Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 1038
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Abdulah, Meryam
    Straff- och processrätten i förändring: en kritisk diskursanalys av föreslagna lagändringar mot gängkriminalitet2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den nya regeringens tillträde markerar vad statsministern i sin regeringsförklaring kallar för inledningen av “den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet”. Offensiven ska bland annat ta sig uttryck i form av omfattande reformer inom straff- och processrätten, med en lång rad lagförslag som är ämnade att bekämpa gängkriminaliteten.

    Det föreslås bland annat ett införande av bestämmelser som skulle möjliggöra upprättandet av visitationszoner - avgränsade områden var polisen under viss tid får befogenheten att visitera personer, bostäder och fordon utan adekvat brottsmisstanke. Därutöver föreslås skärpta straff genom många lagändringar, bland dem en ny straffskärpningsgrund som ska ge gängkriminella dubbla straff. Samtidigt avser regeringen att kriminalisera deltagandet i kriminella gäng.

    De nu uppräknade lagförslagen utgör analysmaterialet för arbetet, och här tillämpas en kritisk diskursanalys med syftet att utreda hur förslagen korrelerar till gängkriminalitetsdiskursen. Analysmetoden bygger på en socialkonstruktionistisk grund som medger att vi gemensamt konstruerar vår förståelse för världen i sociala processer, samtidigt som teorin kännetecknas vid en uppfattning om att det finns en stark relation mellan kunskapen, vår verklighet och språket vi använder.

    Arbetet bygger på premissen om att en textproduktion föregås av sociala processer och att texten säger något om iakttagarens uppfattning om det den skildrar. Därtill finns premissen om att det som förmedlas i texten kan bidra till meningsskapande genom de sociala processer som följer textmottagandet. Den kritiska diskursanalysen tillämpas här i tre steg, eller på tre “nivåer” - textuell dimension, diskursiv praktik och social praktik.

    Av de rättdogmatiska inslagen i arbetet framgår det att aktuella lagförslag omgärdas av frågor kring rättssäkerhet, proportionalitet och iakttagna brister i förhållande till de straff- och processrättsliga principerna. Inom ramen för analysen har det vidare konstaterats att lagförslagen präglas av genomgående hög modalitet - hög instämmandegrad till det egna påståendet - och att gängkriminalitetsdiskursen intar en central roll i texterna. Gängkriminella ställs i kontrast till civilsamhället och tryggheten, och dessa diskurser påverkas av sättet på vilket gängkriminaliteten skildras.

    Det konstateras framstå en bild av ett uppdelat samhälle, villkor för inträdet i samhällets kollektiv och en rättsstat som framställs som särskilt auktoritär. Det har konkluderats föreligga starka intertextuella samband mellan texterna, men de diskurser som här är aktuella har inte anförts vara formade av textförfattarna ensamma. Istället är det, i enlighet med den socialkonstruktionistiska grundidén, ett komplext system av påståenden som bidrar till konstruktionen av vår förståelse för ett utsnitt ur världen. Med det sagt finns i texterna stor avsaknad av nyansering, och trots det som konkluderats ur rättsdogmatisk aspekt tycks synen på gängkriminalitet och gängkriminella bli den bärande faktorn för förespråkandet av lagförslagen.

    I analysen inom den sociala praktiken har även textmottagandet diskuterats, och här har det konkluderats föreligga risk för att textbudskapet uppehåller utanförskapsstrukturer och upplevd underlägsenhet inför den auktoritära rättsstaten.

  • 2.
    Abdulla, Lana
    Karlstads universitet.
    Mahr i svensk rätt: En studie om mahr i förhållande till svensk rätt2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 3. Abdulwahab Gaib, Fatin
    et al.
    Hassan, Lul
    Kvinnors ställning i kollisionerna mellan svensk rätt och sunnitisk sharia-rätt: Med fokus på den sunnitiska kvinnans arvsrättsliga förhållanden och mahr2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Det vi alla har gemensamt är bristen på kunskap.[1]

    Sverige betraktas i dagsläget vara ett mångkulturellt samhälle med förekomsten av många olika etniciteter, religioner och språk. Mångkulturalismen har lett till olika slags kollisioner, främst mellan sharia-rätten och svensk lagstiftning då många av de som på senare tid har invandrat till Sverige är muslimer. Sharia-rätten anses strida mot svensk lagstiftning på olika sätt och det har uppstått diskussioner kring hur sharia-rätten ska få tillämpas i Sverige, på vissa områden, eller inte.

    Det finns som ovan nämnts kollisioner mellan svensk lag och den sunnitiska sharia-rätten och vi har därför avgränsat vår uppsats till att undersöka kollisionerna som uppstår i samband med den sunnitiska kvinnans arvsrättsliga förhållanden och svensk arvsrätt samt mellan mahr (brudpengen)[2] och svenska grundläggande rättsprinciper. Vi har undersökt kollisionerna som uppstår i nämnda rättsområden ur ett kvinnoperspektiv och vårt syfte har varit att genom dessa kollisioner förklara att den sunnitiska sharia-rätten inte förtrycker kvinnan och att västerländsk medias bild av den sunnimuslimska kvinnan är felaktig och förvrängd. Om den som det verkligen berör, dvs. den sunnimuslimska kvinnan, inte själv ser sig som förtryckt och underordnad männen, varför ska då media ständigt sträva efter att förmedla den motsatta bilden? Vi är av den uppfattningen att det kan bero på okunskap om sharia-rätten och dess syften, för att återkoppla till det inledande citatet.

    Det som vi har kommit fram till är att om det svenska samhället förstår den sunnitiska sharia-rättens bakomliggande syften bör den också få tillämpas i Sverige. Vi anser att om personerna som det rör, dvs. t.ex. personer med medborgarskap i ett muslimskt land vill tillämpa sharia-rättens sunnitiska arvsrätt i Sverige, ska de få möjlighet att göra det. Görs inte detta riskerar samhället att försumma dessa personers vilja genom att förneka dessa personers rättsliga band till sitt hemland eller ett annat land som de är medborgare i.

    Vi har försökt att föra ett realistiskt resonemang och är medvetna om att en enda uppsats av detta slag inte kommer att ändra ett helt lands uppfattningar samt radera fördomar och förutfattade meningar för att istället ersätta dem med förståelse och acceptans. Dock är vi övertygade om att denna uppsats är ett steg i rätt riktning, om inte annat. Säkert är att det behövs fler akademiska verk av detta slag, inte minst avhandlingar, för att upplysa och förklara hur det verkligen ligger till.

    Om det som vi alla har gemensamt är bristen på kunskap bör det också vara så att vi även har det gemensamt att kunskap om saker och ting kan ändra våra uppfattningar.

    [1] Citat av Gustafsson, Kerstin, Profetens döttrar – Muslimska kvinnor i Sverige, s. 7.

    [2] Mahr (brudpengen) motsvarar det äldre svenska rättsinstitutet morgongåvan. Inom islam ger mannen en summa pengar till sin blivande hustru, oftast ges en del av summan innan äktenskapets ingående och den större delen av summan ges vid en eventuell skilsmässa. Summan utgör en ekonomisk säkerhet för kvinnan. Se kapitel fem för närmare beskrivning av mahr.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abrahamsson, Hillevi
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Schwerin, Maria
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Legalisering av sidotjänster: En studie av den nya Fastighetsmäklarlagen2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Ackeberg, Hanna
    et al.
    Karlstads universitet.
    Mattiasson, Matilda
    Karlstads universitet.
    Marknadsundersökningar som bevis i marknadsföringsmål: en undersökning om bevisvärde och tillförlitlighet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom marknadsrätten förekommer det att näringsidkare använder olika former av otillbörliga affärsmetoder för att nå framgång på marknaden. Det kan bl.a. röra sig om renommésnyltning som innebär att företag obehörigen anknyter till ett annat företags produkt, logotyp, kännetecken eller liknande för att på sådant sätt göra en ekonomisk vinning. En annan form av metod är att företag använder efterbildningar som är vilseledande för konsumenter och som lätt kan förväxlas med ett annat företags kända och särpräglade produkter. Ett liknande förfarande är vilseledande om det kommersiella ursprunget som innebär att en konsument får uppfattning om att en viss produkt är en annan än hen från början avsett att köpa på grund av produktens kända ursprung, kvalitet eller liknande. En näringsidkare som blivit utsatt för någon av dessa otillbörlighetsgrunder är i behov av att visa hur stor kännedom en relevant omsättningskrets har om företagets produkter eller kännetecken. Ett lämpligt hjälpmedel för att uppnå detta är att använda en marknadsundersökning, då det genom en sådan undersökning blir möjligt att mäta ett direkt vetande om en produkt eller ett kännetecken. Det saknas lagstiftning som reglerar hur en marknadsundersökning bör utformas för att utgöra ett tillförlitligt bevis. Det blir därmed Marknadsdomstolens uppgift att bedöma undersökningarnas bevisvärde i de mål sådana åberopats. Utifrån domstolens bedömningar kan det konstateras att det råder en oklarhet om vilket bevisvärde en marknadsundersökning har. I flertalet fall har undersökningar bedömts ha antingen ett lågt bevisvärde eller inget bevisvärde alls på grund av att de främst varit behäftade med brister. De vanligaste bristerna har visat sig vara i marknadsundersökningens metod, rapport och urval. För företagen kan detta skapa problem då det kan bli en ekonomisk börda att de fått lägga ner stora summor pengar på att låta genomföra undersökningarna, som senare inte tas hänsyn till av domstolen. Eftersom det råder ett oklart läge kan det uppstå osäkerhet för företagen vad som gäller angående marknadsundersökningar. Det är därmed av betydelse att undersöka hur en marknadsundersökning bör utformas för att kunna utgöra ett tillförlitligt bevis i marknadsföringsmål. Detta genom att undersöka vilket bevisvärde domstolen tillmäter marknadsundersökningar i sina bedömningar. För att möjliggöra denna undersökning har den rättsdogmatiska metoden använts, med rättspolitiska inslag, tillsammans med juridisk och samhällsvetenskaplig litteratur, samt intervjuer med praktiker på området. En tillförlitlig marknadsundersökning kräver att undersökningsresultatet återspeglar vad den relevanta omsättningskretsen har för uppfattning om det som är föremål för undersökningen. Det behöver även framgå vad marknadsundersökningen har för syfte och att syftet faktiskt uppnås genom undersökningen. Det bör undvikas att ställa ledande frågor till respondenterna då ett tillförlitligt resultat kräver spontana svar. I marknadsrättsliga tvister kan med fördel en personlig intervju eller postal intervju användas då dessa möjliggör användandet av visuella hjälpmedel. Avslutningsvis bör nämnas att det är viktigt att domstolen får ta del av hur hela marknadsundersökningsprocessen gått till. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Adnell, Sebastian
    Karlstads universitet.
    De riktade ränteavdragsbegränsningarnas förenlighet med etableringsfriheten2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Adolfsson, Caroline
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Eriksson, Jenny
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Omplaceringsskyldigheten: Vid uppsägning av personliga skäl relaterat till sjukdom2015Student paper second term, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Aftabi, Raya
    Karlstads universitet.
    Barnspecifika asylskäl: Inte tillräckligt för flyktingskap?2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barnspecifika asylskäl avser sådan asylgrundande behandling som specifikt drabbar barn. Det kan exempelvis röra sig om rekrytering av barnsoldater, barnarbete, barnäktenskap eller barnhandel. En utlänning kan beviljas flyktingstatus om den känner välgrundad fruktan för att utsättas för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön,sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Detta regleras i 4 kap. 1 § utlänningslagen. Regleringen medför att det krävs ett orsakssamband mellan förföljelsen och någon av skyddsgrunderna, annars uppfylls inte kravet för at beviljas flyktingstatus. Barnspecifika asylskäl kan visserligen utgöra sådana förföljelseformer som avses i utlänningslagen, men om de inte kan kopplas till någon av skyddsgrunderna så kan ett barn inte beviljas uppehållstillstånd som flykting.

    I arbetet utreds vad som utgör barnspecifika förföljelseformer samt om bestämmelserna i utlänningslagen är utformade så att de reglerar ett tillfredsställande skydd mot dessa. Detta görs dels genom en kartläggning av barnspecifika förföljelseformer, dels en kartläggning av hur rådande lagstiftning är reglerad. Praxis presenteras sedan huvudsakligen från Migrationsdomstolen för att undersöka hur domstolen bedömt i fall där barn riskerat att utsättas för barnspecifika förföljelseformer.

    Undersökningen visar på att det kan föreligga en del brister i lagstiftningen som medför att barn inte får deras skyddsbehov tillgodosedda i tillräcklig utsträckning. Detta beror bland annat på att den förföljelse som barn utsätts för sällan kan kopplas till någon av skyddsgrunderna. Barn kan anses utgöra en viss samhällsgrupp, men detta speglas sällan i praxis. Det upptäcks även föreligga en gränsdragningsproblematik mellan skyddsbestämmelserna i utlänningslagen som visar på en oklarhet kring vad som utgör förföljelse. Detta kan leda till att barn kan beviljas uppehållstillstånd på fel grund, vilket i sin tur kan leda till olika förutsättningar och möjligheter för barnet.

    Efter en analys av samtliga aspekter i utredningen, fastställs det att lagen kräver närmare precisering för att barn med skyddsbehov ska erhålla skydd på rätt grund. Den rådande lagregleringen innebär inte bara ett bristfälligt skydd för den mest sårbara gruppen bland oss människor, utan den väcker även en fråga kring rättssäkerheten i den svenska lagstiftningen. 

  • 9.
    Agnemyr, Helena
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Arbetstidsdireketivets påverkan av den svenska arbetstidslagen: I vilken utsträckning kan parterna på arbetsmarknaden stifta kollektivavtal?2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Sweden became a member of the European Union in 1995. When Sweden entered the Union the government also agreed on implementing every law, regulation and directive the Union have and will have in force. One directive the Union wants every country to implement is the Directive (93/104/EG) concerning certain aspects of the organization of working time. This directive includes regulations concerning the relationship between employer and employees. The regulations in the directive must be in force before January 1 2007.

    One of the main points in the directive is the possibility for the parties on the labour market to reach agreements through collective agreements that deviate from the legislation concerning work hours. When the directive is a part of the Swedish law system the possibility for employer and employees to deviate from legislation concerning work hours in collective agreements will be limited through an EG-barrier. The EG-barrier sets a limit for the parties on the labour market to reach collective agreements if the agreement means worse conditions for the employees.

    The possibility for the parties on the labour market to abscond the legislation concerning work hours is regulated in the third paragraph in the legislation concerning work hours. This article describes what other articles the parties on the labour market can abscond from. If the collective agreement contains regulations which means worse conditions for the employees the agreement declared invalid and the employer will be liable for damages.

    The purpose of the essay is to examine in what extent the parties on the labour market can reach collective agreements after January 1, 2007.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Agnemyr, Helena
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Tillämpning av 6 b § LAS vid sammanslagningar av företagshälsovårder: Anställningsavtalets skillnader vid pensionsbestämmelser2008Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 80 poäng / 120 hpOppgave
    Abstract [en]

    During year 2007 ClaraHälsan Ltd bought the company health service Solstahälsan in Karlstad. The wide merger of the two health services the problems arose around the employees’ employment agreements when certain parts of the agreement differ. At a transition of a company, in this case a health service, the rights and obligations for the employees will pass on to the new employer according to directive 2001/23/EG who came in force in the swedish legal system in year 1995. The former employer is only responsible vis-à-vis the employees ”for economic obligations related to the time before the transition, the code of protection of employment 6 b §. The new employer are committed to the old employment agreement vis-à-vis the employees during at least one year.

    At a transition the employment will automatically pass on to the new employer who will take over the rights and obligations in connections to the transition. It is not the collective agreement in whole that will pass on to the new employer, only the employment conditions in the collective agreement.

    The purpose of this essay is to examine what will happen to the employment conditions when two companies become one through a transition, especially pension benefits.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Ahl, Julia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Straffansvar för psykiskt våld: En granskning av det straffrättsliga skyddet för våldsutsatta barn2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tanken bakom agaförbudet i 6 kap. 1 § FB är att alla barn ska växa upp under trygga förhållanden. Förbudet innebär bland annat att barn inte får utsättas för kränkande behandling. Barn utgör en särskilt utsatt och sårbar grupp i behov av ett extra starkt skydd mot våld, samtidigt som de också befinner sig i en speciell beroendeställning i förhållande till sina föräldrar. Ett av uppsatsens syften är att granska barns straffrättsliga skydd mot psykiskt våld i situationer där barn utsätts för våld av en förälder, dels vilket skydd de faktiskt har, dels vilket skydd de borde ha. Ett utökat straffansvar för psykiskt våld har varit föremål för diskussion i flera utredningar och det har nu, i Ds 2022:18, föreslagits att en helt nybrottsform, psykisk misshandel, ska införas i 3 kap. 5 a § BrB. Det andra av uppsatsens syften är att analysera hur det föreslagna brottet, psykisk misshandel i 3 kap. 5 a § BrB, i förhållande till rådande rättsläge skulle kunna stärka skyddet samt hur det förhåller sig till uppställda kriterier och principer för kriminalisering. För att uppfylla syftet tillämpas en rättsdogmatisk metod med centrala inslag av den rättsanalytiska metoden.

    Barnkonventionen förordar nolltolerans mot våld och barns rätt till bl.a. psykisk integritet framgår även av såväl EKMR som FB. Befintliga straffbud i BrB täcker i nuläget in många av de gärningar som utgör psykiskt våld, men många gärningar låter sig också svårligen omfattas eller faller utanför brottsbalkens tillämpningsområde helt. Barnkonventionen ger i nuläget barn rätt till ett starkare skydd mot psykiskt våld än vad brottsbalkens bestämmelser ger. Det finns därför skäl att förstärka det straffrättsliga skyddet ytterligare. Straffbudet (3kap. 5 a § BrB) är önskvärt sett till rådande rättsläge för att fylla de brister som finns. En helt ny brottstyp, psykisk misshandel, skulle också vara särskilt motiverat utifrån artikel 19 i barnkonventionen. Sett till de skäl som bör vara utgångspunkt i fråga om kriminalisering kan straffbudet också anses vara befogat med beaktande av fyra av fem kriterier. Brottet psykisk misshandel kan däremot inte hävdas vara lämpligt med hänsyn till det femte kriteriet gällande kriminaliseringens krav om effektivitet. Med beaktande av legalitetsprincipen, särskilt obestämdhetsförbudet, talar straffbestämmelsens föreslagna utformning också emot en sådan kriminalisering.

    Den sammantagna bedömningen är att barns skydd mot psykiskt våld i straffrättsligt hänseende bör stärkas för att omfatta fler former av psykiskt våld samt för att bättre motsvara barnkonventionen. Ett införande av en helt ny brottstyp, psykisk misshandel, är dock inte det mest lämpliga sättet att stärka det på, åtminstone inte sett till förslaget såsom det presenteras nu. Ett stärkt straffrättsligt skydd mot psykiskt våld skulle, som lyfts, kunna åstadkommas genom andra alternativ, till exempel genom att införa förolämpningsbrottet (5 kap. 3 § BrB) i brottskatalogen för fridskränkningsbrottet i 4 kap. 4 a § BrB och utvidga rekvisiten för brottet ofredande (4 kap. 7 § BrB).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Ahlblom, Rasmus
    Karlstads universitet.
    Plattformar och förmedling: När är plattformar skattskyldiga för moms i förmedlingssituationer?2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Plattformar får en allt större betydelse i dagens ekonomi. För varje år ökarförsäljningen som sker via plattformar som förmedlar produkter. Med plattformarmenas exempelvis hemsidor, appar och liknande. Dessa kan förmedla varor ochtjänster där de agerar som mellanhand åt en ursprunglig leverantör.Leverantörskedjor blir alltmer komplexa och momshanteringen likaså.

    Förmedling kan ske i eget namn för annans räkning eller annans namn för annansräkning, se 6:7 ML. Vid förmedling i eget namn har förmedlaren i regel störreinflytande i leveransen och kan ses som kundens motpart. Förmedlaren i annansnamn har mindre inblandning vad gäller produkten och kan ses som den som endastgör att köpare och säljare möts. Uppsatsen avser att undersöka hur man klassificerarde båda typerna av förmedling, hur ser rättsläget ut? Detta sker med rättsdogmatiskoch EU-rättslig metod.

    Momskonsekvenserna för de olika typerna av förmedling skiljer sig. Förmedlare iannans namn är endast skattskyldig för moms för förmedlingstjänsten, exempelvisprovision. Den som förmedlar i eget namn blir skattskyldig för hela transaktionenmot kunden och inte bara förmedlingstjänsten. Då bildas två fiktiva omsättningar,en mellan leverantör och förmedlare samt en mellan förmedlare och kund. Det ärviktigt att konstatera eftersom förmedlare i eget namn kan omfattas av denursprungliga leverantörens momsundantag eller momssats. Förmedlare i annansnamn har en sedvanlig momssats på 25%. 

    Nya regler såsom om elektroniska tjänster, e-handelspaketet har påverkatplattformar och trenden är att de alltmer blir skattskyldiga som om de förmedlar ieget namn (hela transaktionen). Uppsatsen har framförallt utgått ifrån EUdomstolens praxis och tagit fram praktiska exempel som tyder på förmedling i egetnamn. I artikel 9a genomförandeförordningen hanteras förmedling av elektroniskatjänster, det har diskuterats i litteraturen om den har en vidare tillämplighet på allatyper av tjänster. Artikeln skulle göra att plattformar i större utsträckning blirskattskyldiga för hela transaktionen, likt förmedling i eget namn. Utifrån uppsatsensanalys ska en sådan tolkning inte ske. 

    Ett aktuellt mål bedömdes 2023 av HFD (vårdgivarmålet) där en vårdplattformsökte svar om denne förmedlar i eget eller annans namn. Frågan är viktigt dåförmedlare i eget namn omfattas av undantag för moms och i detta fall undantag förvård. Rättsfallet analyseras och kommenteras utifrån de resonemang om gällanderätt som uppsatsen tagit fram. HFD bedömde att förmedling i annans namn förtillämpligt, utifrån analysen kom jag fram till en annan slutsats.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Ahlgren, Josefin
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    EN SVENSK VARIANT AV BEPS-PROJEKTETS ÅTGÄRD 4: En komparativ studie av hur OECD:s föreslagna ränteavdragsbegränsningsreglering bör utformas i Sverige utifrån artikel 4 i EU-kommissionens förslag till direktiv mot skatteundandraganden, det alternativa förslaget i företagsskattekommitténs slutbetänkande från 2014samt tyska och finska begränsningsreglerför ränteavdrag2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Efter att Industrivärden-domarna meddelats i slutet av 2007 stod det klart att det var godtagbart för koncerner att skatteplanera med hjälp av rätten till avdrag för lånekostnader som föreskrivs i inkomstskattelagens (1999:1229, IL) 16 kap. 1 §. Eftersom lagrummet inte ställer några krav på att den uttagna räntan beskattas kunde koncerner, via lån mellan koncernbolagen, framkalla en lägre beskattning genom att strategiskt välja att inte beskatta uttagen ränta men erhålla avdrag för räntekostnader. Detta resulterade i att ett förslag till lagstiftning i form av ett avdragsförbud hastades fram under sommaren 2008 och började tillämpas redan den 1 januari 2009. När bestämmelserna omsattes i praktiken klargjordes att lagrummens flertaliga subjektiva rekvisit vållade en stor osäkerhet. Bestämmelserna reviderades under 2013, men man lyckades inte avhjälpa tillämpningssvårigheterna. Efter en lång granskning av EU-kommissionen inleddes under 2015 därutöver ett formellt överträdelseförfarande mot Sverige eftersom reglerna befanns avskräcka företag från etablering. Parallellt med detta så har företagsskattekommittén efter tre års utredningar presenterat ett förslag på ett nytt regelverk för ränteavdrag. Eftersom detta ansågs vara unikt och internationellt frånvändande ombads emellertid kommittén att arbeta om förslaget med fokus på en resultatbaserad modell. Samtidigt har Sverige varit med och tagit fram en ny modell för ränteavdrag inom ramen för BEPS-projektet, och under 2015 antagit denna inom ramen för BEPS åtgärdsplan 4. Idag befinner sig Sverige således i en situation där det finns begränsningsregler för ränteavdrag som är hårt kritiserade och nu också anmälda som fördragsstridiga av EU-kommissionen. Samtidigt håller regelverket på att omarbetas av FSK som ombettsatt föreslå internationellt vedertagna regler till 2017. Samtidigt kan det antas att Sverige kommer införa en variant av OECD:s modell som föreslås i BEPS åtgärdsplan 4eftersom det inte gjorts några reservationer vid antagandet under 2015. Mot bakgrund av detta behöver såvitt författaren kan bedöma de nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna ersättas av de lagstiftningsåtgärder som man tillsammans med OECD arbetat fram i BEPS-projektets åtgärdsplan 4. Särskilt med beaktande av att EU nu också officielltställt sig bakom en implementering av åtgärdsplanen genom förslag till direktiv mot skatteundandraganden som skickades på remiss till medlemsstaterna under januari 2016.Syftet med den här framställningen är därför att utreda olika möjliga utformningar av BEPS åtgärdsplan 4 4, för att utifrån dessa utvärdera en lämplig svensk variant.Därmed ska arbetet utreda regelmodellen i åtgärdsplan 4 genom en beskrivning av BEPS slutliga åtgärdsrapport 4 och en analys av vilka delar som måste införas i Sverige. För att kunna utvärdera hur de delar av åtgärdsrapport 4 som måste införas i Sverige lämpligast ska utformas behövs därefter en beskrivning av artikel 4 i EU-kommissionens förslag till direktiv mot skatteundandraganden, det alternativa förslaget i företagsskattekommitténs slutbetänkande från 2014, och de tyska och finska begränsningsreglerna för ränteavdrag samt slutligen en jämförelse av olika fördelar och nackdelar i dessa utformningsvarianter. Vid en granskning av detta material har författaren funnit att en svensk OECD-modell lämpligast bör innehålla följande komponenter 1) avdrag upp till ett belopp motsvarande ränteinkomster 2) avdrag för de därutöver räntebetalningarnatill ett belopp motsvarande 30 procent av företagets resultat beräknat enligt EBITDA eller ett maximalt avdragsbelopp, beroende på vilket som är högst 3) Kvittningsrätt av negativa och positiva avdragsutrymmen på koncernnivå 4) rullning av negativa räntenetton, dock längst till och med det 6 året efter att nettoräntebetalningen uppstod.

    Fulltekst (pdf)
    En Svensk variant av BEPS-projektets åtgärdsplan 4, Magisterprogrammet i skatterätt
  • 14.
    Ahlgren, Josefine
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik. 9111134020.
    Är inkomstskattelagens bestämmelser om ränteavdragsbegränsningar förenliga med etableringsfriheten?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I enlighet med inkomstskattelagens (1999:1229)16 kap. 1 § får företag alltid fullt skatteavdrag för räntekostnader som löper på lån, oberoende av hur den motsvarande ränteinkomsten beskattas. Under år 2008 uppmärksammade Skatteverket att företag lagenligt kunde missbruka denna avdragsrätt genom att utfärda lån till närstående företag och därigenom erhålla en lägre beskattning. Till följd av detta så infördes begränsningar i den generella avdragsrätten för räntekostnader under 2009.

    Allt sedan begränsningsreglernas införande har dess överenstämmelse med EU-rättens etableringsfrihet varit ett omdiskuterat ämne. Medan regeringen och högsta förvaltningsdomstolen anser att reglerna ligger i linje med EU-rätten och reglerna om etableringsfrihet är remissinstanserna och många framträdande personer inom det juridiska samfundet av en annan åsikt. Även EU-kommissionen har utrett reglerna, och drar slutsatsen att de utgör ett hinder av den fria etableringsrätten. EU-kommissionen anser att bestämmelserna särskilt missgynnar gränsöverskridande verksamheter och att de går utöver vad som är nödvändigt, trots att reglerna förvisso skulle kunna motiveras. Regeringen anser att om reglerna mot all förmodan skulle anses utgöra ett hinder så kan de i vart fall motiveras och är proportionerliga.

    Syftet med den här uppsatsen är att utreda om utformningen av inkomstskattelagens ränteavdragsbegränsningar i 24 kap. 10 a-b och d-e §§ är förenliga med EU-rättens regler om etableringsfrihet i art. 49 i funktionsfördraget. Det vill säga utreda huruvida reglerna utgör ett hinder mot etableringsfriheten, och om ett sådant hinder i så fall kan accepteras. Normalt förbjuds alla former av hinder mot etableringsfriheten. I särskilda fall får emellertid avsteg göras. Detta förutsätter att de inskränkande reglerna kan motiveras mot bakgrund av art. 52 FEUF eller ett trängande allmänintresse, att de har till syfte att uppnå de anförda målen samt inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

    Vid en granskning av inkomstskattelagens bestämmelser om ränteavdragsbegränsningar finner författaren att reglerna innebär ett hinder för etableringsfrihetens utövande, men att detta hinder kan motiveras med att reglerna syftar till att förhindra skatteflykt och bevara den väl avvägda beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. Författaren finner dock att inkomstskattelagens regler om ränteavdrag går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna syftena. Reglerna uppfyller inte EU-rättens krav på rättssäkerhet och det finns mindre inskränkande åtgärder för att uppnå dessa syften än de ränteavdragsbegränsningarna erbjuder. Författaren finner därför att det svenska regelverket är oförenligt med etableringsfriheten.

    Fulltekst (pdf)
    Inkomstskattelagens bestämmelser om ränteavdragsbegränsningar och etableringsfrihet
  • 15.
    Aitman, Julia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Hur påverkas utgången av en vårdnadstvist när det föreligger samarbetssvårigheter på grund av våld i nära relation?: En studie om domstolens rättstillämpning2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mer än 30 procent av alla familjer i Sverige står för vårdnadshavare som separerat och därmed inte längre utgör en kärnfamilj. År 2021 avgjordes 6066 tvistemål rörande vårdnad av barn (inklusive mål rörande boende och umgänge), vilket visar på att vårdnadshavarna i många fall inte kan lösa frågor om vårdnad, boende och umgänge på egen hand utan behöver tvista om det i domstol. För att domstolen ska kunna besluta om gemensam vårdnad krävs det att vårdnadshavarna sätter barnets behov främst och tar ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet. Om det tidigare funnits våld inom relationen kan samarbetet mellan vårdnadshavarna brista samtidigt som domstolen i alla beslut rörande vårdnad, boende och umgänge, måste beakta risken för att barnet far illa.  

    Arbetets syfte är att utreda hur samarbetssvårigheter presenteras samt påverkar utgången av en vårdnadstvist när det framkommit uppgifter om våld i nära relation. Materialet utgörs av 42 rättsfall från hovrätten, vilka hämtas från JP Student Social genom att använda sökorden ”våld” och ”samarbetssvårigheter”. Arbetet använder sig av en rättsdogmatisk metod för att kunna konstatera vad som framgår av de olika rättskällorna samt en rättsanalytisk metod för att kunna analysera alla rättsfall. Efter en presentation av alla rättskällor genomförs en analys för att besvara frågeställningarna. 

    Analysen konstaterar att det saknas uppgifter om vad som är samarbetssvårigheter, hur dessa tolkas när svårigheterna uppstått på grund av uppgifter om våld eller andra övergrepp samt hur de i sin tur påverkar en vårdnadstvist eftersom domstolens bedömningar varierar från fall till fall. Analysen visar på att domstolen fortsatt anser att den gemensamma vårdnaden i utgångspunkt är det bästa för barnet och därför krävs det tydliga bevis och allvarliga händelser för att vårdnaden istället ska anförtros ensam till en av vårdnadshavarna. Den nuvarande ordningen tyder på oförutsebarhet och påverkar därmed rättssäkerheten i domstolarnas beslut. Det i sin tur bidrar till att domstolens bedömningar grundar sig i normer och föreställningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Akkoc, Eda
    Karlstads universitet.
    Bortförd får aldrig bli bortglömd: Om utreseförbudets tillämpning – särskilt om riskrekvisitet och barns rätt till delaktighet2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hedersrelaterat våld och förtryck är både ett nationellt och internationellt problem som tar sig uttryck i bland annat tvångsäktenskap, könsstympning och annan kontroll över den berörda individens klädsel, umgänge och sexuella beteende. År 2016 redovisades nationell statistik över tvångsäktenskap, könsstympning samt bortföranden och siffrorna var alarmerande, i synnerhet eftersom många drabbade var under 18 år. Efter introduceringen av denna statistik påbörjades ett förebyggande arbete för att motverka barnäktenskap, tvångsäktenskap och andra brottsligheter som begås i hederskontext. Arbetet mynnade bland annat ut i att ett utreseförbud infördes i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Utreseförbudet regleras i 31 a – 31 i § LVU, däremot behandlas enbart 31 a § LVU i förevarande studie. I 31 a § LVU stadgas att i de fall det finns en påtaglig risk för någon som är under 18 år att föras utomlands i syfte att ingå äktenskap, äktenskapsliknande förbindelse eller könsstympas ska han eller hon förbjudas att lämna Sverige. 

    Syftet med denna studie är att utifrån ett barnrätts- och de lege ferenda-perspektiv utreda huruvida utreseförbudet, som den är tillämpad och stipulerad i rådande stund, utgör ett fullgott och effektivt skydd för barn som riskerar att föras utomlands på grund av de i bestämmelsen stadgade syftena. Undersökningen fokuserar särskilt på risknivån ”påtaglig risk” och hur barnets rätt till delaktighet påverkar bedömningen av om det föreligger en påtaglig risk. 

    För att uppnå arbetets syfte tar studien avstamp i tre frågeställningar som besvaras med hjälp av två olika metoder. Inledningsvis används den rättsdogmatiska metoden för att ge en grundläggande förståelse för utreseförbudet och dess uppkomst samt barnets delaktighet, vilket sker genom en genomgång av svenska rättskällor. Med beaktande av att utreseförbudet är en tämligen ny lagstiftning med förhållandevis lite material tillämpas även den rättsanalytiska metoden. Inom ramen för den rättsanalytiska metoden behandlas bland annat statistik över bortförda personer, några av Sveriges internationella åtaganden, underrättspraxis och intervjuer med rådmän. 

    Efter en genomgång och löpande analys av arbetets samtliga avsnitt besvaras studiens uppställda frågeställningar i det avslutande avsnittet. Det konstateras att det råder delade meningar kring när riskrekvisitet ”påtaglig risk” är uppfyllt samt vilken betydelse barnets rätt till delaktighet tillmäts i denna riskbedömning. Den bristande enhetligheten riskerar att påverka utreseförbudets effektivitet i negativ bemärkelse och kan inte hävdas gynna bestämmelsens syfte att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. En ytterligare konsekvens av att utreseförbudet förlorar effektivitet är att barnets diverse rättigheter inskränks och att arbetet Sverige bedriver för att motarbeta hedersrelaterat våld och förtryck inte är i linje med Sveriges internationella åtaganden. 

    Den rådande regleringen saknar särskild anpassad vägledning avseende riskrekvisitet ”påtaglig risk” och vilket inflytande barnet bör tillerkännas i denna måltyp. Att det saknas sådan vägledning ger utrymme för olika bedömningar och föranleder därmed den bristande enhetligheten i rättstillämpningen. Mot denna bakgrund konstateras att det erfordras riktlinjer beträffande risknivån och barnets rätt till delaktighet som är särskilt hänförda till mål om utreseförbud. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Alaeddine, Ahmed
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Varumärkesintrång på internet och regeln om forum delicti2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varumärken är territoriellt avgränsade, det vill säga att det varumärkesrättsliga skyddet gäller endast inom en stats territorium. En naturlig följd av territorialitetsprincipen är att det kan finnas flera rättighetsinnehavare för samma varumärke men i olika länder. I den analoga världen har samexistensen av samma varumärken i olika länder inte utgjort några betydande problem. Internets ökande användning som en kommersiell marknadsplats har resulterat i att varumärken får en större spridning på Internet än i den analoga världen. Det har blivit allt svårare att kontrollera spridningen av sitt varumärke på Internet och förklaringen är att internet saknar de naturliga geografiska gränserna såsom i den analoga världen. Därför ökar sannolikheten att ett svenskt varumärke kan komma i kollision med ett liknande varumärke i något annat land. Därför har gränsöverskridande tvister avseende varumärkesintrång ökat i allt högre grad.

     

    Ett varumärkesintrång kan enbart ha skett om varumärkesanvändningen kan kopplas till det territorium där varumärkesrättigheten existerar. Lokaliseringen av vart ett intrång har företagits är svårt att fastställa på Internet. Samma problematik uppkommer inom den internationella privat- och processrätten. För att en domstol skall få behörighet att pröva talan så måste det finnas en anknytning till domstolslandet. Därför krävs det att handlingen på något vis kan kopplas till det territorium där varumärkesrättigheten är registrerad. Syftet med arbetet har varit att analysera reglerna för jurisdiktion i Bryssel I-förordningen och hur dessa regler skall tillämpas vid varumärkesintrång på Internet.

     

    I min uppsats har jag kommit fram till att reglerna för domsrätt måste få en striktare tillämpning, eftersom det finns en risk med att reglerna om jurisdiktion missbrukas. I uppsatsen har jag anfört på att ett krav på kommersiell effekt måste kunna ställas om domstolen skall få behörighet att pröva talan om varumärkesintrång. Genom kravet på kommersiell effekt kan det fastställas på sakliga grunder om det finns en tillräcklig anknytning till domstolslandet. Det positiva med ett striktare krav är att svaranden inte skall behöva ställas inför talan i främmande domstolar. En striktare tillämpning går i linje med kravet på rättsäkerhet och att det skall föreligga en nära koppling mellan domstolen och tvisteföremålet.

  • 18.
    Albertsson, Maria
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Lennartsson, Sofia
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Tidsbegränsade anställningar: En studie och analys av gällande rätt2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Tidsbegränsade anställningar är ingen ny förekomst, utan behovet fanns även innan 1974-års LAS trädde i kraft. Däremot aktualiserades problematiken på allvar då en restriktiv bestämmelse gällande tidsbegränsade anställningar fördes in i lagen. Dagens reglering återfinns i 1982 års anställningsskyddslag. Problematiken rör dock än idag balansen mellan arbetsgivarens och arbetstagarens intresse av flexi¬bilitet respektive trygghet. Det är viktigt att finna en lösning pga det ökade antalet tids¬begränsade anställningar. Därför är syftet med uppsatsen att beskriva och analysera gällande rätt för att därefter föra en lege ferenda diskussion rörande hur regleringen bättre kan utformas.

    Regleringen kring tidsbegränsade anställningar återfinns i 5, 5a och 6§§ LAS. De innehåller ett flertal möjligheter till tidsbegränsade anställningar. Skyddet för den enskilda arbetstagaren ligger i de begränsningar och tidsfrister som uttrycks i be¬stämmelserna. Dessutom kan en arbetsgivare få sitt agerande rättsligt prövat om det skulle innebära ett kringgående av LAS, dvs ett agerande som strider mot huvud¬regeln om en tillsvidareanställning. Kännetecknande för en tidsbegränsad anställ¬ning är att parterna kommer överens om att anställningen skall gälla från en tid¬punkt till en annan. Anställningen upphör således när den avtalade tiden löper ut.

    Praxis på området är omfattande och arbetsdomstolens uttalande har i flera fall bli¬vit vägledande och således inneburit ett förtydligande av bestämmelserna i lagen. Lagens vaghet har lett till den omfattande praxis som finns på området. Förutom att lag¬bestämmelserna kompletteras genom praxis, finns möjlighet att träffa kollektiv¬avtal. Paragraferna som rör tidsbegränsade anställningar är alltså semidispositiva och kan följaktligen anpassas till branschspecifika förhållanden, som möjliggör alternativa lösningar till regleringen i LAS. Några kollektivavtal har därför studerats närmare. En jämförelse mellan det statliga, kommunala och privata området visar att skillna¬derna på dessa områden inte är särskilt markanta.

    Ett färre antal tidsbegränsade anställningar är idag inte detsamma som ett ökat antal tillsvidareanställda. Anledningen är det ökade antalet bemanningsföretag som kan tillgodose arbetsgivarens krav på flexibilitet, genom att hyra ut arbetskraft då till¬fälliga behov uppstår. Kritikerna menar att arbetsgivarnas ökade benägenhet att hyra in arbetskraft kan leda till ett kringgående av LAS, vilket vi inte funnit något bevis för.

    De största problemen med dagens reglering tycks vara de många olika förut¬sättningarna och tidsfristerna som uppställs och då är det främst 5§ LAS som ställer till problem. 5a och 6§§ LAS ställer inte till problem på samma sätt som 5§, men som en grupp bestämmelser innebär de ytterliggare förutsättningar och tidsfrister. Problemen har uppmärksammats och ändringar angående de tidsbegränsade an¬ställningarna skall därför träda ikraft den 1 juli 2007, såvida inte den nu sittande regeringen lägger fram en ny proposition i frågan under våren. Problematiken är således uppenbar och vi har därför fört en diskussion om hur vi anser att problemet skulle kunna minskas. Vårt förslag utgår från de lagändringar som skall träda ikraft, men innehåller vissa andra lösningar som bättre tillgodoser kraven på flexibilitet och trygghet.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Alcén, André
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Brott och skatt2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 20.
    Alfredsson, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Försäkringstjänst i samband med leasing: Underordnad eller separat tjänst i mervärdesskattehänseende?2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21. Almgren, Karin
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Förenklad taxering - betänkande av skatteförenklingskommiten1985Inngår i: Skattenytt 1985, s. 408 - 418Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 22. Almgren, Karin
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Skatteförfarandet. [D.] 11992Bok (Fagfellevurdert)
  • 23. Almgren, Karin
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Skatteförfarandet. D. 21996Bok (Fagfellevurdert)
  • 24. Almgren, Karin
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Skatteprocessen2004Bok (Fagfellevurdert)
  • 25. Almgren, Karin
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Walterson, Frank
    Sveriges rikes lag: 17,Skatteförfarande och skattebrott1998 (oppl. 98:1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 26. Almgren, Karin
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Walterson, Frank
    Sveriges rikes lag: Skatteförfarande och skattebrott2001 (oppl. 3 [rev.] uppl.)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 27. Almgren, Karin
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Walterson, Frank
    Sveriges rikes lag: Skatteförfarande och skattebrott1999 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 28. Almgren, Karin
    et al.
    Leidhammar, Börje
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Walterson, Frank
    Sveriges rikes lag: Skatteförfarande och skattebrott2000 (oppl. 2 [rev.] uppl.)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Al-Mouti, Mohammed
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Engman, Daniel
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Lam, Giang
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Skattekontrollagen: Proportionalitetsprincipen och befrielse från kontrollavgift2008Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med föreliggande uppsats är att redogöra och utvärdera den nya branschkontrollagen utifrån proportionalitetsprincipen. Vi har undersökt lagens utformning och tillämpning avseende kontrollavgiften och befrielsegrunderna. Den rättsdogmatiska metoden var ett medel för att uppnå detta mål.

    Skatteverket har genom branschkontrollagen fått utökad kontrollmöjlighet för att motverka det omfattande skattefusket som förekommer inom restaurang- och frisörbranschen. I och med att lagen har varit verksam i ett år kan Skatteverket konstatera att den har bidragit till positiva effekter såsom ökade skatteintäkter. Även en ökning av arbetsgivaravgifter har tillfallit staten samt att 4 200 nya tjänster uppkommit som tidigare enligt Skatteverket var svarta. De här exemplen kan ses som positiva indikationer på att kontrollverksamhetens effektivitet är hög och att Skatteverket arbetar i rätt riktning. Det är dock av vikt att ha i åtanke att lagstiftning måste ta hänsyn till andra faktorer än effektivitetskriteriet, eftersom kontrollintresse och dess effektivitet i vissa fall kan kollidera med rättssäkerhet, i synnerhet då proportionalitetsprincipen erfordras vid skattekontroll.

    En redogörelse för proportionalitetsprincipens betydelse och framför allt vid uttagande av kontrollavgift presenteras i det avslutande kapitlet. Vi har även lagt fram hur vi har uppfattat tolkning och tillämpning beträffande befrielsegrunderna från kontrollavgiften. Våra reflektioner resulterar därefter i våra egna förslag till förbättringsåtgärder beträffande utformningen av lagen med hänsyn tagen till rättssäkerhet.

    De slutsatser vi har kommit fram till med hjälp av en analys av fem rättsfall från kammarrätten är bl.a. att befrielsegrunderna i lagen är vaga och svåra att tolka. Vi anser därför att de behöver förtydligas för att öka rättssäkerheten samt att näringsidkarna påverkas hårt ekonomiskt, i synnerhet om lönsamheten i verksamheten är låg. Vi tycker därför att förbättringar i form av automatiskt anstånd med kontrollavgiften borde kunna medges näringsidkarna precis som för skattetillägg.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Almström, Daniel
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Yttrandefriheten i det allmänna, saklig grund för uppsägning?2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Yttrandefriheten utgör en av Sveriges grundlagar, en viktig del av yttrandefriheten är kritikrätten, denna rätt gäller dock både anställda inom offentlig och privat sektor. För att besvara denna fråga kommer jag att använda mig av den traditionella rättsdogmatiska metoden, denna metod innebär att man fastställer gällande rätt genom att studera de olika rättskällorna. Kritikrätten innebär att de anställda har rätt att kritisera arbetsgivaren och förhållanden som bland annat arbetsmiljö, offentligt i press och andra medier, syftet med kritikrätten är förutsättningarna på arbetsplatsen skall förbättras. Denna kritikrätt finns inte reglerad i lag, utan har vuxit fram i arbetsdomstolens praxis. Dock finns det några viktiga saker som arbetstagaren måste ta hänsyn till rörande kritikrätten, dessa är; arbetstagarens agerande, arbetstagarens befattning och dess uppdrag, bakgrunden till arbetstagarens agerande godtagbart skäl för arbetstagarens handlande, samspelet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Trots att anställda i offentlig sektor har en yttrandefrihet så finns det begränsningar om vad de får säga till media och andra kommunikationskanaler. Begränsningarna som finns i YGL är bland annat högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök till det.

    Yttrandefriheten står reglerad i Sveriges lagar, i denna kan man bland annat läsa att alla medborgare har rätt att uttrycka sina tankar och åsikter offentligt. Den 1 januari 1995 så har de svenska medborgarna ett dubbelt skydd rörande yttrandefriheten, detta innebär att de kan tillämpa de bestämmelser som är bäst tillämpande för den aktuella frågeställningen. Begreppet saklig grund för uppsägning innebär godtagbara skäl att skilja arbetstagarna från sin befintliga anställning. I motiven till LAS så framgår det inte vad saklig grund för uppsägning är, anledningen till detta är att det kan variera beroende på vad för slags verksamhet arbetstagaren är verksam i. Arbetsdomstolen har genom ett flertal AD domar skapat en rättspraxis som entydigt visar att arbetsbrist och personliga skäl är saklig grund för uppsägning. Exempel på personliga skäl är arbetstagare som har misskött sig grovt och därmed brutit mot anställningskontraktet medvetet samt att vederbörandes gärningar skall ha inneburit en ekonomisk skada för arbetsgivaren, exempel på ekonomisk skada är bland förlorat förtroende för arbetstagaren i den fortsatta driften i organisationen. Begreppen arbetsbrist och personliga skäl står i motsats till varandra, då personliga skäl är kopplat till arbetstagaren personligen och arbetsbrist hänför sig till organisationen i fråga. Frågan huruvida yttrandefriheten är saklig grund för uppsägning, beror på omständigheterna. AD gör en teleologisk tolkning och gör en bedömning från fall till fall då ledamöterna mer ingående undersöker vilka förutsättningar som ligger till grund för anmälan till AD. Utifrån rättspraxis kan man uttyda att arbetstagaren har ett väldigt omfattande skydd utifrån yttrandefrihetsgrundlagen, dock skall den ej användas som ett påtryckningsmedel mot arbetsgivaren.

     

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Almén, Jennie
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Andersson, Mattias
    Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi.
    Skuldsanering: en studie kring återfall2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 32.
    Amberg, Michelle
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Inga skott utan lag: om gränslösa polisers vapenhantering i Norge och Sverige2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet tar sikte på de rättsliga förutsättningarna kopplade till skjutvapenanvändning inom ramen för det gränsöverskridande polissamarbete som planeras mellan Norge och Sverige. Frågeställningen uppkommer mot bakgrund av den gemensamma polisstation som ska uppföras på gränsen mellan de två länderna, som ska inhysa norska och svenska polisanställda. En av målsättningarna med detta varaktiga samarbete är operativ samverkan, där polis ska kunna ingripa på båda sidor gränsområdet, oavsett om deras territoriella tillhörighet är norsk eller svensk. Uppsatsen huvudrubrik är en parafras på devisen ”ingen skatt utan lag” (nullum tributum sine lege), ett uttryck för den legalitetsprincip som är central både inom det skatterättsliga och det straffrättsliga området. Vidare anspelar underrubriken om gränslöshet på att territorialgränsen inte ska utgöra något hinder för brottsbekämpning myndigheter, och inte om någon vårdslöshet från polisens sida.

    Arbetets syfte är att utreda de förutsättningar som föreligger för ett gränsöverskridande, operativt samarbete, samt vilka rättsliga hinder som finns för ett sådant samarbete och hur dessa kan åtgärdas. Utifrån de konstitutionella och folkrättsliga utgångspunkterna krävs för svenskt vidkommande att en lag om utländska tjänstepersoners befogenhet att vidta myndighetsåtgärder på svensk mark stiftas. Samarbetet som sådant behöver fastställas i en bilateral överenskommelse mellan Norge och Sverige i syfte att åstadkomma en förbindelse i folkrättslig bemärkelse.

    I arbetet utreds de internationella överenskommelser som länderna ingått beträffande gränsöverskridande polisiärt samarbete. Både Sverige och Norge har antagit Schengenkonventionen och Prümrådsbeslutet, och har ingått en rad nordiska samarbeten om polisiär samverkan. Sverige har anslutit sig till Atlasrådsbeslutet, vilket Norge inte har gjort. Däremot har ett bilateralt avtal med liknande bestämmelser som det i Atlasrådsbeslutet träffats mellan Sverige och Norge. Vidare jämförs svensk och norsk nationell lagstiftning, särskilt inom polisrättens område. Ländernas lagstiftning är relativt närliggande, med liknande struktur och uppbyggnad. En skillnad i ländernas respektive lagstiftning utgörs dock av de regleringar som omgärdar polisens tjänstevapen. Svensk polis bär skjutvapen på kroppen i tjänstgöring, medan den norska polisen förvarar skjutvapen i tjänstebilen. I normalfallet ska norsk polis inhämta godkännande från operationscentralen för att få använda tjänstevapnet i varje enskild situation. Skillnaden medför svårigheter avseende den operativa del som planeras i det gränsöverskridande samarbetet, då svensk polis i nuläget inte kan operera beväpnade på norsk mark.  

    Skillnaden mellan respektive lands syn på polisens beväpning innebär att en fullskalig operativ verksamhet inte kan företas av svensk polis på norskt territorium. För att harmonisera rätten krävs lagstiftning på området. Eftersom en majoritet inom den norska poliskåren ställer sig positiva till att bära vapen permanent, tycks det finnas bättre förutsättningar för en sådan lagändring att ske från norskt håll än att svensk polis anpassar sig efter den norska synen på vapen. Skulle svensk polis övergå till att, inom ramen för samarbetet, låsa in sina vapen när de företar ingripanden på norskt territorium, innebär det att de frångår sin starkt förankrade princip gällande att svensk polis ska vara beväpnad i yttre tjänst.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Andersen, Susanne
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Gauffin, Christine
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Stadigvarande vistelse och tillfälligt avbrott ur ett elitidrottsperspektiv2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idrottsrörelsen och då främst lagidrotten har genomgått en ökad internationalisering, allt fler spelare flyttar över landsgränserna korta perioder för att spela i olika lag och därigenom höja kvaliteten där. Den fria rörligheten genom EG-rätten har medfört en internationaliserad marknad för elitidrottare vilket har lett till att de nationella skattereglerna blivit allt viktigare för att klara av den internationella konkurrensen. I Sveriges skattelagstiftning är begreppen obegränsat och begränsat skattskyldig för fysiska personer i IL av stor betydelse, dessa regler bestämmer vilka inkomster som är skattepliktiga i Sverige. För utländska elitidrottare som kommer till Sverige för att utöva sin idrott gäller främst reglerna om begränsad skattskyldighet enligt A-SINK förutsatt att de är här tillfälligt och inte stadigvarande. Inom idrottsrörelsen är ofta problemet om idrottsutövaren ska anses stadigvarande i Sverige eller inte enligt reglerna i IL. Om den skattskyldige gör ett tillfälligt avbrott från en stadigvarande vistelse här bryter inte avbrottet vistelsen utan räknas in i den sammanhängande perioden. Ett avbrott där vistelsen överstiger sex månader kan dock inte anses vara tillfälligt utan då avbryts alltid stadigvarande vistelse. Ett problem med denna definition är då den skattskyldige vistats i Sverige under en period och har gjort avbrott för vistelse i utlandet, det svåra är då att avgöra vilka avbrott som kan anses som tillfälliga eller inte. Syftet med vår uppsats är att utifrån valda rättsfall och doktriner undersöka gällande rätt beträffande stadigvarande vistelse, med beaktande av begreppet tillfälligt avbrott och då ur ett elitidrottsperspektiv. Dessutom kommer vi att beröra den troliga förändringen av A-SINK och dess konsekvenser då denna diskussion är så aktuell just nu. För att fastställa gällande rätt vad gäller begreppet stadigvarande vistelse för elitidrottare kommer vi att utgå från en rättsdogmatisk metod genom att studera lag, förarbeten, domstolsavgöranden och annat material som bland annat Skatteverkets ställningstaganden. Vi kommer även att utgå från en rättsdogmatisk metod angående den troliga förändringen av A-SINK då vi ska studera förarbeten till denna och genom den försöka se dess konsekvenser. Utifrån de rättsfall vi läst anser vi att begreppet tillfälligt avbrott fortfarande är otydligt men med hjälp av fler vägledande rättsfall skulle nog dessa tolkningsproblem kunna redas ut. Lagstiftningen rörande detta område är mycket vag, men vi menar att Skatteverkets ställningstagande är relativt tydliga. Dessa riktlinjer är dock inte bindande, således eftersöker vi en mer tydlig lagstiftning som skulle underlätta för rättstillämparen och därmed öka förutsebarheten och rättssäkerheten. Med stöd av Skatteverkets ställningstaganden har vi framställt ett förslag till förändring i lagstiftningen gällande definitionen av tillfälligt avbrott. Vad gäller förändringen av A-SINK anser vi i likhet med Riksidrottsförbundet att detta kommer att få stora negativa konsekvenser för den svenska idrotten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Andersson, Carina
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Gunnarsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Turordningsreglerna: En studie avturordningsreglerna vid en verksamhetsövergång i Karlstad2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Metso Paper in Karlstad is acquiring Kvaerner Pulping and Kvaerner Kamfab, also located in Karlstad. Following this acquisition, there are going to be changes in the organizational structure and some employees might even loose their jobs. There are guidelines from the European Union how to handle situations like this, the purpose of these are to protect the employees. There are also Swedish laws that regulate the protection of the employees when a company is acquired, who is going to keep their job and who is to be made redundant.

    The transaction between the companies is large why they need an approval from the European Union. The European Union has certain demands for the approval. Metso and Kvaerner have to sell some parts of the production to another company in order to not become too dominant in the market. In this essay we are investigating what the law says about layoffs and how it is handled in reality.

    We have kept focus on the paragraphs 6 b and 22 of the law regarding employment protection. These paragraphs regulate the protection for the employees in an acquisition, they also regulate who has to leave first in a potential of layoff situation. Important parts of the legislation protect employees with high age and those who have the longest employment time in the company. A prerequisite for keeping their jobs is that the employees have necessary knowledge and skills for the tasks he or she is going to perform.

    We have used traditional legal method so-called dogmatic method with empirical elements. The traditional method means to search through literature such as doctrine and dissertations for information and the empirical elements means for example the information we’ve gathered from the companies. We got the idea for this essay when we were doing our internships at Metso Paper and Kvaerner Kamfab, a part of our examination in this course. We were informed about the transaction and got curious about what was going to happen with the employees in the companies.

    Our result shows that almost everything is negotiable through collective bargaining agreements. Another conclusion is that when a Swedish company sells parts of the production to a company located in another country and with no intent to keep the production in Sweden, the law is not preventing them executing their plans.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Andersson, David
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    ACTION 1 VS PELARE 1: EU, USA och Kinas inställning till implementering av digital beskattning2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den internationella ekonomin har under de senaste decennierna genomgått stora förändringar i form av den digitalisering som skett. Digitaliseringen har skapat en ny marknad med nya former av handelsplatser vilket gjort att dagens beskattningsregler inte uppdaterats snabbt nog. De ekonomiska marknaderna som finns går idag mer och mer mot en digitalisering och kan säkerligen förväntas fortsätta göra så under en lång tid framöver. 

     

    Behovet av nya beskattningsregler har succesivt vuxit fram i form av OECD:s projekt BEPS där Action 1 är den del som främst behandlar digitalisering. OECD har tillsammans med G20 därefter utvecklat idéerna kring digital beskattning i form av Pelare 1. Bedömningen har handlat om att jämfört med tidigare använda sig av ett till antalet fler faktorer. Detta för att bättre kunna avgöra vad som faller inom det nya regelverket utifrån OECD:s förslag.

     

    Syftet med uppsatsen har varit att dels jämföra BEPS Action 1 och Pelare 1 för att se på skillnader och likheter samt att utreda hur EU, USA och Kina ställer sig till en implementering av detta framtida regelverk.

     

    Vid en jämförelse mellan OECD:s Action 1 och Pelare 1 så finner man flera likheter men också en hel del olikheter. Det är uppenbart att det är ett utvecklingsarbete som skett från Action 1 till Pelare 1 som i viss mån kan ses som en modernare uppföljare. Den tekniska beskrivningen och tydligheten är bättre i Pelare 1. Hänsyn tas till att det kan komma nya former av digitaliserade affärsmodeller som i nuläget inte ännu är kända. En viktig punkt som utarbetats i Pelare 1 som skiljer sig mot Action 1 är synen på gränsvärden för när en digital beskattning skall ske och på vilka grunder. Tidigare skedde beskattningen där ett bolag bedömts ha sitt driftsställe medan nu så skall beskattningen istället ske där varan/tjänsten omsätts. Till detta hör också frågan om vad som skall beskattas, source, och hur detta skall ske.

     

    EU har visat ett intresse att vilja implementera digital beskattning enligt OECD:s förslag men inväntar än så länge ett utfall därifrån. En följd av detta har blivit att flera EU länder skapat sin egen digitala beskattning vilket är ett besvärande faktum för EU som organisation. EU bedömer också att om OECD inte lyckas så måste EU själv ta tag i arbetet med digital beskattning inom sinom tid. USA har varit drivande i frågan om digital beskattning till en början men sedan delvis gjort en tillbakagång i och med Trumps administration. Kina har varit intresserat av att deltaga i ett internationellt skattesamarbete i stort sett hela tiden då eroderingen av den egna skattebasen satt fart i takt med den digitala utvecklingen. Kina är det land som släpar mest efter på grund av sin ekonomiska historia och tidigare slutenhet politiskt kring ekonomin.

     

    Slutsatsen är att EU, USA och Kina är överlag intresserade av att en framtida digital beskattning genomdrivs. Dock verkar samtliga utgå från sitt egenintresse. Det är av yttersta vikt att dessa stora aktörer på den globala digitala marknaden är med och driver fram ett gemensamt beslut för genomförandet av en digital beskattning. Med utgångspunkt från OECD:s förslag så kommer den tänkta lagstiftningen träffa olika och i störst utsträckning är det amerikanska MNE:s som berörs. Svaret på frågan gällande skillnader och likheter mellan Action 1 och Pelare 1 är att det är utveckling som skett över tid. Pelare 1 är att ses som en ny och mer uppdaterad version av Action 1 samt att den tar höjd för framtida eventualiteter som ännu ej är kända inom den digitala sfären.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Andersson, Ellen
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    7 kap. 1 och 4 §§ Alkohollagen: I förhållande till artikel 36 FEUF2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Brage, Johanna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Marknadsföring på sociala medier: Förhållandet till tryck- och ytrrandefrihet och kontrollen av dold marknadsföring2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Marknadsrätten är som de flesta rättsområden ständigt under utveckling. Med dagens teknikutveckling har nya möjligheter till marknadskommunikation utformats. Näringsidkare idag vänder sig ofta till privatpersoner och deras plattformar på sociala medier för att nå ut med dess marknadsföring. I och med att många av dessa privatpersoner är unga och inte besitter tillräcklig kunskap inom marknadsrätt så uppstår det ofta problem vid utformandet av marknadsföringen. 

    I samband med detta har dold marknadsföring ökat frekvent och ibland kan gränsdragningen mellan kommersiellt och icke-kommersiellt material bli svårt att urskilja. Bristen av vägledning och bristfällig kunskap medför att mottagare kan bli vilseledda så det blir svårt att avgöra när det är marknadsföring eller egna åsikter som presenteras. Många gånger kan det uppfattas som att materialet på exempelvis en blogg enbart berör tryck- och yttrandefriheten, dock är inte fallet så. Så fort ett meddelande på sociala medier innehåller någon form av avsättningsfrämjande syfte blir detta reklam och omfattas av marknadsföringslagstiftningen. 

    Gränsdragningen mellan tryck- och yttrandefrihet och marknadsföring är inte alltid lätt att dra, ofta uppstår problem vid meddelande som innehar både kommersiell och icke-kommersiell karaktär. Den tryck- och yttrandefrihet vi har i Sverige har företräde framför allmän lag och tillämpas exklusivt. Då problem som detta uppstår har domstolen fastslagit i praxis att när det finns en tydlig gräns så bedöms det kommersiella för sig och det icke-kommersiella för sig. Men när gränsen inte är tydlig så omfattas hela meddelande av TF och YGL. Det finns således vägledning inom detta, dock berör det endast traditionell media. Därav är det av intresse att se hur bedömning av likande material bör göras på sociala medier. 

    Reklamidentifiering och sändarangivelse är krav vid kommersiella annonser. Dock har det visat sig efter en kartläggning från Skatteverket att dold marknadsföring förekommer i stor utsträckning, orsaken till detta är dels bristen på kunskap hos dem som ska utföra marknadsföringen och dels bristen på tydliga riktlinjer. 

    På grund av bristfällig vägledning och att det inte finns uttryckliga principer om marknadsföring på sociala medier vore det av intresse att undersöka hur tryck- och yttrandefriheten förhåller sig till marknadsföring på sociala medier, samt hur den utbredda dolda marknadsföringen bör kontrolleras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Andersson, Erna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Barnkonventionen som svensk lag: Är barnrättsperspektivet starkt nog beträffande tillståndsgrunden särskilt ömmande omständigheter?2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ibland när ett barn har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och fått avslag av Migrationsverket har det uppmärksammats i media hur Migrationsverket har bedömt barnets bästa på fel sätt eller inte uppfyllt de krav som egentligen ställs på verket. Dessa artiklar lyfter i många fall fram den omständighet att barnet har anpassat sig till det svenska samhället och inte borde tvingas resa tillbaka till familjens hemland av någon anledning. Den grund som åberopas i dessa fall är ”särskilt ömmande omständigheter”; en undantagsbestämmelse som är menad att ge uppehållstillstånd till barn som av någon anledning borde beviljas uppehållstillstånd i Sverige men inte faller in under någon av de vanliga kategorierna. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur denna grund har utvecklats fram tills idag, hur barnkonventionens implementering i svensk rätt har påverkat grunden samt om Sverige behöver säkerställa att barnens rättigheter tas tillvara ytterligare och barnrättsperspektivet därmed stärks. Uppsatsen finner att det troligt att det förekommer brister i Migrationsverkets handläggning samt beslutsfattande och bidrar därför med potentiella sätt att stärka barnrättsperspektivet inom tillståndsärenden.

  • 39.
    Andersson, Frida
    Karlstads universitet.
    Ändringsanstånd: En analys av bestämmelsen i 63 kap. 4 § SFL utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Andersson, Frida
    et al.
    Karlstads universitet.
    Andersson, Malin
    Karlstads universitet.
    Skattefusk inom skattereduktion för hushållsarbete2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Andersson König, Sandra
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    Hur ska ¨gåvor¨till influencer beskattas?: Är produkterna och tjänsterna som erbjuds en influencer verkligen gratis? Och kan kostnaden för dessa produkter och tjänster alltid dras av för givaren?2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Influencervärlden har växt sig och blivit en mångmiljonindustri och det händer ofta att det skickas produkter och erbjuds tjänster utan att en influencer ingått avtal med företaget. Skatteverket har lyft problematiken och menar att alla dessa ska tas upp till inkomstbeskattning i inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet, beroende på verksamhetens omfattning. Medan influencer tillsammans uttalat att resor och liknande stora saker som de får bör förmånsbeskattas samtidigt som andra mindre saker exempelvis böcker och smink som de inte önskar inte bör beskattas. Andra menar att alla dessa produkter och tjänster är ett arbetsredskap och att deras arbetsuppgift inte går att utföra utan dem. 

    För att det ska kunna beskattas får det inte anses utgöra gåvor då de är skattefria enligt 8 kap. 2 § IL. Vad en gåva är finns inte definierat i någon lag, skatterättsligt eller civilrättsligt. Däremot har det förklarats i civilrätten att det finns tre rekvisit som kan anses utgöra typiska drag för en gåva, förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt. Dessa har dock inte getts exakt samma betydelse i skatterätten som i civilrätten och därför är det upp till domstolen att avgöra från fall till fall. Dessutom måste hänsyn tas till remuneratoriska gåvor, som är ett tack för redan utförd prestation mot vederlag. De är inte skattefria enligt 8 kap. 2 § IL då det föreligger en motprestation. Om det inte är en gåva får det antas vara en inkomst. Vad som är en inkomst är inte heller uttömmande i IL, men det avser idag inte bara kontanta medel. Naturaförmåner kan idag beskattas då vad som är en inkomst har utvidgats i takt med samhällets utveckling. Men naturaförmåner kan vara kluriga då de ofta kan användas både i tjänsten och privat, varav det måste avgöras om de är en privatlevnadskostnad eller ett nödvändigt arbetsredskap. Är de nödvändiga i tjänsten kan de eventuellt utgöra en kostnad som kan dras av i inkomstslaget tjänst. Det har visat sig att det finns alternativ i denna fråga och att produkter kan skickas tillbaka eller att det kan skickas färdiga bilder till influencern, vilket gör att de kan anses utgöra privata levnadskostnader i många fall. I uppsatsen konstateras att alla produkter och tjänster ska beskattas som tillfaller en influencer oavsett om influencern bedriver företag eller inte. 

    Dessutom måste en bedömning göras utifrån givarens sida gällande avdragsrätten för kostnader. Här finns inget uttalande från forskare eller myndigheter eller något avgörande från domstol varav ledning fått hämtas från liknande rättsfrågor, sponsring. Sponsring kan vara av många olika typer av verksamheter men vanligast är inom idrotten och kulturen. Företag sponsrar i hopp om att i motprestation få reklam och förknippas med den sponsrade. Det samma gäller vid marknadsföring via influencer där företagen vill få sina produkter och tjänster förknippade med en influencer som då har möjlighet att påverka konsumenter. Efter en rättsfallsanalys konstateras att det trots allt finns tydliga tecken på vad som gäller för avdrag för sponsring idag och att liknande resonemang bör kunna användas för marknadsföring via en influencer. Därmed måste en motprestation kunna utläsas från mottagaren för avdrag ska få göras hos givaren.

    Fulltekst (pdf)
    Beskattning av influencer
  • 42.
    Andersson, Linda
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Kan du vissla?: En rättsdogmatisk undersökning av offentliganställdas yttrandefrihet och offentliga arbetsgivares lyssnarrätt2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Andersson, Linus
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Kommunal stödgivning: Kommunens kompetens och begränsningar vid indi-viduellt riktat stöd till enskilda näringsidkare2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sverige är indelat i kommuner och landsting, vilka på demokratin och den kommunala självstyrelsens grund sköter de angelägenheter som anges i kommunallagen. Dessa angelägenheter måste rymmas inom ramen för den kommunala kompetensen för att anses utgöra en kommu-nal angelägenhet. Denna uppsats har som syfte att undersöka denna kompetens och vilket rättsligt utrymme kommuner ges när de enligt 2 kap. 8 § 2 st. KL riktar individuellt stöd till enskilda näringsidkare.

    I uppsatsen används den traditionella rättsdogmatiska metoden. Metoden avser en under-sökning av gällande rätt med hjälp av rättskällematerial; lagtext, förarbeten, rättspraxis och juridisk doktrin. Utöver den rättsdogmatiska metoden förhåller sig uppsatsen till ett inomrätts-ligt perspektiv som utgår ifrån en rättspositivism som avser en strukturanalys av den positiva rätten. Den rättsdogmatiska metoden, likt den rättspositivism som uppsatsen förhåller sig till, avser argumentation på rättskällenivån. Därav framgår inga rättspolitiska inslag utöver de problem som förekommer inom det rättsliga problemområde som undersöks.

    Fulltekst (pdf)
    Kommunal stödgivning
  • 44.
    Andersson, Madeleine
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Kühn, Karolin
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Lagstifiningen om sexuella övergrepp på barn: har den nya lagstifningen fyllt sina syften2010Student paper other, 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 45.
    Andersson, Malin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    INTERNPRISSÄTTNING AV LÅN: Vilka faktorer påverkar prissättningen av ett koncerninternt lån?2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Regleringen bakom prissättningen av interna transaktioner mellan multinationella bolag beror på att staterna vill minska risken för att den nationella skattebasen urholkas och att vinster förflyttas. För att komma åt denna problematik har Sverige infört den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL. Bestämmelsen brukar benämnas som korrigeringsregeln i och med att tillämpning av den medför en korrigering av bolagets resultat. Om ett bolags resultat, på grund av intressegemenskapen, blir lägre till följd av att bolagen avtalar om villkor och priser som avviker från vad oberoende bolag skulle avtalat om, kan det innebära att resultatet justeras. Med justering innebär att felprissättningen ”rättas” och resultatet korrigeras till vad det hade uppgått till om felprissättning inte hade skett. En intern transaktion ska följaktligen prissättas på samma sätt som oberoende parter hade gjort i en liknande transaktion och under jämförbara omständigheter. Korrigeringsregeln tillämpas vid internprissättningssituationer, vilket innebär att den endast träffar gränsöverskridande transaktioner mellan bolag i intressegemenskap. I min uppsats har jag valt att fokusera på internprissättning av lån mellan moderbolag och dotterbolag inom samma intressegemenskap.

    Att prissätta ett koncerninternt lån innebär att bolagen i många fall måste genomföra ingående analyser för att nå en armlängdsmässig prissättning. Vad en armlängdsmässig prissättning är i det enskilda fallet går inte att säga på förhand, utan kräver en helhetsbedömning utifrån de rådande omständigheterna. I mitt arbete har jag presenterat olika faktorer som påverkar prissättningen av ett gränsöverskridande koncerninternt lån, där vissa kan ha mer påverkan än andra i den enskilda transaktionen. Det material jag använt mig av har jag sedan jämfört med korrigeringsregeln för att se om dessa är förenliga med lagtexten. Det som framställningen även har visat på är att det råder ett starkt samband mellan många av faktorerna, vilket har gett upphov till att en helhetsbedömning krävs. De källor och aktörer jag granskat i min framställning är praxis, OECD:s riktlinjer från 2017, OECD:s riktlinjer för finansiella transaktioner från 2020, Skatteverkets rättsliga vägledning samt doktrin.

    Min framställning bygger på den internationellt vedertagna armlängdsprincipen som återfinns i 14 kap. 19 § IL och artikel 9.1 i OECD:s modellavtal. En stor del av mitt material härrör från OECD:s transfer pricing guidelines, även kallat riktlinjerna. Dessa riktlinjer är vägledande i bedömningen av vad som är armlängdsmässigt och tillämpas av både domstolar, Skatteverket och av skattskyldiga. En av anledningarna till att ett sådant material används för att tolka korrigeringsregeln är för att den svenska bestämmelsen är vag i sin utformning. En annan anledning är för att staterna genom ekonomiska samarbeten vill uppnå enhetliga bedömningar och minska risken för dubbelbeskattning. På grund av mitt metodval samt legalitetsprincipen har uppsatsen starkt präglats av den rättskällehierarki vi har inom svensk rätt. Detta påverkar således mitt material genom att vissa källor, såsom OECD:s riktlinjer, inte har företräde i tolkningen av 14 kap. 19 § IL.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Andersson, Sanna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan (from 2013).
    En framtida arbetsrätt: En granskning av nya LAS2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete har jag valt att tillägna till en granskning av de nya lagförslagen gällande lagen (1982:80) om anställningsskydd. Statens offentliga utredningar har presenterat sitt förslag till ändringar i SOU 2020:30, En moderniserad arbetsrätt. I huvudsak är det fyra områden som utredningen har haft i uppgift att se över. De fyra områdena är turordningsregler, kompetensutveckling, lägre och mer förutsägbara kostnader vid uppsägning samt bättre balans mellan anställningsformerna. I korthet innebär förslaget att alla företag ska få undanta fem personer från turordningsreglerna till skillnad från idag då endast företag med högst tio arbetstagare får undanta två personer. Det föreslås även att möjligheten till sammanläggning av driftsenhet ska tas bort, att begreppet “tillräckliga kvalifikationer” ska bli endast “kvalifikationer” samt att åldern inte längre ska vara avgörande vid uppsägning av arbetstagare med lika anställningstid. Kompetensutveckling är något nytt som ska införas i lagen vilket innebär en sanktionerad skyldighet för arbetsgivaren att kompetensutveckla sina arbetstagare. Förslaget gällande lägre och mer förutsägbara kostnader vid uppsägning går ut på att en begränsning att väcka ogiltighetstalan ska införas samtidigt som möjligheten att kvarstå i anställningen under tvistetiden plockas bort. Slutligen föreslås kortare tider gälla för allmän visstidsanställda för att kvalificera sig för företrädesrätt till återanställning. Till detta har Arbetsmarknadsdepartementet tillkommit med egna lagförslag baserat på en principöverenskommelse mellan Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Svenska Kommunalarbetareförbundet. Förslagen är delvis utformade på liknande sätt som i SOU 2020:30. Min uppgift var att undersöka huruvida förslagen, både SOU 2020:30 samt de som presenterades av arbetsmarknadsdepartementet skiljde sig från gällande rätt. Min uppgift var även att utreda och granska förslagen och att diskutera några av de frågeställningar som cirkulerat kring förslagen. Jag har även valt att presentera mina egna förslag till en moderniserad, reformerad, framtida arbetsrätt. Jag kommer slutligen fram till att det finns vissa risker kring förslagen samtidigt som jag anser att en bedömning måste göras där fördelar får vägas mot nackdelarna av ett införande. Den första frågan jag ställde mig var om godtyckligheten riskerar att öka vid uppsägningar om utökade undantag från turordningsreglerna tillämpas. Mitt korta svar blev att det återstå att se och jag själv föreslår utökade undantag. Min andra fråga var om det fanns ett behov av att lagstifta om kompetensutveckling där jag fann att lagstiftning enligt mig inte är en lämplig väg att gå. Lagstiftning på området riskerar att bli stelbent, svår att tillämpa och tvistedrivande. Min tredje fråga var huruvida borttagandet av anställningens bestående under tvist om ogiltighet skulle riskera att öka godtyckligheten vid uppsägningar. Det jag kommer fram till är att risken att godtycklighet ökar kommer att finnas men att jag anser att fördelarna är övervägande och att anställningen således inte bör bestå. Den fjärde och sista frågan var om förslaget om förkortade kvalificeringstider för företrädesrätt till återanställning ökar balansen mellan anställningsformerna. Väldigt kortfattat kommer jag fram till att balansen högst troligen inte kommer att påverkas något markant samtidigt som förslaget å andra sidan inte kommer att medföra några större nackdelar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Andersson, Therese
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Nordström, Kristin
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT.
    Arbetsmiljö: Arbetsgivarens skyldigheter och olika sätt att uppnå en tillfredställande arbetsmiljö2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Andersson, Ulrika
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Lidstedt, Jessica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Handelshögskolan.
    Skatteförseelse, skattebrott eller grovt skattebrott2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Andrén, Felix
    Karlstads universitet.
    Beskattning av entreprenörer: Utifrån incitaments- och 3:12 utredningen2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Andrén, Felix
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Jonsson, David
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för juridik.
    Utdelningsbeskattning enligt 3:12-reglerna2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Skatterätt
1234567 1 - 50 of 1038
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf