Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 117
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Elise
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Pratbubblan: den röda tråden: En studie av Karlstads Stadsnäts visuella kommunikation2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka huruvida Karlstads Stadsnäts visuella element i form av ett par pratbubblor passar in i organisationens helhetliga externa kommunikation och varumärke. Studien undersöker om Karlstads Stadsnäts bild av organisationen och pratbubblorna stämmer överens med intressenternas bild samt hur de visuella elementen upplevs och känns igen av intressenterna. Teorin som är kopplad till studien är teorier inom corporate visual identity, image, identitet och varumärke samt visuell kommunikation. Dessa tre delar är viktiga att vara medveten om vid ett framställande av en effektiv extern kommunikation. Kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare på Karlstads Stadsnät samt Karlstads kommun har genomförts för att ge en uppfattning om vad organisationerna vill uppnå och vilka deras åsikter är. Karlstads Stadsnät vill att intressenterna ska uppfatta den varumärkesbyggande marknadsföringen som skämtsam, med glimten i ögat och inbjudande till dialog samtidigt som den direkta informationen skall vara rak och utan facktermer. Organisationen önskar att intressenterna skall se dem som ett säkert val samt lokalt och lättillgängligt för Karlstadsborna. Karlstads Stadsnät ser det som en stor fördel att vara ägt av Karlstads kommun, vilka också ser positivt på att Stadsnätet är kommunalt. Genom fokusgruppintervjuer med Karlstads Stadsnäts intressenter, det vill säga Karlstadsbor, har det kommit fram att själva pratbubblan inte känns igen utan att det är först när pratbubblan sätts i en kontext, till exempel tidningsannons eller informationsbrev som den kan kopplas till något som förespråkar Karlstads kommun och dialog. Slutsatsen är att corporate visual identity är länken mellan det visuella och kontexten hos en organisations marknadsföring. Intressenterna ser Karlstads Stadsnät som en trovärdig organisation som har enkla men ändå iögonfallande informationsbrev, men anser att deras marknadsföring är något otydlig och förvirrande.

  • 2.
    Abrahamsson, Emilia
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Renhult, Elena
    Fräsch och strukturerad med attityd: Ett examensprojekt om tidningslayout2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    AbstractPresentation of the problem: The goal with this graduation project is to produce a new visual concept for the student newspaper Campus, this will be expressed in the form of page templates. The page templates will have a visual concept that appears through graphical elements. The client's wishes were that the student newspaper should be audience appropriate, attractive, inviting, reliable, modern and functional to work with.Theory: In order to implement the wishes and in a good way produce a consistent visual concept, we took a starting point in theory of graphic design. This theory has taken many of its principles from aesthetic theory, and therefore have we also used aesthetics to provide a deeper theoretical aspect. The principles we used in graphic design is; how to create a unity in the layout by using basic elements such as text, images, and white space. We have also looked at alignment-, form-, color-, contrast-, typography- and placement principles. The principles we have applied from aesthetics are color repetition, color contrasts, balance, visual harmony and depth.Method: The empirical studies consisted of a qualitative content analysis of student newspapers, followed by a focus-group study with respondents from the Campus newspaper target group. The purpose of the two studies was to, via a content analysis, get a general picture of the design language that is used on the market today. This, combined with theory, helped us to create a visual expression that stands outside the general form. It was done in four different dummies, these dummies were discussed by the focus-group.Results: Our first empirical study showed how student newspapers are designed today. With support of theory, the functioning principles was sorted out and used in the four dummies. During the focus-group analysis, opinions about the dummies were presented. We could therefore see what the respondents wanted in the page templates. Together with the client's wishes and analysis from the empirical studies, a new concept developed. It will be perceived as clean and structured together with attitude.

  • 3.
    Adams, Paul C
    et al.
    University of Texas at Austin.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Communication Geography: A Bridge Between Disciplines2012Ingår i: Communication Theory, ISSN 1050-3293, E-ISSN 1468-2885, Vol. 22, nr 3, s. 299-318Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 4.
    Adolfsson, Claes
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Asp, Sebastian
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Ett främjande verktyg: En kvantitativ studie om institutionaliserad feedback2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker medlemmarnas förhållande till feedback inom två institutioner, institutionen för geografi, medier och kommunikation (GMK) och institutionen för pedagogiska studier (IPS) på Karlstads universitet. Feedback är ett kommunikationsverktyg som används för att främja organisationsmedlemmarnas utveckling. Denna individuella utveckling är essentiell för ett universitets verksamhet eftersom medlemmarnas kunskap och kompetens är en av dess viktigaste tillgångar. Att denna typ av kommunikation värderas högt manifesteras i universitetens institutionalisering av feedback och hur den integreras i arbetsrutinerna. Problemområdet innefattas av hur dessa institutioner skiljer sig i strukturen från den klassiska hierarkiska företagsstrukturen, med en tydlig rangordning mellan chef och anställd, med fokus på feedbackens roll i denna typ av organisation. Forskning som inriktar sig specifikt till denna typ av struktur inom en organisation är idag underrepresenterade och skapar därför ett forskningshål. Syftet med uppsatsen är att undersöka de två nämnda institutionerna med fokus på feedback, med dess institutionalisering och dess integration i arbetsrutinerna, och hur medlemmarna förhåller sig till denna process. För att undersöka vilken effekt denna institutionalisering av feedback har, skapades följande tre frågeställningar: Hur framförs kritik inom en organisation där feedback är institutionaliserat? Hur skiljer sig synen på feedback hos dessa institutioner jämfört med företag med en klassisk hierarkisk organisationsstruktur? Hur påverkar organisationskulturen förmågan men även viljan att kritisera samt att ge och ta emot feedback?För att kunna besvara dessa frågor har relevant tidigare forskning inom området identifierats. De olika valda teorierna berör fem olika faktorer: Kanalval, ledarskap, relationer, organisationskultur och feedback som alla har en direkt koppling till forskningsområdet. Exempel på dessa teorier är Information Richness Theory (IRT) som poängterar hur olika kommunikationskanaler bör tillämpas. Leader membership exchange theory (LMX) och Conceptual model of employee questions poängterar hur personliga relationer påverkar kommunikation och hur ledarskapsstrukturen inom en organisation påverkar feedback. En ytterligare central komponent i hur medlemmarna förhåller sig till feedback är organisationskulturen. Denna kultur kan brytas ned i tre olika kategorier; identifikation, förtroende och engagemang. De har alla en inverkan på feedbackprocessen och bör därför tas med i beräkning. Även forskning direkt kopplat till feedback återfinns inom avsnittet tidigare forskning. Tillämpandet av en enkätundersökning gav möjligheten att dra generella slutsatser om populationen. Frågorna i enkäten är förankrade i den tidigare forskningen och är operationaliserade i förhållande till de tre forskningsfrågorna. Den insamlade data visade på att en institutionalisering av feedback har en övervägande positiv effekt hos medlemmarnas förhållning till denna. Institutionens medlemmar har överlag starka och välmående relationer till sina kollegor och ledare. Medlemmarna känner att de fritt kan framföra sina åsikter, oavsett yrkesposition, och att dessa åsikter respekteras, vilket är en följd av det starka förtroendet de har för sina kollegor och ledare. Identifikationen till institutionerna är överlag stark, vilket påverkar medlemmarnas engagemang och viljan till att utvecklas. Feedback fordrar en kanal som kan förmedla komplex information, som samtidigt ska möjliggöra en tvåvägskommunikation och vara personlig för att uppnå önskad effekt. Detta förhåller sig institutionerna till och feedback förmedlas primärt muntligt. Resultatet visar att en genomtänkt förhållning till feedback har en stor påverkan på organisationens verksamhet.

  • 5.
    Agin, Sol
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Communication without borders: A quantitative study on how mobility and a cosmopolitan self-identity affect Swedish expatriates communication patterns with friends.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur svenskar som frivilligt emigrerat utomlands kommunicerar med vänner inom tre olika grupper: vänner som bor i samma land som respondenten för tillfället lever i, vänner i Sverige samt vänner bosatta i övriga länder världen över. Detta sätts i perspektiv med huruvida den individuella mobiliteten, demografiska faktorer eller en känsla av ett världsmedborgarskap påverkar det valda kommunikationsmedlet. Denna studie ämnar att introducera ett tidigare förbisett forskningsområde inom geografiskt baserade mediestudier och därigenom förhoppningsvis bidra till forskningsfältet genom en fördjupad förståelse om kommunikationsmediers roll för vänskapsdynamik på global skala. Det teoretiska ramverk som utgör studiens grund är tre stycken skilda delar, migration, polymedia (inklusive en andra gradens digital klyfta) och kosmopolitism.

    Denna studie bygger på data från Institutet för Samhälle, Opinion och Media (SOM), och deras undersökning ställd till utlandssvenskar (Utlands-SOM) från hösten 2014 / vintern 2015. Totalt antal respondenter är 2268. Först görs en enkel frekvenstabeller för att undersöka vilket/vilka de primära medierna är i varje grupp, därefter har binära logistiska regressioner körts. Det totala antalet beroende variabler som behandlas är 21. Dessa sätts i perspektiv med ålder, kön, utbildning, resemönster, antal år utomlands, antal boendeländer och om respondenten anser sig vara världsmedborgare eller ej. Detta genererar totalt sju tabeller (en för varje media), med tre modeller i varje (kontakt med vänner i nuvarande boendeland, kontakt med vänner i Sverige och kontakt med vänner i övriga världen).

    Utlandssvenskarnas favoritmedium för att hålla kontakten med vänner, oavsett var vännerna befinner sig, visade sig vara e-post och Facebook. Den mest signifikanta demografiska variabeln visade sig vara ålder. Användandet av videosamtal, SMS, chatt, Facebook och andra sociala medier visade sig minska med högre ålder. För varje år respondenterna spenderar utomlands minskar oddsen för kommunikationen med Sverige, men ökar i det nuvarande boendelandet. Antalet länder som respondenterna har bott i har en positiv inverkan på kommunikationen med vänner i övriga världen.

    Den kosmopolitiska identiteten är mest signifikant när det kommer till att kommunicera med vänner i övriga världen och den påverkar även e-post som medium allra mest positivt. Utbildningsnivå, vilket sedan tidigare studier funnits vara tätt länkat med en kosmopolitisk identitet, visade sig inte vara signifikant i denna undersökning. Detta kan förklaras genom de andra kommunikationsmediernas negativa förhållande med variabeln.

  • 6.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Karlsson, Erika
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Är vi vänner på Facebook?: En fallstudie om en icke-vinstdrivande organisations relationsbyggande på Facebook2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sociala medier har blivit en stor del av människors vardag och ger därmed en stor möjlighet för organisationer och företag att nå ut till fler människor. Trots att organisationer har haft några år på sig att hitta strategier anpassade till just sociala medier så är det fortfarande många som ser det som ytterligare en kanal till att endast informera och marknadsföra istället för att använda det till att skapa relationer med publiken. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka hur Friends, som är en icke-vinstdrivande organisation, kommunicerar på Facebook för att bygga och vårda relationer med deras publik. En relation mellan organisation och publik grundas ur ett gemensamt intresse för varandra och ett ömsesidigt engagemang. Studien utgår från teorier kring sociala medier, engagemang, dialog och relationsskapande kommunikation för att skapa en större förståelse för hur en icke-vinstdrivande organisation använder Facebook som en relationsskapande kommunikationskanal.

    De metoder som använts i studien är en kvantitativ innehållsanalys för att få en övergripande bild över innehållet på Friends Facebook-sida och på vilket sätt det engagerar publiken och en kvalitativ innehållsanalys för att djupare analysera hur Friends kommunicerar för att skapa relation och engagera publiken och hur de hanterar dialogen i kommentarsfältet. Med hjälp av metoderna har Friends Facebook-sida studerats i form av inlägg, kommentarer till inlägg, gillningar, delningar och bemötandet av kommentarer. Resultatet av analysen visar att Friends till viss del använder Facebook för att nå ut med information kring organisationen och dess syfte, men att de även till stor del anänder Facebook för att engagera publiken på olika sätt. Detta görs genom att bland annat uppmana publiken att själva gå ut och bidra till ett bättre samhälle och genom underhållande och glädjande budskap som är kopplade till organisationens värderingar. Friends använder sig av många relationsskapande element i inläggen som att tacka och uppmärksamma publiken, personliga tilltal och omtal samt värdeladdade ord. De bemöter också olika typer av kommentarer på ett sätt som är anpassat till kommentaren vilket gör att de efterliknar en riktigt dialog. I de flesta svar använder Friends ett personligt bemötande och en personlig signatur som underlättar för fortsatt dialog.

  • 7.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Cullberg, Daniel
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Jag Twittrar för Er: Nytänkande och ambassadörskap i medielandskapet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Projektet har som syfte att ta reda på hur fenomenet Rotationcuration har förändrat arbetet med Sverige som varumärke.

    Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen som uppsatsen utgår ifrån är: Hur har rotationcuration förändrat arbetet med varumärket Sverige för VisitSweden?

    För att besvara huvudfrågeställningen på ett enklare sätt används ett flertal underfrågor vilket följer:

    Vilka strategier använder VisitSweden (VisitSweden.) sig av för att marknadsföra Sverige på Twitter?

    Vilken syn har VisitSweden. på Sociala medier?

    Hur ser varumärkesbyggandet ut på twitterkanalen @sweden när det kommer till varumärket Sverige?

    Hur användandet av kuratorer demokratiserat arbetet med projektet Curators of Sweden?

    Teori: De teorier som uppsatsen huvudsakligen utgår ifrån är Nations branding, Public diplomacy och Medialisering med tyngden på Public diplomacy. Förutom dessa har även teorier om Public relations och Publika sfären använts i viss mån.

    Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Curators of Sweden. Inom ramen för fallstudien har vi bland annat granskat twitterkanalen @swedens nyhetsflöde, dokumentet Sverigebilden har undersökts och en intervju gjorts med VisitSwedens head of Social media.

    Resultat: Undersökningen visar på ett nyanserat sätt hur man genom en twitterkanal kan marknadsföra ett land som varumärke och hur man använder sig av ambasadörer för att lyckas. VisitSweden visar på hur man genom förberedelse och kontroll kan få all Public relations att bli bra Public relations. Man har genom att vara tidig in i mediet på ett inovativt sätt kunna bryta mark och skapa intresse, men har är kanske inte lika öppna som man kan tro vid första anblick trots användandet av kuratorer.

  • 8.
    Arnegård, Johan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm.
    Sandell, Klas
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Outdoor recreation in times of change2012Ingår i: Outdoor Recreation in Change - current knowledge and future challenges: Proceedings of the 6th InternationalConference on Monitoring and Management of Visitors in Recreational and Protected Areas / [ed] Peter Fredman, Marie Stenseke, Hanna Liljendahl, Anders Mossing and Daniel Laven, 2012, s. 110-111Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 9.
    Björemo, Mikael
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Har storleken betydelse?: Om att kombinera text och bild i reklamannonser2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 10.
    Blom, Madeleine
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Jernfält, Frida
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    TYPISK FOODIE: Projektrapport för skapandet av magasinet FOODIE2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna rapport diskuterar vi typografi och bild sammankopplat med skapandet av mattidningen FOODIE. Utifrån den forskning som idag går att ta del av om typografi ställer vi oss frågor om varför forskning om läsbarhet är överrepresenterat på området? Vi ställer typografi i ett sammanhang av semiotik samt denotation och konnotation och skapar en tidning som tilltalar och påverkar den givna målgrupp som diskuteras i denna rapport.

    Rapporten behandlar vetenskapliga teorier om typografi och konventioner men utgår också ifrån sin egen kvalitativa undersökning där typografi undersöks utifrån målgruppens känsla och preferenser. Hela projektet är samförfattat av Madeleine Blom och Frida Jernfält.

    Tidningen som skapats i projektet riktar sig mot målgruppen Foodies som förstås som personer som oavsett ålder och kön har ett genuint intresse för gastronomi, mat och kulinariska upplevelser. Målgruppen är vidare intresserad av att både laga mat själva och uppleva mat från proffsen.

    Projektets undersökning har bestått av kvalitativa intervjuer med ett urval från målgruppen. Produkten har även under genomförandefasen testats på en fokusgrupp där frågor om känsla, läsbarhet, form och visuell kommunikation ställdes och diskuterades av respondenterna.

    Syftet med projektet FOODIE är att ta reda på vilka typografiska och grafiska kvaliteter som tilltalar eller påverkar projektets målgrupp i valet mellan magasin om mat. Projektet svarar även hur typografi kan förstås ur andra aspekter än just läsbarhet och tillför ett sätt att utforska typografi, inom forskningen, mer lik den som presenteras i professionen där form, känsla och påverkan i större utsträckning inkluderats i begreppet.

  • 11.
    Boström, Josefine
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Journalister, en överflödig yrkesroll?: En kvalitativ studie om den förändrade lokaljournalistens yrkesroll.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att genom kvalitativa intervjuer, som ställs i ett jämförande perspektiv, för att svara på frågeställningen:

    Uppsatsen kommer att utgå från teorier som är applicerbara inom journalistyrket inom en organisation. Teorier kommer vara nyhetsvärdering, vad är det som gör en nyhet till en nyhet. Organisationer drivs framåt utav olika mål, ekonomiska och publicistiska. Hur arbetar dessa mål ihop med vad publiken vill få ut av en nyhetsorganisation, då publiken har helt nya möjligheter att bidra genom medborgarjournalistik och deltagarjournalistik. Ska man se medieanvändare som en extra tillgång, eller är det ett hot för nyhetsorganisationen, om det stämmer vad medborgarjournalistiken säger att vem som helt kan vara journalist?

    Det presenteras resultat från åtta stycken kvalitativa intervjuer med journalister på lokaltidningar i Sverige. Journalisterna får ge deras bild av hur de upplever yrkesrollen och dess förändringar. Vilken syn har de på medborgarjournalister och om det känner att det utgör något hot för journalistrollen. Efter guidning genom central forskning och metod kommer slutsatsen att journalistrollen inte är ett överflödigt yrke, arbetet som journalister producerar och att det finns vikt i vilken källa nyheterna kommer ifrån. 

  • 12.
    Cever, Karin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Huuhka, Tiina
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    #Godaremat: En studie om hur en reklamkampanj för ett ekologiskt varumärke kan utformas2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i hur teori, metod och beprövad erfarenhet kan användas vid utformandet av en reklamkampanj. Vi har använt de kunskaper vi fick till att sammanställa en reklamkampanj åt uppdragsgivaren Zest som är en ekologisk matbar i Karlstad. Målet med kampanjen var att visa upp deras unika utbud av mat. För att vi skulle kunna utforma en kampanj som var både visuellt attraktiv och kunde nå ut till tänkbara kunder på bästa sätt grundades kampanjen i både teori om grafisk formgivning och dess principer. De principer vi använde inom grafisk formgivning var layout, bilder och bildkomposition samt typografi. Grafisk formgivning har hämtat många av sina principer från estetiken och därför använde vi oss även av estetiken som grund. Utöver dessa har vi använt oss av teorier om varumärke och identitet då uppdragsgivaren är väldigt måna om sitt varumärke och vill kontinuerligt jobba för att utveckla och göra det starkare. För att ha en teoretisk grund till budskapet i kampanjbilderna har vi även använt studerat hur man skriver för reklam. Vi har även studerat kommunikationskanaler och hur vi bör använda dessa för att nå ut till målgruppen. Utöver teorin och erfarenheter, grundas valet av kommunikationskanal samt budskapet i kampanjen på den empiriska undersökningen som utfördes i samband med projektet. Vi utförde en kvantitativ målgruppsundersökning i form av enkät med huvudsyfte att undersöka vad målgruppen har för matpreferenser samt vad som får dem att besöka en restaurang. Målgruppsundersökningen visade att målgruppen inte följer någon specifik kosthållning men tycker att ekologisk, fairtrade och närodlad/nyproducerad mat är viktig när de besöker en restaurang. Tillsammans med målgruppsundersökningens resultat och teorierna kunde vi utforma kampanjbilder som kan locka till sig kunder från dem närliggande platserna och samtidigt visa upp Zests unika utbud. 

  • 13.
    Christensen, Miyase
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Discursively Shaping the Environment: Swedish National and Regional Media Coverage of The United Nations Climate Change Conference in Copenhagen2012Ingår i: Communication @ the Center / [ed] Steve Jones, ICA , 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Christensen, Miyase
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Online mediations in transnational spaces: cosmopolitan (re)formations of belonging and identity in the Turkish diaspora2012Ingår i: Ethnic and Racial Studies, ISSN 0141-9870, E-ISSN 1466-4356, Vol. 35, nr 5, s. 888-905Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The lives of transnational groups and individuals are marked by a spatial and imaginary split: a phenomenon wherein identity, belonging and representation have become increasingly elusive concepts, and the realm of the ‘cultural’ vastly important. And, the theoretical compasses of cosmopolitanism and transnationalism are particularly relevant and illuminating in considering social space, mediated communication and belonging in relation to urban diasporic communities and gendered subjectivities. The aim of this paper is to address expressions of identity and belonging at the intersection of online communicative practice and offline spatial formations, with a focus on the specificities of gendered constructions of sociality and subjectivity in the diaspora

  • 15.
    Christensen, Miyase
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Interveillance, Complicit Surveillance and the Question of Cosmopolitanism: Towards a Phenomenological Understanding of Mediatization2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Christensen, Miyase
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    The Encapsulated vs. the Cosmopolitan Self? : Towards a Phenomenological Understanding of Mediatized Communication and Complicit Surveillance2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Mediatization refers to a meta-process whereby social life in its totality is (re)embedded in and saturated with mediated processes. This paper addresses the relationship between two theoretically diverging, yet socially intertwined, realms pertaining to various mediatization patterns: cosmopolitanism and surveillance. Mediatization implies increasing opportunities for ‘extending the self’, experienced in terms of mediated proximity, immediacy and boundary transgression – ultimately sustaining a more cosmopolitan outlook of the world. Yet, mediatization also brings growing opportunities for securitization, boundary control and social encapsulation, on behalf of societal institutions as well as individuals and groups. Contemporary forms and extensions of surveillance and cosmopolitanism are increasingly interwoven through the meta-process of mediatization, most recently the social saturation of converging ‘social’ media. This paper suggests that phenomenology, as a heuristic tool, offers a well-contextualized and grounded socio-cultural perspective to grasp the everyday dimensions and subjective moral positionalities ensuing from increased mediatization and related openings and closures

  • 17.
    Dahlberg, Anna
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Forslund, Elsa
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Tolv år av professionalisering: En kvalitativ studie av Sverigedemokraternas professionalisering av valaffischer.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Valaffischer är ett gammalt traditionellt medium för politiska partier att nå ut med sin kommunikation med. Men trots de nya tillvägagångssätten att nå ut med sin kommunikation tack vare digitaliseringen, är valaffischer fortfarande ett aktuellt medium trots att de har använts under så pass lång tid. Sverigedemokraterna är ett relativt “ungt” parti. De blirintressanta att studera då de har sina rötter i nazismen och därifrån har de snabbt vuxit till att bli Sveriges tredje största parti.

    Studien redovisar en analys av Sverigedemokraternas professionalisering och hur deras utveckling av valaffischer sett ut under valrörelserna 2006, 2010, 2014 och 2018. Totalt har det analyserats femton valaffischer som ingått i Sverigedemokraternas valkampanjer under de fyra senaste valrörelserna. Syftet med denna studie är att undersöka vad professionaliseringen av politiken har haft för betydelse för Sverigedemokraternas visuella politiska kommunikation, i form av deras valaffischer. Därav formades frågeställningar för att svara påsyftet: “Hur har Sverigedemokraternas kommunikation genom valaffischer förändrats från2006 till 2018?” och “Hur har professionaliseringen av visuell politisk kommunikation tagit form i Sverigedemokraternas valaffischer?”

    Valaffischerna i denna studie utgår från en kvalitativ textanalys och med fokus på ett parti. Den kvalitativa textanalysen utgår från en semiotisk analys, där den analysmodell som använts är en sammansättning av 5 teman, 14 kategorier och 1 underkategori. Valaffischerna i studien har framförallt analyserat med hjälp av tidigare forskning av Nicklas Håkansson, Bengt Johansson och Orla Vigsø (2014), som ofta ses som referenser i samband med studier av valaffischer. Teorierna politisk kommunikation och professionalisering ligger till grunden för denna studie.

    Resultatet av analysen har applicerats på fyra tidsperioder i valaffischernas utveckling och slutsatsen visar på att Sverigedemokraterna har genomgått en förändring i professionaliseringen av valaffischer mellan åren 2006 och 2018, fast under kortare tid än de fyra tidsperioderna. Det är en förändring som anpassats i takt med utvecklingen i samhället, bland annat i form av den digitala utvecklingen och utvecklingen av specialistyrken inom marknadsföring och visuell kommunikation. Förändringen av Sverigedemokraternas kommunikation i valaffischer har bland att visats i att de har gått från att använda tydliga budskap och starka åsikter, till att deras budskap har blivit mer och mer abstrakt och att de

    inte längre behöver argumentera för sin sak. Deras åsikter har normaliserats till den grad att de inte längre behöver övertyga väljarna på samma sätt genom sina valaffischer.

  • 18.
    Daleke, Sarah
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Communicative Democracy: Developing leadership accountability through ICTs: A qualitative case study from the Rwenzori region in western Uganda2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns ett växande intresse kring användning av informations kommunikationsteknik (IKT) för medborgarengagemang runt om i världen i dag, framför allt i utvecklingsländerna. Händelser som den arabiska våren visar potentialen som IKT kan ha när medborgare använder dem mot personer i ledande positioner. Många studier har gjorts inom området ICT4D (Information Communication Technologies for Development) inom många olika områden. Men få studier har gjorts inom ICT4D som har fokuserat på vad som händer med de lokala politikernas situation i utvecklingsländer när medborgarna i dessa områden blir digitalt engagerade. För att ett samhälle ska utvecklas måste alla nivåer i samhället utvecklas, stärkas och utbildas. För om de lokala ledarna inte har de verktyg eller incitament de behöver för att möta medborgarnas krav, då kan de önskade kraven inte uppfyllas. Effektiv demokrati och öppen förvaltning kräver att kommunikationen/återkopplingen mellan medborgare och staten fungerar (Making All Voices Count, 2014).

    Syftet med denna studie är att få en förståelse för de lokala politikernas situation i Rwenzori regionen i västra Uganda, då medborgarna i denna region successivt har börjat begära mer av sina ledare genom IKT.

    Frågan som i huvudsak vägleder denna studie är:

    Hur hanterar de lokala politiska ledarna i utvecklingsländer att medborgare i allt större utsträckning använder IKT verktyg för att begära ansvarsfullt ledarskap från dem?

    Studien ämnar även besvara följande underfrågor:

    Hur har IKT verktyg förändrat kommunikationen mellan de lokala politiska ledarna och medborgarna?

    Har de lokala politiska ledarna de IKT kunskaper, verktyg och medel de behöver för att möta de digitalt engagerade medborgarna?

    Är det ansvarsfulla ledarskapet förbättrat genom användandet av IKT verktyg?

    Jag har använt mig av kvalitativa forskningsintervjuer för att genomföra denna studie. Den huvudsakliga teorin som applicerats är Habermas kommunikationsteori: the theory of communicative action. Sammanfattningsvis försöker Habermas teori förklara den sociala strukturen genom en förståelse av de sätt på vilka kommunikationen är utformad och organiserad (Unwin, 2009). Resultaten är presenterade i form av utvalda citat som reflekterar och representerar resultaten av denna studie, och de är analyserade i ljuset av Habermas theory of communicative action.

    Denna studie visar att de lokala politiska ledarna i Rwenzori regionen uppskattar de ökade kraven från medborgarna genom IKT. Studien visar också att IKT har underlättat kommunikationen mellan de lokala politiska ledarna och medborgarna, och också i hög grad bidragit till att förbättra tvåvägskommunikation mellan dem. Men samtidigt kämpar de lokala politiska ledarna med många utmaningar när de försöker hålla sig ansvariga genom samma IKT kanaler. Några av utmaningarna som de kämpar med är dålig infrastruktur, brist på kompetens och tillgång till själva IKT redskapen. En av de mest anmärkningsvärda upptäckterna som denna studie gjort är insikten om att nästan inga av de lokala politikerna i Rwenzori regionen har en budget som är avsedd för kommunikation med sina medborgare. Avslutningsvis visar denna studie att politiskt ansvarsfullt ledarskap i Rwenzori regionen har förbättrats genom användandet av IKT verktyg, men att gynnsam arbetsförhållanden är nödvändig om ansvarsfullt ledarskap genom användandet av IKT verktyg till fullo ska kunna förverkligas och nå full potential. Genom att analysera resultaten från denna forskning i ljuset av Habermas kommunikationsteori (Theory of communicative action) så har inte bara fördelarna med IKT i demokratisk utveckling synliggjorts, utan också utmaningarna med dem.

  • 19.
    Englund, Liselotte
    Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri (KcKP), Institutionen för neurovetenskap, Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet.
    Ett dubbelt trauma?: Medierapportering som stöd och belastning för överlevande efter olyckor och katastrofer2012Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Syftet med projektet ”Det dubbla traumat” var att undersöka interaktionen mellan journalister och drabbade, främst med utgångspunkt i överlevandes upplevelser av;(a) mötet med journalister på skadeplats och (b) medierapporteringen (publiceringarna), samt i förekommande fall egen medieexponering.

    De huvudsakliga teoretiska utgångspunkterna har hämtats från journalistikoch medieforskning rörande bland annat journalistiska arbetsvillkor specifikt vid katastrofrapportering, pressetik samt nyhetsförmedling, medielogik och nyheters dramaturgi. Från det psykotraumatologiska fältet har teorier om krisoch stressreaktioner stått för viktiga perspektiv, både när det gällt utformning av frågor och vid analys av resultat. Ett flertal metoder har tillämpats, däribland litteraturgenomgångar, innehållsanalyser, webb- och postenkäter samt kvalitativa intervjuer. Denna populärvetenskapliga sammanställning ger en skissartad översikt över resultaten från de olika undersökningarna.Projekttiteln antyder en hypotes, nämligen att medieexponering och interaktion med journalister direkt efter en traumatisk händelse potentiellt skulle kunna innebära ett dubbelt trauma för den överlevande. Är så fallet?Enligt projektets resultat är svaret på den frågan både ja och nej. För vissa drabbade individer, i vissa situationer, kan både journalisters agerande på skadeplats och den medierapportering som följer upplevas som ett sekundärttrauma. För andra kan mediernas agerande och publiceringar kan upplevas som ett stöd och ett bidrag till känslan av sammanhang. En kategori överlevande upplever mediernas aktiviteter i anslutning till den traumatiska händelsen som mer eller mindre försumbara. Hela spektret av upplevelser och erfarenheter finns således representerat, och här framträder en delikat uppgift för reportern eller fotografen på plats: att avgöra vem, när och var det kan vara lämpligt eller olämpligt att intervjua, fotografera och rapportera. De överlevandes syn på medierapporteringen förändras också över tid. Fler negativa reaktioner finns på journalistiken i akutskedet än på längre sikt.Reportage och inslag av uppföljande och förklarande karaktär beskriver deflesta drabbade i mer positiva termer än nyhetsrapporteringen i direkt anslutning till händelsen.

  • 20. Englund, Liselotte
    Medieexponering av överlevande: stöd och belastning2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Englund, Liselotte
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. P.
    Michel, Per-Olof
    Researcher and Programme Director at the National Centre for Disaster Psychiatry.
    Riddez, Louis
    Reader and Surgeon at Karolinska University Hospital.
    Örtenwall, Per
    Senior Consultant Surgeon and Chief Emergency Medical Officer for the Västra Götaland region.
    The bomb attack in Oslo and the shootings at Utøya, 2011: Kamedo report 972012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Kamedo observer reports study the medical, psychological, organizational and social aspects of disasters. This report summaries experiences from the bomb attack in Oslo and the shootings at Utøya, 2011. That may be valuable for the further development of the Swedish disaster preparedness system.

  • 22.
    Englund, Liselotte
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Rönning, Helge
    Universitetet i Oslo, Institutt for medier og kommunikasjon.
    Stenersen, Johanna
    Örebro universitet.
    Andersson, Kjerstin
    SADEV.
    Magnusson, Annika
    SADEV.
    Westberg, Sofia
    SADEV.
    Strategi för information och kommunikation – genomförande och effekter av verksamhet finansierad via Sida: SADEV REPORT 2012:22012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den 22 december 2011 fick Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (SADEV) i uppdrag att utvärdera genomförande och effekter av den informations- och kommunikationsverksamhet som finansieras via Sida (UF2011/76109/UD/USTYR).

    Regeringsuppdraget har genomförts i samarbete med Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Projektledare och huvudförfattare är fil dr Liselotte Englund.

    Utvärderingen belyser informations- och kommunikationsverksamhet som finansieras av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, i enlighet med regeringens "Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället 2010-2014" (UD2008/35922/USTYR) – infokomm-strategin. Syftet är att ge underlag för den fortsatta utvecklingen av verksamheten, inklusive regeringens styrning inom Sveriges internationella utvecklingssamarbete, i detta fall med fokus på informations- och kommunikationsverksamheten. Avsikten är också att göra en övergripande beskrivning av den verksamhet som har bedrivits inom ramen för anslagsposten, och av hur Sida genomför strategin med fokus på urval, reglering och uppföljning.

    Målet att den svenska allmänheten ska ha "… god kunskap om situationen i utvecklingsländer samt svenskt bistånd och dess resultat samt frågor som för utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer" betraktas av de flesta som omätbart. Det bidrar i sin tur till att frågan om effekter i informations- och kommunikationsverksamheten blir svårbesvarad. Strategin ger inte mycket vägledning gällande vad som avses med effekter i sammanhanget.

    Metoderna att mäta kostnadseffektivitet är bristfälliga. Ett ofta använt mått är kontaktkostnad. Detta mäter emellertid oftast bara exponeringsgrad eller uppmärksamhet, och mer sällan kunskapsökning. Huruvida den bild av biståndet som getts genom olika kanaler är korrekt och bred är svårt att bedöma mot bakgrund av befintliga undersökningar och mätmetoder.

    Strategin betraktas av de flesta berörda som icke ändamålsenlig, varför det också blir svårt att genomföra den på ett ändamålsenligt sätt. Många av Sidas kriterier och regler är svåra att tolka, mäta och följa upp. Hierarkin mellan olika styrdokument är mycket oklar, och budskapen inte alltid synkroniserade.

    En jämförelse av informations- och kommunikationsverksamheten perioden före och efter strategins införande ger vid handen att verksamhetens mål var tydligare före strategin. Även om det framstod som mer mätbart att redovisa måluppfyllelse avseende det dåvarande målet "ökat engagemang" så genererade rapporterna oftast generella kvantitativa mått som "visat intresse", "fullbokat" eller "nått många". Dagens målskrivning, att den svenska allmänheten ska ha god kunskap, framstår dock som ännu mer svårtmätbar och riskerar att i hög grad generera projekt som inte definierar effekter utan enbart rapporterar i termer av räckvidd och exponering.

    Rapporten utmynnar i rekommendationer inom ett antal områden, vilka preciseras närmare i rapporten:

    • en omarbetad strategi för information
    • ansvarfördelningen mellan SIDA och CSO
    • klargörande i opinionsbildningsfrågan
    • tydliggörande av strategier, policyer och planer
    • organisering av handläggningen på SIDA
    • informationsinsatsernas art
    • mer kostandseffektiva insatser
    • målgrupper
    • innehållsanalyser av medieutbudet
    • ansökningsförfarandet - fyra nya finansieringsformer
    • ökat krav på instruktioner för SIDA:s verksamhet
    • tydligare kravprofil för slutrapportering
    • transparens, CSO-databasen och Openaid.se
    • ökad metodkompetens
    • översyn av satsningen "nya aktörer"
    • en ny utvärdering tidigast hösten 2013

  • 23.
    Eriksson, Jenny
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Sweden's most appreciated employers: An evaluation of employer brand messages on three organisational career sites2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetsgivarvarumärket är det rykte som en organisation har som arbetsgivare.

    Varumärket förkroppsligar en idé som långsiktigt hanteras inom organisationen för att

    uppnå konkurrensfördelar genom olika typer av övertalningsmetoder för att väcka

    uppmärksamhet, tillit och legitimitet bland organisationens kontaktpunkter. Varumärket

    är en kanal för att uttrycka specifikt vad som är fördelaktigt, unikt och karaktäristiskt för

    en organisation.

    Det blir allt större konkurrens om uppmärksamheten hos individer som besitter

    eftertraktad kompetens. Därför finns skäl för både personal- och

    marknadsföringsavdelningar att gå samman för att skapa ett arbetsgivarvarumärke som

    effektivt kan skapa uppmärksamhet hos talangen. Dessa kommunikativa initiativ är högst

    övertygande i sin natur, eftersom dess syfte är att fånga och påverka individens

    uppfattning om organisationen som en bra organisation att arbeta för, och att de är och

    förblir dess förstahandsval.

    De utvalda fallen i denna studie är Hennes & Mauritz, Netlight och King. År 2014 var

    dessa tre de högst rankade på Universum's lista Sveriges mest uppskattade arbetsgivare. Studien

    utvärderar dessa tre organisationers insatser, strategier och deras sätt att representera sin

    organisations identitet som en bra organisation att arbeta för. Genom att samla in och

    utvärdera det innehåll kan studien således visa på de metoder som används for att tilltala,

    och uppfylla behov hos potentiella medarbetare. Genom att kombinera dessa

    anställningsfördelar med traditionella retoriska knep ämnar denna studie att bidra till en

    samtida reflektion över de strategiska metoder som idag används inom dessa

    kommunikativa insatser.

    Resultaten visar en samling fördelar som karaktäriseras av olika teman och belöningar

    som stöds av sanningsenliga uttalanden av medarbetare inom organisationen, vilka agerar

    som bekräftelse på erfarenheten av att arbeta för just en specifik organisation. Det

    handlar uteslutande om övertalning - de vill ha dig.

  • 24.
    Ersson, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Dressed for success: En undersökning rörande enhetlig arbetsklädsel och dess roll för organisationsidentiteten2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 25.
    Evers, Mariele
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet. Bonn University.
    Participation in Flood risk Management: An introduction and recommendations for implementation2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Involving interested parties in Flood Risk Management is a crucial and challenging issue. The implementation of the European Flood Directive requires the active participation of stakeholders. But how can this be achieved successfully? This publication gives a brief overview of participation issues in Flood Risk Management in order to prepare for and to assist participatory processes. It provides a synopsis of key issues, findings of literature research and project results in (public) participation in the field of water and flood risk management. 

    The focus here is on general aspects of (public) participation. This publication describes an understanding of what participation is and gives some definitions of relevant terms. Furthermore the question “why is participation important?” is considered and reasons for and against participation and potential barriers are described. Guidelines for the key questions that should be addressed before a participation process is started are offered and different working steps are explained. Finally, some examples of methods and tools for participation are described.

    However, this short description can only give an overview and orientation of this broad field. In fact, each project and process has to be adapted to the respective situation and conditions. Nevertheless, this brochure might contribute to the participatory process in Flood Risk Management and help to involve interested parties as required by the EU Floods Directive.

  • 26.
    Fast, Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Selling (the idea of) mediatization: Contemporary technology discourse and the indispensability of mobile media in work/life2017Ingår i: NordMedia: Mediated Realities – Global Challenges, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Hitherto, and mainly by way of ethnographic studies, mediatization research has informed us about the relevance, influence, and role of media in various spheres of social life. Less is known, however, about how mediatization is discursively constructed. The relevance of constructivist approaches to mediatization has been explicated e.g. by Krotz (2017), who calls for critical mediatization studies that consider the economic interests of mediatization stakeholders, including the ICT industry. Against this backdrop, this paper scrutinizes what the alleged ‘mobility revolution’ entails according to some of those who would benefit the most from such a revolution. More concretely, the paper studies the discursive practices of three leading corporations in the mobile communications sector: IBM, Huawei, and Ericsson. Stimulated by critical mediatization theory as well as related accounts of the (technology) discourse-reality relationship, the paper asks: if mobile media changes ‘everything’ in life – whose lives are being changed? If mobile media are ‘indispensable’ to modern ways of living – what are they supposed to do? Ultimately, the paper speaks to the theme of this special issue by interrogating how contemporary mobile technology discourse contributes to the (re-)production of social space. Findings suggest that mediatization is constructed as the response to an internal human drive for connectivity and as an inexorable natural force. Three sub-discourses on mobile technology are identified: ‘technologies of cosmos’, ‘technologies of self’, and, ultimately, ‘technologies of life’. Altogether, these sub-discourses disclose and reinforce the hegemonic nature of mediatization by communicating the indispensability of mobile media in modern – notably, urban and privileged – lives. In addition to providing answers to the study’s empirical questions, the paper includes a discussion about the potential implications of existing discourse overlaps between ICT companies and mediatization theorists, as well as a sketch for an agenda for the ‘discursive turn’ in mediatization studies.

  • 27.
    Fast, Karin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Ryan Bengtsson, Linda
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Ferrer Conill, Raul
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Geographies of free labor: Mobilizing consumers across immersive transmediascapes2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When Swedish artist Tove Styrke released her album Kiddo on Spotify in 2015, she simultaneously released an 8-bit game for her fans to play on kiddogame.com. By sharing high scores, users could win merchandise especially put together by the artist. The game was also promoted by one of the most well-known Swedish gaming streamers, posting his own Kiddo Game competition to his followers. A week after the release, Tove performed at Dreamhack, which also shared the game on their website and on Twitter. Later that summer, a live version of the game was staged at a major Swedish music festival, where Tove also performed. The game was easily shared via Facebook and twitter, and while playing the game the album played via Spotify.Worldwide, the music industry struggles to come to terms with how to make profit in times of illegal downloading, streaming, and Spotifyication. One apparent strategy is to rely on consumer engagement. The Tove Styrke campaign could be read as a contemporary example of so called transmedia marketing; that is, as a “holistic content creation approach” (Zeiser, 2015: xv) that simultaneously involves multiple content platforms. The attraction of transmedia marketing lies in its potential to foster engaged consumers who are ready to “haunt” a brand experience across several content platforms. In this paper, we join with the burgeoning critical scholarship that interprets consumer “engagement” as a form of labor. Since much of this labor gets paid in affect rather than money, such labor has rightfully been recognized as a form of free labor.While both transmedia marketing and free labor has been subjected to many studies over the last decade, there is a lack of research initiatives that explicitly address the spatiality of both of these phenomena (though see e.g. Stork’s [2014] engagement with the “transmedia geography” of the Glee franchise). What is more; if it is rare to talk about the geographies of transmediality in the first place, it is equally rare to talk about transmediality, at all, in relation to music. Perhaps not so surprisingly but all the more inaccurately, there seems to be a prevailing perception that transmedia productions are exclusive to, at least traditionally, more narrative-bound franchises such as television, film, game, or comic books. However, storytelling is becoming all the more important also to music brands. Consequently, we identify a need for studies that acknowledge that 1) the notion of transmediality is applicable also to music, and 2) that the spatiality of transmedia endeavors is worthy scholarly review. Our conviction is that just as work-places constitute obvious research objects in relation to other kinds of labor, so do the transmedia “social factories” warrant scholarly attention.As to compensate for the identified research lack then, this paper investigates several actual cases of transmedia marketing in the music industry – and the free labor that such marketing potentially engenders – by way of qualitative content analyses that employ a cross-disciplinary conceptual framework. The framework combines theoretical perspectives from the ‘spatial turn’ and the ‘labor turn’ in media studies and allows us to approach, and visually present, transmedia marketing as a landscape – what we call a transmediascape. Such transmediascapes, our results indicate, can be read as the perfect soil for free labor since they mobilize consumers in more than one respect: they assemble consumer affect and, at the same time, encourage physical as well as virtual fan movement. Thus, due to its multifaceted connotation, pointing towards both affectivity and mobility, we find that the term ‘mobilization’ serves as a fruitful link between spatial theory and labor theory and a key concept for analyzing the geographies of free labor.

    The era of transmediatization is marked by increased reliance, in all the more societal spheres, on content that transcend singular media platforms and, accordingly, by new modes of media consumption. Much research has recognized, confirmed, and explored this transformation, and ‘transmediality’ has hitherto been subjected to relatively extensive theorization. Nonetheless, the spatiality of transmediality remains largely undertheorized. As to correct for this shortage, this paper proposes transmediascape as an analytical tool for discerning the complex topographies of media ownership, technologies, texts, meanings, and practices that constitute today’s transmediatized culture. With inspiration from work in both the ‘spatial turn’ and ‘labor turn’ in media studies, we recognize the transmediascape as an arena of labour, where both paid and unpaid forms of work are carried out. Ultimately, we argue, the concept of transmediascape works as a tool for mapping geographies of free labour across institutional, technological, and textual levels. The present study illuminates current modes of ‘transmediascaping’ – or the practice of cultivating good “soil” for profitable consumer engagement – by focusing the transmedia marketing campaign that launched British/Irish boyband One Direction’s album ‘Made in the A.M’, in 2015.

  • 28.
    Ferrer Conill, Raul
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Hierarchical channels: Conflicts of communication in crisis environments in Ghana2013Ingår i: Why should I trust you? Challenges for communication in times of crisis, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The concept of trust is of vital importance in crisis environments. In developing countries, where vulnerabilities, threats, and risks are higher, establishing proper channels of communication that can generate trust in the population are even more important. The purpose of this paper is to analyze the channels of communication during a crisis situation in Ghana, and to assess the degree of trust generated while transmitting the information. To address this call, this study examines the role of trust in citizens in the social structures and hierarchical settings through a series of interviews with crisis managers from the National Disaster Management Organisation (NADMO). The results of this study show that while government officials convey information to the public through all means possible, a large amount of the population decide not to follow the recommendations, and large communities need to be addressed through their chiefs, and not individually. The trust in the local chief as communities feel reluctant to follow a distant governmental agency, makes the relationship with the chiefs of outmost importance, as they become the sole channel of communication with communities and settlements in some developing countries.

  • 29.
    Gille, Jonas
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Cedergren, Oliwer
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Frysdisketiken: Vikten av att kommunicera Corporate Social Responsibility inom livsmedelsbranschen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose with this essay is to explore the importance of Corporate Social Responsibility (CSR) within the food industry. We have decided to focus on how five different ethical labels are communicated towards students and the standpoint of the study is the students understanding of the communication. The labels that we have chosen to examine in the study are KRAV, Fairtrade, Svanen, Ekologiskt Jordbruk and Rainforest Alliance. The primary research question in the study is

    ” How are the students purchase behavior affected by ethical labels in the food industry?”.

    Throughout the study we will refer to CSR-products as products are stamped with one or several of the named ethical labels. The study also contains one sub-question that will help to support the main research question and provide the study with a broader base. You will find the sub-question below.

    ”To what extend does the students understand the communication of the ethical labels?”

    The theories that we will use in this essay are ”Corporate Social Responsibility (CSR)”, ”Brands”, ”Social Identity” and ”Encoding/Decoding”. CSR will be used as the main theory for this essay. The reason for this is that not only is it a theory but also the main topic that we investigate in this essay. We use branding as a theory because we want to examine if the communication from the labels affects students.  Social Identity is used to explore if the students at Karlstad University chose products with ethical labels because of trends and a feeling of belonging with specific groups. Encoding/Decoding is used to analyze and understand the communication of the ethical labels between the ethical labels and the students.

    We have chosen to use a Webb survey in our study to gather empirical data. The survey has been available for the population on Karlstad universities study platform “It’ s Learnings” homepage during two weeks.

    The result of the survey displays that the area of concern that the respondents believe is the most important is the environment and labor conditions.  The link that we see here is that KRAV, Fairtrade and Svanen all have high demands on environmental and labor condition-initiatives if a product should be allowed to carry their label. This means that this two area of concern is most important for the students. We can also see from the result that KRAV, Fairtrade and Svanen are the labels that are most visible in commercials and food stores. The research displays that friends together with social media are the channels where the students understand the highest amount of communication from ethicals labels work. We can also see in the result that quality is the most valued feature regarding products in the food industry. Quality is also one of the most important features for the products that are approved by the ethical labels presented in this study.

    The most notable result is that the students valued the labels but the ethical values did not always lead to a direct purchase. The result also pointed out that the reason for not always leaded to a purchase is different kinds of difficulties. The communication reaches the students but sees as deficient and has to develop to reach its full potential. 

  • 30. Gunnarsson, Katarina
    Kroppen är vårt ankare i världen2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 31.
    Handler, Reinhard
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Collaborative media practices: A critical perspective in search of an explanation2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The concept of »collaborative media« (Löwgren & Reimer 2013) promotes digital media as enabling practices that turn the passive audience into active media producers. Collaboration receives an overly positive connotation accompanied by grand claims of democratisation, equality, proactive participation and community building.

     

    This paper adopts a critical perspective by exploring some of the problematic issues that arise with this optimistic consensus. The logic of collaborative media practices are discussed along these four major points:

    1. Top-down systems are believed to be replaced by collaborative networks that neglect strict hierarchies and are built on ‘trust and long-term cooperation’ (Benkler 2011:1). Do collaborative media practices promote a Post-Fordist model of cooperation in a bureaucratic setting? Or do collaborative practices particularly thrive in project-based settings with a strong emphasis on working together for a limited, and often short, amount of time?

    2. Alongside collaboration, participation (Jenkins 2009) has become a key concept of innovative media practice. Do the terms participation and collaboration express the same idea of users becoming producers (Bruns 2008)? Or do collaborative media practices with its emphasis on hacking the infrastructure promote a different logic? Can we differentiate that from participation as a skillset that describes mastering the new means of production and actively participating in the creation and distribution of artifacts?

    3. Collaboration generally receives a positive connotation as a community experience. Are media collaborators embedded in a stable, coherent community? Or is networked collaboration a project-bound modus operandi that is an expression of a »liquid modernity« (Bauman 2000)?

    4. Claiming collaboration is working among equals. Drawn from the notion of collective intelligence (Lévy 1997), collaboration comes with an equalitarian notion. On the other hand collaborative media practices generally refer to the appropriation of technology by highly skilled amateurs (nerds) while most people are satisfied with consuming finished media products.

  • 32.
    Handler, Reinhard Anton
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Technologies of Collaboration: The Transformation of Hacker Practices into Everyday Life2016Ingår i: ECREA 2016  Abstract book, Prague: CZECH-IN , 2016, s. 442-, artikel-id PP488Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is an expansion of the way we understand collaboration as a model for cultural production and media practices. According to scholarly work, collaboration is the basis for participating in the production of media content (Jenkins 2006), for egalitarian peer production (Benkler 2006), for sharing knowledge (Tapscott & Williams 2008), for collectively creating information and knowledge resources that are non-exclusive (digital commons), to the usage patterns of social networks to “prosuming” and "produsage” (Bruns 2008) and to the cultural consequences of the gifts economics of "sharing". While there is a plethora of literature and research on these particular practices, there is a shortage of analysis on collaboration itself, its roots and the reason for its success.

    Here, collaboration is analysed from a socio-technical perspective of practices rather than from a classic media perspectives. While digital media have become prevalent, the emerged practices cannot be explained with media specifics (Fuchs 2014) in a reference to the computer or the Internet. I argue that collaboration is deeply rooted in the development of computer technologies like Vannevar Bush’s (1944) Memex and hacker culture (open source developers, free software producers). Collaboration carried a libertarian notion that included freedom of knowledge, transparency, independency, openness and sharing as cultural models of creating value. In contrast, there are assessments of collaboration as a mode of control in the media industries (Born & Hesmondhalgh 2000; Jensen & Scacchi 2005). Interviews with open software developers, hackers and entrepreneurs at “Fosdem 2016”, Europe’s biggest conference and meeting for open and free software, show that practices like hacking, coding and programming differ from classic industry environments. Rather, these collaborative practices need to be understood as a craft that is improvised (Agre 1997, p.7). However, this improvisation must not be understood as random acting. It is rather a constant re-negotiation between necessary planning in order to work on complex projects and the curiosity and the crafting skills of hackers (Kelty 2008).

  • 33.
    Harkman, Lisa
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    108 år i textfabriken: En longitudinell studie om brottsrapportering i lokaltidning med fokus på pressetik2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur rapporteringen av brott ser ut och har sett ut i en lokaltidning över tid med fokus på pressens etiska regler och namnpublicering. Undersökningsfokus ligger på i vilken utsträckning tidningen väljer att publicera namn och andra känsliga uppgifter på offer och förövare, hur detta har sett ut historiskt och om det går att utläsa några skillnader allteftersom de pressetiska reglerna har utvecklats.

    Teori: Då det inte finns någon enskild relevant teori om frekvensen av namnpublicering och andra känsliga uppgifter över tid så presenteras istället tidigare forskning från närliggande områden. Teorierna är avsedda att bidra till en viss förståelse för vilka faktorer som kan spela in när en mindre lokaltidning överväger en namnpublicering.

    Metod: Uppsatsen har med hjälp av att använda kvantitativ innehållsanalys som metod undersökt brottsartiklar i lokaltidningen Mora tidning från år 1898 till år 2006. Genom ett strategiskt urval har en vecka i februari vart tredje år valts ut och analyserats. Det har gett ett resultat på 251 analyserade enheter.

    Resultat: Mora tidning har publicerat namn och annan känslig information på offer och förövare genom hela sin publiceringshistoria. Namnpublicering av både offer och förövare var som vanligast före andra världskriget, då det inte heller var ovanligt med spekulationer. Sedan år 1945 har Mora tidning endast publicerat namn på en förövare tio gånger. Identifiering via namnpublicering på offer har däremot varit vanligare då sådana uppgifter publicerats 50 gånger sedan 1945. Men resultatet visar ändå att i takt med att de pressetiska reglerna bearbetas, utökas och kontrolleras har också namnpubliceringen av offer och förövare minskat.

    Nyckelord: Brott, pressetik, lokaltidning, innehållsanalys.

  • 34.
    Hedin, Amanda
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Persson, Jennifer
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Kommunikation - en trygghet: En kvantitativ och kvalitativ studie av organisationen Ungdomar för trygghets kommunikativa arbete med högstadieelever i Karlstads kommun2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är skriven om organisationen Ungdomar för trygghet, en organisation som är en del av räddningstjänsten i Karlstad kommun. Ungdomar för trygghet arbetar med att skapa en tryggare tillvaro och att vara förebilder till ungdomar i Karlstads kommun. Denna uppsats undersöker hur organisationen genom kommunikation försöker skapa en relation, vara förebilder för- och undvika personliga kriser hos elever på de högstadieskolor som de besöker två gånger i veckan. De skolor som undersöks i denna studie är Vålbergsskolan, Frödingskolan, Rudsskolan och Hultsbergsskolan i Karlstad.

    Syftet med studien är att undersöka vad Ungdomar för trygghet vill uppnå med sitt kommunikativa arbete både i skolorna och via sociala medier samt att undersöka om de får ut det de vill till de skolor som studien är avgränsad till. Studien är både en kvalitativ och en kvantitativ studie som inleddes med fokusgruppsintervjuer med ungdomarna som arbetar på organisationen, där syfte var att ta reda på vad organisationen vill uppnå med sitt kommunikativa arbete. Utifrån de svar som framgick i intervjuerna sammanställdes en enkät som gavs ut till eleverna på de fyra högstadieskolorna för att på så sätt ta reda på om Ungdomar för trygghet lyckas nå ut med det som organisationen önskar. Den kvantitativa delen av studien undersöker hur god medvetenhet eleverna har till Ungdomar för trygghet och elevernas allmänna åsikter kring sin relation till dem. Vidare undersöker den kvantitativa delen av studien också vad eleverna tycker om organisationens arbete med sociala medier och om informationen via de sociala medierna når ut till eleverna. Teoretiska utgångspunkter som denna uppsats kommer att beröra är kriskommunikation, organisationslärande, sociala medier, kommunikativa synsätt, interpersonell kommunikation och bemötande. I teoriavsnittet presenteras de teoretiska utgångspunkterna som är mest relevanta i Ungdomar för trygghets arbete. I resultatdelen redovisas de resultat som framkommit när studien sammanställts. Några exempel på de resultat som framkom i studien är att av alla svarande på den kvantitativa enkäten så låg de allmänna åsikterna om relationerna med Ungdomar för trygghet ett medel på fyra på en femgradig skala. Åtta av tio svarande har någon gång haft kontakt med Ungdomar för trygghet på sin skola. Cirka 83 procent uppger att de skulle våga ta kontakt med ungdomar för trygghet. De allmänna åsikter kring Ungdomar för trygghets arbete, både i skolorna och via de sociala medierna stödjer det som organisationen vill åstadkomma med sitt arbete. Undersökningen jämför också skillnader mellan de olika skolorna där Hultsbergsskolan ger Ungdomar för trygghet högst betyg och Rudsskolan ger dem ett lägre betyg. Alla resultat ligger relativt högt på skalan mellan ett och fem, vilket visar att de når ut med det som de vill med sitt arbete. Studien kommer att gå in djupare på och analysera de resultat som studien har gett. I studiens analys- och diskussionsdel kopplas de teorier som redovisats i teoridelen ihop med de resultat som studien visat samt med de frågeställningar som finns i studien.

  • 35.
    Henriksson, Robin
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Kriskommunikation; Komplex eller enkel?: En undersökning av fyra organisationers kriskommunikation på Facebook2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att få en bättre förståelse för hur fyra organisationerskriskommunikation kan se ut med dagens kommunikationsteknologi. Kommunikationsteknologidefineras i undersökningen som sociala medier, mer specifikt Facebook. För att uppnåundersökningens syfte har fyra organisationers Facebook feed under pågående kriser undersöktgenom att analyser hur de väljer att hantera information både från sig själva och från sinaintressenter. De fyra organisationer som har undersökts är Karlstad kommun, Halmstad kommun,SJ AB och Värmlandstrafik. Två frågor har ställts för att uppnå syftet:1. Hur arbetar dessa fyra organisationer med sin kriskommunikation på Facebook?2. Finns det skillnader och likheter mellan organisationernas sätt att hantera sin kriskommunikation?Det teoretiska ramverket för undersökningen presenterar tidigare forskning inom ämnet, teorier ochbegrepp inom litteraturen. Teorier som har använts för uppsatsen inkluderar situational crisiscommunication theory, en teori som baserar sig på att organisationer använder sig av kategoriseringav kriser för att välja en respons på en kris; komplexitetsteorin, som bygger på antagandet att varjekris är unik och därmed måste hanteras som sådan samt även command and control-principen ochAction-Nets som är teorier om hur organisationer använder sig av sociala nätverk och dessintressenter för att hantera information under en kris.Metoderna som har används för undersökningen är dels en kvantitativ innehållsanalys av de fyraorganisationernas Facebook feed under en kris, under tidsramen 2009-01-01 till 2012-12-24.Dessutom gjordes en kvantitativ innehållsanalys av specifika meddelanden under dessa perioder frånvarje organisation.Resultatet visar att Karlstad kommun, Halmstad kommun, SJ AB, men inte Värmlandstrafikanvänder sig av både situational crisis communication theory och komplexitetsteorin i sinakrisrelaterade meddelanden. Resultatet visade också på att organisationerna använder sig av den mertraditionella kriskommunikationen command and control-principen, i och med att de följde enmilitärisk hantering av informationsflödet. Undersökningen visar att flera av organisationernaanvänder sig av situational crisis communications theory. Undersökningen visar dessutom attorganisationerna använder sig av komplexitetsteorin.

  • 36.
    Hermansson, Andreas
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Forsman, Jacob
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    En Elektrisk Kris: En studie om en kommun och dess lokala aktörers krisförberedelser vid ett omfattande elavbrott2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 37.
    Huatorpet, Elin
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    "Man vill ha Likes!: En kvalitativ studie om ungdomars kunskaper och ageranden vid text- och bildpublicering på sociala medier2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate what knowledge 16 year old highschool students have when it comes to text- and imageposting on social media and how they act on the basis of their skills and attitudes on text and image publishing. An important aspect of this was to investigate the impact of young people 's identity in relation to text- and image posting on social media as this according to research is a big part of what motivates young people in their everyday practices (Buckingham, 2008). The essay questions was , What is young people’s experience on posting text- and image on social media? How aware are young people at the pros and cons on posting text and images on social media? What are young people's attitudes about text and image posting? And how do young people act on the basis of experience , awareness and attitude? Which role plays identity in their actions? To seek answers to my questions and achieve the aim of the thesis was conducted three semi-structured focusgroup interviews in collaboration with two high schools. The results have been reported, interpreted and analyzed by pattern-seeking.

     

    The theoretical framework used in this paper is the research and theories of primarily media researchers who have distinguished themselves in the Media and Youth research, For example, Ulla Carlsson, David Buckingham, Sonia Livingstone and Kristen Drotner. I have primarily studied books with different themes within the topic of identity, Media literacy, children , media and culture. Through these researchers and their theories I could gather knowledge about young people's media habits and identity processes in relation to media use. Media Literacy during the course of the study proved to be a very important topic and especially the book Children and Youth in The Digital Media Culture, editor Ulla Carlsson, contains a lot of interesting theories and reflections on the subject. Through the various articles in the book I have gained an understanding and knowledge on the topic Media Literacy, a topic that most of the researchers argue is so important, but seems to be forgotten, or even not taken into consideration in schools. This study showed that young people are living a life where the boundary between the physical and the digital world is in principle non-existent but that several of the youngsters lacked guidance and support when it came to things that happened on the internet. Despite the fact that the digital world is as integrated into the physical world in the lives of young people, adults are not present in the young people's life’s on the internet. However, one of the schools in this study had focused on teaching Media Literacy and these young people showed a greater confidence and security in their virtual living. These young people had a clearer strategy and awareness of the risks of social media. The researchers' strong argumentation for educations in Media Literacy in schools teach from the youngsters in this study to be highly relevant arguments, however, Media Literacy seems to be a forgotten subject in schools , a subject that in most schools is’nt taken into consideration. Why? Is it the lack of time or the lack of knowledge about the youngsters or the subject?

     

    Some interesting conclusions could be drawn from the focusgroup interviews in this study and it was that there is a big difference in how knowledge is achieved amoung the students. The girls had knowledge of the advantages and disadvantages of text and picture published by particularly bad experiences and had thus learned how best to act on social media and the internet. The boys, however had media and information education in school and experienced social media as a relatively safe place to stay on. This in theory could be due to differences between the sexes when girls are generally more vulnerable in society, but also according to researchers it could have to do with Media Literacy. Media Literacy is currently no compulsory element in the curriculum, but can pose a big difference to young people 's digital lifestyle. Why let go of the children in the digital world when we hold their hands in the physichal?

  • 38.
    Huss, Alexander
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Augustsson, Jimmy
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Marknadsföring i TV-Spel: En studie av marknadsföringsstrategier inom den virtuella världen2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 39.
    Janson, David
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Styrning av EU-finansierade turismprojekt2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Inom turistnäringen är EU-projekten ett vanligt förekommande fenomen. I flera sammanhang anses dessa svårhanterliga och ifrågasätts huruvida de ger avkastning i förhållande till satsade resurser. Mot denna bakgrund är syftet att undersöka projektledarens möjligheter att styra projektet mot ett mål med önskat resultat. Syftet fördjupas i tre frågeställningar. Dessa har en direkt koppling till uppsatsens återkommande teman: Projektens organisationer, Projektledarnas möjligheter att styra och Styrning mot önskat resultat.

     

    Det undersökta området är relativt outforskat. Undersökningens teoretiska bas utgörs därför av generell projektledningsmetodik: aktörer och kommunikation inom projektorganisationen, samt projektstyrning. I studien intervjuas fem personer som leder EU-finansierade turismprojekt. Undersökningens utformning och resultat är i hög grad en produkt av respondenternas tankar kring sin egen situation.

     

    De undersökta projektens organisationer har tolkats som att flera aktörer kan ha liknande maktposition. Projektledarens styrning är då beroende av flera inflytelserika instanser. Möjligtvis kan styrningen underlättas om en formell ”beställare” utses. Denna skall, vid sidan av EU, ha övergripande ansvar och slutgiltigt mandat i projektet.

     

    Projektledarens möjligheter att styra utgörs, enligt denna undersökning, av två huvudsakliga faktorer:

     

    • Konkretisering av projektplanens övergripande mål.

     

    • Aktiv kommunikation gentemot aktörerna i projektorganisationen.

     

    För att styra projektet mot ett önskat resultat kan projektet inledas med en förankringsprocess. I denna involveras mottagaren för projektresultatet i specificeringen av projektets mål.

     

  • 40.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Interveillance and Identity: A Quantitative Study of Privacy Concerns Related to New Social Media2012Ingår i: Comunicazioni sociali, ISSN 1827-7969, nr 2, s. 274-287Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Mediatization and Social Space: Communication Geography as a Humanistic Project2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 42.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Perceptions of Surveillance: Reflexivity and Trust in a Mediatized World (the Case of Sweden)2012Ingår i: European Journal of Communication, ISSN 0267-3231, E-ISSN 1460-3705, Vol. 27, nr 4, s. 410-427Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Even though the field of surveillance studies has expanded during the last decade, there is still a need for studies that empirically explain and contextualize people’s perceptions of the increasingly mediatized ‘surveillance society’. This article provides a ‘middle range’ social theorization, following Giddens, as well as an updated empirical account, based on a nationwide Swedish survey, of how various forms of surveillance are perceived as social phenomena. Through factor analysis three dimensions are elaborated: state surveillance, commercial surveillance and mediated interveillance. The article argues that the realm of interveillance blurs the line between systemic and social trust, and thus calls for context-specific modes of routinized reflexivity. Whereas such modes of boundary maintenance may potentially run across social lines of division, the results suggest that the management of interveillance primarily constitutes an instance of sociocultural structuration.

  • 43.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    The Home Comer and the Settler: Mediatization and Re-Embedded Cosmopolitanism2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 44.
    Johansson, Christian
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Att bedöma en lärling: Ett bekymmer eller en möjlighet?2007Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med detta arbete är att lyfta fram eventuella problem som finns med att kunskaps-bedöma yrkeselever som gör sina praktiska moment på företag. Historiskt sett har gymnasie- lärlingsutbildning varit svag i Sverige. Det har startats ett antal utbildningar men ingen har blivit bestående. Inför nu nedlagda GY-07 diskuterades lärlingsutbildningen flitigt men också inför kommande GY-09. Regering, skola och företag är intresserade av att starta lärlings- utbildningar, men är skolan och lärare förberedda på detta?

    Jag har i mitt arbete intervjuat lärare och handledare som bedriver företagsförlagdutbildning och observerat hur de arbetar tillsammans med att betygsbedöma transportelever. Läraren skall i samråd med handledaren sätta elevens betyg. Undersökning visar att kommunikation mellan lärare och handledare är en viktig faktor för ett fungerande samarbete, men dokumentation, utbildning och tid måste också anses vara viktiga faktorer vid bedömning av elever som går lärlingsutbildning. Genom kommunikation kan läraren inte bara få kännedom om elevens kunskap utan också om handledarens behov av utbildning i skolans styrdokument.

    Under mina litteraturstudier framkom att lärlingsutbildning formellt sätt bara finns på individuella programmet på gymnasieskolan. De utbildningar som utförs på företag får inte kallas för lärlingsutbildning. Kallar man det för företagsförlagdutbildning finns det inga hinder. I gymnasieförordningen finns inga klara regler över hur själva bedömningen skall tillgå utan detta ansvar ligger på kommun och skola.

    Nyckelord: Bedömning, handledare, kvalitet, lärling

  • 45.
    Johansson, Karolina
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Dahlgren, Karolina
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Det går som tåget: Organisationers kommunikativa krisutmaningar2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka olika organisationers syn på dess kommunikativa krisarbete. I undersökningen kommer organisationernas förebyggande krisarbete, dess syn på krisansvarstagande i förhållande till intressenter samt arbetet efter en kris att belysas. För att avgränsa studien fokuserar undersökningen på olika tågorganisationers syn, då begreppet kris är något som cirkulerat flitigt inom tågsektorn de senaste åren.

    Teori: Denna studie kommer använda sig utav teorin Situational Crisis Communication Theory. Det är en empiriskt testad teori gällande insamlingen av olika strategier. Teorin handlar om att i förväg arbeta fram ett sorts ramverk. En slags guide som har för avsikt att fungera som vägledning vid en kris, baserad på kunskapen om hur en organisations intressenter reagerar vid en kris. Vilket i sin tur gör det möjligt att förbereda ett förebyggande krisarbete. Detta för att kunna skydda en organisations anseende vid en eventuell kris.

    Studien fokuserar även på hur tågorganisationer väljer att se på en kris. En organisation kan välja att se en kris som en enstaka händelse, som är oförutsägbar, eller som en del utav organisationens livscykel. Inom SCCT utger Image Restoration Theory en väsentlig del. Teorin syftar till att se på hur intressenter uppfattar en organisation och belyser vikten av att blanda kommunikation med den sociala aspekten.

    Metod: Uppsatsens empiriska undersökning består utav fem kvalitativa samtalsintervjuer med noga utvalda respondenter inom olika tågorganisationers informationsavdelningar och kommunikationsenheter. Detta då undersökningen syftar till att studera organisationers syn på dess kommunikativa krisarbete.

    Resultat: Studiens visar att ett krisförberedande informationssystem verkar vara på väg att formaliseras inom de undersökta tågorganisationerna. Tanken med informationssystemet är att kunna förmedla skyddande och förberedande information till en organisations intressenter. Något som också framkommer är den variation som förekommer gällande krisdefinitionen inom de undersökta organisationerna.

  • 46.
    Johansson, Sofia
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Öst, Stina
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Vad vore en studentkår utan studenter?: En komparativ studie mellan Karlstad Studentkårs och Örebro Studentkårs arbete med extern kommunikation2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to compare how Karlstad Student Union and Örebro Student Union are working with their external communications in order to reach existing and potential members. By comparison, we looked for similarities and differences in how these student unions work with media mix, press contacts, goals, profiling and strategies. We also analyzed how the latter three impact external communication. In making this comparison, we wanted to state whether the unions’ external communication could be improved.The main questions of this study are;How do Örebro’s Student Union and Karlstad’s Student Union work with their external communication?What differences are there in their external communication?What strengths and weaknesses exists in the student unions’ work with their external communication?Are there approaches in their external communication that could be more effective?The aim of the study will be reached by interviews with employees at the unions and by analyzes of the results based on theories of external communication and strategic communication, goals, profile, strategy, media mix and press contacts.The results show that the student unions are working quite differently with their communication. Karlstad Student Union has a communications policy, and they have a clear plan for how to communicate. They work actively with their profile and have a plan as well as to how they work in social media, such as how to express themselves to their target groups. Örebro Student Union works in an unstructured way and lacks long-term thinking, even though it is active, such as using Facebook and demonstrates visibility in other ways.Therefore, the analyzes shows that Karlstad Student Union has a more effective external communication approach based on a strategic and long-term think process which is reflected in most aspects of their communication work. Örebro Student Union has a lack of continuity in their communication efforts leading to more spontaneous work. There are strengths and weaknesses within both organizations. For example, more evaluations and clearer target group analysis would well serve Karlstad Student Union and Örebro Student Union has desirable elements in their work with press contacts.

  • 47.
    Josephsen, Anna
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Nilsson, Michael
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Glömda Kriser: En studie av hur ideella organisationer marknadsför humanitära och miljömässiga risker och kriser som allmänheten tappat intresse för2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hösten 2012 släppte organisationen Läkare Utan Gränser en rapport under titeln Kriserna Svenskarna Glömt. I denna uppmärksammas det faktum att det finns flera humanitära kriser i världen som allmänheten i Sverige inte känner till. Organisationen benämner dessa som “glömda kriser”. Anledningen till den låga kännedomen hos allmänheten är, enligt rapporten, en bristande mediebevakning av kriserna. Begreppet glömda kriser bygger till stor del på idén om att en kris eller en risk kan lida av ett otydligt tids- eller rumsperspektiv, som därmed urholkar dess nyhetsvärde. Begreppet kan dessutom utvidgas till att omfatta miljömässiga risker och kriser, eftersom även dessa till viss del har låg kännedom hos allmänheten. För att de glömda kriserna ska få den uppmärksamhet de förtjänar, måste de marknadsföras och kommuniceras.

    Syftet med denna studie är att undersöka begreppet glömda kriser närmare. Detta kommer göras genom att studera hur två ideella organisationer marknadsför humanitära och miljömässiga risker och kriser gentemot en bred målgrupp. Den teoretiska grunden för uppsatsen bygger på teorier om det globala risksamhället och hur människor uppfattar specifika situationer som risker eller kriser. Vidare läggs en grund inom marknadskommunikation där en diskussion förs om möjligheten att betrakta glömda kriser som produkter i mer kommersiell bemärkelse. För att skapa en analysmall för studien redogörs också för teorier inom semiotik och retorik i marknadsföring.

    För att studera hur två organisationer marknadsför glömda kriser har sex olika kampanjfilmer valts som analysobjekt. Organisationerna bakom dessa är Läkare Utan Gränser och Naturskydds-föreningen. Metoden som valts är en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett retoriskt och semiotiskt perspektiv. Detta för att kunna analysera det valda materialet på djupet och inte enbart utifrån det manifesta innehållet. Vidare har den kvalitativa ansatsen valts på grund av att fältet kommunikation av glömda kriser ännu är relativt outforskat. Uppsatsen strävar därmed efter att skapa en första förståelse för området, som en grund för fortsatta studier.

    Analysresultaten pekar på många intressanta aspekter. Bland annat lyfts tids- och rumsperspektivet både i förminskande och utvidgande form genom en användning av den retoriska figuren synekdoke. Även interrogatio, exclamatio, antites etc. återfinns i tydliga exempel. Semiotiska tecken finns alltid i audiovisuell kommunikation, dessvärre antyder analysen en relativt låg medveten användning av dessa i marknadsföringsmaterialet. Vidare syns en klar ambition i allt material från båda organisationerna att utbilda sin målgrupp och öka förståelsen för de glömda kriserna i fråga. Detta överensstämmer med önskemålet om utförligare information om kriserna, som uttrycks i rapporten från Läkare Utan Gränser. Studien avslutas med flera relevanta slutsatser som öppnar upp för framtida forskningsuppslag.

  • 48.
    Karlsson, Jeanette
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Muntligt berättande: -en känsla av gemenskap2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Detta arbete är en undersökning kring begreppet muntligt berättande där jag har utgått från min frågeställning som är: Hur kan jag använda mig av det muntliga berättandet som ett pedagogiskt verktyg? Forskning kring begreppet muntligt berättande som ett pedagogiskt verktyg har jag gjort genom olika litteratur, Internetsidor samt genom tre kvalitativa intervjuer med respondenter som bor i en svart kåkstad i Sydafrika.

    Det resultat som jag har kommit fram till är att det muntliga berättandet är ett bra verktyg att använda sig av i undervisningen. Genom det muntiga berättandet kan man skapa en mer meningsfull skolgång för elever där vardagliga händelser och fakta blandas för att skapa ett sammanhängande budskap.

  • 49.
    Kirchoff, Ingrid Synnøve
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Everything is NOT awesome: A study on the campaign that ended LEGO’s partnership with Shell2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    There is an on-going discussion in public relation scholarship surrounding the implication of critical theory on the study of activists’ utilization of public relations tools. One side believes that the mainstream theoretical models are sufficient for explaining the situation in which conflicts and negotiations between activists and corporations are happening, the other believes that critical theory needs to be applied. The purpose of this thesis is to provide an example that sheds light on this type of situation. It will study the 2014 conflict between Greenpeace and LEGO to see if orthodox theories are applicable, or if not, how and why critical theory should get more attention from public relations scholars.

     

    The aim of the thesis is to solve the conflict through studying a case. To solve the dispute two research questions are aiming to scrutinize the negotiation situation between LEGO and Greenpeace. The questions are asking what images of the Greenpeace campaign was most frequently used by the media, and how these frame LEGO. A method triangulation was applied to answer these questions. First, a quantitative study identified what images that were most frequently used by the media to cover the story. Later a qualitative text analysis in the form of semiotics was used to analyse how these images framed LEGO. The result shows that almost 90% of the images used by mass media was directly illustrating Greenpeace’s campaign. The messages in these images framed LEGO on one hand, as a passive player that would stand by and watch as their business partner polluted both the earth and kids’ imaginations.  On the other hand the company was portrayed as an almighty institution that would not take stakeholders wishes and opinions into consideration.

     

    The study serves as an example on the negotiation situation between activists and corporations. The conclusion relates the thesis back to the problem definition. The public relation communication utilized by Greenpeace, and studied in this thesis, is evidence that the scholarship needs broaden the intellectual domain by incorporating activism and critical theory into the academic field.

  • 50.
    Klonova, Anastasiia
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    The Role of Mega-events in Country Branding: Case Study on Brand of Ukraine before European Football Championship 20122012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Successful presentation of a country as a brand and positioning its unique image on the global level can give significant opportunities for development and progress of the state in the different areas. This research applies theories on the country branding to estimate impact of mega sport events on the image of state. To accomplish these goal I used case study – formation of brand Ukraine before hosting European Football Championship 2012 (EURO 2012). To investigate  brand strategy of Ukraine and analyze implemented projects I conducted in-depth interviews with government officials and independent experts, who are involved in promo campaigns of Ukraine.

    The research concluded that Ukraine is in the process of  brand formation, but it is too early to to assume the existance of the comprehensive brand of the country. For Ukraine, EURO 2012 impulses change of negative perceptions of the country and  is a step towards complex strategy of brand creation. Future of this strategy therefore depends on conducting preliminary studies of each promo project and coordinated collaboration between all actors who take part in creation of brand Ukraine. Research also provides recommendations on how to make brand campaign more efficient. 

123 1 - 50 av 117
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf