Sustainability transitions are a significant challenge that requires established industries to adopt innovative ways of doing business. Research suggests that while this is possible through business model innovation (BMI), risk avoidance by regime actors and high levels of future uncertainty act as barriers to successful transitions. Specifically, we lack knowledge about how established companies innovate their business model (BM) to reduce uncertainty related to sustainability transitions. We explore the case of a large forest-based manufacturing company in the construction industry, Stora Enso. We find that, by pursuing transformative BMI and combining multiple value creation logics, a company can reduce different types of uncertainty while shaping its business ecosystem towards more sustainable opportunities. We show that the BM can serve as an organizational tool for collectively exploring new knowledge, reducing uncertainty and driving change in a business ecosystem.

Denna uppsats handlar om implementering av Lean-konceptet i praktiken. Syftet är att utreda vilka faktorer som kan påverka personal inom en organisation, att trots vetskap, inte implementera ett koncept i praktiken. Här har studien valt att se närmare på Migrationsverket, som är en statlig organisation som har infört ett Lean-koncept. 

En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med handläggare vid en mottagningsenhet inom Migrationsverket. Sammanfattningsvis, trots införandet av Lean koncept i receptionen på den svenska Migrationsverket, är det svårt för tjänstemän att använda det på grund av olika faktorer såsom: stress, utmaningen att arbeta smidigare, hög arbetsbelastning, hög grad av administrativt arbete.

Yrket som fastighetsmäklare kräver en hel del tid, ansträngning och framför allt tillgänglighet, av individen. Yrkets flexibilitet och gränslöshet, som med dagens tekniska utveckling ökat, leder till att arbetet inkräktar på det övriga livet. Att framgångsrikt kunna balansera kraven från arbetet med det privata livet, utan att låta en sfär undertrycka den andra, kan anses vara problematiskt för en fastighetsmäklare. Frågan är då hur de klarar av att kombinera det krävande arbetet med ett familjeliv? Syftet med studien är att öka förståelsen för hur mäklare lyckas kombinera arbetsliv med familjeliv. Vi ville därmed ta reda på hur och om fastighetsmäklare lyckas uppnå balans, vilka konflikter de upplever, samt hur de hanterar kraven från arbete och från familj. Detta gjordes med teorier relaterade till Work-Life Balance och genus. En kvalitativ undersökningsmetod användes i studien för att besvara frågeställningarna där vi använde oss av intervjuer för att samla in data. Vi genomförde nio intervjuer, varav fyra var män och fem kvinnor. Dessa valdes utifrån vissa kriterier; de skulle arbeta som fastighetsmäklare på heltid och ha barn. Dock intervjuades även fastighetsmäklare i form av franchisetagare. Resultatet visar att det beror på individuella faktorer och förutsättningar, för hur väl fastighetsmäklarna lyckas uppnå balans. Fastighetsmäklaryrket innebär obekväma arbetstider, stora krav på tillgänglighet och en gränslöshet, som kan försvåra balansen för individen. Faktorer som främjar balansen och underlättar kraven visar sig vara: flexibilitet i arbetet, stöd från omgivningen (framför allt stöd från en partner), att sätta gränser för sig själv och mot kunder, samt att ha passion för arbetet. De visar sig även i undersökningen att det finns vissa könskillnader. De kvinnliga mäklarna var mer familjeorienterade och tog ett större ansvar för sysslorna i hemmet medan de manliga mäklarna var mer arbetsorienterade och tog ett mindre ansvar i hemmet. Däremot kan vi utifrån resultatet inte se att kvinnliga mäklare har större svårigheter att kombinera sfärerna arbete och familj, trots skillnaden i prioriteringar mellan könen. Detta beror till stor del på att mäklarna har egna tillvägagångssätt för att klara av kraven från familj och arbete, samt starkt stöd från partnern. En viktig del i att uppnå balans för mäklarna var just samarbetet med partnern samt en ansvarsdelning båda var nöjda med.

Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket och arbetsgivarna vill återskapa ett nationellt centrum för arbetslivsforskning i Stockholm. Vi bör inte fortsätta att reproducera bilden av att svensk arbetslivsforskning försvann när Arbetslivsinstitutet lades ned. Det finns många starka forskargrupper på universiteten ute i landet. Nu är det viktigt att vi ser till att de positiva signalerna blir verklighet på ett klokt sätt så att bredden i arbetslivsforskningen säkras.

Artikeln innehåller en diskussion om olika begrepp, synsätt och användning av kunskaper om arbetsmiljö och hur det har förändrats över tid i Sverige. Det gäller exempelvis hur kunskaper om psykosocial arbetsmiljö används för att förstå och diskutera ohälsa, styrning och utveckling – för individer, grupper och organisationer. Artikeln innehåller också reflektioner kring trender, framtid och några (eventuella) tankefällor och/eller språngbrädor i dagens och morgondagens arbetsliv när det gäller arbetsmiljö. Titeln ”Hundra år av långsamhet” markerar en viss otålighet över att förändringstakten och förändringsviljan inte alltid är så hög.

I Kirunagruvan kan vi under en period på 50 år följa förändringen av produktionsarbetet från ett tungt och farligt underjordsarbete till fjärrstyrning via modern teknik i en trygg kontorsmiljö. Syftet med artikeln är att reflektera över en kunskapsförvandling från äldre tiders hantverkskunnande med kroppsliga och tysta kunskaper till något nytt. I artikeln diskuterar vi hur individ och organisation skapar och återskapar kvalifikationer, identiteter och kön i mötet med ny teknik och nya organisationsformer.

We call for a fundamental restruc turing of research paradigms in geography and media/communication studies to form a bridge between core concerns of the 2 disciplines. This endeavor responds to contemporary historical changes: mediated/mediatized mobility, technological convergence, interactivity, new communication interfaces, and the automation of surveillance. Long-standing concern with a set of issues we call representations, textures, structures, and connections provides a foundation for this interdisciplinary bridge. Integrating these concerns would produce a semi autonomous field, manifested through collaborations between geographers and media theorists.

Det emotionella lönearbetet kan innebära att sälja sitt leende, för att sprida en positiv och glad känsla hos de personer som bemöts. Enligt tidigare studier anses det vara ett krävande arbete, arbetstagaren blir en del av det företaget säljer. Det framkommer att arbetstagaren använder sig av olika strategier för att kunna hantera uppgifterna kring arbetet. Det visar sig att det finns outtalade krav och förväntningar från både kunder och arbetsgivare. Arbetet i en restaurang är en socialt etablerad roll och därmed finns förväntningar i uppträdandet hos den anställde. Att försöka uppfylla dessa förväntningar kan vara krävande och arbetstagaren kan uppfatta det som utmattande att behöva utföra ett emotionellt lönearbete. Det finns även uttalade krav kring hur arbetstagaren får uppträda och detta kan arbetsgivaren kontrollera via rutiner på arbetsplatsen eller andra kontrollverktyg som exempelvis mystery shoppers. 

Denna studie ämnar att skapa en ökad förståelse för hur kommunikationen har påverkats under hemarbetet, både formell och informell kommunikation. Studien genomfördes genom att intervjua åtta personer på ett företag för att få en insyn i deras upplevelse av den digitala kommunikationen. För att kunna analysera våra resultat har vi hämtat information om kommunikation och vi har använt oss av Shannon och Weavers (1948) kommunikationsmodell, samt Kaufmann och Kaufmanns (2016) kommunikationsmodell. 

I denna studie undersöks även hur balansen mellan fritid och arbetstid har påverkats av att medarbetare numera arbetar hemma. Arbetsplats och hem blir inte längre två åtskilda platser som de tidigare var, här tas begreppet Work Life Balance upp vilket innebär balans mellan fritid och arbetstid. 

Studiens resultat indikerar att den formella kommunikationen under Covid-19 pandemin inte har försämrats något nämnvärt, däremot så har den informella kommunikationen, kollegor sinsemellan, försämrats, då “småsnacket” försvinner under och efter möten, samt att man inte längre träffas fysiskt under exempelvis lunchrasten. Vidare visar resultatet också att feedback/återkoppling inte verkar ha förändrats något nämnvärt. Vissa av de vi intervjuade uppgav att den har försämrats lite mellan kollegor, men inte mellan en chef och medarbetare, men betonar vikten av att chefen tar ett större ansvar än tidigare, när man arbetar hemifrån på heltid. Slutligen kan vi se att majoriteten av medarbetarna på företag X inte upplever att deras balans mellan arbetstid och fritid har försämrats till följd av att arbeta hemma, utan de arbetade i lika stor utsträckning som de gjorde innan hemarbetet. 

Artikeln sammanfattar en undersökning av skogsarbetets förändring sedan 1900-talets början, under påverkan av en rationaliserings- och en humaniseringsprocess, med reflexioner över den gångna och framtida utvecklingen (Ager 2011, 2012, 2014a, 2014b). För tjugo år sedan inleddes en avhumanisering av arbetet som lett till rekryteringsproblem. Insatserna för att öka arbetets humankvalitet – önskvärt inte bara inom skogsbruket utan även generellt i det svenska arbetslivet – kan främjas av organisationsteoretisk förnyelse. Några tankar kring ett tidsanpassat humaniseringskoncept, som inkluderar viss språklig förnyelse, läggs fram.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.

Climate change communication spans multiple disciplines which in many cases have insufficient understanding of each other's research traditions and, therefore, there has not been a solid interdisciplinary debate. This makes it hard not only to survey the field at large but also to pinpoint further studies which are needed to bridge these knowledge divides. The aim of this systematic literature review is to shed a broader light on the field of environmental and climate change communication and to make possible research gaps more apparent. Through an extensive quantitative content analysis of journal articles (N= 407), this study provides an understanding of the methodological, theoretical, and geographical approaches within the field. The findings show that a typical study within the field is a quantitative content analysis of traditional news media in the West. We have also uncovered some important insufficiencies of the search engines commonly used when carrying out literature reviews.

Vilken betydelse har digitaliseringen för anställdas arbetskvalitet? I denna studie av två tillverkningsföretag inom svensk flygindustri visas hur detta är beroende av ledningens val av innovationsstrategi. I det ena företaget var strategin att genom digital teknik involvera flera kategorier av anställda i gemensamt beslutsfattande om konstruktioner och arbetsinstruktioner, vilket samtidigt både begränsade deras möjligheter att fatta beslut om det egna arbetet och ökade arbetstakten. I det andra företaget var strategin att genom digital teknik endast involvera en viss kategori av anställda i mer övergripande frågor, varvid en annan kategori av anställda inte bara uteslöts, utan också fick mindre beslutsutrymme när det gällde det egna arbetet.

This paper compares responses to crises through analysis of labour market policy in Sweden and the UK between the Global Financial Crisis to the COVID-19 pandemic. In drawing on 'restructuring regimes', we offer insights into the dynamics of change in the two countries, focussing on the development of short-time working schemes. We argue that Sweden learned lessons from the GFC that helped prepare for future crises, whereas the UK's muted response left it ill-prepared for the COVID-19 crisis. The paper contributes to debates around restructuring regimes through an analysis of the journey between two crises in which we characterise Sweden's approach as proactive and pre-emptive and the UK's as reactive and ad hoc. By locating analysis in traditions of self-regulation and voluntarism in Sweden and the UK, respectively, we expand upon the role that industrial relations play in maintaining the stability, or not, of national restructuring regimes.

During the last three decades there has been a wave of interest in narrative and narrativity in the humanistic and the social sciences. This narrative turn has spilled over to medicine, where narrative medicine has gained a considerable influence.However, there have also appeared second thoughts on the role of narratives in our lives, as well as on what narratives may mean in relation to clinical medicine.This article presents some influential voices in this debate and scrutinizes the assumptions of narrative medicine in the light of these. It is concluded that there are sound reasons to tread this path with some caution and avoid the too far reaching ambitions on behalf of narrativity in relation to clinical medicine. However, narrative medicine should still be seen as a promising attempt within the broader scope of medical humanities to emphasize the importance of human subjectivity in clinical medicine.

This qualitative study is about project managers’ perceptions of self-leadership and its benefits and challenges for the project managers, the team, and the project result. The study has been implemented by conducting semi-structured interviews with ten project managers from diverse cultural backgrounds, ages, and work sectors with experience of self-leadership. The data obtained has been transcribed, coded, and analysed by using thematic analysis. The main themes that were found were the following: The management of emotions, the power of collective intelligence, alignment between work and life and the final theme of the resilient project manager. The first theme deals with the importance of being self-aware and authentic as a project manager and to focus on emotional intelligence rather than IQ and hard skills. The second theme’s focal point is on the importance of having feedback and support from the team, mentors, or co-workers in learning more about oneself as a project manager. The third theme deals with project managers’ having a balance between their work and their spare time by planning and being organized, with the purpose of not becoming overworked or lose out on valuable time with friends and family. The final theme handles the project manager’s focus on strengths and being persistent until the end of a project. The benefits of self-leadership, according to the respondents in this study, are easier to experience for the project manager him/herself in terms of self-development but benefits can also be seen for the whole team and indirectly for the project goal as with a well-functioning project manager and self-governing team, the project results will improve. One challenge of self-leadership can be to lead oneself with a long-term perspective as priorities and teams change in projects. Also, if a project manager does not have support, it can be difficult for him/her to keep the motivation to self-lead.The results in this study are in alignment with earlier studies such as for instance Neck, Manz & Houghton’s study from 2019.

Bakgrunden till vår uppsats är att återkoppling behövs som verktyg på en arbetsplats för att få medarbetare att trivas. Detta har i grund och botten anknytning till vårt behov av att känna oss accepterade och av att känna samhörighet. Forskning har visat att bekräftelse från omvärlden är en viktig del för individens självbild. Särskilt i en projektorganisation är återkoppling betydelsefullt, eftersom projektgrupper ofta består av nya konstellationer av människor som snabbt måste lära sig att samarbeta. Om ett bra arbete med återkoppling sker kan detta få positiva effekter på arbetsprestationer. Problematiken kring att ge återkoppling handlar om att ge den på ett konstruktivt sätt som får mottagaren att ta åt sig. Genom att granska tidigare forskning undersökte vi varför det finns ett behov av återkoppling i pro-jektgrupper, vad forskningen säger att givaren bör tänka på när det handlar om återkoppling samt vad konsekvenserna och resultatet kan bli av återkoppling. Vårt syfte är att utifrån den forskning som idag finns undersöka hur arbetet med åter-koppling ser ut i praktiken för fem stycken projektledare. Vi ställde oss bland an-nat frågeställningarna: Ger projektledare återkoppling? På vilka sätt? Hur ser de på arbete med återkoppling? Vet de hur teorin ser ut kring ämnet? Arbetar de med att bli bättre på att ge återkoppling? För att undersöka frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Projektle-darna arbetar alla inom samma bransch, fastighetsförvaltningsbranschen. Våra intervjudata bearbetades genom transkribering samt kodning efter förutbestämda teman. I vår analys jämförs den teoretiska bakgrunden med den empiriska datan vi insamlat. En matris med en sammanställning av det insamlade materialet återfinns i bilaga 2. Vår slutsats är bland annat att projektledare mest arbetar med positiv återkoppling och att negativ återkoppling kan vara problematiskt att ge. Vi fann även att projektledarna inte hade någon teoretisk kunskap om ämnet återkoppling utan de färdigheter de besatt hade de lärt sig genom erfarenhet.

Through scrutiny of academic research in the context of ethnic conflict, the present article advances the agenda of critical policy studies. To that end, it conducts a case study of representations of the Kurds in Turkish scholarship and aims to highlight a nexus between nationalism, state policy, and scholarship. Two arguments are advanced herein. First, Turkish scholars who adhere to the dominant nationalist ideology in Turkey represent the Kurds in accordance with the dictates of this ideology and justify sovereign power in the maintenance of relations of ethnic domination and subordination. Second, while Turkey no longer denies the physical existence of the Kurds, the state and Turkish scholars persist in withholding recognition of Kurdish identity. The scholars in question do so under pretenses of scientific objectivity, political universalism, and a commitment to peace. However, the lingering of the policy of denial and the justification of it constitute a fundamental hurdle to a peaceful resolution of the Kurdish issue. A critical approach to state policy and scholarship not only makes it possible to debunk pretenses of scientific objectivity and political universalism, but may also be more conducive to scholarly autonomy and commitment to peace in societies marked by ethnic conflict. 

Med utgångspunkt i fyra följeforskningsprocesser, där vi själva medverkat, diskuterar vi följeforskning som företeelse och rollen som följeforskare. Vår artikel ska ses som ett empiriskt exempel i anslutning till den debatt som Göran Brulin, Karin Sjöberg och Lennart Svensson initierade genom artikeln ”Gemensam kunskapsbildning för regional tillväxt” (publicerad i Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 15, nr 1, våren 2009).

Covid-19-pandemin har inneburit en global kris med stora konsekvenser för turist- och transportbranschen. Flygbranschen har drabbats extra hårt och branschledare pratar om pandemin som flygets värsta kris någonsin i fredstid. I dessa tider blir planering, beredskap och krishantering alltmer aktuella ämnen, speciellt för flygbranschen som länge visat begränsad motståndskraft och otillräckligt hänsynstagande till de risker luftfarten medför för individer och samhället. Denna studie undersöker hur flygbranschen planerat för och hanterat Covid-19-pandemin, för att få kunskap om branschens flexibilitet och anpassningsbarhet i krissituationer. Syftet är att undersöka hur svenska flygbolag hanterar krissituationer, med ett fokus på Covid-19-pandemin. Frågeställningarna är: Hur förberedda var flygbolagen på att hantera Covid-19-pandemin? samt Vilka strategier använde flygbolagen för att hantera Covid-19-pandemin?

Teoretiska perspektiv som utgör grunden för arbetets utformning och analys inkluderar: processer och perspektiv kring krishantering, hur de relaterar till turist- och transportbranschen, samt aktuell forskning om Covid-19-pandemins påverkan på flygbranschen. Metoder för datainsamling inkluderar kvalitativa intervjuer och innehållsanalys. Intervjuerna genomfördes med respondenter från 5 svenska flygbolag, och innehållsanalysen utfördes på rapporter och strategidokument relevanta för forskningsfrågorna.

Resultaten visar att de svenska flygbolagen har en grundläggande krisberedskap för typiska krisscenarier inom flygbranschen, däremot saknade många bolag en beredskap för just pandemier, vilket har att göra med att tillämpliga riktlinjer och krav inte finns i förordningarna. Flygbolagen har alla påverkats av Covid-19-pandemin, dock i olika hög grad, och de har använt olika strategier för att klara sig genom krisen. Nedstängning av flyglinjer, uppsägning och permittering av personal, upprätthållande av verksamheten, eller innovationer är exempel på krishanteringsstrategier som nyttjats. Inför framtiden råder en osäkerhet om när branschen kommer återhämta sig, om den någonsin gör det helt. Men respondenterna som intervjuats ser ändå positivt på framtiden, då de hittat nya utvecklingsmöjligheter under pandemin och samtidigt ser krisen som en möjlighet för branschen att bli mer hållbar och motståndskraftig.

Slutsatserna av studien är att svenska flygbolag hanterar krissituationer på lite olika sätt beroende på vad de är för typ av bolag och bolagets storlek. Sammantaget har de flesta drabbats av ganska omfattande förluster och därmed kan man påstå att luftfartssektorn inte har haft lämplig beredskap för Covid-19-pandemin. Dock har alla flygbolag ett grundläggande krishanteringssystem, men detta inkluderar inte procedurer och rutiner för smittsamma sjukdomar. Därav kan man konstatera att myndigheten behöver uppdatera sina riktlinjer och inkludera i krishanteringssystemen hur flygbolagen ska agera för att begränsa spridningen av smittoämnen.

De flesta kommuner erbjuder sommarjobb till gymnasieungdomar. Vi har undersökt om denna arbetslivserfarenhet påverkar flickors framtida arbetsinkomster. Vi följde 1 447 flickor i fem till tolv år efter avslutat gymnasium. Flickorna hade under sitt första gymnasieår ansökt och slumpmässigt tilldelats sommarjobb av Falu kommun. Effekten av sommarjobbserfarenheten på arbetsinkomsten var positiv och betydande för dem.

Arbetslivsforskningen studerar frågor som är högst relevanta för samhället. Det är mycket viktigt att forskningen håller god kvalitet. Svensk arbetslivsforskning håller en god eller mycket god vetenskaplig standard och har så gjort i åtminstone ett par decennier till följd av de stora satsningar som gjorts genom åren. Sådan forskning har överförts till förändringar i arbetslivet. Medlen till denna typ av forskning har minskat de senaste åren; först med omläggningen av forskningsfinansieringen och sedan i samband med nedläggningen av Arbetslivsinstitutet. Vi har för FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) genomfört en kartläggning och analys av utvecklingen av arbetslivsforskningen i Sverige. Denna artikel sammanfattar vår rapport till FAS.

Löner och andra former av ersättningar som till exempel avtalsförsäkringar för anställda är ofta i fokus för såväl nyhetsflödet som statistik och forskning baserad på den. Regelbundet publiceras statistik om löner för olika grupper, arbetsmarknadens parter bevakar utvecklingen för egna och andra grupper, medlare arbetar för en nå lösningar och jämförelser görs av lönenivåer och andra villkor mellan länder. Officiell lönestatistik publiceras regelbundet. Den goda tillgången på statistik underlättar forskningen vad gäller löner. När det finns konflikter mellan parterna på arbetsmarknaden, blir uppmärksamheten mycket stor speciellt då inte bara de direkt involverade påverkas utan också allmänheten. Ett av många exempel är den konflikt som SAS och piloternas fackförening hade tidigare i år.

Att vara chef inom en kommunal förvaltning innebär att utgöra en del av kommunens multifunktionella organisering, som i stor utsträckningstyrs av lagstiftning. Organisationen är skattefinansierad och förväntasbeakta delvis motstridiga krav såsom transparens, representation, kontroll, medbestämmande, likabehandling, öppenhet, offentlighet samt insyn i beslutsprocesser. Positionen kan närmast beskrivas som en balansakt där chefen i sin vardagsverklighet måste förhålla sig till de olika krav och förväntningar som ställs av politiker, medborgare och medarbetare. I chefskapet ingår även intern och extern informationsöverföring och ett ständigt flöde av horisontella och vertikala interaktioner. I föreliggande studie har en multimetodisk forskningsansats tillämpats i syfte att ringa in 202 kommunala chefers kommunikation genom användandet av olika digitala verktyg. Resultatet visar att de digitala verktyg som cheferna använde i sitt arbete förenklade och effektiviserade kommunikationen inom och utanför organisationen. Ett återkommande dilemma var att cheferna hade svårt att leva upp till normen om hur en chef bör vara. Fysisk närvaro i de verksamheter som man hade ansvar för upplevdes som ouppnåeligt, men tycktes heller inte krävas av medarbetarna. Organisationens digitala arbetsmiljö blev då ett sätt för cheferna att vara tillgängliga och skapa en kollaborativ kommunikation, något som stödjer idén om ett ledarskap, präglat av support.

Companies and projects often face the challenge of creating something new to increase their competitiveness. In this process of creating something new creativity is an important factor. By using a creative approach and utilizing creative processes new innovations emerges. An industry that has grown in recent years is the computer games industry. Competition is fierce and for the companies to succeed, the product need that extra something to make it stand out among all the produced games.

The project manager's role in the creative process and the ability to be creative within a distance based company is not something highlighted by previous research. This formed the basis of our research question:

How do project managers act to create conditions for creativity among employees in a remotely organized computer game company?

To answer our question, we chose to make a descriptive case study. The project is based in the Nordic countries with employees worldwide. It is altogether a distance based project with no shared workspace. We interviewed the projects two project managers, and supplemented with a qualitative survey amongst the employees. The collected material was analyzed with a methodology inspired by Grounded Theory and previous research results.

Three approaches of how the project managers act to promote creativity are evident in their stories. These approaches are trust, availability and tolerance. They form the basis of our model on how the project managers in this case act to promote employee creativity. Besides the three approaches, two concepts emerged as important tools for creativity in the project: motivation and communication. Our conclusion can be described as follows:

Motivation provides the conditions for creative thinking. By building an organization where project leaders show trust in the ability of employees, and allows tolerance to be a watchword for collaboration, project managers work to improve employee motivation. This will create opportunities for creativity among the employees in this distance based project. Communication is essential for creative work in the project and virtual means of communication a way to increase availability.

Denna uppsats är en undersökning som har i syfte att öka kunskapen kring hursamhällskunskapslärare arbetar med specialpedagogik. Där forskningsfrågorna berör vilka extra anpassningar och specialpedagogiska åtgärder lärarna tillämpar i sin undervisning. Om lärarna anser att multimodala verktyg som ett redskap i denna kontext genererar positiva resultat. Utöver själva undervisningen beskriver även lärarna var de hämtat sina kunskaper om specialpedagogik och hur deras relation ser ut med sina lokala specialpedagoger.

Den teori som använts kallas KASAM-teorin och den har varit nödvändig för att förstå varför lärarna ständigt återkom till det relationella. Lärarna menar att elevers psykiska välmående är en faktor precis som autism, ADHD och dyslexi är. Men att det relationella inte endast heller handlar om psykisk ohälsa utan det genomsyrar hela yrket. Det relationella inkorporeras i alla delar där lärare och elever möts, exempelvis för att eleven ska använda sig och anamma specialpedagogiken behövs en relationell aspekt.

Metoden uppsatsen har använt för att generera data är kvalitativ semistrukturerad intervju där sex samhällskunskapslärare har deltagit. I intervjuerna delar lärarna med sig av sina erfarenheter och kunskaper av specialpedagogik och användande av multimodala verktyg. Dessutom undersöks hur och när samarbete och kommunikation med specialpedagogen inträffar, var lärarna hämtar de tekniker och metoder som används för att hjälpa och kompensera eleverna för deras svårigheter eller olikheter. Lärarna presenteras kort i metodkapitlet för att sedan en och en svara på de forskningsfrågor uppsatsen bygger på.

I resultatet och analysen har det framkommit att det data intervjuerna har genererat i visar påen öppenhet och bredd av verktyg och metoder lärarna använder sig av för att se till att eleverna oavsett om de har diagnoser eller inte ska få tillgång till en god och lärorik undervisning. Användandet av specialpedagogiken är dock så vanligt förekommande i informanternas klassrum att det kan vara svårt för dem att urskilja konkreta resultat när ytterligare ett specialpedagogiskt instrument appliceras. Lärarna som deltagit i studien beskriver samstämmigt att den främsta källan till specialpedagogik kommer av andra lärare och då allra vanligast av lärare med samma ämne. Specialpedagogerna betraktas ofta som en resurs som tar hand om enskilda elever där de kan sitta och arbeta med en specialpedagog enskilt eller i enliten grupp. Ett annat vanligt tillfälle då lärarna tar kontakt med specialpedagogen är då ärendet gäller enskilda elever. I frågan om multimodalitet kopplas denne i första hand till det digitala,där lärarna generellt har en positiv och ibland en mycket positiv syn på det multimodala. Elevermed dyslexi anses vara den elevgrupp som har allra störst fördel av det digitala även om samtliga elever uppfattas gynnas av det multimodala. Det digitala beskrivs ha en möjlighet att arbeta med flera semiotiska intryck, något som lärarna tror särskilt ska gynna elever med ADHD, koncentrationssvårigheter och autism.

I artikeln undersöks behovsanställdas relation till tillsvidareanställda, vilka problem som kan uppstå i relationerna mellan grupperna och hur behovsanställda bemöter dessa. Med utgång i Lysgaards teori om de underordnades arbetarkollektiv pekar resultaten på att bristande närhet, likhet och gemensam problembild bidrar till att behovsanställda hamnar utanför gemenskapen och behandlas kränkande. Tre handlingsstrategier som används för att möta problemen har identifierats. I artikeln framhålls att strategierna riskerar att reproducera situationen.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för distansarbetets konsekvenser under Covid- 19 pandemin och hur det har påverkat den psykosociala arbetsmiljön. I och med att Covid-19 pandemin har pågått i över ett år är det intressant att undersöka vilken omställning arbetstagare har fått genomgå och hur det har påverkat den psykosociala arbetsmiljön. Arbetets teoretiska referensram är utgångspunkten för hur det insamlade materialet har behandlats och bearbetas. Det empiriska materialet införskaffades via nio stycken intervjuer, samtliga respondenterna tillhör samma arbetsplats och företag. Covid-19 pandemin bidrog till att distansarbete kunde införas i företaget, som tidigare mer eller mindre endast utfördes på det fysiska kontoret. Dessutom introducerades det nya kommunikationssättet Microsoft Teams. På grund av pandemin utförs distansarbetet i större omfattning än vad respondenterna önskar. Pandemin bidrar också till en avsaknad för sociala interaktioner. Även belöningar i form av sociala tillställningar minskade på grund av risken för smittspridning. Vidare visar intervjuresultatet på en delad uppfattning kring det sociala stödet i fråga om feedback och samarbete. Däremot har distansarbete bidragit till mer produktivt arbete och egenkontroll. Det återfinns till viss del gynnsamt förhållande mellan högstressarbeten och arbete hemifrån. Slutsatsen lyfter skillnaden mellan påverkan från Covid-19 pandemin och påverkan från distansarbete.

Nästan 30 år efter det att begreppet flexibilitet i arbetslivet kom i bruk råder det fortfarande stor osäkerhet om vad begreppet innebär och hur vanligt det egentligen är. I artikeln diskuteras flexibilitet utifrån en representativ studie av den svenska arbetskraften. I studien konstateras att både traditionellt organiserade och helt fria arbeten är relativt ovanliga. Däremot är flexibla arbetsvillkor desto mer vanligt förekommande och spridda i varierande grad bland den svenska arbetskraften.

När den högre utbildningen avregleras får universitet  och högskolor själva bestämma hur de ska organisera sin verksamhet. Det sker även i den övriga västvärlden, liksom i den övriga svenska offentliga sektorn. Frågan är dock vad ett sådant självbestämmande egentligen är värt. Avregleringen lämnar nämligen lärosätena att konkurrera med varandra på en allt snävare och alltmer standardiserad spelplan, vilket i sin tur tvingar dem till långtgående rationaliseringar och prioriteringar.

Med hjälp av tidigare outnyttjade data från 1960-talets slut undersöks kvinnors, men också deras makars, inställning till gifta mödrars förvärvsarbete vid tiden för hemmafruepokens övergång i tvåförsörjarfamilj. Sambandet mellan attityder och förvärvsarbete analyseras också. Strukturerade intervjudata från Metropolitundersökningen (n=3184) används. Resultaten visar att kvinnor med högre utbildningsnivå var mer positiva till gifta mödrars förvärvsarbete än kvinnor med lägre utbildningsnivå. Kvinnor med högre utbildningsnivå hade också större möjlighet att låta attityderna styra de egna valen, medan valen för kvinnor med lägre utbildningsnivå i större utsträckning tycktes styras av demografiska och socio-ekonomiska faktorer, såsom ålder, antalet hemmavarande barn och makens yrke.

This article introduces two different non-parametric wavelet-based panel unit-root tests in the presence of unknown structural breaks and cross-sectional dependencies in the data. These tests are compared with a previously suggested non-parametric wavelet test, the parameteric Im-Pesaran and Shin (IPS) test and a Wald type of test. The results from the Monte Carlo simulations clearly show that the new wavelet-ratio tests are superior to the traditional tests both in terms of size and power in panel unit-root tests because of its robustness to cross-section dependency and structural breaks. Based on an empirical Central American panel application, we can, in contrast to previous research (where bias due to structural breaks is simply disregarded), find strong, clear-cut support for purchasing power parity (PPP) in this developing region.