Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur 2–4-åringar utforskar defysikaliska fenomenen flyta och sjunka samt hur en praktisk aktivitet kan bidratill utveckling och lärande. För att möta studiens syfte valdes observation sommetod där en designad aktivitet med variationsteorin som stöd genomfördes itre barngrupper, aktiviteten delades sen in i fyra faser för oss studenter för attfå en tydligare struktur. Teorin synliggjordes genom att fenomenen blevlärandeobjektet i utforskandet. Barnen fick själva utforska och fundera på vilkaaspekter som avgjorde om något flöt eller sjönk med hjälp av variationer påföremål som liknade varandra. De tre aktiviteterna filmades och analyseradessenare med hjälp av studiens frågeställningar och kategorier som uppkom medhjälp av det som resultatet visade från de fyra faserna.Resultatet visar att det är möjligt att utföra en flyta och sjunka-aktivitet med deyngre barnen i förskolan. Något som knyter an till Jean Piagets stadieteori varatt de yngsta barnen stannar sitt utforskande vid att komma med en hypotesoch ser vad det är som händer. Först när de fyllt fyra år börjar de komma medförklaringar till de hypoteser de gett om hur ett föremål beter sig på ett visstsätt i vatten. Det vanligaste som barnen refererade till var föremålets vikt, dekom fram till att ett föremål sjönk för att det var tungt men de resonerade ävenatt ett föremål flöt för att det var tungt. Detta visar på att de inte har svaren heltmen funderingarna och viljan att förstå finns. 

Denna artikel beskriver hur fakultetsopponenter motiverar avhandlingars kvalitet i populärvetenskapliga sammanfattningar som publicerats i tidskriften Pedagogisk forskning i Sverige under perioden 2000-2015. I artikeln fokuseras granskningskriterier som gäller relevans, förståelse av forskningsfältet, presentation av texten och dess kommunicerbarhet, originalitet och bidrag samt självständighet, vilka alla kompletterar de grundläggande gransknings­kriterierna.  I artikel fokuseras hur dessa granskningskriterier kommer till uttryck och används när fakultetsopponenter beskriver en avhandling som de har granskat. Syftet är att tydliggöra hur dessa granskningskriterier framställs när fakultetsopponenter lyfter fram vad som är betydelsefullt i avhandlingarna. Studien omfattar 59 sammanfattande texter från 60 olika disputationstillfällen. Avsikten är att bidra till en djupare förståelse av dessa gransknings­kriterier och hur de kommer till uttryck, till nytta för doktorander, handledare och fakultets­opponenter. 

Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare på mellanstadiet arbetar med bokrecensioner i undervisningen, vad de anser att bokrecensioners syfte är samt vilka metoder de anser vara gynnsamma i arbetet. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta lärare för att påvisa likheter och skillnader mellan deras olika arbetssätt och tankegångar. Efter genomförda intervjuer analyseras de utifrån en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna har en övervägande positiv inställning till bokrecensioner. Dock förekommer det en tvetydighet bland dem, samtidigt som de menar att bokrecensioner är ett fördelaktigt moment som kan inkludera flera viktiga kunskapsutvecklande delar menar de också att momentet inte ska ta allt för stor plats i undervisningen då det finns andra saker som behöver mer utrymme. Syftet med bokrecensioner tycks inte vara att eleverna ska utveckla sina kunskaper kring bokrecension som genre utan de används mer som ett verktyg till att kontrollera elevernas läsförståelse och andra färdigheter. Resultatet visar också att särskilda metoder i själva verket sällan används i arbetet kring bokrecensioner eftersom syftet mer är av kontrollerande karaktär än utvecklande av elevernas genrekunskaper.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad kunskap om vilka kvalitetsaspekter på olika nivåer som kan påverka barns möjlighet till kreativ utveckling i förskolans ateljé. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysen gjordes efter Wallins (2023) modell förskolans pedagogiska miljöer. I resultatet framkom att det finns kvalitetsaspekter i organisation, miljö, material, pedagogers kunskap samt i pedagogers förhållningssätt som påverkar barns möjlighet till kreativ utveckling i förskolans ateljé. Mitt forskningsbidrag är en utveckling av Wallins (2023) modell.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares konflikthantering i barngrupp under tiden för den fria leken. I avsnittet om tidigare forskning presenteras artiklar som berör förskollärarens agerande vid olika konflikter, deras förhållningssätt och val av metod för att kunna hantera olika typer av konflikter. Studien utgår från Cohens konflikthanteringsteori. Sex förskollärare har intervjuats där en kvalitativ empiri framkom, det empiriska materialet har sedan analyserats tillsammans med tidigare forskning för att kunna sammanställa ett resultat. Intervjuerna skedde på sex olika förskolor på olika avdelningar. De begrepp som är centrala för min studie är konflikthantering, lågaffektivt bemötande, medling och maktutövning. Resultatet av denna studie visar bland annat att förskollärare använder flera olika förhållningssätt i de konflikter som sker i den fria leken på förskolan. Studien visar också att förskollärare försöker använda konflikter för att skapa ett lärtillfälle men att det är flera faktorer som spelar in för att kunna göra det. Studien visar även att stopp-metoden tillsammans med medling är bland de vanligaste som används i förskolorna. De förhållnings-sätt och strategier som beskrivs i studien liknar det som framkommer genom den tidigare forskningen. Jag hoppas att med denna studie kunna bidra med mer kunskap kring förhållningssätt i konflikthantering.

Skolnära kan beskrivas som ett relativt nytt begrepp inom utbildning och forskning med skolanknytning. Det förekommer ofta i sammanhang där det tycks finnas en ambition att knyta skola och forskning närmare varandra. Det kan till exempel handla om olika forskarskolor, skolforskning och skolutvecklingsprojekt. Dock finns ingen enhetlig definition av begreppet utan det används parallellt med och i vissa fall synonymt med begreppen praktiknära och praxisnära. Syftet med denna artikel är att bidra till en problematisering av begreppet skolnära med fokus på såväl innebörder som användningsområden. Utifrån studier av olika typer av texter belyses hur begreppet skolnära används inom skolforskning och i andra utbildningsvetenskapliga sammanhang idag. Begreppet skolnära ser ut att uppkomma i samband med framväxten av forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete men återfinns idag även inom andra forskarutbildningsämnen. Till exempel kan en ”skolnära avhandling” vara skriven inom pedagogik eller något ämnesdidaktiskt ämne. Vad det innebär att forskningen är skolnära tycks ha skiftande innebörd och avgränsning i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om huruvida forskningen bedrivs av eller för lärare. Begreppet används också inom skolvärlden i ett vidare perspektiv.

Särskilt stöd i är en viktig del i förskolans verksamhet då den ska möta alla barn som har olika behov och förutsättningar. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad särskilt stöd i förskolan innebär. Mina frågeställningar handlar om vad pedagogerna anser vara särskilt stöd och vilka som är i behov av det. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger i förskolan.  I litteraturgenomgången ges en teoretisk bakgrund av mitt valda problemområde samt vad forskningen säger om särskilt stöd. Resultatet av min undersökning visar att särskilt stöd i förskolan kan se ut på olika sätt. Arbetet med särskilt stöd innehåller flera delar men de intervjuade pedagogerna poängterar att det viktiga är att man som pedagog tar tag i de svårigheter som uppstår i förskolan. Det är viktigt att man kontinuerligt förändrar verksamheten utefter de som vistas i den.

I detta arbete undersöks vad pedagogerna i förskolan har för kunskap och intresse gällande biologi, samt hur de arbetar med ämnet i verksamheten. För att få svar på dessa frågeställningar i studien har metoden enkäter använts, där sammanlagt 88 pedagoger deltog i undersökningen. De fick frågor om sin egen inställning till biologi och hur de arbetar med ämnet. Resultatet visade att ungefär hälften av respondenterna uppgav att de inte arbetade med alla områden inom biologi den pågående terminen, fokuset var främst på djur och natur. Det var viktigt för respondenterna att utgå från barnens intresse, samtidigt som det fanns ett fokus på vad de själva var intresserade av och hade kunskap kring. 

Denna uppsats är en undersökning som har i syfte att öka kunskapen kring hursamhällskunskapslärare arbetar med specialpedagogik. Där forskningsfrågorna berör vilka extra anpassningar och specialpedagogiska åtgärder lärarna tillämpar i sin undervisning. Om lärarna anser att multimodala verktyg som ett redskap i denna kontext genererar positiva resultat. Utöver själva undervisningen beskriver även lärarna var de hämtat sina kunskaper om specialpedagogik och hur deras relation ser ut med sina lokala specialpedagoger.

Den teori som använts kallas KASAM-teorin och den har varit nödvändig för att förstå varför lärarna ständigt återkom till det relationella. Lärarna menar att elevers psykiska välmående är en faktor precis som autism, ADHD och dyslexi är. Men att det relationella inte endast heller handlar om psykisk ohälsa utan det genomsyrar hela yrket. Det relationella inkorporeras i alla delar där lärare och elever möts, exempelvis för att eleven ska använda sig och anamma specialpedagogiken behövs en relationell aspekt.

Metoden uppsatsen har använt för att generera data är kvalitativ semistrukturerad intervju där sex samhällskunskapslärare har deltagit. I intervjuerna delar lärarna med sig av sina erfarenheter och kunskaper av specialpedagogik och användande av multimodala verktyg. Dessutom undersöks hur och när samarbete och kommunikation med specialpedagogen inträffar, var lärarna hämtar de tekniker och metoder som används för att hjälpa och kompensera eleverna för deras svårigheter eller olikheter. Lärarna presenteras kort i metodkapitlet för att sedan en och en svara på de forskningsfrågor uppsatsen bygger på.

I resultatet och analysen har det framkommit att det data intervjuerna har genererat i visar påen öppenhet och bredd av verktyg och metoder lärarna använder sig av för att se till att eleverna oavsett om de har diagnoser eller inte ska få tillgång till en god och lärorik undervisning. Användandet av specialpedagogiken är dock så vanligt förekommande i informanternas klassrum att det kan vara svårt för dem att urskilja konkreta resultat när ytterligare ett specialpedagogiskt instrument appliceras. Lärarna som deltagit i studien beskriver samstämmigt att den främsta källan till specialpedagogik kommer av andra lärare och då allra vanligast av lärare med samma ämne. Specialpedagogerna betraktas ofta som en resurs som tar hand om enskilda elever där de kan sitta och arbeta med en specialpedagog enskilt eller i enliten grupp. Ett annat vanligt tillfälle då lärarna tar kontakt med specialpedagogen är då ärendet gäller enskilda elever. I frågan om multimodalitet kopplas denne i första hand till det digitala,där lärarna generellt har en positiv och ibland en mycket positiv syn på det multimodala. Elevermed dyslexi anses vara den elevgrupp som har allra störst fördel av det digitala även om samtliga elever uppfattas gynnas av det multimodala. Det digitala beskrivs ha en möjlighet att arbeta med flera semiotiska intryck, något som lärarna tror särskilt ska gynna elever med ADHD, koncentrationssvårigheter och autism.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsättningar för barns lärande beroende på ålderssammansättningen i gruppen. Studien är kvantitativ med webbenkät som metod för insamling av data från pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i Värmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ålderssammansättningar ingår i studien: åldersindelade grupper, småbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för äldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5).

Studien har sin utgångspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebär att förskolans verksamhet studeras utifrån olika samspelade aspekter, faktorer och nivåer. I studien ses förutsättningar för barns lärande i förhållande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer på struktur-, process- och resultatnivåer. Studien fokuserar på samband mellan ålderssammansättning som en faktor för förskolans strukturkvalitet och flera aspekter av processkvalitet, nämligen utformning av pedagogiska miljön, pedagogernas sätt att organisera och genomföra verksamheten och pedagogernas samspel med barnen.

Undersökningen visade att det finns betydelsefulla skillnader mellan grupperna med olika ålderssammansättningar i utformning av den pedagogiska miljön och även i pedagogernas samspel med barnen. Däremot är denna påverkan inte entydig och kan även förklaras med andra orsaker och faktorer, så som gruppens storlek, barnens ålder och pedagogiskt arbetssätt. Gruppens ålderssammansättning i sig är således inte avgörande för verksamhetens kvalitet, utan behöver ses i relation till andra påverkande faktorer. 

Syftet i denna studie är att undersöka hur pedagoger på förskolor kan arbeta kring inskolning av familjer med utländsk bakgrund och vilka strategier samt resurser pedagogerna har att tillgå vid en inskolning av familjer med utländsk bakgrund. Det tas också upp i studien vilka hinder och möjligheter som pedagogerna anser finns vid inskolning av familjer med utländsk bakgrund. Studien har genomförts med en enkätundersökning som har skett vid värmländska förskolor, enkäten skickades ut till rektorer som senare själva skickade ut till de förskolor de hade ansvar för. Genom enkätfrågorna undersöktes pedagogernas erfarenheter av inskolning av familjer med utländsk bakgrund, och hur de planerar och genomför inskolningen. Resultatet i studien påvisar att inskolningen av familjer med utländsk bakgrund inte skiljer sig så mycket från familjer med svensk bakgrund utan det ses som ett givande men utmanande arbete och att språket är det största hindret.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om bilderböckernas betydelse för matematikundervisningen. Studien riktar sitt fokus på hur verksamma pedagoger beskriver sina uppfattningar om bilderböckers betydelse för matematikundervisning och hur bilderböcker kan användas som verktyg för att främja barns matematiska lärande. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som omfattar barns matematiska lärande, bilderbokens betydelse för barns lärande i matematik samt läsningens och kommunikationens betydelse för matematiklärande.

Studien bygger på fenomenografisk ansats som fokuserar på individen och dess relation till fenomen och har syftet att beskriva individens uppfattning utan att värdera den. Studiens metod för datainsamling är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta pedagoger som arbetar på fem olika förskolor i två kommuner. I resultatet presenteras vad pedagogerna har berättat om bilderbokens roll och användning på respektive förskola samt hur de använder bilderböcker för att främja barns matematiska lärande. I urvalet gjordes medvetna val av utbildade barnskötare och legitimerade förskollärare som har kunskap om studiens fenomen.

I studiens resultat framkommer att bilderböcker har en given plats i förskolans verksamhet och kan användas till att främja barns utveckling och lärande. Det framkommer även att pedagogerna i förskolan använder bilderböcker med olika ändamål i både planerade och spontana undervisningssituationer och bilderböcker har kraft att stödja barns matematiska lärande. Det framkommer även att pedagogernas positiva inställning till bilderböcker som verktyg i matematikundervisning och medvetande förhållningssätt möjliggör synliggörande av matematik i bilderböcker och främjar barns matematiska tänkande. 

There are endless discussions around quality, rigor, ethics, and preparation. Graduate students are monitored, assessed, and teased for being poorly prepared or slow to progress. But their conflicts and problems with their mentors and their mentoring methods are ignored. When a Ph.D. student starts with a Ph.D. research study the former is based on research. Finding a well-known supervisor who rarely leaves for research or disappears from meetings seems like a difficult, unusual, or impossible task. Ph.D. students need to be supervised by someone with an international reputation so that the name on the recommendation letter carries weight. But they also must not be professors traveling from place to place, frequently leaving campus, and missing mentoring sessions in order to advance their careers. They have to be recognized, well-known, but also able to guide you without constantly refusing to meet you just because you have to take outside of the university. Many students affirm that they never received any satisfactory, effective, or useful guidance during the study. The student in Ph.D. research-level needs to have the right to choose a supervisor with whom he has a good relationship. That will create bad cooperation and an uncreative scientific product. A good supervisor-student relationship requires the joint efforts of both parties. Many Ph.D. students get into unnecessary trouble because they make some very common mistakes in their relationship with their supervisors. Unfortunately, our experience tells us that many students do not think deeply about this relationship and that most problems are predictable and avoidable. The study aims to interpret the negative action of supervisor practices of Ph.D. students during the supervising phases and will classify the critical factors and types of bad Ph.D. supervision.

This paper presents a framework for analysing perceptual Twin Earth thought experiments. Visual content normally has an analogue character, and it is argued in this paper that this sets certain constraints on the extent to which Twin Earth thought experiments can be successful. The argumentation in the paper is developed by using examples from visual spatial content. It is argued that visual spatial content can only be "twin-earthed" in a very limited way. Whereas the metrics of space can be twin-earthed, visual experience has a structure that means that it can only be the vehicle for representing entities with geometrical structures.

It has frequently been observed in the literature on hybrid wars that there is a grey zone between peace and war, and that hybrid wars are conflicts which are not clear cases of war. In this paper, I attempt to illuminate this grey zone and the concept and nature of war from the philosophical discussions of vagueness and institutional facts. Vague terms are characterized by the fact that there is no non-arbitrary boundary between entities which lie in their extension, and entities which do not lie in their extension. I apply a theory of vagueness to notions such as “war” and “peace” and go on to suggest that the exact boundary for what counts as a war or not is arbitrary. However, the context in which the conflict occurs determines a range of possible locations for this boundary. The most important contextual parameter is in this respect how the parties to the conflict themselves conceptualize the conflict. I suggest that this can in various ways help us understand grey-zone conflicts.

Studiens syfte var att undersöka äldre barns kunskapsutveckling efter högläsning i kombination med undersökande verb samt de estetiska lärprocesserna drama och bild i undervisning om solrosens livscykel. 

Vi har undersökt om högläsning med fokus på undersökande verb, bild och drama i kombination med varandra har en påverkan på äldre förskolebarns lärande av naturvetenskap. Arbetet tar utgångspunkt i John Deweys pragmatiska lärteori. Dewey menar att man lär sig av att erfara omvärlden genom att göra. Studien genomfördes med för- och efterintervjuer med förskolebarn, i fyra-femårsåldern. Mellan intervjuerna har det genomförts en intervention i form av en undervisningssituation med vår egenskrivna bok Solrosens livscykel - solrosens resa från frö till blomma. Två grupper med barn ingick i studien, med fem barn i varje grupp. Den ena gruppen erbjöds undervisning med enbart högläsning, och den andra gruppen erbjöds undervisning med högläsning i kombination med de estetiska lärprocesserna, drama och bild tillsammans med undersökande verb. Datamaterial samlades in, transkriberades och analyserades med en innehållsanalys samt stapeldiagram som följdes av resultat och diskussion. Studien har resulterat i att man kan se att högläsning i sig har en positiv inverkan på barnens inlärning, men att det finns en marginell kunskapsökning hos de barn som har fått undervisning i form av högläsning kombinerat med drama, bild och undersökande verb.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra förskollärares upfattning om Läroplan för förskolans (Skolverket, 2018) mål om internationalisering genom de diskurser som framträder utifrån deras texter. Syftet är vidare att genom deras texter och språkbruk analysera deras uppfattningar om hur de arbetar för att uppnå detta mål.

Studien är en kvalitativ enkätundersökning som utgår från två forskningsfrågor som besvarats av 12 förskollärare från två olika skolområden i en mindre kommun i Mellansverige.

Studien utgår från en diskursanalys där empirin analyseras genom att bearbeta informanternas texter. 

Den teoretiska utgångspunkten i studien är Bronfenbrenner´s (1979) utvecklingsekologiska teori, som även används för att analysera resultatet tillsammans med det interkulturella och monokulturella perspektivet. 

Förskollärarna beskriver en positiv bild av läroplansmålet där man tydligt kan se en vilja att arbeta kring det mångkulturella uppdraget. Flera av informanterna beskriver att de upplever en osäkerhet kring hur de ska uppnå det. Dock ser de arbetet som positivt och viktigt. 

Resultatet ses utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och lyfts av de diskurser som framkommit. Resultatet visar att majoriteten av informanterna lyfter Läroplanen som en utgångspunkt för deras arbete kring internationalisering. Det visar även att de flesta informanterna ser på arbetet kring internationalisering utifrån ett interkulturellt perspektiv. Dock synliggörs ett monokulturellt perspektiv hos vissa av informanterna vilket framgår av en viss positionering. Vissa förskollärare lyfter att det mångkulturella arbetet endast berör barngrupper med etnisk mångfald. 

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med bygg och konstruktion i förskolan samt hur de resonerar utifrån materialets betydelse för bygg och konstruktion. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och som undersökningsmetod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

Studiens resultat visar att både aktiviteter och eventuell planering inom bygg och konstruktion i förskolan i största utsträckning grundar sig på barnens inflytande och intressen. Vidare pedagogernas tankar om förutsättningarna för att planera och arbeta med bygg och konstruktion i förskolan. Resultatet visar också vilket material som finns tillgängligt hos de intervjuade pedagogerna. Exempelvis så hade samtliga pedagoger tillgång till klossar, lego och någon form av återvinningsmaterial. Resultatet sammanfattar också hur pedagogerna resonerar om de olika materialen och deras betydelse för bygg och konstruktion i förskolan.

Syftet i den aktuella studien är att belysa hur förskollärare arbetar med att stimulera flerspråkiga barns modersmål samt utvecklar andraspråksinlärningen.  Den teoretiska utgångspunkten i studien är det interkulturella perspektivet. För att besvara studiens syfte genomfördes en enkätundersökning varav 60 respondenter inkluderas i data analyseringen. Studiens resultat visar att respondenterna som deltog i enkätundersökningen arbetar med flerspråkiga barns modersmål och andraspråksinlärning på flera olika sätt och har positiv syn på modersmålsundervisning och dess påverkan på andraspråksinlärning. Det framkommer enligt studiens deltagare att det finns olika utmaningar i arbetet med barns flerspråkighet som bristande kunskap inom modersmålsundervisning och andraspråksinlärning. Det framkom flera olika resurser som används i arbetet men också vilka resurser som förskollärarna saknar i arbetet med modersmålsundervisning och andraspråk. Slutligen visar studiens resultat att det finns en viss brist på kunskap kring hur pedagogen ska främja barnets modersmål och andraspråk. Det framkommer enligt förskollärarna en saknad av kompetensutveckling och brist på tid för arbetet med barnets flerspråkighet. 

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på fysikundervisning och hur den genomförs tillsammans med barnen. För att ta reda på detta har studien genomförts med hjälp av digitala enkäter där alla pedagoger i en medelstor kommun i Mellansverige fått möjligheten att svara. Resultatet visar att pedagoger i kommunen upplever att de saknar kunskap och kompetens kring att bedriva fysikundervisning i förskolan. Det framkommer att de pedagoger som har kompetens i fysik, upplever det svårt att bedriva undervisningen vidare om ingen mer i arbetslaget har samma kompetens. Det framgår också att många önskar förutsättningar som tips, inspiration och kompetensutveckling för att kunna bedriva bra fysikundervisning tillsammans med barnen. När det gäller fysikundervisning i förskolan ser vi att pedagoger upplever det utmanande att integrera fysikundervisning i förskolans vardag. Vi kan också se att pedagoger känner att det är svårt att tolka målen i förskolans läroplan med kopplingar till fysik och naturvetenskap. Det framkommer att det inte bedrivs lika mycket planerad undervisning som det bedrivs spontan undervisning. Detta för att pedagoger upplever det som en utmaning att bedriva planerad undervisning. De fysikaliska fenomen som pedagogerna arbetar med mest är vatten, magnetism och årstider. Avslutningsvis ser vi att det finns en stor vilja hos pedagoger att utveckla sina kunskaper kring hur de ska bedriva bra fysikundervisning tillsammans med barnen på förskolan, samt att pedagoger vill ha en kontinuerlig kompetensutbildning.

The purpose of my study is to contribute knowledge about how class teachers can work with students who are in mathematics difficulties. The question at issues I have is: Which methods can class teachers in grades 1-3 use to help students with mathematics difficulties? and Which obstacles and opportunities are there in this work? To get answers to my questions, I have read relevant literature and interviewed 3 class teachers in central Sweden. Through my interview I learned that education should include and build on concrete materials and methods. I also got to know that time is the biggest obstacle to helping students with mathematics difficulties.

Keywords: mathematics difficulties, methods, obstacles, opportunities

Tekniken har funnits i många år och människor lever i en mer teknikintensiv värld. Detta har medfört att tekniken behöver tydliggöras i förskolans undervisning. Syftet i studien är att öka kunskapen kring förskolans teknikundervisning. Ett vidare syfte i studien är att öka kunskapen kring användandet av boksamtal kopplat till problemlösning. För att bidra med denna kunskap undersöktes hur barn skapar mening och vad barnen skapar mening om. Problemlösning med fokus på teknik genomförs med undersökande boksamtal som undervisningsmetod, barnen konstruerade redskap som producerar ljud, för att hjälpa karaktärerna i boken att höras. För att få svar på syfte och frågeställningar i denna studie valdes en kvalitativ metod för att synliggöra resultatet. Datainsamlingsmetoden som har valts att användas i studien är deltagande observation för att vara på plats och stötta barnens meningsskapande av det planerade lärandeobjektet. Tematisk analys användes för att analysera data som samlats in och resulterade i åtta teman som svarar på frågeställningarna. Resultatet i studien visar att barnens meningsskapande under boksamtalet bidrar till förståelsen av det problemscenariot, som sedan utgör syftet för skissen av redskapet som ska producera ljud. I aktiviteten när barnen ritade sina skisser skapade barnen mening om redskapets syfte som är kopplat till karaktärernas problem som diskuterats under boksamtalet. Barnen kommunicerade multimodalt genom att skissa och gestalta sina redskap som tydliggjorde redskapets olika delar och inkluderade det didaktiska syftet bakom redskapet som tydliggjorde vem, vad och varför. Upptäckten som gjordes när konstruktionen blev klar vara att barnen skapade mening genom att testa konstruktionen och uttrycka att “nu kan Dim höras”. Barnen återkopplade det färdiga redskapets syfte till berättelsens problemscenario vilket synliggör att konstruerandet blev meningsfullt för barnen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares och rektors tankar kring den betydelse som en lagstiftning av barnkonventionens artikel 12har för förskolans verksamhet samt hur demokratiuppdraget speglas i förskolans pedagogiska praktik. I studien utfördes fyra fenomenografiska intervjuerför att få förskollärares och rektors perspektiv på hur demokratiuppdraget iförskolan ter sig. Resultatet i studien presenteras med hjälp av citat från intervjuer som vidare förklaras och kopplas till teoretiska perspektiv och tidigareforskning i en avslutande diskussion. Slutsatsen i studien utgörs av tre ledordsom är kommunikation, handling samt reflektion, vilka alla tre syftar till pedagogens roll för hur barns inflytande och delaktighet kan möjliggöras i förskolan. Dessa tre begrepp kan verka som riktmärken i förskolans demokratiskaarbete där kommunikation behövs mellan barn och vuxen, handling för att synliggöra, utveckla åsikter och hävda sin rätt samt reflektion för att kontinuerligtupprätthålla det demokratiska klimatet. 

Syftet med denna studie är att undersöka hur högstadielärare i ämnet idrott och hälsa använder dagens läroplan (Lgr11) och vilka förväntningar det finns på den nya reviderade läroplanen (Lgr22). Detta undersöktes genom fem individuella semistrukturerade djupintervjuer med högstadielärare i idrott och hälsa där samtliga arbetar på olika skolor i Värmlands län. Den data som samlades in transkriberades och analyserades därefter med en kvalitativ forskningsmetod. Det går att finna tydliga samband inom de flesta områden i resultatet, då lärarnas svar, upplevelser och åsikter i många fall överensstämmer med varandra. Resultaten visar att lärarna i stora drag använder sig av läroplanen på liknande sätt i sitt arbete och vad detta kan bero på är att information och kunskap om läroplanen förmedlats på ett liknande sätt ut till lärarna. Gemensamt är också lärarnas åsikter om dagens läroplan och den kommande revideringen, vilket skulle kunna förklaras med att det finns en genomgående problematik med läroplanen och ämnet idrott och hälsa.

Vårt syfte med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare använder sig av barnlitteratur i undervisningen av naturvetenskapliga ämnen. Vi har i denna studie sett närmare på hur förskollärare undervisar om naturvetenskap med projektet Lilla Bokbryggan som utgångspunkt. I studien används en fenomenografisk ansats vars utgångspunkt är att ta reda på människors uppfattningar kring ett fenomen, för att kunna lyfta fram variationer om fenomenet. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med två förskollärare, en rektor, en koordinator och en lärarutbildare. Samtliga informanter har god insyn i Lilla Bokbryggan. 

Studiens resultat visar att informanterna har uppfattningen att barnlitteratur är en bra utgångspunkt för att undervisa om naturvetenskapliga ämnen, när det görs på ett medvetet sätt. Det har framkommit att projektet Lilla Bokbryggan möjliggör för förskollärarna att öka barnens intresse för böcker. Studiens resultat visar även att projektet öppnat upp för viktiga samarbeten som gynnar deltagarna. Utifrån vår studie kan vi rekommendera att arbeta utifrån barnlitteratur, men det är viktigt att arbeta på ett medvetet och målinriktat sätt för att boken ska kunna bli ett verktyg för att nå läroplanens mål.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna upplever deras arbete med planerade fysiska aktiviteter. Undersökningen ses utefter ett normkritiskt perspektiv. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2016) skriver att barn och ungdomar rekommenderas att röra på sig och få upp pulsen ca 60 minuter varje dag, vilket kan göras genom att exempelvis cykla och springa. I studien kommer jag att undersöka ifall pedagogerna följer dessa rekommendationer eller hur mycket fysisk aktivitet barnen faktiskt får på förskolan. Studien kommer att belysa betydelsen av den dagliga fysiska aktiviteten för barn i förskolan samt också studera vilka konsekvenser barn kan få när det går miste om den fysiska aktiviteten.

Denna studie gjordes genom kvalitativa intervjuer, där två förskollärare, en barnskötare och två förskollärarstudenter (båda har en barnskötarutbildning sen tidigare) intervjuades. Resultatet i studien visade att pedagogerna hade en positiv inställning till fysisk aktivitet och de upplever att deras arbete med fysisk aktivitet oftast sker i sammanhang med en samling eller spontant. Det framkom också att pedagogerna upplevde att den planerade fysiska aktiviteten ofta prioriterades bort och några tyckte att barnen rör sig tillräckligt utomhus och i den fria leken.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskolepedagogers erfarenheter av hur information om anmälningsplikten, gällande orosanmälningar, påverkar relationen mellan pedagoger och vårdnadshavare. Metoden i denna studie är semistrukturerade kvalitativa intervjuer där tio verksamma pedagoger intervjuades, både förskollärare och barnskötare. De fick genom intervjuerna delge sina erfarenheter om hur presentationen om anmälningsplikten gällande orosanmälningar har upplevts i förskolan. Denna forskningsansats som har använts i denna studie är fenomenografi. Forskningsansatsen tar sin utgångspunkt i att undersöka en grupp människors uppfattningar kring ett fenomen, för att synliggöra variationer om fenomenet. Resultatet har bearbetats och analyserats utifrån fem olika teman. 

Resultatet av analysen visar att samtliga informanter anser att anmälningspliktens innebörd ska presenteras redan i introduktionssamtalet till vårdnadshavare. Dock framträder det att de upplever stora brister i vad som ska presenteras om anmälningsplikten i förskolan. Det informeras enligt informanterna för lite om anmälningspliktens innebörd, vilket bildar ett glapp i relationen mellan hem och förskola. Slutsatsen är att informanterna önskar få ett färdigt material, som ett informationshäfte, från socialtjänsten om vilka stöd som finns att få för familjer. Det ska även framkomma en kort beskrivning om vad de olika definitionerna inom våld innefattar, vilket uppfattas blir betydelsefullt för att tydliggöra vårdnadshavarnas ansvar i sitt föräldraskap. Materialet ska lämnas ut i samband med introduktionen. 

Syftet med studien var att beskriva hur lärare tolkar informationen i läroplanen angå- ende begreppet livsåskådning, samt hur de planerar och genomför undervisning kring begreppet. Begreppet livsåskådning beskrivs som grundupplevelser om människans världsbild. Människor kan ha olika upplevelser i religiös och icke-religiös mening. Människors syn på tillvaron och världen, kan utgöra en livsåskådning. Begreppet livs- åskådning inkluderar många frågeställningar kring varför vi finns, hur människan är, vad samhället står för, och tron på högre makter. Från forskning från 70-talet visar in- ternationell forskning att det inte finns någon motsvarighet till begreppet, dock används ordet ”worldview”. Lpo94 beskriver hur skolan aktivt ska främja alla människors lika värde. I Lgr11 beskrivs hur människans sätt att se på livet har förändrats och utvecklats ständigt. Religion och livsåskådning är centrala begrepp inom religionskunskap då de är viktiga för den mänskliga kulturen. I dagens samhälle lever vi i mångfald och ökad kunskap ger oss förståelse för varandra. Skolan ska genom religionsundervisning upp- märksamma hur människor inom religiösa traditioner lever och hur människor uttrycker sin tro och sin religion på olika sätt. Lgr11 beskriver hur eleverna ska få möjlighet att utveckla och reflektera över sina egna livsfrågor, identitet och förhållningssätt.

I undervisningen diskuteras vad som kan påverka elevernas förståelse för religion och livsåskådning. Det finns negativa aspekter med att läraren bestämmer vad undervis- ningen handlar om då läraren själv har en åskådning och en tolkning som läraren anser vara viktig. Detta skulle kunna leda till att eleverna själva inte får utrymme att utveckla sin livsåskådning. För att göra en koppling mellan livsåskådning och didaktik beskrivs hur eleverna ska få utrymme att skapa ett eget val gällande olika livsåskådningar. Undervisningen i religion ska ge eleverna kunskap om olika åskådningar. Eleverna får framförallt kunskap kring världsreligionerna och en snabb genomgång gällande livså- skådningar. Alla människor har en livsåskådning och undervisningen ska ge eleverna möjlighet oavsett om de är religiösa eller inte. Icke-religiösa livsåskådningar utgör en del av religionsämnet även olika former av riter och kulturer ingår.

Studien bygger på en kvalitativ design, vilket innebär målsättningen att skaffa en djupare förståelse. Denna undersökning baseras på intervjuer med tre lärare för grundskolan, 4-6, som undervisar i religionskunskap. Informanterna arbetar på en skola i Mellansverige. Intervjuerna genomförs som semistrukturerade, ljudinspelade intervjuer, med öppna följdfrågor. Efter intervjun transkriberades materialet omgående av författaren. Texten lästes ett flertal gånger i sin helhet, för att finna likheter och skillnader i lärarnas beskriv- ning av begreppet livsåskådning. Resultatet delas in i kategorier som sammanbinder in- tervjufrågorna och dess svar. Fyra kategorier framkom: Begreppet livsåskådning, Lärar- nas beskrivning av begreppet livsåskådning i läroplanerna och Lärarnas tolkning av läro- planen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning. Inom kategorin Lärares tolkning av läroplanen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning är indelad i fem underkategorier enligt: Tolkning, Planering, Genomförandet, Lärarnas beskrivning av eleverna och Lärarlaget. Resultatet visade att informanterna inte hade kännedom om begreppet livsåskådning och inte heller hade tid att undervisa om begreppet inom religionsämnet. Studien visade också att lärarna ansåg det svårt att diskutera med elever gällande deras livsåskådning då det uppfattas som känsligt.

Denna studie undersöker fyra grundskole - och grundsärskoleelevers upplevelser av den egna skolmiljön i en inkluderande verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa undersökningsmetoder som deltagande tekniker, observationer och samtal. En analys av materialet har gjorts utifrån rumslig, social och didaktisk aspekt av inkludering. Resultaten av studien visar att eleven kan vara inkluderad utifrån en eller flera aspekter. Eleverna har beskrivit sin skolmiljö och uttryckt de behov de har för att kunna delta i skolans arbete. Det finns en samstämmighet hos eleverna i deras önskemål om en lugn miljö och arbete i mindre grupp. Trots att klassrummet synbarligen hade en lugn miljö, var det ändå ansträngande att vistas där en hel lektion.

För att utveckla skolans arbetsmiljö kan man arbeta med ett mer medvetet förhållningssätt till klassrummets utformning. Klassrummet ska vara en plats för lärande och en social mötesplats. För att göra skolan tillgänglig måste miljön studeras utifrån olika synvinklar och där kan eleverna vara med och påverka. Studien kan bidra till att lyfta fram metoder och synsätt för att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever.

Denna studies syfte är att beskriva hur lärare i grundsärskolan ser på sitt bedömningsuppdrag isamband med att nya elever tas emot i verksamheten. I grundsärskolan undervisas elever som pågrund av en intellektuell funktionsnedsättning (IF) inte bedöms ha förutsättningar att uppnågrundskolans kunskapskrav. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod och genomfördeelva kvalitativa intervjuer med lärare i grundsärskolan. Schiros (2013) undervisningsideologiskaperspektiv användes som teoretiskt perspektiv i analysen. Vi har utgått från fyra olikaforskningsfrågor under arbetets gång. Första frågan var vilka strategier lärarna beskriver att deanvänder för att samla information om elever som kommer nya till grundsärskolan. Här visar ettav resultaten att relationsskapande med eleven får gå före kunskapsbedömning när elever kommernya. På frågan om lärarnas syn på bedömningens plats och funktion i verksamheten får vivarierande svar, men gemensamt beskriver de att ett sökande efter elevens förmågor att kunna visakunskaper liknar ett “detektivjobb” (informant L9). Resultat visar också att lärarna ser olika på hurmeningsfullt det är för eleven att själva vara delaktiga i sin egen kunskapsbedömning. Nästaforskningsfråga handlar om vilka utmaningar som framstår i uppdraget att bedöma kunskaper hoselever som kommer nya till grundsärskolan. Här visar resultatet att samtliga lärare uttrycker attelever med IF är svårbedömda eftersom allt beror på elevens förmåga och dagsform. Vår fjärdeforskningsfråga handlar om vilka undervisningsideologier som blir synliga. Här visar resultatet atten elevcentrerad undervisnings ideologi är framträdande i lärarnas svar. Lärarna upplever till vissdel en konflikt i sitt bedömningsuppdrag, främst i relation till tolkningen av styrdokumentensformuleringar. Studiens resultat visade också att lärarna är i behov av att reflektera överbedömnings uppdraget, här får specialläraren en viktig roll som kvalificerad samtalspartner.

My thesis is about the possibilities and the difficulties to be a school for everyone that can meet

the pupils and give them the individual support that they need. To include children in special

need in regular classes and give them the special education amongst other children with or

without special needs in the frame of the regular teaching. I have done two qualitative interviews

with teachers with an extra exam in how to conduct special education and their experiences about

the school and its possibilities and difficulties to be a more inclusive school. They meant that it is

important to have inclusion as a goal but they also showed the difficulties such as a lack of

competence amongst teachers, politics and different ways to meet children in special needs and

different approaches on how to conduct special education.

Keywords: children in special need, Inclusion, special educational perspectives and special

education

Sense of coherence, SOC, is a way to study health and wellbeing in a salutogen perspective. SOC is a theory that Aaron Antonovsky came up with and it involves three elements; comprehensibility, manageability and meaningfulness. These three elements is a objective way to look at our existence. The aim of this study was to examine how high the pupils sense of coherence was in the grades 1, 3 and 6 in a school in Karlstad. And with the result as starting point have a discussion around the pedagogical consequences and which educational work procedures we can use to work with SOC in school. It turned out that the students sense of coherence had a high mean value and that it got even higher through the grades.

The study will underlie for further development in this subject field and work as a foundation for further studies around the theory SOC.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka skolchefens roll i skolans styrkedja, där hen befinner sig i både det politiska verksamhetssystemet och i det professionella. Samtidigt som hen befinner sig i gränssnittet mellan de båda (Svedberg, 2014; Nihlfors, 2003). Hur påverkar det faktumet skolchefens roll? Hur navigeras det mellan dessa båda system, där det dessutom finns olika lagar som på olika sätt styr skolans arbete och som också kan vara motstridiga?

De frågor som ställs är följande:

· Hur förhåller sig skolchefen till sin roll mellan två olika verksamhetssystem: det politiska och det professionella?

· Vilka motsättningar uppstår i, och mellan, det politiska och det professionella verksamhetssystemet?

Studien utgår från ett verksamhetsteoretiskt perspektiv där politiken och professionen utgör varsitt verksamhetssystem. I det politiska verksamhetssystemet är objektet ekonomi, och budget i balans det resultat som ska uppnås. I det professionella systemet är objektet eleven och målet elevens måluppfyllelse.

Den metod som används är enfallsstudien och insamling av empirisk data sker med observationer av nämndmöten och möten i förvaltningsledningen, intervjuer med skolchef och dokumentanalys.

I analysen av resultatet används verksamhetsteori som analysverktyg.

Resultatet visar på målkonflikter som uppstår både i respektive verksamhetssystem och mellan dem. Skolchefen i studien visar en medvetenhet om att hen i sitt uppdrag har att förhålla sig till de konflikter det innebär att befinna sig mellan politik och profession, ekonomi och elevernas resultat.

Studiens resultat bidrar till tidigare forskning genom att identifiera målkonflikter som uppstår, men även genom att visa på ett förslag på hur skolchefen, som är subjektet i de två systemen, kan spela en nyckelroll.

Ämnesintegration är ett sätt att organisera undervisning för att eleven ska se det som förmedlas i ett större perspektiv, i syfte att skapa en helhetssyn på kunskaper, i ett effektivare lärande. Meningen är att elevernas motivation ska öka liksom måluppfyllnaden för undervisningen. Studien har för avsikt att undersöka hur karaktärsämneslärare på Industriprogrammet uppfattar ämnesintegration. Det som undersöks är vilka möjligheter och hinder för ämnesintegration karaktärsämneslärarna uppfattar genom kvalitativa intervjuer med 6st karaktärsämneslärare på Industriprogrammet. Undersökningen kompletteras också med en jämförelse av kärnämneslärares uppfattning om infärgning i en annan studie. Resultaten visar att karaktärsämneslärarna uppfattar fler möjligheter än hinder och har hittat sätt att övervinna hindren för att jobba ämnesintegrerat. Möjligheterna beskrivs som ökande motivation hos eleverna, snabbare inlärning och helhetssyn på kunskaperna. Hindren beskrivs som kunskapssyn, brist på kommunikation och tid. Lösningarna beskrivs som att ta initiativ, skapa gemensam tid och tydliga och enkla mål.

I detta arbete används ett normkritiskt perspektiv för att undersöka mångfalden som presenteras ur ett urval bilderböcker publicerade mellan år 2016-2021. Arbetet kommer fokusera på några av de normer som bilderboken presenterar gällande bland annat genus, funktionsvariationer och kultur. 

Vidare kommer bilderbokens multimodala kommunikationssätt att analyseras utifrån metodansatsen semiotisk modalitet och vidare granskas genom kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Detta för att belysa textens och illustrationens likvärdighet i den multimodala kommunikationen. 

I min process har ett urval på nio böcker tagits fram och kritiskt granskats utifrån normkritiska kriterier och genom både konventionella och ikoniska tecken för att på så sätt skapa en så heltäckande analys som möjligt.

Som avslutning presenteras resultatet av denna undersökning där också normer och/eller teman som återkommer, eller inte uppmärksammas, i flera av böckerna tas upp. Vidare belyses vikten av förskolepedagogens förståelse för bilderboken, normkritik och inkludering. Vikt läggs vid att pedagogen själv skall förstå varför regelbundna reflektioner och analyser av materialet förskolan erbjuder barnen bör göras. 

Denna studie handlar om fem olika förskollärares upplevelser av hur de arbetar med flerspråkighet i undervisningssituationerna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares föreställningar angående flerspråkighet i undervisningen. Metoderna som har används är semistrukture- rade intervjuer och självrapporter. Det insamlande datamaterialet har sedan analyserats ur ett fenomenologiskt perspektiv för att analysera förskollärarnas olika erfarenheter.

I resultatet blir det tydligt att det är det svenska språket som är normen. Det är svårt för förskollärarna att hitta arbetssätt som inkluderar flerspråkighet istället blir det aktuellt att hitta strategier för att översätta de flerspråkiga barnens språk till det svenska språket. Det beskrivs hur olika anpassningar måste göras som att dela in grupper, tala långsamt, tydligt och repetera mycket. Dilemmat som uppstår är att andra barn som är äldre eller har kommit längre i sin språkliga utveckling måste ta ett kliv tillbaka. Detta leder till att något som är en möjlighet för några barn kan bli ett dilemma för ett annat barn.

Konkretisering är en anpassning i undervisningen som beskrivs som en möjlighet när språket inte räcker till. Bilder, tecken, kroppsspråk och annat konkret material används dagligen för att förtydliga den svenska undervisningen för barnen. I resultatet nämns olika möjligheter med att vilja arbeta inkluderande men det uppstår dilemman när språket inte räcker till och förskollärarna har svårt hur de ska bedriva en likvärdig undervisning. 

Den här undersökningen syftar till att ta reda på vilka uppfattningar verksamma pedagoger i förskolan har om utevistelsen, och hur man utnyttjar utemiljön som rum för lärande och utveckling. Fokus ligger främst på Läroplanen för förskolans strävansmål att lära om djur och växter. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger ifrån olika förskolor spridda över tre kommuner. Dessa pedagoger har från sju till tjugosju års erfarenhet av arbete inom barnomsorgen, och både barnskötare och förskollärare har intervjuats. Intervjupersonerna fick svara på frågor om deras utbildning och erfarenhet, utevistelsen på förskolan, förskolans gård, utevistelse i naturmiljö, hur de tänkte kring planering av utevistelsen, samt vilka möjligheter och hinder de upplevde att arbeta med djur och växter under utevistelsen. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Pedagogernas uppfattningar strukturerades i tabeller, och därefter kategoriserades svaren, och presenterades i resultatet. Resultatet visade att utevistelsen är mer oplanerad än planerad, och det är barnens fria lek och utforskande som allt som oftast står i fokus. Men det visade också att pedagogerna anser att deras förhållningssätt är mycket viktigt, för att barnen ska utmanas att utveckla sitt utforskande. Samspelet är nyckeln till detta. Men pedagogerna uttrycker också vikten av att barnen får vistas i olika miljöer – både genomtänkta planerade miljöer så som förskolans gård, samt i naturmiljöer. Det ger barnen möjligheten att undersöka sin omvärld, se samband och uppleva naturvetenskap på ett konkret och nära plan. Hinder som pedagogerna kunde uppleva i arbetet var exempelvis otillräcklig kunskap, organisation eller anpassning efter rutinsituationer. Men samtliga intervjupersoner var överens om att utevistelsen är en stor del av barnens dag på förskolan, och kunde se många fördelar med att leka, lära och utvecklas tillsammas i utomhusmiljö.

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger i förskolan använder berättelsen Berta för att undervisa kemi i förskolan. Studien består av två delstudier, dels en intervjustudie och dels en textanalys. I textanalysen har vi gjort en deduktiv analys av boken Bertas experimentbok, och i intervjustudien har vi gjort sex semistrukturerade intervjuer. 

Till vår textanalys har vi valt att utgå från Bertas experimentbok där syftet var att ta reda på vilka kemiska fenomen och undersökningar som tas upp i berättelsen om Berta som pedagoger sedan kan tillämpa i undervisning. Resultatet visar att fokuset ligger på kemi-fenomenen blandning och separation men också kemiska reaktioner. I textanalysen undersöktes även vilka två typer av undersökningar som lyfts fram i samband med experimenten. I resultatet har demonstration en dominerande roll. 

Resultatet av intervjuerna visade pedagogernas olika sätt att organisera och introducera Berta i verksamheten. Pedagogerna i studien upplevde även att berättelserna om Berta är ett bra verktyg som komplement för att arbeta med kemi i förskolan. Det framgick i resultatet att det fanns möjligheter men också utmaningar när det kommer till materialet och där bland annat vikten av kompetensutveckling och tidigare ämneskunskap lyfts som en viktig aspekt för undervisning. 

Handledning är en stor del av yrkesutbildning på olika nivåer. Den handledning som förekommer i en utbildning beskrivs som ett sätt att stödja och uppmuntra studenterna i deras lärande (Croninger & Lee, 2001), men även handledaren är lärande i handledningssituationen (Andersén, Berglund & Gustavsson, kommande). I artikeln beskriver vi handledningssituationer som berättas i tal eller skrift av handledare, och analyserar de lärar-/handledningsidentiteter som framträder i berättelserna. Vi utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på berättande (Goodson, Biesta, Tedder, & Adair, 2010; Mishler, 1999) där handledarnas narrativa reflektioner kring sina berättelser (Freeman, 2010) har en avgörande roll i rekonstruktionen av handledningssituationen. Handledare i vår studie är lärarutbildare på gymnasiala yrkesprogram som handleder inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU), högskolelärare som arbetar med handledningsmodellen Reflekterande Handledning i Omvårdnad (RHiO) inom sjuksköterskeprogrammet samt yrkeslärare som handleder elever inom de gymnasiala yrkesprogrammen. De som blir handledda är följaktligen universitetsstudenter (yrkeslärar- och sjuksköterskestudenter) och yrkeselever. Omgivningen varierar beroende på yrkesutbildning, men är exempelvis för yrkeslärarna gymnasieskolor och deras gymnasielever. Studien visar att de lärar-/handledaridentiteter som framträder ur lärarnas/handledarnas berättelser om deras handledningsarbete handlar om handledare som mentor och förebild, handledare som reflekterande samtalspartner samt handledare som bedömare och kontrollant. Dessutom visar studien att lärarna/handledarna främst positionerar sig gentemot de studenter de handleder, men också att den som bli handledd kan positionera sig i förhållande till sin egen handledare. 

This study aims to provide insight into the learning processes that take place when vocational student teachers work with multimodal digital logbooks at the campus and between school and placement. The study will highlight vocational student teachers’ experiences of using logbooks between university and practicum as well as between school and pupils’ practicum. It will also highlight how student teachers learn when working with logbooks. The data consist of transcripts from eight interviews with vocational student teachers about their experiences of working with a digital, multimodal course logbook in their placement course and 19 essays about working with digital, and sometimes multimodal, logbooks between secondary school and practicum. A thematic analysis was conducted based on the key concepts in a previously developed model (Kilbrink et.al., 2021) to find out how student teachers experience the use of digital multimodal logbooks and their own learning processes during it. The analyses also show that both kinds of logbooks worked well for the students as a means of both advancing and showing their professional development. There are as many learning examples as there are essays, and the student teachers learn from failure as well as success. When the Identification model is applied to the data, pedagogical aims seem to play a greater role than the choice of digital technology. In addition, how the technology is used becomes a crucial factor for which level of communication is reached. By using the Identification model to analyse vocational student teachers’ experiences of using digital, multimodal logbooks as boundary objects between university and practicum as students and between school and practicum as teachers, as well as their experienced learning processes in relation to the use of the logbooks, the study provides insight into some of the learning processes that take place across learning institutions and practicums.

I yrkesutbildning talas det ofta om klyftor, mellan det lärande som sker på skola/universitetet och det lärande som sker i Arbetsplatsförlagt lärande (APL) eller Verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Användandet av digital teknik kan vara ett sätt att överbrygga sådana klyftor. Tidigare studier visar att digital teknik kan öka insynen i elevers eller studenters praktik (Cattaneo & Aprea, 2018; Enochsson m fl. 2020; Kilbrink m fl. 2021; Motta m fl., 2014; Schwendimann m fl., 2015). I föreliggande projekt fokuserar vi på yrkesutbildningen till lärare och att belysa lärarutbildarnas eget lärande och hur deras läraridentitet utvecklas och transformeras när de arbetar med digital teknik för att koppla samman olika lärandearenor.

Under sin VFU i en kurs på en yrkeslärarutbildning har studenterna fört en multimodal digital loggbok kring några på förhand bestämda uppdrag, som hänger samman med aktuella kursmål. I projektet har upprepade intervjuer genomförts med lärarutbildarna om deras erfarenheter av att införa och låta studenterna arbeta med loggböckerna, i syfte att koppla samman lärandet mellan den universitetsförlagda delen av kursen och VFU.

Av resultaten framkommer att loggboken fungerar som en bro mellan universitetet och VFU. Samtidigt som lärarutbildarna får större insyn i vad studenterna gör och lär sig på sin VFU får de också större insikt i den verksamhet de utbildar sina studenter för. För även om många lärarutbildare själva har en lärarutbildning är det ofta ett tag sedan de själva var verksamma i skolan. Resultaten visar också att då lärarutbildarna reflekterar över studenternas lärande och den nya teknikens roll så sker ett lärande även hos dem. 

This study frequently touches on gender and gender equality work, which was introduced in Swedish schools during the 20th century. The study decided to start from the student's perspective to explore the students gender awareness in relation to physical education. In addition to explore how attentive gender and gender equality work take place in school. The hermeneutic research process has characterized the study, where the main motive was to create a deep understanding of the subject and what it is that turns out. With this theory, the results part cannot show a true picture of what gender awareness looks like in all schools, however, the study offers a clue as to what it might look like. The aim of the study is to explore high school students' views on gender and equality in relation to physical education. The study has identified three issues that have been analyzed to fulfill the aim of the study: What is the opinion of students about gender? Do you think one party benefits more than the other in the subject of physical education? How common is gender and gender equality noticed in the lessons?

     As mentioned above, the study strives to fulfill a deep understanding of the subject, with that purpose, the data collection method has been designated. The study has conducted its research with the qualitative approach and semi-structured interviews have been designated to gather information. Five high school students have been interviewed, 3 boys and 2 girls of age 17-18. The results showed that gender and gender equality teaching in upper secondary school are lacking, where a lack of knowledge about gender is very high among students. It has been shown that the framework factor for this action is a lack of time, even though the students believe that the subject is current and interesting to learn about. Gender awareness among girls and boys differs a lot. The girls are more aware compared to boys. The boys gave a poor reasoning on the subject and considered that gender differences arise due to performance and low interest in sports within the girls. The girls, in turn, turned out to be significantly more gender-conscious than boys because they try to update themselves and learn about the subject on their own. In summary, all students surveyed state that gender and gender equality education in school is important, given that the subject is relevant and to create an interesting discussion, where one learns from each other's position.

Keywords: Gender. Physical Education. Pedagogy.

Fritidshemmet har till uppdrag att skapa en meningsfull fritid för eleven efter skoldagens slut. Fritidshemmet skall dessutom vara ett komplement till skolan så att föräldrarna kan yrkesarbeta eller studera på heltid. Föräldrar lämnar över ansvaret för sina barn till pedagoger under större delen av vardagen, men vet föräldrarna om vad deras barns vardag på fritids består av? Denna studie syftar till att skapa en uppfattning om vad föräldrar har för syn på fritidshemsverksamheten. Anser föräldrar att eleverna lär sig något på fritids? Har föräldrar en förståelse för vad fritids har för uppdrag och vad eleverna lär sig på fritids? För att få en insyn i hur föräldrar tänker kring dess frågor har en enkätundersökning samt en intervju gjorts. För att skapa en bredare samhällssyn återges även fritidshemmet och föräldrasamverkan i ett historiskt perspektiv genom litteraturstudie. Studien visade på samma resultat som många föregående studier gjort, att föräldrar har generellt en god syn på fritids men att de anser att förbättringar kan göras för att skapa en välfungerande fritid för eleverna.