Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1083
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aarflot, Johan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Lundell, Max
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Självkörande fordon i stadsrummet?: En studie om självkörande fordons påverkan på individ, mobilitet och planering med fokus på Göteborg Stad2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Självkörande bilar betraktas ofta som nästa steg i utvecklingen av bilen och som en del av det autonoma samhället. Bilproducenter världen över menar att vi kan se självkörande fordon så snart som år 2020 och trycker på både forskning och utveckling av självkörande fordon. Beroende på vilken grad av automatisering och hur politiken tillåter självkörande fordon att inträda i samhället, väcker detta frågor som är viktiga att studera. Vem ska äga självkörande fordon? Vilka kommer att köra självkörande fordon? Kommer det att planeras självkörande fordon? Kommer individens rörelsemönster att ändras? I så fall, hur?

     

    I den här studien försöker vi svara på några av dessa frågor genom att undersöka vad bilen inneburit för individens mobilitet i historien och vad självkörande fordon skulle kunna förändra in i framtiden. Vi ställer oss även frågan om självkörande fordon kommer att påverka planeringen av stadsrummet. Studiens teoretiska referensram utgörs av tidigare forskning och teorier som berör mobiliteten, bilismen och planeringen. Metoden är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier. En intervju gjordes med en respondent från Göteborgs Stad och två stycken intervjuer gjordes Trafikverket. Dokumentstudien utgår ifrån VTI, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Alla de olika myndigheterna har en betydelsefull roll i implementeringen av självkörande fordon och intervjuguiden utgår ifrån de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskningen.    

     

    I studiens slutsats kommer vi fram till att självkörande fordon påverkar planeringen av stadsrummet, men inte i den stora mån vi först trodde. Planeringen av självkörande fordon kan troligtvis främst ske utanför redan etablerade områden och främst när det planeras nytt. Vi kom även fram till att självkörande fordon kan komma att ändra mobiliteteten hos den urbana individen eftersom självkörande fordon har potentialen att erbjuda fler val av rörelse av rörelse och därmed öka tillgängligheten i stadsrummet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abascal, Angela
    et al.
    University of Navarra, Spain.
    Vanhuysse, Sabine
    Université libre de Bruxelles, Belgium.
    Grippa, Taïs
    Université libre de Bruxelles, Belgium.
    Rodriguez-Carreño, Ignacio
    University of Navarra, Spain.
    Georganos, Stefanos
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Wang, Jiong
    University of Twente, Netherlands.
    Kuffer, Monika
    University of Twente, Netherlands.
    Martinez-Diez, Pablo
    300.000 Km/s, Barcelona, Spain.
    Santamaria-Varas, Mar
    300.000 Km/s, Barcelona, Spain.
    Wolff, Eleonore
    Université libre de Bruxelles, Belgium.
    AI perceives like a local: predicting citizen deprivation perception using satellite imagery2024Ingår i: npj Urban Sustainability, E-ISSN 2661-8001, Vol. 4, nr 1, artikel-id 20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Deprived urban areas, commonly referred to as ‘slums,’ are the consequence of unprecedented urbanisation. Previous studies have highlighted the potential of Artificial Intelligence (AI) and Earth Observation (EO) in capturing physical aspects of urban deprivation. However, little research has explored AI’s ability to predict how locals perceive deprivation. This research aims to develop a method to predict citizens’ perception of deprivation using satellite imagery, citizen science, and AI. A deprivation perception score was computed from slum-citizens’ votes. Then, AI was used to model this score, and results indicate that it can effectively predict perception, with deep learning outperforming conventional machine learning. By leveraging AI and EO, policymakers can comprehend the underlying patterns of urban deprivation, enabling targeted interventions based on citizens’ needs. As over a quarter of the global urban population resides in slums, this tool can help prioritise citizens’ requirements, providing evidence for implementing urban upgrading policies aligned with SDG-11.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abdirizak, Ahmed
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Talic, Alemdina
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Stigmatiserade och priviligierade platser.: En komparativ studie av (o)trygghet och fysisk planering i Tensta och Djursholm2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 4.
    Adams, Paul C.
    et al.
    University of Texas at Austin, USA.
    Jansson, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Postdigital Territoriality: Disentangling from Digital Media as a Return to Place2023Ingår i: Annals of the American Association of Geographers, ISSN 2469-4452, E-ISSN 2469-4460, Vol. 113, nr 3, s. 658-674Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    People adopt geographical strategies to distance themselves from digital sociality. Rather than merely turning off devices, they engage in a broader, more durable project of disentangling. This effort responds to the homogenizing, standardizing forces of connective media and their coercive entanglements: socially normalized routines of personal media use, hybridizations of human agency with communication technologies, and digitally mediated activities that generate predictive and prescriptive products. Geographical attention to disentangling is merited by the fact that it comes in local variants and brings questions of place and human territoriality back onto the agenda in significantly new ways as part of a postdigital territoriality. We offer two vignettes revealing place's role as protective, with its territoriality drawing a line around the self. We argue that postdigital territoriality inevitably reflects a differentiated terrain of gender, income, profession, and other elements of positionality.

  • 5.
    Adib Hasso, Naser
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Wallman, Oscar
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Lek för alla sinnen: En studie av hur lekplatser i urbana miljöer kan anpassas för barn med synnedsättning2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    Urbanization and densification are growing city populations at the same time as private backyards and green areas are diminished. Consequently, public playgrounds are becoming more important for providing children with opportunities for outdoor play in urban environments. Access to outdoor play promotes children’s development and improves their social, physical and psychological health. The children’s right to play in the city is however far from guaranteed. Urban planning is often dominated by adult perspectives, prioritizing their needs and wants above all else. For children with disabilities the access to spaces within public realms and playgrounds in urban environments is even more limited. 

    This study aims to explore the experiences of children with visual impairments regarding public playgrounds and to analyze opportunities for improvements to their access to and use of these playgrounds. Additionally, the goal is for the study’s results to contribute to a usable matrix for accessibility adaptation for children with visual impairments. To achieve this, the study utilized interviews and field observations conducted together with children with visual impairments and their parents in Karlstad and students with visual impairments and teachers at Ekeskolan in Örebro. During these interviews and field observations children with visual impairments, their parents and teachers shared their experiences and opinions on what is required of public playgrounds in urban environments. Finally, site audits to five public playgrounds in Stockholm city and two public playgrounds in Örebro were conducted to complement the results from the main interviews and field observations of the study. 

    The result of the study indicates that public playgrounds in urban environments need further adaptation to be accessible to children with visual impairments. The playgrounds exhibited a lack of opportunity for children with visual impairments to move and play freely. Furthermore, the playgrounds lacked provisions for utilizing tactile and auditory senses for orientation within the playgrounds and the use of play equipment. In consultation with the study’s respondents and participants, we crated suggestions and recommendations for how accessibility around and within public playgrounds can be improved for children with visual impairments. Of the measures identified, three stand out as particularly effective: improvements in color contrasts on play environments and play equipment, the inclusion of auditory resources and auditory play and tactile markings on paths to and within playgrounds. It is the conclusion of this study that accessibility adaptation of public playgrounds in urban environments for children with visual impairments cannot be achieved without the participation of the children themselves. The process requires continuous consultation with children with visual impairments and their parents to find specialized yet effective solutions that can accommodate all children regardless of disabilities. 

    Keywords: Right to the city, children’s right to play, children with visual impairments, accessibility, public playgrounds in urban environments

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Agnemyr, Helena
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för forskning om regional utveckling.
    Dahlgren, Bengt
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för forskning om regional utveckling.
    Gör Vågen!: Samhällsentreprenörskap med värmländska förtecken2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten handlar om samhällsentreprenörskap med värmländska förtecken. Idén om samhällsentreprenörer ges i rapporten sammanhang och perspektiv i en diskussion om tidsandan. Rapporten handlar både om teori och praktik. Den bygger på litteraturstudier och på samtal och dialoger med forskare, regionala aktörer och inte minst värmländska samhällsentreprenörer.

    Rapportens rubrik har hämtas från ett återberättande av ett möte om vad regeringen tänkte göra för näringslivet. Det förlösande svaret på en avslutande fråga om vad regeringen borde göra blev ”Gör vågen!”. Anekdoten berättades vid en av de två workshopar med värmländska samhällsentreprenörer som genomfördes under arbetet med rapporten.

    Tankar om samhällsentreprenörskapet syfte och sammanhang eller dess själ och djupare mening kan möjligen sammanfattas i två dikter av Tage Danielsson, nämligen;

    För den trötta samhällskroppen, vore kanske bästa boten, ifall tankarna från toppen kom från roten

    Och

    En droppe i livets älv har ingen kraft att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe. Hjälp till att hålla de andra oppe!

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Gör Vågen!
  • 7.
    Ahlstedt, Carin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Ivarsson, Lénie
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Seniorboende: Planeringsförutsättningar i Karlstads kommuns ytterområden2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 8.
    Ahmed, Shire
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    El-Henaidy, Basel
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Studieupplevelsen under Covid-19 pandemin: En intervjustudie med studenter av distansutbildning under covid-19 pandemin.2022Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som en konsekvens av covid-19 pandemin publicerade Folkhälsomyndigheten, den 15 mars 2020, rekommendationer som uppmanades samtliga utbildningssäten i Sverige att övergå till distansutbildning för att förhindra spridningen av viruset. Eftersom utbildning är en av flera grundförutsättningar inom samhällsutvecklingen, blir en hållbar etablering av digitala verktyg inom utbildningen en avgörande faktor under en global pandemi. Som ett resultat av detta har undersökningen som syfte att granska hur Karlstads universitets studenter har upplevt distansundervisningen under covid-19 pandemin och de upplevelserna av en obligatorisk distansundervisning. Undersökningen har ett kvalitativ förhållningssätts med fem kvalitativa intervjuer som är underlag för Karlstads universitets studenters upplevelser på distanslärande under covid-19 pandemin. 

    Resultatet av undersökningen antyder på att distansundervisningen under covid-19 pandemin har varit utmanande för Karlstads universitets studenters psykiska välmående, samt att det finns ett behov att öka med mer insatser för att motarbeta social isolering vid en distansutbildning. Samt framförs det även i undersökningen att distansundervisningen har underlättat för utbildning i dess flexibilitet. Detta har resulterat att distansundervisningen under covid-19 pandemin har bidragit negativt till sociala faktorer, men dess flexibla användning i vardagslivet har möjliggjort för vidareutveckling i takt med den samhälleliga digitala utveckling. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Akyol, Malin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    En lekplats för alla: En fältstudie om tillgänglighet för funktionshindrade barn på lekplatser2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lekplatser är inte framträdande i kulturgeografisk forskning om rum, platser, tillgänglighet, inkludering/exkludering, med mera. Lekplatser är ”bortglömda”. Lekplatser utgör en viktig del i barns utveckling, även för barn med funktionsnedsättningar. Syftet med arbetet är att visa hur viktigt tillgänglighet på lekplatser är för barn, samt observera över hur lekplatsers tillgänglighet ser ut idag och hur det kan förbättras med anpassningar för att skapa tillgängliga lekplatser för funktionshindrade barn. För att besvara studiens syfte  har en intervju med Karlstads kommun och åta observationer genomförts.

     

    För att skapa ett hållbart arbete, som även är socialt hållbart, bör både kommunen och plan- och bygglagen tänka större och strikt. Att skapa en mångfald i samhället som skapar inkludering och inte diskriminering. Lekplatser ska vara för alla, fler lekytor och redskap som är tillgängliga och användbara. Slutsatsen med denna studie visar att Karlstad kommun samt plan- och bygglagen har grunder till ett bättre arbete inom tillgänglighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 10.
    AL RADAIDEH, PERNILLA
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    En resa i turismen: Jämförande text- och bildtolkning av två värmländska turistbroschyrer2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    This Swedish essay deals with a study of two tourist brochures of Värmland from two different years, 2005 and 2007. The purpose is to examine what their differences and similarities are through a comparison. My focus is put on what tourist categories the brochures mainly turn to. I want to se if they turn to all tourists or if they lean towards a special group of people.

    To guide me I have used both textual and picture interpretation.

    I have created my own tourist categorization as a tool for my study, named The matter tourist-related categorization. It contains six categories which all have some common denominator where tourists will fit in.

    The result shows that all tourist categories are mentioned even if some are more frequently mentioned than others.

    Key words: Tourism, brochures, categorization, interpretation, nature and culture.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Albrecht, Moritz
    et al.
    University Eastern Finland, FIN .
    Grundel, Ida
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013). Linköping University.
    Morales, Diana
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Regional bioeconomies: public finance and sustainable policy narratives2021Ingår i: Geografiska Annaler. Series B, Human Geography, ISSN 0435-3684, E-ISSN 1468-0467, Vol. 103, nr 2, s. 116-132Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Regional bioeconomies promote sustainable, regional economies under the auspices of EU green growth policies. Combining prospects of rural rejuvenation, sustainability and innovation, they are employed to address climate change, societal challenges, and often benefit from substantial public funds. Yet, despite public finance's key role for bio-based transitions and (regional) bioeconomies, it has received little academic attention. Framed by conceptualisations on greening finance and (sustainable) policy narratives, this paper evaluates the public finance processes of three spatially variegated regional bioeconomy developments in Europe (Finland, Sweden, Spain). It provides empirical accounts from the case study sites and contrasts their public finance narratives with sustainable bioeconomy policy trajectories employed in EU policy promotion and benchmarking. This critical questioning of the current representations of regional bioeconomies in public finance narratives portrays a problematic mismatch between the dominant selective economic features and wider EU policy aims, particularly in relation to sustainability. Accompanied by the neglect of decisive local features in these benchmarking narratives, they promote a sustainably and spatially unreflective path forward for bioeconomy policy learning and development.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12. Aleskog, Oscar
    Stadsvandring på Sundsta: En studie om stadsvandring i pedagogiskt syfte2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 13.
    Ali, Lanya
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Migration från landsbygd till storstäder: En studie av ungas flytt från Rättvik2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 14.
    Almqvist, Johan
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Nilsson, Anton
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Konsten att sälja en plats: En fallstudie om Karlskoga kommuns platsmarknadsföring2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I takt med övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle förändrades platsmarknadsföringens praktik. Faktorer som ökad globalisering och större rörlighet av varor och tjänster har lett till en ny konkurrenssituation länder, städer, regioner och kommuner emellan. Platsmarknadsföring har blivit ett viktigt verktyg inom den lokala politiken för att främja ekonomisk tillväxt och utveckling på liknande sätt som inom näringslivet. Samtidigt har utvecklingen från government till governance fått till följd att offentliga och privata aktörer i allt större utsträckning börjat samverka med varandra. En konsekvens av det är att platsmarknadsföring börjat följa en marknadsföringslogik snarare än en demokratisk logik. Utifrån en demokratisk synvinkel är detta problematiskt, medborgare har förlorat insyn och inflytande och kommuner har börjat gå mot en allt mer avpolitiserad utveckling.

    Syftet med denna fallstudie är att belysa, undersöka och analysera hur platsmarknadsföring i det postpolitiska samhället kommit att styras av en marknadsföringslogik snarare än en demokratisk logik i en mindre kommun, i detta fall Karlskoga. Utifrån denna grund syftar studien också till att få en ökad förståelse för hur kommunen säkerställer invånarnas demokratiska rätt till insyn och delaktighet i platsmarknadsföringsprocessen. Metoden som legat till grund för studien är kvalitativ, då vi velat undersöka Karlskoga kommuns arbete med platsmarknadsföring på djupet. Vårt empiriska underlag till studien består av dokumentanalys och en semistrukturerad intervju.

    Resultatet av studien visar att Karlskoga arbetar brett med sin platsmarknadsföring och i tät samverkan med näringslivet vilket fått som följd att invånarnas demokratiska rättigheter riskerar att försämras. Samtidigt som kommunen är medveten om dessa problem och säger sig aktivt arbeta för att förhindra denna utveckling saknas det dock konkreta åtgärder för att stärka invånarnas demokratiska rättigheter när det kommer till kommunens platsmarknadsföring.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 15.
    Almssad, Asaad
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Almusaed, Amjad
    Jönköping University.
    Blending Human Ware with Software and Hardware in the Design of Smart Cities2022Ingår i: Sustainable Smart Cities - A Vision for Tomorrow / [ed] Amjad almusaed; Asaad Almssad, UK: InTech, 2022Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sustainable innovation entails realizing society-oriented value creation in an environment-friendly manner. A smart city can be viewed as a holistic paradigm that avails of state-of-the-art information and communication technologies (ICTs, in other words) to advance the so-called “Internet of Things.” This aids the management of urban processes and improves the quality of life for the citizens. Smart cities are bound to keep getting “smarter” as the ICTs keep developing. While the technological factor represented by the IoT, augmented and virtual reality, artificial intelligence, urban digital twinning, cloud computing, and mobile Internet is a driving factor unarguably, innovation in urban ecology is a vital socio-economic factor that will spur the transformation of urban areas in the world to smart cities. In this chapter, the authors answer the “what,” how, and “who,” so to say, of the paradigm—smart cities—with real-life examples and a case study. They emphasize the importance of human ware and remind readers that technology—the all-encompassing Internet of Things with its infantry of cameras, sensors, and electronic devices—though powerful, is a humble servant in the service of the inhabitants of a smart city.

  • 16.
    Almstedt, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Kulturgeografi.
    Brouder, Patrick
    Karlsson, Svante
    Umeå universitet, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Lundmark, Linda
    Umeå universitet, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.
    Beyond Post-productivism: From Rural Policy Discource to Rural Diversity2014Ingår i: European Countryside, E-ISSN 1803-8417, Vol. 6, nr 4, s. 297-306Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There has been a strong discourse in public policy aimed at transforming rural places from venues of primary production into truly diverse socioeconomic landscapes. Yet conceptualisations of the rural as envisioned in the policy and politics of the ‘new economy’ often prove to be elusive on the ground. However, post-productive activity in rural areas has become a major focus for rural studies scholars. This paper investigates the ideas of post-productivism in the existing literature, and argues for a holistic understanding of post-productivism as an idea and political ambition rather than an imperative and irreversible change of rural economic activity. The purpose of the study is to make clear the division between post-productivism and the related concepts of post-production and post-productive activities in order to better understand processes of rural change in relation to different geographical contexts. It is argued that post-productivism as a concept stands apart from de facto post-production and alternative concepts such as multifunctionality and should be regarded as part of broader regional development discourses. The paper outlines several important fields in which post-productivism is a necessary component for rural transformation and development. While it is not always easily captured in indicators or empirical studies in rural locations, post- productivism exists at the level of discourse and planning and thus has real effects on the ground. The paper concludes by offering suggestions on how to apply the concepts of post-productivism, post-production and multifunctionality in future studies. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Andersson, Fredrik
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Tågförbindelsen Karlstad-Oslo: En tillgänglighets fråga2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen behandlar regionförstoring med fokus på tågförbindelsen mellan Karlstad och Oslo. Tågförbindelsen mellan Karlstad och Oslo öppnades upp i början av 2007 efter att ha varit stängd i över två år.

    Syftet som uppsatsen haft är:

    ”Att granska de politiska beslut och argument som låg bakom beslutet att återinföra tågförbindelsen samt att undersöka på vilket sätt den brukas idag gällande arbetspendling, privatresor och på vilket sätt tågförbindelsen mellan Karlstad och Oslo kan bidragit till regionalutvecklingen, regionförstoring och skapandet av en större arbetsmarknad”.

    Frågeställningarna som ställdes i studien var:

    1. Vilka är de politiska och ekonomiska argumenten för att återinföra tågförbindelsen?

    2. Med vilket syfte färdas resenärerna idag med tågförbindelsen mellan Karlstad och Oslo?

    3. Har tågförbindelsen bidragit till en regionförstoring?

    För att samla in data har en intervju skett med Lars Bull som är VD för ”Värmlands trafik AB” , Lars Bull var en av de ledande i projektet att öppna upp tågförbindelsen. Det genomfördes en reseundersökning av passagerarna ombord på en av avgångarna. Som främst inriktades på att undersöka varför de åkte med tågförbindelsen (ex arbetspendling, inköp, besök av släkt och vänner) samt hur ofta de brukade förbindelsen. Resultat av undersökningen pekar på att förbindelsen inte brukas för arbetspendling samt att den inte är avsedd för det, utan den är mer som ett bidrag till en ökad tillgänglighet till Osloregionen, vilket även var det huvudargument för återuppöppnandet av förbindelsen.

  • 18.
    Andersson, Hanna
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Berntsson, Louise
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Samhällets synliga och osynliga hinder: En kvalitativ studie om tillgängligheten i Karlstad2020Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett tillgängligt samhälle innebär att alla individer är inkluderade och ska ha samma rättigheter. Trots direktiv och mål som satts upp för flera år sedan angående anpassningar och tillgänglighet för att samhället ska kunna vara till för alla så finns fortfarande brister som försvårar flera människors vardag. Denna studie undersöker skillnader på tillgänglighetsanpassningar i Karlstad. Undersökningen består av två huvudkategorier som ansetts vara viktiga delar i människors vardag. Undersökningen gjordes genom en kvalitativ intervju där intervjun presenterades utifrån kategorierna: Livsmedelsbutiker som representerar livsmedelstillgång samt resecentrum som innefattar buss- och tågstationen som representerar möjligheten att kunna resa. Resultaten har analyserats och jämförts med varandra och befintlig litteratur om ämnet. Den empiriska datan samlades in genom en intervju med en representant från Funktionsrätt Värmland. På grund av den rådande coronapandemin blev möjligheterna för personligt möte mer begränsat, därav utfördes intervjun via telefon. Undersökningen gjordes också genom observationer på de utvalda platserna för en närmare insikt i hur lätt det är att orientera sig och ta sig fram. Utifrån undersökningarna kom det att bli möjligt att fastslå om livsmedelsbutikerna samt buss- och tågstationen var tillräckligt anpassade för att alla ska kunna ta sig fram och vara inkluderade i, samt vad som skulle behöva tillgänglighetsanpassas och förbättras. Utifrån intervjun och observationerna kunde en slutsats dras om empirin stämde överens med de befintliga teorier som tagits upp i studiens början. Frågeställningarna kunde besvaras utifrån den insamlade empirin som i sin tur kunde knytas samman med den befintliga teorin.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 19.
    Andersson, Hanna
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Helgesson, Elin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Att få cykeln att rulla året om: En fallstudie av Karlstads kommuns cykelplanering2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är att studera hur det planeras för cykel i staden och hur cyklande kan bli ett merattraktivt alternativ för stadens invånare. Detta gjordes med fokus på Karlstad, men ocksågenom lärdomar från andra exempel. Studien uppnådde sitt syfte med hjälp av de tvåfrågeställningarna Hur planeras det för ökat cyklande i Karlstad kommun idag? samt Vilkenpotential finns att öka andelen cyklande i kommunen?Som verktyg för att besvara frågeställningarna används de fyra teoretiska begreppen hållbarmobilitet, jämställd planering, trygghet samt radikala lösningar. Studien har en kvalitativmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna sker med sju invånare i Karlstadskommun där kravet för att intervjuas är att äga en cykel och använda den allt från någon gångper år till flera gånger i veckan, samt med tre tjänstepersoner på Karlstads kommun.Resultatet visar att de tillfrågade invånarna har en blandad uppfattning omcykelmöjligheterna i Karlstad. Vissa anser att det duger som det är, men om de får önskafinns ändå förbättringspotential, andra anser att de behöver bättre förutsättningar för att väljacykeln i större utsträckning än de gör i nuläget.Slutsatsen visar på att det idag planeras för attraktiva cykelbanor genom att ha trygghet iåtanke. Det görs främst i samband med ombyggnation eller nybyggnation av områden. För attbidra till ökat cyklande har de stort fokus på snöröjningen under vinterhalvåret. Slutsatsenvisar även att Karlstad kan öka cyklandet genom förbättrad cykelinfrastruktur och mermarkeringar och skyltar. Cyklandet kan även öka med hjälp av vissa radikala lösningar somuppvärmda cykelbanor, skyddade cykelbanor och cykelhiss. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    ARKIVFIL
  • 20.
    Andersson, Ida
    et al.
    Örebro Universitet.
    Grundel, Ida
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Regional policy mobilities: Shaping and reshaping bioeconomy policies in Värmland and Västerbotten, Sweden2021Ingår i: Geoforum, ISSN 0016-7185, E-ISSN 1872-9398, Vol. 121, s. 142-151Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Interest has grown over recent years in policy programs targeting a green, bio-based economy. In the European Union, the European Commission promotes the development of bioeconomy policy and encourages the use of biomass and waste for industrial purposes. Alongside these technical dimensions, European bioeconomy policy also promotes knowledge sharing, learning from others, and so-called ‘best practice’. Consequently, many European places and policymakers that have committed to developing a bio-based economy are now sharing their positive policy experiences. However, sharing ‘best practice’ for green economy policy programs has sometimes been described as producing oversimplified views of complex climate issues. Despite such criticisms, policymakers continue to search for and share bioeconomy policy ‘best practice’. This paper explores the development of bioeconomy policy with a focus on shareability and dissemination of ‘best practice’ in two Swedish regions, Värmland and Västerbotten. Herein, we adopt the conceptual underpinnings of urban policy mobilities to explain green policymaking, and more specifically bioeconomy policy development on a regional scale. So far, policy mobilities research has had a primarily urban focus, whereas this paper provides valuable insights into how these processes take place within regional and more peripheral settings. Thus, we seek to understand the role of ‘best practice’ in the development of regional bioeconomy policies and which elements of these policies are promoted as transferable elsewhere.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Andersson, Jennifer
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Aronsson, Josefine
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Slånmark, Lois
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Wellnessturism: En väglednning för befintliga och framtida företagare - med fokus på upplevelsekoncept i korrelation till konsumentens mentala och fysiska välmående2016Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka hur företag inom wellnessresebranschen använder sig av konsumenters ökade intresse för hälsa och välmående i utvecklingen av sina koncept. Till studien har tre wellnessföretag av olika storlek och etablering på marknaden intervjuats, två företag med inriktning på fysisk träning och ett företag med fokus mot det mentala välmåendet som utöver exempelvis yoga och mindfulness. De tre företagen jämförs med varandra för att undersöka hur företagens koncept är uppbyggda, detta för att lyfta fram utvecklingsområden för framtida och befintliga företag. Studien fördjupar sig i att undersöka om företagen arbetar utefter WHO:s grundläggande kriterier för fullständig hälsa, där fysiskt, mentalt och socialt är aspekter som måste tas i beaktning. De teoretiska utgångspunkterna kommer vara två modeller från Pine & Gilmores, utvecklingstrappa för att bli unik samt upplevelsernas fyra världar för att undersöka om företagen erbjuder en komplett upplevelse. Som en slutsats visade undersökningen bland annat att wellnessföretagen arbetade med upplevelser som de själva anser är unika. Dock kan upplevelser diskuteras eftersom begreppet är något som kan tolkas individuellt utifrån differentierade aspekter. De intervjuade företagens koncept passar alla in i Fernströms modell upplevelsernas fyra världar, en modell som redogör för hur kompletta upplevelser skapas. Företagen ansåg att fysisk träning har inverkan på de mentala aspekterna vilket naturligt resulterar i ett fulländat välmående. Den mentala träningen ansåg företaget ha inverkan på kroppen fysiskt eftersom ett lugnt och harmoniskt sinne resulterade en välbalanserad kropp. Företagen ansåg att det mentala och det fysiska välmåendet kan ses som en helhet, ett levande kretslopp som har inverkan på vardera del.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Andersson, Joel
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Nilsson, Adam
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Samverkan för den goda staden: En studie om samverkan i planprocessens tidiga skeden mellan kommun och Trafikverket2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samverkan mellan Trafikverket och kommunen i styrningen av rummet är vad som studeras i denna uppsats. Dessa två aktörers makt och ansvar i den övergripande samhällsutvecklingen ses som stort, varför samverkan mellan dessa aktörer är intressant att undersöka. En central utgångspunkt i studien är att målet med samhällsplanering är den goda staden. Trafikverkets interna styrdokument Etablera samverkan, vars riktlinjer ämnar öka graden av samverkan mellan Trafikverket och Sveriges kommuner i samhällsplaneringsprocessens tidiga skeden med hjälp av överenskommelser, utgör initiativet till detta uppsatsämne.

    Överenskommelser om samverkan är sedan tidigare etablerade i Trafikverkets Region Mitt och när implementering av samverkansöverenskommelser bedrivs aktivt på nationell nivå inom Trafikverket blir utvärderingen av dessa överenskommelser viktig. Genom kvalitativa intervjuer med informanter som arbetar utifrån skilda samverkansformer, samt innehållsanalys av centrala dokument, skapas en bild av samverkan mellan dessa aktörer. Studien syftar till att undersöka vilka attityder och roller som styr förutsättningar för aktörerna att samverka i tidiga skeden, samt hur en överenskommelse om samverkan påverkar dessa attityder och roller.

    Syftet uppnås genom tre frågeställningar:

    • Hur yttrar sig attityder hos respektive aktör kring samverkan och överenskommelser som reglerar samverkan?
    • Hur kan samverkansprocessen påverkas av överenskommelser?
    • Vilka olika roller har de två aktörerna i samhällsutvecklingen och hur yttrar det sig när de ska samverka i styrningen av rummet?

    Utifrån en socialkonstruktivistisk ansats och med en bakgrund i kulturgeografiskt rumsperspektiv, nyliberal governance samt kommunikativ planeringsteori besvaras dessa frågeställningar. Resultatet visar på ett stort förtroende för dialogbaserad samverkan som har potential att föda förståelse och enighet. Resultatet visar att överenskommelser tillför ett antal värden till samverkan som samtliga informanter ser som positiva. Resultatet visar även att kommunen och Trafikverket har olika roller i samhällsutvecklingen. De arbetar på olika skalor och med olika, om än liknande, mål. När dessa aktörer samverkar tydliggörs deras skilda uppdrag och roller. Att motsättningar och meningsskiljaktigheter finns upplevs som en naturlig del i samverkansprocessen och samverkan kan ses som ett gemensamt antagande att utifrån respektive parts uppdrag och roller, gemensamt bygga den goda staden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samverkan för den goda staden
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 23.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Fält, Elliott
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Pandemins påverkan på fjällturismen och berörda orters tillväxt: En undersökning om hur pandemins effekter på samhället påverkade fjällturismen och turistorternas utveckling2023Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syffte är att undersöka hur pandemin har påverkat utvecklingen av poppulära fjälorter, specifikt Åre och Funnäsfjällen, samt hur rörelse- och flyttmönster har sett ut på dessa orter till föld av pandemin. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Andersson, Kristofer
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för forskning om regional utveckling.
    Hagsmo, Leena
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för forskning om regional utveckling.
    Hofer, Andreas
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för forskning om regional utveckling.
    Rydin, Åsa
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för forskning om regional utveckling.
    Westlindh, Sara
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för forskning om regional utveckling.
    Ransäters hembygdsgård: Bevara och/eller utveckla?2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Andersson, Kristofer
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för forskning om regional utveckling.
    Hofer, Andreas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för forskning om regional utveckling.
    Evenemang med spinn!: En utvärdering av Uddeholm Swedish Rally 20052005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Uddeholm Swedish Rally är ett anrikt rally som utvecklats till att bli ett stort evenemang och del av en internationell rallytävling med hög status. Tävlingen lockar stora skaror svenska och utländska besökare vilket har ekonomisk betydelse för regionen. Genom högre kunskap om tävlingen och dess effekter finns förutsättningar för ett i framtiden än bättre evenemang och fortsatt viktig roll för turismnäringen. Studiens syfte löd enligt följande:

    Det huvudsakliga syftet med utvärderingen av Uddeholm Swedish Rally 2005 är att kartlägga de ekonomiska effekter som evenemanget genererat i Värmlands län. Vidare kommer mediebevakningen av evenemanget beskrivas.

    Ett underordnat syfte är att redogöra för deltagarnas, publikens och medierepresentanternas synpunkter på Uddeholm Swedish Rally. Vad anser dessa grupper om miljöarbetet, säkerheten, servicen och inte minst upplevelsen vid evenemanget?

    Jämförelser kommer att göras med resultatet från utvärderingar av två andra WRC-rallyn samt Uddeholm Swedish Rally 2003.

    Flera olika metoder användes för att samla in det empiriska materialet. Under evenemanget befann sig grupper om fyra personer ute vid specialsträckorna och genomförde kortare intervjuer med besökarna. De besökare som gav sitt medgivande har i ett senare skede kunnat lämna ytterligare information vid enkätutskick och telefonintervjuer. Medierepresentanter, ansvariga för de tävlande teamen, personer från regionens näringsliv, intresse- samt turismorganisationer har kontaktats och bidragit med information.

    Studien visar att antalet besökare minskat lite jämfört ned 2003. Det styrks även genom uppgifter från turismnäringen som uppger en minskad efterfrågan på antalet bäddar. En förklaring kan vara en oro för att rallyt skulle ställas in på grund av det milda vädret. Uddeholm Swedish Rally lockar en internationell publik och majoriteten av de utländska besökarna utgörs av norrmän. Beräkningar visar att besökarna lokalbefolkningen borträknad har utgifter på cirka 28 miljoner kronor i samband med evenemanget. Motsvarande siffror för media samt deltagarna uppskattas till ungefär 2,5 respektive 8 miljoner kronor. Summan visar att evenemanget utgör viktig ekonomisk faktor för regionen men en stor del av inkomsterna lämnar regionen och hamnar på riksnivå. De utländska besökarnas ekonomiska utlägg kan läggas till svensk turismexport. Inkomsterna har stor betydelse för näringslivet i regionen i en tid då det annars är få turister i området. Evenemangets ekonomiska betydelse är störst i området kring Hagfors medan den är mer begränsad i Karlstad, hotell och restaurangbranschen undantagen. Medias växande intresse för evenemanget på plats men även i tv-sändningar globalt, vilka har betydelse inte bara för varumärket Uddeholm Swedish Rally utan även för marknadsföringen av Sverige i stort.

    Uddeholm Swedish Rally anses som evenemang hålla en hög nivå. Arbetet för att höja säkerheten och förbättra miljöarrangemanget har enligt respondenterna gett resultat även om det finns vissa saker att arbeta vidare med. Rallyupplevelsen och den totala upplevelsen av evenemanget är enligt besökarna stor även vid en jämförelse med andra WRC. Evenemangets svaghet är det som erbjuds besökarna utöver själva rallyt. Ett större utbud av logi, restauranger, nöjen och kringaktiviteter efterfrågas. Organisationen kring evenemanget uppskattas och får beröm. Överlag är både deltagare och media belåtna med arbetsförhållandena även om främst den senare gruppen har förslag på förändringar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26. Andersson, L
    et al.
    Gustafsson, Gerhard
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Vålvik, K I
    Land Use in Marginal Regions - Change and its Local and Global Implications1996Ingår i: Singh R.B. (red) Disasters, Environment and Development. Proceedings of International Geographical Union Seminar. New Delhi, December 9-12, 1994. Oxford & IBH Publishing Co. PVT. LTD / [ed] Singh R.B., New Delhi och Calcutta: Oxford & IBH Publishing Co. PVT. LTD , 1996Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 27. Andersson, Lennart
    25 år senare. Från en stad till en annan. Eller1996Ingår i: Svensk Geografisk Årsbok 1996, sid 28-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 28. Andersson, Lennart
    Att utveckla det regionala musiklivet: En diskussion baserad på forskningsprojektet Musik i Värmland1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 29. Andersson, Lennart
    Continued Research about Marginal Regions: What Can We Learn from Each Others?1997Ingår i: Miller V.P. Jr. (Ed.), Technology, Landscape, and Arrested Development. Essays on the Geography of Marginality. Occasional Publications no.1, Dept. of Geography and Regional Planning, Indiana Univ of PennsylvaniaArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 30. Andersson, Lennart
    Decentralization of Decision-making. Possibilities and Problems for Small Societies1996Ingår i: Kobayashi K., Kita H. (eds.) Exploring Sustainability: Proceedings of the International Symposium on the Future of Small Society in a Dynamic Economy. (pp 11-20). Regional Planning and Research Group. Tottori University, JapanArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 31. Andersson, Lennart
    Developing Musical Life in a Swedish County1996Ingår i: Singh R. B., Majoral R. (eds.). Development Issues in Marginal Regions. (pp 105-116). New DelhiArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 32. Andersson, Lennart
    Forty years later: A retrospect on marginality and local development2007Ingår i: Issues in Geographical marginality: Papers presented during the meetings of the Commission on Evolving Issues of Geographical Marginality in the Early 21st Century World, 2001 - 2004 / [ed] Jones, G., Leimgruber, W. and Nel, E, Grahamstown: Rhodes University , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 33. Andersson, Lennart
    Function and Territory. An Approach to Local Development with Examples from the University Sector in Sweden1992Ingår i: O’Cinnéide M.,Grimes S. (eds). Planning and Development of Marginal Areas, sid. 71-80. Univ. College GalwayArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 34. Andersson, Lennart
    Further Discussion of an Illustration of the Characteristics of Local Development in Marginal Areas1992Ingår i: Gade O (ed). Spatial Dynamics of Highland and High Latitude Environments, sid. 10-23. Appalachian State Univ. Dept. of Occasional Papers in Geography and Planning. Vol. 4, Summer 1992. Boone. GeographyArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 35. Andersson, Lennart
    Högskoleutbildning för periferin - visioner och strategier1992Ingår i: Lorendahl B., Persson L-O. Utbildning för utkanter, sid 78-91. Högskolan i ÖstersundArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 36. Andersson, Lennart
    On the Issue of Unintentional Regional and Local Impacts1999Ingår i: Gourlay D. (ed.) Marginal Rural Areas in the New Millenium. New Issues? New opportunities?, Presenterad vid: The PIMA International Conference at The Scottish Agricultural College, Aberdeen, Scotland, June 26 - 29 1998Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 37. Andersson, Lennart
    Policy and Planning for Marginal Regions. Experiences from PIMA Research1994Ingår i: Wiberg U. (ed.). Marginal Areas in Developed countries, pp. 211-228. Cerum Report, Umeå University, SwedenArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 38. Andersson, Lennart
    Relations between Functional Organizations and Local Territorial Life1992Ingår i: O'Cinnéide M., Cuddy M. (eds). Perspectives on Rural Development in Advanced Economies, sid. 173-184. Univ. College Galway. Centre for Development Studies. GalwayArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 39. Andersson, Lennart
    The University as an Infrastructural and Regional Organization1994Ingår i: Noda H., Kobayashi K (eds). Knowledge, Technology and Regional Development, sid. 7-18. Tottori University, JapanArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 40. Andersson, Lennart
    et al.
    Blom, Thomas
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Higher Education as a Means to Sustainable Development in Marginal Regions2002Ingår i: Jussila, H. Majoral, R. and Cullen B. (Eds.) Sustainable Development and Geographical Space. Issues of population and education in marginal areas, Aldershot. England: Ashgate Publishing Limited , 2002Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 41. Andersson, Lennart
    et al.
    Blom, Thomas
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Sustainability and Development: On the Future of Small Society in a Dynamic Economy1998Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This report contains the proceedings of the International Seminar "Exploring Sustainability. On the Future of Small Society in a Dynamic Economy" held at the University of Karlstad, May 12-14, 1997. The seminar was a combination of the 1997 meetings of the PIMA network and the research network between Tottori University in Japan and the University of Karlstad. The proceedings contain 34 contributions by authors from eight countries, revealing an interesting and diverse picture of methodologies, approaches and study areas. In a world of increasing disparities, they stress the importance of the region as a gatherer of factors of strength and illustrate the challenging task of how to achieve sustainability in the development of small society. There is a special section on experiences of the new regionalism.

  • 42. Andersson, Lennart
    et al.
    Blom, Thomas
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    The Local Educational Climate: An Important Factor in the Process of Development in Marginal Regions2003Ingår i: In Leimgruber, W., Majoral, R. & Lee, C-H. (Eds.) Policies and Strategies in Marginal Regions. Summary and EvaluationsArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 43. Andersson, Lennart
    et al.
    Gustafsson, G
    Vålvik, K I
    Land Use in Marginal Regions - Change and its Local and Global Implications1996Ingår i: Singh R. B. (ed). Disasters, Environment and Development, pp.441-456. New DelhiArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 44. Andersson, Lennart
    et al.
    Lejonhud, Kristina
    Lundberg, Bertil
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Evaluating Marginal Development. Local Views on Modernization in an Indian and Swedish Context1998Ingår i: Jussila H., Majoral R. and Mutambirwa C. (eds.), Marginality in Space - Past, Present and Future. Ashgate Publishing, Aldershot (UK)Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 45.
    Andersson, Rickard
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Johansson, Victor
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Är självkörande bussar framtiden?: En studie av självkörande bussars medverkan till hållbar mobilitet2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många anser att framtiden för mobilitet är självkörande fordon och det finns många företagsom arbetar med detta. Ett självkörande fordon innebär att fordonet inte kräver en förare ochatt systemet sköter alla aspekter av körningen. Runt om i Sverige finns det projekt medsjälvkörande bussar, då de anses kunna skapa förutsättningar för en mer hållbar mobilitet.Med ett så pass nytt fenomen som självkörande bussar blir det intressant att tänka på vad dekan bidra med i samhället och hur de kan påverka den kollektivtrafik vi har idag.

    Denna studie undersöker möjligheterna för hur självkörande bussar bidrar till hållbarmobilitet i svenska städer. Detta kommer undersökas genom att titta på hur de självkörandebussarna kan medverka till mer ekologiska, ekonomiska och sociala kommunikationer i enstad och om de kan bidra till att effektivisera kollektivtrafiken och göra den mer attraktiv.Studien undersöker även möjligheterna för en eventuell implementering av självkörandebussar i Karlstad tätort. Det teoretiska ramverket för studien utgår från tidigare forskning ochteori om mobilitet, bilism, hållbar utveckling, autonoma fordon och kollektivtrafik. Studiensmetod består av kvalitativa undersökningar och utgörs av semistrukturerade intervjuer ochdokumentanalyser. Intervjuerna har genomförts med respondenter från Ride the Future ochRegion Värmland samt dokumentanalyser på dokument av WSP och RISE. Alla dessa aktörerär aktiva inom arbetet med framtida mobilitetslösningar och har stor inverkan på arbetet medsjälvkörande bussar.

    Studiens slutsatser har visat att de självkörande bussarna främst kommer att förbättra deekologiska och sociala kommunikationerna i svenska städer. En av de främsta ekonomiskavinsterna är förarkostnaden, som inte går att räkna med, då det finns möjlighet för att enanställd övervakar flera självkörande bussar på distans eller att det kommer krävas personalombord på bussarna, vilket tar ut den ekonomiska vinsten. Studien har även visat att det finnsmöjligheter att implementera självkörande bussar i Karlstad tätort, dock inte på stor skala dådagens självkörande bussar är för små och långsamma. Det finns användningsområden iKarlstad tätort för de mindre självkörande bussarna, särskilt vid dörr-till-dörr transporter ochon demand lösningar där den konventionella bussen inte kan gå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    ARKIVFIL
  • 46.
    Apostolidis, Georgios
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013).
    Förtäta eller dö?: En studie av stadens översiktsplanering kontra färdigt resultat2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Densification is a summary word to devote denser housing in the city centre, yet airy and varied. The goal is for more people to move to the city centre to live, work and perform all kinds of activities such as shopping, work out or just go out and have a good time. Karlstad's vision is densification with a living and growing centre as a goal, as well as well-functioning public transport for commuters from near and far. Extended housing and activities with environmental thinking and well-being as well as more jobs are the goals the municipality wants to achieve with densification. Hence, the study partakes attempts to evaluate how Karlstad municipality's detailed plans are in line with today's six-year-old general plan visions regarding densification. This is done by a categorization based on an article from Boyko & Cooper 2011 that created a summary of several researchers' views regarding the concept of densification and its inclusion. Here, compromises have been made by putting interesting theories against each other to make as fair a review as possible. An account of theories leads to reclarification of parts of the material to realize the current densification. The result of my study shows densification as something active that takes place in cities, either by increasing or getting closer to people or housing. How the densification is visualized or not determines the established extent shifts, but something that is often encountered is the accumulation of built-in surface, the number of people in a certain place or the proportion of a specific spatial space that has been built. Karlstad describes densification and it is also something that is exemplified, however, if the starting point is that increased possibilities for more people to choose public transport should not be considered implemented based on my study. Furthermore, there is a description of how Karlstad wants to densify with focus on the central parts to further grow beyond what cannot be noted in the detailed plans discussed. To some extent, Karlstad creates densification, but if it in turn leads to increased opportunities for individuals to use more sustainable alternatives to relocation should not be considered realized. Karlstad's vision of building inside and out is not infused, and the densification described in the overview plan has not given an impression in the detailed plans adopted today

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Arnegård, Johan
    et al.
    Stockholms universitet.
    Sandell, Klas
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Idrottens gränstrakter: Om äventyrsidrott och friluftssport2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48. Arnegård, Johan
    et al.
    Sandell, Klas
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Idrottens gränstrakter: Om äventyrsidrott och friluftssport2011Ingår i: Kulturstudier, kropp och idrott: Perspektiv på fenomen i gränslandet mellan natur och kultur / [ed] Helena Tolvhed & David Cardell, Malmö: idrottsforum.org , 2011, s. 127-146Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 49.
    Arnegård, Johan
    et al.
    Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm.
    Sandell, Klas
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Outdoor recreation in times of change2012Ingår i: Outdoor Recreation in Change - current knowledge and future challenges: Proceedings of the 6th InternationalConference on Monitoring and Management of Visitors in Recreational and Protected Areas / [ed] Peter Fredman, Marie Stenseke, Hanna Liljendahl, Anders Mossing and Daniel Laven, 2012, s. 110-111Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 50. Aronsson, L.
    et al.
    Berger, Sune
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Dahlgren, B.
    Räftegård, C.
    Wilde-Larsson, B.
    Forskningsplattform för Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling2008Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
1234567 1 - 50 av 1083
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf