Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 198
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Elise
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Pratbubblan: den röda tråden: En studie av Karlstads Stadsnäts visuella kommunikation2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka huruvida Karlstads Stadsnäts visuella element i form av ett par pratbubblor passar in i organisationens helhetliga externa kommunikation och varumärke. Studien undersöker om Karlstads Stadsnäts bild av organisationen och pratbubblorna stämmer överens med intressenternas bild samt hur de visuella elementen upplevs och känns igen av intressenterna. Teorin som är kopplad till studien är teorier inom corporate visual identity, image, identitet och varumärke samt visuell kommunikation. Dessa tre delar är viktiga att vara medveten om vid ett framställande av en effektiv extern kommunikation. Kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare på Karlstads Stadsnät samt Karlstads kommun har genomförts för att ge en uppfattning om vad organisationerna vill uppnå och vilka deras åsikter är. Karlstads Stadsnät vill att intressenterna ska uppfatta den varumärkesbyggande marknadsföringen som skämtsam, med glimten i ögat och inbjudande till dialog samtidigt som den direkta informationen skall vara rak och utan facktermer. Organisationen önskar att intressenterna skall se dem som ett säkert val samt lokalt och lättillgängligt för Karlstadsborna. Karlstads Stadsnät ser det som en stor fördel att vara ägt av Karlstads kommun, vilka också ser positivt på att Stadsnätet är kommunalt. Genom fokusgruppintervjuer med Karlstads Stadsnäts intressenter, det vill säga Karlstadsbor, har det kommit fram att själva pratbubblan inte känns igen utan att det är först när pratbubblan sätts i en kontext, till exempel tidningsannons eller informationsbrev som den kan kopplas till något som förespråkar Karlstads kommun och dialog. Slutsatsen är att corporate visual identity är länken mellan det visuella och kontexten hos en organisations marknadsföring. Intressenterna ser Karlstads Stadsnät som en trovärdig organisation som har enkla men ändå iögonfallande informationsbrev, men anser att deras marknadsföring är något otydlig och förvirrande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Pratbubblan: den röda tråden
  • 2.
    Abrahamsson, Emilia
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Renhult, Elena
    Fräsch och strukturerad med attityd: Ett examensprojekt om tidningslayout2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    AbstractPresentation of the problem: The goal with this graduation project is to produce a new visual concept for the student newspaper Campus, this will be expressed in the form of page templates. The page templates will have a visual concept that appears through graphical elements. The client's wishes were that the student newspaper should be audience appropriate, attractive, inviting, reliable, modern and functional to work with.Theory: In order to implement the wishes and in a good way produce a consistent visual concept, we took a starting point in theory of graphic design. This theory has taken many of its principles from aesthetic theory, and therefore have we also used aesthetics to provide a deeper theoretical aspect. The principles we used in graphic design is; how to create a unity in the layout by using basic elements such as text, images, and white space. We have also looked at alignment-, form-, color-, contrast-, typography- and placement principles. The principles we have applied from aesthetics are color repetition, color contrasts, balance, visual harmony and depth.Method: The empirical studies consisted of a qualitative content analysis of student newspapers, followed by a focus-group study with respondents from the Campus newspaper target group. The purpose of the two studies was to, via a content analysis, get a general picture of the design language that is used on the market today. This, combined with theory, helped us to create a visual expression that stands outside the general form. It was done in four different dummies, these dummies were discussed by the focus-group.Results: Our first empirical study showed how student newspapers are designed today. With support of theory, the functioning principles was sorted out and used in the four dummies. During the focus-group analysis, opinions about the dummies were presented. We could therefore see what the respondents wanted in the page templates. Together with the client's wishes and analysis from the empirical studies, a new concept developed. It will be perceived as clean and structured together with attitude.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fräsch och strukturerad med attityd
  • 3.
    Adams, Paul C.
    et al.
    University of Texas at Austin, USA.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Communication Geography: A Bridge Between Disciplines2012Ingår i: Communication Theory, ISSN 1050-3293, E-ISSN 1468-2885, Vol. 22, nr 3, s. 299-318Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We call for a fundamental restruc turing of research paradigms in geography and media/communication studies to form a bridge between core concerns of the 2 disciplines. This endeavor responds to contemporary historical changes: mediated/mediatized mobility, technological convergence, interactivity, new communication interfaces, and the automation of surveillance. Long-standing concern with a set of issues we call representations, textures, structures, and connections provides a foundation for this interdisciplinary bridge. Integrating these concerns would produce a semi autonomous field, manifested through collaborations between geographers and media theorists.

  • 4.
    Adolfsson, Claes
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Asp, Sebastian
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Ett främjande verktyg: En kvantitativ studie om institutionaliserad feedback2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker medlemmarnas förhållande till feedback inom två institutioner, institutionen för geografi, medier och kommunikation (GMK) och institutionen för pedagogiska studier (IPS) på Karlstads universitet. Feedback är ett kommunikationsverktyg som används för att främja organisationsmedlemmarnas utveckling. Denna individuella utveckling är essentiell för ett universitets verksamhet eftersom medlemmarnas kunskap och kompetens är en av dess viktigaste tillgångar. Att denna typ av kommunikation värderas högt manifesteras i universitetens institutionalisering av feedback och hur den integreras i arbetsrutinerna. Problemområdet innefattas av hur dessa institutioner skiljer sig i strukturen från den klassiska hierarkiska företagsstrukturen, med en tydlig rangordning mellan chef och anställd, med fokus på feedbackens roll i denna typ av organisation. Forskning som inriktar sig specifikt till denna typ av struktur inom en organisation är idag underrepresenterade och skapar därför ett forskningshål. Syftet med uppsatsen är att undersöka de två nämnda institutionerna med fokus på feedback, med dess institutionalisering och dess integration i arbetsrutinerna, och hur medlemmarna förhåller sig till denna process. För att undersöka vilken effekt denna institutionalisering av feedback har, skapades följande tre frågeställningar: Hur framförs kritik inom en organisation där feedback är institutionaliserat? Hur skiljer sig synen på feedback hos dessa institutioner jämfört med företag med en klassisk hierarkisk organisationsstruktur? Hur påverkar organisationskulturen förmågan men även viljan att kritisera samt att ge och ta emot feedback?För att kunna besvara dessa frågor har relevant tidigare forskning inom området identifierats. De olika valda teorierna berör fem olika faktorer: Kanalval, ledarskap, relationer, organisationskultur och feedback som alla har en direkt koppling till forskningsområdet. Exempel på dessa teorier är Information Richness Theory (IRT) som poängterar hur olika kommunikationskanaler bör tillämpas. Leader membership exchange theory (LMX) och Conceptual model of employee questions poängterar hur personliga relationer påverkar kommunikation och hur ledarskapsstrukturen inom en organisation påverkar feedback. En ytterligare central komponent i hur medlemmarna förhåller sig till feedback är organisationskulturen. Denna kultur kan brytas ned i tre olika kategorier; identifikation, förtroende och engagemang. De har alla en inverkan på feedbackprocessen och bör därför tas med i beräkning. Även forskning direkt kopplat till feedback återfinns inom avsnittet tidigare forskning. Tillämpandet av en enkätundersökning gav möjligheten att dra generella slutsatser om populationen. Frågorna i enkäten är förankrade i den tidigare forskningen och är operationaliserade i förhållande till de tre forskningsfrågorna. Den insamlade data visade på att en institutionalisering av feedback har en övervägande positiv effekt hos medlemmarnas förhållning till denna. Institutionens medlemmar har överlag starka och välmående relationer till sina kollegor och ledare. Medlemmarna känner att de fritt kan framföra sina åsikter, oavsett yrkesposition, och att dessa åsikter respekteras, vilket är en följd av det starka förtroendet de har för sina kollegor och ledare. Identifikationen till institutionerna är överlag stark, vilket påverkar medlemmarnas engagemang och viljan till att utvecklas. Feedback fordrar en kanal som kan förmedla komplex information, som samtidigt ska möjliggöra en tvåvägskommunikation och vara personlig för att uppnå önskad effekt. Detta förhåller sig institutionerna till och feedback förmedlas primärt muntligt. Resultatet visar att en genomtänkt förhållning till feedback har en stor påverkan på organisationens verksamhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ett främjande verktyg
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 5.
    Agin, Sol
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Communicating climate action: Combining action repertoires and linguistic repertoires in social movement message construction2022Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The climate crisis is one of the largest global challenges that humanity has ever faced. Despite the scientific consensus on the threat, action is not occurring on the pace or level needed to stave off the consequences. As climate change is made up by complex and conjoined causes and effects, the issue is also riddled with communicative challenges which those calling for action need to tackle. Climate change communication research has, however, mainly focus on how traditional news media frame the climate change issue and overlooks climate activist and movement groups. This despite these actors being key for shifting public perceptions and public opinion. Although research on other communication actors exist, it is far from extensive and the research field overlooks the publics perceptions of the sender in relation to the construction of climate messages. Through survey data and an experiment, this doctoral thesis explores the public’s inclination towards different protest action repertoires and addresses the research gap in the climate movement message construction. Herein, the actions and words of three subgroups within the larger environmental movement is considered as one part of a larger message whole. The groups chosen action repertoires are viewed as part of the activists’ performed message and the linguistic communication styles created by lexical choices related to emotional appeals are part of the activists’ verbal/textual message. The results indicate that there is much to be gained from adhering to an alignment between lexical choices and action repertoires. Alignment may be key for understanding why some movement subgroups are successful in inspiring certain actions whilst others inspire other actions. Communication-action alignment is a way to approach the interconnectedness of actions and words for complex and abstract issues that require message recipients to construct consonant mental models to break potential cognitive dissonance.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
    Ladda ner (mp3)
    Forskningspodden med Sol Agin
  • 6.
    Agin, Sol
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Communication without borders: A quantitative study on how mobility and a cosmopolitan self-identity affect Swedish expatriates communication patterns with friends.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur svenskar som frivilligt emigrerat utomlands kommunicerar med vänner inom tre olika grupper: vänner som bor i samma land som respondenten för tillfället lever i, vänner i Sverige samt vänner bosatta i övriga länder världen över. Detta sätts i perspektiv med huruvida den individuella mobiliteten, demografiska faktorer eller en känsla av ett världsmedborgarskap påverkar det valda kommunikationsmedlet. Denna studie ämnar att introducera ett tidigare förbisett forskningsområde inom geografiskt baserade mediestudier och därigenom förhoppningsvis bidra till forskningsfältet genom en fördjupad förståelse om kommunikationsmediers roll för vänskapsdynamik på global skala. Det teoretiska ramverk som utgör studiens grund är tre stycken skilda delar, migration, polymedia (inklusive en andra gradens digital klyfta) och kosmopolitism.

    Denna studie bygger på data från Institutet för Samhälle, Opinion och Media (SOM), och deras undersökning ställd till utlandssvenskar (Utlands-SOM) från hösten 2014 / vintern 2015. Totalt antal respondenter är 2268. Först görs en enkel frekvenstabeller för att undersöka vilket/vilka de primära medierna är i varje grupp, därefter har binära logistiska regressioner körts. Det totala antalet beroende variabler som behandlas är 21. Dessa sätts i perspektiv med ålder, kön, utbildning, resemönster, antal år utomlands, antal boendeländer och om respondenten anser sig vara världsmedborgare eller ej. Detta genererar totalt sju tabeller (en för varje media), med tre modeller i varje (kontakt med vänner i nuvarande boendeland, kontakt med vänner i Sverige och kontakt med vänner i övriga världen).

    Utlandssvenskarnas favoritmedium för att hålla kontakten med vänner, oavsett var vännerna befinner sig, visade sig vara e-post och Facebook. Den mest signifikanta demografiska variabeln visade sig vara ålder. Användandet av videosamtal, SMS, chatt, Facebook och andra sociala medier visade sig minska med högre ålder. För varje år respondenterna spenderar utomlands minskar oddsen för kommunikationen med Sverige, men ökar i det nuvarande boendelandet. Antalet länder som respondenterna har bott i har en positiv inverkan på kommunikationen med vänner i övriga världen.

    Den kosmopolitiska identiteten är mest signifikant när det kommer till att kommunicera med vänner i övriga världen och den påverkar även e-post som medium allra mest positivt. Utbildningsnivå, vilket sedan tidigare studier funnits vara tätt länkat med en kosmopolitisk identitet, visade sig inte vara signifikant i denna undersökning. Detta kan förklaras genom de andra kommunikationsmediernas negativa förhållande med variabeln.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 7.
    Agin, Sol
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Communicative Action Repertoire Alignment (CARA): A theoretical model and methodological approach for evaluation of lexical-action alignment in social movementsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Agin, Sol
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Conventional and Disruptive Protest Propensity: A Comparative Survey Study Across EuropeManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Amiel, Pauline
    et al.
    Aix-Marseille University, France.
    Baisnée, Olivier
    Sciences Po Toulouse, France.
    Berthaut, Jérome
    University of Burgundy, France.
    Gousset, Cyriac
    Sciences Po Toulouse, France.
    Hubé, Nicolas
    University of Lorraine, France.
    Maurer, Peter
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Mothes, Cornelia
    Macromedia University of Applied Sciences, Germany.
    Nollet, Jérémy
    Sciences Po Toulouse, France.
    Permanences and Mutations in the French andGerman Media Systems during the COVID-19 Pandemic2023Ingår i: Canadian Journal of Communication, ISSN 0705-3657, E-ISSN 1499-6642, Vol. 48, nr 3, s. 529-551Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The COVID-19 pandemic has transformed journalistic practices and media roles in France and Germany.

    Analysis: As part of the Journalistic Role Performance Project (JRP), 9,438 articles published in France and Germany in 2020 were analyzed to determine trends in journalistic sources and the presence of six professional roles (watchdog, loyal facilitator, interventionist disseminator, service, infotainment, and civic) in news coverage of the COVID-19 pandemic.

    Conclusions and implications: Professional roles in French and German media production are similar despite the countries having distinct media systems. However, notable differences exist in terms of journalistic practices. German media are characterized by the use of sources to justify institutional decisions. In contrast, French journalistic content is less politicized with a focus on “health” sources.

  • 10.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Karlsson, Erika
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Är vi vänner på Facebook?: En fallstudie om en icke-vinstdrivande organisations relationsbyggande på Facebook2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sociala medier har blivit en stor del av människors vardag och ger därmed en stor möjlighet för organisationer och företag att nå ut till fler människor. Trots att organisationer har haft några år på sig att hitta strategier anpassade till just sociala medier så är det fortfarande många som ser det som ytterligare en kanal till att endast informera och marknadsföra istället för att använda det till att skapa relationer med publiken. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka hur Friends, som är en icke-vinstdrivande organisation, kommunicerar på Facebook för att bygga och vårda relationer med deras publik. En relation mellan organisation och publik grundas ur ett gemensamt intresse för varandra och ett ömsesidigt engagemang. Studien utgår från teorier kring sociala medier, engagemang, dialog och relationsskapande kommunikation för att skapa en större förståelse för hur en icke-vinstdrivande organisation använder Facebook som en relationsskapande kommunikationskanal.

    De metoder som använts i studien är en kvantitativ innehållsanalys för att få en övergripande bild över innehållet på Friends Facebook-sida och på vilket sätt det engagerar publiken och en kvalitativ innehållsanalys för att djupare analysera hur Friends kommunicerar för att skapa relation och engagera publiken och hur de hanterar dialogen i kommentarsfältet. Med hjälp av metoderna har Friends Facebook-sida studerats i form av inlägg, kommentarer till inlägg, gillningar, delningar och bemötandet av kommentarer. Resultatet av analysen visar att Friends till viss del använder Facebook för att nå ut med information kring organisationen och dess syfte, men att de även till stor del anänder Facebook för att engagera publiken på olika sätt. Detta görs genom att bland annat uppmana publiken att själva gå ut och bidra till ett bättre samhälle och genom underhållande och glädjande budskap som är kopplade till organisationens värderingar. Friends använder sig av många relationsskapande element i inläggen som att tacka och uppmärksamma publiken, personliga tilltal och omtal samt värdeladdade ord. De bemöter också olika typer av kommentarer på ett sätt som är anpassat till kommentaren vilket gör att de efterliknar en riktigt dialog. I de flesta svar använder Friends ett personligt bemötande och en personlig signatur som underlättar för fortsatt dialog.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Är vi vänner på Facebook?
  • 11.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Cullberg, Daniel
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Jag Twittrar för Er: Nytänkande och ambassadörskap i medielandskapet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Projektet har som syfte att ta reda på hur fenomenet Rotationcuration har förändrat arbetet med Sverige som varumärke.

    Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen som uppsatsen utgår ifrån är: Hur har rotationcuration förändrat arbetet med varumärket Sverige för VisitSweden?

    För att besvara huvudfrågeställningen på ett enklare sätt används ett flertal underfrågor vilket följer:

    Vilka strategier använder VisitSweden (VisitSweden.) sig av för att marknadsföra Sverige på Twitter?

    Vilken syn har VisitSweden. på Sociala medier?

    Hur ser varumärkesbyggandet ut på twitterkanalen @sweden när det kommer till varumärket Sverige?

    Hur användandet av kuratorer demokratiserat arbetet med projektet Curators of Sweden?

    Teori: De teorier som uppsatsen huvudsakligen utgår ifrån är Nations branding, Public diplomacy och Medialisering med tyngden på Public diplomacy. Förutom dessa har även teorier om Public relations och Publika sfären använts i viss mån.

    Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Curators of Sweden. Inom ramen för fallstudien har vi bland annat granskat twitterkanalen @swedens nyhetsflöde, dokumentet Sverigebilden har undersökts och en intervju gjorts med VisitSwedens head of Social media.

    Resultat: Undersökningen visar på ett nyanserat sätt hur man genom en twitterkanal kan marknadsföra ett land som varumärke och hur man använder sig av ambasadörer för att lyckas. VisitSweden visar på hur man genom förberedelse och kontroll kan få all Public relations att bli bra Public relations. Man har genom att vara tidig in i mediet på ett inovativt sätt kunna bryta mark och skapa intresse, men har är kanske inte lika öppna som man kan tro vid första anblick trots användandet av kuratorer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Jag Twittrar för Er
  • 12.
    Andersson, Wilma
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Brunander-Lennartsson, Emma
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Vad är en organisationsidentitet och hur kommuniceras den?: En kvalitativ studie om kommunikatörers relation till organisationsidentitet.2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett samhälle med fler organisationer som vill nå ut med sina budskap, samt en alltmer förändrad roll som kommunikatör utgör bakgrunden och problemområdet till denna studie. Denna uppsats är placerad inom området organisationskommunikation, mer specifikt hur kommunikatörer kommunicerar och upprätthåller en organisationsidentitet, samt om en organisationsidentitet kan bidra till meningsskapande inom organisationen. I studien undersöks även kommunikatörers kännedom om begreppet organisationsidentitet och hur deras uppfattning om begreppet. Denna studie har sin grund i ett teoretiskt ramverk som utgörs av teori om begreppet organisationsidentitet, Corporate Identity Mix, SIR COPE-modellen och meningsskapande i form av Communicative Constitution of Organizations och Employee Communication Behavior. Studiens forskningslucka visas genom att ta upp den redan existerande forskningen inom områdena kommunikatörers roll i organisationen, organisationsidentitetens interna hantering och meningsskapande kopplat till kommunikation.    

    Studiens empiriska material samlades in genom en kvalitativ undersökning som genomförde två fokusgruppsintervjuer, bestående av sammanlagt åtta kommunikatörer. Resultatet visar att kännedomen om begreppet organisationsidentitet är relativt låg bland deltagarna, däremot användes likande begrepp i stället. Uppfattningarna kring begreppet efter att en definition var fastställd, var positiva och deltagarna ansåg det viktigt för en kommunikatör att veta vad en organisationsidentitet är. Vad resultatet även visar är att deltagarna kommunicerar organisationsidentitet genom att framhäva vad som gör en organisation unik. Kommunikatörens roll beskrivs i resultatet som ledande i kommunikationen av organisationsidentitet, men även i andra kommunikationsfrågor som rör hela organisationen. Det resultatet indikerar är att organisationer gynnas av att satsa resurser på kommunikationshantering. Resultatet visade även att meningsskapande går att uppnå inom organisationen, men det var inget som organisationerna jobbade aktivt med utan det var något som de hoppades skulle uppstå som en följd i deras arbete. Slutsatserna av denna uppsats är att begreppet organisationsidentitet var okänt hos yrkesrollen kommunikatörer. En annan slutsats är att kommunikatören innehar en viktig roll i att kommunicera och upprätthålla organisationsidentiteten. Studien kom också fram till slutsatsen att meningsskapande är svårt att arbete med men att det går att uppnå genom arbetet med organisationsidentiteten.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 13.
    Arnegård, Johan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm.
    Sandell, Klas
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Outdoor recreation in times of change2012Ingår i: Outdoor Recreation in Change - current knowledge and future challenges: Proceedings of the 6th InternationalConference on Monitoring and Management of Visitors in Recreational and Protected Areas / [ed] Peter Fredman, Marie Stenseke, Hanna Liljendahl, Anders Mossing and Daniel Laven, 2012, s. 110-111Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    bek-Arakélow, Hanna
    Karlstads universitet.
    Den kvinnliga politikern – straffad av mediernas gestaltningar?: En kvantitativ experimentstudie om genustypisk kvinnogestaltning vid politiska mediedrev2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Den kvinnliga politikern – straffad av mediernas gestaltningar?
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 15.
    Bene, Márton
    et al.
    Hungarian Academy of Sciences Centre of Excellence, Hungary.
    Ceron, Andrea
    Universitá Degli Studi di Milano, Italy.
    Fenoll, Vicente
    University of Valencia, Spain.
    Haßler, Jörg
    LMU Munich,Germany.
    Kruschinski, Simon
    Johannes Gutenberg Universität, Germany.
    Larsson, Anders Olof
    Kristiania University College, Norway.
    Magin, Melanie
    NTNU, Norway.
    Schlosser, Katharina
    LMU Munich, Germany.
    Wurst, Anne Kathrin
    LMU Munich, Germany.
    Lilleker, Darren
    Bournemouth University, UK.
    Maurer, Peter
    Universität Trier, Germany.
    Engaging Users Through Information or Critique?: "Likes" and" shares" for parties on Facebook during the 2019 European Election campaign2021Ingår i: Proceedings of the Weizenbaum Conference 2021, 2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Besterman, Agnes
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Bankers visuella externa kommunikation under ekonomiskt oroliga perioder: “Vi fokuserar på bolån så att du kan fokusera på livet”2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi befinner oss just nu i mitten av 2023 som är en ekonomiskt orolig period på grund av kriget i Ukraina, corona-pandemi, energikris och inflation. Banker kan betraktas som en livsnödvändig samhällsinstitution som under denna period kan minska oron i samhället och samtidigt bygga ett starkt varumärke med hjälp av sin visuella externa kommunikation. Visuell kommunikation kan snabbt och tydligt överföra information, har en känslomässig påverkan och skapar en attraktiv och engagerande kommunikation. Problemet är att det saknas forskning som ser på bankers externa kommunikation under oroliga perioder ur ett visuellt perspektiv. Därför ämnar denna studie att fylla den forskningsluckan. Studien bidrar även med forskning som ser på bankers kommunikation ur ett nutida perspektiv i det sammanhang som aktuella samhällskriser orsakat vilket också är en forskningslucka att fylla.

    Studien utförs som ett kvalitativt kreativt projekt med Sparbanken som fallstudie där det undersöks hur de kan kommunicera med sina kunder och allmänheten gällande bolån under rådande inflation. I projektets designprocess skapas exempel på kampanjidéer som personer som påverkas av den höjda bolåneräntan värderar i enskilda intervjuer. Deras synpunkter tillsammans med teorier inom varumärke och visuell extern kommunikation, och tidigare forskning om bankers externa kommunikation,  ligger till grund för resultatet och en färdigställd kampanj.

    Resultatet visar att trygghet och pålitlighet bör genomsyra kommunikationen, vilket stöds av tidigare forskning. Men studien visar också att en symbolisk och djupare betydelse som skapar en emotionell koppling mellan mottagaren och avsändaren är betydelsefull. Studien påvisar också att visuella element som skapar igenkänning, enkelhet, tydlighet och optimism hos mottagaren ska användas i den visuella externa kommunikationen. Resultaten är användbara för banker att ta del av för att tillsammans minska oron i samhället med hjälp av visuell extern kommunikation. Både nu och under eventuella ekonomiskt oroliga perioder framöver.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 17.
    Björemo, Mikael
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Har storleken betydelse?: Om att kombinera text och bild i reklamannonser2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    C-uppsats, medie- och kommunikationsvetenskap
  • 18. Björklund, Eric
    et al.
    Börjesson, Johan
    With great power comes great social responsibility2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En överskridande vaghet av ord och meningar kan visa på skiftningar inom mening och uppfattning. När detta appliceras till Corporate Social Responsibility (CSR) initiativ så kan resultat bli missledande, särskilt online på sociala medier, som har visat sig vara ett förmånligt medium för dessa typer av meddelanden. Detta väckte en nyfikenhet inom oss eftersom vi har en kritisk syn att se på saker i och med att vi studerar inom medier och kommunikation. Även våra egna erfarenheter av meddelanden på sociala medier säger oss att de kan vara missledande och lömska i sin natur. Vi har studerat teorier och tidigare forskning från flera författare kring komplexa koncept som tillit, transparens och äkthet. Utifrån detta så har vi etablerat en definition av trovärdighet som vi använder för denna kandidatuppsats, som blir till grunden för våra variabler och analys av resultat. Studien ämnar att mäta om trovärdighet i CSR-inlägg på Instagram förändras beroende på nivån av transparens. Forskningen är gjord med ett kvantitativt experiment som är baserat på tre webbenkäter som alla har ett annorlunda stimuli. Vi har tagit inspiration från riktiga företags inlägg på Instagram. Resultatet visar att den upplevda trovärdigheten ändras beroende på de olika nivåerna av transparens, med hög trovärdighet mot meddelande och handling i ett Instagraminlägg med hög transparens. Instagram-inlägg med medel och låg transparens visade likheter men inlägget med låg transparens visade på den lägsta nivån av trovärdighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    With great power comes great social responsibility
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 19.
    Blom, Madeleine
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Jernfält, Frida
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    TYPISK FOODIE: Projektrapport för skapandet av magasinet FOODIE2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna rapport diskuterar vi typografi och bild sammankopplat med skapandet av mattidningen FOODIE. Utifrån den forskning som idag går att ta del av om typografi ställer vi oss frågor om varför forskning om läsbarhet är överrepresenterat på området? Vi ställer typografi i ett sammanhang av semiotik samt denotation och konnotation och skapar en tidning som tilltalar och påverkar den givna målgrupp som diskuteras i denna rapport.

    Rapporten behandlar vetenskapliga teorier om typografi och konventioner men utgår också ifrån sin egen kvalitativa undersökning där typografi undersöks utifrån målgruppens känsla och preferenser. Hela projektet är samförfattat av Madeleine Blom och Frida Jernfält.

    Tidningen som skapats i projektet riktar sig mot målgruppen Foodies som förstås som personer som oavsett ålder och kön har ett genuint intresse för gastronomi, mat och kulinariska upplevelser. Målgruppen är vidare intresserad av att både laga mat själva och uppleva mat från proffsen.

    Projektets undersökning har bestått av kvalitativa intervjuer med ett urval från målgruppen. Produkten har även under genomförandefasen testats på en fokusgrupp där frågor om känsla, läsbarhet, form och visuell kommunikation ställdes och diskuterades av respondenterna.

    Syftet med projektet FOODIE är att ta reda på vilka typografiska och grafiska kvaliteter som tilltalar eller påverkar projektets målgrupp i valet mellan magasin om mat. Projektet svarar även hur typografi kan förstås ur andra aspekter än just läsbarhet och tillför ett sätt att utforska typografi, inom forskningen, mer lik den som presenteras i professionen där form, känsla och påverkan i större utsträckning inkluderats i begreppet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Boström, Josefine
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Journalister, en överflödig yrkesroll?: En kvalitativ studie om den förändrade lokaljournalistens yrkesroll.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att genom kvalitativa intervjuer, som ställs i ett jämförande perspektiv, för att svara på frågeställningen:

    Uppsatsen kommer att utgå från teorier som är applicerbara inom journalistyrket inom en organisation. Teorier kommer vara nyhetsvärdering, vad är det som gör en nyhet till en nyhet. Organisationer drivs framåt utav olika mål, ekonomiska och publicistiska. Hur arbetar dessa mål ihop med vad publiken vill få ut av en nyhetsorganisation, då publiken har helt nya möjligheter att bidra genom medborgarjournalistik och deltagarjournalistik. Ska man se medieanvändare som en extra tillgång, eller är det ett hot för nyhetsorganisationen, om det stämmer vad medborgarjournalistiken säger att vem som helt kan vara journalist?

    Det presenteras resultat från åtta stycken kvalitativa intervjuer med journalister på lokaltidningar i Sverige. Journalisterna får ge deras bild av hur de upplever yrkesrollen och dess förändringar. Vilken syn har de på medborgarjournalister och om det känner att det utgör något hot för journalistrollen. Efter guidning genom central forskning och metod kommer slutsatsen att journalistrollen inte är ett överflödigt yrke, arbetet som journalister producerar och att det finns vikt i vilken källa nyheterna kommer ifrån. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Braunerhielm, Lotta
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Grip, Lena
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Ryan Bengtsson, Linda
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Ljungberg, Emilia
    Introduction to Special Issue: Placemaking Beyond Cities.: Geomedia perspectives on everyday life in small towns and rural communities2024Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, nr 1, s. 1-13Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This special issue of Culture Unbound directs attention beyond cities, to small towns and rural communities, and the practices taking place there. Referring to a previous special issue on ‘Rural Media Spaces’ from 2010, this special issue revisits the notion of ‘the rural’ versus ‘the urban’ through the concept of placemaking and geomedia. In a mediatized society, placemaking practices cannot be understood without simultaneously understanding different media practices and how they affect place. A geomedia perspective on placemaking beyond cities, therefore, brings new perspectives on media representations of small towns and rural communities, related to the materialization of space and how we engage with and perceive the world. Geomedia also includes a focus on layers of digitalization and new media in the relations between place and practice.

    The issue brings together researchers from a wide range of subjects, and the articles in this volume address empirical examples from different rural places and small towns in Sweden and internationally. Taken together, a manifold of issues relating to media and placemaking beyond cities are covered, for example, inclusion/exclusion, representation, resistance, community building, belonging, and identification.

  • 22.
    Broberg, Emma
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Love yourself – men hur? En kvalitativ studie av svenska skönhetsföretags framställning av femvertising2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur de svenska skönhetsföretagen CAIA Cosmetics, Rebecca Stella Beauty, Indy beauty och Viva La Diva använder sig av budskap som hyllar kvinnor på sina webbsidor. Denna typ av budskap kallas för femvertising och definieras som ”marknadsföring vilken använder sig av olika budskap om att stärka kvinnor och bryter mot stereotypa framställningar av kvinnor” (Åkestam et al., 2017, s. 795). Studien har specifikt fokuserat på att studera hur femvertising framställs. Syftet har besvarats med frågeställningen: Hur framställer CAIA Cosmetics, Indy beauty, Viva La Divas & Rebecca Stella Beauty femvertising på sina webbsidor och hur förhåller det sig till budskapen i webbsidans headerbild och produktbild?

    Det teoretiska ramverk som utgör grunden till studien består av femvertising som begrepp, det närliggande begreppet commodity feminism samt postfeminism. Den tidigare forskning vilken studien baseras på utgörs bland annat av forskning på femvertising, gällande attityder (Åkestam med flera (2014)) och problematisering av femvertising-budskap (Gill & Elias, 2004).

    Studiens urvalsprocess resulterade i analys av fyra webbsidor utifrån tre delar: headerbild, femvertising-sektion och produktbild. Dessa analyserades med hjälp av metoderna socialsemiotik och visuell socialsemiotik. Socialsemiotiken studerade de semiotiska resurser som användes i femvertising-sektionerna för att framställa femvertising. Den visuella socialsemiotiken användes för att analysera headerbilder och produktbild. Analysen nådde ett resultat av att det kunde identifieras ett antal teman för webbsidorna i hur de framställde femvertising. Gemensamt återfanns det att företagen framställde femvertising med temat skönhet kommer inifrån. Detta resultat är intressant då företagen uppmuntrar kvinnor till att älska sig själva samtidigt som de erbjuder smink som ett verktyg för att kvinnan ska ta fram sin inre skönhet. Detta tyder på att de företag som använder femvertising inte har fullständig kunskap om begreppets innebörd. Tillsammans med detta uppmuntras kvinnor att jobba med sitt inre och vara på ett visst vis och lovas genom det att känna sig vacker. Genom en sådan framställning skapar femvertising (vars egentliga syfte är att bryta rådande ideal) fler och nya ideal för kvinnor istället för att bryta de redan existerande. Det lyfts även frågor i relation till skönhetsföretag och femvertising, kan skönhetsföretag (vars försäljning består av smink skapat efter skönhetsideal) vilja bekämpa de ideal som gör att deras smink säljer? Slutligen, kanske den viktigaste frågan av dem alla: blir vårt samhälle mer jämställt av dessa budskap?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 23.
    Bylander, Emelie
    et al.
    Karlstads universitet.
    Nicklasson, Hannah
    Karlstads universitet.
    "Vi säger inte det här till mina fröknar": Tematisk analys av en Green Screen aktivitet2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att öka kunskapen om barn förmåga i olika åldrar att använda Green Screen. Studien undersöker barns förmåga till kritiskt förhållningssätt under en aktivitet där det digitala lärverktyget Green Screen används.Våra erfarenheter kring förskolors användande av Green Screen skiljer sig åt och därför ville vi undersöka området. Vi genomförde en deltagande observation som filmades i två aktiviteter med Green Screen, en med tvååringar och en med fyraåringar. Undersökningen gjordes på en förskola i medelstor kommun i Sverige. Insamlade data analyserades multimodalt med tematisk analysmetod utifrån Jean Piagets utvecklingsteori, lekteori och jämviktsteori. Resultatet visar att barn i två- respektive fyraårsåldern agerar olika i aktivitet med Green Screen. Tvååringarna upptäcker tekniken mer kroppsligt medan fyraåringarna använde tekniken som ett verktyg i leken vilket kunde antyda att fyraåringarnas kritiska förhållningssätt var mer utvecklat. Det finns begränsat med forskning inom Green Screen i förskolan, därför anser vi att den här studien kan bidra med att ämnet uppmärksammas så att vidare studier kan göras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    "Vi säger inte det här till mina fröknar"
  • 24.
    Båge, Else Mikkelsen
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Book Review: Surviving Mexico: Resistance and Resilience Among Journalists in the Twenty-First Century,by Celeste González de Bustamante and Jeannine E. Relly2024Ingår i: Journalism & Mass Communication Quarterly, ISSN 1077-6990, E-ISSN 2161-430XArtikel, recension (Refereegranskat)
  • 25.
    Börås, Frida
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Den kommunikativa organisationen – kejsarens nya kläder?2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie är att få en större förståelse för vilka tankar och känslor kommunikationsansvariga i åtta svenska kommuner har kring begreppet ”kommunikativ organisation”, om och i sådana fall hur begreppet ”kommunikativ organisation” och forskning kring begreppet påverkar hur man planerar för och arbetar med sin kommunikation samt vem som gynnas av begreppet ”kommunikativ organisation”. Fokus i denna studie ligger på att undersöka tankar kring den ”kommunikativa organisationen” (Heide et al, 2019) men också på om och i sådana fall på vilket sätt den kommunikativa organisationen skiljer sig från andra liknande organisationsetiketter, till exempel den lyssnande organisationen, den innovativa organisationen eller organisationen som baseras på tillitsbaserad styrning (Bringselius, 2017). 

    Frågeställningar: 

    • Hur tänker kommunikationsansvariga kring begreppet ”kommunikativ organisation”?
    • Påverkar forskningen kring begreppet ”kommunikativ organisation” hur man planerar för organisationens kommunikation?
    • Skiljer sig begreppet ”kommunikativ organisation” från andra organisationsetiketter?
    • Vilka professioner gynnas av just begreppet ”kommunikativ organisation”?

    Teorier: Studien ingår främst i det kommunikationsteorietiska forskningsfältet och fokuserar mer specifikt på begreppen ”kommunikativ organisation” (Heide et al, 2019). Studiens teoretiska ramverk utgörs av Heides sju steg för en kommunikativ organisation samt forskning kring organisationsbegrepp och professionsforskning med fokus på kommunikatörer. Dessa teorier stödjer denna studies resultat och analys genom att åskådliggöra på vilket sätt ett begrepp påverkar hur de intervjuade kommunikationsansvariga benämner, strukturerar, paketerar och arbetare med sina organisationers kommunikation.

    Metod: För denna studie har ett operationaliseringsschema utifrån studiens syfte och frågeställningar kopplat till det teoretiska ramverket för begreppet ”kommunikativ organisation”, organisationsteori och professionsforskning satts upp. Därefter har individuella kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kommunikationsansvariga på åtta svenska kommuner genomförts. Efter genomförda intervjuer har insamlad data transkriberats och bearbetats genom kodning i analysprogrammet NVivo. Där har olika teman framträtt och utifrån detta har analys och diskussion samt slutsats arbetats fram.

    Slutsats: Ingen av de tillfrågade kommunikationsansvariga i de åtta kommunerna säger sig ha infört eller ha planer på att införa den ”kommunikativa organisationen” till punkt och pricka så som den beskrivs i forskningen (Heide et al, 2019). Det vill säga ingen av de intervjuade kommunerna hade någon form av styrande dokument eller plan för samtliga sju delar som slutrapporten ”Den kommunikativa organisationen” ställer upp för att man ska vara en kommunikativ organisation. Flera av de tillfrågade kommunerna säger sig dock arbeta med forskningsmaterialet som underlag för att vidareutveckla kommunens kommunikation och samtliga säger att det är viktigt och att man vill vara en kommunikativ organisation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Den kommunikativa organisationen – kejsarens nya kläder?
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 26.
    Cedergren, Elza
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Landén Lavendell, Emma
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Förpackningsdesign- mediet som räddar klimatet?: Ett explorativt experiment om hållbarhetskommunikation i förpackningsdesign.2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människors behov av konsumtion har lett till hastigt eskalerande problem som påverkar djur och natur. Marknadens svar på miljöhoten är bland annat ökat intresse för hållbarhet och, i den mån det är möjligt, exkluderandet av toxiska produkter. En stor del av marknadsföringen sker genom förpackningsdesign där stora möjligheter att betona hållbara aspekter finns. Ur denna problematik föddes lusten att vilja ta reda på hur en optimerar kommunikationen av hållbarhetsbudskap. Den här studien syftar således till att undersöka hur en kan marknadsföra hållbara aspekter genom förpackningsdesign, för att sedan fastställa riktlinjer som genererar störst framgång i kommunikationen. Studien behandlar förpackningar, rengöringsmedel, design och utförs genom ett experiment med grund i semiotik. Experimentens stimuli tog formen av en förpackning, vars utformning utkristalliserades genom en inledande designprocess. Betrodda teorier, tidigare forskning och experimentet ligger till grund för de riktlinjer som presenteras i slutsatsen. Resultatet visar att kommunikationstypen som fungerar bäst varierar beroende på budskap, kontext och förkunskaper.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 27.
    Cever, Karin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Huuhka, Tiina
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    #Godaremat: En studie om hur en reklamkampanj för ett ekologiskt varumärke kan utformas2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i hur teori, metod och beprövad erfarenhet kan användas vid utformandet av en reklamkampanj. Vi har använt de kunskaper vi fick till att sammanställa en reklamkampanj åt uppdragsgivaren Zest som är en ekologisk matbar i Karlstad. Målet med kampanjen var att visa upp deras unika utbud av mat. För att vi skulle kunna utforma en kampanj som var både visuellt attraktiv och kunde nå ut till tänkbara kunder på bästa sätt grundades kampanjen i både teori om grafisk formgivning och dess principer. De principer vi använde inom grafisk formgivning var layout, bilder och bildkomposition samt typografi. Grafisk formgivning har hämtat många av sina principer från estetiken och därför använde vi oss även av estetiken som grund. Utöver dessa har vi använt oss av teorier om varumärke och identitet då uppdragsgivaren är väldigt måna om sitt varumärke och vill kontinuerligt jobba för att utveckla och göra det starkare. För att ha en teoretisk grund till budskapet i kampanjbilderna har vi även använt studerat hur man skriver för reklam. Vi har även studerat kommunikationskanaler och hur vi bör använda dessa för att nå ut till målgruppen. Utöver teorin och erfarenheter, grundas valet av kommunikationskanal samt budskapet i kampanjen på den empiriska undersökningen som utfördes i samband med projektet. Vi utförde en kvantitativ målgruppsundersökning i form av enkät med huvudsyfte att undersöka vad målgruppen har för matpreferenser samt vad som får dem att besöka en restaurang. Målgruppsundersökningen visade att målgruppen inte följer någon specifik kosthållning men tycker att ekologisk, fairtrade och närodlad/nyproducerad mat är viktig när de besöker en restaurang. Tillsammans med målgruppsundersökningens resultat och teorierna kunde vi utforma kampanjbilder som kan locka till sig kunder från dem närliggande platserna och samtidigt visa upp Zests unika utbud. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Christensen, Miyase
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Discursively Shaping the Environment: Swedish National and Regional Media Coverage of The United Nations Climate Change Conference in Copenhagen2012Ingår i: Communication @ the Center / [ed] Steve Jones, ICA , 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 29.
    Christensen, Miyase
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Online mediations in transnational spaces: cosmopolitan (re)formations of belonging and identity in the Turkish diaspora2012Ingår i: Ethnic and Racial Studies, ISSN 0141-9870, E-ISSN 1466-4356, Vol. 35, nr 5, s. 888-905Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The lives of transnational groups and individuals are marked by a spatial and imaginary split: a phenomenon wherein identity, belonging and representation have become increasingly elusive concepts, and the realm of the ‘cultural’ vastly important. And, the theoretical compasses of cosmopolitanism and transnationalism are particularly relevant and illuminating in considering social space, mediated communication and belonging in relation to urban diasporic communities and gendered subjectivities. The aim of this paper is to address expressions of identity and belonging at the intersection of online communicative practice and offline spatial formations, with a focus on the specificities of gendered constructions of sociality and subjectivity in the diaspora

  • 30.
    Christensen, Miyase
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Interveillance, Complicit Surveillance and the Question of Cosmopolitanism: Towards a Phenomenological Understanding of Mediatization2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 31.
    Christensen, Miyase
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    The Encapsulated vs. the Cosmopolitan Self? : Towards a Phenomenological Understanding of Mediatized Communication and Complicit Surveillance2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Mediatization refers to a meta-process whereby social life in its totality is (re)embedded in and saturated with mediated processes. This paper addresses the relationship between two theoretically diverging, yet socially intertwined, realms pertaining to various mediatization patterns: cosmopolitanism and surveillance. Mediatization implies increasing opportunities for ‘extending the self’, experienced in terms of mediated proximity, immediacy and boundary transgression – ultimately sustaining a more cosmopolitan outlook of the world. Yet, mediatization also brings growing opportunities for securitization, boundary control and social encapsulation, on behalf of societal institutions as well as individuals and groups. Contemporary forms and extensions of surveillance and cosmopolitanism are increasingly interwoven through the meta-process of mediatization, most recently the social saturation of converging ‘social’ media. This paper suggests that phenomenology, as a heuristic tool, offers a well-contextualized and grounded socio-cultural perspective to grasp the everyday dimensions and subjective moral positionalities ensuing from increased mediatization and related openings and closures

  • 32.
    Dahlberg, Anna
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Forslund, Elsa
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Tolv år av professionalisering: En kvalitativ studie av Sverigedemokraternas professionalisering av valaffischer.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Valaffischer är ett gammalt traditionellt medium för politiska partier att nå ut med sin kommunikation med. Men trots de nya tillvägagångssätten att nå ut med sin kommunikation tack vare digitaliseringen, är valaffischer fortfarande ett aktuellt medium trots att de har använts under så pass lång tid. Sverigedemokraterna är ett relativt “ungt” parti. De blirintressanta att studera då de har sina rötter i nazismen och därifrån har de snabbt vuxit till att bli Sveriges tredje största parti.

    Studien redovisar en analys av Sverigedemokraternas professionalisering och hur deras utveckling av valaffischer sett ut under valrörelserna 2006, 2010, 2014 och 2018. Totalt har det analyserats femton valaffischer som ingått i Sverigedemokraternas valkampanjer under de fyra senaste valrörelserna. Syftet med denna studie är att undersöka vad professionaliseringen av politiken har haft för betydelse för Sverigedemokraternas visuella politiska kommunikation, i form av deras valaffischer. Därav formades frågeställningar för att svara påsyftet: “Hur har Sverigedemokraternas kommunikation genom valaffischer förändrats från2006 till 2018?” och “Hur har professionaliseringen av visuell politisk kommunikation tagit form i Sverigedemokraternas valaffischer?”

    Valaffischerna i denna studie utgår från en kvalitativ textanalys och med fokus på ett parti. Den kvalitativa textanalysen utgår från en semiotisk analys, där den analysmodell som använts är en sammansättning av 5 teman, 14 kategorier och 1 underkategori. Valaffischerna i studien har framförallt analyserat med hjälp av tidigare forskning av Nicklas Håkansson, Bengt Johansson och Orla Vigsø (2014), som ofta ses som referenser i samband med studier av valaffischer. Teorierna politisk kommunikation och professionalisering ligger till grunden för denna studie.

    Resultatet av analysen har applicerats på fyra tidsperioder i valaffischernas utveckling och slutsatsen visar på att Sverigedemokraterna har genomgått en förändring i professionaliseringen av valaffischer mellan åren 2006 och 2018, fast under kortare tid än de fyra tidsperioderna. Det är en förändring som anpassats i takt med utvecklingen i samhället, bland annat i form av den digitala utvecklingen och utvecklingen av specialistyrken inom marknadsföring och visuell kommunikation. Förändringen av Sverigedemokraternas kommunikation i valaffischer har bland att visats i att de har gått från att använda tydliga budskap och starka åsikter, till att deras budskap har blivit mer och mer abstrakt och att de

    inte längre behöver argumentera för sin sak. Deras åsikter har normaliserats till den grad att de inte längre behöver övertyga väljarna på samma sätt genom sina valaffischer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 33.
    Daleke, Sarah
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Communicative Democracy: Developing leadership accountability through ICTs: A qualitative case study from the Rwenzori region in western Uganda2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns ett växande intresse kring användning av informations kommunikationsteknik (IKT) för medborgarengagemang runt om i världen i dag, framför allt i utvecklingsländerna. Händelser som den arabiska våren visar potentialen som IKT kan ha när medborgare använder dem mot personer i ledande positioner. Många studier har gjorts inom området ICT4D (Information Communication Technologies for Development) inom många olika områden. Men få studier har gjorts inom ICT4D som har fokuserat på vad som händer med de lokala politikernas situation i utvecklingsländer när medborgarna i dessa områden blir digitalt engagerade. För att ett samhälle ska utvecklas måste alla nivåer i samhället utvecklas, stärkas och utbildas. För om de lokala ledarna inte har de verktyg eller incitament de behöver för att möta medborgarnas krav, då kan de önskade kraven inte uppfyllas. Effektiv demokrati och öppen förvaltning kräver att kommunikationen/återkopplingen mellan medborgare och staten fungerar (Making All Voices Count, 2014).

    Syftet med denna studie är att få en förståelse för de lokala politikernas situation i Rwenzori regionen i västra Uganda, då medborgarna i denna region successivt har börjat begära mer av sina ledare genom IKT.

    Frågan som i huvudsak vägleder denna studie är:

    Hur hanterar de lokala politiska ledarna i utvecklingsländer att medborgare i allt större utsträckning använder IKT verktyg för att begära ansvarsfullt ledarskap från dem?

    Studien ämnar även besvara följande underfrågor:

    Hur har IKT verktyg förändrat kommunikationen mellan de lokala politiska ledarna och medborgarna?

    Har de lokala politiska ledarna de IKT kunskaper, verktyg och medel de behöver för att möta de digitalt engagerade medborgarna?

    Är det ansvarsfulla ledarskapet förbättrat genom användandet av IKT verktyg?

    Jag har använt mig av kvalitativa forskningsintervjuer för att genomföra denna studie. Den huvudsakliga teorin som applicerats är Habermas kommunikationsteori: the theory of communicative action. Sammanfattningsvis försöker Habermas teori förklara den sociala strukturen genom en förståelse av de sätt på vilka kommunikationen är utformad och organiserad (Unwin, 2009). Resultaten är presenterade i form av utvalda citat som reflekterar och representerar resultaten av denna studie, och de är analyserade i ljuset av Habermas theory of communicative action.

    Denna studie visar att de lokala politiska ledarna i Rwenzori regionen uppskattar de ökade kraven från medborgarna genom IKT. Studien visar också att IKT har underlättat kommunikationen mellan de lokala politiska ledarna och medborgarna, och också i hög grad bidragit till att förbättra tvåvägskommunikation mellan dem. Men samtidigt kämpar de lokala politiska ledarna med många utmaningar när de försöker hålla sig ansvariga genom samma IKT kanaler. Några av utmaningarna som de kämpar med är dålig infrastruktur, brist på kompetens och tillgång till själva IKT redskapen. En av de mest anmärkningsvärda upptäckterna som denna studie gjort är insikten om att nästan inga av de lokala politikerna i Rwenzori regionen har en budget som är avsedd för kommunikation med sina medborgare. Avslutningsvis visar denna studie att politiskt ansvarsfullt ledarskap i Rwenzori regionen har förbättrats genom användandet av IKT verktyg, men att gynnsam arbetsförhållanden är nödvändig om ansvarsfullt ledarskap genom användandet av IKT verktyg till fullo ska kunna förverkligas och nå full potential. Genom att analysera resultaten från denna forskning i ljuset av Habermas kommunikationsteori (Theory of communicative action) så har inte bara fördelarna med IKT i demokratisk utveckling synliggjorts, utan också utmaningarna med dem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sarah Daleke, Undergraduate thesis
  • 34.
    Djalali Dehghani, Mina
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Lassfolk, Emilia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Mångfaldens omslag: En innehållsanalys av kulturell mångfald i bilderböcker på svenska riktade mot barn mellan 0-6 år.2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka kulturell mångfald i bilderböcker på svenska som är riktade mot barn mellan 0-6 år. Projektet skulle bidra med ytterligare kunskap om representationer av kulturell mångfald i barnlitteraturen. Projektet resulterade i ett förslag på hur en bokserie som inkluderar kulturell mångfalds framsidor kan se ut på den nuvarande svenska marknaden.

    Tidigare studier inom barnlitteratur handlar främst om genus- och könsrelaterade frågor. Därför var det av intresse att titta på den kulturella mångfalden i barnlitteraturen eftersom studier med detta fokus var en bristvara, speciellt i Sverige.

    Frågeställningarna löd:

    • Hur ser representationen av kulturell mångfald ut i bilderböcker, riktade mot barn 0-6 år i Sverige?
    • Vilka designelement har generellt använts under de senaste 5 åren på bilderböckers framsidor när de är riktade till barn på 0-6 år i Sverige?

    Projektet utgick från följande teoretiska ramverk: kulturell mångfald, barnens inlärning, representation och semiotik, identifikation och identitet, visuell forskning och designelement. Kulturell mångfald användes för att förstå och definiera fenomenet. Barnens inlärning användes för att få en djupare förståelse för bokens roll i barnets liv. Representation och semiotik användes för att förstå kopplingen mellan tecken och budskapet det ger, samt för att kunna ta ut tecken från de analyserade framsidorna. Identifikation och identitet användes för att förstå hur karaktärerna som representeras kan påverka barnen. Visuell forskning användes som en grund i hur analysen av framsidorna skulle gå till. Designelement användes för att gå djupare in på de utvalda delarna som skulle analyseras i analysen av framsidorna.

    Metoden som användes var en kvantitativ innehållsanalys då den gav möjligheten att analysera ett större utbud analysenheter. Urvalet bestod av framsidor på bilderböcker på svenska riktade till barn från 0-6 år. Dessa böcker hämtades slumpmässigt från Karlstad stadsbibliotekets utbud då dessa är tillgängliga för allmänheten.

    Analysen visade att det finns en brist på karaktärer med mörkare hudfärg och att det var en relativt jämn uppdelning mellan karaktärer med mörk och ljus hårfärg. Resultatet visade även att det var vanligast att inte inkludera namn eller ha påhittade namn på framsidorna. Men de gånger namn nämns var inget med ett helt utländskt ursprung representerat. Slutligen visade analysen att kulturella symboler knappt representerades och ifall det gjorde det så handlade det bara om jul. Resultatet på designelementen visade att den vanligaste generella färger var blå, den vanligaste färgen på titeln var röd och den vanligaste färgen på den övriga texten är svart. All text var generellt skriven med teckenfamiljen san-serif där titeln skrevs i versaler och den övriga texten skrevs med gemena bokstäver. Textens typografiska helhet var asymmetrisk och karaktärerna placerades generellt i mitten av sidan.

    Slutsatserna lyder att kulturell mångfald till viss del inkluderas på framsidorna av bilderböckerna men att det finns stort rum för utveckling. Det som var positivt var inkluderingen av många hårfärger. Men i övrigt behövs mer mångfald implementeras, exempelvis mer karaktärer med mörkare hudtoner och namn som endast har utländsk härkomst.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 35.
    Engelbrektsson, Linnea
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Säljande ideal: - En feministisk analys av influencer marketing på Instagram2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att belysa hur kvinnoideal och värderingar reproduceras på Instagram genom att undersöka hur de gestaltas i reklamfilm som använder influencer marketing. Genom att analysera och jämföra den visuella gestaltningen med det verbalt uttryckta i samband med betalda samarbeten kan frågeställningarna besvaras. 1) Vilka likheter och skillnader finns mellan det visuella och det verbala framställandet av kvinnoideal och värderingar i betalda influensersamarbeten? 2) På vilket sätt använder sig företagen av influencers uttalade ideal och värderingar i reklam? 

    De teoretiska utgångspunkterna har behandlat skapandet av influencers, förtroendet till influencers, feministisk teori och marknadsföring, feministisk blickteori, Goffmans teori om könsframställning samt gestaltningskomponenterna. I studien har jag utifrån denna teoretiska ram och en semiotisk innehållsanalys analyserat två reklamfilmer från de svenska företagen Aimn och Deodoc som använder influencer marketing publicerade på Instagram. Därefter har jag jämfört det visuella materialet med verbalt material i form av de medverkande influencers uttalade åsikter som de yttrat i reklam för respektive företag. I min analys av det rörliga materialet är underordning och en sexualiserad bild av kvinnan frekvent förekommande i porträtteringen. I Aimns video användes ofta en ovanifrån-vinkel och ifråntagandet av blicken som förminskar och underordnar objektet i relation till betraktaren. I Deodocs video användes en neutral kameravinkel och hon har en blick som möter kameran, på så sätt en kontroll av sin egen blick och en mer jämställd maktrelation till betraktaren. Beröring användes både i syftet att uttrycka ömtålighet och styrka i båda reklamfilmerna. I det verbala materialet användes starka ord och värderingar som anspelade på en stolt och stark kvinna. Dessutom uttrycktes ett värde i att vara naturlig och ”som man är” i det verbala materialet medan det visuella uttryckte en iscensättning och idealet som en fixad attraktiv kvinna. Resultatet tyder alltså på att de två kvinnliga influencerna gestaltades olika i den visuella och verbala gestaltningen. 

    På frågeställning ett kunde slutsatsen dras att i Deodocs video överensstämmer värderingarna även om företaget prioriterat en visuellt snygg scen där Bianca Ingrosso sexualiseras snarare än porträtteras som naturlig. Verbalt lyfter man i kampanjen menstruation som något naturligt som ingen bör skämmas för men i det den visuella gestaltningen görs detta på ett attraktivt sätt. I Aimns video så har slutsatsen för den första frågeställningen dragits att videon visuellt anspelar på kroppen som ett objekt medan influencern Nicole Falciani verbalt uttalar sig om insidan och vad kroppen kan göra som det viktiga. På den andra frågeställningen om hur företag använder sig av influencers unika och förtroendeingivande särställning i reklam har slutsatsen dragit att dessa företag har använt en influencer för att skapa förtroende och tillit till företaget och budskapet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 36.
    Englund, Liselotte
    Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri (KcKP), Institutionen för neurovetenskap, Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet.
    Ett dubbelt trauma?: Medierapportering som stöd och belastning för överlevande efter olyckor och katastrofer2012Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet ”Det dubbla traumat” var att undersöka interaktionen mellan journalister och drabbade, främst med utgångspunkt i överlevandes upplevelser av;(a) mötet med journalister på skadeplats och (b) medierapporteringen (publiceringarna), samt i förekommande fall egen medieexponering.

    De huvudsakliga teoretiska utgångspunkterna har hämtats från journalistikoch medieforskning rörande bland annat journalistiska arbetsvillkor specifikt vid katastrofrapportering, pressetik samt nyhetsförmedling, medielogik och nyheters dramaturgi. Från det psykotraumatologiska fältet har teorier om krisoch stressreaktioner stått för viktiga perspektiv, både när det gällt utformning av frågor och vid analys av resultat. Ett flertal metoder har tillämpats, däribland litteraturgenomgångar, innehållsanalyser, webb- och postenkäter samt kvalitativa intervjuer. Denna populärvetenskapliga sammanställning ger en skissartad översikt över resultaten från de olika undersökningarna.Projekttiteln antyder en hypotes, nämligen att medieexponering och interaktion med journalister direkt efter en traumatisk händelse potentiellt skulle kunna innebära ett dubbelt trauma för den överlevande. Är så fallet?Enligt projektets resultat är svaret på den frågan både ja och nej. För vissa drabbade individer, i vissa situationer, kan både journalisters agerande på skadeplats och den medierapportering som följer upplevas som ett sekundärttrauma. För andra kan mediernas agerande och publiceringar kan upplevas som ett stöd och ett bidrag till känslan av sammanhang. En kategori överlevande upplever mediernas aktiviteter i anslutning till den traumatiska händelsen som mer eller mindre försumbara. Hela spektret av upplevelser och erfarenheter finns således representerat, och här framträder en delikat uppgift för reportern eller fotografen på plats: att avgöra vem, när och var det kan vara lämpligt eller olämpligt att intervjua, fotografera och rapportera. De överlevandes syn på medierapporteringen förändras också över tid. Fler negativa reaktioner finns på journalistiken i akutskedet än på längre sikt.Reportage och inslag av uppföljande och förklarande karaktär beskriver deflesta drabbade i mer positiva termer än nyhetsrapporteringen i direkt anslutning till händelsen.

  • 37.
    Englund, Liselotte
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Growing into communicative and creative researchers: Swedish doctoral course helped 300 PhD students find their tone and voice in reaching out2023Ingår i: Pathfinders on a Mission: Exploring Engagement in a Complex World: Horizon Talk, Bolzano, Italy, 2023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Educating future researchers in science communication is an important task for a university, and also of great societal relevance. At Karlstad University, Sweden, doctoral students have completed a postgraduate course, titled “Communicating science” for three decades. The course has centred on elements such as popular science writing, oral presentation techniques and media training. The extensive course evaluation survey has, among other things, given feedback on whether the course made the doctoral student better equipped to communicate research outside their own scientific field. This presentation reports on a study of evaluations submitted during a fifteen-year period by a total of 335 doctoral students in the fields of health, natural sciences, technology, humanities and social sciences. The results indicate that the doctoral course has been a successful model, contributing to the growth of the doctoral students, scientifically as well as communicatively.

  • 38. Englund, Liselotte
    Medieexponering av överlevande: stöd och belastning2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Englund, Liselotte
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013). Uppsala University, Sweden.
    Bergh Johannesson, Kerstin
    Uppsala University, Sweden.
    Arnberg, Filip K.
    Uppsala University, Sweden.
    Reporting under extreme conditions: journalists' experience of disaster coverage2023Ingår i: Frontiers in Communication, E-ISSN 2297-900X, Vol. 8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Media presence on site and reports on disasters are crucial parts of disaster communication. Aside from authorities, civil society, concerned businesses and citizens, the media constitute an important actor. The working conditions, situational competence and management among journalists on duty in a disaster area are important factors within the complex area of crisis management and disaster communication. This study aims to explore the working conditions, challenges, and coping strategies among journalists covering the Haiti earthquake in 2010.

    Methods: Ten months after the event, Scandinavian journalists (n = 32) provided free-text responses about their work on site through a web survey. The free- text responses underwent content analysis. In addition, self-report questionnaires were used to assess general mental health and posttraumatic stress.

    Results: We found that journalists faced five main challenges in Haiti: situational (technicalities, practical, collegial), professional (mission, approach, roles), personal (traits, emotions, coping), traumatic (general mental health and posttraumatic stress) and experiential (learning and growth). They described a difficult and challenging mission, but also an eye-opening and life-changing experience. Most respondents' questionnaire responses indicated low risk for both poor mental health and posttraumatic stress, with a few significant exceptions. Being properly equipped and mentally prepared, getting collegial support and maintaining professional focus were seen as important, and good leadership and clear instructions from editors at home were highlighted.

    Discussion: Corroboration of the present findings would strengthen our knowledge of their experiences, and may provide valuable insights for designing preparedness activities in the future as well as for applying to other communication functions in disasters.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Englund et al 2023 Reporting under extreme conditions: journalists' experience of disaster coverage
  • 40.
    Englund, Liselotte
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. P.
    Michel, Per-Olof
    Researcher and Programme Director at the National Centre for Disaster Psychiatry.
    Riddez, Louis
    Reader and Surgeon at Karolinska University Hospital.
    Örtenwall, Per
    Senior Consultant Surgeon and Chief Emergency Medical Officer for the Västra Götaland region.
    The bomb attack in Oslo and the shootings at Utøya, 2011: Kamedo report 972012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Kamedo observer reports study the medical, psychological, organizational and social aspects of disasters. This report summaries experiences from the bomb attack in Oslo and the shootings at Utøya, 2011. That may be valuable for the further development of the Swedish disaster preparedness system.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kamedo_97
  • 41.
    Englund, Liselotte
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Rönning, Helge
    Universitetet i Oslo, Institutt for medier og kommunikasjon.
    Stenersen, Johanna
    Örebro universitet.
    Andersson, Kjerstin
    SADEV.
    Magnusson, Annika
    SADEV.
    Westberg, Sofia
    SADEV.
    Strategi för information och kommunikation – genomförande och effekter av verksamhet finansierad via Sida: SADEV REPORT 2012:22012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den 22 december 2011 fick Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (SADEV) i uppdrag att utvärdera genomförande och effekter av den informations- och kommunikationsverksamhet som finansieras via Sida (UF2011/76109/UD/USTYR).

    Regeringsuppdraget har genomförts i samarbete med Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Projektledare och huvudförfattare är fil dr Liselotte Englund.

    Utvärderingen belyser informations- och kommunikationsverksamhet som finansieras av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, i enlighet med regeringens "Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället 2010-2014" (UD2008/35922/USTYR) – infokomm-strategin. Syftet är att ge underlag för den fortsatta utvecklingen av verksamheten, inklusive regeringens styrning inom Sveriges internationella utvecklingssamarbete, i detta fall med fokus på informations- och kommunikationsverksamheten. Avsikten är också att göra en övergripande beskrivning av den verksamhet som har bedrivits inom ramen för anslagsposten, och av hur Sida genomför strategin med fokus på urval, reglering och uppföljning.

    Målet att den svenska allmänheten ska ha "… god kunskap om situationen i utvecklingsländer samt svenskt bistånd och dess resultat samt frågor som för utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer" betraktas av de flesta som omätbart. Det bidrar i sin tur till att frågan om effekter i informations- och kommunikationsverksamheten blir svårbesvarad. Strategin ger inte mycket vägledning gällande vad som avses med effekter i sammanhanget.

    Metoderna att mäta kostnadseffektivitet är bristfälliga. Ett ofta använt mått är kontaktkostnad. Detta mäter emellertid oftast bara exponeringsgrad eller uppmärksamhet, och mer sällan kunskapsökning. Huruvida den bild av biståndet som getts genom olika kanaler är korrekt och bred är svårt att bedöma mot bakgrund av befintliga undersökningar och mätmetoder.

    Strategin betraktas av de flesta berörda som icke ändamålsenlig, varför det också blir svårt att genomföra den på ett ändamålsenligt sätt. Många av Sidas kriterier och regler är svåra att tolka, mäta och följa upp. Hierarkin mellan olika styrdokument är mycket oklar, och budskapen inte alltid synkroniserade.

    En jämförelse av informations- och kommunikationsverksamheten perioden före och efter strategins införande ger vid handen att verksamhetens mål var tydligare före strategin. Även om det framstod som mer mätbart att redovisa måluppfyllelse avseende det dåvarande målet "ökat engagemang" så genererade rapporterna oftast generella kvantitativa mått som "visat intresse", "fullbokat" eller "nått många". Dagens målskrivning, att den svenska allmänheten ska ha god kunskap, framstår dock som ännu mer svårtmätbar och riskerar att i hög grad generera projekt som inte definierar effekter utan enbart rapporterar i termer av räckvidd och exponering.

    Rapporten utmynnar i rekommendationer inom ett antal områden, vilka preciseras närmare i rapporten:

    • en omarbetad strategi för information
    • ansvarfördelningen mellan SIDA och CSO
    • klargörande i opinionsbildningsfrågan
    • tydliggörande av strategier, policyer och planer
    • organisering av handläggningen på SIDA
    • informationsinsatsernas art
    • mer kostandseffektiva insatser
    • målgrupper
    • innehållsanalyser av medieutbudet
    • ansökningsförfarandet - fyra nya finansieringsformer
    • ökat krav på instruktioner för SIDA:s verksamhet
    • tydligare kravprofil för slutrapportering
    • transparens, CSO-databasen och Openaid.se
    • ökad metodkompetens
    • översyn av satsningen "nya aktörer"
    • en ny utvärdering tidigast hösten 2013

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Envall, Anna
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Arvidsson, Jessica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Wallmenius, Elina
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Kristoffersson, Nora
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    The best you can get?: En kvantitativ innehållsanalys som belyser skillnader i Gillettes marknadsföring som riktar sig till kvinnor och män ur ett genusperspektiv2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The research question is as follows:

    Have Gillette chosen to market their products from a gender perspective and if so,

    what are those differences?

     

    The purpose of the study is to compare the ways in which Gillette portrays the individual in their respective gender presentation. The theories used in this analysis come under the heading of  'gender theory' alongside 'feminist theory'. With these theories as a foundation this essay explores the differences between each Instagram account.

     

    In order to depict a fair and balanced overview, a systematic random selection has been used for each account type. The sample for this study included 100 images from the female account and 100 images from the male account. The research question has been analyzed using specific variables with associative values, all of which are directly based on previous research and are linked to the original question. When the study was completed, a large portion of the results were consistent with existing research, with some exceptions.

     

    In conclusion, the answer to the research question was; Yes, the individual accounts differ depending on which marketing group was targeted and it could be argued that Gillettes marketing is consistent with existing gender-related stereotypes of today’s society.

    However it is worth nothing that there were some occasions when the representations break from gender norms.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    The best you can get?
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 43.
    Eriksson, Alexander
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Johansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Richardson, Clara
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Ur förövarens narrativ – svag och beskylld: En kritisk diskursanalys av Aftonbladets representation av kvinnliga våldtäktsoffer2023Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här fallstudien undersöks fenomenet representation i nyhetsmedier genom att analysera hur kvinnliga våldtäktsoffer framställs i tryckt kvällspress i Sverige, ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Norman Faircloughs tredimensionella modell används för att genomföra analysen för att slutligen kunna besvara fallstudiens frågeställningar: Med hjälp av vilka lexikala val konstrueras kvinnliga våldtäktsoffer i Aftonbladet? samt, På vilket sätt utmanas eller reproduceras så kallade våldtäktsmyter i Aftonbladets rapportering om våldtäkter? Analysen lutar sig mot ett ramverk för att förstå de underliggande meningarna i texten. Ramverket består av gestaltningsteorin, genusforskning och våldtäktsmyter. Analysen genomförs på tre analysnivåer utifrån Faircloughs modell, med hjälp av två analysverktyg: lexikala val och aktörens konstruktion. Fallstudien analyserar de lingvistiska valen som gjorts, ur ett kritiskt synsätt, för att se de implicita betydelserna i texten. 

    I analysen av fallstudiens första frågeställning identifierades ett antal kategorier som delas in i tre olika teman: förövarens narrativ, svag och beskyllande. Resultatet visar att det kvinnliga våldtäktsoffret benämns minimalt i många av artiklarna och är snarare en del av förövarens historia. Det empiriska materialet visar hur olika stereotypa könsroller upprätthålls genom Aftonbladets framställningar av det kvinnliga våldtäktsoffret som rädd, hjälplös och som faller offer för den överordnade mannen. Genom rapporteringen skuldbeläggs hon till viss del för våldtäkten, både explicit och implicit. Fallstudiens andra frågeställning besvaras med hjälp av resultatet från den första frågeställning tillsammans med en djupare analys på en tredje analysnivå. Resultatet visar att Aftonbladets representation av våldtäkter och kvinnliga våldtäktsoffer har möjlighet att reproducera våldtäktsmyter genom deras rapportering. 

     

    Fallstudien lyfter mediernas potentiella inflytande över den samhälleliga förståelsen för fenomenet. Vidare diskuteras det huruvida Aftonbladet, och nyhetsmedier, potentiellt har möjlighet att påverka och forma diskurser i samhället om våldtäkter, offer och kön. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 44.
    Eriksson, Jenny
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Sweden's most appreciated employers: An evaluation of employer brand messages on three organisational career sites2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetsgivarvarumärket är det rykte som en organisation har som arbetsgivare.

    Varumärket förkroppsligar en idé som långsiktigt hanteras inom organisationen för att

    uppnå konkurrensfördelar genom olika typer av övertalningsmetoder för att väcka

    uppmärksamhet, tillit och legitimitet bland organisationens kontaktpunkter. Varumärket

    är en kanal för att uttrycka specifikt vad som är fördelaktigt, unikt och karaktäristiskt för

    en organisation.

    Det blir allt större konkurrens om uppmärksamheten hos individer som besitter

    eftertraktad kompetens. Därför finns skäl för både personal- och

    marknadsföringsavdelningar att gå samman för att skapa ett arbetsgivarvarumärke som

    effektivt kan skapa uppmärksamhet hos talangen. Dessa kommunikativa initiativ är högst

    övertygande i sin natur, eftersom dess syfte är att fånga och påverka individens

    uppfattning om organisationen som en bra organisation att arbeta för, och att de är och

    förblir dess förstahandsval.

    De utvalda fallen i denna studie är Hennes & Mauritz, Netlight och King. År 2014 var

    dessa tre de högst rankade på Universum's lista Sveriges mest uppskattade arbetsgivare. Studien

    utvärderar dessa tre organisationers insatser, strategier och deras sätt att representera sin

    organisations identitet som en bra organisation att arbeta för. Genom att samla in och

    utvärdera det innehåll kan studien således visa på de metoder som används for att tilltala,

    och uppfylla behov hos potentiella medarbetare. Genom att kombinera dessa

    anställningsfördelar med traditionella retoriska knep ämnar denna studie att bidra till en

    samtida reflektion över de strategiska metoder som idag används inom dessa

    kommunikativa insatser.

    Resultaten visar en samling fördelar som karaktäriseras av olika teman och belöningar

    som stöds av sanningsenliga uttalanden av medarbetare inom organisationen, vilka agerar

    som bekräftelse på erfarenheten av att arbeta för just en specifik organisation. Det

    handlar uteslutande om övertalning - de vill ha dig.

  • 45.
    Ersson, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Dressed for success: En undersökning rörande enhetlig arbetsklädsel och dess roll för organisationsidentiteten2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Dressed for succes
  • 46.
    Evers, Mariele
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet. Bonn University.
    Participation in Flood risk Management: An introduction and recommendations for implementation2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Involving interested parties in Flood Risk Management is a crucial and challenging issue. The implementation of the European Flood Directive requires the active participation of stakeholders. But how can this be achieved successfully? This publication gives a brief overview of participation issues in Flood Risk Management in order to prepare for and to assist participatory processes. It provides a synopsis of key issues, findings of literature research and project results in (public) participation in the field of water and flood risk management. 

    The focus here is on general aspects of (public) participation. This publication describes an understanding of what participation is and gives some definitions of relevant terms. Furthermore the question “why is participation important?” is considered and reasons for and against participation and potential barriers are described. Guidelines for the key questions that should be addressed before a participation process is started are offered and different working steps are explained. Finally, some examples of methods and tools for participation are described.

    However, this short description can only give an overview and orientation of this broad field. In fact, each project and process has to be adapted to the respective situation and conditions. Nevertheless, this brochure might contribute to the participatory process in Flood Risk Management and help to involve interested parties as required by the EU Floods Directive.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Fast, Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Coworking spaces as postdigital territories: Prospects and paradoxes of the (dis)connected workplace2023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Fast, Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    (Dis)connected territories in the post-digital city2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Fast, Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Enter the post-digital housewife: Re-spatializing digital labour in the culture of disconnectivity2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Fast, Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Off the grid: Digital disconnection, technology and social space2021Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
1234 1 - 50 av 198
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf