Denna uppsats handlar om implementering av Lean-konceptet i praktiken. Syftet är att utreda vilka faktorer som kan påverka personal inom en organisation, att trots vetskap, inte implementera ett koncept i praktiken. Här har studien valt att se närmare på Migrationsverket, som är en statlig organisation som har infört ett Lean-koncept. 

En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med handläggare vid en mottagningsenhet inom Migrationsverket. Sammanfattningsvis, trots införandet av Lean koncept i receptionen på den svenska Migrationsverket, är det svårt för tjänstemän att använda det på grund av olika faktorer såsom: stress, utmaningen att arbeta smidigare, hög arbetsbelastning, hög grad av administrativt arbete.

Yrket som fastighetsmäklare kräver en hel del tid, ansträngning och framför allt tillgänglighet, av individen. Yrkets flexibilitet och gränslöshet, som med dagens tekniska utveckling ökat, leder till att arbetet inkräktar på det övriga livet. Att framgångsrikt kunna balansera kraven från arbetet med det privata livet, utan att låta en sfär undertrycka den andra, kan anses vara problematiskt för en fastighetsmäklare. Frågan är då hur de klarar av att kombinera det krävande arbetet med ett familjeliv? Syftet med studien är att öka förståelsen för hur mäklare lyckas kombinera arbetsliv med familjeliv. Vi ville därmed ta reda på hur och om fastighetsmäklare lyckas uppnå balans, vilka konflikter de upplever, samt hur de hanterar kraven från arbete och från familj. Detta gjordes med teorier relaterade till Work-Life Balance och genus. En kvalitativ undersökningsmetod användes i studien för att besvara frågeställningarna där vi använde oss av intervjuer för att samla in data. Vi genomförde nio intervjuer, varav fyra var män och fem kvinnor. Dessa valdes utifrån vissa kriterier; de skulle arbeta som fastighetsmäklare på heltid och ha barn. Dock intervjuades även fastighetsmäklare i form av franchisetagare. Resultatet visar att det beror på individuella faktorer och förutsättningar, för hur väl fastighetsmäklarna lyckas uppnå balans. Fastighetsmäklaryrket innebär obekväma arbetstider, stora krav på tillgänglighet och en gränslöshet, som kan försvåra balansen för individen. Faktorer som främjar balansen och underlättar kraven visar sig vara: flexibilitet i arbetet, stöd från omgivningen (framför allt stöd från en partner), att sätta gränser för sig själv och mot kunder, samt att ha passion för arbetet. De visar sig även i undersökningen att det finns vissa könskillnader. De kvinnliga mäklarna var mer familjeorienterade och tog ett större ansvar för sysslorna i hemmet medan de manliga mäklarna var mer arbetsorienterade och tog ett mindre ansvar i hemmet. Däremot kan vi utifrån resultatet inte se att kvinnliga mäklare har större svårigheter att kombinera sfärerna arbete och familj, trots skillnaden i prioriteringar mellan könen. Detta beror till stor del på att mäklarna har egna tillvägagångssätt för att klara av kraven från familj och arbete, samt starkt stöd från partnern. En viktig del i att uppnå balans för mäklarna var just samarbetet med partnern samt en ansvarsdelning båda var nöjda med.

Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket och arbetsgivarna vill återskapa ett nationellt centrum för arbetslivsforskning i Stockholm. Vi bör inte fortsätta att reproducera bilden av att svensk arbetslivsforskning försvann när Arbetslivsinstitutet lades ned. Det finns många starka forskargrupper på universiteten ute i landet. Nu är det viktigt att vi ser till att de positiva signalerna blir verklighet på ett klokt sätt så att bredden i arbetslivsforskningen säkras.

Artikeln innehåller en diskussion om olika begrepp, synsätt och användning av kunskaper om arbetsmiljö och hur det har förändrats över tid i Sverige. Det gäller exempelvis hur kunskaper om psykosocial arbetsmiljö används för att förstå och diskutera ohälsa, styrning och utveckling – för individer, grupper och organisationer. Artikeln innehåller också reflektioner kring trender, framtid och några (eventuella) tankefällor och/eller språngbrädor i dagens och morgondagens arbetsliv när det gäller arbetsmiljö. Titeln ”Hundra år av långsamhet” markerar en viss otålighet över att förändringstakten och förändringsviljan inte alltid är så hög.

I Kirunagruvan kan vi under en period på 50 år följa förändringen av produktionsarbetet från ett tungt och farligt underjordsarbete till fjärrstyrning via modern teknik i en trygg kontorsmiljö. Syftet med artikeln är att reflektera över en kunskapsförvandling från äldre tiders hantverkskunnande med kroppsliga och tysta kunskaper till något nytt. I artikeln diskuterar vi hur individ och organisation skapar och återskapar kvalifikationer, identiteter och kön i mötet med ny teknik och nya organisationsformer.

Det emotionella lönearbetet kan innebära att sälja sitt leende, för att sprida en positiv och glad känsla hos de personer som bemöts. Enligt tidigare studier anses det vara ett krävande arbete, arbetstagaren blir en del av det företaget säljer. Det framkommer att arbetstagaren använder sig av olika strategier för att kunna hantera uppgifterna kring arbetet. Det visar sig att det finns outtalade krav och förväntningar från både kunder och arbetsgivare. Arbetet i en restaurang är en socialt etablerad roll och därmed finns förväntningar i uppträdandet hos den anställde. Att försöka uppfylla dessa förväntningar kan vara krävande och arbetstagaren kan uppfatta det som utmattande att behöva utföra ett emotionellt lönearbete. Det finns även uttalade krav kring hur arbetstagaren får uppträda och detta kan arbetsgivaren kontrollera via rutiner på arbetsplatsen eller andra kontrollverktyg som exempelvis mystery shoppers. 

Denna studie ämnar att skapa en ökad förståelse för hur kommunikationen har påverkats under hemarbetet, både formell och informell kommunikation. Studien genomfördes genom att intervjua åtta personer på ett företag för att få en insyn i deras upplevelse av den digitala kommunikationen. För att kunna analysera våra resultat har vi hämtat information om kommunikation och vi har använt oss av Shannon och Weavers (1948) kommunikationsmodell, samt Kaufmann och Kaufmanns (2016) kommunikationsmodell. 

I denna studie undersöks även hur balansen mellan fritid och arbetstid har påverkats av att medarbetare numera arbetar hemma. Arbetsplats och hem blir inte längre två åtskilda platser som de tidigare var, här tas begreppet Work Life Balance upp vilket innebär balans mellan fritid och arbetstid. 

Studiens resultat indikerar att den formella kommunikationen under Covid-19 pandemin inte har försämrats något nämnvärt, däremot så har den informella kommunikationen, kollegor sinsemellan, försämrats, då “småsnacket” försvinner under och efter möten, samt att man inte längre träffas fysiskt under exempelvis lunchrasten. Vidare visar resultatet också att feedback/återkoppling inte verkar ha förändrats något nämnvärt. Vissa av de vi intervjuade uppgav att den har försämrats lite mellan kollegor, men inte mellan en chef och medarbetare, men betonar vikten av att chefen tar ett större ansvar än tidigare, när man arbetar hemifrån på heltid. Slutligen kan vi se att majoriteten av medarbetarna på företag X inte upplever att deras balans mellan arbetstid och fritid har försämrats till följd av att arbeta hemma, utan de arbetade i lika stor utsträckning som de gjorde innan hemarbetet. 

Artikeln sammanfattar en undersökning av skogsarbetets förändring sedan 1900-talets början, under påverkan av en rationaliserings- och en humaniseringsprocess, med reflexioner över den gångna och framtida utvecklingen (Ager 2011, 2012, 2014a, 2014b). För tjugo år sedan inleddes en avhumanisering av arbetet som lett till rekryteringsproblem. Insatserna för att öka arbetets humankvalitet – önskvärt inte bara inom skogsbruket utan även generellt i det svenska arbetslivet – kan främjas av organisationsteoretisk förnyelse. Några tankar kring ett tidsanpassat humaniseringskoncept, som inkluderar viss språklig förnyelse, läggs fram.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.

Vilken betydelse har digitaliseringen för anställdas arbetskvalitet? I denna studie av två tillverkningsföretag inom svensk flygindustri visas hur detta är beroende av ledningens val av innovationsstrategi. I det ena företaget var strategin att genom digital teknik involvera flera kategorier av anställda i gemensamt beslutsfattande om konstruktioner och arbetsinstruktioner, vilket samtidigt både begränsade deras möjligheter att fatta beslut om det egna arbetet och ökade arbetstakten. I det andra företaget var strategin att genom digital teknik endast involvera en viss kategori av anställda i mer övergripande frågor, varvid en annan kategori av anställda inte bara uteslöts, utan också fick mindre beslutsutrymme när det gällde det egna arbetet.

Med utgångspunkt i fyra följeforskningsprocesser, där vi själva medverkat, diskuterar vi följeforskning som företeelse och rollen som följeforskare. Vår artikel ska ses som ett empiriskt exempel i anslutning till den debatt som Göran Brulin, Karin Sjöberg och Lennart Svensson initierade genom artikeln ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt” (publicerad i Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 15, nr 1, våren 2009).

De flesta kommuner erbjuder sommarjobb till gymnasieungdomar. Vi har undersökt om denna arbetslivserfarenhet påverkar flickors framtida arbetsinkomster. Vi följde 1 447 flickor i fem till tolv år efter avslutat gymnasium. Flickorna hade under sitt första gymnasieår ansökt och slumpmässigt tilldelats sommarjobb av Falu kommun. Effekten av sommarjobbserfarenheten på arbetsinkomsten var positiv och betydande för dem.

Arbetslivsforskningen studerar frågor som är högst relevanta för samhället. Det är mycket viktigt att forskningen håller god kvalitet. Svensk arbetslivsforskning håller en god eller mycket god vetenskaplig standard och har så gjort i åtminstone ett par decennier till följd av de stora satsningar som gjorts genom åren. Sådan forskning har överförts till förändringar i arbetslivet. Medlen till denna typ av forskning har minskat de senaste åren; först med omläggningen av forskningsfinansieringen och sedan i samband med nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. Vi har för FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) genomfört en kartläggning och analys av utvecklingen av arbetslivsforskningen i Sverige. Denna artikel sammanfattar vår rapport till FAS.

Löner och andra former av ersättningar som till exempel avtalsförsäkringar för anställda är ofta i fokus för såväl nyhetsflödet som statistik och forskning baserad på den. Regelbundet publiceras statistik om löner för olika grupper, arbetsmarknadens parter bevakar utvecklingen för egna och andra grupper, medlare arbetar för en nå lösningar och jämförelser görs av lönenivåer och andra villkor mellan länder. Officiell lönestatistik publiceras regelbundet. Den goda tillgången på statistik underlättar forskningen vad gäller löner. När det finns konflikter mellan parterna på arbetsmarknaden, blir uppmärksamheten mycket stor speciellt då inte bara de direkt involverade påverkas utan också allmänheten. Ett av många exempel är den konflikt som SAS och piloternas fackförening hade tidigare i år.

Att vara chef inom en kommunal förvaltning innebär att utgöra en del av kommunens multifunktionella organisering, som i stor utsträckningstyrs av lagstiftning. Organisationen är skattefinansierad och förväntasbeakta delvis motstridiga krav såsom transparens, representation, kontroll, medbestämmande, likabehandling, öppenhet, offentlighet samt insyn i beslutsprocesser. Positionen kan närmast beskrivas som en balansakt där chefen i sin vardagsverklighet måste förhålla sig till de olika krav och förväntningar som ställs av politiker, medborgare och medarbetare. I chefskapet ingår även intern och extern informationsöverföring och ett ständigt flöde av horisontella och vertikala interaktioner. I föreliggande studie har en multimetodisk forskningsansats tillämpats i syfte att ringa in 202 kommunala chefers kommunikation genom användandet av olika digitala verktyg. Resultatet visar att de digitala verktyg som cheferna använde i sitt arbete förenklade och effektiviserade kommunikationen inom och utanför organisationen. Ett återkommande dilemma var att cheferna hade svårt att leva upp till normen om hur en chef bör vara. Fysisk närvaro i de verksamheter som man hade ansvar för upplevdes som ouppnåeligt, men tycktes heller inte krävas av medarbetarna. Organisationens digitala arbetsmiljö blev då ett sätt för cheferna att vara tillgängliga och skapa en kollaborativ kommunikation, något som stödjer idén om ett ledarskap, präglat av support.

Companies and projects often face the challenge of creating something new to increase their competitiveness. In this process of creating something new creativity is an important factor. By using a creative approach and utilizing creative processes new innovations emerges. An industry that has grown in recent years is the computer games industry. Competition is fierce and for the companies to succeed, the product need that extra something to make it stand out among all the produced games.

The project manager's role in the creative process and the ability to be creative within a distance based company is not something highlighted by previous research. This formed the basis of our research question:

How do project managers act to create conditions for creativity among employees in a remotely organized computer game company?

To answer our question, we chose to make a descriptive case study. The project is based in the Nordic countries with employees worldwide. It is altogether a distance based project with no shared workspace. We interviewed the projects two project managers, and supplemented with a qualitative survey amongst the employees. The collected material was analyzed with a methodology inspired by Grounded Theory and previous research results.

Three approaches of how the project managers act to promote creativity are evident in their stories. These approaches are trust, availability and tolerance. They form the basis of our model on how the project managers in this case act to promote employee creativity. Besides the three approaches, two concepts emerged as important tools for creativity in the project: motivation and communication. Our conclusion can be described as follows:

Motivation provides the conditions for creative thinking. By building an organization where project leaders show trust in the ability of employees, and allows tolerance to be a watchword for collaboration, project managers work to improve employee motivation. This will create opportunities for creativity among the employees in this distance based project. Communication is essential for creative work in the project and virtual means of communication a way to increase availability.

I artikeln undersöks behovsanställdas relation till tillsvidareanställda, vilka problem som kan uppstå i relationerna mellan grupperna och hur behovsanställda bemöter dessa. Med utgång i Lysgaards teori om de underordnades arbetarkollektiv pekar resultaten på att bristande närhet, likhet och gemensam problembild bidrar till att behovsanställda hamnar utanför gemenskapen och behandlas kränkande. Tre handlingsstrategier som används för att möta problemen har identifierats. I artikeln framhålls att strategierna riskerar att reproducera situationen.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för distansarbetets konsekvenser under Covid- 19 pandemin och hur det har påverkat den psykosociala arbetsmiljön. I och med att Covid-19 pandemin har pågått i över ett år är det intressant att undersöka vilken omställning arbetstagare har fått genomgå och hur det har påverkat den psykosociala arbetsmiljön. Arbetets teoretiska referensram är utgångspunkten för hur det insamlade materialet har behandlats och bearbetas. Det empiriska materialet införskaffades via nio stycken intervjuer, samtliga respondenterna tillhör samma arbetsplats och företag. Covid-19 pandemin bidrog till att distansarbete kunde införas i företaget, som tidigare mer eller mindre endast utfördes på det fysiska kontoret. Dessutom introducerades det nya kommunikationssättet Microsoft Teams. På grund av pandemin utförs distansarbetet i större omfattning än vad respondenterna önskar. Pandemin bidrar också till en avsaknad för sociala interaktioner. Även belöningar i form av sociala tillställningar minskade på grund av risken för smittspridning. Vidare visar intervjuresultatet på en delad uppfattning kring det sociala stödet i fråga om feedback och samarbete. Däremot har distansarbete bidragit till mer produktivt arbete och egenkontroll. Det återfinns till viss del gynnsamt förhållande mellan högstressarbeten och arbete hemifrån. Slutsatsen lyfter skillnaden mellan påverkan från Covid-19 pandemin och påverkan från distansarbete.

Nästan 30 år efter det att begreppet flexibilitet i arbetslivet kom i bruk råder det fortfarande stor osäkerhet om vad begreppet innebär och hur vanligt det egentligen är. I artikeln diskuteras flexibilitet utifrån en representativ studie av den svenska arbetskraften. I studien konstateras att både traditionellt organiserade och helt fria arbeten är relativt ovanliga. Däremot är flexibla arbetsvillkor desto mer vanligt förekommande och spridda i varierande grad bland den svenska arbetskraften.

När den högre utbildningen avregleras får universitet  och högskolor själva bestämma hur de ska organisera sin verksamhet. Det sker även i den övriga västvärlden, liksom i den övriga svenska offentliga sektorn. Frågan är dock vad ett sådant självbestämmande egentligen är värt. Avregleringen lämnar nämligen lärosätena att konkurrera med varandra på en allt snävare och alltmer standardiserad spelplan, vilket i sin tur tvingar dem till långtgående rationaliseringar och prioriteringar.

Med hjälp av tidigare outnyttjade data från 1960-talets slut undersöks kvinnors, men också deras makars, inställning till gifta mödrars förvärvsarbete vid tiden för hemmafruepokens övergång i tvåförsörjarfamilj. Sambandet mellan attityder och förvärvsarbete analyseras också. Strukturerade intervjudata från Metropolitundersökningen (n=3184) används. Resultaten visar att kvinnor med högre utbildningsnivå var mer positiva till gifta mödrars förvärvsarbete än kvinnor med lägre utbildningsnivå. Kvinnor med högre utbildningsnivå hade också större möjlighet att låta attityderna styra de egna valen, medan valen för kvinnor med lägre utbildningsnivå i större utsträckning tycktes styras av demografiska och socio-ekonomiska faktorer, såsom ålder, antalet hemmavarande barn och makens yrke.

I samband med covid-19 pandemins utbredning tvingades arbetsgivare ställa om sina verksamheter. Pandemin blev en sjukvårdskatastrof men också en kris med sociala och emotionella konsekvenser för arbetstagare. Syftet med denna artikel, som har ett emotionssociologiskt perspektiv, är att sondera förekomsten av hot mot det sociala självet inom arbetslivet som tar sig uttryck i termer som signalerar skam eller skamrelaterade känslor och beteenden, som kan kopplas till pandemin. Hotet mot det sociala självet kan vara avsiktligt eller oavsiktligt och bestå av beteenden och gester som upplevs som nedsättande och i termer av mobbning, kränkningar, förödmjukelser, trakasserier eller organisatoriska ingrepp och förändringar.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få djupare förståelse för förskollärarnas och barnskötarnas upplevda organisatoriska arbetsvillkor så som de beskrevs i vittnesmålen i den 689-sidor långa förskoleuppropet #pressatläge. Studien baserades på anonymiserade vittnesmål från personal i barnomsorgen från hela Sverige. Analysen av datamaterialet resulterade i tre huvudsakliga teman: a) prekariserande arbetsförhållanden, b) förskolemiljön som en krisplats och c) barns utsatthet nu och i framtiden. Slutsatsen av studien visar att konsekvenser av dåliga arbetsvillkor i en kvinnodominerad yrkesgrupp är kortsiktiga i form av psykisk ohälsa men också långsiktiga vad gäller barnens bästa och verksamhetens framtida utveckling.

In the literature there is a common belief that project management is a general theory that is mainly

about techniques and/or tools used for planning, budgeting, and control. This view has lately been

questioned due to the fact that it does not give a complete picture of what a project manager actually

does in their daily work. By including other skills, such as, skills for communication, team building,

and leadership, a more complete picture of the project management role may be provided. Project

management research needs more empirical data from project managers about what their role as project

manager actually means. The purpose of this study is to investigate what it means to work as a project

manager in small and medium sized organizations. Empirical data is planned to be gathered (in the

county of Värmland, Sweden) from May through October 2012, using semi-structured interviews and

participant observations of project managers working in a multi-project management environment.

Three overlapping analyzes techniques will be used to analyze the gathered data: thematic analysis,

grounded theory, and narrative analysis. By using these techniques, hopefully this article will expand the

knowledge and the understanding what a project manager actually does in their daily work.

Vi valde att utföra vår studie på poliser i yttre tjänst då de har mest kontakt med allmänheten vilket ställer unika krav på dem vilket i sin tur skapar en speciell arbetsmiljö. Detta gjorde det intressant för oss att genomföra studien på denna yrkesgrupp. Studien har skett genom att se till de anställdas perspektiv. Vår studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse gällande poliser i yttre tjänsts upplevelse kring deras work-life balance, deras psykosocial arbetsmiljö samt deras motivation i arbetet. Vi har valt att göra en kvalitativ studie bestående av fem polismän och tre poliskvinnor från ett kontor i Mellansverige. Vi har använt en kvalitativ ansats i vårt val av metod och det empiriska materialet har insamlats med hjälp av åtta intervjuer.

Vi utformade vårt teorikapitel med litteratur och tidigare forskning. Studiens teoretiska referensram redogör för både modeller och teorier, bestående av segmenteringsmodellen, spill- över teorin, konfliktteorin, krav-kontroll- och stödmodellen samt Herzbergs tvåfaktorsteori. Dessa teorier och modeller ligger till grund för hur vi sedan har analyserat vårt empiriska material. Det kapitlet består av tre övergripande områden med tillhörande delområden. Våra huvudområden är ”work-life balance” och ”Psykosocial arbetsmiljö”. I enlighet med dessa utformade vi delområden. Resultatet av våra intervjuer redovisas genom citat och återberättelser som vi har analyserat utifrån den teoretiska referensramen. I vår studie visar resultatet att poliser i yttre tjänst upplever sin work-life balance olika beroende på individuella omständigheter i form av familjesituation, om det finns närstående släkt eller familj som underlättar för uppkomsten av denna balans, arbetstider för partner och sig själv. Resultatet visar att majoriteten av respondenter upplever sin work-life balance relativt bra, dock kan vi utläsa att det råder en form av obalans vilket vi diskuteras i kapitlet ”analys och resultat”. Det framgår även tydligt att det är gemenskapen, gruppdynamiken samt möjlighet till kompetensutveckling som har störst betydelse för deras motivation i arbetet. I analysen visas att deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön präglas av stöd från kollegorna, deras närmsta gruppchef, gruppdynamik samt gemenskap. Vi avslutar studien med en sammanfattande diskussion samt förslag till vidare forskning.

Syftet med vår studie är att undersöka om de privata angelägenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig från de privata angelägenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda på vad det är för privata angelägenheter de ägnar sig åt och om det är någon skillnad på vad de gör beroende på vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att ägna sig åt under arbetstid på denna arbetsplats vill vi därför ta reda på hur både medarbetarna och cheferna förhåller sig till organisationens personalpolicy.

Vår teoretiska referensram består av två huvudsakliga områden. Det första inleds med en grundläggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bättre bild av vad privata angelägenheter är, och vilka former av både organisatoriskt olydnad och privata angelägenheter som finns. Vidare berörs också hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad. Den första delen av teorin avslutas med orsaker som kan ligga till grund för konflikt på arbetsplatsen. Den andra delen av teorin består av resonemang kring vad som kan ligga till grund för att de anställda ägnar sig åt privata angelägenheter under arbetstid. Orsaker kan exempelvis vara bristande autonomi och tillit, samt att den anställde behöver en paus. Sedan avslutas den teoretiska referensramen med åtta propositioner för situationer där anställda bör tillåtas använda internet för personligt bruk. Med denna uppbyggnad strävar vi efter att ge läsaren en god insikt i ämnet.

Eftersom vi ville undersöka individernas handlingar utförde vi en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi intervjuade två grupper, en grupp medarbetare och en grupp med chefer. Vi valde två grupper för att i efterhand kunna jämföra om det är någon skillnad mellan vilka privata angelägenheter som förekommer i respektive grupp. Vi kom fram till att det förekommer samma typer av privata angelägenheter i båda grupperna. Båda grupperna ägnar sig åt att prata med kollegor samt att surfa privata ärenden på internet under arbetstid. Det som skilde sig var att det framkom att medarbetarna också ägnar sig åt att ringa privata samtal samt att skicka privata sms och mail vilket inte framkom under intervjuerna med cheferna. Cheferna hade en mycket generös inställning till utförandet av privata angelägenheter under arbetstid, de ansåg att det var helt okej att ägna sig åt detta så länge de anställda utförde arbete som behövdes för dagen. Vi kom också fram till att det inte fanns någon personalpolicy angående detta, men att de flesta trodde att en sådan fanns. Vi kunde därför inte besvara hur de anställda förhöll sig till den. Det fanns två anledningar till att respondenterna ägnade sig åt att prata med kollegor och surfa privata ärenden under arbetstid. De uppgav att det var för att de var i behov av en paus från sitt arbete samt att de menar att tala med kollegor främjar ett trevligt arbetsklimat.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka hur ledares ledarskap förändrats då medarbetarna arbetar på ett hybridarbetssätt. Uppsatsen undersöker, genom en kvalitativ ansats, hur ledare under och efter Covid-19 har agerat i det nya hybrida arbetssättet och deras inställning till det. En konsekvens av Covid-19 är ett förändrat arbetssätt för anställda med ett arbete som går att utföra även i hemmet. Från en arbetskultur som innebar att alltid arbeta på kontoret till att kunna utföra arbetsuppgifterna även i hemmet. “Det nya normala” är ett sätt att se på dagens arbetsliv och syftar till förändringen i hybrida arbetsförhållanden. Studiens teoretiska referensram tar upp begrepp och modeller som är relevanta för att diskutera och besvara syftet utifrån empirin. Studiens kvalitativa undersökning består av åtta respondenter som har och har haft en ledarposition både innan och efter Covid-19, detta för att kunna jämföra och samtala om “Det nya normala” under intervjun. Vi kom fram till att det fanns två framträdande inställningar. En inställning förespråkade ett mer digitaliserat arbetssätt och en positiv bild av hybridarbete och den andra inställningen upplevde att hybridarbete inte går att ersätta kommunikationen och samhörighetskänslan som finns vid platsförlagt arbete.

Denna studie avser att undersöka vad personer tillhörande generation Y motiveras av. Studiens frågeställningar är följande: Vilka behov upplever personerna att de har i sitt arbete? Hur behåller man personer tillhörande generation Y i sin organisation? Vilka egenskaper i ett arbete är det som är motiverande enligt personer tillhörande generation Y? Syftet med uppsatsen är att skaffa ökad kunskap om vad personer tillhörande generation Y på industriföretag i mellersta Sverige motiveras av.

Studiens population är personer tillhörande generation Y. De teorier som studien har använt för att beskriva fenomenet motivation är: Self-determination teori, Herzbergs tvåfaktorteori, Self-efficacy, Expectancy teori. Samt en teori om hur man konkret kan öka motivationen hos individer på en arbetsplats: målsättningsteori.

Detta är en kvalitativ studie som har använt intervjuer som datainsamlingsteknik. Sju personer tillhörande generation Y som arbetade inom industrin intervjuades. Intervjun som utfördes var halvstrukturerad, vilket gav studien ett rikt material att arbeta med.

Studiens resultat visar på att personerna inte har ett genuint intresse av själva arbetet utan använder det som ett medel för att leva på fritiden. De ser även arbetet som en plikt, man skall göra sin del av kakan. Finns vissa egenskaper i arbetet som gör att personerna trivs på deras arbete, vilka är: kompetent ledarskap, yrket har hög status i deras samhälle, en bra lön, bra arbetsförhållande, bra arbetskollegor samt att arbetet ligger nära deras egna boende. Studiens resultat redogör även för behov som ökar motivationen hos medarbetarna, dessa var: feedback, flexibilitet i arbetet, konkret målsättning, meningsfulla arbetsuppgifter samt variation och utvecklingsmöjligheter. 

Studiens resultat visade även att det fanns saker som ogillades i arbetet och som kunde hindra motivationen, dessa saker var: orättvisa, dåligt arbetstempo & understimulerade arbetsuppgifter och kontroll. Avslutningsvis är det värt att diskutera ifall det är möjligt att generalisera egenskaper hos en hel generation.

Resultatet visar på att självledarskap och innovation i ett delat ledarskap upplevs på samma positiva sätt som i teorin både från ett ledarskapsperspektiv och ett medarbetarperspektiv. Upplevelser av ansvarsfördelningen visar sig stämma överens med teorin då bägge perspektiven anser att ansvar är något som enkelt kan delas. Otydligheter i roller upplevs olika utifrån de två perspektiven. Ledare antyder att det kan ses som en tillgång eftersom gemensamma och fly-tande roller möjliggör en trygghet och mindre sårbarhet ur ett organisatoriskt perspektiv. Med-arbetarna påpekar hur viktigt det är med en tydlig rollfördelning för att undvika frustation och förvirring. Resultatet kan även tolkas om hur viktigt det är med olika ledarskapsstilar, vilket är raka motsatsen mot vad som presenteras i teorin. Personkemi mellan de som delar ledarskapet visar sig vara något väsentligt, precis som i teorin. Resultatet antyder även på en överensstäm-melse mellan teori och praktik gällande tillsättandet av en ny ledare, då ledarna beskriver hur positivt det varit att de själva fått välja vem som ska tillsättas.

Etableringsreformen genomfördes under 2010 av den förra regeringen för att underlätta och påskynda integrationen av nyanlända flyktingar och deras anhöriga. Reformen innebar att ansvaret för de nyanländas etablering överfördes från kommunerna till Arbetsförmedlingen. I den här artikeln analyserar vi reformens effekter på de nyanländas sysselsättning, löneinkomster och deltagande i utbildning ett, två och tre år efter beviljat uppehållstillstånd på basis av registerdata från SCB över samtliga nyanlända.

Uppsatsen behandlar rekryteringsprocessen samt hur man kan identifiera och undvika psykopater vid chefsrekrytering. Syftet är att undersöka hur HR-personal och bemanningsföretag går till väga vid rekrytering samt hur väl rekryteringsprocessen fungerar för att undvika psykopater. Syftet är också att undersöka hur rekryteringsansvariga ser på fenomenet psykopater i arbetslivet och hur dessa kan anses vara en felrekrytering. 

I uppsatsen används inte den medicinska definitionen av begreppet psykopat. När vi nämner psykopater i uppsatsen krävs endast att personen uppvisar vissa personlighetsdrag som enligt teorin anses vara psykopatiska.  I den teoretiska referensramen går vi djupare in på vad som avses med begreppet psykopat, egenskaper hos dessa personer och vilken problematik de kan orsaka på arbetsplatser. Teorin behandlar också rekrytering och att man bör vara så noggrann som möjligt vid rekryteringens olika delmoment för att kunna undvika psykopater. Särskilt viktigt är skapandet av kravprofil och referenstagningen. I teorin framkommer även att en felrekrytering bland annat är att kandidaten inte klarar av att utföra sitt arbete eller att förväntningarna hos kandidaten inte stämmer överens med tjänsten. Vi redogör också för vad som kan orsaka en felrekrytering samt vilka problem detta kan leda till hos organisationerna.

För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod använts vid genomförandet av undersökningen. Sex intervjuer har genomförts, varav tre var med personer som arbetar på HR-avdelningar inom offentlig sektor, en som arbetar på en HR-avdelning inom privat sektor samt två personer som arbetar på bemanningsföretag. Vårt resultat och analys visar att respondenterna i stort använder sig av en liknande rekryteringsprocess, men att noggrannheten i de olika metoderna skiljer sig åt mellan respondenterna. Det visar sig ha stor betydelse för hur säkra processerna är gällande att undvika psykopater. Skillnaderna märks också inom organisationerna, där de är mer noggranna vid chefsrekrytering eller rekrytering av känsliga befattningar. Resultatet visar skillnader mellan bemanningsföretag och HR-avdelningar. Bemanningsföretagen har både säkrare processer vad gäller att undvika psykopater samt större medvetenhet om fenomenet psykopater i arbetslivet. Undersökningen har som utgångspunkt att psykopater är en felrekrytering vilket också bekräftas i resultatet. Ett intressant resultat som dock framkom i undersökningen är att psykopater inte alltid behöver vara en felrekrytering utan i vissa sammanhang kan ses som en fördel. 

Syftet med vår studie är att analysera hur den sociala och organisatoriska arbetsmiljön upplevs av de anställda på ett värmländskt järnverk och hur arbetsmiljön påverkar arbetstillfredsställelsen. Vi vill också undersöka om det är några skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda när det kommer till den upplevda arbetsmiljön. Genom att använda oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning har vi genomfört en totalundersökning på fallföretaget. Företaget har 166 anställda och vi erhöll 103 besvarade enkäter.

Utifrån litteratur och tidigare forskning redogörs i den teoretiska referensramen för hur arbetsmiljöfrågor växt fram i Sverige, från att mestadels handlat om den fysiska arbetsmiljön till att även innefatta psykosociala faktorer. Därefter redogörs för teorier kring krav, kontroll och socialt stöd följt av en beskrivning av arbetstillfredsställelse och olika faktorer som kan påverka den upplevda arbetstillfredsställelsen. Sedan ges en beskrivning av arbetare och tjänstemän och de skillnader som de olika positionerna kan innebära.

Resultatet med efterföljande analys visar att  majoriteten av de anställda upplever att de har höga krav i sitt arbete, men en stor andel upplever också att de själva kan kontrollera sin arbetsbörda och sin arbetstakt. Majoriteten anser sig uppleva ett högt socialt stöd från sina kollegor medan det sociala stödet från chefer upplevs vara mer spritt. Resultatet tyder på att högre nivåer av kontroll, möjlighet att använda sina kunskaper och utvecklas samt ett högt socialt stöd från chefer påverkar arbetstillfredsställelsen positivt. Däremot syns inte lika stor påverkan på den upplevda arbetstillfredsställelsen när det kommer till krav och socialt stöd från kollegor. Det finns skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda när det kommer till vissa aspekter av arbetsmiljön. De kollektivanställda upplever mer fysiskt krävande arbete medan tjänstemännen upplever högre nivåer av kontroll i sitt arbete. Tjänstemännen har också större möjlighet till tillräckligt med resurser, omväxlande arbetsuppgifter och kompetensutveckling. 

Syftet med undersökningen är att få en förståelse för medarbetarnas upplevelse av en organisationsförändring på ett företag i den privata sektorn. Studien syftar även till att ta reda på vilka faktorer som skulle kunna påverka upplevelsen. I studien har en kvalitativ metod använts med intervjuer som datainsamlingsteknik varav totalt har nio intervjuer genomförts. Åtta av intervjuerna skedde med medarbetare på företaget och en intervju med en person ur ledningsgruppen. Resultatet av undersökningen visar på faktorer som har betydelse för upplevelsen varav företagets geografiska läge hade störst betydelse för upplevelsen av förändringen, då det bidrog till en upplevelse av meningsfullhet med förändringen. Detta till trots att deltagarna var missnöjda med stora delar av förändringen. De upplevde de ändå en meningsfullhet med den eftersom företaget kunde leva vidare och alla anställda fick behålla sin anställning. Resultatet visar också att det geografiska läget bidrog till en upplevelse av att förändringen till en viss grad var påtvingad, då det fanns få andra alternativ på arbetsmarknaden. Alternativet till förändringen upplevdes dessutom vara att företaget skulle varsla en stor del av personalstyrkan, vilket upplevdes som ett ännu sämre alternativ. Därför accepterade deltagarna ändå i stor utsträckning förändringen trots att de inte var nöjda med den.