Change search
Refine search result
123 1 - 50 of 132
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1. Abdulwahab Gaib, Fatin
    et al.
    Hassan, Lul
    Kvinnors ställning i kollisionerna mellan svensk rätt och sunnitisk sharia-rätt: Med fokus på den sunnitiska kvinnans arvsrättsliga förhållanden och mahr2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Det vi alla har gemensamt är bristen på kunskap.[1]

    Sverige betraktas i dagsläget vara ett mångkulturellt samhälle med förekomsten av många olika etniciteter, religioner och språk. Mångkulturalismen har lett till olika slags kollisioner, främst mellan sharia-rätten och svensk lagstiftning då många av de som på senare tid har invandrat till Sverige är muslimer. Sharia-rätten anses strida mot svensk lagstiftning på olika sätt och det har uppstått diskussioner kring hur sharia-rätten ska få tillämpas i Sverige, på vissa områden, eller inte.

    Det finns som ovan nämnts kollisioner mellan svensk lag och den sunnitiska sharia-rätten och vi har därför avgränsat vår uppsats till att undersöka kollisionerna som uppstår i samband med den sunnitiska kvinnans arvsrättsliga förhållanden och svensk arvsrätt samt mellan mahr (brudpengen)[2] och svenska grundläggande rättsprinciper. Vi har undersökt kollisionerna som uppstår i nämnda rättsområden ur ett kvinnoperspektiv och vårt syfte har varit att genom dessa kollisioner förklara att den sunnitiska sharia-rätten inte förtrycker kvinnan och att västerländsk medias bild av den sunnimuslimska kvinnan är felaktig och förvrängd. Om den som det verkligen berör, dvs. den sunnimuslimska kvinnan, inte själv ser sig som förtryckt och underordnad männen, varför ska då media ständigt sträva efter att förmedla den motsatta bilden? Vi är av den uppfattningen att det kan bero på okunskap om sharia-rätten och dess syften, för att återkoppla till det inledande citatet.

    Det som vi har kommit fram till är att om det svenska samhället förstår den sunnitiska sharia-rättens bakomliggande syften bör den också få tillämpas i Sverige. Vi anser att om personerna som det rör, dvs. t.ex. personer med medborgarskap i ett muslimskt land vill tillämpa sharia-rättens sunnitiska arvsrätt i Sverige, ska de få möjlighet att göra det. Görs inte detta riskerar samhället att försumma dessa personers vilja genom att förneka dessa personers rättsliga band till sitt hemland eller ett annat land som de är medborgare i.

    Vi har försökt att föra ett realistiskt resonemang och är medvetna om att en enda uppsats av detta slag inte kommer att ändra ett helt lands uppfattningar samt radera fördomar och förutfattade meningar för att istället ersätta dem med förståelse och acceptans. Dock är vi övertygade om att denna uppsats är ett steg i rätt riktning, om inte annat. Säkert är att det behövs fler akademiska verk av detta slag, inte minst avhandlingar, för att upplysa och förklara hur det verkligen ligger till.

    Om det som vi alla har gemensamt är bristen på kunskap bör det också vara så att vi även har det gemensamt att kunskap om saker och ting kan ändra våra uppfattningar.

    [1] Citat av Gustafsson, Kerstin, Profetens döttrar – Muslimska kvinnor i Sverige, s. 7.

    [2] Mahr (brudpengen) motsvarar det äldre svenska rättsinstitutet morgongåvan. Inom islam ger mannen en summa pengar till sin blivande hustru, oftast ges en del av summan innan äktenskapets ingående och den större delen av summan ges vid en eventuell skilsmässa. Summan utgör en ekonomisk säkerhet för kvinnan. Se kapitel fem för närmare beskrivning av mahr.

  • 2.
    Abrahamsson, Hillevi
    et al.
    Karlstad University, Division for Business and Economics.
    Schwerin, Maria
    Karlstad University, Division for Business and Economics.
    Legalisering av sidotjänster: En studie av den nya Fastighetsmäklarlagen2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 3.
    Agnemyr, Helena
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Arbetstidsdireketivets påverkan av den svenska arbetstidslagen: I vilken utsträckning kan parterna på arbetsmarknaden stifta kollektivavtal?2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    Sweden became a member of the European Union in 1995. When Sweden entered the Union the government also agreed on implementing every law, regulation and directive the Union have and will have in force. One directive the Union wants every country to implement is the Directive (93/104/EG) concerning certain aspects of the organization of working time. This directive includes regulations concerning the relationship between employer and employees. The regulations in the directive must be in force before January 1 2007.

    One of the main points in the directive is the possibility for the parties on the labour market to reach agreements through collective agreements that deviate from the legislation concerning work hours. When the directive is a part of the Swedish law system the possibility for employer and employees to deviate from legislation concerning work hours in collective agreements will be limited through an EG-barrier. The EG-barrier sets a limit for the parties on the labour market to reach collective agreements if the agreement means worse conditions for the employees.

    The possibility for the parties on the labour market to abscond the legislation concerning work hours is regulated in the third paragraph in the legislation concerning work hours. This article describes what other articles the parties on the labour market can abscond from. If the collective agreement contains regulations which means worse conditions for the employees the agreement declared invalid and the employer will be liable for damages.

    The purpose of the essay is to examine in what extent the parties on the labour market can reach collective agreements after January 1, 2007.

  • 4.
    Agnemyr, Helena
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Tillämpning av 6 b § LAS vid sammanslagningar av företagshälsovårder: Anställningsavtalets skillnader vid pensionsbestämmelser2008Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 80 points / 120 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    During year 2007 ClaraHälsan Ltd bought the company health service Solstahälsan in Karlstad. The wide merger of the two health services the problems arose around the employees’ employment agreements when certain parts of the agreement differ. At a transition of a company, in this case a health service, the rights and obligations for the employees will pass on to the new employer according to directive 2001/23/EG who came in force in the swedish legal system in year 1995. The former employer is only responsible vis-à-vis the employees ”for economic obligations related to the time before the transition, the code of protection of employment 6 b §. The new employer are committed to the old employment agreement vis-à-vis the employees during at least one year.

    At a transition the employment will automatically pass on to the new employer who will take over the rights and obligations in connections to the transition. It is not the collective agreement in whole that will pass on to the new employer, only the employment conditions in the collective agreement.

    The purpose of this essay is to examine what will happen to the employment conditions when two companies become one through a transition, especially pension benefits.

  • 5.
    Alfredsson, Johan
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Försäkringstjänst i samband med leasing: Underordnad eller separat tjänst i mervärdesskattehänseende?2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 6.
    Areskoug, Johan
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Bodin, Johan
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Uppsägning av personliga skäl: När föreligger saklig grund för uppsägning som har sin bakgrund i arbetstagarens alkoholmissbruk?2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    Abuse of alcohol is a large problem in today’s society. In the sphere of the working life, a person who abuses alcohol is a problem for employers as well as for employees. In this essay, from a labor law point of view, the possibilities for an employer to terminate an alcohol abusing employee are analyzed. The main question the employer ought to answer is; when has an employee’s abuse of alcohol led to such trouble for the employer that it is inadequate to let the employment remain?

    According to existing labor law an employer needs valid reasons for terminating an employment. When inquiring whether a termination is of valid reasons or not, a complete judgement of different circumstances in the case should be done, where the different parties interests are weighted against each other.

    Sickness should in general not constitute valid reasons for terminating an employment. This comes with the strengthen employment security that is due to a sick employee, the strengthen employment security that belongs to a sick employee makes his or hers neglect to work a problem that has to be put in relation to his or hers sickness. However, if the employee is no longer capable of doing any work of importance for the employer, the prognosis of the sickness is bad. Then if the employer has completed his transfer- and rehabilitation responsibilities, this can be sufficient reasons for a termination of the employment.

  • 7.
    Bengtsson, Martin
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Smersfeldt, Peter
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Alkoholrelaterade uppsägningar: En komparativ studie mellan Sverige och Norge2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en komparativ studie mellan svensk och norsk arbetslagstiftning. Arbetet belyser likheter och skillnader mellan länderna i vad som utgör saklig grund för alkoholrelaterade uppsägningar. Vid en överskådlig blick mellan ländernas arbetslagstiftning är det mycket som kan förefalla lika då den svenska lagen om anställningsskydd ligger som förebild för den norska motsvarigheten arbeidsmiljøloven. Vid en närmare studie upptäcker man dock skillnader i ländernas rättstillämpning gällande synen på alkoholmissbruk på arbetsplatsen. I Sverige görs det en skillnad mellan alkoholmissbruk av misskötselkaraktär och alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär. När arbetstagaren i Sverige får bevisat att dennes alkoholmissbruk är av sjukdomskaraktär får han ett förstärkt anställningsskydd. I den norska rättstillämpningen görs det ingen skillnad på om alkoholmissbruket beror på en sjukdom eller inte. Det finns inget förbud mot att vara alkoholist eller sjuk på arbetsplatsen i Norge. Dessa arbetstagare har ett anställningsskydd under sin sjukfrånvaro som sträcker sig i tolv månader. Det är dock förbjudet att vara onykter på arbetsplatsen och därmed kan det vara saklig grund för uppsägning, även efter en enstaka förseelse.

    Slutsatsen av vårt arbete är att den svenska rättstillämpningen vid alkoholmissbruk på arbetsplatsen innebär anställningstrygghet och ett arbetsgivaransvar för att behålla alkoholmissbrukaren i arbetslivet. Den norska rättstillämpningen innebär ett klarare ställningstagande gentemot alkohol i arbetslivet, vilket medför att säkerheten på arbetsplatsen och det individuella ansvaret ställs i fokus.

  • 8.
    Berg, Lisa
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    von Zedtwitz-Liebenstein, Sangrid
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Kollektivavtalsrätten och ideologierna: Ideologies and Swedish Labour Law2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

     

    The overall aim of this paper is to examine the impact of ideologies and norms on a legal system. Against a background of a description of the hierarchy of norms in Swedish labour law and in European Union law, respectively, the paper aims to specifically demonstrate the problems caused by the different hierarchies of norms when implementing EU directives in Swedish labor law.

     

    The research question examines how the trade unions’ right to industrial action towards an undertaker providing transnational services by posting of workers, is affected by the implementation of the Directive 96/71/EC of the European Parliament and of the Council of 16 December 1996 concerning the posting of workers in the framework of the provision of services. The paper answers the question under what conditions the Swedish trade unions have the right to take industrial action in situations of posting of workers.

     

    Through the study of sources of law and adhering to traditional jurisprudence, this paper investigates the legislation regarding trade unions’ rights to take industrial action in situations of posting of workers.

     

    In addition to the jurisprudential research, a glance at the history of ideologies is provided. The purpose of this is to explain the role of ideologies in the origins and history of Swedish labour law, as well as their role in the current development of law. With the ideological and historical discussion as a background, this paper investigates Swedish law and EU law using a comparative approach. The purpose is to illustrate how differences in ideological bases are determinant of differences in current legislation and legal practice.

     

    The paper studies the development of law since the 1990s with regards to the right to industrial action in situations of posting of workers. The Swedish labour law has been revised since Sweden joined the European Union. The presentation looks particularly at the following cases in the Swedish Labour Court: AD 1989 No. 120 (the Britannia case) and AD 2005 No. 49 (the Vaxholm case). The paper studies the Posting of Workers Directive and presents an analysis of the European Court of Justice Case C-341/05 Laval un Partneri Ltd (the Laval case). To allow for analysis and a broad discussion on the implementation of the Posting of Workers Directive, an account is made of the different government committee instructions, committee of inquiry reports, and governmental legislative proposals of importance for the implementation of the directive into the Foreign Posting of Employees Act, and for the legislative changes prompted by the Laval case (i.e. the lex Laval).

     

    The main conclusion drawn from the study of the legislative development is that the level of legislation of the Swedish labour market will increase due to the tendency of europeanisation. The study also establishes the importance of ideologies, norms and values for the development of a legal system. This paper does not fully answer whether the set of norms on which Swedish labour law is based is about to change, but the trend is that on the whole no such changes have been observed. The existence of lex Laval has not affected the basic set of norms of Swedish labour law.

  • 9.
    Berg, Malin
    et al.
    Karlstad University.
    Poulsen, Frida
    Karlstad University.
    Konkurrensbegränsande köperbjudanden: -        Står marknadsföringslagen i strid med konkurrenslagen?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The following essay has been written with the purpose to find out if 12 § Marketing Act (MFL) is compatible with article 101 (1) Treaty of Lisbon and 2:1 Competition law. A legal dogmatic method was applied in the essay, which means that it took into account the rules of law (de lege lata) and how the law should be written (de lege ferenda). Marketing is used by many manufacturers with the purpose to reach out to and inform the consumer about their products. In order to reach that goal, many manufacturers use by-offers, showing a product jointly with a price. The marketing Act aims to eliminate misleading marketing procedures. Therefore, 12 § was created to regulate these invitation to purchase. The rule is constructed with the purpose to protect consumers against misleading marketing and prevent the consumer from making the wrong economical decision.

     

    The problems that would arise with the application of the law were already predicted by the Swedish Competition Authority before the law came into effect in the Marketing Act. The application difficulties with 12 § appeared when smaller manufacturers that were not within the same economical unit constructed a concerted invitation to purchase. The proceeding had to be considered as an illegitimate price cooperation according to article 101 (1) Treaty of Lisbon and also 2:1 Competition law.

     

    If the manufakturers, with the wish to not act in conflict with the competition laws, would state a price that is not exact, they would act in conflict with the Marketing Act.  A consequence of this problem could be that the manufacturers do not include prices in their commercials in order to get away from the rule of invitations to purchase. This can lead to disadvantages for the consumers because they cannot take part of the prices that smaller manufacturers have, which will inevitably lead toward a limited overview of the marked on their behalf.

     

    To solve the problem, England has introduced a third prerequisite for invitations to purchase. The third prerequisite specifies that the invitation to purchase has to make it possible for the consumer to actually buy the product. The invitation to purchase has to be close to an agreement between the manufacturer and the consumer. In that case, all the commercials that do not make it possible for the consumer to actually buy the product will not be considered as an invitation to purchase. This would make 12 § MFL unfeasible and would lead towards a development in which the small manufacturers that are not within the same economical unit would be able to cooperate with their commercials without acting against article 101 (1) Treaty of Lisbon and also 2:1 KL.

  • 10.
    Bergman, Mats
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Jonsson, Anders
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    MED ANSVAR OCH SAMVERKAN FÖR EN GOD ARBETSMILJÖ: En empirisk undersökning som ett verktyg för att beskriva, diskutera och analysera gällande bestämmelser2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att beskriva, diskutera och analysera arbetsmiljölagens bestämmelser med fokusering på ansvar, skyldigheter och samverkan. Vilka skyldigheter har arbetsgivare och arbetstagare gällande lagar, föreskrifter och förordningar inom arbetsmiljön? Vilka kan konsekvenserna bli när bestämmelserna inte respekteras och efterlevs? Arbetsmiljölagens syfte, att förhindra ohälsa och olycksfall, skall bedrivas förebyggande.

    Förutom att beskriva gällande rätt genom lagtext, förarbeten och praxis har vi utfört en empirisk undersökning på ett stort företag inom pappersindustrin. Genom intervjuer och skriftliga dokument från företaget har vi kunnat beskriva berörda paragrafer utifrån ett praktiskt perspektiv.

    Huvudansvaret för att förhindra ohälsa och olycksfall på ett företag innehas av arbetsgivaren. En arbetsgivare kan vara både en fysisk person, i form av en individ, samt en juridisk person, i form av exempelvis ett företag eller en myndighet. Både en fysisk och en juridisk person kan bli skyldig att betala en straffavgift när arbetsmiljön missköts. Det kan dock endast bli en fysisk person som blir straffansvarig vid brott mot arbetsmiljön, exempelvis när en arbetstagare skadas eller omkommer i samband med arbetet, som orsakats av brister i arbetsmiljön. En arbetstagare kan aldrig bli dömd för arbetsmiljöbrott, han kan dock bli dömd enligt de generella straffsatserna som finns vid exempelvis vållande till annans död. En arbetstagare har, enligt arbetsmiljölagen, skyldigheter och ansvar precis som sin arbetsgivare. Arbetstagaren skall samarbeta och respektera de åtgärder som finns i det förebyggande arbetet för en god arbetsmiljö. De finns även reglerat att det förebyggande arbetet för en god arbetsmiljö skall ske genom samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Samverkan har en stor betydelse för att arbetsmiljön skall förbättras och anpassas till verksamheten. För att samverkansarbetet skall fungera så effektivt som möjligt finns skyddsombud och skyddskommittéer som skall företräda, verka och vaka över verksamheten. Varken skyddsombud eller ledamöterna i skyddskommittéerna har något straffansvar gällande arbetsmiljön. Deras skyldigheter och ansvar är likställda med de övriga arbetstagarnas. Arbetsmiljöverket är ett tillsynsorgan som likväl skall vaka över verksamheten. Myndigheten fyller en viktig funktion i det förebyggande arbetet genom sina föreskrifter som kompletterar arbetsmiljölagen. Trots föreskrifternas funktion som kompletterande och konkretiserande, så lämnar de inga praktiska exempel på hur verksamheten skall skötas. Något som kanske inte är möjligt, då alla slags verksamheter med arbetstagare berörs utav lagen. Den empiriska undersökningen vi genomfört visar på hur ett arbetsmiljöarbete kan bedrivas, med fokus på samverkan, skyldigheter och ansvar. Av de hundratals föreskrifter som finns från arbetsmiljöverket, har vi använt oss mest utav SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete), som tydliggör bestämmelserna kring samverkan och ansvar. Vi har även anpassat oss till företaget vid undersökt och riktat in oss på föreskrifterna om truckar. Syftet var att avgränsa det stora företagets verksamhet för att enklare kunna beskriva skyldigheterna.

    För att kunna uppnå målet, att arbeta förebyggande med arbetsmiljön, krävs ett samspel från alla berörda parter. Det krävs tydliga riktlinjer för ansvar, en god samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare samt ett statligt organ som övervakar och vägleder hur bestämmelserna efterlevs. Den empiriska undersökningen visar att detta fungerar väl på det företag vi undersökt. Undersökningen har även tydliggjort hur gällande bestämmelser kan följas och anpassas beroende på verksamhet.

  • 11. Bergquist, Linda
    et al.
    Mähler, Marie
    Jämställdhets- och föräldraledighetsregler: -regelverkens samverkande effekt för ett jämställt arbetsliv2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The legal right to take time off from work to care for one`s children has been regulated in Swedish law since late 1930. This right was limited to mothers and was provided under restricted forms. There was a long qualification period and the length of parental leave was limited.

    Since then, the right to parental leave has been extended through several modifications of the law. The question of equality in both the labour market and the private sector has been one of the greatest forces behind these changes. By including men in the right to take parental leave, the work place has become more equal and it is now considered a natural part of the employee’s life to request time off to care for children.

    Labour Arbitration Court has shown through its case law that equality in the work place is of the utmost importance and has shown its support in this matter through its judgements. A worsened condition of employment is not accepted because an employee has taken parental leave. By ensuring employees` rights in the case of parental leave, the court believes that this can lead to a more even use of parental leave days in the long run. The fact that men have the same rights as women to be at home with their children is a contributing factor of a more equal working environment.

    The regulations of The Law of Equal Opportunity, Jämställdhetslagen , protect parental rights. A pregnant employee has protection against discrimination through Jämställdhetslagen. This includes all situations, from before an employment has started until it has ended. Even after an employment has ended, this law is in effect. Changing the Law of Parental Leave, Föräldraledighetslagen, and adopting a disfavour prohibition and a paragraph of divided evidential burden, made these two laws` regulations have an interoperate effect.

    Effective from January 1, 2009 there will be a new law against discrimination, Diskrimineringslagen. This law is a merger of the Jämställdhetslagen and the remaining laws of discrimination that are currently in effect. By this merger, the government’s intention is to simplify the law and make it easier to access. This law also contains the same interoperate regulations for equality within the work place as the Jämställdhetslagen.

    The purpose of this essay is to examine the interoperate regulations of the Jämställdhetslagen and Föräldraledighetslagen. We want to see what rights parents have in the employer – employee relationship.   

  • 12.
    Bjälfve, Simon
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Förmånsbeskattning av företagsledare i FÅAB: Värderingsmetoder vid dispositionsrätt2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 13.
    Blomsten, Joacim
    et al.
    Karlstad University.
    Ekström, Lina
    Karlstad University.
    Offentlig upphandling: Ändringarna i LOU och dess inverkan ur en rättssäkerhets- och nondiskrimineringsaspekt.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 14.
    Brandstedt, Jonathan
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Klimatkompensationer: aldrig avdragsgilla?2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Avdragsrätt för bolag regleras främst i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen. I denna paragraf stadgas det att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Det finns dock regler som inskränker denna avdragsrätt även fast utgifterna uppfyller kravet på att vara kommersiellt motiverade. Dessa specialregler återfinns i 9 kap. 2 § inkomstskattelagen och stadgar bland annat förbudet mot avdrag för gåvor. Förhållandet mellan dessa två paragrafer har blivit aktuellt vid avgöranden rörande sponsorersättningar gjorda mellan företag och organisationer.

    År 2014 nekades bolaget Saltå Kvarn AB avdragsrätt för kostnader hänförliga till klimatkompenserande åtgärder. Klimatkompensera innebär att finansiera en åtgärd utanför den egna organisationen vilken leder till någon form av utsläppsreduktion. Högsta förvaltningsdomstolen likställde detta förfarande med sponsring och fann till följd av det att inte medge avdrag för kostnaderna i verksamheten. Detta är det enda mål Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort beträffande klimatkompensationer.  

    Under 2016 behandlades två fall rörande klimatkompensationer av Förvaltningsrätten i Stockholm och i Luleå. Både Arla Foods AB och Max Hamburgerrestauranger AB nekades avdragsrätt precis som Saltå Kvarn AB. Omständigheterna för de bägge förstnämnda bolagen varierade dock mot de omständigheter som återfinns angående Saltå Kvarn AB. Detta togs det till synes ingen hänsyn till av förvaltningsrätterna och prejudikatet rörande Saltå Kvarn AB verkar ha fått ett allt för stort rättskällevärde.

    Syftet med denna uppsats är därför att analysera vilket rättskällevärde Saltå Kvarn-domen har och om det således innebär att klimatkompensationer som bolag gör aldrig föranleder avdragsrätt.  

    Slutsatsen är att det beror på ett bolags förutsättningar och vilka sakomständigheter som är aktuella i varje enskild fall. Det är således inte motiverat att påstå att klimatkompensationsåtgärder aldrig föranleder avdragsrätt. 

  • 15.
    Carlsson, Marie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Wennerstrand, Maria
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Inhyrning av arbetskraft: en försvagning av LAS?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
  • 16.
    Dahlgren, Viktor
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Försäljning av fastigheter genom bolag: Hur bör förfarandet bedömas utifrån gällande lagstiftning?2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inom skatterätten sökes ständigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmåner. Ett sådant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen är paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpå andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet är att de avyttrade andelarna ska klassificeras som näringsbetingade vilket innebär att kapitalvinsten därmed är skattefri. En förutsättning för att uppnå dessa skattekonsekvenser är dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgångar. Klassificeras istället andelarna som lagertillgångar kan bestämmelserna om näringsbetingade andelar inte tillämpas och avyttringen beskattas istället som rörelseintäkt.

     

    Förfarandet ansågs länge okontroversiellt och föranledde heller ingen inkomstbeskattning. I två underinstansdomar under 2011 bedömdes dock andelarna vid ett sådant förfarande utgöra lagertillgångar vilket innebar att vinsterna beskattades. Detta skapade stor osäkerhet inom fastighetsbranschen avseende rättsläget vid sådana förfaranden. När målen senare prövats i högre instans har dock avyttringarna återigen ansetts vara skattefria. Till följd av knapphändiga motiveringar i målen kvarstår dock frågeställningar om vilka kriterier som är avgörande för om förfarandet leder till beskattning eller ej. Under 2012 avgjordes dessutom ett mål där paketering av en fastighet i ett handelsbolag med i huvudsak cypriotisk ägare ansågs utgöra skattflykt med tillämpning av skatteflyktslagen. Vad detta har för effekter på paketering av fastigheter i svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar framgår dock inte.

     

    Syftet med denna uppsats är att utreda hur klassificeringen av andelarna vid fastighetspaketering bör bedömas utifrån gällande lagstiftning och praxis. Gränsdragningen mellan kapital- och lagertillgång avgör nämligen de inkomstskattekonsekvenser som följer av förfarandet. Uppsatsen utreder dessutom skattflyktslagens eventuella tillämpbarhet på paketering av fastigheter i svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar med utgångspunkt i Cypernmålet.

     

    För att tillgodose detta syfte har en granskning genomförts av relevanta rättskällor bestående av framförallt lagstiftning, propositioner, rättsfall, statens offentliga utredningar samt skatterättslig doktrin. Med utgångspunkt i framförallt tre rättsfall har dessa rättskällor sedan analyserats. Resultatet av denna analys har utmynnat i de slutsatser som förhoppningsvis bidrar till tydligare indikationer för hur förfarandet bör bedömmas utifrån gällande lagstiftning. Slutsatsen är dock att om ambitionen är att begränsa eller förhindra denna typ av förfaranden bör detta göras genom ny lagstiftning som utormats efter de för förfarandet specifika förhållandena.

  • 17.
    Elma, Sandra
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Fryklund, Helena
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Tiggaren i skenet av migrationsrätten och skatterätten2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The essay examines whether EU citizens who beg have a right to reside in Sweden and on what grounds, and also whether income from begging is taxable or not. The examination therefore stretches across two judicial branches: Migration Law and Tax Law.

    In the part covering Migration Law, the different forms of right of residence according to the Aliens Act (2005:716) and  ECJ case-law, are examined in order to determinewhen EU citizens who beg have a right of residence and when they do not. Legal grounds for refusal of entry and deportation are also examined in order to give an apprehensive view of the regulations concerning the right of residence.

    In the part covering Tax Law, the question, whether or not an EU citizen is liable to tax, is examined and further, if income from begging is taxable. The assessment explores if the income falls under the exception from tax liability for gifts, according to Chapter 8 of the Income Tax Act (1999:1229). The main focus of the essay lies on this assessment, which presents good grounds for the notion of that not being the case.  A similarity judgment between street musicians and beggars is also performed to further clarify the legal position.

    In the essay, it is presented how  most of the begging EU citizens, who reside in Sweden, do so without a residence permit according to established law, and also how transgressions of the legal residence activate tax liability.

  • 18.
    Eriksson, Emelie
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Steby, Martin
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Personliga assistenters psykosociala arbetsmiljö: En kvalitativ studie på ett privat assistansföretag2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     

     

     

    Personlig assistans är en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundläggande behov åt brukaren så att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Denna lag utgör en rättighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag är brukares självbestämmande centralt.

    Det förekommer dock att bestämmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rättigheter ställs mot brukares rättigheter. Ingenstans finns det uttryckt att den ena lagen står över den andra men ofta utfaller praktiken i att personliga assistenter i dessa fall får ge vika för brukarens självbestämmande. Detta kan medföra praktiska problem för vårt uppsatsföretags personliga assistenter och dess brukare.

    Företaget som vi skriver vårt examensarbete för är ett privat assistansföretag med omkring 150 anställda personlig assistenter. En av deras viktigaste uppgifter är att matcha den personliga assistentens och brukarens intressen.

    Vi har i denna studie valt att inrikta oss mot psykosocial arbetsmiljö och ämnar genom intervjuer belysa ett antal personliga assistenters arbetssituation och deras tankar och upplevelser kring denna, med fokus på de motsättningar som kan uppstå i rättighetslagarna arbetsmiljölagen (1977:1160, AML) och lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (1993:387, LSS). Vi har valt att undersöka och besvara följande frågeställningar:

     

    Vad uttrycker arbetsmiljölagstiftningen om den personliga assistentens rättigheter?

    Vilken inverkan har lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade på den personliga assistentens arbetsskyldighet?

    Hur upplever de intervjuade personliga assistenterna sin psykosociala arbetssituation?

    Hur förhåller sig den teoretiska konflikten i praktiken utifrån de anställdas perspektiv?

    Vi analyserar de personliga assistenternas psykosociala arbetsmiljö utifrån Karaseks krav och kontroll, Johnsons vidareutvecklade dimension av modellen med socialt stöd samt även Antonovskys KASAM-modell. Vidare använder vi lagstiftning till grunden för vår uppsats. Utgångspunkten är att en personlig assistent skall utföra de funktionshindrades rätt enligt LSS så länge arbetsuppgifterna inte är farliga, förbjudna eller kränker den personliga assistenten. Vi har kommit fram till att upplevelsen av arbetssituationen för våra intervjupersoner skiljer sig beroende på vilken känsla av sammanhang de känner i arbetet.

  • 19.
    Fagerholm, Anette
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Underskottsavdrag - reglering enligt 40 kapitlet Inkomstskattelagen2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det är inte alltid företagen går med vinst utan det händer att ett beskattningsår slutar med en förlust. Lagstiftningen i Sverige och även internationellt tillåter företagen att spara denna förlust till ett år med vinst vilket resulterar i ett lägre skattemässigt resultat. I det fall flera beskattningsår slutar i förlust får de läggas till tidigare förluster och sparas ackumulerade för att rullas framåt på obestämt tid. Reglerna avseende förlustutjämning har funnits lagstadgat sedan 1960 och de resonemang som finns i föregående utredningar gäller i mycket fortfarande idag. Idag återfinns reglerna för denna förlustreglering, underskottsavdrag, i  Inkomstskattelagens (1999:1229) 40:e kapitel och har sedan införandet genomgått många förändringar i form av både förenklingar och spärrande lagstiftning. Grunderna i lagstiftningen finns dock kvar i dagens lagstiftning avseende metoder och förhållningssätt. Lagstiftaren vidhåller sin ståndpunkt medan flera aktörer på marknaden som är kunniga på området ifrågasätter vissa förhållningssätt och regleringar främst i form av spärrlagstiftning. Regelverket har ett allmänt rykte om sig att vara krångligt och svårtolkat men dess konstruktion försvaras av lagstiftaren genom att det krävs så pass avancerad lagstiftning för att uppfylla grundsyftet med spärrlagstiftningen, att hindra handeln med s.k. skalbolag. Spärrarna i lagstiftningen aktiveras av förändringar i ägarkonstruktionen vid förvärv av andelar i ett underskottsföretag.

    Det finns flera alternativ till resultatutjämning som tillämpas och tillämpats av flera länder internationellt sett och de svenska utredningarna alla fokuserat på samma metod – förlustavdrag genom carry forward. Metoden innebär att ett beskattningsårs förlust får sparas genom att rullas framåt och kvittas mot ett efterföljande års positiva resultat. Förutom denna metod finns även två andra sätt att genomföra ett förlustavdrag. Det finns en metod som innebär utjämning bakåt i tiden, carry back, samt en fullständig metod, recoupment, som leder till en negativ skatt för ett förlustår.

    En av huvudorsakerna till svårigheterna med tillämpningen av lagen anses ligga i de många odefinierade och tvetydliga begrepp kapitlet innehåller. Det saknas sedan tidigare tydliga definitioner av deras innebörd i förarbeten vilket leder till problem vid tolkningen av reglernas verkan. Ramen för regelverket har istället i mångt och mycket klargjorts genom praxis vilket i huvudsak reglerar tillämpningen av detta kapitel i Inkomstskattelagen (IL).

    För att förhindra möjligheten till undandragande av skatt genom handel med förlustbolag, skalbolag, infördes även en spärrlagstiftning. Regelverket innebär att i de fall andelar motsvarar bestämmande inflytande förvärvas aktiveras en spärr. Det gäller främst för det förvärvade bolagets underskott från tidigare beskattningsår. Spärrarna består av dels en beloppsspärr baserad på förvärvsbeloppet samt dels en koncernbidragsspärr som hindrar möjligheten till utjämning genom koncernbidrag.

    Valet av utjämningsmetod gjordes 1958 under den utredning som föregick lagstiftningen 1960. Fortsättningsvis håller efterföljande utredningar fast vid samma metod trots att det gått många år sedan dess och att utvecklingen både nationell och internationellt genomgått stora förändringar. Vårt förhållningssätt till verksamheter har även förändrats och handeln sker inte enbart inom landets gränser utan även till stor del internationellt. Vi ingår även numer i ett samarbete, EU, som förutsätter att medlemmarna ska arbeta över länders gränser och främja ett unisont klimat. Kanske borde det även innebära en översikt över lagstiftning som skiljer sig från andra länder som är våra konkurrenter för att om möjligt öka våra konkurrensfördelar till att komma närmare deras lagstiftning.

    Rättsläget för avdragsrätten av tidigare års underskott bestäms i stor mån av praxis på området. De begrepp som styr tillämpningen av regelverket saknar stundom helt definition även i de förarbeten som föregått stiftandet. Kritiken för detta är omfattande inom doktrinen eftersom reglerna blir svåra att överskåda och tillämpa. Den förenkling som var syftet med skattereformen som inleddes i slutet av 1980-talet syns inte i detta regelverk. Bristen på definitioner och förklaringar gör att tolkning även måste sökas inom andra områden och på så vis bilda praxis på området.

    Området är krångligt och det är stundtals svårt att tolka verkningarna av ett agerande tillfredställande. Det räcker inte på långa vägar att låta sig ledas av kapitlets paragrafer utan ett måste att läsa in sig på den omfattande praxis som finns inom ämnet. Som ett led i denna problematik innebär det att området är mycket konsultvänligt som i vissa fall ändå kräver förhandsbesked för att säkerställa bedömningen av förvärvet eller omstruktureringen.

  • 20.
    Fast, Katarina
    et al.
    Stockholm University.
    Melz, Peter
    Stockholm University.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Retroactivity of Tax Legislation, Sweden2013In: Retroactivity of Tax Legislation, European Association of Tax Law Professors, 2013, 357-372 p.Chapter in book (Other academic)
  • 21. Granlund, Helena
    et al.
    Kronholm, Annica
    Det skrivna löftet: En komparativ studie om kollektivavtalets roll i Sverige, Storbritannien, Frankrike och Tyskland2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Genom att välja de länder inom EU som kan tänkas ha störst inverkan inför framtidens EU-rätt försöker vi urskilja genom arbetsrättshistorien vad det finns för traditioner när det gäller sedvänjor, arbetarrörelser och arbetsrätt. Uppsatsen är en komparativ studie för att belysa de fyra ländernas olikheter och likheter. Dessutom försöka analysera orsaker och orsakssamband. De länder som studeras närmare i uppsatsen är Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Ett av länderna var först med att lagstifta kollektivavtalet och det var redan i slutet av 1800-talet. Övriga länder följde efter i början av 1900-talet. Sedan hur de har valt på olika sätt tillämpa och utveckla arbetsrätten. Vissa har haft kraftig turbulens i form av krig, andra kanske har haft större inslag av socialism eller av liberalism. Det finns tänkbara förklaringar till varför det ser ut som det gör i modern arbetsrätt. Sverige har gett kollektivavtalet en tyngre funktion i samhället medan Frankrike har valt att tillämpa en minimilagstiftning. Storbritannien har valt att inte bruka kollektivavtalet, så avtalet kan sägas ha blivit obsolet. Tyskland har förmånlighetsprincipen vilket innebär att det mer fördelaktiga villkoret ska vara gällande. Sedan har vi allmängiltighetsförklaring av kollektivavtal som täcker en bransch eller geografiskt område och som även används på utländsk arbetskraft/företag. I och med den fria arbetskraftsinvandringen och EU-rätten, är den förenlig med de nationella sedvänjorna och arbetsrättskulturen. Det finns olika alternativa lösningar för att lösa anställningsvillkoren, med eller utan statlig inblandning. Sverige har överlåtit den delen till parterna att förhandla om, medan Tyskland och Frankrike väljer mer statliga interventioner och viss del förhandlingar och slutligen Storbritannien väljer man inget av dem. Det finns också skillnader och likheter i hur länderna tillämpar stridsåtgärder på arbetsmarknaden och den här studien behandlar frågan i olika avsnitt med avsikt att få en fördjupad kunskap om ämnet.

     

    Uppsatsen ger också en historisk bakgrund till de olika länderna rättsuppbyggnad, för att öka förståelsen för varför ser ut som det gör idag.

  • 22.
    Gunnarsson, Anna
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Festin, Helena
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
    Livförsäkringar och efterarv2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 23.
    Göransson, Julia
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Gustavsson, Emma
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Varumärkesrättsliga tendenser: En oklar utveckling och dess konsekvenser2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Varumärkesrätten är ett modernt rättsområde nära sammankopplat med marknadens strukturer. Därmed är det naturligt att rättsområdet är föränderligt och trendkänsligt och utvecklas i takt med att nya behov uppstår på marknaden. Allt mer kan idag utgöra ett varumärke, och varumärken används som något mer än endast en symbol som särskiljer innehavarens varor från andras. Detta föranleder uppsatsens undersökningsobjekt som utgörs av två tendenser, en ökad betydelse och omfattning av funktionsläran samt ökade registreringsmöjligheter för otraditionella varumärken. Tendenserna utgör grunden för framställningen som angrips genom två teser, ökade registreringsmöjligheter i kombination med en acceptans av fler funktioner samt ett större fokus på funktionsanalysen vid intrångsbedömningar medför en oklarhet för otraditionella varumärkens skyddsomfång samt en oklarhet gällande otraditionella varumärkens skyddsomfång får konsekvenser för såväl varumärkesinnehavare och konkurrenter på marknaden.

    Genom den av EUD uttalade funktionsanalysen krävs skada på någon av ett varumärkes funktioner för att varumärkesintrång ska föreligga vid dubbel identitet. Därmed är skyddet mot dubbel identitet inte längre absolut, vilket kan motiveras av såväl yttrandefrihet som konkurrensskäl. Vilka funktioner som anses rättsligt skyddsvärda, vad som ligger i de olika funktionerna, samt vad som ska anses skada en funktion, d.v.s. funktionsläran, är ännu inte klarlagd till fullo. Utvecklingen kan således i mångt och mycket anses vara i sin linda. Funktionsläran får verkningar i två riktningar för varumärkens skyddsomfång, ett utökat antal funktioner ökar skyddsomfånget, medan kravet på skada för att intrång ska föreligga vid dubbel identitet verkar inskränkande på skyddsomfånget. Det är således svårt att dra generella slutsatser om funktionslärans inverkan på varumärkens skyddsomfång, betydande oklarhet råder.

    Idag kan allt som uppfyller kraven för varumärkesregistrering, framförallt grafisk återgivning och särskiljningsförmåga, utgöra ett varumärke. Gällande vad som i framställningen refereras till som otraditionella varumärken, d.v.s. okonventionella varumärken, suggestiva varumärken och varumärken med härledd särskiljningsförmåga, finns idag utökade registreringsmöjligheter. Otraditionella varumärken har ett oklart skyddsomfång. Vad det ankommer suggestiva varumärken beror det framförallt på en ökning av registreringsmöjligheter i sig, samt det faktum att suggestiva märken har en låg ursprunglig särskiljningsförmåga som kan inarbetas till att bli starkare. Okonventionella varumärkens får på grund av sin karaktär som avviker från traditionella ord- och bildvarumärken generellt ett oklart skyddsomfång. Oklarheten blir än större genom avsaknaden av relevant praxis samt det faktum att konsumenter inte är vana att uppfatta dessa märken som varumärken. Härledda varumärken har varken ursprunglig eller inarbetad särskiljningsförmåga, varför dess skyddsomfång blir svårvärderat. Dessutom innebär härledning ett alternativt sätt att förvärva för registrering erforderlig särskiljningsförmåga, vilket ytterligare öppnar upp för fler registreringsmöjligheter vilket i sig bidrar till oklarhet.

    Otraditionella varumärken har således ett oklart skyddsomfång i sig, vilket blir än svårare att avgränsa med hänsyn till oklarheterna kring funktionsläran. Oklarheter kring varumärkens skyddsomfång får konsekvenser för såväl varumärkesinnehavare som konkurrenter. 

  • 24.
    Hammarström, Valentina
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Marelius, Charlotta
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Tidsbegränsade anställningar: En internt komparativ undersökning av gällande rätt och dess faktiska tillämpning 2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The Employment Protection Act (1982:80; LAS) is one of the cornerstones of the labour law that regulates the relationship between employer and employee. The central rule as stated in 4 § LAS is valid for an indefinite term. LAS is a semi-optional law in accordance with 2 § LAS which facilitates deviation from the central rule.

    Temporary employment is dealt with in 5 and 6 §§ LAS, regulations and collective bargaining agreements. The purpose of the legislative change on July 12007 was to simplify the use of temporary employment and to make the law more predictable and easier to interpret. The previous law was unnecessarily difficult for the employer to know when to put into practice. The government's objective was to limit employer's possibilities of keeping an employee on a temporary contract for a longer period of time. Shortening thetime that an employee can be on a temporary contract from three to two years during a five-year period with the same employer will increase the security and confidence of theemployee. Temporary employment contracts are an important way into the labour market for young people or for people with little work experience. These contracts also contribute to a more flexible and adaptable labour market even though the protection for the individual employee may be reduced.

    The Government's bill suggested that temporary employment contracts should be entered into by either general fixed term employment, temporary substitute employment, seasonal employment or when the employee has attained the age of 67. Fixed term employment can be entered into without the employer giving particular reasons as to why, but the employer does have to show there is a need for contract work as opposed to permanent employees.

    The Labour Court has defined temporary substitute work but it has not been made clear by laws or preparatory work. To employ temporary substitute workers, it is required that one of the permanent workforce is temporarily absent, or it has to be clearly stated in the employment agreement that the position is on a temporary substitute basis. It is also required that the employer state who the position is a substitute for in the permanent workforce as well as for how long the temporary position will be held. Seasonal employment can be entered into for certain periods of time/seasons if the work is dependent on the seasonal variations of the year. The aim for contracts for temporary employment for people over the age of 67 is to make it possible for older people to stay in employment after the retirement age.

    Through the empirical study it was expressed that the interpretation of 5 § LAS is not clearly constructed and that the practitioner must look in preliminary work and other legal practices to establish the meaning of the legislator. For this reason, 5 § LAS is unclear for the individual employer and employee. It should be discussed as to whether the law should be redrafted.

  • 25.
    Hedlund, Jessica
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Lundblad Kullgren, Ida
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Sociala villkor i offentlig upphandling: Ny lag tydligare reglering?2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har vi utifrån SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen påstådda motsättningen mellan den för LOU grundläggande principen om affärsmässighet och möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. Således blir även avsikten att studera vilka principer som påverkar möjligheterna att ställa sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsättningar mellan dessa principer och möjligheterna att ställa sociala villkor. Eftersom LOU står inför en förändring 1 januari år 2008 blir syftet också att försöka utreda om dessa förändringar kommer att leda till en tydligare reglering angående möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling. Våra preciserade frågeställningar omfattas av forskningsfrågor som lyder som följer: Vilka motsättningar finns mellan LOU:s grundläggande principer och möjligheter att ställa sociala villkor? Och hur ställs sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsättningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor i offentlig upphandling än det som stadgats i LOU?

    Vi använder oss av en traditionell juridisk metod för att fastställa gällande rätt, de lege lata. Utifrån doktrin och förarbeten har vi studerat LOU och NLOU för att klargöra vilka källor som utgör och påverkar gällande rätt. När det gäller sociala villkor i praktiken har vi utifrån SKTF-tidningens undersökning valt ut två representanter som används för att visa hur sociala villkor kan implementeras i en offentlig upphandling.

    När det gäller motsättningarna mellan möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling och iakttagande av de för LOU:s grundläggande principer anser vi att affärsmässighetskravet kan anses stå i strid med möjligheterna att ställa sociala villkor. Dock finns 1 kap. 18 b § LOU som anger att särskilda villkor i en upphandling får ställas i form av så kallade tillkommande kontraktsvillkor. Genom denna paragraf stadgas det att möjligheterna finns, att i kombination med affärsmässighetskravet ställa särskilda villkor om detta sker på konkurrensmässiga grunder. Hur utformandet av en offentlig upphandling där sociala villkor ställs ska se ut i praktiken anges dock inte genom lagens förarbeten. NLOU kommer att få en rent språkligt tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor, men i förarbetena återfinns inte någon tydligare reglering av vad begreppet innebär samt var i den offentliga upphandlingen dessa villkor får ställas.

  • 26.
    Helgen, Maria
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Stensson, Erika
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Facebooklotterier: Legalt eller illegalt?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract

     Every day there are companies that organize contests and sweepstakes on Facebook without taking legislation and regulations into account. Firms all too often lack a lottery license and thus breaks the 9 § of the Lottery Act. It may also be questioned whether firms take into account the regulations of the Marketing Act (MFL). Marketing rules such as good marketing customs, advertising identification and deceptive marketing are issues that may be encountered in court.

    The purpose of this thesis is to investigate whether it is consistent with applicable Swedish law (de lege lata) for companies to arrange lotteries on Facebook by allowing users to like and share a comment. And to investigate how it might violate the legal rules for marketing actions.

     It is today permitted to arrange competitions given that the participants perform some kind of counter performance. If the counter performance where to be lacking, the competition then would be recognized as a lottery before the law. Such a process requires a lottery license, which imposes certain requirements on the applicant. The requirements to be met is that it should be provided to the public, it must be a Swedish legal entity organizing the lottery, that it has a non-profit making purpose and it should not be held in purpose to make a profit.

    The difference between a lottery and a competition is that a competition should contain a counter performance, in which skills should be paramount, while in a lottery there should be a random element. If there is a counter performance and the competition is settled randomly it becomes a lottery instead of a competition. When it comes to Facebook-competitions/-lotteries where comments should be liked and shared, it only demands two presses of buttons which cannot be considered as a big enough counter performance. This means that that kind of procedure should be considered as a lottery and thereby the Swedish Lottery Law is applicable.

     Lotteries appearing on Facebook should be recognized as sales promotion, which aim to increase sales. On that basis, Facebook lotteries can never get a lottery license as it is not intended to promote the public benefit. Lotteries without permission conflicts with the 9 § of the Lottery act and therefore also the conflict of law principles in 5 § of the Marketing act. When it comes to rules about advertising identification it must be considered that it is so clear that it cannot be mistaken as anything else than a promotional activity thus the article is not applicable. To promote a lottery that strictly speaking is illegal and ask users to promote it is considered to mislead users to break the law. It is also considered to be misleading marketing when lotteries marketed as a contest really is a lottery. The average consumer is rarely aware of what the difference is between a contest and a lottery and therefore assumes that he or she participates in a contest that is legal.

  • 27.
    Henningsson, Dan
    Karlstad University.
    Det individuella anställningsavtalet: Gränser för anställningsformens innehåll2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The foundations of the Swedish labour market have shifted due to a number of new circumstances affecting its framework. Employment is no longer a right taken for granted but rather something one should work hard to achieve. Given the new conditions, employers are not only trying to ensure their own businesses survival but also uphold the structures of our society. Competition between enterprises forces management to forge new boundaries to maintain profitability.Concerns have arisen whether or not these so called management strategies are within the limitations of the law. As a result and as a response to the design of the labour laws creativity is peaking to overrun the statutory regulations. This thesis sole ambition is to grasp to what extent the employers can enhance and change terms of employment without breaking the law.Employment agreements concerning temporary employment are at large especially focused upon.

    A strict jurisprudential method has been applied throughout the entire thesis to ensure the reliability of the results. The diversity of sources has been analyzed to assure the overall quality. The legal system at large represents important foundations as well as the historical perspectives. To capture the future foundations and limitations of our labour laws consideration should be acknowledged in comparison to our society’s ever changing demands.The laws and regulations concerning employment agreements can be extensively adjusted without influencing the employees’ rights. That enhances the employers’ power to manage the business in accordance to the shifting market conditions. Some consideration should, in the context, be acknowledged. If the laws are stretched to far the employment agreement will be declared invalid by court along with claims for financial retribution.

  • 28.
    Henningsson, Dan
    et al.
    Karlstad University.
    Åhlberg, Susanna
    Karlstad University.
    Personlig integritet mot Arbetsledningsrätt: Användandet av belastningsregistret i anställningsprocessen2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Due to the wide usage of different databases administrated by the Swedish government to keep control over its citizen’s the issue has arisen concerning if this information is subject for other purposes then originally acknowledged. Executives induced in recruitment for labour has over the years extended their need for information accumulated by these systems. Especially data from the criminal records registry are now being used as a normal step in the employment process among a vastly growing spectrum of enterprises and businesses all over the country. This thesis aims to illuminate the subject by grasp to what extent the described behaviour can be considered legally accepted according to the law or if these actions are inflicting with the foundational juridical principles that has to be ensured by the Swedish government due to our constitutional law.

    A strict jurisprudential method has been applied throughout the entire thesis to ensure the reliability of the results. The diversity of sources has gently been put together to assure the overall quality. Relevant information for the task has been analysed to illustrate how fine the line really is between the employers’ demand for information and personal integrity. Usage of information concerning crime as a measurement to evaluate individuals in the employment process can in general not be supported due to the information presented in this thesis. The overall reason to this statement is based on the assumption that employers misuse their rights with reference to the purposes which originally were predetermined to secure the criminal records registry from external access.

  • 29.
    Henrikson, Martin
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Moberg, Tomas
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Inhyrning av arbetskraft när företrädesrätt föreligger2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    Section 25-27, i.e. the rights of priority of the Employment Protection Act, is a form of post-employment protection which exists to support those employed on a part-time basis and former employees. When a vacancy arises an employer should first and foremost offer part-time employees employment at a higher level of occupation or offer employment to former employees. The various types of employment contracts, other than those valid for an indefinite term, have increased during the last decades on the Swedish labour market. Labour hire has become more common and therefore we find it interesting to investigate how the rights of priority apply.

    The purpose of this thesis is to describe and analyze the law with regards to labour hire when people with rights of priority are available. We have formulated the following questions: what differentiates an employee and an assignee , to what extent is it possible to utilize labour hire rather than re-employ someone with rights of priority in accordance with Section 25 of the Employment Protection Act or offer a part-time employee employment at a higher level of occupation in accordance with Section 25a of the Employment Protection Act and are the possibilities for an employer in the public sector different from the possibilities for an employer in the private sector to utilize labour hire rather than re-employ someone with rights of priority in accordance with Section 25 of the Employment Protection Act or offer a part-time employee employment at a higher level of occupation in accordance with Section 25a of the Employment Protection Act?

    There is no sole criterion that defines whether a person is an employee or an assignee. Instead, all existing circumstances in each particular case must be observed. However, there are two fundamental requirements that must be present in order for a person to be regarded as an employee. The first requirement is that the relationship between the two parties (the employer and the employee) is based on an agreement between the two. The second requirement is that the agreement has to encompass one party providing labour for the second. With this in mind, an employee in a labour hire organisation cannot be regarded as an employee in the company which has hired labour as in this case there is no contractual relationship between the employee and the company to whom the labour is provided.

    For an employer to be looked upon as bypassing the rights of priority rules in a prohibited fashion a number of criteria must be fulfilled. Firstly, the employer must have disregarded the rights of priority and furthermore this act must be proved. Secondly, the employer must have consciously intended to do so. Ultimately, the action, with all specific circumstances taken into consideration, must be seen as tortious. There has been no ruling where labour hire has been determined as an act of prohibited bypassing of the rights of priority but the Labour Court has concluded that it cannot be excluded as a possibility. The rights of priority can only be applied when new staff are employed. Therefore, it is our opinion that an unlawful bypassing of the rights of priority rules could potentially occur when the hiring of an assignee is regarded as a new employment. For this to take place the “assignee” must be regarded as an employee. However, we find it difficult to see how hiring labour from a labour hire organization could be regarded as an unlawful bypassing of the rights of priority rules. Although the rights of priority differ in some ways for employees in the public sector we still consider that the possibility to utilize labour hire for employers in the public sector, when there are people with rights of priority available, is in principle unchanged in comparison to employers in the private sector.

  • 30.
    Henriksson, Elina
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Karlsson, Jessica
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Ledin, Christina
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Arbetstagarens yttrandefrihet och lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
  • 31.
    Hidén, Sara
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Den nya diskrimineringslagen - ett stärkt rättsskydd?: En studie med fokus på kvinnors skydd på arbetsmarknaden och funktionshindrades skydd inom utbildningsområdet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 32.
    Hultkrantz, Anna
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Svensson, Annelie
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School.
    Rätten att överklaga - ett medborgarskydd: En skrift om rätten att överklaga statliga anställningsbeslut2015Student paper second term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 33.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Affärsmässigt motiverad - en analys av bestämmelserna om ränta på koncerninterna lån2012In: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, 122-141 p.Article in journal (Refereed)
  • 34.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Anmälan av Oskar Henkow, Financial Adctivities in European VAT - A Theoretical and Legal Research of the European VAT System and the Actual Preferred Treatment of Financial Activities2007In: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, no 9, 689-691 p.Article in journal (Refereed)
  • 35.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Beredning av skattelag2014In: Skattelagstiftning: Att lagstifta om skatt, Norstedts Juridik AB, 2014, 1, 61-82 p.Chapter in book (Other academic)
  • 36.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Consumption taxation and financial services, Swedish National Report2003In: Cashiers De Droit Fiscal International: 2003 Vol LXXXVIII b: Consumption Taxation and Financial Services (IFA cahiers), The Hague: Kluwer Law International, International Fiscal Association (IFA) , 2003, 719-730 p.Chapter in book (Other academic)
  • 37.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Den nya skatteflyktslagen - Vad har hänt?2003In: Festskrift till Gustaf Lindencrona / [ed] Richard Arvidsson, Peter Melz, Christer Silfverberg, Norstedts Juridik AB, 2003, 193-209 p.Chapter in book (Other academic)
  • 38.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    En Tätningskommission i stället för genomsyn och skatteflyktslag2008In: Skatterett, ISSN 0333-2810, E-ISSN 1504-310X, 86-93 p.Article in journal (Refereed)
  • 39.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Fader Gunnar-doktrinen - till frågan om rätt skattesubjekt2014In: Blandade fång: En vänbok till Magnus Carlsson, Jure, 2014, 201-225 p.Chapter in book (Other academic)
  • 40.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Hur vag får en skattelag va’?2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kan man ställa några krav på skattelagstiftningens bestämdhet och hur ska dessa i så fall se ut? Bland annat utifrån reglerna om ränteavdrags­begränsningar.

    Detta är den andra rapportern i en serie av två inom ramen för förbättrad rättssäkerhet på skatteområdet.

  • 41.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    IFA-kongressen 2015: Taxpayers’ Rights och BEPS2015In: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, 650-664 p.Article in journal (Refereed)
  • 42.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Industrivärdendomarna - en analys2008In: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, no 1, 60-65 p.Article in journal (Refereed)
  • 43.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Kapitalförlust, kapitalförlust eller driftsförlust?: Särskilt avseende lånefordringar2010In: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, 263-277 p.Article in journal (Refereed)
  • 44.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Kommentar till Action 13 - TP-dokumentation2014In: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, 803-806 p.Article in journal (Refereed)
  • 45.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Metodfrågor vid konflikt mellan lagar om dubbelbeskattningsavtal och andra skattebestämmelser - en argumentationsanalys2010In: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, 520-534 p.Article in journal (Refereed)
  • 46.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Moms och finansiella tjänster1998 (ed. 1)Book (Other academic)
  • 47.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Några kapitalförsäkringsdomar - Omkaraktärisering i stället för genomsyn2008In: Skattenytt, ISSN 0346-1254, 617-627 p.Article in journal (Refereed)
  • 48.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Om föreskriftsregleringen angående dokumentationskravet vid internprissättning2007In: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, 404-411 p.Article in journal (Refereed)
  • 49.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Rättshandlingars verkliga innebörd2007In: Skattenytt, ISSN 0346-1254, no 11, 696-703 p.Article in journal (Refereed)
  • 50.
    Hultqvist, Anders
    Stockholm University.
    Sambandet redovisning och beskattning i ett konstitutionellt perspektiv2009In: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, 250-266 p.Article in journal (Refereed)
123 1 - 50 of 132
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf