i karriären bör därförprioriteras.

  • 41.
    Arezina, Anja
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Bring, Josefine
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Det effektiva arbetsmötet: En kvalitativ studie om upplevelser av mö̈ten på arbetsplatsen och dess effektivitet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Möten som forum för att träffas, sprida information eller lösa problem har alltid funnits och det är en företeelse som finns på alla arbetsplatser idag. Därför är det också vanligt att alla har en åsikt om just möten och hur de fungerar på deras arbetsplats. Enligt tidigare studier är upplevelsen av effektivitet under möten viktigt för positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett möte påverkar deltagande och därmed hur mötets mål uppnås. Uppfattning kring möten kan även grunda sig från en kultur och normer som finns i organisationen, vilket kan vara svårt att sätta fingret på, men som kan tydas genom anställdas handlingar och kommunikationsmönster. Därför är dessa områden intressanta att undersöka och vårt syfte är att undersöka mötesdeltagares syn på effektivitet, upplevelse av norm och kultur, samt emotioner kopplat till arbetsmöten. Utifrån detta har vi formulerat tre frågeställningar; ”Hur är mötesdeltagares syn på effektivitet kopplat till arbetsmöten?”, ”Hur upplever mötesdeltagare norm och kultur kopplat till arbetsmöten?” och ”Vad är mötesdeltagare emotioner kopplat till arbetsmöten?”. Dessa frågor har besvarats genom att ta del av tidigare forskning och lyfta fram det som handlar om effektivitet, norm och kultur, samt emotioner kopplat till arbetsmöten. Vi har intervjuat nio anställda och chefer i en offentlig organisation. Vi har inte brytt oss om att lägga fokus på kön eller ålder, utan upplevelser bland anställda och chefer som har mycket möten inkluderat i arbetet. Därefter har materialet analyserats och resultatet har kopplats ihop med tidigare studier. Resultatet har visat att mötesdeltagare ser mötet som ett medel för att nå ett mål och snarare ett arbetssätt, än en trevlig sammankomst. Därmed uppnås effektivitet genom att uppnå mötets syfte och mål. Bakomliggande faktorer kan påverka effektiviteten på samma sätt som faktorer påverkar mötesdeltagares engagemang och deltagande under mötet, samt upplevelser av norm och kultur, vilket är en förutsättning för ett lyckat möte. Innovation och förnyelse är andra viktiga delar som nämns kunna påverka upplevelsen av arbetsmötet och skapa lyckade möten även i framtiden. 

  • 42. Arnström, Cecilia
    et al.
    Kungur, Amanda
    Jag försöker ju göra någon plan i huvudet i alla fall2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 43. Aronsson, G.
    et al.
    Eklund, J.
    Randle, Hanne
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för arbetsvetenskap.
    Svensson, L.
    Inte bara här och nu utan också där och då - reflektioner om arbetslivsforskningen och hållbarhetsprojektet2008Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Aronsson, Gunnar
    et al.
    Stockholms universitet.
    Ishäll, Lars
    Stockholms universitet.
    Göransson, Sara
    Stockholms universitet.
    Lindfors, Petra
    Stockholms universitet.
    Nylén, Eva Charlotta
    Stockholms universitet.
    Sverke, Magnus
    Stockholms universitet.
    Arbetsuppdrag och återhämtning i välfärdstjänstearbete2015Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 2, s. 7-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver ett uppdragsperspektiv på arbete, det vill säga en fokusering på hur ett arbetsuppdrag formas och är sammansatt med avseende på resurser och krav med betydelse för att kunna genomföra uppdraget på ett bra sätt. I studien undersöks hur förutsättningarna för att utföra arbetet, i termer av arbetskrav och resurser i arbetet, hänger samman med återhämtning inom välfärdstjänstearbete i två kommuner. Uppdragsförutsättningarna har ett relativt högt förklaringsvärde gentemot återhämtning men de ingående variablerna bidrar i olika grad.

  • 45. Aronsson, Gunnar
    et al.
    Karlsson, Jan Ch
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för arbetsvetenskap.
    Tillit och tillitsproblem2001Ingår i: Tillitens ansikten / [ed] Aronsson, Gunnar & Jan Ch Karlsson, Lund: Studentlitteratur , 2001Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 46. Aronsson, Gunnar
    et al.
    Karlsson, Jan Ch
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för arbetsvetenskap.
    Tillitens ansikten2001Bok (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Tillit förefaller vara en genomgående och viktig dimension av vardagslivet. Men tilliten har många ansikten - och de tycks inte alla vara leende och vänliga. Kanske kan brist på tillit till och med vara av godo ibland. Tillit har under de senaste decennierna blivit ett centralt tema i de flesta beteende- och samhällsvetenskapliga ämnena. Även om tillitsdebatten kan härledas till 400-talet f.Kr., eller till det moderna västerländska samhällets begynnelse på 1600-talet, så är tillit ett aktuellt tema. En fråga är varför det just nu blivit ett sådant ökat intresse för tillitens problem. Flera av bokens författare föreslår - mer eller mindre explicit - svar på frågan. I samtliga fall handlar det om förändringar hos individer, i organisationer eller i samhället - förändringar som gjort tillitsfrågorna tydliga

  • 47.
    Aronsson, Gunnar
    et al.
    Stockholms universitet.
    Mellner, Christin
    Stockholms universitet.
    Illegitima arbetsuppgifter och identitet - En introduktion2016Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 22, nr 3/4, s. 28-46Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Stressreaktioners styrka beror inte bara på hur mycket och hur ofta människor arbetar utan hör även samman med ett arbetsuppdrags sociala innebörd. Forskningen om illegitima arbetsuppgifter och stress inkluderar denna sociala aspekt, vilken antas vara relaterad till individens självuppfattning och identitet. I artikeln introduceras en modell om illegitima uppgifter som identitetsrelevanta stressorer. Dessutom redovisas en empirisk studie av tre yrkesgrupper kring sambandet mellan identitetsrelevanta stressorer och ohälsoreaktioner.

  • 48.
    Arvidson, Markus
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Axelsson, Jonas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Att teoretisera lojalisering: Reflektioner över lojalitet som process2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 49.
    Arvidson, Markus
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Axelsson, Jonas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Lojalitet och lydnad2016Ingår i: Inkluderande och hållbart arbetsliv: Book of abstracts – FALF 2016, 13–15 juni 2016, Östersund, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 50.
    Arvidson, Markus
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    Axelsson, Jonas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Lojalitetens sociala former - Om lojalitet och arbetsliv2014Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 20, nr 1, s. 55-64Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I följande artikel görs en teoretisk utveckling av begreppet lojalitet. Begreppet används idag på ett common sense-artat sätt och därmed riskerar begreppet att få bristfällig förklaringskraft. Till exempel betonas alltför ofta vertikala relationer med hjälp av begreppet. I artikeln presenteras fyra sociala lojalitetsformer i syfte att frambringa ett skarpare lojalitetsbegrepp som kan användas inom exempelvis arbetslivsforskningen.

1234567 1 - 50 av 1198
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf