Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 2157
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. -, -
    Snabbt förändrade arbetsmiljöer kräver forskning som bidrar till bred kunskap och metodik.2018Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 24, nr 3-4, s. 85-89Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I takt med arbetslivets snabba utveckling skapas fler och nya variationer av arbetsmiljöer som kan få helt olika betydelser för grupper på arbetsmarknaden. Inte minst då skillnader mellan grupper ökar. För att arbetsmiljöarbete ska bli verkningsfullt bör vi arbetslivsforskare minska fokus på övergripande medeltal där alla ”dragits över en kam” och istället satsa på mer arbetsplatsnära förhållningssätt om hur arbetsmiljöerna påverkar olika grupper och individer. Arbetslivsforskning behövs som kan ta sig an arbetslivets komplexa förändringar och bidra med bredare kunskaper till aktörerna som bedriver arbetsmiljöarbete – och att vi forskare samverkar med dessa aktörer.

  • 2.
    Abdul Hamid, Nahed
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Lean-koncept i praktiken: En studie om implementeringen av Lean-koncept i en statlig organisation2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om implementering av Lean-konceptet i praktiken. Syftet är att utreda vilka faktorer som kan påverka personal inom en organisation, att trots vetskap, inte implementera ett koncept i praktiken. Här har studien valt att se närmare på Migrationsverket, som är en statlig organisation som har infört ett Lean-koncept. 

    En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med handläggare vid en mottagningsenhet inom Migrationsverket. Sammanfattningsvis, trots införandet av Lean koncept i receptionen på den svenska Migrationsverket, är det svårt för tjänstemän att använda det på grund av olika faktorer såsom: stress, utmaningen att arbeta smidigare, hög arbetsbelastning, hög grad av administrativt arbete.

  • 3.
    Abdul Majid, Soran
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Brandt-Hansen, Marcus
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Mäklare tjugofyrasju: En studie om hur mäklare lyckas kombinera arbete och familjeliv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Yrket som fastighetsmäklare kräver en hel del tid, ansträngning och framför allt tillgänglighet, av individen. Yrkets flexibilitet och gränslöshet, som med dagens tekniska utveckling ökat, leder till att arbetet inkräktar på det övriga livet. Att framgångsrikt kunna balansera kraven från arbetet med det privata livet, utan att låta en sfär undertrycka den andra, kan anses vara problematiskt för en fastighetsmäklare. Frågan är då hur de klarar av att kombinera det krävande arbetet med ett familjeliv? Syftet med studien är att öka förståelsen för hur mäklare lyckas kombinera arbetsliv med familjeliv. Vi ville därmed ta reda på hur och om fastighetsmäklare lyckas uppnå balans, vilka konflikter de upplever, samt hur de hanterar kraven från arbete och från familj. Detta gjordes med teorier relaterade till Work-Life Balance och genus. En kvalitativ undersökningsmetod användes i studien för att besvara frågeställningarna där vi använde oss av intervjuer för att samla in data. Vi genomförde nio intervjuer, varav fyra var män och fem kvinnor. Dessa valdes utifrån vissa kriterier; de skulle arbeta som fastighetsmäklare på heltid och ha barn. Dock intervjuades även fastighetsmäklare i form av franchisetagare. Resultatet visar att det beror på individuella faktorer och förutsättningar, för hur väl fastighetsmäklarna lyckas uppnå balans. Fastighetsmäklaryrket innebär obekväma arbetstider, stora krav på tillgänglighet och en gränslöshet, som kan försvåra balansen för individen. Faktorer som främjar balansen och underlättar kraven visar sig vara: flexibilitet i arbetet, stöd från omgivningen (framför allt stöd från en partner), att sätta gränser för sig själv och mot kunder, samt att ha passion för arbetet. De visar sig även i undersökningen att det finns vissa könskillnader. De kvinnliga mäklarna var mer familjeorienterade och tog ett större ansvar för sysslorna i hemmet medan de manliga mäklarna var mer arbetsorienterade och tog ett mindre ansvar i hemmet. Däremot kan vi utifrån resultatet inte se att kvinnliga mäklare har större svårigheter att kombinera sfärerna arbete och familj, trots skillnaden i prioriteringar mellan könen. Detta beror till stor del på att mäklarna har egna tillvägagångssätt för att klara av kraven från familj och arbete, samt starkt stöd från partnern. En viktig del i att uppnå balans för mäklarna var just samarbetet med partnern samt en ansvarsdelning båda var nöjda med.

  • 4.
    Abrahamsson, Kenneth
    Luleå tekniska universitet.
    Recension av Michael Allvin, Gunnar Aronsson, Tom Hagström, Gunn Johansson och Ulf Lundberg, Work without boundaries. Psychological perspectives on the new working life (Wiley-Blackwell, Chichester 2011).2013Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 4, s. 127-134Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Abrahamsson, Kenneth
    Luleå tekniska universitet.
    Recension av publikationen Work without boundaries. Psychological perspectives on the new working life författad av Michael Allvin, Gunnar Aronsson, Tom Hagström, Gunn Johansson och Ulf Lundberg2013Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 4, s. 127-134Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning (debatt)2015Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 2, s. 73-78Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket och arbetsgivarna vill återskapa ett nationellt centrum för arbetslivsforskning i Stockholm. Vi bör inte fortsätta att reproducera bilden av att svensk arbetslivsforskning försvann när Arbetslivsinstitutet lades ned. Det finns många starka forskargrupper på universiteten ute i landet. Nu är det viktigt att vi ser till att de positiva signalerna blir verklighet på ett klokt sätt så att bredden i arbetslivsforskningen säkras.

  • 7.
    Abrahamsson, Lena
    Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet.
    Recension av Kerstin Waldenström och Annika Härenstam, How are good and bad jobs created? Case studies of employee, managerial and organisational factors and processes (Arbetsliv i omvandling, 2008:4. Växjö universitet).2009Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 15, nr 2, s. 83-87Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå tekniska universitet.
    Recension av Kerstin Waldenström och Annika Härenstams publikation How are good and bad jobs created? Case studies of employee, managerial and organisational factors and processes (Växjö: Växjö universitet, 2008)2009Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 15, nr 2, s. 83-87Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Johansson, Jan
    Luleå tekniska universitet.
    Hundra år av långsamhet: Exposé över begreppet psykosocial arbetsmilljö2013Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 2, s. 9-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln innehåller en diskussion om olika begrepp, synsätt och användning av kunskaper om arbetsmiljö och hur det har förändrats över tid i Sverige. Det gäller exempelvis hur kunskaper om psykosocial arbetsmiljö används för att förstå och diskutera ohälsa, styrning och utveckling – för individer, grupper och organisationer. Artikeln innehåller också reflektioner kring trender, framtid och några (eventuella) tankefällor och/eller språngbrädor i dagens och morgondagens arbetsliv när det gäller arbetsmiljö. Titeln ”Hundra år av långsamhet” markerar en viss otålighet över att förändringstakten och förändringsviljan inte alltid är så hög.

  • 10.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Johansson, Jan
    Luleå tekniska universitet.
    Andersson, Eira
    Luleå tekniska universitet.
    Från bergets djup till sjunde himlen2010Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 16, nr 4, s. 11-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I Kirunagruvan kan vi under en period på 50 år följa förändringen av produktionsarbetet från ett tungt och farligt underjordsarbete till fjärrstyrning via modern teknik i en trygg kontorsmiljö. Syftet med artikeln är att reflektera över en kunskapsförvandling från äldre tiders hantverkskunnande med kroppsliga och tysta kunskaper till något nytt. I artikeln diskuterar vi hur individ och organisation skapar och återskapar kvalifikationer, identiteter och kön i mötet med ny teknik och nya organisationsformer.

  • 11.
    Adams, Paul C
    et al.
    University of Texas at Austin.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Communication Geography: A Bridge Between Disciplines2012Ingår i: Communication Theory, ISSN 1050-3293, E-ISSN 1468-2885, Vol. 22, nr 3, s. 299-318Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 12.
    Adolfsson, Caroline
    et al.
    Karlstads universitet.
    Eriksson, Jenny
    Karlstads universitet.
    "...nu har jag inga miner kvar": En kvalitativ studie om restauranganställdas upplevelser av det emotionella lönearbetet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det emotionella lönearbetet kan innebära att sälja sitt leende, för att sprida en positiv och glad känsla hos de personer som bemöts. Enligt tidigare studier anses det vara ett krävande arbete, arbetstagaren blir en del av det företaget säljer. Det framkommer att arbetstagaren använder sig av olika strategier för att kunna hantera uppgifterna kring arbetet. Det visar sig att det finns outtalade krav och förväntningar från både kunder och arbetsgivare. Arbetet i en restaurang är en socialt etablerad roll och därmed finns förväntningar i uppträdandet hos den anställde. Att försöka uppfylla dessa förväntningar kan vara krävande och arbetstagaren kan uppfatta det som utmattande att behöva utföra ett emotionellt lönearbete. Det finns även uttalade krav kring hur arbetstagaren får uppträda och detta kan arbetsgivaren kontrollera via rutiner på arbetsplatsen eller andra kontrollverktyg som exempelvis mystery shoppers. 

  • 13.
    Ager, Bengt
    SLU.
    Skogsarbete förr, nu och i framtiden - och organisationsteoretisk förnyelse2014Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 20, nr 1, s. 79-91Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln sammanfattar en undersökning av skogsarbetets förändring sedan 1900-talets början, under påverkan av en rationaliserings- och en humaniseringsprocess, med reflexioner över den gångna och framtida utvecklingen (Ager 2011, 2012, 2014a, 2014b). För tjugo år sedan inleddes en avhumanisering av arbetet som lett till rekryteringsproblem. Insatserna för att öka arbetets humankvalitet – önskvärt inte bara inom skogsbruket utan även generellt i det svenska arbetslivet – kan främjas av organisationsteoretisk förnyelse. Några tankar kring ett tidsanpassat humaniseringskoncept, som inkluderar viss språklig förnyelse, läggs fram.

  • 14.
    Agge, Ida
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Magioglou, Dimitra
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Polis, polis, kvinnogris: En studie om kvinnliga poliser i dagens samhälle2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.

  • 15.
    Ahlzén, Rolf
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013). Region Värmland.
    Narrativity and medicine: Some critical reflections2019Ingår i: Philosophy Ethics and Humanities in Medicine, ISSN 1747-5341, E-ISSN 1747-5341, Vol. 14, artikel-id 9Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the last three decades there has been a wave of interest in narrative and narrativity in the humanistic and the social sciences. This narrative turn has spilled over to medicine, where narrative medicine has gained a considerable influence.However, there have also appeared second thoughts on the role of narratives in our lives, as well as on what narratives may mean in relation to clinical medicine.This article presents some influential voices in this debate and scrutinizes the assumptions of narrative medicine in the light of these. It is concluded that there are sound reasons to tread this path with some caution and avoid the too far reaching ambitions on behalf of narrativity in relation to clinical medicine. However, narrative medicine should still be seen as a promising attempt within the broader scope of medical humanities to emphasize the importance of human subjectivity in clinical medicine.

  • 16.
    Ahlénius, Emma
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Öst, Lovisa
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Att ge eller att inte ge: En studie om projektledares arbete med återkoppling2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till vår uppsats är att återkoppling behövs som verktyg på en arbetsplats för att få medarbetare att trivas. Detta har i grund och botten anknytning till vårt behov av att känna oss accepterade och av att känna samhörighet. Forskning har visat att bekräftelse från omvärlden är en viktig del för individens självbild. Särskilt i en projektorganisation är återkoppling betydelsefullt, eftersom projektgrupper ofta består av nya konstellationer av människor som snabbt måste lära sig att samarbeta. Om ett bra arbete med återkoppling sker kan detta få positiva effekter på arbetsprestationer. Problematiken kring att ge återkoppling handlar om att ge den på ett konstruktivt sätt som får mottagaren att ta åt sig. Genom att granska tidigare forskning undersökte vi varför det finns ett behov av återkoppling i pro-jektgrupper, vad forskningen säger att givaren bör tänka på när det handlar om återkoppling samt vad konsekvenserna och resultatet kan bli av återkoppling. Vårt syfte är att utifrån den forskning som idag finns undersöka hur arbetet med åter-koppling ser ut i praktiken för fem stycken projektledare. Vi ställde oss bland an-nat frågeställningarna: Ger projektledare återkoppling? På vilka sätt? Hur ser de på arbete med återkoppling? Vet de hur teorin ser ut kring ämnet? Arbetar de med att bli bättre på att ge återkoppling? För att undersöka frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Projektle-darna arbetar alla inom samma bransch, fastighetsförvaltningsbranschen. Våra intervjudata bearbetades genom transkribering samt kodning efter förutbestämda teman. I vår analys jämförs den teoretiska bakgrunden med den empiriska datan vi insamlat. En matris med en sammanställning av det insamlade materialet återfinns i bilaga 2. Vår slutsats är bland annat att projektledare mest arbetar med positiv återkoppling och att negativ återkoppling kan vara problematiskt att ge. Vi fann även att projektledarna inte hade någon teoretisk kunskap om ämnet återkoppling utan de färdigheter de besatt hade de lärt sig genom erfarenhet.

  • 17.
    Ahmed, Walid
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Skröder, Mattias
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Hur jobbar destinationen Karlstad med att förlänga kinersernas vistelse?2018Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 18.
    Ahnberg, Elisabeth
    et al.
    Dalarnas forskningsråd.
    Lundgren, Mats
    Högskolan Dalarna.
    Messing, Jan
    Dalarnas forskningsråd.
    von Schantz Lundgren, Ina
    Högskolan Dalarna.
    Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik2010Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 16, nr 3, s. 55-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i fyra följeforskningsprocesser, där vi själva medverkat, diskuterar vi följeforskning som företeelse och rollen som följeforskare. Vår artikel ska ses som ett empiriskt exempel i anslutning till den debatt som Göran Brulin, Karin Sjöberg och Lennart Svensson initierade genom artikeln ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt” (publicerad i Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 15, nr 1, våren 2009).

  • 19.
    Alam, Moudud
    et al.
    Högskolan Dalarna.
    Carling, Kenneth
    Högskolan Dalarna.
    Nääs, Ola
    Högskolan Dalarna.
    Sommarjobb, arbetslivserfarenhet och framtida arbetsinkomst2015Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 4, s. 26-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    De flesta kommuner erbjuder sommarjobb till gymnasieungdomar. Vi har undersökt om denna arbetslivserfarenhet påverkar flickors framtida arbetsinkomster. Vi följde 1 447 flickor i fem till tolv år efter avslutat gymnasium. Flickorna hade under sitt första gymnasieår ansökt och slumpmässigt tilldelats sommarjobb av Falu kommun. Effekten av sommarjobbserfarenheten på arbetsinkomsten var positiv och betydande för dem.

  • 20.
    Albin, Maria
    et al.
    Lunds universitet.
    Johansson, Gunn
    Stockholms universitet.
    Järvholm, Bengt
    Umeå universitet.
    Wadensjö, Eskil
    Stockholms universitet.
    Att säkra arbetslivsforskning av hög relevans och kvalitet2009Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 15, nr 2, s. 55-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Arbetslivsforskningen studerar frågor som är högst relevanta för samhället. Det är mycket viktigt att forskningen håller god kvalitet. Svensk arbetslivsforskning håller en god eller mycket god vetenskaplig standard och har så gjort i åtminstone ett par decennier till följd av de stora satsningar som gjorts genom åren. Sådan forskning har överförts till förändringar i arbetslivet. Medlen till denna typ av forskning har minskat de senaste åren; först med omläggningen av forskningsfinansieringen och sedan i samband med nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. Vi har för FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) genomfört en kartläggning och analys av utvecklingen av arbetslivsforskningen i Sverige. Denna artikel sammanfattar vår rapport till FAS.

  • 21.
    Albin, Maria
    et al.
    Stockholms universitet .
    Wadensjö, Eskil
    Stockholms universitet.
    Arbetsmiljöns många dimensioner2019Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 25, nr 1, s. 4-7Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Löner och andra former av ersättningar som till exempel avtalsförsäkringar för anställda är ofta i fokus för såväl nyhetsflödet som statistik och forskning baserad på den. Regelbundet publiceras statistik om löner för olika grupper, arbetsmarknadens parter bevakar utvecklingen för egna och andra grupper, medlare arbetar för en nå lösningar och jämförelser görs av lönenivåer och andra villkor mellan länder. Officiell lönestatistik publiceras regelbundet. Den goda tillgången på statistik underlättar forskningen vad gäller löner. När det finns konflikter mellan parterna på arbetsmarknaden, blir uppmärksamheten mycket stor speciellt då inte bara de direkt involverade påverkas utan också allmänheten. Ett av många exempel är den konflikt som SAS och piloternas fackförening hade tidigare i år.

  • 22.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Institutionen för hälso och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet.
    Arnesson, Kerstin
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet.
    Kommunala chefers kommunikation via digitala verktyg – betydelse för arbetssituation och chefskap.2018Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 24, nr 3-4, s. 26-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att vara chef inom en kommunal förvaltning innebär att utgöra en del av kommunens multifunktionella organisering, som i stor utsträckningstyrs av lagstiftning. Organisationen är skattefinansierad och förväntasbeakta delvis motstridiga krav såsom transparens, representation, kontroll, medbestämmande, likabehandling, öppenhet, offentlighet samt insyn i beslutsprocesser. Positionen kan närmast beskrivas som en balansakt där chefen i sin vardagsverklighet måste förhålla sig till de olika krav och förväntningar som ställs av politiker, medborgare och medarbetare. I chefskapet ingår även intern och extern informationsöverföring och ett ständigt flöde av horisontella och vertikala interaktioner. I föreliggande studie har en multimetodisk forskningsansats tillämpats i syfte att ringa in 202 kommunala chefers kommunikation genom användandet av olika digitala verktyg. Resultatet visar att de digitala verktyg som cheferna använde i sitt arbete förenklade och effektiviserade kommunikationen inom och utanför organisationen. Ett återkommande dilemma var att cheferna hade svårt att leva upp till normen om hur en chef bör vara. Fysisk närvaro i de verksamheter som man hade ansvar för upplevdes som ouppnåeligt, men tycktes heller inte krävas av medarbetarna. Organisationens digitala arbetsmiljö blev då ett sätt för cheferna att vara tillgängliga och skapa en kollaborativ kommunikation, något som stödjer idén om ett ledarskap, präglat av support.

  • 23.
    Albonius, Jonas
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för informatik och projektledning.
    Hagbok, Monica
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för informatik och projektledning.
    Projektledning för kreativitet: En fallstudie om hur projektledare skapar förutsättningar för kreativitet i ett distansbaserat datorspelsutvecklingsprojekt2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Företag och projekt ställs ofta inför utmaningen att skapa något nytt för att till exempel öka sin konkurrenskraft. I processen att ta fram denna nya produkt är kreativitet en viktig faktor. Med hjälp av ett kreativt förhållningssätt och en kreativ process kan nya innovationer växa fram. En bransch som växt mycket de senaste åren är datorspelsbranschen. Konkurrensen är hård och om företagen ska lyckas krävs det att produkten har något extra som gör att det sticker ut bland alla spel som produceras.

    Projektledarens roll i kreativitetsprocessen är ett område som tidigare forskning inte har belyst särskilt mycket. Inte heller har möjligheten att skapa förutsättningar för kreativitet inom ett distansbaserat företag behandlats särskilt mycket. Studiens forskningsfråga är:

    Hur agerar projektledare för att skapa förutsättningar för kreativitet hos projektmedarbetare i ett distansbaserat datorspelsutvecklingsprojekt?

    För att besvara vår frågeställning valde vi att göra en deskriptiv fallstudie. Projektet har sin bas i Norden med medarbetare över hela världen. Det är helt och hållet ett distansbaserat projekt på så sätt att ingen delar arbetsplats. Vi djupintervjuade projektets två projektledare och kompletterade med en kvalitativ enkät till medarbetarna. Med en utgångspunkt i Grounded Theory och tidigare forskningsresultat analyserades materialet.

    Ur projektledarnas berättelser framträdde tre förhållningssätt. Dessa är tillit, tillgänglighet och tolerans. De ligger till grund för vår modell om hur projektledarna i det undersökta fallet agerar för att främja kreativiteten hos medarbetarna. Dessutom visade det sig att motivation och kommunikation var två viktiga verktyg för att skapa förutsättningar för kreativitet hos medarbetarna. Vår slutsats kan beskrivas på följande sätt:

    Motivation ger förutsättningar för kreativt tänkande. Genom att bygga en organisation där projektledarna visar tillit till medarbetarnas förmåga, och låter tolerans vara ett ledord för kollaboration, arbetar projektledarna för att höja medarbetarnas motivation. Därmed skapas förutsättningar för kreativitet hos medarbetarna i detta distansbaserade projekt. Kommunikation är en förutsättning för kreativt skapande i projektet och virtuella kommunikationsmedel ett sätt att öka tillgängligheten.

  • 24.
    Alfonsson, Johan
    Göteborgs universitet.
    Permanent nykomling - Om behovsanställdas villkor2015Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 3, s. 7-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln undersöks behovsanställdas relation till tillsvidareanställda, vilka problem som kan uppstå i relationerna mellan grupperna och hur behovsanställda bemöter dessa. Med utgång i Lysgaards teori om de underordnades arbetarkollektiv pekar resultaten på att bristande närhet, likhet och gemensam problembild bidrar till att behovsanställda hamnar utanför gemenskapen och behandlas kränkande. Tre handlingsstrategier som används för att möta problemen har identifierats. I artikeln framhålls att strategierna riskerar att reproducera situationen.

  • 25.
    Alfonsson, Johan
    Göteborgs universitet.
    Rec. av Magnus Hörnqvist Klass2017Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 2, s. 111-115Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Alfonsson, Johan
    Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.
    Recension av Magnus Hörnqvist, Klass (Liber, 2016).2017Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, nr 2, s. 111-115Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Allvin, Michael
    Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
    Recension av Ola Bergström, Kristina Håkansson, Tommy Isidorsson och Lars Walter, Den nya arbetsmarknaden: Bemanningsbranschens etablering i Sverige (Academia Adacta, Lund 2007).2008Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 14, nr 2, s. 71-74Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Allvin, Michael
    et al.
    Uppsala universitet.
    Mellner, Christin
    Stockholms universitet.
    Movitz, Fredrik
    Stockholms universitet.
    Aronsson, Gunnar
    Stockholms universitet.
    Den utbredda flexibiliteten: Ett försök att beräkna förekomsten av lågreglerade arbetsvillkor2012Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 18, nr 1, s. 9-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Nästan 30 år efter det att begreppet flexibilitet i arbetslivet kom i bruk råder det fortfarande stor osäkerhet om vad begreppet innebär och hur vanligt det egentligen är. I artikeln diskuteras flexibilitet utifrån en representativ studie av den svenska arbetskraften. I studien konstateras att både traditionellt organiserade och helt fria arbeten är relativt ovanliga. Däremot är flexibla arbetsvillkor desto mer vanligt förekommande och spridda i varierande grad bland den svenska arbetskraften.

  • 29.
    Allvin, Michael
    et al.
    Uppsala universitet.
    Movitz, Fredrik
    Stockholms universitet.
    "Självständiga lärosäten": Om de förändrade villkoren för högre utbildning och universitetens normalisering2011Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 17, nr 2, s. 59-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    När den högre utbildningen avregleras får universitet  och högskolor själva bestämma hur de ska organisera sin verksamhet. Det sker även i den övriga västvärlden, liksom i den övriga svenska offentliga sektorn. Frågan är dock vad ett sådant självbestämmande egentligen är värt. Avregleringen lämnar nämligen lärosätena att konkurrera med varandra på en allt snävare och alltmer standardiserad spelplan, vilket i sin tur tvingar dem till långtgående rationaliseringar och prioriteringar.

  • 30.
    Almasri, Abdullah
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Mansson, K.
    Gothenburg Univ, Dept Econ & Stat, Gothenburg, Sweden.;Jonkoping Int Business Sch, Dept Econ Finance & Stat, Jonkoping, Sweden..
    Sjolander, P.
    Jonkoping Int Business Sch, Dept Econ Finance & Stat, Jonkoping, Sweden..
    Shukur, G.
    Jonkoping Int Business Sch, Dept Econ Finance & Stat, Jonkoping, Sweden.;Linnaeus Univ, Dept Econ & Stat, Vaxjo, Sweden..
    A wavelet-based panel unit-root test in the presence of an unknown structural break and cross-sectional dependency, with an application of purchasing power parity theory in developing countries2017Ingår i: Applied Economics, ISSN 0003-6846, E-ISSN 1466-4283, Vol. 49, nr 21, s. 2096-2105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article introduces two different non-parametric wavelet-based panel unit-root tests in the presence of unknown structural breaks and cross-sectional dependencies in the data. These tests are compared with a previously suggested non-parametric wavelet test, the parameteric Im-Pesaran and Shin (IPS) test and a Wald type of test. The results from the Monte Carlo simulations clearly show that the new wavelet-ratio tests are superior to the traditional tests both in terms of size and power in panel unit-root tests because of its robustness to cross-section dependency and structural breaks. Based on an empirical Central American panel application, we can, in contrast to previous research (where bias due to structural breaks is simply disregarded), find strong, clear-cut support for purchasing power parity (PPP) in this developing region.

  • 31.
    Alneman, Therése
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Green, Amanda
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    "Det är ingen big deal!": En kvalitativ studie av mellanchefers syn på, samt utförande av privata angelägenheter under arbetstid2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 32.
    Alvers, Sofie
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Så sker kunskapsöverföring mellan projekt: En fallstudie om vilken kunskap projektledare överför och hur de överför den2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att öka förståelsen för hur kunskapsöverföringen sker mellan projekt i en organisation. För att besvara syftet har två forskningsfrågor använts. Vilken kunskap överför projektledaren mellan projekt i organisationen? Hur överför projektledaren kunskap mellan projekt i organisationen? För att besvara forskningsfrågorna och därmed besvara syftet användes en kvalitativ metod. Åtta djupgående, semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta olika projektledare inom en och samma organisation. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys och relevanta teman identifierades.

    Första forskningsfrågan, om vilken kunskap som överförs mellan projekt, resulterade i tre kunskapsområden med underteman. Den kunskap som överförs av projektledaren mellan projekt handlar om ledning av människor och om ledning av processen. Domänkunskap överförs även det mellan projekt, men är mest framträdande i kunskapsöverföringen mellan byggprojekt.

    Den andra forskningsfrågan, om hur kunskapen överförs, resulterade i fyra teman. Kunskapsöverföring sker genom att projektledaren själv tar med sig kunskap mellan projekt och detta är ett ledande överföringssätt i studien. När problem eller en ny situation uppstår och projektledaren själv inte har kunskapen, frågar projektledaren sina kollegor utan att något formellt möte sätts in. Överföring sker även via formella projektledarmöten, studiebesök, nätverk och dokument, de överföringssätten är dock inte lika framträdande i studien.

  • 33.
    Alvesson, Mats
    Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet.
    Recension av Roland Paulsen, Empty labor: Subjectivity and idleness at work (Avhandling, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, 2013).2013Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 3, s. 87-93Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Alvesson, Mats
    Lunds universitet.
    Recension av Roland Paulsens avhandling Empty labor: Subjectivity and idleness at work (Uppsala universitet 2013)2013Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 3, s. 87-93Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Alvinius, Aida
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013). Försvarshögskolan .
    Krekula, Clary
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Larsson, Gerry
    Försvarshögskolan.
    Managing visibility and differentiating in recruitment of women as leaders in the Armed Forces2016Ingår i: Journal of Gender Studies, ISSN 0958-9236, E-ISSN 1465-3869, s. 1-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 36.
    Amundsdotter, Eva
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för genusforskning (from 2013).
    Ericson, Mathias
    Göteborgs universitet.
    Jansson, Ulrika
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för genusforskning (from 2013).
    Linghag, Sophie
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för genusforskning (from 2013).
    Motstånd och strategier i jämställdhetsarbete2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Jämställdhetsarbete väcker ofta motstånd, det har de flesta som arbetar med jämställdhet erfarenhet av. Men vilka strategier kan förändringsaktörer använda för att bemöta motstånd och komma vidare i jämställdhetsarbetet, är frågan som utforskas i denna bok.

    Jämställdhetsarbete berör ofta angelägna frågor där det kan finnas motstridiga intressen, till exempel kring fördelning av resurser, inflytande och ansvar. Inte sällan uppstår starka känslor hos människor. En del visar öppet sin oro. Andra praktiserar förnekelse på olika sätt. Vissa blir aggressiva. Många protesterar i tysthet. Denna ovilja mot förändring brukar formuleras i termer av motstånd och kan alltså komma till uttryck på många sätt.

    I boken ges ett perspektiv på makt och motstånd som syftar till att bidra till upplevelser av ett större handlingsutrymme för att möta motstånd mot jämställdhetsarbete. Ingången består av material som har skapats i ett forskningsprojekt där jämställdhetsarbetare, medarbetare och chefer, från myndigheter och kommuner har utforskat motstånd och strategier tillsammans med genusforskare. Materialet ger en inblick i vad det kan innebära att arbeta med jämställdhet, vad en förändringsaktör möter och förväntas hantera i jämställdhetsarbetet. Ett bidrag i boken är en rad av idéer på handlingsalternativ för att möta motstånd, som mejslats fram i olika former i projektet. Bokens bidrag handlar också om att förvalta de kunskaper som skapats gemensamt och hur teori kan hjälpa oss att fördjupa, förstå och agera.

    Boken är skriven av fyra genusforskare vid Karlstads universitet respektive Göteborgs universitet och riktar sig till alla som är intresserade av jämställdhet, förändring och utbildning i organisationer och verksamheter.

  • 37.
    Anderberg Tranberg, Jenny
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Granqvist, Linnéa
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    "Det är en liten grej, men det gör jättemycket ...": En kvalitativ stuide angående chefers och anställdas upplevelser av det hälsofrämjande arbetet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 38.
    Andersson, Agneta
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Invandrarkvinnor i Borlänge och Gemensamma Krafters betydelse för kvinnorna2007Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Att hamna i ett okänt land och försöka bli delaktig i majoritetssamhället innebär både psykiska och fysiska svårigheter där hela ens livsvärld förändras. Gemensamma Krafter är ett förebyggande förändringsarbete i ett bostadsområde i Borlänge. Det fungerar bl.a. som en mötesplats för människor från olika kulturer. Syftet med studien var att beskriva och få en ökad förståelse för invandrarkvinnors liv i Borlänge/Sverige och vilken betydelse Gemensamma Krafter haft för kvinnorna. Åtta kvinnor från Syrien, Irak, Turkiet och Somalia intervjuades och materialet analyserades utifrån meningskategorisering. Resultatet visar på en komplex bild av dessa kvinnors liv i Borlänge/Sverige. De uttryckte att Sverige är ett tryggt land med frihet utan krig och med sociala rättigheter som andra medborgare men att upplevelsen av utanförskap, diskriminering och vardagsrasism finns ständigt närvarande. Gemenskapen med egna landsmän blir viktig när de inte blir accepterad och delaktig i majoritetssamhället. Det är där de stärker sin egen identitet och mobiliserar kraften till en framtidstro på arbete, utbildning och delaktighet i samhället. Gemensamma Krafter beskrivs av kvinnorna som en oas, en mötesplats där de blir bekräftad och accepterad. Där träffar de svenska kvinnor och får en inblick i deras värld. Studien ger en ökad kunskap och förståelse för invandrarkvinnornas liv och visar på vikten av naturliga mötesplatser i lokalsamhället.

  • 39.
    Andersson, Alice
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Musan, Emilia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Matturism i Värmland2018Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 40.
    Andersson, Anna
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Lundgren, Sara
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    "Ingen skulle ju sätta in 11 högerbackar i ett fotbollslag": En kvalitativ studie om hur organisationer arbetar med team2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 41.
    Andersson, Carin.E
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för informatik och projektledning.
    The Project Manager at Work2012Ingår i: Makt, Myter och Motstridigheter: Utmaningar i dagens arbetsliv, Karlstads universitet, 2012, s. 1-15Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In the literature there is a common belief that project management is a general theory that is mainly

    about techniques and/or tools used for planning, budgeting, and control. This view has lately been

    questioned due to the fact that it does not give a complete picture of what a project manager actually

    does in their daily work. By including other skills, such as, skills for communication, team building,

    and leadership, a more complete picture of the project management role may be provided. Project

    management research needs more empirical data from project managers about what their role as project

    manager actually means. The purpose of this study is to investigate what it means to work as a project

    manager in small and medium sized organizations. Empirical data is planned to be gathered (in the

    county of Värmland, Sweden) from May through October 2012, using semi-structured interviews and

    participant observations of project managers working in a multi-project management environment.

    Three overlapping analyzes techniques will be used to analyze the gathered data: thematic analysis,

    grounded theory, and narrative analysis. By using these techniques, hopefully this article will expand the

    knowledge and the understanding what a project manager actually does in their daily work.

     

  • 42.
    Andersson, Carl
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Språkbarriärer i det polska Tricity.: Case studie.2017Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 43.
    Andersson, Casper
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Kvist, Angelica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Skogsbränderna 2018: En studie om kriskommunikationen mellan myndighet, turistbyråer och turister2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 44.
    Andersson, Christina
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Med en examen från Karlstads universitet: Alumner inom humaniora och samhällsvetenskap 20182019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sedan 2008 samlar Fakulteten för Humaniora och Samhällsvetenskap, tidigare Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT, vid Karlstads universitet in information om fakultetens utbildningar från alumner. Informationen samlas in årligen efter ett rullande schema. Syftet är att utvärdera fakultetens utbildningar samt att ta fram ett underlag för fortsatt kvalitetsutveckling av program och kurser. Målsättningen är att förbättra och vidareutveckla program och kurser.

    I rapporten redovisas resultat från enkäter till alumner som har studerat på programmen

    • Civilekonomprogrammet

    • Fastighetsekonomiprogrammet

    • Programmet IT, projektledning och affärssystem

    • Programmet Kommunikation och PR /Information och PR

    • Programmet Personal- och arbetsliv

    • Rättsvetenskapligt program

    • Programmet Samhällsanalytiker - inriktning organisering

    • Socionomprogrammet

    • Turismprogrammet

    • Magisterprogrammet i skatterätt

    • Magister/Masterprogrammet i regionalt samhällsbyggande

    • Masterprogrammet i informatik.

    med examen i huvudsak från åren 2014, 2015 och 2016.

  • 45.
    Andersson, Claes
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Centrum för klimat och säkerhet (from 2013).
    Riskperception i Sverige: Vilka risker tror personer i Sverige de är sannolika att drabbas av och vad anser de är ett hot för samhället2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 46.
    Andersson, Emelie
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier.
    ”Du är inte tjock, du är ju jättefin!”: En kvalitativ studie om fat-shaming på internet och upprätthållandet av normen kring den smala kvinnokroppen.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har i vårt västerländska samhälle en smalhetsnorm som innebär att smala kroppar premieras på bekostnad av tjocka. Dessa tjocka kroppar stigmatiseras, diskrimineras och förtrycks strukturellt, så kallad fat-shaming. Forskning visar att fat-shaming drabbar tjocka kvinnor allra hårdast. En arena som blir en allt större del av våra liv är internet, och här – precis som i den ”vanliga världen”, är fat-shaming vanligt förekommande. Syftet med studien är att, ur ett genusvetenskapligt perspektiv, undersöka den negativa synen på kvinnor med tjocka kroppar, genom att utforska olika mönster av fat-shaming på internet, samt hur normen om kvinnokroppen som smal återskapas och upprätthålls, genom kommentarerna. Som analysverktyg för normens upprätthållande, användes begreppet performativitet. Studien fann fem kategorier av fat-shaming i kommentarerna, med totalt tolv subkategorier. Kommentarerna innehöll fat-shaming som kretsade kring följande teman: (o)hälsa, samhällsbelastning, fördomar om tjocka, förringning av stigma-problematiken, samt förolämpningar. Genom att med språket peka ut den tjocka kvinnokroppen som mindre duglig och avvikande reproduceras och upprätthålls synen på den smala kvinnokroppen som det önskvärda, som normen. Bara genom att peka ut avvikare kan normen upprätthållas, och kommentarerna i denna studie fungerar som ett verbalt utpekande.

  • 47.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Palmquist, Linda
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    ”Bara man gör det man ska” - ”Det handlar ju om att ge och ta”: En kvalitativ studie om privata angelägenheter på arbetsplatser2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka om de privata angelägenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig från de privata angelägenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda på vad det är för privata angelägenheter de ägnar sig åt och om det är någon skillnad på vad de gör beroende på vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att ägna sig åt under arbetstid på denna arbetsplats vill vi därför ta reda på hur både medarbetarna och cheferna förhåller sig till organisationens personalpolicy.

    Vår teoretiska referensram består av två huvudsakliga områden. Det första inleds med en grundläggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bättre bild av vad privata angelägenheter är, och vilka former av både organisatoriskt olydnad och privata angelägenheter som finns. Vidare berörs också hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad. Den första delen av teorin avslutas med orsaker som kan ligga till grund för konflikt på arbetsplatsen. Den andra delen av teorin består av resonemang kring vad som kan ligga till grund för att de anställda ägnar sig åt privata angelägenheter under arbetstid. Orsaker kan exempelvis vara bristande autonomi och tillit, samt att den anställde behöver en paus. Sedan avslutas den teoretiska referensramen med åtta propositioner för situationer där anställda bör tillåtas använda internet för personligt bruk. Med denna uppbyggnad strävar vi efter att ge läsaren en god insikt i ämnet.

    Eftersom vi ville undersöka individernas handlingar utförde vi en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi intervjuade två grupper, en grupp medarbetare och en grupp med chefer. Vi valde två grupper för att i efterhand kunna jämföra om det är någon skillnad mellan vilka privata angelägenheter som förekommer i respektive grupp. Vi kom fram till att det förekommer samma typer av privata angelägenheter i båda grupperna. Båda grupperna ägnar sig åt att prata med kollegor samt att surfa privata ärenden på internet under arbetstid. Det som skilde sig var att det framkom att medarbetarna också ägnar sig åt att ringa privata samtal samt att skicka privata sms och mail vilket inte framkom under intervjuerna med cheferna. Cheferna hade en mycket generös inställning till utförandet av privata angelägenheter under arbetstid, de ansåg att det var helt okej att ägna sig åt detta så länge de anställda utförde arbete som behövdes för dagen. Vi kom också fram till att det inte fanns någon personalpolicy angående detta, men att de flesta trodde att en sådan fanns. Vi kunde därför inte besvara hur de anställda förhöll sig till den. Det fanns två anledningar till att respondenterna ägnade sig åt att prata med kollegor och surfa privata ärenden under arbetstid. De uppgav att det var för att de var i behov av en paus från sitt arbete samt att de menar att tala med kollegor främjar ett trevligt arbetsklimat.

  • 48.
    Andersson, Emma
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Populärkulturens inverkan på turismen: En undersökning i hur populärkultur kan bidra till ökad turism2019Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 49.
    Andersson Frick, Zakarias
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för arbetsvetenskap.
    Cvijetic, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för arbetsvetenskap.
    Ett arbete är ett arbete: -        En kvalitativ studie om vad som motiverar Generation Y2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie avser att undersöka vad personer tillhörande generation Y motiveras av. Studiens frågeställningar är följande: Vilka behov upplever personerna att de har i sitt arbete? Hur behåller man personer tillhörande generation Y i sin organisation? Vilka egenskaper i ett arbete är det som är motiverande enligt personer tillhörande generation Y? Syftet med uppsatsen är att skaffa ökad kunskap om vad personer tillhörande generation Y på industriföretag i mellersta Sverige motiveras av.

     

    Studiens population är personer tillhörande generation Y. De teorier som studien har använt för att beskriva fenomenet motivation är: Self-determination teori, Herzbergs tvåfaktorteori, Self-efficacy, Expectancy teori. Samt en teori om hur man konkret kan öka motivationen hos individer på en arbetsplats: målsättningsteori.

     

    Detta är en kvalitativ studie som har använt intervjuer som datainsamlingsteknik. Sju personer tillhörande generation Y som arbetade inom industrin intervjuades. Intervjun som utfördes var halvstrukturerad, vilket gav studien ett rikt material att arbeta med.

     

    Studiens resultat visar på att personerna inte har ett genuint intresse av själva arbetet utan använder det som ett medel för att leva på fritiden. De ser även arbetet som en plikt, man skall göra sin del av kakan. Finns vissa egenskaper i arbetet som gör att personerna trivs på deras arbete, vilka är: kompetent ledarskap, yrket har hög status i deras samhälle, en bra lön, bra arbetsförhållande, bra arbetskollegor samt att arbetet ligger nära deras egna boende. Studiens resultat redogör även för behov som ökar motivationen hos medarbetarna, dessa var: feedback, flexibilitet i arbetet, konkret målsättning, meningsfulla arbetsuppgifter samt variation och utvecklingsmöjligheter. 

     

    Studiens resultat visade även att det fanns saker som ogillades i arbetet och som kunde hindra motivationen, dessa saker var: orättvisa, dåligt arbetstempo & understimulerade arbetsuppgifter och kontroll. Avslutningsvis är det värt att diskutera ifall det är möjligt att generalisera egenskaper hos en hel generation.

  • 50.
    Andersson, Jennifer
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Slånmark, Lois
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Det tysta accepterandet...: En fallstudie om sexuella trakasserier inom hotellbranschen2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att belysa sexuella trakasserier från gäster gentemot personal inom hotellbranschen, där specifikt chefens och personalens egna upplevelser studeras samt hur de hanterar fenomenet. Studien utgörs av en helt anonym fallstudie, där hotell i en medelstor stad i Sverige är medverkande. På dessa hotell förs intervjuer med cheferna samt en enkätundersökning med hotellens personal som arbetar nära gästerna. Chefernas åsikter jämförs med personalens för att utläsa likheter men också skillnader i hur förekomsten av sexuella trakasserier från gäster gentemot personal upplevs, hur och vid vilka situationer sexuella trakasserier sker samt på vilket sätt sexuella trakasserier från gäster hanteras av både chefer och personal. Definitionen av sexuella trakasserier i uppsatsen har sin grund i Diskrimineringslagen, det vill säga “ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet” (1 kap 4 § st. 5 DiskL).         

     

    Enligt studiens utfall går det att läsa att sexuella trakasserier upplevs olika av chefer samt personal. Cheferna på de olika hotellen ansåg att sexuella trakasserier från gäster gentemot personal inte förekommer längre. Personalen däremot anser att sexuella trakasserier är ett vanligt förekommande fenomen på arbetsplatsen då cirka 70 % av respondenterna själva varit med om sexuella trakasserier samt 50 % sett någon annan bli utsatt för fenomenet. Sexuella trakasserier sker mestadels verbalt, men det sker även via kroppsspråk. Undersökningen tyder på att sexuella trakasserier förekommer på kvällstid, speciellt på helger samt i samband med att gästen konsumerat alkoholhaltiga drycker. Undersökningen påvisade även att cheferna på de olika hotellen aldrig fått in en anmälan om sexuella trakasserier från sin personal. Detta kan kopplas till att majoriteten av respondenterna väljer att inte gå vidare med sexuella trakasserier till sina chefer då den anställde exempelvis hanterar det på plats själv, anklagar sig själv eller skäms över det som hänt. Detta visar på att sexuella trakasserier är ett känsligt och skambelagt problem inom hotellbranschen som behöver belysas mer.  

1234567 1 - 50 av 2157
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf