Change search
Refine search result
1234 1 - 50 of 192
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Adolfsson, Caroline
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Eriksson, Jenny
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Omplaceringsskyldigheten: Vid uppsägning av personliga skäl relaterat till sjukdom2015Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Andersson, Linus
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Kommunal stödgivning: Kommunens kompetens och begränsningar vid indi-viduellt riktat stöd till enskilda näringsidkare2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sverige är indelat i kommuner och landsting, vilka på demokratin och den kommunala självstyrelsens grund sköter de angelägenheter som anges i kommunallagen. Dessa angelägenheter måste rymmas inom ramen för den kommunala kompetensen för att anses utgöra en kommu-nal angelägenhet. Denna uppsats har som syfte att undersöka denna kompetens och vilket rättsligt utrymme kommuner ges när de enligt 2 kap. 8 § 2 st. KL riktar individuellt stöd till enskilda näringsidkare.

    I uppsatsen används den traditionella rättsdogmatiska metoden. Metoden avser en under-sökning av gällande rätt med hjälp av rättskällematerial; lagtext, förarbeten, rättspraxis och juridisk doktrin. Utöver den rättsdogmatiska metoden förhåller sig uppsatsen till ett inomrätts-ligt perspektiv som utgår ifrån en rättspositivism som avser en strukturanalys av den positiva rätten. Den rättsdogmatiska metoden, likt den rättspositivism som uppsatsen förhåller sig till, avser argumentation på rättskällenivån. Därav framgår inga rättspolitiska inslag utöver de problem som förekommer inom det rättsliga problemområde som undersöks.

    Download full text (pdf)
    Kommunal stödgivning
  • 3.
    Andersson, Malin
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    INTERNPRISSÄTTNING AV LÅN: Vilka faktorer påverkar prissättningen av ett koncerninternt lån?2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Regleringen bakom prissättningen av interna transaktioner mellan multinationella bolag beror på att staterna vill minska risken för att den nationella skattebasen urholkas och att vinster förflyttas. För att komma åt denna problematik har Sverige infört den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL. Bestämmelsen brukar benämnas som korrigeringsregeln i och med att tillämpning av den medför en korrigering av bolagets resultat. Om ett bolags resultat, på grund av intressegemenskapen, blir lägre till följd av att bolagen avtalar om villkor och priser som avviker från vad oberoende bolag skulle avtalat om, kan det innebära att resultatet justeras. Med justering innebär att felprissättningen ”rättas” och resultatet korrigeras till vad det hade uppgått till om felprissättning inte hade skett. En intern transaktion ska följaktligen prissättas på samma sätt som oberoende parter hade gjort i en liknande transaktion och under jämförbara omständigheter. Korrigeringsregeln tillämpas vid internprissättningssituationer, vilket innebär att den endast träffar gränsöverskridande transaktioner mellan bolag i intressegemenskap. I min uppsats har jag valt att fokusera på internprissättning av lån mellan moderbolag och dotterbolag inom samma intressegemenskap.

    Att prissätta ett koncerninternt lån innebär att bolagen i många fall måste genomföra ingående analyser för att nå en armlängdsmässig prissättning. Vad en armlängdsmässig prissättning är i det enskilda fallet går inte att säga på förhand, utan kräver en helhetsbedömning utifrån de rådande omständigheterna. I mitt arbete har jag presenterat olika faktorer som påverkar prissättningen av ett gränsöverskridande koncerninternt lån, där vissa kan ha mer påverkan än andra i den enskilda transaktionen. Det material jag använt mig av har jag sedan jämfört med korrigeringsregeln för att se om dessa är förenliga med lagtexten. Det som framställningen även har visat på är att det råder ett starkt samband mellan många av faktorerna, vilket har gett upphov till att en helhetsbedömning krävs. De källor och aktörer jag granskat i min framställning är praxis, OECD:s riktlinjer från 2017, OECD:s riktlinjer för finansiella transaktioner från 2020, Skatteverkets rättsliga vägledning samt doktrin.

    Min framställning bygger på den internationellt vedertagna armlängdsprincipen som återfinns i 14 kap. 19 § IL och artikel 9.1 i OECD:s modellavtal. En stor del av mitt material härrör från OECD:s transfer pricing guidelines, även kallat riktlinjerna. Dessa riktlinjer är vägledande i bedömningen av vad som är armlängdsmässigt och tillämpas av både domstolar, Skatteverket och av skattskyldiga. En av anledningarna till att ett sådant material används för att tolka korrigeringsregeln är för att den svenska bestämmelsen är vag i sin utformning. En annan anledning är för att staterna genom ekonomiska samarbeten vill uppnå enhetliga bedömningar och minska risken för dubbelbeskattning. På grund av mitt metodval samt legalitetsprincipen har uppsatsen starkt präglats av den rättskällehierarki vi har inom svensk rätt. Detta påverkar således mitt material genom att vissa källor, såsom OECD:s riktlinjer, inte har företräde i tolkningen av 14 kap. 19 § IL.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Andersson, Ulrika
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Lidstedt, Jessica
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Skatteförseelse, skattebrott eller grovt skattebrott2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Andrén, Felix
    Karlstad University.
    Beskattning av entreprenörer: Utifrån incitaments- och 3:12 utredningen2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Arvidsson, Amanda
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    ATT DELA KAKAN PÅ FLERA: En studie om rätten till arv vid polygami2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Written in Swedish with an English abstract.

    Polygamy has recently received more and more attention in Sweden due to, among other things, the streams of refugees and globalization. The Swedish norm of marriage is monogamy thus family constellations that go against this sometimes have difficulties to adapt to the Swedish family law.

    Polygamy is a collective name for marriages where a person is married to several people at the same time. The sex basically does not play a role in the concept of polygamy, but the most common marriage constellation, and the constellation that this essay has delimited itself to, is the one where one man is married to several women. Today, polygamy is mainly practiced in the Muslim countries of Asia and Africa where the Qur'an is an important part of the construction of the countries' legal systems. In order for polygamy to be allowed in Sweden, it is required that the marriage can be recognized according to the law on certain international legal relationships concerning marriage and guardianship (lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap). According to the Swedish Tax Agency's (Skatteverket) investigation, there are currently 679 persons registered with one or more spouses in the population register in Sweden; on the other hand, the figure is not considered to reflect reality.

    When a person dies, there are many things to be organized. Most of these issues in Sweden are regulated in the Inheritance Code (ärvdabalken). But since most of the family law in Sweden is based on the Swedish norm of marriage of monogamy, there are several application problems when the Inheritance Code is to be applied to polygamous marriages.

    But although the law is mainly designed for monogamy, it is possible to apply the law to polygamous family constellations. Even though it is not designed for this purpose, the law should be considered flexible enough that it can be applied. However, the application of the law creates problems among other things when it comes to the women in the relationship. It is clear that women in polygamous marriages have more uncertainties than women in monogamous marriages when it comes to the right to inherit and survivor`s protection. It is also difficult to presume that the proposal for legislative amendment that are on the table will contribute to strengthening the protection of the women. However, there are many indications that it in general looks good for the children in the marriages. There is really not much that suggests that children whose parents are in polygamous relationships are treated a lot differently when it comes to the right to inherit then children with parents in monogamous marriages.

    Download full text (pdf)
    Arkivfil
  • 7.
    Augustsson, Alexandra
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Rekvisitet påtaglig risk vid betalningssäkring: -ur ett rättssäkerhetsperspektiv2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    rekvisitet påtaglig risk vid betalningssäkring
  • 8.
    Augustsson, Sandra
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Eriksson, Lovis
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Tolkning av barnets bästa i vårdnadstvister särskilt i mål T 11396-17 2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    A child's best interest is a subject that affects many people, not least in custody battles. The

    United Nations Convention on the Rights of the Child and national legislation in, for example,

    the Children and Parents Code aims to protect and strengthen children's legal status in society

    and in custody disputes. Despite this, the number of custody disputes increases and it is the

    children who are most affected by the parents' conflicts.

    It is not always easy for the court to determine what is a child's best interest in an objective

    manner. Often there is a certain degree of subjectivity in the assessment. Many times,

    different interests, which the court has to decide on, conflict with each other. Through the

    legal doctrinal method, we have described the source of law and reported the applicable law

    in relation to the legal provisions relevant to the thesis. We have chosen to start from a

    recently settled and reported court case to investigate the problem and the complexity of

    determining the child's best interests when several factors play a role. In the current court

    case, the joint custody was dissolved and the father was entrusted with sole custody custody

    even though he was previously convicted of assault by both children and did not meet it for

    five years, because the mother failed to ensure that the children had had contact with their

    father and thus committed so-called visitation interference. The Court considered that the risk

    of children growing up without the right of both their parents weighed heavier than the

    principle of continuity, which otherwise is strongly rooted in practice. Through this

    investigation, and particularly by having the opportunity to examine the large volume of

    documents received from the Court, we have gained a deeper understanding of the Court of

    Appeal's judgment even though we do not agree with its correctness in all parts. Review

    dispensation was denied by the Supreme Court, but our personal opinion is that more

    guidance is needed on the subject for the future. The legislator has proposed how the child's

    best interests through a legislative amendment should be further strengthened, this by the

    principle of not only expressing decisions concerning the child but also having an impact on

    all issues concerning the child in custody purposes.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Axelsson, Johanna
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Försiktighetsregeln: Varför saknas praxis kring försiktighetsregeln?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 10.
    Axgrim, Zarah
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Social and Psychological Studies.
    Andersson, Jonna
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Social and Psychological Studies.
    De bortglömda barnen i beredandet av tvångsvård: Om bristande rättssäkerhet och föräldrars normalitet i tillämpningen av LVU.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    We have used a qualitative approach to analyze 19 verdicts according to 2§ The Young Persons Act (LVU) about maltreated children. The purpose with this study was to investigate how the Social Welfare argues to the administrative court. This study was inspired by discourse analyze as method and theory with a theoretical concept of normality as an analytical tool. The result show that the Social Welfare argues about parents shortcoming and the abnormal parenthood in relations to childrens undefined needs. The result also show that the Social Welfare argues for compulsory care in terms of legal requirements to achieve legal relevance.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Banda, Aleksandra
    Karlstad University.
    Rätten att räkna med löneunderlaget vid andelsbyte: Kan de svenska reglerna anses förenliga med fusionsdirektivet?2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 12.
    Berggren, Emma
    et al.
    Karlstad University.
    Angelica, Erlandsson
    Karlstad University.
    Psykosocial arbetsmiljö: Kränkande särbehandling och mobbning i arbetslivet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 13.
    Berglin Isokoski, Wera
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Materiell processledning i brottmål - i förhållande till gärningsbeskrivningar, brottsrubriceringar, utsagor, rättssäkerhet och barn2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I februari 2023 meddelades den omtalade snippadomen. Domen har i svensk rätt bidragit till diskussion om materiell processledning i brottmål. Uppsatsens syfte är att utreda rättens ansvar att bedriva materiell processledning i förhållande till ord och begrepp samt alternativa brottsrubriceringar inom ramen för gärningsbeskrivningar och utsagor, hur materiell processledning förhåller sig till rättssäkerhetsaspektersamt rättens skyldighet att bedriva materiell processledning när barn är målsägande. Den rättsdogmatiska metoden används för att undersöka gällande rätt på ämnesområdet.

    Nuvarande reglering av materiell processledning trädde i kraft den 1 januari 1988. Materiell processledning i brottmål innebär att rätten ska tillse att varje mål blir utrett efter vad dess beskaffenhet kräver och att inget onödigt dras in i målet samt att rätten ska vidta frågor och påpekanden för att avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i uttalanden enligt 46 kap. 4 § andra stycket RB. Regleringen av materiell processledning har sin grund i det ackusatoriska förfarandet samt bland annat officialprincipen, muntlighetsprincipen, omedelbarhetsprincipen och koncentrationsprincipen.

    Utgångspunkten är att materiell processledning får utveckla sig i den praktiska tillämpningen. Emellertid råder delade meningar om hur rätten bör tillämpa processledningsreglerna. I förarbeten till materiell processledning har både fördelar och nackdelar med förfarandet lyfts fram. Det har ansetts betänkligt att rätten ska bedriva processledning till förmån för åklagaren i stället förden tilltalade. Samtidigt anses processledning bidra till materiellt riktiga avgöranden och en effektiv rättsprocess.

    Efter studie av den första frågeställningen är slutsatsen att rätten ska bedriva materiell processledning för att utreda oklara ord och begrepp i gärningsbeskrivningar och utsagor. Denna slutsats har bland annat sin grund i att rätten ska bidra till att mål blir utredda efter dess beskaffenhet, att rätten inte ska döma utanför processens ram, att det ska råda en samstämmig uppfattning om processmaterialet samt för att minska antalet överklaganden. Vidare föranleder principen om jura novit curia slutsatsen att rätten får döma till ansvar för en alternativ brottsrubricering som inte åberopats. I de situationer rätten bedömer att det finns utrymme att döma den tilltalade för en gärning som inte åberopats, som likväl ryms i gärningsbeskrivningen, talar skäl i förarbeten, doktrin och praxis för att rätten bör bedriva materiell processledning. Följaktligen ska parterna få möjlighet att yttra sig över den rubriceringsom rätten avser att tillämpa.

    Analysen av den andra frågeställningen leder till slutsatsen att det är svårt att bedöma huruvida materiell processledning uppfyller rättssäkerhetskraven. Resultatet varierar beroende på vilket perspektiv av rättssäkerhetsbegreppet som intas och vilken författares uppfattning av begreppet som studeras. Utifrån den formella rättssäkerheten kan det anses vanskligt att bedöma huruvida materiell processledning uppfyller rättssäkerhetskravet. Visserligen kan materiell processledning bidra till förutsebarhet av rättens agerande samtidigt som tillämpningen av regleringen inte är förutsebar. Med hänsyn till den materiella rättssäkerheten är det svårt att bedöma huruvida beslut är förutsebara och etiskt godtagbara i varje enskilt fall. För att rättens åsidosättande av regleringen ska anses rättssäkert fordras att beslutet är motiverat utifrån etiska aspekter.

    Den tredje frågeställningen föranleder slutsatsen att rätten har ett mer långtgående ansvar att bedriva materiell processledning vid utsagor från barn som är målsägande. Denna slutsats vilar bland annat i uppfattningen att barn har begränsade förmågor att uttrycka sig. Följaktligen bör rätten fråga barnet vilken innebörd den placerar i ord och begrepp i sin utsaga för att uppnå materiellt riktiga domar. Emellertid ger processuella skäl, såsom koncentrationsprincipen, uttryck för att materiell processledning av barnförhör kan leda till mindre effektiva förfaranden. Vid bedömningen om rätten bör bedriva materiell processledning gentemot ett barns utsaga fordras att en bedömning vidtas i det enskilda fallet. Med anledning av barns upplevda obehag kan det inte i alla situationer anses lämpligt med mer långtgående processledning. Potentiella nackdelar måste vägas mot de fördelar som följer av processledning tillsammans med hänsyn till barnets bästa.

    Den gemensamma slutsatsen är att rättens skyldighet att bedriva materiell processledning i flera situationer är mer vidsträckt än den som utövas i praktiken. Denna uppfattning har sin grund i rättens ansvar att utreda målet efter vad dess beskaffenhet kräver och i förhållande till rättssäkerhetsaspekter. Ur ett de lege ferenda perspektiv bör exempelvis domare och företrädare i rätten utbildas för att uppnå enhetlig rättstillämpning, ett effektivt förfarande samt för att upprätthålla domstolens anseende av opartiskhet. En särskild reglering bör även föreskrivas vid materiell processledning i brottmål när barn är målsägande för att uppnå materiellt riktiga avgöranden och för att tillgodosebarns särskilda behov och rättigheter.

  • 14.
    Berglund, Johan
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Borg, Johan
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Zetterström, Johan
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Renommésnyltning: -de lega lata2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppslaget till vår uppsats har framkommit som ett resultat av diskussioner mellan författarna och handledare. Författarna har alla tre en företagsekonomisk bakgrund och har tidigare studerat de företagsekonomiska aspekterna av området varumärken och renommésnyltning.

    Varumärken och andra immateriella rättigheter är i dagens samhälle ett viktigt område för företag. Om ett företag kan visa upp ett starkt varumärke med ett gott renommé/anseende kan de skaffa sig konkurrensfördelar på marknaden. I och med att det finns ett vinstintresse bland företag så finns alltid risken att andra företag vill utnyttja ett konkurrerande företags goda renommé för egen vinning skull, alltså renommésnyltning.

    Att detta problem existerar är sedan länge känt och det finns idag lagar och praxis som skall skydda företag från att få sitt varumärke/renommé felaktigt utnyttjat. Varumärken skyddas främst utifrån Varumärkeslagen (Vml) medan felaktigt utnyttjande av ett företags renommé i reklam eller saluföring skyddas utifrån Marknadsföringslagen (MFL).

    Uppsatsen är baserad på de lagar och praxis som tillämpas inom området otillbörlig marknadsföring, då med renommésnyltning som primärt området att studera. Uppsatsen syfte är att fastställa gällande rätt för det rättsliga området renommésnyltning. Vi har genom att studera Marknadsföringslagen samt praxis från Marknadsdomstolen försökt att besvara uppsatsen syfte och problemformulering.

    Efter att ha analyserat alla de fall som utgjort vårt underlag kan vi sammanfattningsvis konstatera att det är väldigt svårt att fastställa klara och tydliga regler som går att applicera i varje fall. Orsaken till detta är att varje fall som MD dömt i skiller sig från de andra, alltså det finns inga fall det där alla kriterier är lika. Dock kan vi konstatera att många likheter finns i MD: s domar och det är dessa som skapar den praxis som finns i dagsläget.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15. Berglund, Mikael
    et al.
    Elgebrant, EmilKarlsson-Tuula, MarieKarlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law. Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).Nerep, ErikPersson, AnninaÖrebro universitet.Östling, Leif
    Rättsfallsamling i kredit- och obeståndsrätt2019Collection (editor) (Other academic)
  • 16.
    Berglund, Mikael
    et al.
    Handelshögskolan i Stockholm.
    Elgebrant, EmilLinköpings universitet.Karlsson-Tuula, MarieKarlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law. Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).Persson, AnninaÖrebro universitet..Östling, LeifHandelshögskolan vid Göteborgs universitet..
    Författningssamling i kredit- och obeståndsrätt, EU-rät och Associationsrätt2019Collection (editor) (Other academic)
  • 17.
    Bergman, Daniel
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Samuelsson, Karl-Johan
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Socialförsäkringsrättsliga reglers inverkan på arbetsrätten: En urholkning av anställningsskyddet för arbetstagare under sjukskrivning och rehabilitering?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ”till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete”. Uppsatsen tar utgångspunkt i två frågeställningar relaterade till arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. För det första studeras relationen mellan arbetsrätt och socialförsäkringsrätt, närmare bestämt om och i så fall hur den traditionellt civilrättsligt reglerade arbetsrätten påverkas av socialförsäkringsrättsliga regler om rehabilitering. Dessutom ställs frågan om införandet av de nya reglerna för arbetsanpassning och rehabilitering, bland annat rehabiliteringskedjan, har medverkat till att göra det lättare för arbetsgivare att säga upp och omplacera sjuka arbetstagare. En rättsdogmatisk metod används för att reda ut gällande rätt och söka svar på frågeställningarna. Inledningsvis beskrivs rehabiliteringskedjan, vilken är den modell som Försäkringskassan använder sig av för att bedöma rätten till sjukpenning. Rehabiliteringskedjan ersatte den tidigare ”steg-för-steg-modellen” i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen. Den stora skillnaden från tidigare är att det i rehabiliteringskedjan finns fler fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan. Därefter diskuteras vilket ansvar de olika aktörerna har i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet. Arbetsgivarens ansvar regleras på flera håll. I uppsatsen beskrivs arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets författningssamling, socialförsäkringsbalken, lagen om anställningsskydd samt lagen om sjuklön. Arbetstagaren är skyldig att medverka till rehabiliteringen enligt socialförsäkringsbalken. Också Försäkringskassan har en viktig roll i rehabiliteringsprocessen, vilket anges i socialförsäkringsbalken. I kapitel fyra behandlas de olika arbetsrättsliga principer som i analysen jämförs med de socialförsäkringsrättsliga reglerna i syfte att se om innebörden förändrats. De arbetsrättsliga områden och principer som beskrivs är uppsägning vid sjukdom, 29/29-principen, bastubadarprincipen, geografisk omplacering, arbetsledning i strid med god sed samt framprovocerade uppsägningar. Analysen visar att arbetsrätten och socialförsäkringsrätten krockar på många områden vilket leder till att anställningsskyddet på många sätt urholkas för sjuka arbetstagare. De socialförsäkringsrättsliga reglerna tycks inte ta hänsyn till de annars väletablerade arbetsrättsliga principer som finns till för att öka arbetstagarnas anställningsskydd. Det är anmärkningsvärt att dessa regler som i vanliga fall gäller för friska arbetstagare inte är tillämpbara i samma utsträckning för sjuka arbetstagare. Analysen visar även att det i och med införandet av rehabiliteringskedjan istället för ”steg-för-steg-modellen” har blivit lite lättare för arbetsgivaren att säga upp sjuka arbetstagare. De fasta tidpunkterna medför att det blir tydligare för arbetsgivaren när arbetstagaren inte kan utföra något arbete av värde, samt när rehabiliteringsansvaret är uppfyllt. Analysen avslutas med att konstatera att principen om att sjuka arbetstagare inte får sägas upp är lätt att kringgå. Det är egentligen bara att hänvisa till att arbetstagaren inte kan utföra något arbete av värde. Sammanfattningsvis konstateras att de socialförsäkringsrättsliga reglerna i fråga faktiskt urholkar anställningsskyddet för sjuka arbetstagare och påverkar arbetsrätten och dess principer på området. Slutsatserna diskuteras i det sista kapitlet med stöd av artiklar och sakkunnigutlåtanden. Dessutom förs en de lege ferenda-diskussion med författarnas egna åsikter och synpunkter kring ämnet.

    Download full text (pdf)
    Socialförsäkringsrättsliga reglers inverkan på arbetsrätten
  • 18.
    Besic, Hanna
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Erkännande av utländska domar beträffande moderskap i surrogatarrangemang: Principen om barnets bästa och barnets rätt till privat-och familjeliv2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Surrogacy arrangements are a topic of an ongoing debate that evokes emotions in many individuals. In a new ruling by the Supreme Court, NJA 2019 s. 504, the Court recognizes a foreign ruling regarding maternity in surrogacy arrangements. This is something that has contributed to the ongoing debate. The interesting thing about this case is that the Court weighs the principle of the best interest of the child against the ethnical resistance to surrogacy arrangements that can be found in Swedish law. Despite the ethical opposition to surrogacy arrangements, the Court recognized the intended mother as the legal mother of the child. The Court argued that the principle of the child´s best interests and the child´s right to privacy outweighs the negative attitude toward surrogacy arrangements. However, the Court did not consider that the judgment should be indicative as the decision is based on circumstances in the individual case. The judgment has now raised the question of whether a written presumption of maternity should be introduced like the paternity presumption, in order to achieve equality in the determination of parenthood regardless of gender. The determination of parenthood that occurs today is not equal and does not meet the requirements for gender equality.

    Surrogate arrangements mean that a woman gives birth to a child on behalf of another person. It is not possible to carry out surrogacy arrangements in the Swedish health care system due to an implied prohibition against such arrangements in the Genetic Integrity Act. Even so, private surrogacy arrangements are not prohibited. In Sweden, the unwritten presumption of motherhood is based on the birth mother being the legal mother of the child. This becomes problematic when choosing surrogacy arrangements to have children, because it means that the surrogate is the legal mother of the child in accordance with Swedish law.

    This essay is based on three questions at issue that are answered in the last chapter. In summary, it can be said that the area needs investigation and regulation. In the long run, it’s not sustainable to leave the question concerning maternity to the legal practitioner. Recognizing foreign decisions regarding maternity in surrogacy arrangements should be considered with the principle of the best interest of the child and the right to privacy.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Besic, Hanna
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Björfeldt, Jenny
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Kan legalisering av surrogatarrangemang förändra synen på genetiskt/biologiskt moderskap?: Could the legalisation of surrogacy arrangements change the view on genetic/biological maternity?2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Surrogacy arrangements have become an option for many involuntarily childless couples. Although surrogacy arrangements are not regulated in Sweden, there is an implied prohibition contained in the Genetic Integrity Act which makes it impossible to facilitate such arrangements under the Swedish health care system. However, many couples go abroad to fulfill their dream of having a child. The paper discusses whether surrogate arrangements can change the view of biological / genetic motherhood. The unwritten maternity presumption makes it difficult to determine the legal parenting of children born through surrogacy arrangements, which puts the child in a lawless position. Why have surrogate arrangements become controversial? The motherhood presumption has been used as a way to mark ethical resistance to surrogate arrangements. This is evident partly from preliminary work on the presumption and the presumption and it´s definition. Arguments that are weighted heavily for the legislation are that surrogate arrangements can be harmful to women and children and that it is considered a violation of the human dignity principle. The legislator believes that a woman's body is used in such cases as a means of achieving someone else's goals. The legislator also states that it can be difficult for the birth woman to give up the child during the exchange. There are different ways to implement a surrogate arrangement and one is considered better than the other. The debate that has been made in Sweden has been that; either both forms, altruistic and commercial surrogate arrangements should be banned, or that they should only allow altruistic surrogate arrangements. Altruistic for some is considered more accepted because this form of surrogate arrangement is about a woman carrying the child without agreeing on money in exchange. In commercial surrogate arrangements, the woman carries the child in exchange for compensation, which is not considered acceptable in society. One problem that is highlighted in the paper is that there are clear differences between commissioning father and commissioning father with genetic linkage to the child in surrogate arrangements. The differences arise when the parties are to be determined as legal parents. Based on practice it appears that men's genetics are recognized to a greater extent than women by the legislature. The genetic mother becomes powerless without the consent of the genetic father. As a result of our investigation, we believe that surrogacy arrangements need regulation in Sweden. What is considered most ethically justifiable is to legalize altruistic surrogacy. When egg donation was legalized in Sweden the same discussion took place as it is today with surrogacy arrangements, whether it is ethically justifiable or not. Today egg donation is not unusual when a woman´s eggs are unusable, and we believe the future will be the same for surrogacy arrangements. Surrogacy arrangements will be normalized in society and therefore the legislation should also keep up. The view of who the child´s mother is will be expanded, and more people will be involved, if surrogacy arrangements are legalized. The child will have the opportunity for a larger network of parents and in altruistic contexts, the woman who carries the child will have a close connection without being a legal parent and guardian.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Bjerendal, Victoria
    Karlstad University.
    Domstolens värdering av sakkunnigbevisning: I ljuset av rättssäkerhet2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    När domstolen ska försöka döma i ett mål där ett barn farit illa eller där en försäkringstagare står i tvist med sitt försäkringsbolag efter en skada på jobbet, räcker inte den egna kunskapen till. Hur är det möjligt för rätten att veta hur ett barns kropp och hjärna fungerar, eller hur en viss ryggskada tar form? Som hjälpmedel finns sakkunniga experter, som fyller en stor och viktig roll i rätten. Experterna kan besitta kunskaper som blir helt avgörande för utgången i ett mål, men utan regler som talar om för domstolen hur den ska värdera utlåtanden från sakkunniga, kan vissa problem uppstå. Det är vanligt att det medverkar flera sakkunniga i samma mål, på en eller båda sidor, som inte tycker samma. Vad som varit föremål för denna uppsats är hur domstolen går till väga när flera sakkunnigutlåtanden säger emot varandra.

    Syftet med uppsatsen har varit att utreda hur domstolen granskar sakkunnigbevisning, i synnerhet motstridig sakkunnigbevisning, för att sedan utreda hur granskningen förhåller sig till det höga kravet på rättssäkerhet. Även om rättssäkerhetsbegreppet kan sägas ha olika betydelser kan förutsebarhet, legalitet och effektivitet utgöra grunddragen. Fyra olika rättsfall där sakkunnigbevisning utgjort en stor del av bevisningen har varit det huvudsakliga föremålet för arbetet. Genom granskning av rättsfallen har vissa riktlinjer kunnat urskiljas när det kommer till vad domstolen utgår från vid värderingen.

    De mest framträdande riktlinjerna har visats vara egenskaper hos den sakkunnige som påverkar dess trovärdighet såsom erfarenhet, säkerhet och kompetens. När det sedan ställts mot rättssäkerhetsbegreppet har slutsatsen kunnat dras att det i dagens läge inte finns tillräckliga regler eller metoder som styr värderingen av sakkunnigbevisning. En allmän acceptans av de identifierade riktlinjerna har däremot genom arbetet visats kunna vara ett steg på vägen mot en enhetlig värdering av motstridig sakkunnigbevisning. Värderingen ska ju vara fri, vilket också innefattar värderingen av sakkunnigbevisning.

    Användningen av sakkunniga har även visats kunna bli mer rättssäker genom uppställning av kvalifikationskrav som ska avgöra vem som får benämnas sakkunnig. Det skulle däremot medföra att en prövning görs innan ett eventuellt utlåtande ges, vilket kan medföra tidskrävande åtgärder och att effektiviteten i förfarandet därför får ge vika. I slutändan är det därför inte en ändamålsenlig åtgärd.

  • 21.
    Bjerknes Börestam, Maria
    Karlstad University.
    Intrångsgörarens vinst vid fastställande av immaterialrättsliga skadestånd2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    När ett intrång skett uppsåtligen eller av oaktsamhet i en immateriell rättighet har rättighetshavaren rätt att, utöver den skäliga ersättningen, erhålla ersättning för den ytterligare skada som orsakats till följd av intrånget. För att fastställa den ytterligare ersättningen ska domstol ta hänsyn till ett antal faktorer varav en faktor är den vinst intrångsgöraren gjort till följd av intrånget. Ersättningen som rättighetshavaren är berättigad till utgör ett skadestånd. Eftersom intrångsgörarens vinst inte utgör en direkt skada för rättighetshavaren utan en vinst för intrångsgöraren ryms faktorn inte inom det traditionella sättet att betrakta skador på. 

    Intrångsgörarens vinst utgör en obehörig vinst för intrångsgöraren och inom den svenska rätten har den obehöriga vinsten historiskt varit utsatt för kritik. Inställningen har på senare tid mjukats upp men rättsfiguren har en blygsam ställning. När intrångsgörarens vinst infördes i de immaterialrättsliga bestämmelserna uttalades i förarbetena att intrångsgörarens vinst endast skulle fungera som en hjälpfaktor för att fastställa den uteblivna vinsten. Enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer ska skadelidande endast ersättas för faktisk skada. Uttalandena har mött kritik och det har förts diskussioner om det är en tolkning som är förenlig med sanktionsdirektivets syften. I sanktionsdirektivets artikel 3.2 anges att sanktionerna ska vara effektiva, avskräckande och proportionella. På det immaterialrättsliga området föreligger även omfatt-ande bevissvårigheter och det är därför svårt att visa vilken faktisk skada som uppstått. 

    Syftet med denna framställning är att utreda hur intrångsgörarens vinst ska tolkas vid fastställande av immaterialrättsliga skadestånd. För att skapa en förståelse för intrångsgörarens vinst har svenska och EU-rättsliga källor nyttjats. Rättsfall som behandlar intrångsgörarens vinst mer ingående finns endast ett fåtal av och därför har doktrin och förarbeten beretts desto större utrymme i framställningen. Tyngden i det rättsdogmatiska arbetet har legat i att analysera doktrin och förarbeten utifrån olika perspektiv för att möjliggöra en bredare förståelse för vilken roll intrångsgörarens vinst har vid fastställande av immaterialrättsliga skadestånd. 

    Eftersom rättsläget är att betrakta som oklart har det varit nödvändigt att närmare skildra några av de grunder som orsakat det oklara rättsläget. Två av grunderna, som även givits särskilt fokus i framställningen, är den obehöriga vinstens ställning i svensk rätt och den allmänna skadeståndsrättsliga principen om ersättning endast för faktisk skada. Intrångsgörarens vinst lagstadgades till följd av att sanktionsdirektivet infördes i den svenska rätten och eftersom direktiv ska tolkas direktivkonformt har tolkningen av intrångsgörarens vinst genomgående beaktats utifrån sanktionsdirektivet. 

    Intrångsgörarens vinst fungerar i vissa situationer väl som endast en hjälpfaktor för att fastställa den uteblivna vinsten. Företrädesvis i situationer där intrångsgörarens vinst inte förefaller överstiga den faktiska skadan. Den allmänna principen om att endast faktisk skada ska ersättas överensstämmer i många fall inte med ett effektivt och avskräckande skadestånd vid tillfällen där intrångsgörarens vinst överstiger rättighetshavarens skada. I en sådan situation är det inte särskilt lämpligt att endast nyttja intrångsgörarens vinst som en hjälpfaktor utan faktorn behöver i en sådan situation betraktas som en självständig faktor.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Blixt, Tommy
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Skattereduktion för hushållsarbete: En granskning av gränsdragningsproblem2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    Skattereduktion för hushållsarbete
  • 23.
    Brim, Aishan
    Karlstad University.
    En diskussion kring slopandet av den s.k. ungdomsrabatten2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Unga lagöverträdare har sedan länge särbehandlats i det svenska straffsystemet både vid påföljdsbestämningen och påföljdsvalet. De skäl som ligger till grund för särbehandlingen av dessa är dels de ideologier och principer som genomsyrar det svenska straffsystemet; preventiva ideologier, allmänprevention och individualprevention och även principerna om proportionalitet och humanitet, dels forskning inom neurologi och psykologi som indikerar att unga lagöverträdare bör särbehandlas i straffsystemet, därför att dessa inte har nått tillräckligt mognad, har outvecklad ansvarsförmåga samt är mer sanktionskänsliga än vuxna.

    Den 22 januari 2022 trädde en lagändring i kraft som innebär att vid straffmätning avskaffas ungdomsreduktionen för unga myndiga lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år vid samtliga allvarliga brott även om brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer. De särskilda ungdomspåföljderna ska endast gälla lagöverträdare i åldersgruppen 15–17 år. Lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år ska dömas till samma påföljder som gäller för andra myndiga lagöverträdare. Trots att lagändringen saknade underlag från forskningen samt var ett avsteg från straffrättsliga ideologier och principer förordnade regeringen i direktiv 2023:112 en särskild utredare att undersöka och överväga ändringar angående särbehandlingen av unga lagöverträdare i straffrättsliga hänseenden. Utredaren ska överväga en sänkning av straffmyndighetsåldern, föreslå att lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år ska behandlas som andra vuxna lagöverträdare vid påföljdsbestämning och påföljdsval och att åldern inte ska särskilt beaktas vid straffmätning för unga lagöverträdare i åldersgruppen 15–17 år, eftersom straffet ska stå i proportion till brottets allvar. I januari 2022 avskaffades ungdomsreduktionen vid allvarlig brottslighet för unga myndiga lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år, men enligt regeringen föreligger det skäl att helt avskaffa ungdomsreduktionen för denna åldersgrupp. Trots kritik från forskning, organisationer och myndigheter riktad mot regeringens lagändring 2022 om avskaffandet av ungdomsreduktionen för unga myndiga lagöverträdare vid allvarlig brottslighet, är det tydligt att regeringen föreslår att helt avskaffa ungdomsreduktionen för 18–20 åringar.

    Utifrån rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod diskuterar och analyserar arbetet de grundläggande ideologier och principer som genomsyrar det svenska straffrättsliga systemet. Hur unga lagöverträdare särbehandlas vid påföljdsbestämning och påföljdsval och vilka skäl som ligger till grund för särbehandlingen av unga lagöverträdare diskuteras också. Vidare behandlas avskaffandet av ungdomsreduktionen utifrån propositionen, direktiven och statens offentliga utredningar, samt några av remissvaren från olika organisationer och myndigheter som inkommit till Justitiedepartementet för betänkandet SOU 2018:85. Barnkonventionen lyfts upp i arbetet med fokus på just de relevanta artiklarna för unga lagöverträdare. Arbetet avslutas med en analys som besvarar arbetets frågeställningar, samt med en slutsats som omfattar även uppsatsförfattarens egna åsikter.

  • 24.
    Buitseva, Darja
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Parallellimport: Parallellimportens verkningar och varumärkesrättsinnehavarens möjlighet att skydda sitt varumärke vid parallellimport2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Med parallellimport menas att en återförsäljare som inte är en del av varumärkesrättsinnehavarens vanliga, redan etablerade distributionsled, importerar de varumärkesskyddade varorna och har sedan rätt att sälja vidare dessa utan varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En förutsättning är dock att konsumtion måste ha skett. Med detta menas att varorna från början måste ha förts ut på marknaden med varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En sådan typ av handel möjliggörs tack vare principerna om en fri och gemensam inre marknad inom EU. EU är därför en tullunion som arbetar konstant med att upprätthålla ett starkt samarbete mellan medlemsländerna och skapa rättvisa förhållanden för alla aktörer.

     

    EU:s regler gällande den fria marknaden och den fungerande konkurrensen innebär större möjligheter för etablering och expandering för redan befintliga företag. Varor cirkulerar fritt inom EU:s gränser vilket erbjuder ett ökat utbud för konsumenterna samt bidrar till en ökad priskonkurrens som resulterar i utjämnade prisskillnader. Men sådana regler kan även innebära ett flertal problem för andra aktörer på marknaden då olika intressen börjar kollidera. När situationen gäller parallellimporten är det varumärkesrättsinnehavarens vilja att bevara så mycket kontroll över och skydd för sitt varumärke som möjligt som blir hotat. Ett varumärke har ett väsentligt ekonomiskt värde och skyddas därför noga genom antingen registrering eller inarbetning. Men dessa skydd är som regel territoriellt begränsade vilket i vissa fall försvårar situationen för varumärkesrättsinnehavaren.   

     

    Mest känsligt är varumärkets anseende och det är ett gott anseende bland konsumenterna som ger varumärket det ekonomiska värdet. Vid parallellimport kan ett märkes goodwill skadas på ett antal olika sätt beroende på om det är anseendebaserade varor eller så kallade produktbaserade varor. De produktbaserade varorna är vanligtvis varor vars renommé är fullt förknippat med kvalitén som till exempel matvaror av olika slag. Dessa varor skadas vanligast av ompaketering, felaktiga leveranser och lagring m.m. Den andra kategorin av varor är anseendebaserade och betydligt mycket känsligare. I denna kategori ingår som regel exklusiva produkter vars framgång baseras på deras popularitet och exklusivitet. Dessa varor kan skadas genom fel marknadsföring, fel försäljningsstrategi, ompaketering. Ett gott exempel på sådan skada är mål C-337/95 Parfums Christian Dior mot Evora. Det förekommer även fall där återförsäljaren drar en otillbörlig nytta genom att missbruka varumärkets anseende och på så sätt ökar sin egen goodwill. Även detta är förbjudet enligt lag. Likaså diskuteras parallellimporten av varor som kan/måste ompaketeras för att säljas vidare i importlandet. I somliga fall kan varan skadas kvalitetsmässigt eller anseendemässigt vilket inte bara kan återspeglas negativt för företaget utan det kan även innebära en hälsorisk för konsumenterna om den parallellimporterade varan är t.ex. läkemedel. 

     

    Men det finns även åtgärder som varumärkesrättsinnehavaren kan tillgripa och på sådant sätt bevara viss kontroll. Exempel på dessa är exklusivavtal, då varumärkesrättsinnehavaren väljer noga själv ut enstaka återförsäljare som får den exklusiva rättigheten att sälja vidare varorna, samt reexportförbud. Med reexportförbud kan varumärkesrättsinnehavaren genom avtal förbjuda återförsäljaren att sälja vidare varorna till ett specifikt land eller område som varumärkesrättsinnehavaren vill avgränsa eller själv handla med.

     

    De kolliderande intressena och rättigheterna har varit ett stort problem och grund till många tvister.  Arbetet granskar situationen med stöd av EU-domstolens praxis och eventuella lösningar analyseras.

    Download full text (pdf)
    Parallellimport
  • 25.
    Byberg, Gabrielle
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Sovande, men ansvarig?: Sexsomni som uppsåtsinvändning2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det hör inte till ovanligheten att en åtalad individ i brottmål uppger att den saknar uppsåt till en viss gärning. Det är däremot inte lika vanligt att en individ påstår att den saknar uppsåt till följd av sömn. Detta är däremot någonting som bl.a. sker inom sexualbrott där den åtalade uppger att den saknar uppsåt, till den sexuella handlingen, till följd av sömn. Tillståndet, som är en bekräftad diagnostiserad sömnstörning, heter sexsomni. Tillståndet karaktäriseras av sexuella handlingar i sömnen, så som smekningar, läten, masturbation och även fullbordat samlag. Uppsatsen syftar dels till att utreda om sexsomni verkligen bör hanteras som en uppsåtsinvändning och dels till att utreda om en individ med sexsomni kan åläggas straffansvar eller, vid ett nekade svar, om de annars bör det. För straffrättsligt ansvar krävs uppfyllnad av brottförutsättningarna samt att den personliga skulden är uppfylld. Inom ramen för begreppet handling ställs ett krav på kontroll. Likaså att individen vid själva gärningen är medveten. Huruvida en sovande individ är medveten eller har kontroll uppskattas som begränsad, om inte till och med fullständigt begränsad. Det bör därmed innebära att en sovande individ inte kan begå en brottslig handling. Inte heller i ett senare led ha uppsåt till handlingen då den inte ens bör betraktas som brottslig. Huvudregeln är därmed att en sovande individ inte ska åläggas straffrättsligt ansvar. I relation till sexsomni skulle en tidigare kontrollerad gärning i teorin medföra straffansvar om denna kontrollerade gärning innebär en otillåten risk, som har ett relevant samband till följden vilken individen är likgiltig inför. Exempelvis om en individ med diagnosen sexsomni somnar bredvid en annan individ med vetskapen om att en episod av sexsomni kommer inträffa. Slutsatsen som får dras i denna uppsats är att det i teorin är möjligt att döma en individ med sexsomni till straffansvar, dock uppfattas det som svårt i praktiken. Sexsomni, enligt gällande rätt, bör även fortsättningsvis behandlas som en uppsåtsinvändning. En möjlighet finns dock att betrakta och argumentera för att det redan brister i brottsförutsättning då handlingsbegreppet möjligtvis inte är uppfyllt. Utifrån den politiska debatten föreligger skäl som talar för att en individ med sexsomni bör åläggas ansvar. Det som genomgående i arbetet är en gemensam nämnare är bristen på utförliga utredningar för individer som invänder om sexsomni samt bristen på prejudicerande domar. Åtgärd av de bägge hade givit en mer självklar och rättssäker hantering av uppsåtsinvändningen sexsomni.

  • 26.
    Bäck, Sofie
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Äganderätten och skyddsrummet: Den enskildes rättigheter mot det civila försvaret2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Idag finns det 65 000 skyddsrum i Sverige som finns i både privatbostäder och näringsfastigheter. Skyddsrummen finns till för att skydda civilbefolkningen i händelse av krig och ska kunna ställas om från fredsanvändning till skyddsfunktion på två dygn. Det finns således begränsningar hur den enskilde kan använda sitt skyddsrum under fredstid, samtidigt som det finns långtgående underhållsskyldigheter som ägarna ska upprätthålla. Vidare finns det många oklarheter kring hur skyddsrummen ska behandlas, såsom när skyddsrummen skaavvecklas. Samtidigt finns äganderätten som mänsklig rättighet i både RF och EKMR, där enskildas egendom ska respekteras. Uppsatsen har därför som syfte att utreda hurskyddsrummen förhåller sig till äganderätten. 

    Utredningen har företagits med den rättsdogmatiska metoden. På området har lagstiftning och andra rättsligt bindande normer för skyddsrum undersökts tillsammans med andra fastighetsrättsliga regelverk för att undersöka bakomliggande aspekter för skyddsrummen. En viktig rättskälla har varit de skrivelser som MSB har utgivit, vilka har identifierats som sådan rättskälla som får användas i den juridiska argumentationen och för uppsatsen. För äganderätten har både svensk och europeisk rätt undersökts för att därefter jämföra hur respekten för egendom sammanfaller med skyddsrummens reglering.

    Problemområden kring laglighetskrav, ersättningsfrågor, oförutsebarhet kring avveckling och löptid har identifierats och diskuteras i studien. Bland annat diskuteras att många av de betungande krav mot enskilda inte finns reglerat i annat än skrivelser från myndigheten, vilket inte är förenligt med äganderätten. I uppsatsen återges att enskilda varken ska tjäna eller bekostas extra av att deras byggnad innehar ett skyddsrum, något som leder till att myndigheten inte får ha en för sträng syn på vad som ska bekostas av den enskilde själv. Vidare noteras att skyddsrummen skulle behöva införas i fastighetsregister för att enskilda ska få en bättre kunskap om att byggnaden innehåller skyddsrum vid bland annat överlåtelser. Det framkommer att det behöver ske normeringsarbete och kunskapshöjande arbete för att förstärka äganderätten och rättssäkerheten för ägare till byggnader med skyddsrum. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Ceder, Cecilia
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Person till person-lån: - särskilt om de svenska låneplattformarnas juridiska definition och ansvar enligt gällande rätt2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Today there are several forms of financing, which function as an alternative to traditional banking services. The capital supply in the society has broadened and citizens are given more funding opportunities through non-hierarchical, dynamic and decentralized networks.

    Crowdfunding is a wide-ranging concept regarding alternative financing methods. Typical for crowdfunding is the fact that several people or companies each, - donate or lend a small amount of money to finance a personal loan, a project or to help finance the startup of a new business.  The capital is transferred using an internet-based platform and reaches the receiver immediately. Peer to peer lending is a specific financial model that can be included in the general concept of crowdfunding. Peer to peer lending means lending between individuals, i.e. that a private person lends its own money to another private person that is a borrower. The traditional banks are being left aside during these types of transactions. The deposit, payment and allocation of the money is instead taking place through an internet-based lending platform which has access to the parties’ identities.  The lending platform is acting as an intermediary that conveys the loan between the parties; thus, the lending platform is not involved in the loan agreement between the borrower and the lender. Peer to peer lending is associated with high credit risks and lacking state deposits, due to the fact that the communication is completed online without any guarantees. Accordingly the lender risks losing its money deposit if the borrower isn’t able to repay the loan or if the lending platform declares bankruptcy. However, individuals are attracted to make money deposits and to become lenders due to the fact that the high credit risk in turn provides an expected high economic return in the form of interest income.

     

    Peer to peer lending has gone through a significant development during a short period of time. Because of that, there has been some problems arising regarding the definition of the lending platforms activities, as well as the forms of legislation they should adhere to. The fact that there is currently no guidance available at EU-level further contributes to the uncertainty. Since no general guidelines can be found at EU-level the member states are approaching the lending platforms activities in different ways. For example in Germany and France the lending platforms are regulated under the same rules as banks while in the UK they are regulated under the consumer law requirements. In Sweden there are no specific requirements for the lending platforms due to the fact that they are registered as financial institutions with the Financial Supervision Authority. The registration does not mean that the lending platforms are under regulatory supervision, unlike the traditional banks. As mentioned above, the lending platforms are acting as intermediaries, which convey the loan between private lenders and borrowers. According to arguments put forward in this thesis, the borrowers should, under the Consumer Credit Act (2010:1846) be considered as consumers. This means that the lending platform must comply with the mandatory provisions of the Consumer Credit Act and, that the Swedish Consumer Agency should be performing some oversight over the lending platforms. According to the arguments presented in this thesis, it can be discussed whether the statutory provisions in fact are achieved.

  • 28.
    Ceder, Cecilia
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Berggren, Camilla
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Straffansvaret för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    Straffansvaret för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården
  • 29.
    Chaabani, Alexandra
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Sexmånadersregeln i praktiken2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 30.
    Chaabani, Valentina
    et al.
    Karlstad University.
    Henriksson, Ida
    Karlstad University.
    Straffskärpningar: Hur förhåller sig lagförslag om höjda straff till straffideologier?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I takt med samhällsutvecklingen ställs nya krav på straffrätten. Brott och straff har det senaste decenniet kommit att bli ett allt mer omdebatterat ämne. Allmänheten efterfrågan straffskärpningar och på senare år har det kommit flera lagförslag som syftar till att höja straffen för olika brottstyper. I uppsatsen har vi framförallt fokuserat på lagförslagen i proposition 2009/10:147 och proposition 2016/17:108. Det huvudsakliga innehållet i prop. 2009/10:147 består av förslag till ändringar av de grundläggande bestämmelserna om straffvärde i 29 kap. brottsbalken (1962:700). Vidare föreslås straffskärpningar för olika våldsbrott, bland annat grov misshandel och grovt vållande till annans död. I prop. 2016/17:108 föreslås ytterligare straffskärpningar av våldsbrotten. I uppsatsen redogör vi även kort för innehållet i prop. 2012/13:111, prop. 2015/16:111, prop. 2017/18:26 och SOU 2018:2. Syftet med uppsatsen har varit att utreda hur straffskärpningarna förhåller sig till olika straffideologier. För uppsatsens genomförande har vi i teoridelen, utöver propositionerna, redogjort för straffrättsliga begrepp och ideologier. Vi belyser även straffrättspolitiken och effekter av höjda straff som uppmärksammats i forskning och litteratur.  Genom att analysera lagförslagen har vi försökt identifiera vilka motiv som ligger till grund för straffskärpningarna. Vi har undersökt hur lagstiftarens motiv förhåller sig till olika straffrättsliga ideologier samt vilka andra faktorer som påverkar den kriminalpolitiska debatten. Uppsatsen har lyft fram tänkbara orsaker till den hårdnade kriminalpolitiska debatten.  I vår undersökning ifrågasätter vi hur förenliga straffskärpningarna är med olika straffideologier.

    “Punitiveness may pose as a symbol of strength, but it should be interpreted as a symptom of weak authority and inadequate controls” David Garland  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Danho, Marta
    Karlstad University.
    Att förstå och att bli förstådd: Unga lagöverträdares upplevelser av rättegångarinom ramen för rätten till en rättvis rättegång2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The human right to a fair trial is a cornerstone in a constitutional state and is regulated in

    both article 6 of the ECHR and in RF, the Swedish constitution chapter 2, paragraph 11,

    section 2. The right to a fair trial according to both the ECHR and RF requires that a public

    trial is to be held within a reasonable time and that the trial is to be held before an

    independent and impartial court. In order for the right to be met in accordance with the

    ECHR and RF, there are guidelines and principles formulated by the European Court of

    Human Rights, which must be taken into consideration when assessing whether a trial has

    been held fairly or not. In order for a trial to be assessed as fair, the minimum guarantees in

    Article 6.3 ECMR must be met. The right to a fair trial includes several different elements;

    one of the elements is fair dealing. In order for a trial to fulfill its purpose, it is required that

    the trial is held in such a way that the parties can follow what is happening during the

    proceedings. In the assessment of a fair trial, the type of the trial has to be taken into

    consideration. This means that trials that require special urgent procedures, such as trials

    concerning juvenile offenders, must especially meet the requirements of article 6 of the

    ECHR.

    Children are considered a particularly vulnerable group and are therefore in need for

    special protection in order to guard their rights. The UN Convention on the Rights of the

    Child (the Child Convention) regulates children's rights and applies to all individuals under

    the age of 18. The states that have ratified the Child Convention, must respect the

    Convention and give an account of the commitments that have been made to comply with it.

    A child’s right to speak and express its views applies to all children and means that both

    courts and other decision-making intuitions must be adapted for the purpose of including the

    children. This could for example include special preparations for children.

    According to Swedish national law there is an urgency requirement in cases involving

    juvenile offenders and the time between reactions from society and the juvenile’s crime

    should be as short as possible. Both a report from Brå and a review by Riksrevisionen, has

    shown that there are difficulties in complying with the urgency requirement for dealing with

    youth cases in 4 § in LUL. The European Commission has stated that in cases where a

    young person is suspected of a crime, the trail should be adapted according to his or her age

    and maturity. The court procedure must therefore be adapted in order to ensure the young

    person's ability to understand and participate in the trial. If a young person does not

    understand the procedure, he or she will not be involved during the trial, which affects the

    right of the young person to have his hear voice heard and speak in accordance with the

    Child Convention.

    Young offenders are treated differently in criminal and procedural law in the hope of

    preventing young people from identifying themselves as criminals. Criminal proceedings are

    however, mainly designed by adults and for adults. Children and juvenile offenders and

    victims of crime are therefore subject to the same legal process as adults without any actual

    adaptation. In 2002, Brå interviewed seven young people about their experiences of the trial.

    Attention was drawn to two perceptions by listening to the young people. The young people

    said that they did not always feel fully aware of the whole procedure and what was said and

    that they did not consider themselves being heard during the proceedings.

    This essay investigates whether juvenile offenders’ experiences of their trials can be

    regarded as conflicting with the right to a fair trial. The essay reaches the conclusion that

    juvenile offenders do not get their right to a fair trial fully met. The right consisting of the

    criteria of reasonable time and independent and impartial court may, as a result of the faults

    found in the essay, be considered to be violated. The unreasonable processing time

    combined with the risk that judges create prejudiced opinions about the young offenders can

    be considered to conflict with the right to a fair trial in accordance with both the ECHR and

    RF.

    The essay also studies the Court's ability to communicate the fundamental principles of

    justice to juvenile offenders in order to achieve a preventive effect against juvenile crime.

    The conclusion is that the trials are mainly designed for adults, which can result in

    difficulties for the court in communicating the fundamental criminal justice principles to

    juvenile offenders. The neglect of a child and youth perspective during trial may therefore

    prevent the preventive criminal justice effect against juvenile crime.

    Concerning the effect of trial for juvenile offenders, the conclusion is that there is a high

    risk of stigmatization and continued crime. By neglecting the rights of the young people

    during a trial, the risk remains high that they leave the courtroom without any effect on their

    future behavior. All in all, the essay finds that more research is needed on the experiences of

    juvenile offenders in the context of the right to a fair trial. More research would result in a

    larger insight into the problem.

    Download full text (pdf)
    Att förstå och att bli förstådd. D-uppsats
  • 32.
    Degeryd, Desiré
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Holmgren, Linnea
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    HEMLIG AVLYSSNING AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION: - Ett rättssäkert tvångsmedel i brottsbekämpningen?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Demir, Simon
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Rassmusen, André
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Skatterätt Fast driftställe: Ska jag beskattas i Sverige?2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi lever i en värld där globaliseringen numera är ett faktum och internationell handel är vanligt förekommande även för privatpersoner. Staterna förändras och ekonomierna utvecklassamtidigt som det är blir vanligare för bolag att bedriva verksamheter i flera olika länder. I kontrast till detta har inte alltid nationella och internationella skatteregleringar hängt med i utvecklingen. Resultatet av detta har varit förekomst av aggressiv skatteplanering samt juridiskdubbelbeskattning. För att motverka detta upprättade man bland annat ett modellavtal redan år 1963 i syfte till att bland annat motverka just juridisk dubbelbeskattning.

    OECD:s modellavtal är till sitt omfång stor med 32 artiklar och tillhörande kommentarer. Tillsammans med 2 kap. 29 § Inkomstskattelagen och artikel 5 i OECD:s modellavtal blir begreppet fast driftställe aktuellt. Begreppet tar sikte på när utländska bolag bedriver näringsverksamhet i Sverige varför verksamheten under vissa omständigheter betraktas som fast driftställe. Resultatet av detta är att det utländska bolaget kan likställas med ett inhemskt bolag, alltså gäller det svenska beskattningsanspråket på det utländska bolaget. Uppställda rekvisit som måste uppfyllas enligt svensk intern internationell reglering för fast driftställe är huvudregeln om kravet på ”en stadigvarande plats affärsverksamhet från vilken affärsverksamheten helt eller delvis bedrivs” med flera delrekvisit. Angiven bestämmelse har sin grund i artikel 5 i OECD:s modellavtal. Några, i vissa sammanhang betydande, skillnader existerar dock.

    I anslutning till bestämmelsen om fast driftställe stipuleras det i modellavtalets femte artikel, punkt fyra en rad olika verksamheter som utgör undantag från huvudregeln om fastdriftställe. Den gemensamma utgångspunkten för dessa verksamheter är att fast driftställe inte föreligger även om verksamheterna bedrivs från en stadigvarande plats för affärsverksamheten i Sverige. Dessa verksamheter kallas för förberedande eller biträdande art.

    Modellavtalet har haft ett starkt inflytande i slutandet av olika skatteavtal mellan Sverige och andra stater. Källvärdet av modellavtalet är därför högt då den är till hjälp vid tolkning och tillämpning av skatteavtal eller i tvister, detta trots att modellavtalet ej är formellt bindande. Tillsammans med den interna internationella regleringen om fast driftställe enligt 2 kap. 29 § IL samt artikel 5 i OECD:s modellavtal och dess kommentarer har tidigare situation om juridisk dubbelbeskattning samt aggressiv skatteplanering motverkats. Rättsläget om vilka omständigheter som krävs för att ett utländskt bolag anses som fast driftställe har tydliggjorts i och med angivna bestämmelser.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Dimitrievski, Nick
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Vad kännetecknar god forskarhandledning? Reflektioner om en forskarutbildningsprocess i finansrätt.2022In: Festskrift till Robert Påhlsson / [ed] Nick Dimitrievski; Kjell Johansson; David Kleist; Stefan Olsson, Uppsala: Iustus förlag, 2022, 1:1, p. 103-121Chapter in book (Other academic)
  • 35.
    Dimitrievski, Nick
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Johansson, KjellKleist, DavidOlsson, StefanKarlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Festskrift till Robert Påhlsson2022Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Robert Påhlsson planerar att gå i pension under våren 2022 och därför har hans vänner och kollegor valt att hylla honom med en festskrift. Robert är en skicklig akademiker som lämnat betydande bidrag på det skatterättsliga området, men han är också en omtyckt person som haft stor betydelse för den skatterättsliga miljön i Sverige och i Norden. Flera av författarna har knutit an till Roberts egna alster, och där finns mycket att välja bland, eftersom hans produktion både har djup och en synnerligen imponerande bredd.

    Medverkande författare: Richard Arvidsson, Martin Berglund, Jan Bjuvberg, Jane Bolander, Inge Langhave, Katia Cejie, Mattias Dahlberg, Nick Dimitrievski, Patrik Emblad, Katarina Fast Lappalainen, Ole Gjems-Onstad, Anders Hultqvist, Mats Höglund, Jan Kellgren, David Kleist, Eleonor Kristoffersson, Magnus Kristoffersson, Peter Koerver Schmidt, Börje Leidhammar, Christina Moëll, Jérôme Monsenego, Claes Norberg, Stefan Olsson, Jan Pedersen, Roger Persson Österman, Henrik Stensgaard, Dennis Ramsdahl Jensen, Pernilla Rendahl, Christer Silfverberg, Teresa Simon-Almendal, Kristina Ståhl, Bo Svensson, Mats Tjernberg, Bertil Wiman, Frederik Zimmer och Bo Svensson.

  • 36.
    Dinamarca, Rossana
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Rättspsykiatrisk vård - en livstidsdom?2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Om en person lider av en allvarlig psykisk störning och begår ett brott, för vilket påföljden inte kan stanna vid böter, kan rätten besluta att personen ska överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Om den brottsliga gärningen begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, får rätten besluta att den rättspsykiatriska vården ska vara förenad med särskild utskrivningsprövning. Det innebär att det är förvaltningsrätten som ska avgöra när vården om patienten kan upphöra. I samband med utskrivningsprövningen ska det göras en riskbedömning om huruvida det finns någon risk för att patienten kan komma att återfalla i brott som är av allvarligt slag. För överlämnande till rättspsykiatrisk vård krävs att den psykiska störningen är allvarlig, men för att vården ska fortsätta räcker det att den psykiska störningen kvartstår, den behöver således inte fortsatt vara allvarlig.

    Den rättspsykiatriska vården har utretts av regeringen i flera omgångar och en fråga som återkommit handlar om vårdtiderna och hur de förhåller sig till brottets allvar. Det finns ett antal fall där vårdtiden vida överstigit straffmätningsvärdet för brottet om påföljden blivit fängelse, i vissa fall kan det jämföras med längden på ett genomsnittligt livstidsstraff trots att det handlar om ett mindre allvarligt brott. En annan sak som påtalats och diskuterats i flera av utredningarna är om det är rimligt och riktigt att ålägga människor som anses lida av en allvarlig psykisk störning straffansvar överhuvudtaget. Sverige är unikt i det här avseendet då de flesta andra länder har ett så kallat tillräknelighetskrav för att en person ska anses vara straffrättsligt ansvarig.

    Studien syftar till att undersöka hur den rättspsykiatriska vården förhåller sig till de grundläggande rättssäkerhetsprinciperna och hur den rättspsykiatriska vården kan göras proportionerlig på det sätt som ska beaktas vid ett frihetsberövande i "normala" fall.

    Nuvarande lagstiftning framstår något ambivalent. Å ena sidan har lagstiftningen sin utgångspunkt i att alla har ett straffansvar, å andra sidan präglas den av en moralisk uppfattning om att det vore fel att låta människor som lider av en allvarlig psykisk störning få ett alltför hårt straff då de ändå är sjuka och kanske inte fullt ut medvetna om innebörden av sina gärningar.

    Studiens slutsats är att det behövs en ändring av lagstiftningen för att bättre ta hänsyn till de grundläggande rättsskerhetsprinciperna och renodla den rättspsykiatriska vårdens uppdrag till att vårda sjuka.

    Download full text (pdf)
    Rättspsykiatrisk vård - en livstidsdom
  • 37.
    Dorani, Emelie
    Karlstad University.
    Slopad ungdomsreduktion för 18-20- åringar vid allvarlig brottslighet: Den slopade ungdomsreduktionens eventuella påverkan på ungdomsbrottsligheten2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Särbehandlingen av unga inom straffrätten har funnits länge och motiverats med att unga personer har en outvecklad ansvarsförmåga och är mer psykologiskt känsliga för bestraffning än vuxna, något som gör att samhället bör visa tolerans för den unges mognadsprocess. Ungdomar har dels inte kommit lika långt i sin sociala process samtidigt som deras hjärna och nervssystem skiljer sig från äldre människors. Den 2 januari 2022 togs straffreduktionen bort för personer i åldern 18-20 år vid brott som har ett minimistraff på fängelse i ett år eller mer. Detsamma gäller om brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer, det vill säga brott som trots att dess minimistraff är lägre än ett år, i det enskilda fallet bör straffas med fängelse minst ett år. Förutom detta ska det inte heller längre krävas starkare skäl än normalt för att döma en ung myndig person till fängelse och samma straff som för andra myndiga personer, något som krävdes tidigare.

    Uppsatsen syfte är att undersöka om borttagandet av ungdomsreduktionen för unga lagöverträdare i åldern 18-21 år är en lämplig åtgärd mot ungdomsbrottsligheten. I uppsatsen presenteras motiven bakom den tidigare reglerade ungdomsreduktionen och skälen till dess borttagandet. I proposition 2021/22:17 motiveras lagändringen med att samhället vid grova brott måste kunna reagera med adekvata sanktioner samt att en kriminell livsstil ska kunna avbrytas i tid. I uppsatsens analys undersöks därför huruvida borttagandet av ungdomsrabatten kommer att bidra till att färre ungdomar begår brott. Då det har gått för kort tid sen lagändringen trädde i kraft för att några konstateranden kring vilka konsekvenser/effekter lagändringen haft på ungdomskriminaliteten ska kunna genomföras, undersöks istället frågeställningen genom att tidigare forskning gällande effekterna av straff analyseras. Därefter förs en diskussion kring huruvida den borttagna ungdomsrabatten för 18–20 åringar är en lämplig åtgärd mot ungdomsbrottsligheten eller inte. Här beaktas bland annat de tre i uppsatsen besvarade frågeställningarnas resultat.

    I analysen ligger fokus på den tidigare forskningens resultat gällande straffets påverkan på återfall, straffets inkapaciterande verkan samt straffets påverkan på framtida arbetsmarknadsanknytning. Sammanfattningsvis skiljer sig resultatet betydligt mellan de olika studierna.

  • 38.
    Drougge, Samuel
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Andersson, Rebecca
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Häktning av unga lagöverträdare: En studie av den svenska lagstiftningens samstämmighet med barnkonventionen2019Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sveriges riksdag beslutade den 13 juni 2018 att barnkonventionen skulle kodifieras till svensk lag den 1 januari 2020. Denna uppsats ämnar att ge läsaren en orientering i de rättsliga förutsättningarna som gäller för häktningar av barn i åldersspannet 15 - 18 år, och hur Sveriges lagstiftning lever upp till barnkonventionens krav.

    Sverige har vid upprepade tillfällen kritiserats av barnrättskommittén gällande landets behandling av lagöverträdare under 18 år som suttit häktade. Innan barnkonventionen inkorporeras i svensk lagstiftning kan vissa förändringar i den sistnämnda behöva ske - för att häktningar i Sverige ska bedömas som samstämmiga med konventionens krav. Barnrättskommittén har lyft införandet av häktningstider för barn och unga som ett område av särskilt behov av lagstiftning. Ytterligare har kommittén krävt förbättrad implementering av den redan lagstadgade informationsgivningen som ska ges vid misstanke av brott, för att barnkonventionens krav i artikel 37 och 40 ska anses uppfyllda.

  • 39.
    Durand, Julia
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Lagen om företagsrekonsruktion: åtgärder för ett effktivare förfarande2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    About 200 years ago, there was an opportunity for companies with financial difficulties to settle the debts by an arrangement with the creditors to avoid bankruptcy. However, in the latter half of the twentieth century there was an expressed need for a procedure which meant that measures were also taken in the company's operations, a business reconstruction. 

     

    Enterprises with financial problems can by going through a reconstruction return their profitability. In this way, companies can avoid going bankrupt because of, for example, financial crises. Bankruptcy does not only have negative effects for the entrepreneur who loses his business, it also affects creditors and the society.

     

    However, there are major issues with the Company Reorganisation Act. The procedure is not used to the extent required by the legislature when the law was created in the mid 90's. Statistics in the area show that the number of reconstructions is far from the goal of the law. In other words, it is not sufficiently effective and well known among entrepreneurs.

     

    The year 2016 was a great year for insolvency law and a big step in the right direction. The swedish government appointed in 2015 an investigation to try solving the problems with the law. The Entrepreneurial investigation, has been analyzing the problems and came up with suggestions regarding how to change the law. 

     

    There was also a proposal from the Commission for a new EU directive. The reason is that the EU wants to harmonize member states insolvency laws. As it appears today there are major differences between the countries regulation of insolvency which leads to barriers for free movement.

     

    The question is how the potential EU directive could affect national Swedish law. And how the Entrepreneurial investigation and proposal for directives relate to each other. Will the measures proposed in the investigation and the suggestion to a new European directive solve the problems regarding reconstructions.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Durdevic, Dalila
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Kubiliute, Toma
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Viseringsrätten i Sverige: Med fokus på "rimliga tvivel" och överklagandeförfarandet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om viseringsrätten i Sverige. I uppsatsen beskrivs viseringsförfarandet med fokus på avslag på viseringsansökningar då det föreligger rimliga tvivel avseende sökandes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut. Utöver det behandlas överklagandeförfarandet och brister i överklagandeprocessen analyseras. Rättsfall har pekat på att viss problematik föreligger vid bedömningen och utfärdande av viseringsansökningar.

    Vissa tredjelandsmedborgare har en skyldighet att inneha en visering för att kunna besöka Sverige. Visering är ett tillstånd att resa inom Schengenområdet och vistas där under en viss tid. Viseringsprocessen måste ske i enlighet med reglerna i Viseringskodexen. I uppsatsen beskrivs den relevanta regleringen kring viseringsförfarandet ur ett teoretiskt perspektiv. Uppsatsen handlar till stor del om artikel 32.1 b där det regleras att avslag på viseringsansökan får göras då det föreligger rimliga tvivel avseende sökandes avsikt att lämna medlemsstaternas territorium innan den sökta viseringen löper ut. Stor vikt läggs även på artikel 21.1 där det regleras om kontroll av inresevillkoren och riskbedömningen som måste göras innan varje viseringsbeslut ska fattas.

    Målet med den införda Viseringskodexen är att skapa en gemensam viseringspolitik och underlätta lagligt resande samt bekämpa olaglig invandring. Syftet med uppsatsen var att lyfta fram problematiken som ändå kan uppstå med viseringsrätten i Sverige. I uppsatsen fastställs i första hand den legala ramen kring viseringar för att belysa gällande rätt och därtill beskrivs myndigheterna som är involverade i viseringprocessen. I uppsatsen görs en undersökning av ett antal rättsfall för att se hur artikel 21 och 32 i Viseringskodexen tolkas och tillämpas av rättstillämparen i praktiken. I undersökningen framställs de omständigheter som lett till att avslag gjorts på grund av att det förelåg ”rimliga tvivel”. Därutöver framställs även de omständigheter som lett till att en visering har beviljats. Bedömningen är komplicerad i och med att det är svårt att fastställa sökandes avsikt samt att det finns få vägledande rättskällor att utgå ifrån. Av viktig betydelse är därför EU-domstolens förhandsavgörande för att bedöma hur artiklarna 21.1 och 32.1 b i Viseringskodexen ska tolkas och tillämpas. I uppsatsen framställs ett mål från EU-domstolen där ett förhandsavgörande begärdes för att tolka begreppet ”rimliga tvivel” och vad som ska beaktas vid riskbedömningen. Det finns enbart ett förhandsavgörande från EU-domstolen avseende tolkning av artiklarna 21.1 och 32.1 b i Viseringskodexen. Uppsatsens analys görs vidare utifrån det teoretiska och praktiska material som har lyfts fram i uppsatsen. Analysen fokuserar på problematiken som har upptäckts med Viseringskodexen och överklagandeförfarandet.

     Slutsatsen är att myndigheterna har stort tolkningsutrymme avseende artikel 21.1 och 32.1 b i Viseringskodexen. Syftet att underlätta lagligt resande i enlighet med Viseringskodexens målsättning har ännu inte uppnåtts. Problematiken som lyfts fram föranleder att översyn av bestämmelserna i Viseringskodexen bör ske på EU-nivå. Även den nya regleringen av möjligheten att överklaga viseringsbeslut anses vara bristfällig. Långa handläggningstider leder till att sökande hamnar i osäkerhet i väntan på beslut. 

    Download full text (pdf)
    Viseringsrätten i Sverige
  • 41.
    Elina, Andersson
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    RÄTTEN ATT BLI BORTGLÖMD: Ur ett rättighets- och rättssäkerhetsperspektiv2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The right to be forgotten was established in EU law in 2014 through the ruling of the European Court of Justice, Costeja v. Google. The right to be forgotten, expressed in article 17 GDPR, instantly became law in all 28 EU countries in 2018. One of the most important changes introduced through GDPR is the wider definition of personal data. Under GDPR any data that identifies a person may be considered personal data. Biometric data, genetic data, and data relating to individuals’ cultural or economic aspects are now within the scope of the law. The purpose of GDPR is primarily to strengthen the existing rights of individuals and to ensure that individuals gain more control over their personal data, but also to harmonize EU privacy rules and thereby create business opportunities and promote innovation. 

    GDPR’s provisions are difficult to interpret and apply. From the perspective of the registrant it is important that the treatment is done correctly from the beginning. The supportive and advisory role of the Swedish Data Protection Authority is of great importance since violations can rarely be healed afterwards. It is the responsibility of the data controllers for personal data in each case, when the registered person exercises its right to be forgotten, to determine if the personal data is to be deleted or not. Data controllers, as are companies, have their own interest in limiting the scope of the right to be forgotten, as the search results accuracy decreases when the right applies. Is it really beneficial to have companies as data controllers to constitute a so-called first “instance” when these organizations can be considered biased? An effective remedy is a vital part as ensuring that the right to be forgotten works. This work is a study of the so-called effective remedies in Sweden. 

    According to the Swedish Constitution the parliament may within the framework of the cooperation, transfer decision-making rights that do not relate to state institutions principles. It is unequivocal that the Swedish principle of public access to official records is one of the principles of Swedish state affairs, but it is also unequivocal that Sweden as a member of the EU must fully comply with EU law. Freedom of expression and personal integrity are constitutional rights and can sometimes constitute each other's opposites. Freedom of expression protects our democratic right to express ourselves and share information, while the right to personal privacy protects us from appearing in context where we don’t want to participate. GDPR recommends that the right to erasure should not violate rules on freedom of expression. This thesis clarifies the relationship between the right to be forgotten and the principles of freedom of opinion and information in Swedish law, as well as the publicity principle. 

    GDPR applies to all organizations, all over the world, which process personal data for EU citizens. A question that has arisen is how far the scope of the right to erasure extends. There is a concern that the right is only worth anything if it applies universally. Otherwise, the individual's past becomes easily visible, prone to using the right to delete, for American colleagues or even by a EU citizen who can forge his IP address to a country (a domain) outside the EU. An important aspect that this thesis analyzes is whether other countries outside the EU have made any kind of incorporation of the right to be forgotten or if society at least has considered if the right to be forgotten should be incorporated in their legal order.

    Download full text (pdf)
    Rätten att bli bortglömd - Elina Andersson
  • 42.
    Enberg, Julius
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Lika men olika: En straffteoretisk granskning av skillnaderna mellan återfall och gemensam påföljdsbestämning2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Återfall och gemensam påföljdsbestämning reglerar en situation när en person har gjort sig skyldig till flera brott. I teorin kan brottsligheten ha samma rubricering och straffvärde vid återfall och gemensam påföljdsbestämning, men resultera till olika strafflängder eller påföljder. Skillnaden kan förklaras genom brytpunkten vid gemensam påföljdsbestämning och återfall, det vill säga när brottsligheten ska beaktas som återfall eller genomgå reduktioner enligt asperationsprincipen som tillämpas vid den gemensamma påföljdsbestämningen. Brytpunkten för om brottsligheten ska beaktas som ny (återfall) eller nyupptäckt (flerfaldig brottslighet) är om det meddelats en dom mellan brottsligheten och inte. Har en dom meddelats mellan den tidigare brottsligheten och den nya, kan den tidigare brottsligheten endast beaktas genom att personen är tidigare straffad och att den nya brottsligheten utgör återfall. Vid nyupptäckt brottslighet har det inte meddelats en dom mellan brottsligheten vilket gör det möjligt att beakta brottsligheten i samma rättegång och tillämpa asperationsprincipen.

    Arbetets analys syftar till att diskutera hur skillnaderna mellan återfall och gemensam påföljdsbestämning motiveras i nuvarande straffrätt. Skillnaderna mellan regelverken är att regleringarna bygger på olika straffteoretiska utgångspunkter. Straffskärpningar vid återfall motiveras utifrån att det under flera sekel varit ett allmänt accepterat tankesätt att en person som återfallit i brottslighet ska straffas hårdare än en förstagångsförbrytare. En straffskärpning kan även motiveras utifrån en preventionstanke, det är nödvändigt med ett längre straff för att ge lagbrytaren mer möjligheter att rehabiliteras. Straffreduktionerna vid gemensam påföljdsbestämning tillämpas för att upprätthålla en relativ proportionalitet och för att tillgodosehumanitetsprincipen. Samtidigt förhindrar reduktionerna att det gemensamma straffvärdet ”slår i taket” på den gemensamma straffskalan och gör det möjligt att upprätthålla en relativ proportionalitet och rangordna brottslighet.

    Reduktionerna som sker vid gemensam påföljdsbestämning har under senare tid kritiserats eftersom reduktionerna har varit för omfattande så den efterkommande brottsligheten fått enför begränsad påverkan på det gemensamma straffvärdet. Regeringen har i direktivet en skärpt syn på flerfaldig brottslighet uttryckt att den nuvarande ordningen kan tolkas som att rätten är likgiltig till att den efterkommande brottsligheten i princip saknar betydelse för det gemensamma straffvärdet. Regeringen föreslog inga lösningar till kritiken mot asperationsprincipen, utöver att den gemensamma påföljdsbestämningen bör närmare regleras i lag snarare än praxis. Det regeringen bör beakta är att hur gemensam påföljdsbestämningmotiveras i nuvarande rättsordning. Reduktionerna har ett syfte att förhindra att det gemensamma straffvärdet uppnår ett omänskligt högt straff och att beakta principen om humanitet. Straffskärpningar vid gemensam påföljdsbestämning är möjliga att genomföra men att straffskärpningarna måste hållas på en rimlig nivå så förändringarna tillgodoser humanitet och proportionalitetsprincipen. Motiveras gemensam påföljdsbestämning på samma grunder som återfall kommer det gemensamma straffvärdet ”slå i taket” och principen ombrottslighetens avtagande betydelse och relativ proportionalitet kommer inte tillgodoses. Skärpningar av den gemensamma påföljdsbestämningen ska tillgodose relativ proportionalitet och humanitetsprincipen, möjligheterna att skärpa reglerna är således begränsade.

    Download full text (pdf)
    Lika men olika
  • 43.
    Englund, Fredrika
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Det utvidgade reparationsbegreppet, 19 kap. 2 § 2 st. IL2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 44.
    Eriksson, Anna
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Handel med fastigheter-: när bedrivs det yrkesmässigt?2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Eriksson, Emma
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Slopad ungdomsreduktion för unga myndiga lagöverträdare vid allvarlig brottslighet: Särskilt om hur slopandet förhåller sig till proportionalitetsprincipen2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det svenska straffsystemet har under flera sekel haft en väl förankrad tradition att straffrättsligt särbehandla unga lagöverträdare, detta oavsett den alltjämt pågående debatten om ungdomsreduktionens vara eller icke-vara. Traditionen förändrades dock genom en lagändring som trädde i kraft den 2 januari 2022. Lagändringen är en konsekvens av den dåvarande regeringens 34-punktsprogram med åtgärder mot gängkriminaliteten och det grova och dödliga våldet som med åren eskalerat. Genom lagändringen slopades ungdomsreduktionen för unga lagöverträdare i åldern 18–20 år vid allvarlig brottslighet. 

    Tre huvudsakliga skäl som under en lång tid motiverat särbehandlingen av unga lagöverträdare är unga individers outvecklade ansvarsförmåga, större sanktionskänslighet samt ökade behov av samhällets tolerans. I förarbetena SOU 2018:85 och prop. 2021/22:17 vilka föregick lagändringen konstaterades att varken den psykologiska eller neurologiska forskningen kunde motivera ett slopande av ungdomsreduktionen beträffande unga myndiga lagöverträdare. Som skäl för avskaffandet av ungdomsreduktionen anförde därför den dåvarande regeringen ett ökat genomslag av proportionalitetsprincipen, principen som länge hade fått stått tillbaka för intresset av att särbehandla unga myndiga lagöverträdare. Dåvarande regering menade att reaktionen på allvarlig brottslighet inte fick vara för begränsad utan behövde stå i proportion till brottets allvar. Proportionalitetsprincipen innebär kortfattat att den straffrättsliga reaktionen ska vara rättvis och att en utdömd påföljd ska stå i proportion till den brottsliga gärningens allvar. Dåvarande regering menade att unga myndiga lagöverträdare inte kunde omfattas av den vid tiden omfattande ungdomsreduktionen eftersom straffet då inte kunde anses stå i proportion till brottet. Lagändringen syftade således till att göra lagregleringen mer förenlig med proportionalitetsprincipen eftersom unga myndiga lagöverträdare till följd av denna skulle undergå strängare och därmed mer proportionerliga straff. 2

    Mot bakgrund av det ovan anförda har uppsatsens huvudsakliga syfte varit att analysera samhällets funktion att särbehandla unga lagöverträdare med utgångspunkt i den aktuella lagändringen samt redogöra för huruvida nuvarande lagreglering beträffande unga myndiga lagöverträdare kan anses vara mer förenlig med proportionalitetsprincipen i jämförelse med den äldre lydelsen. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara dess frågeställningar har uppsatsen författats utifrån den rättsdogmatiska metoden i en vid bemärkelse samt den rättsanalytiska metoden.  I uppsatsens analys diskuteras lagändringen utifrån tankar om proportionalitet. Proportionalitetsprincipen är en mycket komplex princip. För att möjliggöra en god analys utifrån principen har den i uppsatsen sönderdelats i beståndsdelar vilka är repressionsnivå, klandervärdhet och samhällets normer. Beståndsdelarna har sedermera diskuterats var för sig för att slutligen mynna ut i en skälig slutsats. Proportionalitetsprincipens innehåll uppfattas inte sällan på olikartade vis och innehållet påverkas dessutom av samhällets normer. På grund av detta förändras principen över tid, därav komplexiteten i det slutliga ställningstagandet och slutsatsen. Oaktat detta konstateras avslutningsvis att den äldre lagregleringen angående särbehandlingen av unga myndiga lagöverträdare torde varit mer förenlig med proportionalitetsprincipen i jämförelse med den nuvarande utformningen av regleringen. 

  • 46.
    Ernebratt, Niclas
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    SSNIP-testet: I teori och praktik2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vid konkurrensrättsliga bedömningar spelar uppgiften att definiera en relevant marknad en mycket viktig – ibland helt avgörande – roll. I förarbetet till den svenska konkurrenslagen står att begreppet relevant marknad är ett vedertaget begrepp inom konkurrensrätten. Ingenting står om hur en relevant marknad ska avgränsas. Däremot hänvisas till ett tillkännagivande som EU-kommissionen gett ut som innehåller riktlinjer vid marknadsavgränsningen. I tillkännagivandet presenteras en teoretisk ram, ett tankeexperiment, som går ut på att bedöma utbytbarhet mellan olika produkter och geografiska områden. Tankeexperimentet, som utgör grunden i kommissionens tillvägagångssätt att definiera en relevant marknad, kallas SSNIP-testet.

    I framförvarande uppsats – vars ämne är SSNIP-testet i teori och praktik – studeras hur testet bildats utifrån ekonomisk teori i USA, hur det senare har adopterats av EU-kommissionen samt hur det har använts av domstolar både på EU-nivå och av svenska Marknadsdomstolen.

    Ett allmänt syfte med uppsatsen är att öka kunskapen om SSNIP-testet. Ett mer specifikt syfte är att undersöka i vilken omfattning, och hur, testet har tillämpats av Marknadsdomstolen.

    I arbetet används en rättsvetenskaplig metod med ett rättsekonomiskt och rättssäkerhetsperspektiv. Arbetet innehåller även vissa komparativa inslag.

    Det konstateras i uppsatsens slutsatser att SSNIP-testet, under rätta förutsättningar, kan vara både ett effektivt och ändamålsenligt sätt att definiera en relevant marknad. Genomgången av Marknadsdomstolens konkurrensrättsliga avgöranden leder fram till slutsatsen att testet används förhållandevis sällan och att det finns vissa brister i domstolens koherens kring redovisningen för och tillämpandet av testet. Under senare år kan dock skönjas en mer medveten och tydlig hantering av testet i domstolens domskrivningar, något som skapar intrycket att de ekonomiska teorier som SSNIP-testet bygger på faktiskt vunnit insteg i den svenska rättstillämpningen.

  • 47.
    Eskdahl, Alexander
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Internationell skattekollision: En komparativ studie av CFC-bestämmelserna och GloBE-reglerna2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
  • 48.
    Fauli, Linn
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013). Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Thyrén, Filippa
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013). Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Marknadsföring på sociala medier: Det kommersiella budskapet och marknadsföringslagens konsumentskydd2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En stor del av den svenska befolkningen använder sociala medier dagligen och både redaktionella och kommersiella framställningar sprids på olika digitala plattformar. I samband med detta utvecklas ständigt nya marknadsföringsstrategier och influencer marketing är en av dem. Forbes meddelar att företag spenderar ungefär 255 miljoner dollar världen över på influencers varje månad.

    Influencer marketing förväntas att även fortsättningsvis växa som marknadsföringsstrategi på sociala medier och därför är det enligt oss angeläget att kasta ljus på somliga redaktionella konstruktioner med stor kommersiell effekt. Reklamlandskapet har förändrats och ett resultat av den fortskridande digitala utvecklingen är att även kommunikationssamhället ändras liksom marknadsföringsmetoderna. Marknaden har allt mer kommit att förflyttas till den digitala sfären och medieplattformar, därav har reklam i allt större utsträckning ökat på sociala medier.

    Allmänheten blir ständigt försedda med material på sociala medier och ibland kan det tyckas problematiskt att se vad det är för typ av budskap vi faktiskt tar del av. Vissa framställningar på digitala marknadskommunikationskanaler faller in under Marknadsföringslagen (2008:486), så länge det är framställningar med ett kommersiellt syfte. Problematiken på sociala medier är att många framställningar framstår som reklam kan emellertid vara redaktionellt innehåll och vice versa. Förekomsten av att dessa två typer av meddelanden sammanblandas är vanlig och gränsdragningen mellan marknadsföring enligt marknadsföringslagen och redaktionellt material kan tyckas svår med tanke på avsaknaden av vägledning men även gällande rätt på det specifika området.

    Uppsatsen ämnar granska marknadsföringslagens krav om kommersiellt syfte och ifall lagen förmår omfatta meddelanden på sociala medier vars budskap har för avsikt att påverka konsumenten. Detta är särskilt intressant då det i många fall inte framträder tydligt nog för konsumenten huruvida meddelandet är kommersiellt eller redaktionellt. I förarbete till MFL framförs explicit att lagens syfte bland annat ska tillgodose konsumentintressen. Lagstiftningen är teknikneutral och omfattar sålunda internet och sociala medier. Detta sätt att kommunicera och marknadsföra är en förhållandevis ny praktik och vi vill därför undersöka om MFL:s konsumentskydd är tidsenlig genom bland annat nuvarande lagstiftning, Kissie-domen och annan relevant praxis på ämnet. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Fjellner, Sebastian
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School. Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    George, Lamees
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School. Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Barnets bästa: Tillämpning inom Kriminalvården och socialtjänsten2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Barnets bästa är ett begrepp som funnits inom den svenska rättstillämpningen under lång tid. Beroende på sitt sammanhang kan det ses såväl som en princip, som det kan ses som en regel. Detta får till följd att innebörden av barnets bästa kan skifta och resultatet av tillämpningen kan skilja sig åt. De mest grundläggande aspekterna att ta hänsyn till inom barnets bästa är bland annat barnets rätt till en trygg miljö, en god fostran samt en trygg anknytning till en person i barnets närhet.

    En förälder har i enlighet med 2 kap. 5 § FäL, en möjlighet att medges rätt att ha sitt spädbarn hos sig under tiden denne verkställer sitt straff. Möjligheten är förenad med vissa krav, samtidigt som placeringen ska vara i förenlighet med barnets bästa. Dessa krav framgår dels av nationell rätt, samtidigt som den nationella rätten har att förhålla sig till internationell rätt i form av barnkonventionen.

    Syftet med denna uppsats är att undersöka den rättsliga processen gällande en bedömning av barnets bästa. Detta innefattar en granskning av ställningstaganden som görs av Kriminalvården och socialtjänsten i varje enskilt fall, för att därigenom bedöma huruvida barnets bästa tillvaratas i sin helhet i och med en placering i fängelse tillsammans med en förälder.Av det resultat som presenteras, framgår det att myndigheterna brister i att redogöra för vissa aspekter kopplade till barnets bästa utifrån 2 kap. 5 § FäL. Detta föranleder att barnets bästa inte tillvaratas i enlighet med vad som i barnkonventionen stadgas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Franzén, Erik
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Thorén, Johan
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013).
    Arbetsfrämjande åtgärder vid offentlig upphandling2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
1234 1 - 50 of 192
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf