Studien handlar om projektet Sharafs hjältar, som syftar till att förändra – attityderna hos unga män med rötter i hederskulturen. En kvalitativ metod har använts, där fyra intervjuer av män som arbetar inom organisationen genomförts. Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur arbetet mot hedersrelaterat våld kan se ut. Fokus ligger på männens egen syn och egna erfarenheter av hederskulturen, samt deras arbete inom Sharafs hjältar. Våra frågeställningar är; Vad är Sharafs hjältar och vad är syftet och målet med projektet? Vilka metoder används i arbetet? Vilka problem och hinder uppstår under arbetet i projektet och vilket resultat har projektet givit hittills? Vad består en hederskultur av, och vilka problem orsakar den? Vilken roll har unga män i hederskulturen? Hur kan de arbeta för att förändra den?

Resultatet visar att projektets syfte är att det ska vara en stödorganisation för att förebygga och förändra attityder, att fungera som en kunskapsbank för myndigheter i frågor gällande hedersrelaterat våld. Den huvudsakliga metoden i projektet är dialoggruppen, där arbetet startar ”underifrån” genom den unga generationens män. Resultatet som projektet har visat är att när dialogen kommer in i familjen, startar en tankeprocess, vilken leder till förändringar gällande rådande attityder. Problem som förekommer med arbetet handlar om brister i myndigheternas samarbete, samt att myndigheters kunskaper kring hedersproblematiken är bristfällig.

Nyckelord; Heder, Unga mäns roller, Sharafs hjältar, Hedersrelaterat våld och förtryck, Socialisation, Familjestruktur.

We set out to assess the processes by which a personal empowerment-oriented intervention based on learning spaces and the Rahyab problem-solving model can help newly married women in Iran to gain more control over their life situations. Learning to use the problem-solving model independently was an important component of this seven months’ educational program. A descriptive field study design based on qualitative methods was employed for data collection and analysis. The analysis of these processes showed how, through group and individual interventions, these women could influence their intimate relationships by altering their thoughts, their management of emotions, and their overt behavior. We invite more research on how empowerment-oriented interventions can be used to support newly married women as a part of family educational programs.

Since 2000, a problem-solving model has been taught to the Society for Protecting the Rights of the Child, and teachers and  students of social work in two universities in Iran. Since 2006, with the initiation of UNICEF, social workers, psychologists  and even some psychiatrists in Iran have been learning this model. In 2008, a group of researchers created an empowerment-oriented  psycho-social group and private intervention project to assess whether a group of Iranian single mothers could use this model, which was traditionally used by professionals only, to effectively and independently meet challenges in their own lives. Our results show that all women used the model effectively and, consequently, made more deliberate decisions to improve their life situations. Some of the women succeeded in finding a job and many improved their family relationships. This study suggests that empowerment-oriented social work can help many clients to achieve their goals, and that this psycho-social intervention project can be a useful model for social work in Iran and many other societies.

Barnkonventionen ratificerades i Sverige för 31 år sedan och inkorporerades i svensk lag den 1 januari 2020. Barnkonventionen betraktar barn som rättighetsbärare. Syftet i denna uppsats var att undersöka hur man inom barn och unga i socialtjänsten arbetar med barn i olika åldrar med anknytning till barnkonventionen samt att undersöka hur socialtjänsten uppfattar samverkan med andra professioner i förhållande till konventionen. För att besvara syftet intervjuades fyra socialsekreterare. Materialet från intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tolkades med hjälp av det barndomssociologiska perspektivet och samverkansteori. Resultatet visade att bilden av barn som rättighetsbärare var förankrad inom socialtjänsten med fokus på att barnet skulle höras och vara delaktigt. Vidare framkom att information gällande hur barnkonventionen skulle omsättas i det praktiska arbetet var efterfrågat. Det fanns brist på resurser i förhållande till det arbete som barnkonventionen krävde. Slutsatsen är att synsättet på barn som rättighetsbärare överensstämde med barndomssociologin. Bristande utbildning, rättspraxis och organisatoriska förutsättningar såsom budget riskerade att minska barnkonventionens inflytande i ärenden. Inom samverkan riskerade även resursbrist för professioner att minska barnkonventionens inflytande i ärenden. Korrekta förväntningar på varandras professioner och deras handlingsutrymme betraktades öka barnkonventionens inflytande i samverkan.

Syftet med den här studien var att ta reda hur familjehemsföräldrar upplever sitt uppdrag och det ansvar som uppdraget medför, vad som ger familjehemsföräldrar drivkraften att fortsätta med uppdragen, samt vilken känslomässig relation familjehemsföräldrar upplever att de får till de placerade barnen.

Studien består av sex intervjuer med olika typer av familjehem, varav fem enskilda intervjuer och en parintervju. Det insamlade materialet analyserades med innehållsanalys. Tre teman framträdde i resultatet vilka var: Uppdraget som familjehem, varför familjehem och vardag som familjehem. Resultatet analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt Antonovskys begrepp känsla av sammanhang, KASAM, och Bowlbys anknytningsteori. Resultatet visade att familjehemmen har olika synsätt beroende på hur länge de har varit familjehem, vilken typ av placeringar de haft och har, men framförallt av vilken anledning familjehemmet blev familjehem från början.

In January 2020, the UN Convention on the Rights of the Child became Swedish law, whichled to a number of questions about whether the children's rights are affected within socialservices. The purpose of the study was to create an understanding of how social workersconsider the child's perspective in the handling of matters relating to financial assistance. Weused a qualitative method choice, where we collected empirical evidence with the help of sixinterviews with social workers in four different municipalities. An analysis was made using thetheoretical concept of discretion. The result showed that children in financial assistance werepaid attention to through their guardians and the child's perspective was presented only in urgentsituations, for example eviction prevention work. The results also showed that the socialworker's discretion is limited by the company's laws, rules and guidelines. On the other hand,the child's perspective is mentioned in the municipality's guidelines, but in an unclear way. Theconclusion of this study raised further questions about how children's participation and how achild's perspective can be integrated into the practical work within financial assistance. 

Aid administrators meet many elderlies in their professional role. The aim was with an from a theoretical perspective on ageism study aid administrator's experiences of discrimination against older people. In this study, the question was asked how they feel about discrimination of older people in society and what they think can strengthen the position for elderly as a group. In this study five aid administrators were interviewed about their experiences of elderly people’s discrimination. The results were analyzed using an ageism perspective with a qualitative content analysis. The result shows that aid administrators see ageism in society by meeting with older people and through social perception. They stated that discrimination, prejudice and stereotypes in society that cause problems for older people like, exclusion, poor treatment and a contributor to a negative self-image. Older becomes less represented than other groups, overrides and availability in society is not adapted to their needs and abilities. Aid administrators argue that the perception of the elderly is an area for improvement. To succeed aid administrators, see the need for knowledge about ageism and that society listens to what older people want and need. It is society's duty to combat discrimination and protect human equivalence.

Frågor om våld i nära relationer är numera vanligt förekommande i media, politiska debatter, offentliga utredningar och lagändringar. Men trots detta uppmärksammas sällan äldre personers utsatthet för våld. Anledningarna kan vara flera, men tanken på att äldre kan utsättas för våld i en nära relation är för många avlägsen.

Äldre personers utsatthet för våld i nära relationer vill synliggöra att olika typer av våld förekommer mot och bland äldre personer. Men det allra viktigaste är att ge kunskap om hur omgivningen kan uppmärksamma detta och förhindra våld, samt ge hjälp och stöd. Boken belyser det ansvar som olika myndigheter, såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård samt tandvård, har. Ett kapitel beskriver rättsprocessen vid en anmälan och ett annat belyser vilka svårigheter en äldre person kan ha när det gäller att söka hjälp och att bryta upp från en relation. Flera kapitel innehåller konkreta råd för hur exempelvis personal kan ge hjälp och stöd.

Äldre personers utsatthet för våld i nära relationer är i första hand skriven för högskoleutbildningar inom socialt arbete, vård, omsorg och medicin. Boken kan också vara till nytta för alla som vill öka sin kunskap om äldre personers utsatthet för våld i nära relationer.

Frågor om våld i nära relationer är numera vanligt förekommande i media, politiska debatter, offentliga utredningar och lagändringar. Men trots detta uppmärksammas sällan äldre personers utsatthet för våld. Anledningarna kan vara flera, men tanken på att äldre kan utsättas för våld i en nära relation är för många avlägsen.

Äldre personers utsatthet för våld i nära relationer vill synliggöra att olika typer av våld förekommer mot och bland äldre personer. Men det allra viktigaste är att ge kunskap om hur omgivningen kan uppmärksamma detta och förhindra våld, samt ge hjälp och stöd. Boken belyser det ansvar som olika myndigheter, såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård samt tandvård, har. Ett kapitel beskriver rättsprocessen vid en anmälan och ett annat belyser vilka svårigheter en äldre person kan ha när det gäller att söka hjälp och att bryta upp från en relation. Flera kapitel innehåller konkreta råd för hur exempelvis personal kan ge hjälp och stöd.

Äldre personers utsatthet för våld i nära relationer är i första hand skriven för högskoleutbildningar inom socialt arbete, vård, omsorg och medicin. Boken kan också vara till nytta för alla som vill öka sin kunskap om äldre personers utsatthet för våld i nära relationer.

Emergency response organisations face the challenge of having a bureaucratic structure and meeting extreme situations where predefined directives cannot cover all possible emerging contingencies. The aim of this study was to gain a deeper understanding of the concept of links within the framework of emergency response agencies during severely demanding operations. The empirical data are based on fifty in-depth interviews from three crisis events. The results suggest that collaboration during crisis management is facilitated by two types of links—planned and spontaneous—and both can act vertically and horizontally. The results imply an elaboration of the organizational concept boundary spanners. 

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod undersöka socialsekreterares upplevelse av att arbeta med våld i nära relation. Två delsyften formulerades för att belysa hur socialsekreterare påverkas samt vilka hinder och möjligheter socialsekreterare upplever i arbetet med våld i nära relationer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en halvstrukturerad intervju där sex socialsekreterare deltog. Det insamlade materialet analyserades med utgångspunkt från en kvalitativ innehållsanalys. De tre teman som växte fram ur innehållsanalysen är: Upplevelsen av arbetsmiljön, påverkan samt externt stöd. Resultatet analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt vårt teoretiska perspektiv kravkontrollmodellen. För att få en bredare förklaringsmodell valdes även begreppen sekundär traumatisk stress och resilience. Resultatet visar att socialsekreterare påverkas i hög grad av våldsärenden och de krav som finns på arbetsplatserna men det framkommer även att det går att bygga upp en motståndskraft i yrkesutövandet. Betydelsen av handledning, fortbildning samt goda relationer mellan kollegorna framkommer som viktiga faktorer för att underbygga denna motståndskraft enligt resultatet. Slutsats: Det behöver skapas mer möjligheter för att utveckla socialsekreterares hållbarhet i yrket.

Syftet med uppsatsen var att granska domstolsbeslut om överflyttning av vårdnad, där hovrätten har ändrat tingsrättens ursprungliga dom. Målsättningen var att belysa vilka omständigheter som låg till grund för beslut samt vilka skillnader som fanns mellan tingsrättens och hovrättens bedömningar. Studien genomfördes med hjälp av ett strukturellt maktperspektiv i kombination med ett rättighetsperspektiv. Vi använde oss av en kvalitativ design till vår studie och kvalitativ innehållsanalys för att analysera innehållet i de domstolsbeslut som vi begärde ut. Av resultatet framgick att domstolarna beaktade ett antal specifika omständigheter vid bedömning av överflyttning av vårdnad: barnets anknytning och relation till familjehemmet, vårdnadshavares föräldraförmåga, barnets relation och umgänge till vårdnadshavare, insatser riktade till vårdnadshavare och möjlighet till återförening samt barnets bästa. Under analysen av vårt insamlade material fann vi att det förekom skillnader i hur domstolarna gjorde sin bedömning beträffande de omständigheter som ovan nämnts. Utifrån studiens resultat drogs slutsatser beträffande att domstolarna i stor omfattning beaktade liknande omständigheter inför beslut gällande överflyttning av vårdnad, men att det förekom skillnader i vilken betydelse domstolarna lade vid respektive omständighet.

Studiens syfte var att undersöka hur socionomer upplever att deras kompetens inom socialt arbete påverkats genom VFU utomlands. Två frågeställningar formulerades; vilka kompetenser socionomer upplevde sig ha utvecklat under VFU utomlands samt hur kompetenserna användes i det dagliga arbetet. Empirin kom från fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socionomer. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat analyserades mot en teoretisk referensram och kunskapsöversikt. Den teoretiska referensramen bestod av två teorier med olika definitioner av kompetens. Studiens resultat och analys visar att VFU utomlands är en möjlighet för socionomstudenter att få erfarenhet av att arbeta med socialt arbete utomlands. Erfarenheten upplevs generellt inte vara användbar i det dagliga arbetet. Dock framkommer efter analys flertalet kompetenser. Upplevelsen ger förståelse för internationellt socialt arbete och klienters erfarenheter av segregering. Studenter utvecklar bland annat sin förmåga till flexibilitet, lyhördhet och initiativtagande. Utlandspraktik kan vara socionomstudenters första erfarenhet av klientarbete och utvecklar därför deras kommunikationsförmåga, så som samtalsmetodik. Risken finns att utlandspraktik spär på studenters fördomar om andra länder än Sverige.

Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen förhåller sig till personer med demensdiagnos i relation till självbestämmanderätten enligt Socialtjänstlagen. För att kunna uppnå studiens syfte applicerades en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex biståndshandläggare. Empirin som samlades in transkriberades och bearbetades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet analyserades därefter med hjälp av Lipskys gräsrotsbyråkrati samt begreppet empowerment. Studiens resultat visade på att alla biståndshandläggarna uppgav att självbestämmanderätten är viktig i arbetet med personer med demensdiagnos men hade delade meningar om självbestämmanderätten alltid kan uppnås. En utmaning som framkom i resultatet var att vissa personer med demensdiagnos motsätter sig hjälp trots sitt behov av hjälp. Biståndshandläggarna i studien använde sig av liknande strategier för att den enskilde ska samtycka och ta emot hjälp. Sammanfattningsvis förhåller sig biståndshandläggarna till självbestämmanderätten på olika sätt samt att det finns flera utmaningar i arbetet med personer med demensdiagnos.

Syftet med studien var att undersöka hur fäder upplever sig bemötta av sociala myndigheter i utredningen kring vårdnaden om deras respektive barn samt undersöka hur normer, föreställningar och förväntningar kan förstås relaterat till faderskap. Studien utgick frånteorierna intersektionellt perspektiv och hegemonisk maskulinitet. Som empiri användes två självbiografier om fäder i vårdnadstvister. Resultatet analyserades med hjälp av en tematisk analys och tillhörande teman. Utifrån analysen av böckerna växte två teman fram. Dessa var: Föreställningar om papparollen samt Maktlöshet i föräldraskap och i möten med sociala myndigheter. Resultatet visade att sociala myndigheter bedömer vem som är den bäst lämpade föräldern utifrån normer, föreställningar och förväntningar utifrån förälderns kön. Fäderna upplevde att de var åsidosatta i sin roll som pappor och även att deras åsikter inte tillmätes betydelse. Sociala myndigheter i de här fallen gör könade bedömningar, vilket åsidosätter fäderna samt tillmäter inte deras åsikter nog med relevans.

This study is about how to develop younger teens problem solving ability and their social competence. The study carried through by using a qualitative method, two observations and ten interviews. The observations where preparatory for the structured interviews. The respondents where pupils in a class were it is an ongoing project which purpose is to develop childrens problem solving ability and social skills with cognitive training and an empowerment based reasoning model that is called rahyab. Rahyab is a Persian word and it means path- finding. Focus has been on the pupils experiences of working with the model and the school project. The studies approach is to examine how younger teens problem solving ability can be developed by cognitive training and social pedagogics? Other questions that we’ve been trying to answer are: what have the younger teens learned from rahyab and it’s steps? How has the younger teens experienced working with rahyab? and do the younger teens feel that they have and will have use of rahyab?

The results and analysis shows that the younger teens can develop their analytic thinking and thereby also their problem solving ability. They feel that they now have a better understanding for how other people think. This means that they appears to have experienced a development in their social competence. The results shows, with the support of prior knowledge, that younger teens problem solving ability can be developed by cognitive training and social pedagogics. 

Denna FoU-rapport redovisar resultatet av en utvärdering av Mobilt resursteam Karlstad som genomfördes vid FoU Välfärd Värmland under 2018 på uppdrag av Karlstads kommun. Utvärderingens syfte var dels att studera hur de äldre, som får hjälp genom Mobilt resursteam Karlstad, upplever att det påverkar deras situation. Dels hur medlemmarna i det Mobila resursteamet upplever det nya arbetssättet och hur det förändras över tid. Vidare avsåg utvärderingen att studera hur patientansvarig sjuksköterska upplever att det nya arbetssättet påverkar möjligheterna att med stöd av det Mobila resursteamet ge äldre en god vård.  Karlstads kommuns vård- och omsorgsförvaltningen och Landstinget i Värmland tog tillsammans under 2016 och 2017 fram en ny vårdform för de mest sjuka äldre i Karlstad, Mobilt resursteam Karlstad. Teamet har under utvärderingstiden bestått av fyra läkare, tre distriktssköterskor och en samordnare från Karlstads kommun.  Det Mobila resursteamet har riktat sig till äldre personer över 65 år som har haft beviljad hemsjukvård och flera allvarliga sjukdomar.Under utvärderingstiden har intervjuer genomförts med multisjuka äldre som tar del av det Mobila resurstemates arbete, gruppintervjuer har genomförts med läkare och distriktssköterskorna i teamet och enskilda intervjuer har skett med den kommunala samordnaren som varit kopplad till teamet. Dessutom har gruppintervjuer genomförts med patientansvariga sjuksköterskor som i sin yrkesroll har kommit i kontakt med det Mobila resursteamet och deras arbete. Resultaten av utvärderingen visar att både de multisjuka äldre och de professionella som arbetat, eller har kommit i kontakt med teamet, upplever att det Mobila resursteamets arbetssätt ger förhöjd upplevd kvalité i vården.

The purpose of this study was to try to interpret interactions between social worker and adoptive parents during the adoption process from a power perspective. The study was inspired by a hermeneutic inductive approach because we were interested in the interpretation of the empirical material. The study was conducted using four qualitative interviews with a total of seven people, four adoptive parents and three social workers. The collected material is then analyzed using a content analysis. To interpret the contact between the adoptive parents and social workers, we have used a power perspective. Our study showed that the applicant, generally speaking, was positive to that an investigation was made based on “the child’s interest”, but experienced some of the questions as intrusive. They found that the assessment made was crucial for the decision, and that it easily can vary from case to case for the decision and that the assessment can certainly vary in different cases. The social workers did not feel that they had any noticeable power, because they do not make the final decision. Their assessment was partly based on laws and guidelines that set the context, for example, how old the applicants may be and the requirement that the applicants must be married. Assessments are also made on the social worker’s individual characteristics based on the applicant's personal qualities such as insight and ability to care for a child.

Objectives: To describe critical care nurses’ perception of moral distress during the second year of the COVID-19 pandemic. Design/Methods: A cross-sectional study involving a questionnaire was conducted. Participants responded to the Italian version of the Moral Distress Scale-Revised, which consists of 14 items divided in dimensions Futile care (three items), Ethical misconduct (five items), Deceptive communication (three items) and Poor teamwork (three items). For each item, participants were also invited to write about their experiences and participants’ intention to leave a position now was measured by a dichotomous question. The data were analysed with descriptive statistics and qualitative content analysis. The study followed the checklist (CHERRIES) for reporting results of internet surveys. Setting: Critical care nurses (n = 71) working in Swedish adult intensive care units. Results: Critical care nurses experienced the intensity of moral distress as the highest when no one decided to withdraw ventilator support to a hopelessly ill person (Futile care), and when they had to assist another physician or nurse who provided incompetent care (Poor teamwork). Thirty-nine percent of critical care nurses were considering leaving their current position because of moral distress. Conclusions: During the COVID-19 pandemic, critical care nurses, due to their education and experience of intensive care nursing, assume tremendous responsibility for critically ill patients. Throughout, communication within the intensive care team seems to have a bearing on the degree of moral distress. Improvements in communication and teamwork are needed to reduce moral distress among critical care nurses.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kommunal hemtjänstpersonal i en landsbygdskommun upplever bemanningen. Utifrån detta undersöktes hur hemtjänstpersonalen hanterar eventuella situationer vid underbemanning och vilka konsekvenser det kan medföra för personalen. För att fånga upp hemtjänstpersonalens erfarenheter och upplevelser genomfördes en kvalitativ intervjustudie där åtta personer intervjuades. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Teori som applicerats på resultatet var Kahns personligt engagemang och personligt disengagemang samt Hochschilds emotionsarbete och emotionellt lönearbete. Resultatet visade att underbemanning kunde vara det nya normala för hemtjänstpersonalen då normen för god bemanning förändrats. Det har skett en ansvarsförskjutning gällande vikarieanskaffning kvällar och helger. Hemtjänstpersonalen hade strategier som möjliggjorde arbete vid underbemanning. Det fanns två centrala strategier vilka var samarbete inom den egna gruppen och samarbete mellan grupper. Dessa strategier fick konsekvenser för personalen i form av att underbemanningen kontinuerligt osynliggjordes. Studien har bidragit till att problem gällande bemanning och de strategier som används inom kommunal hemtjänst i en landsbygdskommun för att hantera underbemanning synliggjorts. 

The purpose of this examination was to se how exercise affects the learning capacity. In this work I have chosen to integrate natural science with sport and the target group was a primary department. The two areas I integrate with sports were: the digestive system and knowledge of deciduous trees. I split the class in two different groups. One group got to have a theoretical lesson and the other one got to have an exercise lesson. The next day I asked the children to fill in a paper with questions about what they had learned the day before.

When I later studied the answers that I got from the question paper, the result showed that exercise affects the learning capacity in a positive way.

That shows that the more senses that is activated the more you learn.

Keywords: Integrate, mobility, senses, learning capacity

Syftet med vår studie var att öka förståelsen för vilka kunskapsbehov yrkesverksamma socionomer upplever i arbetet med suicid och bygger på en kvalitativ intervjustudie med sex yrkesverksamma socionomer som arbetar inom olika områden inom socialt arbete och med varierande lång yrkeserfarenhet. Resultatet visar att yrkesverksamma socionomer anser att det råder en kunskapsbrist gällande ämnet suicid i socionomutbildningen men att utbildningen tillfört andra kunskaper som kan anses behjälpliga i arbetet med suicid. Ytterligare redogör resultatet för ett behov av utbildning i suicid för samtliga människobehandlande yrken. Med avsikt att kunna uppmärksamma riskfaktorer och avstigmatisera, samt att få kunskap om arbetssätt som förebygger suicid. Vidare presenteras en analys av vilken sorts kunskap yrkesverksamma socionomer använder sig av i sitt arbete med suicid samt hur det skiljer sig baserat på läng av yrkeserfarenhet och yrkesroll. Med resultat att erfarenhetsbaserad kunskap samt tyst kunskap visar sig mest förberedande för yrkesverksamma socionomer i arbetet med individer i suicidrisk. Resultatet analyserades utifrån de teoretiska begreppen stigma, kunskapsformer och salutogenes. 

In this article, I apply institutional ethnography and the ‘generous’ concept of work to explore the strategies that abused mothers use to navigate the Swedish domestic violence shelter system. The article is based on qualitative interviews with eight women who have stayed in domestic violence shelters with their children. The analysis shows that the mothers enter a contradictory and gendered system in which their parenting skills are scrutinized and questioned, and demands for father-child contact coexist with demands to protect the children from their violent father. To navigate these institutional practices, mothers maintained a facade in front of the social services and shelter staff, sought allies within the system and tried to facilitate father-child contact without compromising the safety of their children. Mothers also spent a considerable amount of time trying to mobilize the system to help their children. 

”I actually had to scream for help” – abused women’s survival work before, during and after their shelter stay

In this interview study, we apply institutional ethnography and the ‘generous’ concept of work to analyse the survival work of ten women who have stayed in domestic violence shelters due to male partner violence. The analysis shows that survival work - the work the women do to gain access to protection and support - can take many forms. For instance, in order to access a shelter, women had to navigate the fragmented organisation of social services and articulate their experiences of violence to a range of different caseworkers. Once in a shelter, the women tried to manage and make sense of the safety rules they encountered. Moreover, they worked to increase their autonomy and freedom by trying to bridge the safety restrictions without jeopardizing the protection provided by the shelter. During the shelter stay, the women also worked to gain access to psychosocial support. The pursuit of support continued after leaving the shelter; with the purpose of establishing a new life in the municipality. This included the work to protect themselves from further violence.

Background: In Sweden, domestic violence shelters have served as a safe haven for abused women since the late 1970s when non-profit women's shelters were established for women escaping domestic violence. In those days, such sheltered accommodations received abused women without administrative decision. However, this changed when the protection and support of abused women became a municipal responsibility and domestic violence shelters were regulated by Swedish regulations and guidelines.  Presently, a shelter stay is granted by the social services subsequent to investigation and risk assessment. The actual implementation of the intervention is then referred to a women's shelter, or to a private or municipal shelter, which nowadays is regulated by the Social Services Act and its quality and safety requirements. Studies show that the status of women's shelters as social service providers has led to professionalisation of their activities. In addition, the number of private shelters has increased. Domestic violence shelters, in other words, are undergoing a process of institutionalisation and marketisation. Our knowledge of what this entails for abused women is, to date, limited. The aim of the study is to explore how abused women's experiences of and access to protection and support are taking shape within the institutional shelter system. 

Methods: This is a qualitative interview study involving ten women from various parts of Sweden who had been placed in shelters because of domestic violence. The analysis is based on Dorothy E. Smith's concept of work in her institutional ethnography approach, which encompasses women's physical, mental, emotional and linguistic activities. 

Findings: The women's activities to get access to protection and support before, during and after their stay in domestic violence shelters are referred to as survival work. Results show that the women navigated between different actors and officials before being placed in a shelter. For some women the survival work involved finding a guide to social services. For others, it involved navigating in the specialised and fragmented organisation of the social services, which was experienced as contradictory because different units made different assessments of their needs of protection. Once in a shelter, the women worked on making sense of the safety rules of the shelter, but also on autonomy and freedom, for the purpose of bridging the restrictions of safety rules without jeopardising the protection provided by the shelter. During the shelter stay, they also worked on getting access to psychosocial support, the organisation of which made it unattainable. The pursuit of support continued after leaving the shelter, but now involving access to counselling to cope with the effects of violence. In addition, survival work included protecting themselves from further violence and finding permanent housing without the help of the social services.  

Conclusions and implications: The result of the study demonstrates that the institutional shelter system fails to meet the needs of abused women. This insight can serve as a basis for making protection and support more accessible to women in domestic violence shelters. 

För ungdomar med föräldrar i ekonomisk utsatthet kan det vara svårt att veta vilket stöd som finns. Samtidigt är det en tid då man ska försöka ta sig in i vuxenlivet och man kanske funderar på att hoppa av gymnasiet för att leta arbete. Uppsatsen ämnade sig åt syftet om att undersöka vilka, om några alls, strategier socialt arbete kan ge till ungdomar i ekonomisk utsatthet och hur dessa strategier beskrivs i riktlinjer från Socialtjänsten, för de som ännu inte fullt kan delta på arbetsmarknaden. Främst för vilka möjligheter de har till att bidra till det egna hushållets ekonomi. Specifikt gjordes detta i en dokumentanalys som ämnar svara på frågorna: vilken/vilka strategi/er erbjuds ungdomar i ekonomisk utsatthet som har kontakt med socialtjänst? Och går det att utläsa någon översiktlig bild av hur Socialtjänsten ser på ungdomar i ekonomisk utsatthet utifrån socialtjänsters riktlinjer? I datan framgick det att väldigt få riktlinjer riktar sig helt mot ungdomar. Resultatet visade på att Socialtjänsten sysslar med aktivering för ungdomar för att motverka långtidsberoende av socialt bidragstagande. Riktlinjerna som fokuserar på ungdomar lutar hårt på föräldrarnas försörjningsskyldighet som skyddsnät och ger inte mycket utrymme för ungdomen att bidra till hushållet. Slutsatsen blev att ungdomar är en målgrupp som behöver mer utrymme i riktlinjerna för att undvika att hamna i ett långtidsberoende av socialt bidrag och att det krävs mer övergripande studier för att se vilka strategier som kan hjälpa ungdomar i ekonomisk utsatthet att ta sig ur ekonomisk utsatthet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur socialarbetare på en familjehemsenhet i en mellanstor kommun i Sverige upplevde arbetet med förhållningssättet traumamedveten omsorg, samt hur enheten behandlade eventuell empatitrötthet som följd av arbetet med barn som erfarit trauma. För att uppnå syftet med uppsatsen antogs en kvalitativ ansats där sex intervjuer genomfördes med yrkesverksamma socialarbetare inom samma enhet. Teorierna och perspektiven som användes som utgångspunkt för studien var det salutogena perspektiveti nnehållande patogenes och känsla av sammanhang, den socialpsykologiska ansatsen med fokus på den kognitiva socialpsykologin och organisationsteori med inriktning på humanresource-perspektivet. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av en kvalitativi nnehållsanalys. Studiens resultat visade att samtliga intervjupersoner hade en övervägande positiv inställning till traumamedveten omsorg oaktat att hälften av dem inte praktiserat förhållningssättet i olika ärenden. Utifrån resultatet framkom det även några negativa upplevelser av att arbeta med förhållningssättet. När det kom till hur familjehemsenheten behandlade eventuell empatitrötthet visade resultatet att enheten främst arbetade förebyggande gentemot empatitrötthet, men att det även fanns hälsofrämjande inslag för att förhindra empatitrötthet till följd av arbetet med barn som erfarit trauma. Studiens slutsats visar att mer utbildning behövs i hur man bemöter personer som har upplevt trauma och hur arbetet kan påverka den professionella socialarbetarens välbefinnande. Detta är betydelsefullt för att på bästa möjliga sätt bemöta dessa människor och därmed ha möjligheten att hjälpa dem till ett bättre liv.

En hälsocoach kan arbeta på flera arenor i samhället. Exempel kan vara i företag, skolor, träningsinstitut. Dessa kan arbeta på olika sätt men oftast handlar deras arbete om att hjälpa människor med deras hälsoarbete. "Hälsovågen - Bölja och balans i vardagen" är ett projekt som syftar till att stärka friskvårdsinslaget på Karlstads universitet. Projektet startade våren 2005 och målet var att förbättra den fysiska och psykosociala hälsan hos de anställda och därigenom få ner sjuktalen. Vidare ville man öka de anställdas medvetenhet för att på så sätt skapa en möjlighet för dem att påverka sin egen livsstil. Projektet är nu i sitt slutskede och en redovisning av dessa hoppfulla mål skall göras.

Syftet vi har med denna uppsats är att undersöka om Hälsovågens specifika målsättning gällande den fysiska och psykosociala hälsan blivit förbättrad samt om de anställdas hälsomedvetenhet ökat. Vidare var ett delsyfte att studera vilken roll hälsocoacherna haft för individerna som deltagit i projektet Hälsovågen.

Vi har tagit stöd i en tidigare undersökning gällande hur hälsocoacher arbetar. Där intervjuer genomfördes vid en skola, länets friskvårds organisation samt Karlstad universitets samarbetspartner, Karlstads Medicinska Tränings Institut (KMTI), (Aristidou & Häljeskog, 2008). I nuvarande undersökning genomförde vi en intervju med en av de ledande för projektet vid KMTI. Vi tog del av Hälsovågens datainsamling som var gjord i form av två enkäter. Den första skickades ut 2005 och den andra, sen höst 2007.  

Det vi kom fram till i vår tidigare undersökning är att hälsocoacher arbetar på liknande sätt trots skilda miljöer. De arbetar utifrån vart individen i livet. Samtliga tar stöd i forskningsbaserad kunskap och bygger vidare med personliga erfarenheter. De finns som ett stöd för kunderna och försöker förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt.

Resultaten inom projektet Hälsovågen tyder på att de anställda numer tänker på sin hälsa oftare och är mer aktiva på sin fritid. Tendensen pekar mot att upplevelsen av det allmänna hälsotillståndet har ökat. Långtidssjukskrivningarna har minskat med närmare 60 % och vad som upplevs, har en ökad hälsomedvetenhet bildats. Dock kan inga säkerställda svar ges på grund av bland annat stort bortfall. För att tydliggöra vissa delresultat genomfördes även en bortfallsanalys och en innehållsanalys.

Abstract

During my university trip to South Africa I visit a black township called Lingehlile. There I examined the life situation and education for children and youth with mentally disabilities. I was interested in knowing more about what basic condition they have, period of school and what kind of support they get outside the school. The subjects that I have handled are a school for all, support for the person with mentally disabilities and their family, the opinion of the society, education and life after school. I got my result by two interviews. One was with the principal of a school for handicapped children and the other one was with a teacher at that school. Also I have visit a school for handicapped in Cape Town. In Sweden we are talking about a school for all were everybody are welcomed irrespective of handicap. We have laws that stand behind people with mentally disabilities and they can get support and service. With this report I would like to throw light on the situation in another country, in this case South Africa. My investigation showed that they are struggling for a better society for the people with mentally disabilities but they have not come as far as Sweden. This is because of the bad economy and the government. During the trip I met a lot of people that are fighting for better conditions and a rise are slowly but sure on its way.

Keywords

South Africa, mentally disabilities, living conditions and examine

Academic debates on the role and position of civil society organisations (CSOs) in welfare states largely refer to policies and practices outlined at the national level. They therefore fail to recognise variations within nations. Based on a comparative case study of three Swedish metropolitan cities, this article illustrates the importance of local, contextualised analyses. Through the concept of local civil society regimes, the study identifies three regime types, namely liberal, corporatist and social democratic. The key distinguishing factor between them relates to their different ideological positions regarding the role of CSOs in the marketisation and privatisation of public social welfare represented at the local level. The article argues for the need for further analysis to explore the implications of decentralisation from the perspective of local CSOs and their constituencies.