Sustainability transitions are a significant challenge that requires established industries to adopt innovative ways of doing business. Research suggests that while this is possible through business model innovation (BMI), risk avoidance by regime actors and high levels of future uncertainty act as barriers to successful transitions. Specifically, we lack knowledge about how established companies innovate their business model (BM) to reduce uncertainty related to sustainability transitions. We explore the case of a large forest-based manufacturing company in the construction industry, Stora Enso. We find that, by pursuing transformative BMI and combining multiple value creation logics, a company can reduce different types of uncertainty while shaping its business ecosystem towards more sustainable opportunities. We show that the BM can serve as an organizational tool for collectively exploring new knowledge, reducing uncertainty and driving change in a business ecosystem.

We call for a fundamental restruc turing of research paradigms in geography and media/communication studies to form a bridge between core concerns of the 2 disciplines. This endeavor responds to contemporary historical changes: mediated/mediatized mobility, technological convergence, interactivity, new communication interfaces, and the automation of surveillance. Long-standing concern with a set of issues we call representations, textures, structures, and connections provides a foundation for this interdisciplinary bridge. Integrating these concerns would produce a semi autonomous field, manifested through collaborations between geographers and media theorists.

Climate change communication spans multiple disciplines which in many cases have insufficient understanding of each other's research traditions and, therefore, there has not been a solid interdisciplinary debate. This makes it hard not only to survey the field at large but also to pinpoint further studies which are needed to bridge these knowledge divides. The aim of this systematic literature review is to shed a broader light on the field of environmental and climate change communication and to make possible research gaps more apparent. Through an extensive quantitative content analysis of journal articles (N= 407), this study provides an understanding of the methodological, theoretical, and geographical approaches within the field. The findings show that a typical study within the field is a quantitative content analysis of traditional news media in the West. We have also uncovered some important insufficiencies of the search engines commonly used when carrying out literature reviews.

Covid-19-pandemin har inneburit en global kris med stora konsekvenser för turist- och transportbranschen. Flygbranschen har drabbats extra hårt och branschledare pratar om pandemin som flygets värsta kris någonsin i fredstid. I dessa tider blir planering, beredskap och krishantering alltmer aktuella ämnen, speciellt för flygbranschen som länge visat begränsad motståndskraft och otillräckligt hänsynstagande till de risker luftfarten medför för individer och samhället. Denna studie undersöker hur flygbranschen planerat för och hanterat Covid-19-pandemin, för att få kunskap om branschens flexibilitet och anpassningsbarhet i krissituationer. Syftet är att undersöka hur svenska flygbolag hanterar krissituationer, med ett fokus på Covid-19-pandemin. Frågeställningarna är: Hur förberedda var flygbolagen på att hantera Covid-19-pandemin? samt Vilka strategier använde flygbolagen för att hantera Covid-19-pandemin?

Teoretiska perspektiv som utgör grunden för arbetets utformning och analys inkluderar: processer och perspektiv kring krishantering, hur de relaterar till turist- och transportbranschen, samt aktuell forskning om Covid-19-pandemins påverkan på flygbranschen. Metoder för datainsamling inkluderar kvalitativa intervjuer och innehållsanalys. Intervjuerna genomfördes med respondenter från 5 svenska flygbolag, och innehållsanalysen utfördes på rapporter och strategidokument relevanta för forskningsfrågorna.

Resultaten visar att de svenska flygbolagen har en grundläggande krisberedskap för typiska krisscenarier inom flygbranschen, däremot saknade många bolag en beredskap för just pandemier, vilket har att göra med att tillämpliga riktlinjer och krav inte finns i förordningarna. Flygbolagen har alla påverkats av Covid-19-pandemin, dock i olika hög grad, och de har använt olika strategier för att klara sig genom krisen. Nedstängning av flyglinjer, uppsägning och permittering av personal, upprätthållande av verksamheten, eller innovationer är exempel på krishanteringsstrategier som nyttjats. Inför framtiden råder en osäkerhet om när branschen kommer återhämta sig, om den någonsin gör det helt. Men respondenterna som intervjuats ser ändå positivt på framtiden, då de hittat nya utvecklingsmöjligheter under pandemin och samtidigt ser krisen som en möjlighet för branschen att bli mer hållbar och motståndskraftig.

Slutsatserna av studien är att svenska flygbolag hanterar krissituationer på lite olika sätt beroende på vad de är för typ av bolag och bolagets storlek. Sammantaget har de flesta drabbats av ganska omfattande förluster och därmed kan man påstå att luftfartssektorn inte har haft lämplig beredskap för Covid-19-pandemin. Dock har alla flygbolag ett grundläggande krishanteringssystem, men detta inkluderar inte procedurer och rutiner för smittsamma sjukdomar. Därav kan man konstatera att myndigheten behöver uppdatera sina riktlinjer och inkludera i krishanteringssystemen hur flygbolagen ska agera för att begränsa spridningen av smittoämnen.

Denna uppsats är en undersökning som har i syfte att öka kunskapen kring hursamhällskunskapslärare arbetar med specialpedagogik. Där forskningsfrågorna berör vilka extra anpassningar och specialpedagogiska åtgärder lärarna tillämpar i sin undervisning. Om lärarna anser att multimodala verktyg som ett redskap i denna kontext genererar positiva resultat. Utöver själva undervisningen beskriver även lärarna var de hämtat sina kunskaper om specialpedagogik och hur deras relation ser ut med sina lokala specialpedagoger.

Den teori som använts kallas KASAM-teorin och den har varit nödvändig för att förstå varför lärarna ständigt återkom till det relationella. Lärarna menar att elevers psykiska välmående är en faktor precis som autism, ADHD och dyslexi är. Men att det relationella inte endast heller handlar om psykisk ohälsa utan det genomsyrar hela yrket. Det relationella inkorporeras i alla delar där lärare och elever möts, exempelvis för att eleven ska använda sig och anamma specialpedagogiken behövs en relationell aspekt.

Metoden uppsatsen har använt för att generera data är kvalitativ semistrukturerad intervju där sex samhällskunskapslärare har deltagit. I intervjuerna delar lärarna med sig av sina erfarenheter och kunskaper av specialpedagogik och användande av multimodala verktyg. Dessutom undersöks hur och när samarbete och kommunikation med specialpedagogen inträffar, var lärarna hämtar de tekniker och metoder som används för att hjälpa och kompensera eleverna för deras svårigheter eller olikheter. Lärarna presenteras kort i metodkapitlet för att sedan en och en svara på de forskningsfrågor uppsatsen bygger på.

I resultatet och analysen har det framkommit att det data intervjuerna har genererat i visar påen öppenhet och bredd av verktyg och metoder lärarna använder sig av för att se till att eleverna oavsett om de har diagnoser eller inte ska få tillgång till en god och lärorik undervisning. Användandet av specialpedagogiken är dock så vanligt förekommande i informanternas klassrum att det kan vara svårt för dem att urskilja konkreta resultat när ytterligare ett specialpedagogiskt instrument appliceras. Lärarna som deltagit i studien beskriver samstämmigt att den främsta källan till specialpedagogik kommer av andra lärare och då allra vanligast av lärare med samma ämne. Specialpedagogerna betraktas ofta som en resurs som tar hand om enskilda elever där de kan sitta och arbeta med en specialpedagog enskilt eller i enliten grupp. Ett annat vanligt tillfälle då lärarna tar kontakt med specialpedagogen är då ärendet gäller enskilda elever. I frågan om multimodalitet kopplas denne i första hand till det digitala,där lärarna generellt har en positiv och ibland en mycket positiv syn på det multimodala. Elevermed dyslexi anses vara den elevgrupp som har allra störst fördel av det digitala även om samtliga elever uppfattas gynnas av det multimodala. Det digitala beskrivs ha en möjlighet att arbeta med flera semiotiska intryck, något som lärarna tror särskilt ska gynna elever med ADHD, koncentrationssvårigheter och autism.

To end up as an immigrant in an unknown country and to try to participate in the majority society means both psychological and physical difficulties where their whole life is changing. Gemensamma Krafter is a prevention changing work in a housing area in Borlänge. It works among other things as a meeting place for people from different cultures. The aim with this study was to describe and to get increased understanding for the lives of a number of immigrant women who lives in Borlänge/Sweden and which importance “Gemensamma Krafter” has had for them. Eight women from Syria, Iraq, Turkey and Somalia were interviewed and the material was analyzed on the basis of categorisations of expressed meanings. The results show on a complex picture of these women’s lives in Borlänge. Their experience that Sweden is a safe country with a personal freedom without wars and with social rights as equal as other citizens is obvious but their experience of exclusion, discrimination and everyday racism is always present. The community with compatriots becomes important when one does not become accepted and participating in the majority society. It is in this community where the immigrant women strengthens their own identities and mobilizes the force to a future's faith on work, education and participation in the society. Gemensamma Krafter is described by the women as an oasis, a meeting place where they can be confirmed and accepted for the persons they are. Here they meet Swedish women and get an insight in their world. The study gives an increased knowledge and understanding for the lives of the immigrant women and the importance of natural meeting places in the local society.

För att kunna hantera framtida klimatrelaterade händelser behöver samhällets beredskap anpassas och sannolikt utökas. Kunskapsläget över vilken förmåga som behövs för att hantera risker i ett förändrat klimat behöver sammanställas och framtida behov behöver jämföras mot nuvarande beredskapsnivåer för att identifiera lämpliga åtgärder. En analys behöver göras kring eventuella brister, utifrån vilken åtgärder sedan kan prioriteras och vidtas avseende olika delar i förmågan att hantera händelser, bland annat avseende tillhandahållande av statliga förstärkningsresurser. Denna studie analyserar vilken systematik som kan vara aktuell för att möjliggöra sådana analyser och utredningar.Studiens övergripande syfte är att ge förslag kring hur bedömningar kan göras om framtidens behov av statliga förstärkningsresurser i syfte att möta framtidens klimatrelaterade risker. Detta inkluderar en sammanställning av kunskapsläget kring risker och scenarion avseende framtida naturhändelser utifrån ett klimatförändringsperspektiv, med information om var mer kunskap kan hittas. Det inkluderar också att titta på metoder för att dels analysera behov av förmåga på olika nivåer att hantera de klimatrelaterade riskerna och dels hur dimensionering av förmåga kan göras för att möta behovet.Studien består av två delar. I del 1 ges en sammanställning av kunskapsläget om riskbilder och scenarion i Sverige vad gäller framtida naturhändelser utifrån ett klimatförändringsperspektiv och tidsperioden fram till ca år 2100. I del 2 presenteras initialt ett konceptuellt ramverk för kartläggning av beredskap uppdelat i fyra huvuddomäner: Behov, Resurs, Styrning och Beroenden. Baserat på ramverket presenteras därefter en metodik för att analysera samhällets förmåga att hantera framtida händelser i ett förändrat klimat. För att kunna identifiera en lämplig framtida beredskapsnivå, behöver samhällets förmåga att hantera händelser gentemot en framtida riskbild analyseras. Del 2 fokuserar på hur relevanta myndigheter ska kunna gå tillväga för att göra en sådan analys som slutligen kan utgöra beslutsunderlag avseende framtida beredskap. Avslutningsvis ges ett exempel på hur metoden kan användas där händelsen skogsbrand, av omfattningen att nationella förstärkningsresurser i form av MSBs upphandlade helikoptrar och flygplan för skogsbrandbekämpning kan bli aktuella att nyttja, utgör själva händelsen.

Samråd är en av det viktigaste momentet i miljöbedömningsprocessen. Det är ett moment som ger allmänheten, samhället och lokalbefolkningen möjlighet att ha inflyttande på planer som kommer att påverka deras miljö och hälsa. Men en fråga som bör ställas är hur väl denna process fungerar. Syftet med denna uppsats är att utreda om allmänhetens deltagande i avgränsningssamråd har haft en inverkan på miljöbedömningsprocessen. Frågeställningen som denna uppsats ska svara på är: vilken inverkan har allmänheten på miljöbedömningsprocessen genom avgränsningssamråd? För att besvara frågan utför uppsatsen en kvalitativ innehållsanalys av fyra miljökonsekvensbeskrivningar (MKB:er) och tillhörande samrådsredogörelser. Uppsatsen belyser, med hjälp av teorierna miljörättvisa och stigberoende även hur en mer deliberativ demokrati kan förbättra deltagandet genom att ge lokalbefolkningen mer inflytande. I resultatet belyser uppsatsen hur MKB:na och samrådsredogörelserna besvarar på frågor från allmänheten. Mer visar resultat också att vissa frågor från allmänheten ledde till konkreta åtgärder i miljöbedömningsprocessen medan andra frågor besvarades inte. I diskussionen bearbetas hur stor del av allmänhetens frågor som leder till svar och åtgärder i MKB-dokumentet. Det framgår att många frågor rör redan genomförda utredningar, men få leder till konkreta åtgärder. Anledningen är ofta brist på tid och resurser hos företagen, vilket leder till att få frågor åtgärdas. Detta underminerar allmänhetens miljörättvisa och samrådens syfte att främja hållbar utveckling. Vidare resulterar detta i en mindre deliberativ och mer representativ demokrati. Diskussionen påpekar även den svaga kommunikationen mellan företag och allmänheten, där företag behöver vara mer transparenta och allmänheten mer specifika i sina frågor. I diskussionen argumenteras det också för att samrådet saknar ett tydligt syfte i svensk lagstiftning. Detta gör att allmänheten ser mötet som ett sätt att stoppa projektet medan företag ser det som ett informationsmöte. Mer diskuteras det också hur ett tydligt syfte i lagstiftningen skulle kunna förbättra miljöbedömningsprocessen. Uppsatsen avslutar med slutsatsen att utifrån frågeställningen så har allmänheten haft till stor del inverkan på miljöbedömningsprocessen.

Bakgrund: Covid-19 pandemin är den hittills största globala hälsokrisen i modern tid och den storskaliga spridningen av viruset krävde en omfattande mobilisering av sjukvårdssystem världen över. Omdistribuering av personal är en viktig del i att snabbt kunna möta behoven av att öka kapaciteten inom sjukvården och utgör en del i att skapa ett resilient sjukvårdssystem som kan stå emot och respondera på allvarliga händelser. Under den första vågen av pandemin låg fokus därför på att snabbt etablera och bemanna nya avdelningar som vårdade patienter med Covid-19 och omplacering av befintlig personal var ett sätt att säkerställa bemanningen inom de verksamheter som behövde öka kapaciteten. Eftersom omplacering av personal är en fortsatt viktig del i att kunna hantera liknande kriser i framtiden ger Covid-19 pandemin en möjlighet att använda kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att omplaceras för att lära inför framtiden. 

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskornas erfarenheter av omplacering kan bidra till ett lärande inför framtida kriser.

Metod: Den genomförda studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien identifierades genom bekvämlighetsurval kombinerat med strategiskt urval och bestod av sju sjuksköterskor med erfarenhet av omplacering under pandemins första år. Materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys då meningsbärande enheter identifierades och kodades för att sedan bilda tre huvudkategorier, tio underkategorier och ett tema. 

Resultat: De tre huvudkategorierna som presenterades i resultatet var Arbetsgivarens agerande påverkade upplevelsen av att omplaceras, Att omplaceras till en nyöppnad avdelning innebar både hinder och möjligheter och En tuff tid som gav nya erfarenheter. Utöver det presenterades temat Den unika möjligheten till utveckling överskuggade nackdelarna.

Slutsatser: Frivillighet gällande omplacering var en viktig faktor för att få en fungerande arbetssituation och rekrytering av frivilliga bör därför prioriteras. Även om altruism spelar en fortsatt viktig roll för sjuksköterskornas motivation att arbeta i en akut kris så är det viktigt att arbetsgivaren motiverar dem på andra sätt. Vidare framkom att det saknades relevanta delar inom ledning och styrning på covidavdelningen vilket är viktiga delar i att kunna åstadkomma en fungerande kapacitetökningsförmåga. Att omplaceras kan leda till en positiv utveckling för individen, både yrkesmässigt och personligt, och interaktionen med personal från olika verksamheter ger en unik möjlighet till ett lärande både för individen och organisationen. 

Unga klimataktivisters drivkrafter beskrivs ofta i negativ konnoterade termer som klimatångest eller flygskam i media och deras livsstilar sägs vara full av begränsningar. Denna studie undersöker hur klimataktivistiska studenter själva ser på sin livsstil och vilka visioner de har för en socioekologisk transformation. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på det politikisk-ekologiska anpassningsparadigmet och fantasin framkom följande resultat. 

I fem semistrukturerade intervjuer under en kvalitativ studie hittades sex huvudteman. I (1) att leva som jag lär betonar deltagarna att de har anpassat sig till hållbara livsstilar med hjälp av tillräcklighetsstrategier bland annat. Det finns skillnader i (2) mitt aktivistiska engagemang men samtliga anser sina studier vara en form av aktivism. De känner inte brist på (3) frihet, men känner sig privilegierade, eftersom de medvetet valde dessa livsstilar som ålägger dem vissa begränsningar. Mer brist på frihet orsakas av de många beslut som måste fattas och deras miljösamveten, som de ständigt ifrågasätter. På detta sätt tjänar deras (4) bubblan till att fatta beslut, lära sig tillsammans, engagera sig och skapa en gemensam vilja. Deras transformativa (5) visioner kretsar kring ett inkluderande förhållande mellan människa och natur och bättre interpersonella relationer med öppen och ärlig kommunikation. Framför allt är det strukturella förändringar som de understryker. Trots all realism och skepsis uttrycker deltagarna i studien (6) aktivt hopp. 

Sammanfattning

I Sverige finns det ungefär 65 000 skyddsrum som ska räcka till cirka 10 miljoner människor.  Skyddsrummen började byggas i slutet av 1930-talet fram till 2002. Eftersom Sverige inte har varit involverat i något krig på många år har skyddsrumsbyggnationen kunnat fortgå. 2022 inledde Ryssland en invasion av Ukraina som ledde till ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i världen men även för Sverige. 

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur betydelsen av skyddsrum i Sverige har diskuterats i svenska morgontidningar över tid. Hur behovet av skyddsrum har framställts, samt hur det har pratats om skyddsrum kopplat till riskperception.

Frågeställningar: 

·       Hur har skyddsrum diskuterats i svenska morgontidningar?  

·       Har inställningen till skyddsrummets relevans i Sverige förändrats över tid i svenska morgontidningar och hur i så fall? 

Tidningsartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 1994–2022 har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Gestaltningsteorin och riskperception är de teoretiska ramverk som har använts för att tolka resultatet. De teman som varit mest framträdande i svenska morgontidningar rörande skyddsrum var sex: Skyddsrumsbehov, Kommer alla få plats i skyddsrummen? Tidsaspekten, Sverige har varit skonat från krig, Stolthet, Påverkade av Ukrainakriget. Inställningen till skyddsrum har förändrats under tidsperioden 1994–2022. Från och med 1994 fram till 2021 framställdes inställningen till skyddsrummets relevans i Sverige övervägande negativ eller neutral. Ett tydligt skifte i denna fråga ägde rum 2022 då en mer positiv inställning till skyddsrummets relevans började gestaltas. Rysslands invasion av Ukraina har varit en högst påverkande faktor för den nya positiva inställningen till skyddsrum i Sverige. 

Nyckelord: Skyddsrum, gestaltningsteori, riskperception, kvalitativ innehållsanalys 

Den här studien ingår i Karlstads universitets och fakultetens för samhälls- och livsvetenskaper satsning på mångvetenskaplig forskning om "uthålliga livsmiljöer och komplexa nätverk". Målet med fakultetens satsning är att stimulera forskning och samverkan mellan offentliga och privata aktörer så att Karlstads universitet effektivt kan bidra till och bli en motor i det långsiktigt hållbara utvecklingsarbetet i regionen.

Studien tar sin utgångspunkt i intervjuer med några värmländska familjer om hur vardagen gestaltar sig idag, hur det såg ut historiskt och hur det kan tänkas se ut i framtiden. Intervjuerna kommenteras av forskare från olika ämnesområden. I mötet mellan forskare från olika ämnen och forskningstraditioner uppstår nya sätt att problematisera det komplicerade växelspelet mellan olika sektorer av vår tillvaro. Problemen kan omformuleras, nya möten och kontakter vänder invanda tankegångar mot nya och innovativa riktningar och beredskapen att möta framtida utmaningar såväl för forskare som för regionala aktörer stärks och uppgraderas. Förhoppningen är att studien ska fungera som en plattform för den viktiga diskussionen kring uthållig regional utveckling för kvinnor, män, barn och gamla och stimulera innovationer och forskning som garanterar en framtid där utveckling och tillväxt balanseras mot uthållig miljö för människor och natur.

Mängden skadliga kemikalier som sprids i samhället är ett stort och växande problem. Många kemikaliersom tillsätts i varor som textilier, inredning, möbler och elektronik kan vara skadliga både förmänniskors hälsa och miljön.Syftet med denna studie var att undersöka konsumenters riskuppfattning om kemikalier i varor och omdet fanns någon motivation till att vidta skyddsåtgärder.Metoden som används i studien är en kvantitativ enkätundersökning. Data från 125 respondenter harsamlats in med hjälp av verktyget Survey & Report och resultatet har analyserats med deskriptivstatistik.Resultat visar att det finns stora kunskapsluckor hos respondenterna vilket troligtvis påverkar derasförmåga att bedöma hotet. Det går också att se att hotet från kemikalier inte bedöms som specielltallvarligt för dem personligen vilket indikerar att de inte känner sig sårbara. Hotet bedöms vara destostörre för människors hälsa generell, miljön och kommande generationer.Resultatet visar även att skyddsåtgärder vidtas men i olika omfattning. En del åtgärder vidtas oftare änandra vilket möjligtvis kan förklaras av att respondenternas förutsättningar för att kunna vidta åtgärdernavarierar. Majoriteten av respondenterna bedömer att samtliga skyddsåtgärder fungerar bra som skyddmot kemikalier och anser att det är viktigt att minska användningen av kemikalier för att skyddamänniskors hälsa, miljön och kommande generationer.

Introduction: Children and young adults with neurodevelopmental disorders (ND) are at increased risk of bullying compared to typically developing peers. It is still unclear to what extent they are involved in cyber bullying. This systematic review aimed at studying the prevalence of cyber bullying as perpetrators, victims, or both (“bully-victims”) among students with NP in a school setting and in need of special education. 

Methods: The Web of Science, Scopus, ERIC, PsycINFO, PubMED, and Cochrane databases were searched, including a manual search of reference lists, until February 24, 2018.

Results. Eight studies conducted in Europe, North America, The Middle East, and Australia were included reporting a prevalence of cyber-victimization among students with ND of 0%–41%, a prevalence of cyber-perpetration of 0%–16.7%, and a prevalence of bully-victims of 6.7%. Three out of five studies using control groups showed that students with ND might be more involved in cyber bullying overall compared to typically developing students. Students in segregated school settings report slightly higher prevalence rates of cyber bullying compared to students with ND in inclusive school settings, especially among girls. When comparing prevalence rates among studies using the same definition, we found similar prevalence rates. 

 Discussion: There was a tendency towards students with ND being more involved in cyber bullying compared to typically developing students, but this needs to be confirmed in future studies that should include control groups with typically developing students as well as validated and standardized measurements of cyber bullying and ND diagnoses. 

Med sina färre än 2.6 dödade/100,000 invånare är Sverige världsledande inom vägtrafiksäkerhet. Sverige har, genom riksdagens antagande av Nollvisionen år 1997, tydligt bundit sig för ett ambitiöst och framåtsträvande inriktat trafiksäkerhetsarbete (Trafikanalys 2015). Nollvisionen är inte bara ett långsiktigt mål som innebär att antalet dödade och allvarligt skadade till följd av trafikolyckor på sikt ska elimineras, utan även ett förhållningssätt angående hur trafiksäkerheten ska ökas. Nollvisionen skiljer sig i förhållande till ett mer traditionell trafiksäkerhetsarbete bland annat i sin holistiska systemsyn på trafiksäkerhetsproblemet, där samhället, industrin och akademin i samverkan spelar en väsentlig roll i möjligheten att åstadkomma långsiktigt hållbara förbättringar.

(1) Background: Adolescents spend a considerable amount of their time in the school environment.  Most adolescents are also subjected to compulsory school attendance, implying that they have to deal with the environment on a daily basis. In health research adolescent perceptions about the school environment are often linked to mental and psychosomatic health. However, measurements seems to be focused on psychosocial or psychological aspects of the school environment more often than physical.  

(2) Aims: The purpose of the present study is to examine the psychometric properties of a scale of Adolescent Perceptions of the Physical School Environment by means of the Rasch model for ordered response categories.  

(3) Sample: The analysis is based on the survey Young in Värmland which is a paper-and-pencil based survey, conducted recurrently since 1988 targeting all adolescent in school year 9 residing the county of Värmland, Sweden. So far, more than 20,000 individuals have participated in the survey. In the analysis presented here, five items based on adolescents’ perceptions of the physical school environment were subjected to analysis using RUMM2030, in total about 22,000 individuals.

(4) Methods: A scale consisting of five polytomous items is analysed by means of the polytomous Rasch model. General fit statistics as well as their graphical representations (ICC) are used to evaluate if the scale fit the Rasch model. A particular focus is also directed towards possible Differential Item Functioning (DIF) across sex.

(5) Results: At a general level of analysis the scale subjected to analysis seems to fit the Rasch model fairly well, with good separation of the individuals, and showing no reversed item thresholds, i.e. the response categories work properly and as expected. Also, at a finer level of analysis focusing on DIF, the scale works fairly well, but with exceptions important in order to understand differences between boys and girls.  

(6) Conclusions: Although the scale fits the Rasch model fairly well, there is room for improvements. In particular the precision of measurement may be increased by improving the targeting through inclusion of additional items of appropriate severity.             

(1) Background: Significance tests are commonly sensitive to sample size, and Chi-Squared statistics is not an exception. Nevertheless, Chi-Squared statistics are commonly used for test of fit of measurement models. Thus, for analysts working with very large (or very small) sample sizes this may require particular attention. However, several different approaches to handle a large sample size in test of fit analysis have been developed. Thus, one strategy may be to adjust the fit statistic to correspond to an equivalent sample of different size. This strategy has been implemented in the RUMM2030 software. Another strategy may be to adopt a random sample approach.

(2) Aims: The RUMM2030 Chi-Square value adjustment facility has been available for a long time, but still there seems to a lack of studies describing the empirical consequences of adjusting a sample to a smaller effective sample in the statistical analysis of fit. Alternatively a random sample approach could be adopted in order to handle the large sample size problem. The purpose of this study was to analyze and compare these two strategies as test of fit approximations, using Swedish adolescent data.  

(3) Sample:The analysis is based on the survey Young in Värmland which is a paper-and-pencil based survey conducted recurrently since 1988 targeting all adolescent in school year 9 residing the county of Värmland, Sweden. So far, more than 20,000 individuals have participated in the survey. In the analysis presented here, seven items based on the adolescents, experiences of the psychosocial school environment were subjected to analysis, in total 21,088 individuals.

(4) Methods: For the purposes of this study, the original sample size was adjusted to several different effective samples using the RUMM2030 adjustment function, in the test of fit analysis. In addition, 10 random samples for each sample size were drawn from the original sample, and averaged Chi-Square values calculated. The Chi-Square values obtained using the two strategies were compared.

(5) Results: Given the original sample of 21,088, adjusting to samples of 5,000 or larger, the RUMM2030 adjustment facility work as well as a random sample approach. In contrast, when adjusting to lower samples the adjustment function is less effective in approximating the Chi-Square value for an actual random sample of the relevant size. Hence, fit is exaggerated and misfit under estimated using the adjustment function. However, that is true for fitting but not for misfitting items.   

(6) Conclusion: Even though the inferences based on p-values may be the same despite big Chi-Square value differences between the two approaches, the danger of using fit statistics mechanically cannot be enough stressed.

Litteraturen visar på ett paradigmskifte i relation till barns säkerhet, från att barnen skall vara så säkra som möjligt till att de skall vara så säkra som de behöver. Detta kan vara ett sätt att tillgodose både barnens behov av utmaningar för att utvecklas och må bra samt deras behov av säkerhet. I relation till en sådan pågående förändring är det viktigt att undersöka hur föräldrar, som förmyndare för barnen, ser på barns säkerhet i relation till hemmet och barnomsorgen, såsom de två arenor där barnen spenderar större delen av sin vardag. Syftet med studien är att undersöka föräldrars syn på barns säkerhet i hemmet och inom barnomsorgen. Syftet omfattar även att undersöka föräldrars upplevelse av inflytande över de risker barnen utsätts för och de risker barnen tillåts eller inte tillåts att ta i dessa miljöer. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med föräldrar till barn i förskola. Materialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys vilken visade att säkerhet i stor utsträckning handlar om att skydda barnen från risker. Fysiska risker lyfts fram i relation till hemmet och förskolan samt psykiska och sociala risker i relation till förskolan, kompisrelationer och samhället i stort. Föräldrarna anser sig ha ett stort inflytande över risker i hemmet emedan graden av inflytande över de risker barnen möter i förskolan eller hemma hos kamrater definieras av andra. Konstanta avvägningar görs mellan säkerhet, risker och andra värden såsom t.ex. utveckling, ökad självständighet och social tillhörighet. Vuxna gör ständigt riskbedömningar och tar beslut kring gränser, varvid uppsikt lyfts fram som avgörande för att kunna förebygga risker och öka barns säkerhet. Avslutningsvis tyder resultaten på ett behov av en ökad kommunikation mellan föräldrar och förskolan där avvägningar mellan säkerhet och andra värden såsom utveckling och utmaningar för en god hälsa förs upp på agendan. Rekommendationer för vidare forskning ges.

The Anthropocene is overshadowing nature's great forces and pushing climate change at a rapid speed. Biodiversity has been highly affected by human actions, and the natural background levels of species extinction are not even close to the magnitude caused by humans. Biodiversity plays a substantial role in functioning ecosystems as well as human well-being, and despite this, there are still enormous financial gaps in biodiversity conservation around the world. One country that promotes the conservation of biodiversity significantly is South Africa, which also is the third most biodiverse country in the world. Still, they struggle with financial foundations for conservation along with low education levels and knowledge levels. Therefore, this study aims to explore how a small reserve in South Africa, called Amakhala Game Reserve, works with biodiversity conservation and what possibilities and barriers this work holds. Through qualitative semi-structured interviews, three respondents have answered numerous questions regarding the conservation work at Amakhala Game Reserve. With a qualitative content analysis of the interviews, the answers have been interpreted with the theoretical framework of path dependency. Through this, explanations for why conservation work is conducted the way it is and suggestions for improvements to enhance biodiversity conservation have been presented. The results of this study show that there are both possibilities and barriers in the future conservation work for biodiversity. However, there are different incentives to overcome these barriers and break path dependency, opening up more possibilities for future conservation work in South Africa.

Under en explorativ fallstudie på Volvo CE Arvika har förutsättningarna för organisatoriskt lärande undersökts med avsikt att skapa en erfarenhetspolicy anpassad till företaget. Organisatoriskt lärande är ett betydelsefullt område och bör ses som en förutsättning för ständiga förbättringar. Det bidrar till en konkurrenskraftig verksamhet som inte går att replikera.

Organisatoriskt lärande har behandlats teoretiskt av flertalet författare men det finns en avsaknad av dokumenterade praktiska undersökningar. Genom studien beskrivs ett företags organisatoriska lärande utifrån en explorativ undersökning grundad i Senges fem discipliner (personligt mästerskap, mentala modeller, gemensamma visioner, lära tillsammans samt systemtänkande) och Garvin et al. tre byggstenar (en miljö som främjar lärande, konkreta processer och tillvägagångsätt för lärande samt ledarskap som främjar lärande). Undersökningsmetoden kartlade förtegets organisatoriska lärande väl med undantag från att inga mentala modeller identifierades. Studien resulterade i 16 förbättringsförslag och en erfarenhetspolicy bestående av:

• En Erfarenhetsanalys: ett dokument för insamling av erfarenheter.
• Ett Erfarenhetsplank: ett verktyg för att presentera, samla och skapa överblick kring erfarenheters uppkomst och karaktär inom projekt.
• En mappstruktur: för standardiserad och tillgänglig hantering av erfarenhetsdokumentation.

Beskrivningen av företagets organisatoriska lärande och den framtagna erfarenhetspolicyn är primärt av intresse för det undersökta företaget. Undersökningsmetoden som används för att kartlägga organisatoriska lärande kan med mindre modifikation användas för andra företag som kan förvänta sig likvärdiga resultat. Även den av studien resulterande erfarenhetspolicyn kan modifieras för att passa andra företag och utgör ett exempel att benchmarka på.

Bakgrund: Klimatförändringarna medför osäkerheter som är en utmaning för samhällsplaneringen. Utifrån Plan- och bygglagen (2010:900) har kommunerna ansvar att planlägga mark inom sitt geografiska område. Kustområden är i många fall högt utvecklade, tätbefolkade och ekonomiskt viktiga, men havsnivåhöjningen förväntas orsaka komplexa risker som kan innefatta förlust av liv, mark och försörjningsmöjligheter om inga åtgärder implementeras. Det är därför allmänt erkänt att klimatanpassningen inte kan vänta. I Sverige har den unika landhöjningen en mildrande effekt på havsnivåhöjningen. Studiens syfte är att undersöka hur svenska kommuner hanterar dessa osäkerheter i detaljplaneprocessen med utgångspunkt i olika teorier om beslutsfattande.

Metod: Studien har utgått ifrån en flerfallsstudiedesign för att bygga upp fall som kan jämföras och ställas emot varandra för att få ut generaliserande kunskaper. Studien har följt en induktiv kvalitativ metod för att kunna sammanställa stora kvantiteter av underlag och för att ha datan i fokus under hela processen. Fallen Helsingborgs stad och Varbergs kommun har valts ut genom ett strategiskt urval, kommunerna har aktiva eller nyligen beslutade detaljplaner i kustområdet. Två datakällor har använts i studien: expertintervjuer från de utvalda fallen och dokumentation kopplat de utvalda fallen. Transkriberingen av expertintervjuerna och dokumenten har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Båda kommuner har i detaljplanearbetet identifierat en risk med översvämning från havet. Helsingborgs stad har ett styrdokument, antaget av fullmäktige, med specificerade säkringsnivåer för byggnation i närheten av kusten. Denna nivå har använts fram tills idag, men den diskuteras i ett separat planuppdrag som finns inom kommunen på grund av nytillkommen forskningsbaserad kunskap. Hållbarheten för byggnationen är viktig och IPCC:s scenario RCP8,5 har använts för att ta fram nivåer och tidsperspektivet är år 2150. Befintlig bebyggelse kan medföra att ett kortare tidsperspektiv används för att passa in i området.

Varbergs kommun identifierar att kunskapen förändrats sedan deras styrdokument antogs och tar kontakt med olika myndigheter för att få kunskap om hur de ska arbeta. Dessa myndigheter säger olika saker och till slut meddelar Länsstyrelsen att en expertutredning måste genomföras. Kommunen har valt att ta höjd för värsta scenariot år 2150, men kan inte höja marken tillräckligt mycket på grund av befintlig byggnation och har därför en föreskrift i detaljplanen om färdigt golv-nivå.

Slutsats: Havsnivåhöjningen innebär att komplexa och kombinerade risker, men kusten är populärt att bosätta sig vid och kortsiktig tillväxt går före säkerhet även om områden identifieras som olämpliga av tjänstepersoner. Osäkerheten och ständigt tillkommande ny kunskap medför en utmaning för kommunerna. Kommunerna vill bidra till att skapa hållbara bostadsområden, men också att den befintliga platsens förutsättningar ska kunna inverka på klimatsäkringen. Detaljplaner påverkas tydligt av myndigheter och experter. Helsingborg använder sig av beslutsstrategierna försiktighetsprincipen och As Low As Reasonably Practicable (ALARP) i samhällsplaneringen, medan Varberg använder ALARP. Ett nytt teoretiskt ramverk har tagits fram under studiens process.

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga projektledare upplever sin arbetssituation. För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Urvalsmetoden i studien var målinriktat urval där 10 kvinnliga projektledare som arbetade inom olika branscher deltog. Materialet från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Resultatet tyder på att projektledning som yrke uppskattas av kvinnor då det upplevs vara ett flexibelt yrke där de får möjlighet att själva påverka och bestämma över sitt egna arbete. Därtill tyder också resultatet på att kvinnor trivs bra och upplever sin arbetsmiljö som god i rollen som projektledare samt att den upplevs ha förändrats de senaste åren och att det inte nödvändigtvis är genus som påverkar hur man blir behandlad utan att det kan ha med rollen i sig att göra – vilket också skulle kunna ligga till grund för ämne till framtida forskning.

Mellan november 2000 och juni 2001 låg Vänerns vattennivå över sjöns dämningsgräns i nästan 6 månader. Situationen orsakades av en utdragen period med ovanligt stora nederbördsmängder över Vänerns tillrinningsområde mellan oktober och mitten av december 2000. Sjöns nivå ökade under denna period i genomsnitt med 2 cm per dygn. Översvämningsproblemen började uppstå längs den ca 2000 km långa kusten (utan öar) från mitten av november. När sjöns nivå kulminerade den 11 januari 2001 hade olika aktörer lyckats vidta omfattande åtgärder i de översvämningshotade områdena som skyddade samhällsviktiga funktioner såsom VA, transporter och elförsörjning, men även bostäder och industrianläggningar.

I en genomgång av skador och konsekvenser i samband med översvämningen visade det sig inte oväntat att det främst är tangibla¹ direkta och indirekta skador som är beskrivna i olika dokument och sammanställningar som har tagits fram inom olika sektorer. Uppföljningar av långsiktiga konsekvenser av översvämningen och beskrivningar av hur interaktionen mellan olika sektorer påverkades av Vänerns höga nivåer saknas däremot med några få undantag. Rapporten kan inte ge någon heltäckande bild av de ekonomiska konsekvenser som Väneröversvämningen 2000/2001 har lett till. För en del sektorer som lantbruk, yrkesfisket och de kommunala verksamheterna i de drabbade Vänerkommunerna kunde ekonomiska värderingar hittas medan de saknas för skogsbruket, delar av transportsektorn och industrierna. I rapporten görs en uppskattning av hushållens skador i Värmland med hjälp skadebeloppen som utbetalades av Länsförsäkringar Värmland i samband med Väneröversvämningen.

Kommunerna utmed Vänerkusten fick omfattande skador på avlopps- och dagvattennäten och reningsverken. Kommunala, strandnära fritidsområden såsom fritidshamnar, campingplatser, badplatser och sjönära gång- och cykelvägar skadades i nästan alla berörda kommuner. Efter översvämningen gav regeringen kommunerna möjlighet att ansöka om bidrag för direkta fysiska skador och kostnader för förebyggande åtgärder, t ex temporära invallningar. 

Studien genomfördes med syfte att kunna bevara, återföra och nyttja erfarenheter från översvämningen 2000-2001 inför och under kommande översvämningssituationer med likartade eller högre nivåer. Studien är en del i Centrum för klimat och säkerhets deltagande inom EU–projektet SAWA (Strategic Alliance for integrated Water management Actions) vars målsättning bl a är att utveckla planer för hantering av översvämningsrisker. Studien är det första steget av en sårbarhetsstudie i Vänern som kommer att utföras vid Centrum för klimat och säkerhet under åren 2010/2011.

Sammanfattning

Bakgrund: Resiliens är ett begrepp som används i allt större utsträckning inom risk och katastrofforskningen för att beskriva samhällets motståndskraft mot, förmåga att återhämta sig från samt utvecklas positivt efter större naturhändelser. Forskning visar på vikten av att involvera alla nivåer i samhället för att skapa resiliens vilket även uttrycks i internationella ramverk för katastrofriskreducering, klimatanpassning och hållbar utveckling. Det är framförallt på den lokala nivån som konsekvenserna av extrema naturhändelser manifestera och måste hanteras vilket innebär att allmänheten anses vara viktig att involvera i det katastrofriskreducerande arbetet för en ökad resiliens. Detta innebär ett så kallat ”bottom-up” sätt att arbeta. En faktor som enligt forskningen påverkar risken för katastrofer är olika sårbarheter i samhället. Hur sårbart ett samhälle är påverkas bland annat av ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer och hur resurser är fördelade. Vissa grupper i samhället pekas ofta ut som mer sårbara, och ett led i att skapa resiliens är att tillgodose dessa gruppers specifika behov i relation till katastrofrisker. Teorier och modeller gällande samhällets resiliens mot katastrofer är ofta framtagna med fokus på miljöer med mer frekventa och dramatiska naturhändelser, och samhällen som präglas av en högre grad av socioekonomiska skillnader än vi har i dagens Sverige. Ett förändrat klimat och andra globala processer påverkar även det svenska samhället. Svenska staten och dess myndigheter påtalar allt mer vikten av att arbeta utifrån ett resiliensperspektiv i samhällsbyggandet. I den svenska kontexten ligger ett stort ansvar gällande risk och krishantering på den kommunala nivån, samt även på den enskilda individen, vilket kan tänkas borga för att involvera allmänheten i katastrofriskreduceringen och tillika skapa ett resilient lokalsamhälle.

Syfte: Syftet med studien är trefaldig. Primärt syftar den till att få en övergripande förståelse för hur personer som är verksamma inom risk och krishantering på lokal nivå i en svensk kommun ser på att involvera allmänheten i det katastrofriskreducerande arbetet utifrån ett resiliensperspektiv. Sekundärt syftar studien till att undersöka hur man förhåller sig till olika gruppers behov i arbetet utifrån ett sårbarhetsperspektiv samt att undersöka relevansen av ett befintligt teoretiskt ramverk för community resilience i en svensk kontext.

Metod: Studien är en kvalitativ explorativ fallstudie av Örebro kommun med en abduktiv ansats. Genom en kombination av strategiskt urval och snöbollsurval har nyckelpersoner som är verksamma inom kommunal verksamhet samt frivilligorganisationer inkluderats i studien. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer som transkriberats och vidare analyserats genom kvalitativ textanalys. För att stärka studiens validitet har även kommundokument studerats för att möjliggöra en triangulering. Resultatet diskuteras utifrån teorier om resiliens, risk-governance och sårbarhet för katastrofer samt ett teoretiskt ramverk för community resilience.

Resultat: Resultatet visar på: 1) en positiv syn hos respondenterna på att involvera allmänheten, framförallt som en resurs i den akuta krishanteringen genom att nyttja frivilliga, 2) möjligheter med att involvera allmänheten genom relationsbyggande nätverk och ökad samverkan med civilsamhället för att få information om hur människor upplever sin verklighet och vilka behov allmänheten har gällande information och stöttning, 3) hinder avseende kommunikation och samverkan mellan kommun och allmänhet vilket delvis kopplades till att det saknas användbara verktyg och att ny teknik inte nyttjas fullt ut, 4) brist på kontinuitet i samverkan mellan civilsamhället och kommunen och låg frekvens av större händelser, 5) ett bristande engagemang från allmänhetens sida. Resultatet pekar även på att resiliensramverket är relevant i den svenska kontexten. 

Introduction This paper discusses the application of the synthetic control method to injury-related interventions using aggregate data from public information systems. The method selects and determines the optimal control unit in the data by minimising the difference between the pre-intervention outcomes in one treated unit (eg, a state) and a weighted combination of potential control units. Method I demonstrate the synthetic control method by an application to Florida's post-2010 policy and law enforcement initiatives aimed at bringing down opioid overdose deaths. Using opioid-related mortality data for a panel of 46 states observed from 1999 to 2015, the analysis suggests that a weighted combination of Maine (46.1%), Pennsylvania (34.4%), Nevada (5.4%), Washington (5.3%), West Virginia (4.3%) and Oklahoma (3.4%) best predicts the preintervention trajectory of opioid-related deaths in Florida between 1999 and 2009. Model specification and placebo tests, as well as an iterative leave-k-out sensitivity analysis are used as falsification tests. Results The results indicate that the policies have decreased the incidence of opioid-related deaths in Florida by roughly 40% (or -6.19 deaths per 100.000 person-years) by 2015 compared with the evolution projected by the synthetic control unit. Sensitivity analyses yield an average estimate of -4.55 deaths per 100.000 person-years (2.5th percentile: -1.24, 97.5th percentile: -7.92). The estimated cumulative effect in terms of deaths prevented in the postperiod is 3705 (2.5th percentile: 1302, 97.5th percentile: 6412). Discussion Recommendations for practice, future research and potential pitfalls, especially concerning low-count data, are discussed. Replication codes for Stata are provided.

Aims To investigate while accounting for health at birth 1) associations between health problems during childhood, measured as hospitalizations, and school achievement in the final year of compulsory school, measured as overall grade points and eligibility for upper secondary education, 2) if and how gender moderates the association between health problems and school achievement, 3) if and how the timing of a health problem during childhood is associated with later school achievement. Methods Analyzes were performed on a population-based cohort (n = 115 196) born in 1990 in Sweden (51.3% boys, 48.7% girls) using data from several national registries. Multiple linear regression and logistic regression were used to analyze associations between study variables. Results Overall grade points and eligibility for continuation to upper secondary school were lower for individuals exposed to hospitalizations. Only the association between hospitalizations and overall grade points was moderated by gender and only for ages 13-16 years. Exposure close to actual grading had worst outcomes. Conclusions Health problems, measured through hospitalizations, was significantly associated with lower school achievements among Swedish children. Girls exposed to health problems requiring hospitalizations had relatively poorer school achievements as compared to boys. Health problems requiring hospitalization during junior high school had the greatest negative association with final achievement at compulsory school.

I dagens samhälle hittar vi risker på många olika platser och på det sättet vi reagerar på dessa risker beror på vår riskuppfattning.Syftet med studien var att undersöka hur unga vuxnas riskuppfattning ser ut när det gäller en distinkt och en diffus risk. Också om det fanns någon skillnad mellan de olika åldrarna samt om de vidtagit några skyddsåtgärder. Den metod som har använts i studien är kvantitativ metod med enkätundersökning samt deskriptiv statistik för att analysera svaren. Enkäten skapades i programmet survey and report.Enkätundersökningen besvarades av 134 personer med en variation i kön och åldrar. Respondenternas upplevda kunskap var större för klimatförändring än för krig och de upplevde krig som den mest skrämmande risken men klimatförändring som den största.I diskussionen framgår det att metoden var ett bra val, men att fler frågor hade kunnat läggas till i enkäten för att bidra till en bättre analys. Det hade varit intressant att kombinera både kvantitativ och kvalitativ metod och göra några djupintervjuer. Det diskuteras om respondenternas uppfattning av de olika riskerna i relation till tidigare forskning och teorier. Också hur riskuppfattning och åtgärder hänger ihop. Även att respondenterna utifrån RPA är likgiltiga för krig och responsiva för klimatförändring. Utifrån PMT kan förstås att de responsiva har en hög skyddsmotivation och är troliga att vidta åtgärder samtidigt som de likgiltiga har en låg skyddsmotivation och inte är lika troliga att vidta åtgärder.

Genom att koppla på digitala tjänster kan besöksmål ge besökarna en starkare upplevelse – men vägen dit kan vara snårig. Nu har ett forskningsprojekt på Karlstads universitet i samarbete med en rad aktörer tagit fram digitala prototyper för två värmländska besöksmål.

I maj 2018 avslutades ett av Karlstads universitets forsknings- och utvecklingsprojekt om digitalisering inom besöksnäringen. Under det senaste 1,5 året har Lotta Braunerhielm, Laila Gibson och Linda Ryan Bengtsson från forskningsmiljön Geomedia, arbetat med projekt kring interaktiva platsförankrade upplevelser. Två besöksmål - Vildmark i Värmland och Långbans Gruvby har varit först ut att fungera som testbäddar.

”Kombinationen av våra olika perspektiv och metoder har varit jättebra och inneburit att vi varit tvungna att gå in varandras världar och skapat en annan förståelse”, säger Lotta Braunerhielm. ”Efter en lång process där lärande, nya perspektiv och att skapa nya insikter längs vägen varit i fokus, har vi landat i flera konkreta resultat.”

Flera olika aktörer har deltagit i utvecklings- och innovationsprocessen: offentliga aktörer, entreprenörer, forskare, IT-företag, lokalbefolkning, besökare och säsongs-anställda. Resultatet: Långbans Gruvby och Vildmark i Värmland har fått varsin prototyp i form av en konceptskiss för hur digitalisering kan förhöja upplevelsen av besöket.

”Vi har vävt in det vi är så bra på i Värmland, historieberättandet, med kunskap om platser, både i nutid och dåtid, tillsammans med vår kultur och vårt naturlandskap”, fortsätter Laila Gibson. ”Vi är bra på besöksnäring i Värmland, på historieberättande och på digital utveckling. Nu har vi slagit ihop det här och dragit igång en ny innovativ utveckling i Värmland. Det här är historieberättande men på ett nytt sätt.”

Professional development is more crucial than ever, especially in supporting ongoing digitalisation in the knowledge society. The need for upskilling and reskilling is described as continuous lifelong learning, which must be combined and synchronised with the lives of full-time working learners. Content, pedagogical models and instructional design in university courses are often centred on students in their early twenties with little to no work experience instead of tailored for experienced professionals working full-time. One such course is the foundation for this study: a course on digitalisation and digital transformation targeting professionals with at least two years of work experience in digital transformation. Therefore, the research question that guided this study was: "How can a distance course for professionals be redesigned to facilitate lifelong learning?" The redesign aims to increase satisfaction with the course and the number of participants taking their exams.

 The course contains four modules with synchronous and asynchronous learning activities, resulting in 5 ECTS credits (the European Credit Transfer System). The analysed empirical material consists of course participants' check-in presentation before the course started, mid-term evaluation, final evaluation, and a learning diary containing 58 entries. The empirical material was inductively and iteratively analysed following the main steps of thematic analysis. Two of the researchers conducted the first steps of the analysis individually. The following steps were a joint coding procedure to reach a consensus. This part of the analysis included several discussions with the other researchers. The inductive analysis identified 70 initial codes that reflected issues related to course design, learning activities, course information, and instructions. The initial codes were clustered into seventeen more abstract themes based on similarities. The themes related to strengths and weaknesses/challenges with the course. The strengths were analysed as, among others, discussions with course participants in other domains, recordings introducing scientific articles, focused and direct instructions on the learning management system (LMS), and the course is held online at the same weekly time. Perceived challenges were, for example, reading scientific articles and understanding and transferring the content to their work situation, lack of correspondence among the modules, not all modules being published simultaneously on the LMS, and the general problem of mixing work and studies.

 Despite that, the material showed satisfied course participants, where only a few ended the course by taking the exam to get their credits, which is one of academia’s ways to quantify learning. Based on the data analysis, course and learning activities will be redesigned and developed to be tested and evaluated in a forthcoming course instance in autumn 2023.  

Två diskursordningar – för emot. Medias gestaltning avkonfliktenInom miljörättvisa, en inriktning inom det bredare teoretiska fältet politisk ekologi, undersökshur orättvisor kopplade till miljön kan villkora och avgöra människors tillgång till hälsa ochvälstånd. I följande uppsatsarbete undersök tillträdet till ett grönområde, närmare bestämtSkutbergets frilufts- och rekreationsområde i Karlstad kommun, som ett föremål förmiljörättvisa. Detta görs inom frågeställningen ”Hur gestaltas olika perspektiv i en konfliktom tillträdet till ett grönområde i media?”.För att besvara frågeställningen har tidningsartiklar från de lokala dagstidningarna NyaWermlandstidningen och Värmlands Folkblad analyserats med hjälp av kritisk diskursanalysdär texten, den diskursiva praktiken och den sociala praktiken har hjälp till att blottlägga hursociala konflikter manifesteras i språkbruket och hur dominans, skillnad och motstånduttrycks i texter och diskurser.Resultatet av undersökningen mynnar ut i två diskursordningar som står i konflikt till varandra:en ”För Mumintemaparken” och en ”Emot Mumintemaparken”. Respektive diskursordningbyggs upp av olika diskurser som blir till argument för eller emot temaparkens tillblivande. Idiskursordningarna hörs olika berättelser där den ena partens definition av vad som anses varaproblemet med temaparken blir den andra partens lösning på ett annat problem

The government of the Netherlands evoked a State Commission to write an advice on the future viability of the Dutch democracy. In this contribution, we describe the issues and proposals the Commission discusses in its reports, and thus provide insights in the functioning of a modern democracy and on the discussion of improving it. This paper also enables the non-Dutch speaking scientists to provide input to this discussion. 

Hot och våld på arbetsplatser har länge diskuterats och studerats. Det finns vissa yrkesgrupper som är mer drabbade än andra och läraryrket beskrivs utgöra en av dessa riskgrupper. Under de senaste åren har det rapporterats om en förändring i svenska skolmiljöer där allt fler lärare utsätts för hot och våld. Forskningen om skolvåld har traditionellt fokuserats på elevernas utsatthet vilket utgjort en kunskapslucka kring lärares exponering för hot och våld. Tillgänglig forskning indikerar att utsattheten skiljer sig åt bland lärare, därmed finns ett erkänt behov av att bredda kunskapsbasen inom forskningsområdet. 

Syftet med studien var att undersöka hur förekomsten av hot och våld bland lärare ser ut i Värmland. Vidare syftade studien till att belysa vilka faktorer som bidrar till lärares utsatthet samt hur skolorna hanterar hot och våld. För att besvara studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpats. Datainsamlingen bestod av intervjuer med fem skyddsombud från olika skolor från tre kommuner i Värmland. 

I studien framkom en samstämmig uppfattning om att lärare är en utsatt grupp när det kommer till hot och våld. Utsattheten skiljer sig åt mellan olika skolor och årskurser och faktorer som erfarenhet och kön har en viss påverkan på lärares utsatthet. Hur risken att drabbas av hot och våld värderas kan påverkas av attityder och acceptansnivå. Vidare belyser studien en medvetenhet om hot och våld bland lärare. 

Ett förändrat klimat ökar risken för fler frekventa skogsbränder, skogsbränder som spås vara mer intensiva än tidigare sett. Det här ger ett behov av att ha en fungerande katastrofhantering när en skogsbrand sker. Krav ställs även på ledande aktörer att besitta den kunskap och erfarenhet som krävs för att kunna hantera en omfattande skogsbrand. Det ställer även krav på att identifiera och bemöta de olika behov som kan uppstå vid en katastrof, samt ge samtliga drabbade samma möjligheter och en jämlik resursfördelning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur resursfördelningen såg ut mellan personal, samt undersöka hur exponerade boende samt skogsägare informerats och omhändertagits under skogsbranden. Den metod som använts för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats, där två rapporter om skogsbranden analyserades. Resultatet visade att det fanns en snedvriden resursfördelning mellan brandmännen och administrativ personal, där brandmännen tilldelades flest resurser. Resultatet visade även att skogsägarna omhändertogs väl och fick särskilda informationsplatser, samtidigt som exponerade boende utsattes för onödiga risker vid evakueringarna som skedde. Boende som inte talade svenska fick i vissa områden tillgång till information och stöd men var bristfälligt i andra områden.

Assessment of foreign/second language (L2) oral proficiency is known to be complex and influenced by the local context. In Sweden, extensive assessment guidelines for the National English Speaking Test (NEST) are offered to teachers, who act as raters of their own students' performances on this high-stakes L2 English oral proficiency (OP) test. Despite guidelines, teachers commonly construct their own NEST scoring rubric. The present study aims to unveil teachers-as-raters' conceptualizations, as these emerge from the self-made scoring rubrics, and possible transformations of policy. Data consist of 20 teacher-generated scoring rubrics used for assessing NEST (years 6 and 9). Rubrics were collected via personal networks and online teacher membership groups. Employing content analysis, data were analysed qualitatively to examine (i) what OP sub-skills were in focus for assessment, (ii) how sub-skills were conceptualized, and (iii) scoring rubric design. Results showed that the content and design of rubrics were heavily influenced by the official assessment guidelines, which led to broad consensus about what to assess-but not about how to assess. Lack of consensus was particularly salient for interactive skills. Analysis of policy transformations revealed that teachers' self-made templates, in fact, lead to an analytic rather than a holistic assessment practice.