Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur 2–4-åringar utforskar defysikaliska fenomenen flyta och sjunka samt hur en praktisk aktivitet kan bidratill utveckling och lärande. För att möta studiens syfte valdes observation sommetod där en designad aktivitet med variationsteorin som stöd genomfördes itre barngrupper, aktiviteten delades sen in i fyra faser för oss studenter för attfå en tydligare struktur. Teorin synliggjordes genom att fenomenen blevlärandeobjektet i utforskandet. Barnen fick själva utforska och fundera på vilkaaspekter som avgjorde om något flöt eller sjönk med hjälp av variationer påföremål som liknade varandra. De tre aktiviteterna filmades och analyseradessenare med hjälp av studiens frågeställningar och kategorier som uppkom medhjälp av det som resultatet visade från de fyra faserna.Resultatet visar att det är möjligt att utföra en flyta och sjunka-aktivitet med deyngre barnen i förskolan. Något som knyter an till Jean Piagets stadieteori varatt de yngsta barnen stannar sitt utforskande vid att komma med en hypotesoch ser vad det är som händer. Först när de fyllt fyra år börjar de komma medförklaringar till de hypoteser de gett om hur ett föremål beter sig på ett visstsätt i vatten. Det vanligaste som barnen refererade till var föremålets vikt, dekom fram till att ett föremål sjönk för att det var tungt men de resonerade ävenatt ett föremål flöt för att det var tungt. Detta visar på att de inte har svaren heltmen funderingarna och viljan att förstå finns. 

Denna artikel beskriver hur fakultetsopponenter motiverar avhandlingars kvalitet i populärvetenskapliga sammanfattningar som publicerats i tidskriften Pedagogisk forskning i Sverige under perioden 2000-2015. I artikeln fokuseras granskningskriterier som gäller relevans, förståelse av forskningsfältet, presentation av texten och dess kommunicerbarhet, originalitet och bidrag samt självständighet, vilka alla kompletterar de grundläggande gransknings­kriterierna.  I artikel fokuseras hur dessa granskningskriterier kommer till uttryck och används när fakultetsopponenter beskriver en avhandling som de har granskat. Syftet är att tydliggöra hur dessa granskningskriterier framställs när fakultetsopponenter lyfter fram vad som är betydelsefullt i avhandlingarna. Studien omfattar 59 sammanfattande texter från 60 olika disputationstillfällen. Avsikten är att bidra till en djupare förståelse av dessa gransknings­kriterier och hur de kommer till uttryck, till nytta för doktorander, handledare och fakultets­opponenter. 

Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare på mellanstadiet arbetar med bokrecensioner i undervisningen, vad de anser att bokrecensioners syfte är samt vilka metoder de anser vara gynnsamma i arbetet. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta lärare för att påvisa likheter och skillnader mellan deras olika arbetssätt och tankegångar. Efter genomförda intervjuer analyseras de utifrån en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna har en övervägande positiv inställning till bokrecensioner. Dock förekommer det en tvetydighet bland dem, samtidigt som de menar att bokrecensioner är ett fördelaktigt moment som kan inkludera flera viktiga kunskapsutvecklande delar menar de också att momentet inte ska ta allt för stor plats i undervisningen då det finns andra saker som behöver mer utrymme. Syftet med bokrecensioner tycks inte vara att eleverna ska utveckla sina kunskaper kring bokrecension som genre utan de används mer som ett verktyg till att kontrollera elevernas läsförståelse och andra färdigheter. Resultatet visar också att särskilda metoder i själva verket sällan används i arbetet kring bokrecensioner eftersom syftet mer är av kontrollerande karaktär än utvecklande av elevernas genrekunskaper.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad kunskap om vilka kvalitetsaspekter på olika nivåer som kan påverka barns möjlighet till kreativ utveckling i förskolans ateljé. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysen gjordes efter Wallins (2023) modell förskolans pedagogiska miljöer. I resultatet framkom att det finns kvalitetsaspekter i organisation, miljö, material, pedagogers kunskap samt i pedagogers förhållningssätt som påverkar barns möjlighet till kreativ utveckling i förskolans ateljé. Mitt forskningsbidrag är en utveckling av Wallins (2023) modell.

The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers' perceptions of planning and implementation of physical activity in preschool teaching, so that all children have the opportunity to participate to a sufficient extent. In order to collect preschool teachers' perceptions of the phenomenon, we used semi-structured interviews, where five preschool teachers were interviewed. We have started from a phenomenographic approach, which also provides a starting point in the interviews. To produce the results, we used the phenomenography analysis model where concepts, categories and outcome spaces become central. The results showed that the preschool teachers perceive that physical activity is important but also a challenge. They also perceive that the physical activity takes place most spontaneously in preschool due to various limitations. Furthermore, they perceive that the physical activity is carried out both indoors, on the schoolyard and in nearby environments, which also provides the opportunity for different tools.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om in-terkulturell undervisning i förskolan. Genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tre arbetslag har deras perspektiv och erfarenheter kartlagts. En fenome-nografisk analysmodell användes för att analysera data och identifiera olika uppfattningar om interkulturell undervisning. Resultaten visar att förskollärare har en vilja att integrera interkulturalitet i undervisningen, men de möter utma-ningar såsom osäkerhet kring rätt och fel samt tidsbrist. Studien belyser även förskollärares strategier för att skapa en inkluderande miljö genom att utforska och fira olika kulturella högtider samt uppmuntra barn att reflektera över mångfald. Slutsatsen är att förskollärare behöver ytterligare stöd och resurser för att kunna hantera interkulturella frågor på ett effektivt sätt och skapa en mer inkluderande förskolemiljö.

Syftet med denna studie är att studera vilka diskursiva innebörder som tydliggörs i förskollärarens tal om sitt arbete med kemi i förskolan. Denna studie tar sin teoretiska utgångspunkt i begreppen diskurs och diskursiva konstruktioner. Diskurs och diskursiva konstruktioner är bärande begrepp inom det postrukturalistiska perspektivet. För att kunna studera förskollärares tal kring arbete med kemi i förskolan genomfördes semistrukturerade intervjuer tillsammans med åtta verksamma förskollärare. Studiens resultat redogör för meningsbärande innebörder i förskollärarnas tal om ämnet kemi i förskolans verksamhet. I resultatet presenteras en okunskap och en osäkerhet hos pedagoger när det kommer till ämnet kemi. Ytterligare en meningsbärande innebörd som presenteras i resultatet är hur yttre faktorer påverkar förskollärarna i deras planering av undervisning och miljöer. Belysande exempel på de faktorer som påverkar är kommunens krav och riktlinjer samt kollegors attityder. Vidare belyser resultatet betydelsen av pedagogens förhållningssätt i relation till barns kemiska lärande. En lyhörd, nyfiken och medforskande pedagog beskrivs vara viktiga karaktärsdrag i pedagogens förhållningssätt. Det är även av vikt att pedagoger exponerar barnen för ämnet och här lyfts miljöns betydelse i barns lärande och utveckling fram. Det är viktigt att erbjuda barnen en utmanande och stimulerande miljö med tillgänglighet för olika material att utforska. Avslutningsvis ser vi betydelsen av att samtala om ämnet kemi för att synliggöra de kunskaper som finns hos arbetslaget och hitta motivation till att arbeta med kemi i förskolan. Studien lyfter även betydelsen av kontinuerlig kompetensutveckling för pedagoger i verksamheten

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares konflikthantering i barngrupp under tiden för den fria leken. I avsnittet om tidigare forskning presenteras artiklar som berör förskollärarens agerande vid olika konflikter, deras förhållningssätt och val av metod för att kunna hantera olika typer av konflikter. Studien utgår från Cohens konflikthanteringsteori. Sex förskollärare har intervjuats där en kvalitativ empiri framkom, det empiriska materialet har sedan analyserats tillsammans med tidigare forskning för att kunna sammanställa ett resultat. Intervjuerna skedde på sex olika förskolor på olika avdelningar. De begrepp som är centrala för min studie är konflikthantering, lågaffektivt bemötande, medling och maktutövning. Resultatet av denna studie visar bland annat att förskollärare använder flera olika förhållningssätt i de konflikter som sker i den fria leken på förskolan. Studien visar också att förskollärare försöker använda konflikter för att skapa ett lärtillfälle men att det är flera faktorer som spelar in för att kunna göra det. Studien visar även att stopp-metoden tillsammans med medling är bland de vanligaste som används i förskolorna. De förhållnings-sätt och strategier som beskrivs i studien liknar det som framkommer genom den tidigare forskningen. Jag hoppas att med denna studie kunna bidra med mer kunskap kring förhållningssätt i konflikthantering.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver att man stöttar barns flerspråkighet och modersmålsutveckling. I studien användes semistrukturerade intervjuer, där informanterna var sex yrkesverksamma förskollärare. Intervjuerna analyseras med hjälp av innehållsanalys för att hitta meningsbärande mönster. Studiens teoretiska utgångspunkt är Brofenbrenners (1994) ekologiska systemteori. Systemen i teorins utvecklingsekologiska modell användes som ett verktyg i resultatanalysen.

Förskollärarna lyfter i resultatet en bred kunskap om hur man stöttar barns flerspråkighet och modersmålsutveckling. De berättar olika tillvägagångsätt som samverkan kan ske på med vårdnadshavarna där redskap, kunskapsutbyte och utvecklingsområden presenteras. Förskollärarna beskriver flera områden inom flerspråkighet och modersmålsutveckling som de vill utveckla, men lägger det ansvaret på sig själva och inte på organisationen i förskolan.

Studiens resultat indikerar att, för att öka sin kunskap och kompetens kan förskollärarna lyfta sina tankar och idéer om utvecklingsområden inom flerspråkighet och modersmålsutveckling med andra pedagoger och ledning, för att kunna öka sin kunskap och kompetens. Förskollärarna vill öka sin kompetens och utvecklas vidare vilket Sheridan m.fl. (2015) belyser som viktigt.

Slutsatsen som lyfts kopplas samman med Brofenbrenners (1994) ekologiska systemteori. Det framkommer utifrån förskollärarnas beskrivningar i resultatet och teorins system hur viktiga alla aktörer runt om kring barnen är för deras lärarande och utveckling. 

Skolnära kan beskrivas som ett relativt nytt begrepp inom utbildning och forskning med skolanknytning. Det förekommer ofta i sammanhang där det tycks finnas en ambition att knyta skola och forskning närmare varandra. Det kan till exempel handla om olika forskarskolor, skolforskning och skolutvecklingsprojekt. Dock finns ingen enhetlig definition av begreppet utan det används parallellt med och i vissa fall synonymt med begreppen praktiknära och praxisnära. Syftet med denna artikel är att bidra till en problematisering av begreppet skolnära med fokus på såväl innebörder som användningsområden. Utifrån studier av olika typer av texter belyses hur begreppet skolnära används inom skolforskning och i andra utbildningsvetenskapliga sammanhang idag. Begreppet skolnära ser ut att uppkomma i samband med framväxten av forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete men återfinns idag även inom andra forskarutbildningsämnen. Till exempel kan en ”skolnära avhandling” vara skriven inom pedagogik eller något ämnesdidaktiskt ämne. Vad det innebär att forskningen är skolnära tycks ha skiftande innebörd och avgränsning i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om huruvida forskningen bedrivs av eller för lärare. Begreppet används också inom skolvärlden i ett vidare perspektiv.

I denna studie undersöks artificiell intelligens och chattbottar utifrån teorin om Unified Theory of Acceptance and Use of Technology och SAMR-modellen om Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition. Studien syftar till att undersöka elevernas uppfattningar och erfarenheter av att använda AI i skolan och för lärande. För att få svar på uppsatsens frågeställningar används kvalitativa enkät, där 20 högstadie- och gymnasieelever deltar i studien. Den tidigare forskning som används i uppsatsen samt studiens resultat visar att undervisningen är komplex och kräver mänskliga färdigheter som AI saknar. Elevernas svar i studien tyder på att AI kan användas i undervisning och utbildning som ett verktyg både för eleverna och lärare. Elevernas svar visar även att AI kan vara både positivt och negativt, vilket även konfirmeras av tidigare forskning. Några elever tycker att AI kan öka deras motivation och kreativitet. Eleverna upplever att AI kan vara behjälplig i språkämnen, men att det inte är helt utvecklat inom alla ämnen och detta stämmer väl överens med tidigare forskning. Eleverna tycker även att den som saknar kunskaper om AI:s negativa påverkan riskerar att använda AI som ett redskap för fusk och bli beroende av AI, vilket kan vara svårt för lärare att upptäcka. Det påvisas även i den tidigare forskning som används i uppsatsen att AI kan bidra med felaktig information och det kan även påverka elevernas sociala förmåga negativt. 

Särskilt stöd i är en viktig del i förskolans verksamhet då den ska möta alla barn som har olika behov och förutsättningar. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad särskilt stöd i förskolan innebär. Mina frågeställningar handlar om vad pedagogerna anser vara särskilt stöd och vilka som är i behov av det. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger i förskolan.  I litteraturgenomgången ges en teoretisk bakgrund av mitt valda problemområde samt vad forskningen säger om särskilt stöd. Resultatet av min undersökning visar att särskilt stöd i förskolan kan se ut på olika sätt. Arbetet med särskilt stöd innehåller flera delar men de intervjuade pedagogerna poängterar att det viktiga är att man som pedagog tar tag i de svårigheter som uppstår i förskolan. Det är viktigt att man kontinuerligt förändrar verksamheten utefter de som vistas i den.

I detta arbete undersöks vad pedagogerna i förskolan har för kunskap och intresse gällande biologi, samt hur de arbetar med ämnet i verksamheten. För att få svar på dessa frågeställningar i studien har metoden enkäter använts, där sammanlagt 88 pedagoger deltog i undersökningen. De fick frågor om sin egen inställning till biologi och hur de arbetar med ämnet. Resultatet visade att ungefär hälften av respondenterna uppgav att de inte arbetade med alla områden inom biologi den pågående terminen, fokuset var främst på djur och natur. Det var viktigt för respondenterna att utgå från barnens intresse, samtidigt som det fanns ett fokus på vad de själva var intresserade av och hade kunskap kring. 

Denna uppsats är en undersökning som har i syfte att öka kunskapen kring hursamhällskunskapslärare arbetar med specialpedagogik. Där forskningsfrågorna berör vilka extra anpassningar och specialpedagogiska åtgärder lärarna tillämpar i sin undervisning. Om lärarna anser att multimodala verktyg som ett redskap i denna kontext genererar positiva resultat. Utöver själva undervisningen beskriver även lärarna var de hämtat sina kunskaper om specialpedagogik och hur deras relation ser ut med sina lokala specialpedagoger.

Den teori som använts kallas KASAM-teorin och den har varit nödvändig för att förstå varför lärarna ständigt återkom till det relationella. Lärarna menar att elevers psykiska välmående är en faktor precis som autism, ADHD och dyslexi är. Men att det relationella inte endast heller handlar om psykisk ohälsa utan det genomsyrar hela yrket. Det relationella inkorporeras i alla delar där lärare och elever möts, exempelvis för att eleven ska använda sig och anamma specialpedagogiken behövs en relationell aspekt.

Metoden uppsatsen har använt för att generera data är kvalitativ semistrukturerad intervju där sex samhällskunskapslärare har deltagit. I intervjuerna delar lärarna med sig av sina erfarenheter och kunskaper av specialpedagogik och användande av multimodala verktyg. Dessutom undersöks hur och när samarbete och kommunikation med specialpedagogen inträffar, var lärarna hämtar de tekniker och metoder som används för att hjälpa och kompensera eleverna för deras svårigheter eller olikheter. Lärarna presenteras kort i metodkapitlet för att sedan en och en svara på de forskningsfrågor uppsatsen bygger på.

I resultatet och analysen har det framkommit att det data intervjuerna har genererat i visar påen öppenhet och bredd av verktyg och metoder lärarna använder sig av för att se till att eleverna oavsett om de har diagnoser eller inte ska få tillgång till en god och lärorik undervisning. Användandet av specialpedagogiken är dock så vanligt förekommande i informanternas klassrum att det kan vara svårt för dem att urskilja konkreta resultat när ytterligare ett specialpedagogiskt instrument appliceras. Lärarna som deltagit i studien beskriver samstämmigt att den främsta källan till specialpedagogik kommer av andra lärare och då allra vanligast av lärare med samma ämne. Specialpedagogerna betraktas ofta som en resurs som tar hand om enskilda elever där de kan sitta och arbeta med en specialpedagog enskilt eller i enliten grupp. Ett annat vanligt tillfälle då lärarna tar kontakt med specialpedagogen är då ärendet gäller enskilda elever. I frågan om multimodalitet kopplas denne i första hand till det digitala,där lärarna generellt har en positiv och ibland en mycket positiv syn på det multimodala. Elevermed dyslexi anses vara den elevgrupp som har allra störst fördel av det digitala även om samtliga elever uppfattas gynnas av det multimodala. Det digitala beskrivs ha en möjlighet att arbeta med flera semiotiska intryck, något som lärarna tror särskilt ska gynna elever med ADHD, koncentrationssvårigheter och autism.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsättningar för barns lärande beroende på ålderssammansättningen i gruppen. Studien är kvantitativ med webbenkät som metod för insamling av data från pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i Värmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ålderssammansättningar ingår i studien: åldersindelade grupper, småbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för äldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5).

Studien har sin utgångspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebär att förskolans verksamhet studeras utifrån olika samspelade aspekter, faktorer och nivåer. I studien ses förutsättningar för barns lärande i förhållande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer på struktur-, process- och resultatnivåer. Studien fokuserar på samband mellan ålderssammansättning som en faktor för förskolans strukturkvalitet och flera aspekter av processkvalitet, nämligen utformning av pedagogiska miljön, pedagogernas sätt att organisera och genomföra verksamheten och pedagogernas samspel med barnen.

Undersökningen visade att det finns betydelsefulla skillnader mellan grupperna med olika ålderssammansättningar i utformning av den pedagogiska miljön och även i pedagogernas samspel med barnen. Däremot är denna påverkan inte entydig och kan även förklaras med andra orsaker och faktorer, så som gruppens storlek, barnens ålder och pedagogiskt arbetssätt. Gruppens ålderssammansättning i sig är således inte avgörande för verksamhetens kvalitet, utan behöver ses i relation till andra påverkande faktorer. 

Syftet i denna studie är att undersöka hur pedagoger på förskolor kan arbeta kring inskolning av familjer med utländsk bakgrund och vilka strategier samt resurser pedagogerna har att tillgå vid en inskolning av familjer med utländsk bakgrund. Det tas också upp i studien vilka hinder och möjligheter som pedagogerna anser finns vid inskolning av familjer med utländsk bakgrund. Studien har genomförts med en enkätundersökning som har skett vid värmländska förskolor, enkäten skickades ut till rektorer som senare själva skickade ut till de förskolor de hade ansvar för. Genom enkätfrågorna undersöktes pedagogernas erfarenheter av inskolning av familjer med utländsk bakgrund, och hur de planerar och genomför inskolningen. Resultatet i studien påvisar att inskolningen av familjer med utländsk bakgrund inte skiljer sig så mycket från familjer med svensk bakgrund utan det ses som ett givande men utmanande arbete och att språket är det största hindret.

Åtskilliga studier har påvisat att flertalet elever har missuppfattningar och vardagsföreställningar inom evolution som motverkar deras inlärning av evolutionsteorin. Tidigare forskning har också kartlagt att biologilärare inte alltid är medvetna om elevers svårigheter eller utformar en evolutionsundervisning som utmanar elevers begreppsförståelse. 

Denna studies syfte är utveckla kunskap kring biologilärares evolutionsundervisning, genom att beskriva vilka eventuella missförstånd som lärare urskiljer att deras elever har samt vilka undervisningsmetoder de använder sig av för att identifiera och adressera dessa missförstånd. Studien ger även flera exempel på undervisningsstrategier som skulle kunna utgöra en resurs för lärare i deras evolutionsundervisning. Åtta semistrukturerade intervjuer med biologilärare genomfördes, där majoriteten undervisar på gymnasienivå.  

Resultatet visar att en del biologilärare är medvetna om vanligt förekommande missförstånd i evolutionsteorin, medan andra inte är det. En vanlig missuppfattning som flertalet lärare lyfter är att deras elever ger uttryck för att enskilda individer kan anpassa sig till miljön för att det finns ett behov. Evolution betraktas därmed felaktigt som en behovsdriven process. Flertalet biologilärarna i studien använder sig inte heller av omfattande metoder, till exempel flervalstest eller inlämningsuppgifter, för att kartlägga elevers förförståelse och eventuella missuppfattningar inom evolution. En viktig slutsats från studien är att lärare behöver utforma en elevcentrerad evolutionsundervisning som tar sin utgångspunkt i elevers missförstånd, stödjer eleverna att utveckla deras begreppsförståelse samt utmanar rådande missuppfattningar. En andra viktig slutsats är att elever behöver få möjlighet att tillsammans diskutera och jämföra vardagliga med vetenskapliga förklaringsmodeller. 

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om bilderböckernas betydelse för matematikundervisningen. Studien riktar sitt fokus på hur verksamma pedagoger beskriver sina uppfattningar om bilderböckers betydelse för matematikundervisning och hur bilderböcker kan användas som verktyg för att främja barns matematiska lärande. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som omfattar barns matematiska lärande, bilderbokens betydelse för barns lärande i matematik samt läsningens och kommunikationens betydelse för matematiklärande.

Studien bygger på fenomenografisk ansats som fokuserar på individen och dess relation till fenomen och har syftet att beskriva individens uppfattning utan att värdera den. Studiens metod för datainsamling är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta pedagoger som arbetar på fem olika förskolor i två kommuner. I resultatet presenteras vad pedagogerna har berättat om bilderbokens roll och användning på respektive förskola samt hur de använder bilderböcker för att främja barns matematiska lärande. I urvalet gjordes medvetna val av utbildade barnskötare och legitimerade förskollärare som har kunskap om studiens fenomen.

I studiens resultat framkommer att bilderböcker har en given plats i förskolans verksamhet och kan användas till att främja barns utveckling och lärande. Det framkommer även att pedagogerna i förskolan använder bilderböcker med olika ändamål i både planerade och spontana undervisningssituationer och bilderböcker har kraft att stödja barns matematiska lärande. Det framkommer även att pedagogernas positiva inställning till bilderböcker som verktyg i matematikundervisning och medvetande förhållningssätt möjliggör synliggörande av matematik i bilderböcker och främjar barns matematiska tänkande. 

I denna studie analyseras bilderböcker med fokus på hur riskfylld lek och maktrelationer skildras. Analyserna sker med hjälp av narratologiska begrepp. Viktiga begrepp i analysen av bilderböckerna, utöver riskfylld lek, är makt, motstånd och förhandling. Tidigare forskning visar att riskfylld lek är gynnsam för barnens både fysiska och kognitiva utveckling och deras förmåga att bedöma risker. Analysen är en kvalitativ bilderboksanalys med syfte att belysa hur riskfylld lek och barns självständighet gestaltas i bilderböcker för barn i förskoleålder. Det framkom att den riskfyllda leken gestaltas på olika vis i de olika bilderböckerna, men med ett övergripande tema där leken är lustfylld för barnen. I de analyserade bilderböckerna är i vissa fall de vuxna inte närvarande, när de vuxna finns med i berättelserna så har de övergripande ett negativt synsätt kopplat till de risker barnen möter i leken. Att arbeta pedagogiskt med samtal och aktiviteter kring litteratur som gestaltar riskfylld lek kan medföra att representationerna i bilderböckerna samt i de normer barn och pedagoger möter i förskolan skulle kunna ändras för att bättre överensstämma med utbildningsteori och barns egna erfarenheter. Samtalen, med fokus på ämnen som riskfylld lek, makt och delaktighet kopplat till förskolans verksamhet, kan möjliggöra för barn att genom dessa samtal påverka sin egen situation.

There are endless discussions around quality, rigor, ethics, and preparation. Graduate students are monitored, assessed, and teased for being poorly prepared or slow to progress. But their conflicts and problems with their mentors and their mentoring methods are ignored. When a Ph.D. student starts with a Ph.D. research study the former is based on research. Finding a well-known supervisor who rarely leaves for research or disappears from meetings seems like a difficult, unusual, or impossible task. Ph.D. students need to be supervised by someone with an international reputation so that the name on the recommendation letter carries weight. But they also must not be professors traveling from place to place, frequently leaving campus, and missing mentoring sessions in order to advance their careers. They have to be recognized, well-known, but also able to guide you without constantly refusing to meet you just because you have to take outside of the university. Many students affirm that they never received any satisfactory, effective, or useful guidance during the study. The student in Ph.D. research-level needs to have the right to choose a supervisor with whom he has a good relationship. That will create bad cooperation and an uncreative scientific product. A good supervisor-student relationship requires the joint efforts of both parties. Many Ph.D. students get into unnecessary trouble because they make some very common mistakes in their relationship with their supervisors. Unfortunately, our experience tells us that many students do not think deeply about this relationship and that most problems are predictable and avoidable. The study aims to interpret the negative action of supervisor practices of Ph.D. students during the supervising phases and will classify the critical factors and types of bad Ph.D. supervision.

This paper presents a framework for analysing perceptual Twin Earth thought experiments. Visual content normally has an analogue character, and it is argued in this paper that this sets certain constraints on the extent to which Twin Earth thought experiments can be successful. The argumentation in the paper is developed by using examples from visual spatial content. It is argued that visual spatial content can only be "twin-earthed" in a very limited way. Whereas the metrics of space can be twin-earthed, visual experience has a structure that means that it can only be the vehicle for representing entities with geometrical structures.

It has frequently been observed in the literature on hybrid wars that there is a grey zone between peace and war, and that hybrid wars are conflicts which are not clear cases of war. In this paper, I attempt to illuminate this grey zone and the concept and nature of war from the philosophical discussions of vagueness and institutional facts. Vague terms are characterized by the fact that there is no non-arbitrary boundary between entities which lie in their extension, and entities which do not lie in their extension. I apply a theory of vagueness to notions such as “war” and “peace” and go on to suggest that the exact boundary for what counts as a war or not is arbitrary. However, the context in which the conflict occurs determines a range of possible locations for this boundary. The most important contextual parameter is in this respect how the parties to the conflict themselves conceptualize the conflict. I suggest that this can in various ways help us understand grey-zone conflicts.

Studiens syfte var att undersöka äldre barns kunskapsutveckling efter högläsning i kombination med undersökande verb samt de estetiska lärprocesserna drama och bild i undervisning om solrosens livscykel. 

Vi har undersökt om högläsning med fokus på undersökande verb, bild och drama i kombination med varandra har en påverkan på äldre förskolebarns lärande av naturvetenskap. Arbetet tar utgångspunkt i John Deweys pragmatiska lärteori. Dewey menar att man lär sig av att erfara omvärlden genom att göra. Studien genomfördes med för- och efterintervjuer med förskolebarn, i fyra-femårsåldern. Mellan intervjuerna har det genomförts en intervention i form av en undervisningssituation med vår egenskrivna bok Solrosens livscykel - solrosens resa från frö till blomma. Två grupper med barn ingick i studien, med fem barn i varje grupp. Den ena gruppen erbjöds undervisning med enbart högläsning, och den andra gruppen erbjöds undervisning med högläsning i kombination med de estetiska lärprocesserna, drama och bild tillsammans med undersökande verb. Datamaterial samlades in, transkriberades och analyserades med en innehållsanalys samt stapeldiagram som följdes av resultat och diskussion. Studien har resulterat i att man kan se att högläsning i sig har en positiv inverkan på barnens inlärning, men att det finns en marginell kunskapsökning hos de barn som har fått undervisning i form av högläsning kombinerat med drama, bild och undersökande verb.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra förskollärares upfattning om Läroplan för förskolans (Skolverket, 2018) mål om internationalisering genom de diskurser som framträder utifrån deras texter. Syftet är vidare att genom deras texter och språkbruk analysera deras uppfattningar om hur de arbetar för att uppnå detta mål.

Studien är en kvalitativ enkätundersökning som utgår från två forskningsfrågor som besvarats av 12 förskollärare från två olika skolområden i en mindre kommun i Mellansverige.

Studien utgår från en diskursanalys där empirin analyseras genom att bearbeta informanternas texter. 

Den teoretiska utgångspunkten i studien är Bronfenbrenner´s (1979) utvecklingsekologiska teori, som även används för att analysera resultatet tillsammans med det interkulturella och monokulturella perspektivet. 

Förskollärarna beskriver en positiv bild av läroplansmålet där man tydligt kan se en vilja att arbeta kring det mångkulturella uppdraget. Flera av informanterna beskriver att de upplever en osäkerhet kring hur de ska uppnå det. Dock ser de arbetet som positivt och viktigt. 

Resultatet ses utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och lyfts av de diskurser som framkommit. Resultatet visar att majoriteten av informanterna lyfter Läroplanen som en utgångspunkt för deras arbete kring internationalisering. Det visar även att de flesta informanterna ser på arbetet kring internationalisering utifrån ett interkulturellt perspektiv. Dock synliggörs ett monokulturellt perspektiv hos vissa av informanterna vilket framgår av en viss positionering. Vissa förskollärare lyfter att det mångkulturella arbetet endast berör barngrupper med etnisk mångfald. 

Det här examensarbete handlar om multimodal högläsning i förskolan. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur några förskollärare använder sig av olika modaliteter under högläsning för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studien utgick från en kvalitativ studie där en semistrukturerad intervju användes som metod för att samla in data och ljudinspelning användes för att dokumentera data. Åtta förskollärare som arbetar med både flerspråkiga - och enspråkliga barn intervjuades för att samla in data. Informanternas svar analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. Socialsemiotik och det sociokulturella perspektivet var teoritiska utgångspunkter i denna studie. 

I resultatet framkommer att olika modaliteter som innefattar boksamtal och kroppsspråk, tecken, TAKK, gester, konkreta material, handdockor, bilder, Polyglutt och även sång, musik och ramsor används av förskollärare när de högläser för barnen. Resultatet visar också att användningen av olika modaliteter under högläsningen stimulerar flerspråkiga barn att utveckla sitt ordförråd, våga uttrycka sig och berätta om sina tankar. Det främjar även deras förståelse kring bokens och berättelsernas innehåll. Enligt resultaten utgör förskollärares förhållningssätt och hela arbetslagets engagemang och deltagande betydelsefulla faktorer för att bedriva en multimodal högläsning i förskolan. Att förskollärare får tid och möjligheter att planera och organisera läsmiljöer är också viktiga förutsättningar för att kunna kombinera högläsningen med multimodala metoder. Ett tematiskt arbete skapar också variationer och underlättar för att arbeta multimodalt. I slutsatsen visar det att multimodal högläsning främjar flerspråkiga barns språkutveckling på olika sätt. Det kan fånga barnens intresse och uppmärksamhet samt engagemang. Dessutom stimulerar det barnens förståelse och ordförråd. 

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med bygg och konstruktion i förskolan samt hur de resonerar utifrån materialets betydelse för bygg och konstruktion. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och som undersökningsmetod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

Studiens resultat visar att både aktiviteter och eventuell planering inom bygg och konstruktion i förskolan i största utsträckning grundar sig på barnens inflytande och intressen. Vidare pedagogernas tankar om förutsättningarna för att planera och arbeta med bygg och konstruktion i förskolan. Resultatet visar också vilket material som finns tillgängligt hos de intervjuade pedagogerna. Exempelvis så hade samtliga pedagoger tillgång till klossar, lego och någon form av återvinningsmaterial. Resultatet sammanfattar också hur pedagogerna resonerar om de olika materialen och deras betydelse för bygg och konstruktion i förskolan.

Syftet i den aktuella studien är att belysa hur förskollärare arbetar med att stimulera flerspråkiga barns modersmål samt utvecklar andraspråksinlärningen.  Den teoretiska utgångspunkten i studien är det interkulturella perspektivet. För att besvara studiens syfte genomfördes en enkätundersökning varav 60 respondenter inkluderas i data analyseringen. Studiens resultat visar att respondenterna som deltog i enkätundersökningen arbetar med flerspråkiga barns modersmål och andraspråksinlärning på flera olika sätt och har positiv syn på modersmålsundervisning och dess påverkan på andraspråksinlärning. Det framkommer enligt studiens deltagare att det finns olika utmaningar i arbetet med barns flerspråkighet som bristande kunskap inom modersmålsundervisning och andraspråksinlärning. Det framkom flera olika resurser som används i arbetet men också vilka resurser som förskollärarna saknar i arbetet med modersmålsundervisning och andraspråk. Slutligen visar studiens resultat att det finns en viss brist på kunskap kring hur pedagogen ska främja barnets modersmål och andraspråk. Det framkommer enligt förskollärarna en saknad av kompetensutveckling och brist på tid för arbetet med barnets flerspråkighet. 

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på fysikundervisning och hur den genomförs tillsammans med barnen. För att ta reda på detta har studien genomförts med hjälp av digitala enkäter där alla pedagoger i en medelstor kommun i Mellansverige fått möjligheten att svara. Resultatet visar att pedagoger i kommunen upplever att de saknar kunskap och kompetens kring att bedriva fysikundervisning i förskolan. Det framkommer att de pedagoger som har kompetens i fysik, upplever det svårt att bedriva undervisningen vidare om ingen mer i arbetslaget har samma kompetens. Det framgår också att många önskar förutsättningar som tips, inspiration och kompetensutveckling för att kunna bedriva bra fysikundervisning tillsammans med barnen. När det gäller fysikundervisning i förskolan ser vi att pedagoger upplever det utmanande att integrera fysikundervisning i förskolans vardag. Vi kan också se att pedagoger känner att det är svårt att tolka målen i förskolans läroplan med kopplingar till fysik och naturvetenskap. Det framkommer att det inte bedrivs lika mycket planerad undervisning som det bedrivs spontan undervisning. Detta för att pedagoger upplever det som en utmaning att bedriva planerad undervisning. De fysikaliska fenomen som pedagogerna arbetar med mest är vatten, magnetism och årstider. Avslutningsvis ser vi att det finns en stor vilja hos pedagoger att utveckla sina kunskaper kring hur de ska bedriva bra fysikundervisning tillsammans med barnen på förskolan, samt att pedagoger vill ha en kontinuerlig kompetensutbildning.

Sammanfattning

Syftet med vår studie är att beskriva förskollärares och barns erfarande av inflytande i fri lek i förskolans inomhusmiljö.

I vår studie har vi använt semistrukturerade frågor med en flexibel intervjuguide som gett utrymme för att utveckla svaren. Studien är en kvalitativ undersökning och utgår från ett fenomenografisk synsätt.

Resultatet av studien har visat att förskollärarnas uppfattning av den fria leken är en viktig del i förskolans verksamhet, men att den fria leken inte kan vara helt fri från styrning. Vidare visar resultatet att förskollärarna upplever begreppet fri lek som ett begrepp som inte används i förskolans verksamhet. Den fria leken borde heta något annat, då fri lek är viktigt för barns utveckling och lärande, men inte utan en närvarande förskollärare, för att undvika konflikter och kränkande behandlingar. Resultatet har också visat på att barns inflytande ur ett demokratiskt perspektiv är viktigt i förskolans verksamhet, till exempel att barn ska ges inflytande i verksamhetens struktur.

Slutsatsen i studien är att begreppet fri lek inte används i förskolans verksamhet. Förskollärarna använder sig av begreppet lek till alla sorters lekar.

Studien avser att ge exempel på hur förskollärare beskriver att de arbetar medinskolning utifrån den traditionella tvåveckorsmodellen. Studien utgår ifrånanknytningsteorin och följande centrala begrepp: anknytningsmönster, tryggbas, inre arbetsmodeller och anknytningshierarki. I studien harsemistrukturerade intervjuer genomförts där legitimerade förskollärareintervjuats om deras syn på traditionell två veckors inskolning ochanknytningsteorin.Studiens resultatet visar att relationsbyggande är en viktig del underinskolningen. Här betonar förskollärarna att relationen till både barn ochvårdnadshavare är viktig. Resultatet pekar på att den traditionellatvåveckorsmodellen möjliggör för pedagogerna att lägga fokus på detta, dåpedagogerna spenderar så mycket tid med vårdnadshavare och deras barn.Detta bidrog vidare till färre konflikter med vårdnadshavarna och tryggabarn.Det finns en rad olika faktorer som kan påverka inskolningens gång, därexempelvis hysteriskt ledsna barn är en faktor. Barns erfarenheter av förskolaoch vuxna sedan tidigare är även en faktor som kan påverka inskolningensgång och relationsbyggandet med pedagogerna på förskolan. Studien visar attförskollärare därför intar olika förhållningssätt under inskolningen, därförskolläraren antingen intar ett avvaktande alternativt ett aktivtförhållningssätt när de närmar sig barnen, för att på så sätt skapa den tryggabas som barn och vårdnadshavare behöver

The purpose of my study is to contribute knowledge about how class teachers can work with students who are in mathematics difficulties. The question at issues I have is: Which methods can class teachers in grades 1-3 use to help students with mathematics difficulties? and Which obstacles and opportunities are there in this work? To get answers to my questions, I have read relevant literature and interviewed 3 class teachers in central Sweden. Through my interview I learned that education should include and build on concrete materials and methods. I also got to know that time is the biggest obstacle to helping students with mathematics difficulties.

Keywords: mathematics difficulties, methods, obstacles, opportunities

Tekniken har funnits i många år och människor lever i en mer teknikintensiv värld. Detta har medfört att tekniken behöver tydliggöras i förskolans undervisning. Syftet i studien är att öka kunskapen kring förskolans teknikundervisning. Ett vidare syfte i studien är att öka kunskapen kring användandet av boksamtal kopplat till problemlösning. För att bidra med denna kunskap undersöktes hur barn skapar mening och vad barnen skapar mening om. Problemlösning med fokus på teknik genomförs med undersökande boksamtal som undervisningsmetod, barnen konstruerade redskap som producerar ljud, för att hjälpa karaktärerna i boken att höras. För att få svar på syfte och frågeställningar i denna studie valdes en kvalitativ metod för att synliggöra resultatet. Datainsamlingsmetoden som har valts att användas i studien är deltagande observation för att vara på plats och stötta barnens meningsskapande av det planerade lärandeobjektet. Tematisk analys användes för att analysera data som samlats in och resulterade i åtta teman som svarar på frågeställningarna. Resultatet i studien visar att barnens meningsskapande under boksamtalet bidrar till förståelsen av det problemscenariot, som sedan utgör syftet för skissen av redskapet som ska producera ljud. I aktiviteten när barnen ritade sina skisser skapade barnen mening om redskapets syfte som är kopplat till karaktärernas problem som diskuterats under boksamtalet. Barnen kommunicerade multimodalt genom att skissa och gestalta sina redskap som tydliggjorde redskapets olika delar och inkluderade det didaktiska syftet bakom redskapet som tydliggjorde vem, vad och varför. Upptäckten som gjordes när konstruktionen blev klar vara att barnen skapade mening genom att testa konstruktionen och uttrycka att “nu kan Dim höras”. Barnen återkopplade det färdiga redskapets syfte till berättelsens problemscenario vilket synliggör att konstruerandet blev meningsfullt för barnen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares och rektors tankar kring den betydelse som en lagstiftning av barnkonventionens artikel 12har för förskolans verksamhet samt hur demokratiuppdraget speglas i förskolans pedagogiska praktik. I studien utfördes fyra fenomenografiska intervjuerför att få förskollärares och rektors perspektiv på hur demokratiuppdraget iförskolan ter sig. Resultatet i studien presenteras med hjälp av citat från intervjuer som vidare förklaras och kopplas till teoretiska perspektiv och tidigareforskning i en avslutande diskussion. Slutsatsen i studien utgörs av tre ledordsom är kommunikation, handling samt reflektion, vilka alla tre syftar till pedagogens roll för hur barns inflytande och delaktighet kan möjliggöras i förskolan. Dessa tre begrepp kan verka som riktmärken i förskolans demokratiskaarbete där kommunikation behövs mellan barn och vuxen, handling för att synliggöra, utveckla åsikter och hävda sin rätt samt reflektion för att kontinuerligtupprätthålla det demokratiska klimatet. 

Syftet med denna studie är att undersöka hur högstadielärare i ämnet idrott och hälsa använder dagens läroplan (Lgr11) och vilka förväntningar det finns på den nya reviderade läroplanen (Lgr22). Detta undersöktes genom fem individuella semistrukturerade djupintervjuer med högstadielärare i idrott och hälsa där samtliga arbetar på olika skolor i Värmlands län. Den data som samlades in transkriberades och analyserades därefter med en kvalitativ forskningsmetod. Det går att finna tydliga samband inom de flesta områden i resultatet, då lärarnas svar, upplevelser och åsikter i många fall överensstämmer med varandra. Resultaten visar att lärarna i stora drag använder sig av läroplanen på liknande sätt i sitt arbete och vad detta kan bero på är att information och kunskap om läroplanen förmedlats på ett liknande sätt ut till lärarna. Gemensamt är också lärarnas åsikter om dagens läroplan och den kommande revideringen, vilket skulle kunna förklaras med att det finns en genomgående problematik med läroplanen och ämnet idrott och hälsa.

Vårt syfte med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare använder sig av barnlitteratur i undervisningen av naturvetenskapliga ämnen. Vi har i denna studie sett närmare på hur förskollärare undervisar om naturvetenskap med projektet Lilla Bokbryggan som utgångspunkt. I studien används en fenomenografisk ansats vars utgångspunkt är att ta reda på människors uppfattningar kring ett fenomen, för att kunna lyfta fram variationer om fenomenet. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med två förskollärare, en rektor, en koordinator och en lärarutbildare. Samtliga informanter har god insyn i Lilla Bokbryggan. 

Studiens resultat visar att informanterna har uppfattningen att barnlitteratur är en bra utgångspunkt för att undervisa om naturvetenskapliga ämnen, när det görs på ett medvetet sätt. Det har framkommit att projektet Lilla Bokbryggan möjliggör för förskollärarna att öka barnens intresse för böcker. Studiens resultat visar även att projektet öppnat upp för viktiga samarbeten som gynnar deltagarna. Utifrån vår studie kan vi rekommendera att arbeta utifrån barnlitteratur, men det är viktigt att arbeta på ett medvetet och målinriktat sätt för att boken ska kunna bli ett verktyg för att nå läroplanens mål.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna upplever deras arbete med planerade fysiska aktiviteter. Undersökningen ses utefter ett normkritiskt perspektiv. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2016) skriver att barn och ungdomar rekommenderas att röra på sig och få upp pulsen ca 60 minuter varje dag, vilket kan göras genom att exempelvis cykla och springa. I studien kommer jag att undersöka ifall pedagogerna följer dessa rekommendationer eller hur mycket fysisk aktivitet barnen faktiskt får på förskolan. Studien kommer att belysa betydelsen av den dagliga fysiska aktiviteten för barn i förskolan samt också studera vilka konsekvenser barn kan få när det går miste om den fysiska aktiviteten.

Denna studie gjordes genom kvalitativa intervjuer, där två förskollärare, en barnskötare och två förskollärarstudenter (båda har en barnskötarutbildning sen tidigare) intervjuades. Resultatet i studien visade att pedagogerna hade en positiv inställning till fysisk aktivitet och de upplever att deras arbete med fysisk aktivitet oftast sker i sammanhang med en samling eller spontant. Det framkom också att pedagogerna upplevde att den planerade fysiska aktiviteten ofta prioriterades bort och några tyckte att barnen rör sig tillräckligt utomhus och i den fria leken.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskolepedagogers erfarenheter av hur information om anmälningsplikten, gällande orosanmälningar, påverkar relationen mellan pedagoger och vårdnadshavare. Metoden i denna studie är semistrukturerade kvalitativa intervjuer där tio verksamma pedagoger intervjuades, både förskollärare och barnskötare. De fick genom intervjuerna delge sina erfarenheter om hur presentationen om anmälningsplikten gällande orosanmälningar har upplevts i förskolan. Denna forskningsansats som har använts i denna studie är fenomenografi. Forskningsansatsen tar sin utgångspunkt i att undersöka en grupp människors uppfattningar kring ett fenomen, för att synliggöra variationer om fenomenet. Resultatet har bearbetats och analyserats utifrån fem olika teman. 

Resultatet av analysen visar att samtliga informanter anser att anmälningspliktens innebörd ska presenteras redan i introduktionssamtalet till vårdnadshavare. Dock framträder det att de upplever stora brister i vad som ska presenteras om anmälningsplikten i förskolan. Det informeras enligt informanterna för lite om anmälningspliktens innebörd, vilket bildar ett glapp i relationen mellan hem och förskola. Slutsatsen är att informanterna önskar få ett färdigt material, som ett informationshäfte, från socialtjänsten om vilka stöd som finns att få för familjer. Det ska även framkomma en kort beskrivning om vad de olika definitionerna inom våld innefattar, vilket uppfattas blir betydelsefullt för att tydliggöra vårdnadshavarnas ansvar i sitt föräldraskap. Materialet ska lämnas ut i samband med introduktionen. 

Syftet med studien var att beskriva hur lärare tolkar informationen i läroplanen angå- ende begreppet livsåskådning, samt hur de planerar och genomför undervisning kring begreppet. Begreppet livsåskådning beskrivs som grundupplevelser om människans världsbild. Människor kan ha olika upplevelser i religiös och icke-religiös mening. Människors syn på tillvaron och världen, kan utgöra en livsåskådning. Begreppet livs- åskådning inkluderar många frågeställningar kring varför vi finns, hur människan är, vad samhället står för, och tron på högre makter. Från forskning från 70-talet visar in- ternationell forskning att det inte finns någon motsvarighet till begreppet, dock används ordet ”worldview”. Lpo94 beskriver hur skolan aktivt ska främja alla människors lika värde. I Lgr11 beskrivs hur människans sätt att se på livet har förändrats och utvecklats ständigt. Religion och livsåskådning är centrala begrepp inom religionskunskap då de är viktiga för den mänskliga kulturen. I dagens samhälle lever vi i mångfald och ökad kunskap ger oss förståelse för varandra. Skolan ska genom religionsundervisning upp- märksamma hur människor inom religiösa traditioner lever och hur människor uttrycker sin tro och sin religion på olika sätt. Lgr11 beskriver hur eleverna ska få möjlighet att utveckla och reflektera över sina egna livsfrågor, identitet och förhållningssätt.

I undervisningen diskuteras vad som kan påverka elevernas förståelse för religion och livsåskådning. Det finns negativa aspekter med att läraren bestämmer vad undervis- ningen handlar om då läraren själv har en åskådning och en tolkning som läraren anser vara viktig. Detta skulle kunna leda till att eleverna själva inte får utrymme att utveckla sin livsåskådning. För att göra en koppling mellan livsåskådning och didaktik beskrivs hur eleverna ska få utrymme att skapa ett eget val gällande olika livsåskådningar. Undervisningen i religion ska ge eleverna kunskap om olika åskådningar. Eleverna får framförallt kunskap kring världsreligionerna och en snabb genomgång gällande livså- skådningar. Alla människor har en livsåskådning och undervisningen ska ge eleverna möjlighet oavsett om de är religiösa eller inte. Icke-religiösa livsåskådningar utgör en del av religionsämnet även olika former av riter och kulturer ingår.

Studien bygger på en kvalitativ design, vilket innebär målsättningen att skaffa en djupare förståelse. Denna undersökning baseras på intervjuer med tre lärare för grundskolan, 4-6, som undervisar i religionskunskap. Informanterna arbetar på en skola i Mellansverige. Intervjuerna genomförs som semistrukturerade, ljudinspelade intervjuer, med öppna följdfrågor. Efter intervjun transkriberades materialet omgående av författaren. Texten lästes ett flertal gånger i sin helhet, för att finna likheter och skillnader i lärarnas beskriv- ning av begreppet livsåskådning. Resultatet delas in i kategorier som sammanbinder in- tervjufrågorna och dess svar. Fyra kategorier framkom: Begreppet livsåskådning, Lärar- nas beskrivning av begreppet livsåskådning i läroplanerna och Lärarnas tolkning av läro- planen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning. Inom kategorin Lärares tolkning av läroplanen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning är indelad i fem underkategorier enligt: Tolkning, Planering, Genomförandet, Lärarnas beskrivning av eleverna och Lärarlaget. Resultatet visade att informanterna inte hade kännedom om begreppet livsåskådning och inte heller hade tid att undervisa om begreppet inom religionsämnet. Studien visade också att lärarna ansåg det svårt att diskutera med elever gällande deras livsåskådning då det uppfattas som känsligt.

Denna studie undersöker fyra grundskole - och grundsärskoleelevers upplevelser av den egna skolmiljön i en inkluderande verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa undersökningsmetoder som deltagande tekniker, observationer och samtal. En analys av materialet har gjorts utifrån rumslig, social och didaktisk aspekt av inkludering. Resultaten av studien visar att eleven kan vara inkluderad utifrån en eller flera aspekter. Eleverna har beskrivit sin skolmiljö och uttryckt de behov de har för att kunna delta i skolans arbete. Det finns en samstämmighet hos eleverna i deras önskemål om en lugn miljö och arbete i mindre grupp. Trots att klassrummet synbarligen hade en lugn miljö, var det ändå ansträngande att vistas där en hel lektion.

För att utveckla skolans arbetsmiljö kan man arbeta med ett mer medvetet förhållningssätt till klassrummets utformning. Klassrummet ska vara en plats för lärande och en social mötesplats. För att göra skolan tillgänglig måste miljön studeras utifrån olika synvinklar och där kan eleverna vara med och påverka. Studien kan bidra till att lyfta fram metoder och synsätt för att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningarkring biologiundervisning i förskolans utomhusmiljö. Studien fokuserar påvilka uppfattningar pedagoger har om biologiundervisning,biologiundervisning i utomhusmiljön samt uppfattningar kring hur det kanbidra till barnens lärande.

Studien utgår ifrån John Dewey’s pragmatiska lärteori och de didaktiskafrågorna vad, var, hur samt varför. Studien genomfördes med hjälp av enenkätundersökning där 44 verksamma pedagoger inom förskolansverksamhet deltog. Pedagogerna arbetar som förskollärare, barnskötare,rektorer och specialpedagoger.

I resultatet framkommer pedagogers uppfattningar om attbiologiundervisning som sker i utomhusmiljön bidrar till att barnen får ta delav flera av läroplanens mål och antas därför främja barnens lärande ochutveckling. Barnen får använda sig av alla sina sinnen, uppleva praktiskt ochinte enbart teoretiskt samt att när de lär om sin natur bidrar det till att de fåren vidare bra inställning samt förhållningssätt mot vårt samhälle ochomvärld, uppfattar pedagogerna.

Resultatet visade även pedagogers uppfattningar och medvetenhet om att varanärvarande och engagerad vid biologiundervisning för att barnen då skakunna inhämta kunskaper om ämnet. Uppfattningarna beskriver att ompedagogerna synliggör innehållet kopplat till biologi så kan barnenuppmärksamma det och på ett roligt och meningsfullt sätt få erövrakunskaper inom ämnet

Syftet med denna studie är att synliggöra hur några förskollärare ser på och arbetar med matematikundervisning i förskolan. Studien utgår från uppfattningar och reflektioner av förskollärare som arbetar i förskolan idag. För att få fram dessa svar användes metoden semistrukturerade intervjuer. Det som synliggörs i studien är hur förskollärarna arbetar för att barnen ska tillägna sig matematiska kunskaper. Datamaterialet från intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk analys. 

Resultatet i studien tolkas utifrån det sociokulturella perspektivet. Perspektivet beskriver olika sätt om hur människor utvecklar kunskaper. Tolkningar har gjorts utifrån några av perspektivets centrala begrepp. Dessa är scaffolding, proximal utvecklingszon och kommunikation.

I resultatet framkommer vikten av att förskollärarna är närvarande och utforskar tillsammans med barnen. De beskriver kommunikation och samtal som en viktig del i undervisningen. En viktig aspekt för dem är att ta vara på den matematik som uppstår i spontana situationer i vardagen. De utnyttjar vardagliga rutiner så som matsituationer, påklädning och blöjbyten för att ta vara på matematiskt lärande. De beskriver också att de har en del planerade matematik situationer bland annat i samlingarna. 

Denna studies syfte är att beskriva hur lärare i grundsärskolan ser på sitt bedömningsuppdrag isamband med att nya elever tas emot i verksamheten. I grundsärskolan undervisas elever som pågrund av en intellektuell funktionsnedsättning (IF) inte bedöms ha förutsättningar att uppnågrundskolans kunskapskrav. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod och genomfördeelva kvalitativa intervjuer med lärare i grundsärskolan. Schiros (2013) undervisningsideologiskaperspektiv användes som teoretiskt perspektiv i analysen. Vi har utgått från fyra olikaforskningsfrågor under arbetets gång. Första frågan var vilka strategier lärarna beskriver att deanvänder för att samla information om elever som kommer nya till grundsärskolan. Här visar ettav resultaten att relationsskapande med eleven får gå före kunskapsbedömning när elever kommernya. På frågan om lärarnas syn på bedömningens plats och funktion i verksamheten får vivarierande svar, men gemensamt beskriver de att ett sökande efter elevens förmågor att kunna visakunskaper liknar ett “detektivjobb” (informant L9). Resultat visar också att lärarna ser olika på hurmeningsfullt det är för eleven att själva vara delaktiga i sin egen kunskapsbedömning. Nästaforskningsfråga handlar om vilka utmaningar som framstår i uppdraget att bedöma kunskaper hoselever som kommer nya till grundsärskolan. Här visar resultatet att samtliga lärare uttrycker attelever med IF är svårbedömda eftersom allt beror på elevens förmåga och dagsform. Vår fjärdeforskningsfråga handlar om vilka undervisningsideologier som blir synliga. Här visar resultatet atten elevcentrerad undervisnings ideologi är framträdande i lärarnas svar. Lärarna upplever till vissdel en konflikt i sitt bedömningsuppdrag, främst i relation till tolkningen av styrdokumentensformuleringar. Studiens resultat visade också att lärarna är i behov av att reflektera överbedömnings uppdraget, här får specialläraren en viktig roll som kvalificerad samtalspartner.

My thesis is about the possibilities and the difficulties to be a school for everyone that can meet

the pupils and give them the individual support that they need. To include children in special

need in regular classes and give them the special education amongst other children with or

without special needs in the frame of the regular teaching. I have done two qualitative interviews

with teachers with an extra exam in how to conduct special education and their experiences about

the school and its possibilities and difficulties to be a more inclusive school. They meant that it is

important to have inclusion as a goal but they also showed the difficulties such as a lack of

competence amongst teachers, politics and different ways to meet children in special needs and

different approaches on how to conduct special education.

Keywords: children in special need, Inclusion, special educational perspectives and special

education

Sense of coherence, SOC, is a way to study health and wellbeing in a salutogen perspective. SOC is a theory that Aaron Antonovsky came up with and it involves three elements; comprehensibility, manageability and meaningfulness. These three elements is a objective way to look at our existence. The aim of this study was to examine how high the pupils sense of coherence was in the grades 1, 3 and 6 in a school in Karlstad. And with the result as starting point have a discussion around the pedagogical consequences and which educational work procedures we can use to work with SOC in school. It turned out that the students sense of coherence had a high mean value and that it got even higher through the grades.

The study will underlie for further development in this subject field and work as a foundation for further studies around the theory SOC.