Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1332
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Elise
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Pratbubblan: den röda tråden: En studie av Karlstads Stadsnäts visuella kommunikation2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka huruvida Karlstads Stadsnäts visuella element i form av ett par pratbubblor passar in i organisationens helhetliga externa kommunikation och varumärke. Studien undersöker om Karlstads Stadsnäts bild av organisationen och pratbubblorna stämmer överens med intressenternas bild samt hur de visuella elementen upplevs och känns igen av intressenterna. Teorin som är kopplad till studien är teorier inom corporate visual identity, image, identitet och varumärke samt visuell kommunikation. Dessa tre delar är viktiga att vara medveten om vid ett framställande av en effektiv extern kommunikation. Kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare på Karlstads Stadsnät samt Karlstads kommun har genomförts för att ge en uppfattning om vad organisationerna vill uppnå och vilka deras åsikter är. Karlstads Stadsnät vill att intressenterna ska uppfatta den varumärkesbyggande marknadsföringen som skämtsam, med glimten i ögat och inbjudande till dialog samtidigt som den direkta informationen skall vara rak och utan facktermer. Organisationen önskar att intressenterna skall se dem som ett säkert val samt lokalt och lättillgängligt för Karlstadsborna. Karlstads Stadsnät ser det som en stor fördel att vara ägt av Karlstads kommun, vilka också ser positivt på att Stadsnätet är kommunalt. Genom fokusgruppintervjuer med Karlstads Stadsnäts intressenter, det vill säga Karlstadsbor, har det kommit fram att själva pratbubblan inte känns igen utan att det är först när pratbubblan sätts i en kontext, till exempel tidningsannons eller informationsbrev som den kan kopplas till något som förespråkar Karlstads kommun och dialog. Slutsatsen är att corporate visual identity är länken mellan det visuella och kontexten hos en organisations marknadsföring. Intressenterna ser Karlstads Stadsnät som en trovärdig organisation som har enkla men ändå iögonfallande informationsbrev, men anser att deras marknadsföring är något otydlig och förvirrande.

  • 2.
    Abrahamsson, Emilia
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Renhult, Elena
    Fräsch och strukturerad med attityd: Ett examensprojekt om tidningslayout2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    AbstractPresentation of the problem: The goal with this graduation project is to produce a new visual concept for the student newspaper Campus, this will be expressed in the form of page templates. The page templates will have a visual concept that appears through graphical elements. The client's wishes were that the student newspaper should be audience appropriate, attractive, inviting, reliable, modern and functional to work with.Theory: In order to implement the wishes and in a good way produce a consistent visual concept, we took a starting point in theory of graphic design. This theory has taken many of its principles from aesthetic theory, and therefore have we also used aesthetics to provide a deeper theoretical aspect. The principles we used in graphic design is; how to create a unity in the layout by using basic elements such as text, images, and white space. We have also looked at alignment-, form-, color-, contrast-, typography- and placement principles. The principles we have applied from aesthetics are color repetition, color contrasts, balance, visual harmony and depth.Method: The empirical studies consisted of a qualitative content analysis of student newspapers, followed by a focus-group study with respondents from the Campus newspaper target group. The purpose of the two studies was to, via a content analysis, get a general picture of the design language that is used on the market today. This, combined with theory, helped us to create a visual expression that stands outside the general form. It was done in four different dummies, these dummies were discussed by the focus-group.Results: Our first empirical study showed how student newspapers are designed today. With support of theory, the functioning principles was sorted out and used in the four dummies. During the focus-group analysis, opinions about the dummies were presented. We could therefore see what the respondents wanted in the page templates. Together with the client's wishes and analysis from the empirical studies, a new concept developed. It will be perceived as clean and structured together with attitude.

  • 3.
    Abrahamsson, Lars
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Skapar gymnasielärare trygghet för eleverna i klassrummet?: En studie kring lärarens påverkan av trygghet i klassrummet2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt syfte är att visa att känslan av trygghet spelar större roll för undervisningsklimatet i klassrummet än disciplin. Vi bombarderas dagligen i media från olika tyckare som har åsikter om hur skolan skall skötas för att den ska bli bättre och hur misskött den är nu idag. Det är nästintill omöjligt att sålla i det stora informationsflödet och avgöra vad som är relevant för att ge eleverna bästa möjliga inlärningsklimat i skolan. Kan det vara så att en skola som ger eleverna en känsla av trygghet är den som ger bästa inlärningsklimatet? Genom att besöka några klassrum, studera hur lektionerna fungerade i verkligheten och sedan intervjua de berörda lärarna om deras syn på trygghet i klassrummet, fick jag bekräftelse på att så kunde vara fallet. Tyvärr är det så att disciplin är lättare att skapa än trygghet men då kan undervisningsklimatet bli lidande. Att ha en trygg miljö är ett bättre sätt att rusta eleverna för att möta den undervisning som de ska klara av under sin skoltid. Dessutom, om en elev har en egen grundtrygghet i sig själv när hon ska möta världen efter skolan så finns det en större chans att ungdomarna klarar sig bra. Utifrån resultat jag fick anser jag att en lärare som funderat på hur man skapar trygghet i klassrummet, arbetar som en demokratisk ledare och involverar eleverna i regelbyggandet och undervisningen, är den lärare som skapar ett bättre studieklimat.

  • 4.
    Adams, Paul C.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013). University of Texas at Austin, USA.
    Geographies of media and communication II: Arcs of communication2018Ingår i: Progress in Human Geography, ISSN 0309-1325, E-ISSN 1477-0288, Vol. 42, nr 4, s. 590-599Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Some of the most perceptive contributions to the geographic study of media and communication have been in areas of landscapes studies and geohumanities. To bring landscape and geohumanities insights together more explicitly with communication and media, this progress report draws on George Revill’s concept of an ‘arc of sound’, expanding the concept’s scope to an arc of communication – a dynamic trajectory connecting one vantage point to another through various translations and shifts. It is a mix of integration and translation that forms its own space, place and time, integrating elements of embodied performance, multiple sensory modalities, temporality, absence and excess. Arcs of communication often depend on collaboration and can produce transformations of identity. The concept of the arc of communication enables discovery of numerous threads connecting landscape studies to geohumanities while deepening geographical understandings of media and communication.

  • 5.
    Adams, Paul C.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013). Department of Geography and the Environment, University of Texas at Austin, USA.
    Migration Maps with the News: Guidelines for ethical visualization of mobile populations2018Ingår i: Journalism Studies, ISSN 1461-670X, E-ISSN 1469-9699, Vol. 19, nr 4, s. 527-547Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Maps showing immigration into Europe are a potential source of journalistic bias. Limited time and funding to create maps of migration can lead to dependence on data from institutions dedicated to controlling migration, in effect promoting a logic of surveillance directed at immigrants rather than a logic of hospitality based on respect for human rights. There are organizational and logistical barriers to overcome if migration is to be portrayed in ways that support thoughtful, democratic, rights-based deliberation but efforts need to be made to map migration in ways that reveal the geographical experiences of individual immigrants including their movement paths and the risks they face. This article examines unusual maps of migration, drawing on examples from news media as well as from non-governmental organizations, research teams, book authors, private companies, and entertainment media based in several European countries. The examples provide a foundation for concrete recommendations regarding the responsible use of cartographic visualization as a component of immigration news.

  • 6.
    Adams, Paul C
    et al.
    University of Texas at Austin.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Communication Geography: A Bridge Between Disciplines2012Ingår i: Communication Theory, ISSN 1050-3293, E-ISSN 1468-2885, Vol. 22, nr 3, s. 299-318Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 7.
    Adolfsson, Andreas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Uppföljning av affärsnytta inom IT-projekt: En kvalitativ studie om möjliggörande av uppföljning.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    IT-projekt har ofta ett bakomliggande syfte att bidra med ökad affärsnytta, ökad flexibilitet, effektivare arbetssätt, eller ökad kundnöjdhet. Uppföljning av affärsnytta förpassas ofta till förmån för klassiskt definierade framgångsparametrar inom projektledning, tid, budget och resultat. Mycket fokus hamnar på tekniska aspekter kring införande av system och affärsnyttan glöms bort. Vissa anledningar till att uppföljning av affärsnytta bortprioriteras anses vara att det är för svårt, råder oklarhet kring ansvar, och att affärsnyttor är av övervägande ogreppbar karaktär. Affärsnyttorna berör ofta flera olika verksamhetsområden vilket medför svårigheter gällande identifikation och hög kostnad för att involvera berörda resurser. IT-projekt initieras däremot grundat på explicita greppbara värden med tillhörande kostnadskalkyl som visar hur verksamheten kommer få igen investerat kapital. När affärsnytta inte är explicit uttryckt, utan har en ogreppbar karaktär leder det till låg prioritet, då kunskap kring mätning och styrning saknas. IT-projekt innebär en stor investering i tid, pengar, personal och den förväntade affärsnyttan har stor genomslagskraft. Uppfyllelse av affärsnytta kan påverka hela företagets lönsamhet. Teorier gällande Benefits Management Process (BMP) utgör basen för denvetenskapliga plattformen och har kompletterats medrelevant forskning vid behov.

    Syftet med undersökning är att se vilka aktiviteter som behöver föregå för att möjliggöra framgångsrik uppföljning av affärsnytta inom IT-projekt så att måluppfyllelse kan säkerställas.Även undersöka om utformning av projektmål kan bidra till att underlätta uppföljnings aktivitet.Undersökningen genomförs som en kvalitativ studie där en verksamhet inom små och mellanstora företagssegmentet (SMF), undersökts då de bedriver ett aktivt IT-projekt gällande byte av affärssystem. Undersökningen resulterade i fem konkreta slutsatser som är av en förklarande och upplysande karaktär.

     

    Undersökningen visar att:

    • BMP möjliggör uppföljning av affärsnytta inom IT-projekt, men är inte en förutsättning.
    • BMP kräver ett omfattande åtagande för att bidra till ökat värde för en verksamhet.
    • En genomarbetad målformulering enligt akronymen SMART kan öka en verksamhets möjlighet till styrning och kontroll av dess projektmål.
    • Tydligare koppling till identifiering och mätningsmetoder krävs för att maximera värdet av att ta sig an BMP.
    • Systemleverantörs och kundrelationen behöver belysas inom BMP i takt med färre egna utvecklingsprojekt inom affärssystem initieras.

     

    Brister i teorin rör konkreta metoder för att mäta affärsnytta och hur Key Peformance Indictors (KPI) kan användas på ett effektivt sätt. Tillsammans med att forskningen inte redogör för hur en verksamhet kan arbeta med uppföljning av affärsnytta i en kund- och systemleverantörsrelation. Explicit uttryckt när en verksamhet genomför upphandling av affärssystem ifrån en systemleverantör. Detta rekommenderas ligga till grund för framtida undersökningar.

  • 8.
    Adolfsson, Claes
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Asp, Sebastian
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Ett främjande verktyg: En kvantitativ studie om institutionaliserad feedback2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker medlemmarnas förhållande till feedback inom två institutioner, institutionen för geografi, medier och kommunikation (GMK) och institutionen för pedagogiska studier (IPS) på Karlstads universitet. Feedback är ett kommunikationsverktyg som används för att främja organisationsmedlemmarnas utveckling. Denna individuella utveckling är essentiell för ett universitets verksamhet eftersom medlemmarnas kunskap och kompetens är en av dess viktigaste tillgångar. Att denna typ av kommunikation värderas högt manifesteras i universitetens institutionalisering av feedback och hur den integreras i arbetsrutinerna. Problemområdet innefattas av hur dessa institutioner skiljer sig i strukturen från den klassiska hierarkiska företagsstrukturen, med en tydlig rangordning mellan chef och anställd, med fokus på feedbackens roll i denna typ av organisation. Forskning som inriktar sig specifikt till denna typ av struktur inom en organisation är idag underrepresenterade och skapar därför ett forskningshål. Syftet med uppsatsen är att undersöka de två nämnda institutionerna med fokus på feedback, med dess institutionalisering och dess integration i arbetsrutinerna, och hur medlemmarna förhåller sig till denna process. För att undersöka vilken effekt denna institutionalisering av feedback har, skapades följande tre frågeställningar: Hur framförs kritik inom en organisation där feedback är institutionaliserat? Hur skiljer sig synen på feedback hos dessa institutioner jämfört med företag med en klassisk hierarkisk organisationsstruktur? Hur påverkar organisationskulturen förmågan men även viljan att kritisera samt att ge och ta emot feedback?För att kunna besvara dessa frågor har relevant tidigare forskning inom området identifierats. De olika valda teorierna berör fem olika faktorer: Kanalval, ledarskap, relationer, organisationskultur och feedback som alla har en direkt koppling till forskningsområdet. Exempel på dessa teorier är Information Richness Theory (IRT) som poängterar hur olika kommunikationskanaler bör tillämpas. Leader membership exchange theory (LMX) och Conceptual model of employee questions poängterar hur personliga relationer påverkar kommunikation och hur ledarskapsstrukturen inom en organisation påverkar feedback. En ytterligare central komponent i hur medlemmarna förhåller sig till feedback är organisationskulturen. Denna kultur kan brytas ned i tre olika kategorier; identifikation, förtroende och engagemang. De har alla en inverkan på feedbackprocessen och bör därför tas med i beräkning. Även forskning direkt kopplat till feedback återfinns inom avsnittet tidigare forskning. Tillämpandet av en enkätundersökning gav möjligheten att dra generella slutsatser om populationen. Frågorna i enkäten är förankrade i den tidigare forskningen och är operationaliserade i förhållande till de tre forskningsfrågorna. Den insamlade data visade på att en institutionalisering av feedback har en övervägande positiv effekt hos medlemmarnas förhållning till denna. Institutionens medlemmar har överlag starka och välmående relationer till sina kollegor och ledare. Medlemmarna känner att de fritt kan framföra sina åsikter, oavsett yrkesposition, och att dessa åsikter respekteras, vilket är en följd av det starka förtroendet de har för sina kollegor och ledare. Identifikationen till institutionerna är överlag stark, vilket påverkar medlemmarnas engagemang och viljan till att utvecklas. Feedback fordrar en kanal som kan förmedla komplex information, som samtidigt ska möjliggöra en tvåvägskommunikation och vara personlig för att uppnå önskad effekt. Detta förhåller sig institutionerna till och feedback förmedlas primärt muntligt. Resultatet visar att en genomtänkt förhållning till feedback har en stor påverkan på organisationens verksamhet.

  • 9.
    Adolfsson, Claes
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Strömberg, Markus
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Stenberg, John
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Millennials och baby boomers attityder till fake news: Generationernas upplevelser av nyhetsmediers sanningshalt2017Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att ta reda på generationerna millennials och baby boomers inställning till mediernas sanningshalt och politiska neutralitet. Detta gjordes med hjälp av följande frågeställningar: Vilka attityder och vilken inställning har millennials och baby boomers till nyhetsmediernas sanningshalt? Finns skillnader och likheter kvar när vi väger in variablerna kön och politiskt ställningstagande?

     

    För att definiera generationerna använde vi oss av Cliff Zukins generationsteori. Det finns flera andra teorier med olika definitioner av generationerna men vi valde att avgränsa oss till Zukins modell eftersom vi ansåg denna vara mest relevant utifrån vårt syfte.

    För att få ytterligare information om generationernas ställningstaganden i olika frågor har vi även utgått från Paula M Poindexters forskning i frågan, samt Göran Bolins definition av Mannheims teori. Vi har slutligen använt oss av Jesper Strömbäcks definition av dagordningsteorin när detta varit aktuellt.

     

    Vi valde att genomföra en enkätundersökning för att på så sätt kunna nå så många respondenter som möjligt. Eftersom vi ville jämföra två specifika generationer med varandra använde vi oss av ett kvoturval. Svaren gav oss en övergripande bild av de olika generationernas attityder gentemot nyhetsmedierna.

     

    Resultaten visade att generationstillhörighet inte påverkade det allmänna förtroendet för nyhetsmedier. När vi adderade variabeln kön blev resultatet annorlunda, den yngre generationens kvinnor hade betydligt högre förtroende än männen i samma grupp. Både de yngre och äldre männen hade en mer kritisk syn på nyhetsmediernas innehåll än kvinnorna. Detta visar att kön är en betydande variabel i frågan om förtroende.

     

    Även politisk åsikt visade sig vara en viktig variabel. Den största skillnaden visade sig i generation baby boomers där tre fjärdedelar av de som röstar rött har ett ganska stort förtroende för nyhetsmedier. De som röstar blått i denna generation hade ett betydligt mindre förtroende.

     

    Den största skillnaden beroende på generationstillhörighet visade sig i frågan om hur enkelt det är att upptäcka en falsk nyhet. Millennials ansåg sig ha betydligt enklare att avgöra nyheters äkthet än baby boomers. Endast två procent i den äldre generationen ansåg att det var enkelt att upptäcka, motsvarande siffra i den yngre generationen var 12 procent.

     

    Majoriteten av alla respondenter uppgav att de tror på en stor eller ganska stor framtida ökning av falska nyheter. Det här resultatet påverkade dock inte respondenternas syn på hur enkelt det är att se om en nyhet är falsk.

     

    Slutsatsen vi kan dra är att generationstillhörighet inte påverkar i frågan om förtroende för nyhetsmedier, däremot i hur enkelt det är att avgöra om en nyhet är sann eller falsk.Vid mätning av förtroende för nyhetsmedier var politisk åsikt den viktigaste variabeln.

  • 10.
    Agin, Sol
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Communication without borders: A quantitative study on how mobility and a cosmopolitan self-identity affect Swedish expatriates communication patterns with friends.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur svenskar som frivilligt emigrerat utomlands kommunicerar med vänner inom tre olika grupper: vänner som bor i samma land som respondenten för tillfället lever i, vänner i Sverige samt vänner bosatta i övriga länder världen över. Detta sätts i perspektiv med huruvida den individuella mobiliteten, demografiska faktorer eller en känsla av ett världsmedborgarskap påverkar det valda kommunikationsmedlet. Denna studie ämnar att introducera ett tidigare förbisett forskningsområde inom geografiskt baserade mediestudier och därigenom förhoppningsvis bidra till forskningsfältet genom en fördjupad förståelse om kommunikationsmediers roll för vänskapsdynamik på global skala. Det teoretiska ramverk som utgör studiens grund är tre stycken skilda delar, migration, polymedia (inklusive en andra gradens digital klyfta) och kosmopolitism.

    Denna studie bygger på data från Institutet för Samhälle, Opinion och Media (SOM), och deras undersökning ställd till utlandssvenskar (Utlands-SOM) från hösten 2014 / vintern 2015. Totalt antal respondenter är 2268. Först görs en enkel frekvenstabeller för att undersöka vilket/vilka de primära medierna är i varje grupp, därefter har binära logistiska regressioner körts. Det totala antalet beroende variabler som behandlas är 21. Dessa sätts i perspektiv med ålder, kön, utbildning, resemönster, antal år utomlands, antal boendeländer och om respondenten anser sig vara världsmedborgare eller ej. Detta genererar totalt sju tabeller (en för varje media), med tre modeller i varje (kontakt med vänner i nuvarande boendeland, kontakt med vänner i Sverige och kontakt med vänner i övriga världen).

    Utlandssvenskarnas favoritmedium för att hålla kontakten med vänner, oavsett var vännerna befinner sig, visade sig vara e-post och Facebook. Den mest signifikanta demografiska variabeln visade sig vara ålder. Användandet av videosamtal, SMS, chatt, Facebook och andra sociala medier visade sig minska med högre ålder. För varje år respondenterna spenderar utomlands minskar oddsen för kommunikationen med Sverige, men ökar i det nuvarande boendelandet. Antalet länder som respondenterna har bott i har en positiv inverkan på kommunikationen med vänner i övriga världen.

    Den kosmopolitiska identiteten är mest signifikant när det kommer till att kommunicera med vänner i övriga världen och den påverkar även e-post som medium allra mest positivt. Utbildningsnivå, vilket sedan tidigare studier funnits vara tätt länkat med en kosmopolitisk identitet, visade sig inte vara signifikant i denna undersökning. Detta kan förklaras genom de andra kommunikationsmediernas negativa förhållande med variabeln.

  • 11.
    Agin, Sol
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Hungerns Ansikte: En studie av nyhetsrapporteringen om det svältdrabbade Afrikas horn 20112013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka huruvida amerikanska och brittiska dagstidningars bevakning av svältkatastrofen på Afrikas horn 2011 utvecklades och förändrades från en månad innan och en månad efter att FN den 20 juli samma år förkunnade att området var drabbat av svält. Dessutom avses undersöka om rapporteringens fokus förändrades efter 20 juli för att sätta dagens rapportering i förhållande till tidigare rapportering av svältkatastrofer i Afrika, eftersom rapporteringen är avgörande för omvärldens respons.

    I denna uppsats ställs fyra forskningsfrågor; Hur förändrades rapporteringsfrekvensen efter 20 juli 2011 i förhållande till teorier om katastrofrapportering? Hur förhåller sig Storbritanniens och USA:s rapportering om positiva respektive negativa ämnen med tidigare bilder av Afrika och compassion fatigue?På vilket sätt skiljer sig rapporteringen åt innan och efter 20 juli 2011 i förhållande till katastrofrapportering? Hur ramas det egna landet in i artikeln, det vill säga vilken form av uppmärksamhet får landet artikeln publiceras i för sina insatser?

    Denna uppsats baseras på ett teoretiskt ramverk som innefattar inramning, nyheters rapportering av katastrofer, compassion fatigue (den gradvisa minskning av medkänsla hos en publik som blivit mättade av en viss typ av rapportering). Denna studie är en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys där data har samlats in kvantitativt för att skapa kategorier för ramar samt för att kunna jämföra data mellan de båda länderna på ett konkret sätt. Därefter har resultaten analyserats kvalitativt.

    Rapporteringsfrekvensen för de båda länderna i de för studien utvalda 67 artiklarna steg efter 20 juli och således visade det sig att en katastrof ökar mediebevakningen i detta fall, vilket är i linje med teorierna om katastrofrapportering. Rapporteringen placerade sig tydligt på den negativa rapporteringsskalan, även detta i linje med teori om katastrofrapportering, men även i likhet med compassion fatigue och inramningsteori. Innehållet i artiklarna påverkades knappt, men för de amerikanska tidningarna blev innehållet mer positivt efter 20 juli. De brittiska tidningarna ökade sitt negativa innehåll efter 20 juli. Rapporteringen hade primärt inget större fokus på ländernas insatser på Afrikas horn, vilket inte stämmer överens med teorier om bilden av Afrika.

  • 12. Ahlsén, Daniel
    et al.
    Knutsson, Ida
    "Ett organiserat kaos": En fallstudie på Hammarö kommuns krisledningsplan2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 13.
    Ahlzén, Patrik
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Bood, Ida
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    En gräns svår att dra: Studenters förhållningssätt till privat och offentligt på Facebook2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle ses en ökad användning av sociala nätverkssidor vilket kan innebära svårigheter i att veta hur man ska förhålla sig till vad som är privat och offentligt på dessa arenor. Uppsatsens frågeställningar bygger på att undersöka hur studenter vid Karlstads universitet förhåller sig till den information som publiceras. Genom en explorativ forskningsdesign samt en metodologisk triangulering i form av en enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer strävar författarna efter att belysa och diskutera studenternas olika förhållningssätt till användningen av Facebook.Uppsatsen visar att studenter på Karlstads universitet tidvis uppvisar låg medvetenhet kring den information som visas för andra användare samt bristfällig användning av de sekretessinställningar som finns att tillgå på sidan. Författarna kan i slutet av studien urskilja tre olika kategorier av Facebook-användare med olika nivåer av medvetenhet.

  • 14.
    Albinson, Karin
    Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Säg det tydligt!: Stil i text på webben2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Skriv det viktigaste först för den skannande läsaren på webben. Uppsatsen grundas i teorier om

    – hur människan läser

    – vad stil i text är

    – hur texter för webbsidor bör skrivas

    Från datorskärmar läser man cirka 25 procent långsammare än från papper. Detta på grund av att skärmar

    – flimrar

    – har lägre upplösning än papper

    Texter som är avsedda att läsas på skärm bör därför anpassas till läsarens fysiska förutsättningar. För att ta reda hur det görs studerades ovanstående teorier för att ge en grund till intervjuer med tre personer i webbranschen. De fick bland annat svara på frågor om hur de arbetar med texter. Och kontentan blev

    – skriv kort och tydligt

    – det viktigaste skrivs först

    – förklara för besökaren för att guida dem rätt

    – Kärnfulla ord ska användas

    – Korta meningar är bättre än långa

    – Skippa allt onödigt

    – Objektiva texter ska användas

    – Tro inte att läsaren läser hela din text

    – Dela upp längre texter på flera sammanlänkade sidor

    De intervjuade är

    – webbredaktören på Räddningsverket

    – chefredaktören för Big Brothers webbplats

    – projektledaren på Information Design

    Denna sammanfattning kan läsas från skärm. Uppsatasen i sin helhet bör skrivas ut om hela ska läsas. Då den inte är avsedd att läsas från skärm.

  • 15.
    Albonius, Jonas
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för informatik och projektledning.
    Hagbok, Monica
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för informatik och projektledning.
    Projektledning för kreativitet: En fallstudie om hur projektledare skapar förutsättningar för kreativitet i ett distansbaserat datorspelsutvecklingsprojekt2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Företag och projekt ställs ofta inför utmaningen att skapa något nytt för att till exempel öka sin konkurrenskraft. I processen att ta fram denna nya produkt är kreativitet en viktig faktor. Med hjälp av ett kreativt förhållningssätt och en kreativ process kan nya innovationer växa fram. En bransch som växt mycket de senaste åren är datorspelsbranschen. Konkurrensen är hård och om företagen ska lyckas krävs det att produkten har något extra som gör att det sticker ut bland alla spel som produceras.

    Projektledarens roll i kreativitetsprocessen är ett område som tidigare forskning inte har belyst särskilt mycket. Inte heller har möjligheten att skapa förutsättningar för kreativitet inom ett distansbaserat företag behandlats särskilt mycket. Studiens forskningsfråga är:

    Hur agerar projektledare för att skapa förutsättningar för kreativitet hos projektmedarbetare i ett distansbaserat datorspelsutvecklingsprojekt?

    För att besvara vår frågeställning valde vi att göra en deskriptiv fallstudie. Projektet har sin bas i Norden med medarbetare över hela världen. Det är helt och hållet ett distansbaserat projekt på så sätt att ingen delar arbetsplats. Vi djupintervjuade projektets två projektledare och kompletterade med en kvalitativ enkät till medarbetarna. Med en utgångspunkt i Grounded Theory och tidigare forskningsresultat analyserades materialet.

    Ur projektledarnas berättelser framträdde tre förhållningssätt. Dessa är tillit, tillgänglighet och tolerans. De ligger till grund för vår modell om hur projektledarna i det undersökta fallet agerar för att främja kreativiteten hos medarbetarna. Dessutom visade det sig att motivation och kommunikation var två viktiga verktyg för att skapa förutsättningar för kreativitet hos medarbetarna. Vår slutsats kan beskrivas på följande sätt:

    Motivation ger förutsättningar för kreativt tänkande. Genom att bygga en organisation där projektledarna visar tillit till medarbetarnas förmåga, och låter tolerans vara ett ledord för kollaboration, arbetar projektledarna för att höja medarbetarnas motivation. Därmed skapas förutsättningar för kreativitet hos medarbetarna i detta distansbaserade projekt. Kommunikation är en förutsättning för kreativt skapande i projektet och virtuella kommunikationsmedel ett sätt att öka tillgängligheten.

  • 16.
    Almgren, Susanne
    Jönköping University.
    News Users’ (Dis)trust in Media Performance: Challenges to Sustainable Journalism in Times of Xenophobia2017Ingår i: What Is Sustainable Journalism?: Integrating the Environmental, Social, and Economic Challenges of Journalism / [ed] Peter Berglez, Ulrika Olausson and Mart Ots, Peter Lang Publishing Group, 2017, 1, s. 161-179Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this chapter, the sustainability of journalism is explored with interest in how users express trust and distrust towards professional news media. The challenges to the sustainability of journalism have social, financial and environmental tenets. The center of attention here is the social aspect of how users negotiate the end of journalism in society. Users have conflicting views on how professional news media perform, oscillating between if the responsibility of news media should be extended to coverage of conflicting issues or to enable citizens to share a common ground imprinted by solidarity. These aspects merge and manifest in news related to issues of xenophobia and solidarity. The changed financial prospects of the news industry coincide with the timing of globalization’s effects on the local scene, where people experience increasing hurdles across the world. The sustainability of journalism—considered crucial for democracy—is currently under substantial pressure. At the same time, living conditions are deteriorating around the world. People need to migrate to other societies that are becoming ever more polarized between xenophobia and solidarity. News covering this process is constructed within a professional value system that—for the sustainability of journalism—needs to be perceived as legitimate.

  • 17.
    Almgren, Susanne
    Jönköping University.
    ‘The monkey mountain’ and other stories of (dis)trust: Online news comments as venues for commonplace politics2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 18.
    Almgren, Susanne
    Jönköping University.
    Undoing Churnalism?: Users sharing local news on Facebook2017Ingår i: Digital Journalism, ISSN 2167-0811, E-ISSN 2167-082X, Vol. 5, nr 8, s. 1060-1079Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigates the types of information that users of a local news site share on Facebook. This issue relates to the idea of "churnalism", which concerns a form of weakened journalism that diminishes the ability to perform expected tasks in a democratic society. As a major social media platform, Facebook has acquired substantial influence over news dissemination, and therefore, scholarly focus needs to be directed to users as news disseminators. The manners by which users share news on Facebook indicate whether churnalism is promoted or abated through users’ interaction with online news. In this study, a quantitative content analysis illustrates how 348 news articles published on a local news site were shared 7266 times. The results show that concerns related to churnalism should be directed primarily to the fact that the news outlet only rarely provides users with opportunities to interact with serious or hard news, while lightweight news is frequently offered. Despite this, users abate churnalism in the sense that the news they prefer to share is news from in-house sources rather than from external sources. The news extensively shared covers changes in the vicinity, and health care, and has emerged from local and regional events.

  • 19.
    Almgren, Susanne
    et al.
    Jönköping University.
    Olsson, Tobias
    Lund University, Sweden.
    Commenting, sharing and tweeting news: Measuring online news participation2016Ingår i: Nordicom Review, ISSN 1403-1108, E-ISSN 2001-5119, Vol. 37, nr 2, s. 67-81Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Social plugins for sharing news through Facebook and Twitter have become increasingly salient features on news sites. Together with the user comment feature, social plugins are the most common way for users to contribute. The wide use of multiple features has opened new areas to comprehensively study users’ participatory practices. However, how do these opportunities to participate vary between the participatory spaces that news sites affiliated with local, national broadsheet and tabloid news constitute? How are these opportunities appropriated by users in terms of participatory practices such as commenting and sharing news through Facebook and Twitter? In addition, what differences are there between news sites in these respects? To answer these questions, a quantitative content analysis has been conducted on 3,444 articles from nine Swedish online newspapers. Local newspapers are more likely to allow users to comment on articles than are national newspapers. Tweeting news is appropriated only on news sites affiliated with evening tabloids and national morning newspapers. Sharing news through Facebook is 20 times more common than tweeting news or commenting. The majority of news items do not attract any user interaction.

  • 20.
    Almgren, Susanne
    et al.
    Jönköping University, Sweden.
    Olsson, Tobias
    Lund University, Sweden.
    Deltagande användare - i princip och praktik2016Ingår i: Människorna, medierna & marknaden: Medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förändring, Regeringskansliet , 2016, s. 377-401Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Almgren, Susanne
    et al.
    Jönköping University, Sweden.
    Olsson, Tobias
    Lund University, Sweden.
    ‘Let’s Get Them Involved’ . . . to Some Extent: Analyzing Online News Participation2015Ingår i: Social Media + Society, ISSN 2056-3051, Vol. 1, nr 2, s. 1-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The development of social media applications, such as blogs, Facebook, and Twitter, has offered new participatory opportunities for everyday media users. This article contributes to research by looking into one specific aspect of the increasingly more participatory media ecology—the news comment feature. Drawing on a quantitative content analysis of 1,100 news pieces, as well as spaces for user comments, the article reveals both how this emerging public space is shaped by the media company and, later, appropriated by their participating users. Our analysis reveals, for instance, that the online newspaper prefers to allow users to comment on lightweight news such as sports and entertainment. The users, however, prefer to post comments on news covering changes in proximity space, politics, and health care, while also clearly ignoring the most available news pieces (sport and entertainment). In the concluding section, the discrepancy in preferences is discussed.

  • 22.
    Amann, Franziska
    Karlstads universitet.
    Website usability and provision of information on the English version of Karlstad University website: In th perspective of current exchange students at Karlstad University2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 23.
    Anani, Alexandra
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Andersson, Louise
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    SATS: En studie om studenters uppfattning om SATS marknadsföring2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 24. Andersson, Amgnus
    et al.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Media Use and Cultural Identity: Results and Reflections from an Interview Study in Two Different Parts of Göteborg1997Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Andersson, Evelina
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Danielsen Gustavsson, Madelene
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Låt den andra parten bli hörd: En studie av hur kunder uppfattar relationsmarknadsföring2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Relationsmarknadsföring är egentligen inget nytt fenomen men ett relativt nytt begrepp då det användes första gången 1983 av Leonard Berry. Idag är begreppet välkänt och accepterat av forskare och teoretiker och har även fått fäste i litteraturens värld. I litteraturen (Bl.a. Blomqvist, Dahl & Heager, 2004, Gummesson 1999, Grönsroos, 2008) framhävs fördelarna med relationsmarknadsföring ur ett företagsperspektiv och det skrivs om varför det är viktigt att satsa på. Dock tas det sällan upp om kunderna faktiskt är lika intresserade. För att relationsmarknadsföring ska nå maximal effekt är det viktigt att det även finns ett intresse från kundernas sida att skapa relationer med företag.

    Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kunders intresse för relationsmarknadsföring ser ut, samt att undersöka om relationsmarknadsföring kan påverka synen på ett varumärke. Genom en kvantitativ telefonenkät genomfördes studien på Karlstads Stadsnäts kunder där de fick svara på frågor som tog upp relationer, kunddialog och varumärken.

    Undersökningen visar på att kunderna upplever relationer med företag som viktigt om det handlar om varan eller tjänsten som köps kräver större engagemang från kundens sida. Kunderna tycker också att det är viktigt att få information regelbundet om vad som händer inom företaget, för Karlstads Stadsnät handlar det om information om nya operatörer, tjänster, erbjudanden även information om nyanslutna områden önskas. Studien pekar också på att det finns olika typer av kunder, passiva eller aktiva. De flesta kunderna är passiva och nöjer sig med att veta att företaget finns där och att möjligheten till kontakt finns om det behövs. De aktiva kunderna vill ha en större kontakt med företaget och få ut ett större värde.

    En kundrelation kan förbättra kunders associationer till ett varumärke. En stark och bra relation gör att kunden förstår varumärket och dess innebörd bättre. Vad gäller denna undersökning visar den att Karlstads Stadsnät kan bli bättre på att kommunicera ut sina värdeord och göra det tydligare för sina kunder.

  • 26.
    Andersson, Gustaf
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Årets julklapp ”INGENTING”: En fallstudie i hur svenska hjälporganisationer jobbar med gestaltning och katalysatorer för Consumer Brand Identification i sin marknadsföring.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en individ identifierar sig med ett varumärke har det visat sig att hen är mer benägen att utföra positiva gärningar gentemot varumärket. Det kan innefatta positive word of mouth, att försvara varumärket vid smutskastning eller intention att köpa produkter från varumärket. För att en identifikation ska uppstå krävs det att en individ kan se delar av sig själv i varumärket eller se en vinning i att identifiera sig med det. En viktig del för varumärket är att visa detta i sin marknadsföring. Till hjälp finns det fem centrala katalysatorer som hjälper till med denna process på olika nivåer. Jag har i denna undersökning isolerat och analyserat dessa i hjälporganisationers marknadsföring för att kunna se hur de används. Vidare används nästan alltid någon form av gestaltning i marknadsföring för att få konsumenten att i större utsträckning förstå budskapet och se det ur berättarens ögon. På det sättet så kan konsumenten lättare ta till sig vad varumärket vill säga och, om kommunikationen är utförd rätt, ges större chans till identifikation. Syftet med denna studie är att undersöka om 1) hjälporganisationer använder sig av gestaltning i sin marknadsföring, 2)om de använder sig olika katalysatorer för Consumer Brand Identification och 3) om dessa varumärken är lätta att identifiera sig med enligt dessa teorier. Till hjälp för att ta reda på detta så har studien använt sig utav teorierna kring Consumer Brand Identification, gestaltningsteorin och delar av The prospect theory. Studien har analyserat reklamfilmer från två olika hjälporganisationer: Rädda barnen och Unicef. I studien användes en kvalitativ retorisk analys för att tolka reklamfilmernas manifesta och latenta budskap samt två sammanställningar av strategisk gestaltning och olika katalysatorer för Consumer Brand Identification. Resultatet visade att reklamfilmerna tillsammans innehöll alla de olika katalysatorerna och strategiska gestaltningarna. Det intressanta och anmärkningsvärda var att reklamfilmerna ibland inte använde den strategiska gestaltningen på det sätt som forskningen visat skulle vara det bästa sättet att använda dem på. Vad detta kan bero på kan man bara spekulera om och det gör jag också i slutdelen av denna uppsats. 

  • 27.
    Andersson, Jenny
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Kritiska framgångsfaktorer vid outsourcing av sociala medier: En fallstudie om faktorer som påverkar resultatet vid outsourcing2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sociala medier är en del av vår vardag och för många företag är sociala medier ansiktet utåt. Sociala medier fungerar inte som traditionell reklam eller annonsering och därmed krävs det en hel del från företagen i form av tid, resurser, kunskap och engagemang. Sociala medier är inte bara en marknadsföringskanal, utan också en kommunikationskanal för att stärka relationer med konsumenter, knyta nya kontakter eller för att bygga ett förtroende. En del företag väljer att outsourca sina sociala medier, låta ett annat företag ta hand om företagets sociala medier.Syftet är att identifiera kritiska framgångsfaktorer vid outsourcing av sociala medier. Denna studie har även identifierat fördelar samt nackdelar med outsourcing. De kritiska framgångsfaktorerna bakom lyckad outsourcing visas i en analysmodell.I denna kvalitativa studie har datainsamlingen främst skett via fyra intervjuer, två leverantörer samt två av deras kunder. Datainsamlingen består även av vetenskapliga artiklar och vetenskaplig litteratur.Det slutgiltiga resultatet ger utöver framgångsfaktorer en del rekommendationer till leverantörer och kunder. Rekommendationerna visar att kunder som outsourcar själva behöver ta ansvar för sina kommunikationskanaler i de sociala medierna.

    Rekommendationerna påvisar även att det är centralt med tydliga avtal och en beskrivande målbeskrivning med varför sociala medier är viktigt för företaget.Slutsatserna består av två tillkomna kritiska framgångsfaktorer. En faktor är att kunden ska vid outsourcing ha intresse för sociala medier. Vidare krävs det att företaget är aktivt på sociala medier. Detta för att inte gå miste om de kreativa konsumenterna, ambassadörerna och de aktiva kunderna och följaktligen inte gå miste om den utvecklingspotential som interaktionen mellan företag och deras kunder och potentiella kunder på sociala medier kan frambringa.

  • 28.
    Andersson, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Tillgänglighet på webben: Hur två olika statliga hemsidor har anpassat sitt innehåll för synskadade, hur de skiljer sig åt och varför2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att tillgänglighet på webben är viktigt idag finns det inget tvivel om. Men ändå anses de standarder som är satta för tillgänglighet på webben som komplicerade och dåliga. Denna uppsats beskriver hur tillgänglighetskraven ställda från WCAG 2.0 är implementerade på skatteverket och polisens hemsida med inriktning på synskadade, hur tillgängliga dessa sidor är och hur de har valt att implementera dessa standarder. Dessa frågor besvarades genom att utföra dokumentstudier, där jag har testat och analyserat hemsidorna utifrån WCAG 2.0 dokumentet, användartester, där testpersoner med synskador fick navigera på hemsidorna och även intervjuer. Resultatet visar att tillgänglighet på webben är svårt att uppnå, även om de följer de standarder som är satta betyder det inte att hemsidorna är tillgängliga och att det finns utrymme att tolka och implementera dessa standarder på olika sätt. 

  • 29.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Karlsson, Erika
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Är vi vänner på Facebook?: En fallstudie om en icke-vinstdrivande organisations relationsbyggande på Facebook2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sociala medier har blivit en stor del av människors vardag och ger därmed en stor möjlighet för organisationer och företag att nå ut till fler människor. Trots att organisationer har haft några år på sig att hitta strategier anpassade till just sociala medier så är det fortfarande många som ser det som ytterligare en kanal till att endast informera och marknadsföra istället för att använda det till att skapa relationer med publiken. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka hur Friends, som är en icke-vinstdrivande organisation, kommunicerar på Facebook för att bygga och vårda relationer med deras publik. En relation mellan organisation och publik grundas ur ett gemensamt intresse för varandra och ett ömsesidigt engagemang. Studien utgår från teorier kring sociala medier, engagemang, dialog och relationsskapande kommunikation för att skapa en större förståelse för hur en icke-vinstdrivande organisation använder Facebook som en relationsskapande kommunikationskanal.

    De metoder som använts i studien är en kvantitativ innehållsanalys för att få en övergripande bild över innehållet på Friends Facebook-sida och på vilket sätt det engagerar publiken och en kvalitativ innehållsanalys för att djupare analysera hur Friends kommunicerar för att skapa relation och engagera publiken och hur de hanterar dialogen i kommentarsfältet. Med hjälp av metoderna har Friends Facebook-sida studerats i form av inlägg, kommentarer till inlägg, gillningar, delningar och bemötandet av kommentarer. Resultatet av analysen visar att Friends till viss del använder Facebook för att nå ut med information kring organisationen och dess syfte, men att de även till stor del anänder Facebook för att engagera publiken på olika sätt. Detta görs genom att bland annat uppmana publiken att själva gå ut och bidra till ett bättre samhälle och genom underhållande och glädjande budskap som är kopplade till organisationens värderingar. Friends använder sig av många relationsskapande element i inläggen som att tacka och uppmärksamma publiken, personliga tilltal och omtal samt värdeladdade ord. De bemöter också olika typer av kommentarer på ett sätt som är anpassat till kommentaren vilket gör att de efterliknar en riktigt dialog. I de flesta svar använder Friends ett personligt bemötande och en personlig signatur som underlättar för fortsatt dialog.

  • 30.
    Andersson, Magnus
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Blomgren, Kristin
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Värmländska ungdomars attityder till lokaltidningen: En kvantitativ enkätundersökning2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är gjord på uppdrag av Tidningsutgivarnas organisation Tidningen i skolan och grundas på en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsen syftar till att försöka svara på den övergripande frågan ”Vilka attityder har värmländska ungdomar till lokaltidningen?”

    Enkäten ställde frågor om bakgrund, medievanor, och respondentens förväntningar på framtiden. Målgruppen avgränsades till gymnasieelever, och enkäten delades ut och samlades in under ett och samma besök i klasserna. De värmländska ungdomarna har generellt sett en relativt positiv bild av lokaltidningar. De allra flesta tror att de själva kommer att prenumerera någon gång i framtiden. Samtidigt visar resultaten att målgruppen spår lokaltidningarna en framtida nergång. Idag är det teven som är det främsta mediet för nyheter. Lokaltidningarna hamnar på en andraplats på samma lista. Får ungdomarna titta tio år in i framtiden tror de fortfarande att det är teven som är det främsta nyhetsmediet. Lokaltidningarna tappar på bekostnad av Internet, men hittas fortfarande på topp-tre.

    Bara en tredjedel av ungdomarna upplever att deras lokaltidning riktar sig till deras åldersgrupp, knappt någon tvivlade på vuxna som målgrupp. När vi bad dem bedöma sina respektive lokaltidningars olika egenskaper var de flesta försiktigt positiva eller likgiltiga. Värmlands tidningar är enligt våra enkätsvar varken snygg eller ful, varken pålitlig eller opålitlig, och så vidare…

    Resultatet ger en aning om att lokaltidningarna står inför, om inte sin död, så åtminstone en stor utmaning.

  • 31.
    Andersson, Magnus
    et al.
    Malmö University.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Landsbygdens globalisering: Medier, identitet och social förändring i nätverkssamhällets marginaler2012Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 32. Andersson, Magnus
    et al.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    The Blurring of Distinctions: Media Use and the Progressive Cultural Lifestyle1998Ingår i: Nordicom Review, Vol. 19, No. 2: 63-78Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Andersson, Markus
    Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Klassisk medieanalys - nytt medium: En semiotisk analys av fyra tv-spel2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I ett försök av mig att ge spelmediet samma sorts behandling som många andra medier före det har jag valt ut fyra spel inom två olika genrer för en analys av deras handling, karaktärer, estetik och gameplay. Handlingen summeras enligt reglerna för narrativt berättande och en semiotisk infallsvinkel används sedan för att leta efter saker, tecken, som är värda att tas upp för analys i alla fyra kategorierna. Vissa jämförelser görs mellan spelen, främst inom kategorierna estetik och gameplay, först inom samma genre och sedan genrerna emellan för hitta likheter och skillnader i sättet spelutvecklarna har valt att utmana spelaren och göra spelen roliga att spela och hur de har valt att förmedla spelens handling. De utvalda spelen är Capcoms Devil May Cry 3: Dante’s Awakening, Sony Computer Entertainment Americas God of War, Konamis Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty och Ubisofts Splinter Cell: Chaos Theory. Resultatet är kommentarer av mig angående de tecken som har ansetts tillräckligt viktiga att kommentera inom varje kategori. Slutsatsen dras att spelen, trots deras olikheter när det gäller att representera den genre de tillhör, har vissa gemensamma tecken som går att spåra tillbaka till den gamla tidens arkadspel.

  • 34.
    Andersson, Martin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013).
    Kjellgren, Anette
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Centrum för personsäkerhet (from 2013).
    The slippery slope of flubromazolam: Experiences of a novel psychoactive benzodiazepine as discussed on a Swedish online forum2017Ingår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs, ISSN 1455-0725, E-ISSN 1458-6126, Vol. 34, nr 3, s. 217-229Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The purpose of this qualitative study was to investigate the effects experienced by users of a novel psychoactive substance, the benzodiazepine flubromazolam, by analysing users' own accounts on the Swedish forum Flashback.org. Method: A thematic analysis of anonymous self-reports published on the forum was performed and generated five general themes describing effects and experiences by flubromazolam users. Results: The themes which emerged were: Onset and duration, Desired effects, Adverse effects and addiction, Loss of control, General estimations and evaluations. The main reported characteristics of flubromazolam were heavy hypnotic and sedative effects, long-lasting amnesiac effects and the rapid development of tolerance. Flubromazolam was also anxiolytic and acted as a muscle relaxant for many users. Some users experienced euphoria or intense wellbeing. Other prominent characteristics were loss of control (leading to poor choices and actions, with unpleasant consequences) and long-lasting, often severe withdrawals. There were also serious incidents where users had been admitted to hospital, acute psychiatric treatment or taken into custody by the police. Conclusion: Flubromazolam appears to be a highly addictive and precarious benzodiazepine with many, possibly severe, side effects. The substance is generally described as very potent and with long-lasting effects. Memory loss and loss of control are common adverse effects, and withdrawals appear to be severe for many users

  • 35.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Cullberg, Daniel
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Jag Twittrar för Er: Nytänkande och ambassadörskap i medielandskapet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Projektet har som syfte att ta reda på hur fenomenet Rotationcuration har förändrat arbetet med Sverige som varumärke.

    Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen som uppsatsen utgår ifrån är: Hur har rotationcuration förändrat arbetet med varumärket Sverige för VisitSweden?

    För att besvara huvudfrågeställningen på ett enklare sätt används ett flertal underfrågor vilket följer:

    Vilka strategier använder VisitSweden (VisitSweden.) sig av för att marknadsföra Sverige på Twitter?

    Vilken syn har VisitSweden. på Sociala medier?

    Hur ser varumärkesbyggandet ut på twitterkanalen @sweden när det kommer till varumärket Sverige?

    Hur användandet av kuratorer demokratiserat arbetet med projektet Curators of Sweden?

    Teori: De teorier som uppsatsen huvudsakligen utgår ifrån är Nations branding, Public diplomacy och Medialisering med tyngden på Public diplomacy. Förutom dessa har även teorier om Public relations och Publika sfären använts i viss mån.

    Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Curators of Sweden. Inom ramen för fallstudien har vi bland annat granskat twitterkanalen @swedens nyhetsflöde, dokumentet Sverigebilden har undersökts och en intervju gjorts med VisitSwedens head of Social media.

    Resultat: Undersökningen visar på ett nyanserat sätt hur man genom en twitterkanal kan marknadsföra ett land som varumärke och hur man använder sig av ambasadörer för att lyckas. VisitSweden visar på hur man genom förberedelse och kontroll kan få all Public relations att bli bra Public relations. Man har genom att vara tidig in i mediet på ett inovativt sätt kunna bryta mark och skapa intresse, men har är kanske inte lika öppna som man kan tro vid första anblick trots användandet av kuratorer.

  • 36.
    Andersson, Tobias
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Är all publicitet bra publicitet?: Hur SD framställdes i Dalarnas Tidningar och Dala-Demokraten i valet 20142015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to examine how the Swedish newspapers Dalarnas Tidningar and Dala-Demokraten reported and framed the populist party Sweden Democrats during the 2014 election. The reason why I have chosen to examine this is because the Sweden Democrats is on the march and has now after the election 2014 established itself as the third largest party in Sweden, and at the same time the media has a difficult time to respond to the party because they have policy issues that are undemocratic. There is already innumerable research in the subject of the nationwide media but not so much research of the regional and local media, so therefore I have chosen to locate this research to two local newspapers which has coverage in a county where the Sweden Democrats more than doubled its electoral results for 2014 election. The idea of this study is to provide a greater understanding of how journalists should respond to populist parties that have established themselves. Using a quantitative content analysis, I have examined how much publicity the Sweden Democrats received in relation to the other parties in the 2014 election in Dalarnas Tidningar and Dala-Demokraten, and also how the reporting and framing was at overall in the newspapers during the 2014 election.

    The theoretical framework this study has used to get results is theories about the media’s role in a democracy, agenda setting and framing. What the results of the study show is that the Sweden Democrats was the party that got most publicity in relation to the other parties during the 2014 election. The reporting on the party was in overall neutral and objective with both of the publications, but it was not in all of the articles the Sweden Democrats party was heard, either alone or as a part of a debate. The framing of the party was sometimes alarming when journalists interviewed or quoted someone else who had an opinion about the party. What all of the collected data shows is that a party can have more publicity than other parties and to a certain extent also be alarming, and actually urge voters not to vote for them. However, this appears not to matter because the Sweden Democrats got votes anyway. When it comes to the Sweden Democrats an alarming framing seems to produce positive effects on the formation of opinions. When other parties have received a negative framing in the media, it led to a failure of their leaders, for example, Håkan Juholt and Mona Sahlin, so the Sweden Democrats seems to be an exception. When it comes to populist parties framing does not matter for the formation of opinion at all. It is not how the party is framed, it is because they got publicity overall that they become elected. Can it be so that the old cliché “all publicity is good publicity” corresponds with reality? It seems to do that when it comes to populist parties.

    Keywords: Framing, agenda setting, democracy, objectivity, Sweden Democrats.

  • 37.
    Andersson, Torunn
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Från virkningen till betygssättningen: En studie av den interna kommunikationen inom tre förvaltningar i Kristinehamns kommun2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med med denna uppsats har i första hand varit att ge en bild av hur den interna kommunikationen fungerar idag inom de tre största förvaltningarna i Kristinehamns kommun. Med utgångspunkt från dagens kommunikationsvetenskapliga teorier har jag också föreslagit inom vilka områden kommunikationen kan förbättras, samt hur man kan arbeta för detta.

    Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie genom samtalsintervjuer med 15 mellanchefer. Resultatet visar att flertalet av de intervjuade cheferna känner sig välinformerade och över lag nöjda med den interna kommunikationen. Svaren pekar dock också på att det finns ett informationsöverflöd i organisationen. Det gäller främst information som kommer via e-post och som lämnas vid möten. Dagens möten upplevs dessutom ofta ineffektiva och ostrukturerade – diskussionerna rör sig ”från virkningen till betygssättningen”. Vidare upplever många mellanchefer svårigheter med att förmedla information till sina anställda, sett till att de inte alltid vet om den information de lämnar går fram.

    Utifrån undersökningens resultat är en viktig framtidsfråga för Kristinehamns kommun att skapa en bättre struktur för den interna kommunikationen, bland annat så att medarbetarna vet vilken information som ska lämnas på vilket sätt, i vilken tid och genom vilken kanal. Det bör också klargöras vilket ansvar medarbetarna själva har för att söka information. Med en tydligare struktur kan man bland annat arbeta för att en större del av den rena informationen kan föras över till intranätet istället för att lämnas via möten eller skickas via e-post. Det innebär i sin tur ett minskat informationsöverflöd i organisationen, vilket kan innebära stora tidsbesparingar. För att detta ska bli verklighet krävs dock att man från ledningshåll tydliggör vikten av en god internkommunikation. Om inte detta görs, är det inte särskilt troligt att medarbetarna längre ner i organisationen känner att de kan prioritera informationsfrågor.

  • 38.
    Andersson, Ulrika
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Torsby kommun kommunicerar för en yngre befolkning: En kvalitativ undersökning av en av kommunens målgrupper2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Med anledning av Torsby kommuns arbete att nå de mål och visioner de har formulerat för framtiden, nämligen att år 2012 ha en yngre befolkning i kommunen, påvisas i föreliggande uppsats en kvalitativ undersökning av en av kommunens målgrupper, nämligen ”de unga”. ”De unga” består av personer mellan 17-35 år. Eftersom denna målgrupp är stor och består av åtskilliga individer med olika intressen är den uppdelad i tre mindre grupper:

    • Gymnasieelever i kommunen, 17-19 år

    • Återkommande säsongsanställda i kommunen, 20–26 år

    • Inflyttade och numera boende i kommunen, 27-35 år.

    Syftet med undersökningen är att lära känna målgruppen och därmed anpassa kommunens kommunikation med dem därefter.

    Resultatet visar att samtliga respondenter menar att man med hjälp av rätt kommunikationskanaler kan uppnå en positiv och genomslagskraftig kommunikation med målgruppen i stort. Samtliga grupper är vidare överens om att innebörden och budskapet är minst lika viktigt som kanalerna och efterlyser unisont ett rikare utbud på fritidsaktiviteter, anpassat till respektive grupp.

    Av analysen och uppsatsens slutsats kan man utläsa att kommunikationen med de tre grupperna bör ske på olika sätt, för att vinna framgång, både när det gäller grundläggande motiv och val av kommunikationskanaler.

    De två yngsta grupperna har närliggande och ett likartat behov av underbyggande och underhållande kommunikation och information för resultat på längre sikt. Den äldre gruppen kräver andra grepp. Kommunikationen med dem bör i stora drag handla om att ge dem möjlighet att reflektera och överväga budskapet, vilket handlar om att anpassa både budskap och kanal för en snabbare respons. Den äldre gruppen är dessutom i behov av ytterligare undersökningar för att kommunen framgångsrikt ska kunna planera kommunikationen mer detaljerat, detta eftersom den äldre gruppen i sig är en mindre homogen grupp än de två övriga grupperna.

  • 39.
    Andréasson, Caroline
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Bennani Ziatni Carlsson, Sara
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Hets mot folkgrupp?: En retorisk och semiotisk studie av Sverigedemokraternas valfilm 20102011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 40.
    Anghammar, Jonas
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Nya medier möter gamla radion: Publikmedverkan i public service-radion nu och då2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur publikmedverkan förändrats i public service-radion i och med digitaliseringen. Publikmedverkan ska undersökas ur flera aspekter men med ett särskilt fokus på nya medieformer.

    Teori: Då en enskild relevant teori saknas för området publikmedverkan inom public service-radion har tidigare forskning från flera närliggande områden sammanställts i en för uppsatsens syfte unik analysmodell. Denna modell konceptualiserar infrastrukturen för publikmedverkan i public service-radion. Den beskriver hur den tekniska utvecklingen och public service-uppdraget påverkar publikmedverkan och att det främst är nya medier som används för publikmedverkan.

    Metod: Uppsatsens empiriska undersökning består av en kvantitativ innehållsanalys som mäter utrymmet för publikmedverkan (mängd publikgenererat innehåll i sändning och antal uppmaningar till publikmedverkan) samt vilka medieformer som används för publikmedverkan vid två tillfällen. Undersökningen består av 20 sändningstimmar 1995 och 20 sändningstimmar 2010, jämnt fördelade mellan radiokanalerna P1 och P3.

    Resultat: Den empiriska undersökningen visar att utrymmet för publikmedverkan har ökat i och med digitaliseringen. Publikmedverkan har även blivit mer kvalitativ, mer spridd över olika ämnen och fått hela programformer som bygger på publikmedverkan. Det visar sig också att public service-uppdraget har en större roll att spela i denna utveckling än digitaliseringens tekniska möjligheter. De nya medierna används nämligen inte i den utsträckning som analysmodellen påvisade. Det förekommer användning av nya medier vilket visar på att public service-radion medvetet förändrar medieformerna för publikmedverkan och det påverkar i sin tur kommunikationen mellan radion och publiken. Det mest använda mediet är dock telefonen som procentuellt ökade användarmässigt mellan mätåren 1995 och 2010. Detta förmodligen på grund av public service-uppdraget och mediets dialogfokuserade utformning.

    Nyckelord: Publikmedverkan, interaktion, public service, radiojournalistik, nya medier

  • 41.
    Angulo, Julio
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT. Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Designing for Usable Privacy and Transparency in Digital Transactions2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    People engage with multiple online services and carry out a range of different digital transactions with these services. Registering an account, sharing content in social networks, or requesting products or services online are a few examples of such digital transactions. With every transaction, people take decisions and make disclosures of personal data. Despite the possible benefits of collecting data about a person or a group of people, massive collection and aggregation of personal data carries a series of privacy and security implications which can ultimately result in a threat to people's dignity, their finances, and many other aspects of their lives. For this reason, privacy and transparency enhancing technologies are being developed to help people protect their privacy and personal data online. However, some of these technologies are usually hard to understand, difficult to use, and get in the way of people's momentary goals.

    The objective of this thesis is to explore, and iteratively improve, the usability and user experience provided by novel privacy and transparency technologies. To this end, it compiles a series of case studies that address identified issues of usable privacy and transparency at four stages of a digital transaction, namely the information, agreement, fulfilment and after-sales stages. These studies contribute with a better understanding of the human-factors and design requirements that are necessary for creating user-friendly tools that can help people to protect their privacy and to control their personal information on the Internet.

  • 42.
    Angulo, Julio
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för informatik och projektledning. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Users as Prosumers of PETs: The Challenge of Involving Users in the Creation of Privacy Enhancing Technologies2013Ingår i: Frameworks of IT Prosumption for Business Development / [ed] Małgorzata Pańkowska, IGI Global, 2013, s. 178-199Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Frequent contact with online businesses requires Internet users to distribute large amounts of personal information. This spreading of users’ information through different Websites can eventually lead to increased probabilities for identity theft, profiling and linkability attacks, as well as other harmful consequences. Methods and tools for securing people’s online activities and protecting their privacy on the Internet, called Privacy Enhancing Technologies (PETs), are being designed and developed. However, these technologies are often perceived as complicated and obtrusive by users who are not privacy aware or are not computer or technology savvy. This chapter explores the way in which users’ involvement has been considered during the development process of PETs and argues that more democratic approaches of user involvement and data handling practices are needed. It advocates towards an approach in which people are not only seen as consumers of privacy and security technologies, but where they can play a role as the producers of ideas and sources of inspiration for the development of usable PETs that meet their actual privacy needs and concerns.

  • 43.
    Angulo, Julio
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för informatik och projektledning. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Ortlieb, Martin
    Google.
    “WTH..!?!” Experiences, reactions, and expectations related to online privacy panic situationsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Angulo, Julio
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för informatik och projektledning. Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Centrum för HumanIT.
    Wästlund, Erik
    Johan, Högberg
    What Would It Take for You to Tell Your Secrets to a Cloud?: Studying decision factors when disclosing information to cloud services2014Ingår i: Secure IT Systems: 19th Nordic Conference, NordSec 2014, Tromsø, Norway, October 15-17, 2014, Proceedings, Springer, 2014, Vol. 8788, s. 129-145Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We investigate the end users’ behaviours and attitudes with regards to the control they place in the personal information that they disclose to cloud storage services. Three controlled experiments were carried out to study the influence in users’ decisions to retain or surrender control over their personal information depending on different factors. The results of these experiments reveal, among other things, the users’ willingness to surrender control over personal information that is perceived as non-sensitive in exchange for valuable rewards, and that users would value the possibility of knowing and controlling the parties who are granted access to their data in the cloud. Based on the results from the experiments we provide implications for the design of end-user tools that can promote transparency and accountability in cloud computing environments.

  • 45.
    Apell, Lisa
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Johansson, Josefin
    Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Den goda webbplatsen: – en undersökning om användbarhet med fokus på liseberg.se2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Användbarhet är ett sätt att studera hur bra en webbplats är vilket är vad vår undersökning bygger på. På uppdrag av Liseberg har vi som syfte att ta reda på om deras webbplats liseberg.se är bra ur ett användbarhetsperspektiv. Vårt sätt att genomföra detta grundar sig på en kvalitativ studie genom observationer och efterföljande intervjuer med ett antal testdeltagare. I framtagning av metodverktyg så har vi utgått från teoriernas beskrivning av användbarhetstest och vi har även använt teorierna för att kunna reflektera kring och utläsa resultat från undersökningar. För att kunna få störst användning av teorierna har vi sammanställt en ram med viktiga begrepp som beskriver användbarhet på ett strukturerat och konkret sätt. Dessa begrepp fungerar som utgångspunkt för vår datainsamling. I observationer och efterföljande intervjuer framkommer vissa användbarhetsproblem med liseberg.se. Dessa resultat analyseras sedan utifrån teorier och vår egen förståelse i ämnet. Sammanfattningsvis beskrivs vad som bör reflekteras kring och förändras på en webbplats, med liseberg.se som exempel. Vi vill visa vad som utgör den goda webbplatsen.

  • 46.
    Arnegård, Johan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm.
    Sandell, Klas
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Outdoor recreation in times of change2012Ingår i: Outdoor Recreation in Change - current knowledge and future challenges: Proceedings of the 6th InternationalConference on Monitoring and Management of Visitors in Recreational and Protected Areas / [ed] Peter Fredman, Marie Stenseke, Hanna Liljendahl, Anders Mossing and Daniel Laven, 2012, s. 110-111Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 47.
    Aronsson, Lars
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Braunerhielm, Lotta
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Grundel, Ida
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Hagsmo, Leena
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Värmlänningarnas kulturella landskap2012Ingår i: Värmländska landskap: Politik, Ekonomi, Samhälle, Kultur, Medier / [ed] Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell, Karlstad: Karlstad University Press, 2012, 1, s. 293-321Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 48. Axelsson, Helena
    Vad är Media Literacy?: Om debatten kring ett begrepp under uppbyggnad2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 49.
    Baguma, Rehema
    et al.
    Makerere University, Uganda.
    Pettersson, John SörenKarlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Proceedings of the 6th International Conference on M4D Mobile Communication Technology for Development: M4D 2018, 15-16 November 2018, Kampala, Uganda2018Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 50. Bakardjieva, Maria
    et al.
    Svensson, Jakob
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap.
    Skoric, Marko
    Digital Citizenship and Activism: Questions of Power and Participation Online2012Ingår i: JeDEM eJournal of eDemocracy, ISSN 2075-9517, Vol. 4, nr 1, s. i-ivArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
1234567 1 - 50 av 1332
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf