Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 896
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Abdul Hamid, Nahed
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Lean-koncept i praktiken: En studie om implementeringen av Lean-koncept i en statlig organisation2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om implementering av Lean-konceptet i praktiken. Syftet är att utreda vilka faktorer som kan påverka personal inom en organisation, att trots vetskap, inte implementera ett koncept i praktiken. Här har studien valt att se närmare på Migrationsverket, som är en statlig organisation som har infört ett Lean-koncept. 

    En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med handläggare vid en mottagningsenhet inom Migrationsverket. Sammanfattningsvis, trots införandet av Lean koncept i receptionen på den svenska Migrationsverket, är det svårt för tjänstemän att använda det på grund av olika faktorer såsom: stress, utmaningen att arbeta smidigare, hög arbetsbelastning, hög grad av administrativt arbete.

  • 2.
    Abdul Majid, Soran
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Brandt-Hansen, Marcus
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Mäklare tjugofyrasju: En studie om hur mäklare lyckas kombinera arbete och familjeliv2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Yrket som fastighetsmäklare kräver en hel del tid, ansträngning och framför allt tillgänglighet, av individen. Yrkets flexibilitet och gränslöshet, som med dagens tekniska utveckling ökat, leder till att arbetet inkräktar på det övriga livet. Att framgångsrikt kunna balansera kraven från arbetet med det privata livet, utan att låta en sfär undertrycka den andra, kan anses vara problematiskt för en fastighetsmäklare. Frågan är då hur de klarar av att kombinera det krävande arbetet med ett familjeliv? Syftet med studien är att öka förståelsen för hur mäklare lyckas kombinera arbetsliv med familjeliv. Vi ville därmed ta reda på hur och om fastighetsmäklare lyckas uppnå balans, vilka konflikter de upplever, samt hur de hanterar kraven från arbete och från familj. Detta gjordes med teorier relaterade till Work-Life Balance och genus. En kvalitativ undersökningsmetod användes i studien för att besvara frågeställningarna där vi använde oss av intervjuer för att samla in data. Vi genomförde nio intervjuer, varav fyra var män och fem kvinnor. Dessa valdes utifrån vissa kriterier; de skulle arbeta som fastighetsmäklare på heltid och ha barn. Dock intervjuades även fastighetsmäklare i form av franchisetagare. Resultatet visar att det beror på individuella faktorer och förutsättningar, för hur väl fastighetsmäklarna lyckas uppnå balans. Fastighetsmäklaryrket innebär obekväma arbetstider, stora krav på tillgänglighet och en gränslöshet, som kan försvåra balansen för individen. Faktorer som främjar balansen och underlättar kraven visar sig vara: flexibilitet i arbetet, stöd från omgivningen (framför allt stöd från en partner), att sätta gränser för sig själv och mot kunder, samt att ha passion för arbetet. De visar sig även i undersökningen att det finns vissa könskillnader. De kvinnliga mäklarna var mer familjeorienterade och tog ett större ansvar för sysslorna i hemmet medan de manliga mäklarna var mer arbetsorienterade och tog ett mindre ansvar i hemmet. Däremot kan vi utifrån resultatet inte se att kvinnliga mäklare har större svårigheter att kombinera sfärerna arbete och familj, trots skillnaden i prioriteringar mellan könen. Detta beror till stor del på att mäklarna har egna tillvägagångssätt för att klara av kraven från familj och arbete, samt starkt stöd från partnern. En viktig del i att uppnå balans för mäklarna var just samarbetet med partnern samt en ansvarsdelning båda var nöjda med.

  • 3.
    Abrahamsson, Kenneth
    Luleå tekniska universitet.
    Recension av publikationen Work without boundaries. Psychological perspectives on the new working life författad av Michael Allvin, Gunnar Aronsson, Tom Hagström, Gunn Johansson och Ulf Lundberg2013In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, no 4, 127-134 p.Article, book review (Other academic)
  • 4.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning (debatt)2015In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, no 2, 73-78 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket och arbetsgivarna vill återskapa ett nationellt centrum för arbetslivsforskning i Stockholm. Vi bör inte fortsätta att reproducera bilden av att svensk arbetslivsforskning försvann när Arbetslivsinstitutet lades ned. Det finns många starka forskargrupper på universiteten ute i landet. Nu är det viktigt att vi ser till att de positiva signalerna blir verklighet på ett klokt sätt så att bredden i arbetslivsforskningen säkras.

  • 5.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    Recension av Kerstin Waldenström och Annika Härenstams publikation How are good and bad jobs created? Case studies of employee, managerial and organisational factors and processes (Växjö: Växjö universitet, 2008)2009In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 15, no 2, 83-87 p.Article, book review (Other academic)
  • 6.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Johansson, Jan
    Luleå tekniska universitet.
    Hundra år av långsamhet: Exposé över begreppet psykosocial arbetsmilljö2013In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, no 2, 9-26 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln innehåller en diskussion om olika begrepp, synsätt och användning av kunskaper om arbetsmiljö och hur det har förändrats över tid i Sverige. Det gäller exempelvis hur kunskaper om psykosocial arbetsmiljö används för att förstå och diskutera ohälsa, styrning och utveckling – för individer, grupper och organisationer. Artikeln innehåller också reflektioner kring trender, framtid och några (eventuella) tankefällor och/eller språngbrädor i dagens och morgondagens arbetsliv när det gäller arbetsmiljö. Titeln ”Hundra år av långsamhet” markerar en viss otålighet över att förändringstakten och förändringsviljan inte alltid är så hög.

  • 7.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Johansson, Jan
    Luleå tekniska universitet.
    Andersson, Eira
    Luleå tekniska universitet.
    Från bergets djup till sjunde himlen2010In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 16, no 4, 11-29 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I Kirunagruvan kan vi under en period på 50 år följa förändringen av produktionsarbetet från ett tungt och farligt underjordsarbete till fjärrstyrning via modern teknik i en trygg kontorsmiljö. Syftet med artikeln är att reflektera över en kunskapsförvandling från äldre tiders hantverkskunnande med kroppsliga och tysta kunskaper till något nytt. I artikeln diskuterar vi hur individ och organisation skapar och återskapar kvalifikationer, identiteter och kön i mötet med ny teknik och nya organisationsformer.

  • 8.
    Adolfsson, Caroline
    et al.
    Karlstad University.
    Eriksson, Jenny
    Karlstad University.
    "...nu har jag inga miner kvar": En kvalitativ studie om restauranganställdas upplevelser av det emotionella lönearbetet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det emotionella lönearbetet kan innebära att sälja sitt leende, för att sprida en positiv och glad känsla hos de personer som bemöts. Enligt tidigare studier anses det vara ett krävande arbete, arbetstagaren blir en del av det företaget säljer. Det framkommer att arbetstagaren använder sig av olika strategier för att kunna hantera uppgifterna kring arbetet. Det visar sig att det finns outtalade krav och förväntningar från både kunder och arbetsgivare. Arbetet i en restaurang är en socialt etablerad roll och därmed finns förväntningar i uppträdandet hos den anställde. Att försöka uppfylla dessa förväntningar kan vara krävande och arbetstagaren kan uppfatta det som utmattande att behöva utföra ett emotionellt lönearbete. Det finns även uttalade krav kring hur arbetstagaren får uppträda och detta kan arbetsgivaren kontrollera via rutiner på arbetsplatsen eller andra kontrollverktyg som exempelvis mystery shoppers. 

  • 9.
    Ager, Bengt
    SLU.
    Skogsarbete förr, nu och i framtiden - och organisationsteoretisk förnyelse2014In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 20, no 1, 79-91 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln sammanfattar en undersökning av skogsarbetets förändring sedan 1900-talets början, under påverkan av en rationaliserings- och en humaniseringsprocess, med reflexioner över den gångna och framtida utvecklingen (Ager 2011, 2012, 2014a, 2014b). För tjugo år sedan inleddes en avhumanisering av arbetet som lett till rekryteringsproblem. Insatserna för att öka arbetets humankvalitet – önskvärt inte bara inom skogsbruket utan även generellt i det svenska arbetslivet – kan främjas av organisationsteoretisk förnyelse. Några tankar kring ett tidsanpassat humaniseringskoncept, som inkluderar viss språklig förnyelse, läggs fram.

  • 10.
    Agge, Ida
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Magioglou, Dimitra
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Polis, polis, kvinnogris: En studie om kvinnliga poliser i dagens samhälle2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.

  • 11.
    Ahnberg, Elisabeth
    et al.
    Dalarnas forskningsråd.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna.
    Messing, Jan
    Dalarnas forskningsråd.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna.
    Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik2010In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 16, no 3, 55-66 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i fyra följeforskningsprocesser, där vi själva medverkat, diskuterar vi följeforskning som företeelse och rollen som följeforskare. Vår artikel ska ses som ett empiriskt exempel i anslutning till den debatt som Göran Brulin, Karin Sjöberg och Lennart Svensson initierade genom artikeln ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt” (publicerad i Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 15, nr 1, våren 2009).

  • 12.
    Alam, Moudud
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Carling, Kenneth
    Högskolan Dalarna.
    Nääs, Ola
    Högskolan Dalarna.
    Sommarjobb, arbetslivserfarenhet och framtida arbetsinkomst2015In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, no 4, 26-40 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    De flesta kommuner erbjuder sommarjobb till gymnasieungdomar. Vi har undersökt om denna arbetslivserfarenhet påverkar flickors framtida arbetsinkomster. Vi följde 1 447 flickor i fem till tolv år efter avslutat gymnasium. Flickorna hade under sitt första gymnasieår ansökt och slumpmässigt tilldelats sommarjobb av Falu kommun. Effekten av sommarjobbserfarenheten på arbetsinkomsten var positiv och betydande för dem.

  • 13.
    Albin, Maria
    et al.
    Lunds universitet.
    Johansson, Gunn
    Stockholms universitet.
    Järvholm, Bengt
    Umeå universitet.
    Wadensjö, Eskil
    Stockholms universitet.
    Att säkra arbetslivsforskning av hög relevans och kvalitet2009In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 15, no 2, 55-68 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Arbetslivsforskningen studerar frågor som är högst relevanta för samhället. Det är mycket viktigt att forskningen håller god kvalitet. Svensk arbetslivsforskning håller en god eller mycket god vetenskaplig standard och har så gjort i åtminstone ett par decennier till följd av de stora satsningar som gjorts genom åren. Sådan forskning har överförts till förändringar i arbetslivet. Medlen till denna typ av forskning har minskat de senaste åren; först med omläggningen av forskningsfinansieringen och sedan i samband med nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. Vi har för FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) genomfört en kartläggning och analys av utvecklingen av arbetslivsforskningen i Sverige. Denna artikel sammanfattar vår rapport till FAS.

  • 14.
    Albonius, Jonas
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Information Systems and Project Management.
    Hagbok, Monica
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Information Systems and Project Management.
    Projektledning för kreativitet: En fallstudie om hur projektledare skapar förutsättningar för kreativitet i ett distansbaserat datorspelsutvecklingsprojekt2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Companies and projects often face the challenge of creating something new to increase their competitiveness. In this process of creating something new creativity is an important factor. By using a creative approach and utilizing creative processes new innovations emerges. An industry that has grown in recent years is the computer games industry. Competition is fierce and for the companies to succeed, the product need that extra something to make it stand out among all the produced games.

    The project manager's role in the creative process and the ability to be creative within a distance based company is not something highlighted by previous research. This formed the basis of our research question:

    How do project managers act to create conditions for creativity among employees in a remotely organized computer game company?

    To answer our question, we chose to make a descriptive case study. The project is based in the Nordic countries with employees worldwide. It is altogether a distance based project with no shared workspace. We interviewed the projects two project managers, and supplemented with a qualitative survey amongst the employees. The collected material was analyzed with a methodology inspired by Grounded Theory and previous research results.

    Three approaches of how the project managers act to promote creativity are evident in their stories. These approaches are trust, availability and tolerance. They form the basis of our model on how the project managers in this case act to promote employee creativity. Besides the three approaches, two concepts emerged as important tools for creativity in the project: motivation and communication. Our conclusion can be described as follows:

    Motivation provides the conditions for creative thinking. By building an organization where project leaders show trust in the ability of employees, and allows tolerance to be a watchword for collaboration, project managers work to improve employee motivation. This will create opportunities for creativity among the employees in this distance based project. Communication is essential for creative work in the project and virtual means of communication a way to increase availability.

  • 15.
    Alfonsson, Johan
    Göteborgs universitet.
    Permanent nykomling - Om behovsanställdas villkor2015In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, no 3, 7-22 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln undersöks behovsanställdas relation till tillsvidareanställda, vilka problem som kan uppstå i relationerna mellan grupperna och hur behovsanställda bemöter dessa. Med utgång i Lysgaards teori om de underordnades arbetarkollektiv pekar resultaten på att bristande närhet, likhet och gemensam problembild bidrar till att behovsanställda hamnar utanför gemenskapen och behandlas kränkande. Tre handlingsstrategier som används för att möta problemen har identifierats. I artikeln framhålls att strategierna riskerar att reproducera situationen.

  • 16.
    Allvin, Michael
    et al.
    Uppsala universitet.
    Mellner, Christin
    Stockholms universitet.
    Movitz, Fredrik
    Stockholms universitet.
    Aronsson, Gunnar
    Stockholms universitet.
    Den utbredda flexibiliteten: Ett försök att beräkna förekomsten av lågreglerade arbetsvillkor2012In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 18, no 1, 9-24 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Nästan 30 år efter det att begreppet flexibilitet i arbetslivet kom i bruk råder det fortfarande stor osäkerhet om vad begreppet innebär och hur vanligt det egentligen är. I artikeln diskuteras flexibilitet utifrån en representativ studie av den svenska arbetskraften. I studien konstateras att både traditionellt organiserade och helt fria arbeten är relativt ovanliga. Däremot är flexibla arbetsvillkor desto mer vanligt förekommande och spridda i varierande grad bland den svenska arbetskraften.

  • 17.
    Allvin, Michael
    et al.
    Uppsala universitet.
    Movitz, Fredrik
    Stockholms universitet.
    "Självständiga lärosäten": Om de förändrade villkoren för högre utbildning och universitetens normalisering2011In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 17, no 2, 59-73 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    När den högre utbildningen avregleras får universitet  och högskolor själva bestämma hur de ska organisera sin verksamhet. Det sker även i den övriga västvärlden, liksom i den övriga svenska offentliga sektorn. Frågan är dock vad ett sådant självbestämmande egentligen är värt. Avregleringen lämnar nämligen lärosätena att konkurrera med varandra på en allt snävare och alltmer standardiserad spelplan, vilket i sin tur tvingar dem till långtgående rationaliseringar och prioriteringar.

  • 18.
    Alneman, Therése
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Green, Amanda
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    "Det är ingen big deal!": En kvalitativ studie av mellanchefers syn på, samt utförande av privata angelägenheter under arbetstid2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 19.
    Alvesson, Mats
    Lunds universitet.
    Recension av Roland Paulsens avhandling Empty labor: Subjectivity and idleness at work (Uppsala universitet 2013)2013In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, no 3, 87-93 p.Article, book review (Other academic)
  • 20.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Palmquist, Linda
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    ”Bara man gör det man ska” - ”Det handlar ju om att ge och ta”: En kvalitativ studie om privata angelägenheter på arbetsplatser2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka om de privata angelägenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig från de privata angelägenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda på vad det är för privata angelägenheter de ägnar sig åt och om det är någon skillnad på vad de gör beroende på vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att ägna sig åt under arbetstid på denna arbetsplats vill vi därför ta reda på hur både medarbetarna och cheferna förhåller sig till organisationens personalpolicy.

    Vår teoretiska referensram består av två huvudsakliga områden. Det första inleds med en grundläggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bättre bild av vad privata angelägenheter är, och vilka former av både organisatoriskt olydnad och privata angelägenheter som finns. Vidare berörs också hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad. Den första delen av teorin avslutas med orsaker som kan ligga till grund för konflikt på arbetsplatsen. Den andra delen av teorin består av resonemang kring vad som kan ligga till grund för att de anställda ägnar sig åt privata angelägenheter under arbetstid. Orsaker kan exempelvis vara bristande autonomi och tillit, samt att den anställde behöver en paus. Sedan avslutas den teoretiska referensramen med åtta propositioner för situationer där anställda bör tillåtas använda internet för personligt bruk. Med denna uppbyggnad strävar vi efter att ge läsaren en god insikt i ämnet.

    Eftersom vi ville undersöka individernas handlingar utförde vi en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi intervjuade två grupper, en grupp medarbetare och en grupp med chefer. Vi valde två grupper för att i efterhand kunna jämföra om det är någon skillnad mellan vilka privata angelägenheter som förekommer i respektive grupp. Vi kom fram till att det förekommer samma typer av privata angelägenheter i båda grupperna. Båda grupperna ägnar sig åt att prata med kollegor samt att surfa privata ärenden på internet under arbetstid. Det som skilde sig var att det framkom att medarbetarna också ägnar sig åt att ringa privata samtal samt att skicka privata sms och mail vilket inte framkom under intervjuerna med cheferna. Cheferna hade en mycket generös inställning till utförandet av privata angelägenheter under arbetstid, de ansåg att det var helt okej att ägna sig åt detta så länge de anställda utförde arbete som behövdes för dagen. Vi kom också fram till att det inte fanns någon personalpolicy angående detta, men att de flesta trodde att en sådan fanns. Vi kunde därför inte besvara hur de anställda förhöll sig till den. Det fanns två anledningar till att respondenterna ägnade sig åt att prata med kollegor och surfa privata ärenden under arbetstid. De uppgav att det var för att de var i behov av en paus från sitt arbete samt att de menar att tala med kollegor främjar ett trevligt arbetsklimat.

  • 21.
    Andersson Frick, Zakarias
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Working Life Science.
    Cvijetic, Stefan
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Working Life Science.
    Ett arbete är ett arbete: -        En kvalitativ studie om vad som motiverar Generation Y2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie avser att undersöka vad personer tillhörande generation Y motiveras av. Studiens frågeställningar är följande: Vilka behov upplever personerna att de har i sitt arbete? Hur behåller man personer tillhörande generation Y i sin organisation? Vilka egenskaper i ett arbete är det som är motiverande enligt personer tillhörande generation Y? Syftet med uppsatsen är att skaffa ökad kunskap om vad personer tillhörande generation Y på industriföretag i mellersta Sverige motiveras av.

     

    Studiens population är personer tillhörande generation Y. De teorier som studien har använt för att beskriva fenomenet motivation är: Self-determination teori, Herzbergs tvåfaktorteori, Self-efficacy, Expectancy teori. Samt en teori om hur man konkret kan öka motivationen hos individer på en arbetsplats: målsättningsteori.

     

    Detta är en kvalitativ studie som har använt intervjuer som datainsamlingsteknik. Sju personer tillhörande generation Y som arbetade inom industrin intervjuades. Intervjun som utfördes var halvstrukturerad, vilket gav studien ett rikt material att arbeta med.

     

    Studiens resultat visar på att personerna inte har ett genuint intresse av själva arbetet utan använder det som ett medel för att leva på fritiden. De ser även arbetet som en plikt, man skall göra sin del av kakan. Finns vissa egenskaper i arbetet som gör att personerna trivs på deras arbete, vilka är: kompetent ledarskap, yrket har hög status i deras samhälle, en bra lön, bra arbetsförhållande, bra arbetskollegor samt att arbetet ligger nära deras egna boende. Studiens resultat redogör även för behov som ökar motivationen hos medarbetarna, dessa var: feedback, flexibilitet i arbetet, konkret målsättning, meningsfulla arbetsuppgifter samt variation och utvecklingsmöjligheter. 

     

    Studiens resultat visade även att det fanns saker som ogillades i arbetet och som kunde hindra motivationen, dessa saker var: orättvisa, dåligt arbetstempo & understimulerade arbetsuppgifter och kontroll. Avslutningsvis är det värt att diskutera ifall det är möjligt att generalisera egenskaper hos en hel generation.

  • 22.
    Andersson Joona, Pernilla
    et al.
    Stockholms universitet.
    Wennemo Lanninger, Alma
    Stockholms universitet.
    Sundström, Marianne
    Stockholms universitet.
    Etableringsreformens effekter på integrationen av nyanlända2017In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, no 1, 25-43 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Etableringsreformen genomfördes under 2010 av den förra regeringen för att underlätta och påskynda integrationen av nyanlända flyktingar och deras anhöriga. Reformen innebar att ansvaret för de nyanländas etablering överfördes från kommunerna till Arbetsförmedlingen. I den här artikeln analyserar vi reformens effekter på de nyanländas sysselsättning, löneinkomster och deltagande i utbildning ett, två och tre år efter beviljat uppehållstillstånd på basis av registerdata från SCB över samtliga nyanlända.

  • 23.
    Andersson, Kristin
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Martins, Julia
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Psykopater i arbetslivet: En kvalitativ studie om hur psykopater kan undvikas vid chefsrekrytering2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar rekryteringsprocessen samt hur man kan identifiera och undvika psykopater vid chefsrekrytering. Syftet är att undersöka hur HR-personal och bemanningsföretag går till väga vid rekrytering samt hur väl rekryteringsprocessen fungerar för att undvika psykopater. Syftet är också att undersöka hur rekryteringsansvariga ser på fenomenet psykopater i arbetslivet och hur dessa kan anses vara en felrekrytering. 

    I uppsatsen används inte den medicinska definitionen av begreppet psykopat. När vi nämner psykopater i uppsatsen krävs endast att personen uppvisar vissa personlighetsdrag som enligt teorin anses vara psykopatiska.  I den teoretiska referensramen går vi djupare in på vad som avses med begreppet psykopat, egenskaper hos dessa personer och vilken problematik de kan orsaka på arbetsplatser. Teorin behandlar också rekrytering och att man bör vara så noggrann som möjligt vid rekryteringens olika delmoment för att kunna undvika psykopater. Särskilt viktigt är skapandet av kravprofil och referenstagningen. I teorin framkommer även att en felrekrytering bland annat är att kandidaten inte klarar av att utföra sitt arbete eller att förväntningarna hos kandidaten inte stämmer överens med tjänsten. Vi redogör också för vad som kan orsaka en felrekrytering samt vilka problem detta kan leda till hos organisationerna.

    För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod använts vid genomförandet av undersökningen. Sex intervjuer har genomförts, varav tre var med personer som arbetar på HR-avdelningar inom offentlig sektor, en som arbetar på en HR-avdelning inom privat sektor samt två personer som arbetar på bemanningsföretag. Vårt resultat och analys visar att respondenterna i stort använder sig av en liknande rekryteringsprocess, men att noggrannheten i de olika metoderna skiljer sig åt mellan respondenterna. Det visar sig ha stor betydelse för hur säkra processerna är gällande att undvika psykopater. Skillnaderna märks också inom organisationerna, där de är mer noggranna vid chefsrekrytering eller rekrytering av känsliga befattningar. Resultatet visar skillnader mellan bemanningsföretag och HR-avdelningar. Bemanningsföretagen har både säkrare processer vad gäller att undvika psykopater samt större medvetenhet om fenomenet psykopater i arbetslivet. Undersökningen har som utgångspunkt att psykopater är en felrekrytering vilket också bekräftas i resultatet. Ett intressant resultat som dock framkom i undersökningen är att psykopater inte alltid behöver vara en felrekrytering utan i vissa sammanhang kan ses som en fördel. 

  • 24.
    Andersson, Sara
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Framgångsrikt ledarskap: En kvalitativ studie av ledarskap inom sjukvård2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en kvalitativ studie om framgångsrikt ledarskap inom sjukvård. Syftet med studien är att undersöka vad ett framgångsrikt ledarskap innebär för chefer i en organisation som fått en prestigefylld utmärkelse. Tre frågeställningar utarbetades för att kunna besvara studiens övergripande syfte. Den första frågeställningen handlar om vilka framgångsfaktorer som finns i ledarskapet. Den andra frågeställningen berör hur chefer utvecklar organisationen. Den tredje frågeställningen behandlar vilka svårigheter som chefer möter i sitt ledarskap.

    I teorikapitlet redogörs för olika definitioner av ledarskap samt sex olika ledarskapsteorier. Teorierna är effektivt ledarskap, autentiskt ledarskap, situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap, utvecklingsinriktat ledarskap och förändringsledarskap.  Vidare presenteras ett framgångsrikt och effektivt ledarskap sett utifrån tre olika kontexter; global, svensk och hälso- och sjukvård. 

    I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturrerade intervjuer som har genomförts med sex avdelningschefer. Datamaterialet har sedan analyserats i två steg. I första skedet genomfördes en grundad-teori-inspirerad öppen kodning i syfte att få fram begrepp och i det andra skedet en tematisk innehållsanalys i syfte att finna olika teman.

    Studiens intervjupersoner framhåller relationer, lärande och ett etiskt förhållningssätt som framgångsfaktorer i ledarskapet. Chefer utvecklar organisationen ständigt genom att arbeta med och uppmuntra medarbetarnas deltagande i förbättringsarbete. Utveckling sker även genom att formulera och skapa stöd för visionen och genom en kontinuerlig omvärldsbevakning. Svårigheter i ledarskapet är att härbärgera mycket negativa känslor, kunna hantera egna känslor av ensamhet och kunna släppa arbetet när man går hem. En svårighet är även att hinna med det egna arbetet på arbetstiden samtidigt som man har en ständig tillgänglighet för medarbetarna och deras behov.

  • 25.
    Andersson, Sara
    et al.
    Karlstad University.
    Stenbäcken, Lovisa
    Karlstad University.
    Testar man inte, så vet man inte: En kvalitativ studie om utvecklingen mot en mer nätbaserad chefsutbildning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur de nyanställda cheferna i Karlstad kommun ser på nätbaserad utbildning och hur deras motivation har varit kopplat till den nätbaserade utbildningen de genomgått. Som det ser ut i samhället idag så används nätbaserad utbildning mer än tidigare och utvecklingen ser ut att fortsätta gå åt det hållet. Det utökade användandet av nätbaserad utbildning beror delvis på att det finns en teknik som tillåter en annan utbildningsform än den traditionella men också för att det har skett förändringar i hur människor lever och arbetar. Människor är i ett större behov av flexibilitet och det kan nätbaserad utbildning erbjuda. Teorier kring lärande, nätbaserad utbildning och motivation har studerats för att skapa en teoretisk utgångspunkt för studien. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Till intervjuerna så har det utformats en intervjuguide för att kunna få ta del av respondenternas tankar och därmed möjlighet att besvara våra frågeställningar som presenteras i det inledande kapitlet. I studien så framkommer det att respondenterna generellt sett är positiva till nätbaserad utbildning. Några positiva fördelar de redogör för är; tid för reflektion, effektivitet och att det möjliggör kontinuerligt lärande. Trots fördelarna så har de inte varit lika motiverade till nätbaserad utbildning som de har varit när utbildningen har bestått av fysiska träffar. Det beror bland annat på anledningar som tidsbrist, ovana eller att den nätbaserade delen av utbildningen anses ligga utanför utbildningen. Respondenterna menar också att den gemenskap som de får genom att träffas fysiskt motiverar dem och underlättar lärandet. För att respondenterna ska känna sig mer motiverade till nätbaserad utbildning så vill de ha tydligare krav, förväntningar och förutsättningar. Vi tror att respondenternas svar kunde ha sett annorlunda ut om den nätbaserade delen var tydligare integrerat i utbildningen från början och att det hade gjort att de hade känt sig mer motiverade till nätbaserad utbildning. Vi tror att det finns goda möjligheter till att utveckla den nätbaserade utbildningen i Karlstad kommun och att respondenterna också är positiva till det.

  • 26.
    Andrén, Thomas
    Saco.
    Inkomstförsäkringars effekt på arbetslöshet och matchning2015In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, no 1, 54-71 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Inkomsttaket i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen är idag så lågt att få individer erhåller 80 procent av tidigare lön. Det har drivit fram alternativa lösningar för inkomstbortfall vid arbetslöshet där fackförbunden idag erbjuder sina medlemmar kompletterande kollektiva inkomstförsäkringar med högre inkomsttak. I den här artikeln undersöks dels om dessa försäkringar är associerade med längre arbetslöshetsperioder, dels om sannolikheten för återfall i nya ersättningsperioder påverkas.

  • 27.
    Arezina, Anja
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Bring, Josefine
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Det effektiva arbetsmötet: En kvalitativ studie om upplevelser av mö̈ten på arbetsplatsen och dess effektivitet2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Möten som forum för att träffas, sprida information eller lösa problem har alltid funnits och det är en företeelse som finns på alla arbetsplatser idag. Därför är det också vanligt att alla har en åsikt om just möten och hur de fungerar på deras arbetsplats. Enligt tidigare studier är upplevelsen av effektivitet under möten viktigt för positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett möte påverkar deltagande och därmed hur mötets mål uppnås. Uppfattning kring möten kan även grunda sig från en kultur och normer som finns i organisationen, vilket kan vara svårt att sätta fingret på, men som kan tydas genom anställdas handlingar och kommunikationsmönster. Därför är dessa områden intressanta att undersöka och vårt syfte är att undersöka mötesdeltagares syn på effektivitet, upplevelse av norm och kultur, samt emotioner kopplat till arbetsmöten. Utifrån detta har vi formulerat tre frågeställningar; ”Hur är mötesdeltagares syn på effektivitet kopplat till arbetsmöten?”, ”Hur upplever mötesdeltagare norm och kultur kopplat till arbetsmöten?” och ”Vad är mötesdeltagare emotioner kopplat till arbetsmöten?”. Dessa frågor har besvarats genom att ta del av tidigare forskning och lyfta fram det som handlar om effektivitet, norm och kultur, samt emotioner kopplat till arbetsmöten. Vi har intervjuat nio anställda och chefer i en offentlig organisation. Vi har inte brytt oss om att lägga fokus på kön eller ålder, utan upplevelser bland anställda och chefer som har mycket möten inkluderat i arbetet. Därefter har materialet analyserats och resultatet har kopplats ihop med tidigare studier. Resultatet har visat att mötesdeltagare ser mötet som ett medel för att nå ett mål och snarare ett arbetssätt, än en trevlig sammankomst. Därmed uppnås effektivitet genom att uppnå mötets syfte och mål. Bakomliggande faktorer kan påverka effektiviteten på samma sätt som faktorer påverkar mötesdeltagares engagemang och deltagande under mötet, samt upplevelser av norm och kultur, vilket är en förutsättning för ett lyckat möte. Innovation och förnyelse är andra viktiga delar som nämns kunna påverka upplevelsen av arbetsmötet och skapa lyckade möten även i framtiden. 

  • 28. Arnström, Cecilia
    et al.
    Kungur, Amanda
    Jag försöker ju göra någon plan i huvudet i alla fall2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 29. Aronsson, G.
    et al.
    Eklund, J.
    Randle, Hanne
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Working Life Science.
    Svensson, L.
    Inte bara här och nu utan också där och då - reflektioner om arbetslivsforskningen och hållbarhetsprojektet2008Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 30.
    Aronsson, Gunnar
    et al.
    Stockholms universitet.
    Ishäll, Lars
    Stockholms universitet.
    Göransson, Sara
    Stockholms universitet.
    Lindfors, Petra
    Stockholms universitet.
    Nylén, Eva Charlotta
    Stockholms universitet.
    Sverke, Magnus
    Stockholms universitet.
    Arbetsuppdrag och återhämtning i välfärdstjänstearbete2015In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, no 2, 7-25 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver ett uppdragsperspektiv på arbete, det vill säga en fokusering på hur ett arbetsuppdrag formas och är sammansatt med avseende på resurser och krav med betydelse för att kunna genomföra uppdraget på ett bra sätt. I studien undersöks hur förutsättningarna för att utföra arbetet, i termer av arbetskrav och resurser i arbetet, hänger samman med återhämtning inom välfärdstjänstearbete i två kommuner. Uppdragsförutsättningarna har ett relativt högt förklaringsvärde gentemot återhämtning men de ingående variablerna bidrar i olika grad.

  • 31. Aronsson, Gunnar
    et al.
    Karlsson, Jan Ch
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Working Life Science.
    Tillit och tillitsproblem2001In: Tillitens ansikten / [ed] Aronsson, Gunnar & Jan Ch Karlsson, Lund: Studentlitteratur , 2001Chapter in book (Other academic)
  • 32. Aronsson, Gunnar
    et al.
    Karlsson, Jan Ch
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Working Life Science.
    Tillitens ansikten2001Book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Tillit förefaller vara en genomgående och viktig dimension av vardagslivet. Men tilliten har många ansikten - och de tycks inte alla vara leende och vänliga. Kanske kan brist på tillit till och med vara av godo ibland. Tillit har under de senaste decennierna blivit ett centralt tema i de flesta beteende- och samhällsvetenskapliga ämnena. Även om tillitsdebatten kan härledas till 400-talet f.Kr., eller till det moderna västerländska samhällets begynnelse på 1600-talet, så är tillit ett aktuellt tema. En fråga är varför det just nu blivit ett sådant ökat intresse för tillitens problem. Flera av bokens författare föreslår - mer eller mindre explicit - svar på frågan. I samtliga fall handlar det om förändringar hos individer, i organisationer eller i samhället - förändringar som gjort tillitsfrågorna tydliga

  • 33.
    Aronsson, Gunnar
    et al.
    Stockholms universitet.
    Mellner, Christin
    Stockholms universitet.
    Illegitima arbetsuppgifter och identitet - En introduktion2016In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 22, no 3/4, 28-46 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Stressreaktioners styrka beror inte bara på hur mycket och hur ofta människor arbetar utan hör även samman med ett arbetsuppdrags sociala innebörd. Forskningen om illegitima arbetsuppgifter och stress inkluderar denna sociala aspekt, vilken antas vara relaterad till individens självuppfattning och identitet. I artikeln introduceras en modell om illegitima uppgifter som identitetsrelevanta stressorer. Dessutom redovisas en empirisk studie av tre yrkesgrupper kring sambandet mellan identitetsrelevanta stressorer och ohälsoreaktioner.

  • 34.
    Arvidson, Markus
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Social and Psychological Studies.
    Axelsson, Jonas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Att teoretisera lojalisering: Reflektioner över lojalitet som process2015Conference paper (Refereed)
  • 35.
    Arvidson, Markus
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Social and Psychological Studies.
    Axelsson, Jonas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Lojalitet och lydnad2016In: Inkluderande och hållbart arbetsliv: Book of abstracts – FALF 2016, 13–15 juni 2016, Östersund, 2016Conference paper (Refereed)
  • 36.
    Arvidson, Markus
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Social and Psychological Studies.
    Axelsson, Jonas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Lojalitetens sociala former - Om lojalitet och arbetsliv2014In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 20, no 1, 55-64 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I följande artikel görs en teoretisk utveckling av begreppet lojalitet. Begreppet används idag på ett common sense-artat sätt och därmed riskerar begreppet att få bristfällig förklaringskraft. Till exempel betonas alltför ofta vertikala relationer med hjälp av begreppet. I artikeln presenteras fyra sociala lojalitetsformer i syfte att frambringa ett skarpare lojalitetsbegrepp som kan användas inom exempelvis arbetslivsforskningen.

  • 37.
    Arvidson, Markus
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Social and Psychological Studies.
    Axelsson, Jonas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Självlojalitet i arbetslivet2017Conference paper (Refereed)
  • 38.
    Arvidson, Markus
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Social and Psychological Studies.
    Axelsson, Jonas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    The concept of self-loyalty2014Conference paper (Refereed)
  • 39.
    Ashikov, Emelie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Ekberg, Annika
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    "Göra det bästa utav det": En studie om status och identitet i lågstatusyrken2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ett arbete eller ett yrke spelar en stor och avgörande roll i människors liv. Det påverkar hur vi bemöter och dömer andra men också oss själva. Yrken kan vara ett sätt att rangordna och ger individer olika materiella och immateriella villkor i samhället. Hur vi betraktar yrket och dess utövare påverkas i hög grad av vilken status det anses ha. Den status som ett yrke anses ha påverkar vår självuppfattning, men också i vilken grad vi identifierar oss med det. Det som fick oss intresserade av ämnet var Ulfsdotter Erikssons studie om status. Den reflektion vi gjorde när vi läste studien var att många av de yrkena som kan betraktas som ett lågstatusyrke är sådana yrken som vi själva och personer i vår närhet har en anknytning till. Vårt syfte med uppsatsen blev därmed att undersöka hur status och identitet påverkar och uppfattas av personalen inom en organisation. Vår frågeställning var:

    • Hur upplever och förhåller sig de anställda inom lågstatusyrken till sitt jobb med utgångspunkt i status och identitet?

    Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för de lågstatusanställdas känslor och upplevelser, där semistrukturerade intervjuer varit det sätt vi samlat in det empiriska materialet på.

     Resultatet av vår studie visar att intervjupersonernas syn på sfärerna arbetet och fritiden är gemensam då de har en holistisk syn på dem. Prioriteringen mellan dem kan dock skilja sig åt, då några vill självförverkliga sig själv genom arbetet och andra genom sin fritid. Det speglar deras syn på arbetet genom att alla intervjupersoner uttrycker en upplevelse av att arbetet har låg status. De beskriver att andra generellt i samhället ser ner på deras yrke och att det är ett jobb som alla kan utföra eftersom det inte kräver någon speciell utbildning. Den faktor som intervjupersonerna uttrycker skulle höja statusen på yrket är lönen. De beskriver även att de inte anser att jobbet kan beskrivas som ett yrke utan snarare ett arbete, eftersom de anser att yrke kräver mer utbildning. Studien visar även att lågstatusanställda identifierar sig med sitt jobb i låg grad. Det visar intervjupersonerna genom ett distanserat sätt att presentera vad de jobbar med genom att säga att de jobbar på “företagets namn”, där de då lägger ett stort fokus på företaget och inte på sig själva. De beskriver även jobbet som tillfälligt. Studien visar också hur viktigt det är att den anställde identifierar sig med sitt arbete, både för den anställde men också för företaget i stort.

  • 40.
    Asserhed, Rebecca
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Backman, Sandra
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    "Vi jobbar i en butik vilket gör att lojalitet är i stort sett A och O": En kvalitativ studie om arbetsvillkor och lojalitet2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 41.
    Astvik, Wanja
    et al.
    Stockholms universitet samt Mälardalens högskola.
    Melin, Marika
    Stockholms universitet.
    Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa?2013In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, no 4, 61-73 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Förändringarna inom välfärdstjänstesektorn i Sverige har de senaste decennierna varit genomgripande. Rationaliseringar och ett decentraliserat resultat- och kostnadsansvar har i många fall medfört ökade arbetskrav, och socialsekreterares situation framstår som särskilt svår. Ansvaret att hantera obalansen mellan krav och resurser har decentraliserats till den enskilde socialsekreteraren. När resurserna inte matchar de kvalitetskrav som ställs tvingas socialsekreterarna tillämpa strategier som antingen äventyrar deras egen hälsa eller kvaliteten i arbetet.

  • 42.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad och Linnéuniversitetet i Växjö.
    Ericsson, Ulf
    Högskolan Kristianstad.
    Karlsson, Jessica
    Linnéuniversitetet i Växjö.
    Samtalsgrupper som ledarutveckling för socialt komplexa organisationer2016In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 22, no 2, 20-35 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln beskriver och problematiserar samtalsgrupper för utveckling av ledarskap. Praktiken med dess komplexitet är utgångspunkten. Möten och interaktioner utanför hierarkin skapar grund för undran och konstruktioner av mening som kan bidra till ett skickligare handlande i den egna praktiken. I studien undersöks samtalsgrupper på Rektorsprogrammet vid Linnéuniversitetet. Utformningen av grupperna, dess processer och deltagarnas upplevelser pekar på att dessa grupper är effektiva för utveckling av skicklighet i ledares handlingar inom ramen för social komplexitet.

  • 43.
    Augustsson, Angelica
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Bemanningsföretag VS Landsting: En kvalitativ studie om vårdpersonals psykosociala arbetsmiljö utifrån val av arbetsgivare2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utifrån olika psykosociala faktorer har vårdpersonal intervjuats utifrån om de arbetar/arbetat för landsting eller bemanningsföretag. Tre frågor har besvarat i studien och dessa är; Hur väljer vårdpersonal arbetsgivare? Hur upplever vårdpersonal sin psykosociala arbetsmiljö och vilka faktorer påverkar den? Samt hur skiljer sig upplevelserna av den psykosociala arbetsmiljön mellan vårdpersonal som är anställda av landsting och bemanningsföretag?

     

    Teorier som använts i studien är teorier utifrån psykosocial arbetsmiljö där ibland Karaseks krav och kontrollmodell, KASAM (känsla av sammanhang) och upplevelser av att arbeta som konsult för bemanningsföretag. Ytterligare teorier som studien också utgått ifrån är möjligheten att kombinera arbete och övrig tid (Work Life Balance) och motivationsfaktorer.

     

    Resultatet som framkommit visar att det finns brister i den psykosociala arbetsmiljön både som anställd av bemanningsföretag och landsting. Det saknas kontroll i förhållande till de krav som finns i yrket och det finns ett missnöje bland många av respondenterna i studien där också flera valt att ombilda sig till andra yrken. Det finns vissa skillnader som utmärker de olika typer av arbetsgivare och den största är den flexibilitet man får genom att arbeta för bemanningsföretag. I studien analyseras de olika faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön för vårdpersonal och vilka utmaningar arbetsgivarna står inför med den personalbrist som råder inom vården.

  • 44.
    Axelsson, Jonas
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Avdelningen för arbetsvetenskap.
    Dominanser: En utveckling av den realistiska livsformsteorin2009Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The present dissertation develops a specific theory about everyday life called realist life mode theory. This theory is based on critical realism and consists of "work", "love" and "life mode" as central concepts. The background of the theory is the Danish life mode analysis developed by Thomas Højrup in the 1980:s.

    The aim of the study is to develop the central clusters of concepts in the realist life mode theory - i. e. "work", "love", "life mode" in a theoretical way. These concepts are seen as clusters since other related concepts are developed in connection to the concepts mentioned above. In connection to work I also discuss the concepts of "labour power", "labour receptor", and "work form"; in relation to love, "love power", "love receptor" and "love form" are discussed. And "life mode" is connected with the concept of "everyday life" in a more exact way than before.

    The argument of this study is that realist life mode theory is about two fundamental types of dominance - personal dominance and structural dominance. "Personal dominance" is used synonymously with "ownership". "Structural dominance" is dominance between non-personal, non-conscious entities. Life mode theory is a theory about ownership surrounded by structural dominances both beneath the owning person (sub-personally), and above (socially).

    Personal dominance - ownership - is produced via two human and societal processes - work and love. Work is defined as doing and occuring in the sphere of necessity. In work there especially are possibilities for ownership of the material surroundings. Love is defined as doing and occuring in the sphere of freedom. In love humans produce each other as self-owned persons through transaction of love power.

    Both work and love has great emancipatory potentials, and this theme is discussed in the present study. But, unfortunately, really existing work and love practices are to a great extent exploitative. Labour power is exploited in capitalism, and love power in patriarchy.

    When it comes to structural dominance, this study focuses on the following dominances: The dominance of labour receptor over labour power in men´s working life; the dominance of love power over love receptor in women´s love life. The dominance of work over love in men´s everyday life; the dominance of love over work in women´s everyday life. And on a more social level we find the following dominances: in the male life modes the work form dominates the love form. In female life modes the love form dominates the work form. And finally, in society as a whole male life modes have dominance over female life modes.

    When the dominance between social structures is analyzed, a distinction is made between "dominance form" and "the substance of dominance".

  • 45.
    Axelsson, Jonas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Funderingar kring Kotarbinskis arbetsbegrepp2015In: Tankar om arbete: 17 texter om arbete, arbetsliv och samhällsförändring / [ed] Ann Bergman, Gunnar Gillberg, Lars Ivarsson, Premiss förlag, 2015, 138-147 p.Chapter in book (Other academic)
  • 46.
    Axelsson, Jonas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Kooperation och arbetsformer: En livsformsteoretisk upplösning av Rothsteins paradox2016In: Inkluderande och hållbart arbetsliv: Book of abstracts FALF 2016, 13–15 juni 2016, Östersund, 2016Conference paper (Refereed)
  • 47.
    Axelsson, Jonas
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Bergman, Ann
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Inflytande som medel för att hantera maktobalans2016In: Makt och inflytande i arbetslivet / [ed] Margaretha Holmqvist, Stockholm: Premiss förlag, 2016, 1, 13-32 p.Chapter in book (Other academic)
  • 48.
    Axelsson, Jonas
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Bergman, Ann
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    The absence of power and the presence of influence in Nordic work life studies2016Conference paper (Refereed)
  • 49.
    Axelsson, Jonas
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Høyer, Hans Christian
    Lojalitet och tillit - hur är fenomenen relaterade till varandra?2017Conference paper (Refereed)
  • 50.
    Axelsson, Jonas
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Karlsson, Jan Ch
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Skorstad, Egil J
    Arbeiderkollektivet i dag: Replikasjon og teoretisk utvikling2016In: Tidsskrift for samfunnsforskning, ISSN 0040-716X, E-ISSN 1504-291X, Vol. 57, no 2, 105-134 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Lysgaard's theory of the worker collectivity is still an influential classic in Scandinavian working-life research. The study was carried out in a pulp and paper mill in the late 1950s and we have returned to the plant to find out what has happened to the worker collectivity. Through observations at the workplace and interviews with workers, engineers and managers, as well as having access to data from the 1950s and 1980s, we are able to map the development of technology, work organization and the collectivity. On this basis, we suggest two changes to Lysgaard's theory. One is to conceptually split what Lysgaard called the technical/economic system into two relatively autonomous systems the technical and the economic, respectively. The other is to analyse the way in which the collectivity has infiltrated the technical, but not the economic system.

1234567 1 - 50 of 896
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf