Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 1438
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abenius, Josefine
    et al.
    Karlstads universitet.
    Kortman, Emilia
    Karlstads universitet.
    “Varför sjönk dom?”: Ett utforskande av fenomenen flyta och sjunka med de yngre barnen2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to contribute knowledge about how 2-4-year-oldsexplore the physical phenomena of floating and sinking, and how a practicalactivity can contribute to development and learning. To respond to the study,observation was chosen as the method where a designed activity with thevariation theory as support was conducted in three groups of children, theactivity was then divided into four phases for us students to get a clearerstructure. The theory was made visible by making the phenomena the objectof learning in the exploration. The children themselves got to explore and thinkabout which aspects determined whether something floated or sank usingvariations on similar objects. The three activities were filmed and lateranalyzed using the research questions and categories that emerged using theanswers from the four phases.The result shows that it is possible to perform a float and sink activity with theyounger children in preschool. Something that connects to Jean Piaget´s stagetheory was that the youngest children stopped their exploration when theycame up with a hypothesis and they saw what was happening. Our result showsthat, when they are four years old, they start to come up with explanations forthe hypotheses they have given about how an object behaves in a certain wayin water. The most common thing that the children referred to was the weightof the object. They concluded that an object sank because it was heavy, butthey also reasoned that an object floated because it was heavy. This shows thatthey don’t have the answers fully but the thoughts and the will to understand.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abraham, Getahun Yacob
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013). Högskolan i Borås.
    Börebäck, Maria Kristina
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Komplementära granskningskriteriers betydelse för hur doktorsavhandlingars kvalitet beskrivs: En analys av fakultetsopponenters sammanfattande kommentarer av doktors­avhandlingar 2000-20152021Inngår i: Kapet (elektronisk), E-ISSN 2002-3979, Vol. 17, nr 1, s. 70-98Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna artikel beskriver hur fakultetsopponenter motiverar avhandlingars kvalitet i populärvetenskapliga sammanfattningar som publicerats i tidskriften Pedagogisk forskning i Sverige under perioden 2000-2015. I artikeln fokuseras granskningskriterier som gäller relevans, förståelse av forskningsfältet, presentation av texten och dess kommunicerbarhet, originalitet och bidrag samt självständighet, vilka alla kompletterar de grundläggande gransknings­kriterierna.  I artikel fokuseras hur dessa granskningskriterier kommer till uttryck och används när fakultetsopponenter beskriver en avhandling som de har granskat. Syftet är att tydliggöra hur dessa granskningskriterier framställs när fakultetsopponenter lyfter fram vad som är betydelsefullt i avhandlingarna. Studien omfattar 59 sammanfattande texter från 60 olika disputationstillfällen. Avsikten är att bidra till en djupare förståelse av dessa gransknings­kriterier och hur de kommer till uttryck, till nytta för doktorander, handledare och fakultets­opponenter. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abrahamsson, Hanna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Bokrecension, en tydlig genre?: En studie om hur lärare arbetar med bokrecensioner och vad deras syfte med arbetet är2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare på mellanstadiet arbetar med bokrecensioner i undervisningen, vad de anser att bokrecensioners syfte är samt vilka metoder de anser vara gynnsamma i arbetet. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta lärare för att påvisa likheter och skillnader mellan deras olika arbetssätt och tankegångar. Efter genomförda intervjuer analyseras de utifrån en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna har en övervägande positiv inställning till bokrecensioner. Dock förekommer det en tvetydighet bland dem, samtidigt som de menar att bokrecensioner är ett fördelaktigt moment som kan inkludera flera viktiga kunskapsutvecklande delar menar de också att momentet inte ska ta allt för stor plats i undervisningen då det finns andra saker som behöver mer utrymme. Syftet med bokrecensioner tycks inte vara att eleverna ska utveckla sina kunskaper kring bokrecension som genre utan de används mer som ett verktyg till att kontrollera elevernas läsförståelse och andra färdigheter. Resultatet visar också att särskilda metoder i själva verket sällan används i arbetet kring bokrecensioner eftersom syftet mer är av kontrollerande karaktär än utvecklande av elevernas genrekunskaper.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abrahamsson, Linnéa
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Förskolans ateljé: En intervjustudie om kvalitén i förskolans ateljés lärmiljö2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med en ökad kunskap om vilka kvalitetsaspekter på olika nivåer som kan påverka barns möjlighet till kreativ utveckling i förskolans ateljé. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysen gjordes efter Wallins (2023) modell förskolans pedagogiska miljöer. I resultatet framkom att det finns kvalitetsaspekter i organisation, miljö, material, pedagogers kunskap samt i pedagogers förhållningssätt som påverkar barns möjlighet till kreativ utveckling i förskolans ateljé. Mitt forskningsbidrag är en utveckling av Wallins (2023) modell.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Adolfsson, Monica
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Lärares arbetssätt och material som kan hjälpa elever med dyslexi2016Independent thesis Basic level (university diploma), 60 poäng / 90 hpOppgave
  • 6. Afroz, Barna
    Att skapa en bro mellan hem och förskola: Kommunikation vid inskolning av barn med utländsk bakgrund ur vårdnadshavares perspektiv2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Agneblad, Moa
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Danielsson, Sofia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Uppfattningar om fysisk aktivitet i förskolan: En studie av förskollärares uppfattningar om planering och genomförande av fysisk aktivitet2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers' perceptions of planning and implementation of physical activity in preschool teaching, so that all children have the opportunity to participate to a sufficient extent. In order to collect preschool teachers' perceptions of the phenomenon, we used semi-structured interviews, where five preschool teachers were interviewed. We have started from a phenomenographic approach, which also provides a starting point in the interviews. To produce the results, we used the phenomenography analysis model where concepts, categories and outcome spaces become central. The results showed that the preschool teachers perceive that physical activity is important but also a challenge. They also perceive that the physical activity takes place most spontaneously in preschool due to various limitations. Furthermore, they perceive that the physical activity is carried out both indoors, on the schoolyard and in nearby environments, which also provides the opportunity for different tools.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Ahlstrand, Johanna
    Karlstads universitet.
    Konflikthantering i förskola: Förskollärares olika förhållningssätt vid konflikter i den fria leken2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares konflikthantering i barngrupp under tiden för den fria leken. I avsnittet om tidigare forskning presenteras artiklar som berör förskollärarens agerande vid olika konflikter, deras förhållningssätt och val av metod för att kunna hantera olika typer av konflikter. Studien utgår från Cohens konflikthanteringsteori. Sex förskollärare har intervjuats där en kvalitativ empiri framkom, det empiriska materialet har sedan analyserats tillsammans med tidigare forskning för att kunna sammanställa ett resultat. Intervjuerna skedde på sex olika förskolor på olika avdelningar. De begrepp som är centrala för min studie är konflikthantering, lågaffektivt bemötande, medling och maktutövning. Resultatet av denna studie visar bland annat att förskollärare använder flera olika förhållningssätt i de konflikter som sker i den fria leken på förskolan. Studien visar också att förskollärare försöker använda konflikter för att skapa ett lärtillfälle men att det är flera faktorer som spelar in för att kunna göra det. Studien visar även att stopp-metoden tillsammans med medling är bland de vanligaste som används i förskolorna. De förhållnings-sätt och strategier som beskrivs i studien liknar det som framkommer genom den tidigare forskningen. Jag hoppas att med denna studie kunna bidra med mer kunskap kring förhållningssätt i konflikthantering.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Ahlstrand, Sofie
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Barns flerspråkighet och modersmålsutveckling: En kvalitativ studie om arbetet med att stötta barns flerspråkighet och modersmålsutveckling i förskolan2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver att man stöttar barns flerspråkighet och modersmålsutveckling. I studien användes semistrukturerade intervjuer, där informanterna var sex yrkesverksamma förskollärare. Intervjuerna analyseras med hjälp av innehållsanalys för att hitta meningsbärande mönster. Studiens teoretiska utgångspunkt är Brofenbrenners (1994) ekologiska systemteori. Systemen i teorins utvecklingsekologiska modell användes som ett verktyg i resultatanalysen.

    Förskollärarna lyfter i resultatet en bred kunskap om hur man stöttar barns flerspråkighet och modersmålsutveckling. De berättar olika tillvägagångsätt som samverkan kan ske på med vårdnadshavarna där redskap, kunskapsutbyte och utvecklingsområden presenteras. Förskollärarna beskriver flera områden inom flerspråkighet och modersmålsutveckling som de vill utveckla, men lägger det ansvaret på sig själva och inte på organisationen i förskolan.

    Studiens resultat indikerar att, för att öka sin kunskap och kompetens kan förskollärarna lyfta sina tankar och idéer om utvecklingsområden inom flerspråkighet och modersmålsutveckling med andra pedagoger och ledning, för att kunna öka sin kunskap och kompetens. Förskollärarna vill öka sin kompetens och utvecklas vidare vilket Sheridan m.fl. (2015) belyser som viktigt.

    Slutsatsen som lyfts kopplas samman med Brofenbrenners (1994) ekologiska systemteori. Det framkommer utifrån förskollärarnas beskrivningar i resultatet och teorins system hur viktiga alla aktörer runt om kring barnen är för deras lärarande och utveckling. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Aho, Erika
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013). Högskolan Dalarna.
    Henriksson Persson, Anna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013). Högskolan Dalarna.
    Larsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013). Högskolan Dalarna.
    Skolnära – ett skolnära begrepp?2016Inngår i: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 12, nr 1, s. 116-134Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Skolnära kan beskrivas som ett relativt nytt begrepp inom utbildning och forskning med skolanknytning. Det förekommer ofta i sammanhang där det tycks finnas en ambition att knyta skola och forskning närmare varandra. Det kan till exempel handla om olika forskarskolor, skolforskning och skolutvecklingsprojekt. Dock finns ingen enhetlig definition av begreppet utan det används parallellt med och i vissa fall synonymt med begreppen praktiknära och praxisnära. Syftet med denna artikel är att bidra till en problematisering av begreppet skolnära med fokus på såväl innebörder som användningsområden. Utifrån studier av olika typer av texter belyses hur begreppet skolnära används inom skolforskning och i andra utbildningsvetenskapliga sammanhang idag. Begreppet skolnära ser ut att uppkomma i samband med framväxten av forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete men återfinns idag även inom andra forskarutbildningsämnen. Till exempel kan en ”skolnära avhandling” vara skriven inom pedagogik eller något ämnesdidaktiskt ämne. Vad det innebär att forskningen är skolnära tycks ha skiftande innebörd och avgränsning i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om huruvida forskningen bedrivs av eller för lärare. Begreppet används också inom skolvärlden i ett vidare perspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Alberg, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Utredningsarbete och åtgärdsprogram: En gruppintervjustudie baserad på tre pedagogers tankar och känslor kring processen att utföra utredningsarbete och formulera åtgärdsprogram2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Albinsson, Marie
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Särskilt stöd i förskolan: En studie om verksamma pedagogers syn på särskilt stöd2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Särskilt stöd i är en viktig del i förskolans verksamhet då den ska möta alla barn som har olika behov och förutsättningar. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad särskilt stöd i förskolan innebär. Mina frågeställningar handlar om vad pedagogerna anser vara särskilt stöd och vilka som är i behov av det. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger i förskolan.  I litteraturgenomgången ges en teoretisk bakgrund av mitt valda problemområde samt vad forskningen säger om särskilt stöd. Resultatet av min undersökning visar att särskilt stöd i förskolan kan se ut på olika sätt. Arbetet med särskilt stöd innehåller flera delar men de intervjuade pedagogerna poängterar att det viktiga är att man som pedagog tar tag i de svårigheter som uppstår i förskolan. Det är viktigt att man kontinuerligt förändrar verksamheten utefter de som vistas i den.

  • 13.
    Albinsson, Ronja
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Biologi i förskolan: En undersökning om förskollärarnas inställning till biologi i jämförelse med ämnets användning i förskolan.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks vad pedagogerna i förskolan har för kunskap och intresse gällande biologi, samt hur de arbetar med ämnet i verksamheten. För att få svar på dessa frågeställningar i studien har metoden enkäter använts, där sammanlagt 88 pedagoger deltog i undersökningen. De fick frågor om sin egen inställning till biologi och hur de arbetar med ämnet. Resultatet visade att ungefär hälften av respondenterna uppgav att de inte arbetade med alla områden inom biologi den pågående terminen, fokuset var främst på djur och natur. Det var viktigt för respondenterna att utgå från barnens intresse, samtidigt som det fanns ett fokus på vad de själva var intresserade av och hade kunskap kring. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Aldeland, Leo
    Karlstads universitet.
    Du sköna nya era – det måste inte vara text.: En intervjustudie om hur samhällskunskapslärare integrerar specialpedagogik och multimodala verktyg i undervisningen. 2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en undersökning som har i syfte att öka kunskapen kring hursamhällskunskapslärare arbetar med specialpedagogik. Där forskningsfrågorna berör vilka extra anpassningar och specialpedagogiska åtgärder lärarna tillämpar i sin undervisning. Om lärarna anser att multimodala verktyg som ett redskap i denna kontext genererar positiva resultat. Utöver själva undervisningen beskriver även lärarna var de hämtat sina kunskaper om specialpedagogik och hur deras relation ser ut med sina lokala specialpedagoger.

    Den teori som använts kallas KASAM-teorin och den har varit nödvändig för att förstå varför lärarna ständigt återkom till det relationella. Lärarna menar att elevers psykiska välmående är en faktor precis som autism, ADHD och dyslexi är. Men att det relationella inte endast heller handlar om psykisk ohälsa utan det genomsyrar hela yrket. Det relationella inkorporeras i alla delar där lärare och elever möts, exempelvis för att eleven ska använda sig och anamma specialpedagogiken behövs en relationell aspekt.

    Metoden uppsatsen har använt för att generera data är kvalitativ semistrukturerad intervju där sex samhällskunskapslärare har deltagit. I intervjuerna delar lärarna med sig av sina erfarenheter och kunskaper av specialpedagogik och användande av multimodala verktyg. Dessutom undersöks hur och när samarbete och kommunikation med specialpedagogen inträffar, var lärarna hämtar de tekniker och metoder som används för att hjälpa och kompensera eleverna för deras svårigheter eller olikheter. Lärarna presenteras kort i metodkapitlet för att sedan en och en svara på de forskningsfrågor uppsatsen bygger på.

    I resultatet och analysen har det framkommit att det data intervjuerna har genererat i visar påen öppenhet och bredd av verktyg och metoder lärarna använder sig av för att se till att eleverna oavsett om de har diagnoser eller inte ska få tillgång till en god och lärorik undervisning. Användandet av specialpedagogiken är dock så vanligt förekommande i informanternas klassrum att det kan vara svårt för dem att urskilja konkreta resultat när ytterligare ett specialpedagogiskt instrument appliceras. Lärarna som deltagit i studien beskriver samstämmigt att den främsta källan till specialpedagogik kommer av andra lärare och då allra vanligast av lärare med samma ämne. Specialpedagogerna betraktas ofta som en resurs som tar hand om enskilda elever där de kan sitta och arbeta med en specialpedagog enskilt eller i enliten grupp. Ett annat vanligt tillfälle då lärarna tar kontakt med specialpedagogen är då ärendet gäller enskilda elever. I frågan om multimodalitet kopplas denne i första hand till det digitala,där lärarna generellt har en positiv och ibland en mycket positiv syn på det multimodala. Elevermed dyslexi anses vara den elevgrupp som har allra störst fördel av det digitala även om samtliga elever uppfattas gynnas av det multimodala. Det digitala beskrivs ha en möjlighet att arbeta med flera semiotiska intryck, något som lärarna tror särskilt ska gynna elever med ADHD, koncentrationssvårigheter och autism.

    Fulltekst (pdf)
    Du sköna nya era – det måste inte vara text.: En intervjustudie om hur samhällskunskapslärare integrerarspecialpedagogik och multimodala verktyg i undervisningen. Leo Aldeland
  • 15.
    Alexandra, Guseva
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Att organisera för lärande: En studie av samband mellan gruppens ålderssammansättning och förutsättningar för barns lärande i förskolan2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsättningar för barns lärande beroende på ålderssammansättningen i gruppen. Studien är kvantitativ med webbenkät som metod för insamling av data från pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i Värmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ålderssammansättningar ingår i studien: åldersindelade grupper, småbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för äldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5).

    Studien har sin utgångspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebär att förskolans verksamhet studeras utifrån olika samspelade aspekter, faktorer och nivåer. I studien ses förutsättningar för barns lärande i förhållande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer på struktur-, process- och resultatnivåer. Studien fokuserar på samband mellan ålderssammansättning som en faktor för förskolans strukturkvalitet och flera aspekter av processkvalitet, nämligen utformning av pedagogiska miljön, pedagogernas sätt att organisera och genomföra verksamheten och pedagogernas samspel med barnen.

    Undersökningen visade att det finns betydelsefulla skillnader mellan grupperna med olika ålderssammansättningar i utformning av den pedagogiska miljön och även i pedagogernas samspel med barnen. Däremot är denna påverkan inte entydig och kan även förklaras med andra orsaker och faktorer, så som gruppens storlek, barnens ålder och pedagogiskt arbetssätt. Gruppens ålderssammansättning i sig är således inte avgörande för verksamhetens kvalitet, utan behöver ses i relation till andra påverkande faktorer. 

    Fulltekst (pdf)
    Att organisera för lärande
  • 16.
    Alfredsson, Rebecka
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Inskolning av familjer med utländsk bakgrund i förskolan.2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate how educators at pre-schools work around the introduction of families with foreign backgrounds, and what strategies and resources the educators have at their disposal when introducing families with foreign backgrounds. The study also addresses the barriers and opportunities that the educators consider to be a part of the introduction of families with foreign backgrounds.The study was conducted through a survey at pre-schools in Värmland, the survey was sent to principals who later sent it to the pre-schools which they were responsible for. Through the survey the experiences of the educators regarding the introduction of families with foreign backgrounds where examined, as well as how they plan and implement the introduction.The results of the study show that the introduction of families with foreign backgrounds does not differ that much from families with Swedish backgrounds, rather it is seen as a rewarding, but challenging work and that the language is the biggest obstacle.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Alfsson, Erika
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Undervisning av evolutionsteorin: En studie om vanligt förekommande missförstånd och pedagogiska strategier för att främja elevers begreppsförståelse2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Several studies have shown that many students have misconceptions and everyday concepts about evolution that prevent them from learning the theory of evolution. Previous research has also shown that biology teachers are not always aware of students’ difficulties or design education that challenges students’ conceptual understanding of evolution. 

    The purpose of this study is to develop knowledge about biology teachers’ evolution teaching, by describing which possible misunderstandings teachers identify that their students have and which teaching methods they use to identify and address these misunderstandings. The study also provides several examples of teaching strategies that could be used as a resource for teachers in their evolution teaching. Eight semi-structured interviews with Swedish biology teachers were conducted, where the majority teach at the upper secondary level. 

    The result shows that some biology teachers are aware of common misunderstandings in the theory of evolution, while others are not. A common misconception which most of the teachers raise is that their students express that individual organisms can adapt to the environment based on need. Evolutions is thus wrongly regarded as a need-driven process. Most biology teachers in the study do not use comprehensive methods, such as multiple-choice tests or assignments, to map students’ pre-understanding and potential misconceptions about evolution. An important conclusion from this study is that teachers need to design a student-orientated evolution education that takes a starting point from students’ misunderstandings, support students to develop their conceptual understanding and challenges prevailing misconceptions. A second important conclusion is that students together need to have the opportunity to discuss and compare everyday concepts with scientific explanatory models. 

    Fulltekst (pdf)
    Undervisning av evolutionsteorin
  • 18.
    Alhamud, Elena
    et al.
    Karlstads universitet.
    Barzangy, Namam
    Karlstads universitet.
    Bilderbokens möjligheter i matematikundervisning: Bilderböcker som verktyg för matematikundervisning ur pedagogers perspektiv2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om bilderböckernas betydelse för matematikundervisningen. Studien riktar sitt fokus på hur verksamma pedagoger beskriver sina uppfattningar om bilderböckers betydelse för matematikundervisning och hur bilderböcker kan användas som verktyg för att främja barns matematiska lärande. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som omfattar barns matematiska lärande, bilderbokens betydelse för barns lärande i matematik samt läsningens och kommunikationens betydelse för matematiklärande.

    Studien bygger på fenomenografisk ansats som fokuserar på individen och dess relation till fenomen och har syftet att beskriva individens uppfattning utan att värdera den. Studiens metod för datainsamling är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta pedagoger som arbetar på fem olika förskolor i två kommuner. I resultatet presenteras vad pedagogerna har berättat om bilderbokens roll och användning på respektive förskola samt hur de använder bilderböcker för att främja barns matematiska lärande. I urvalet gjordes medvetna val av utbildade barnskötare och legitimerade förskollärare som har kunskap om studiens fenomen.

    I studiens resultat framkommer att bilderböcker har en given plats i förskolans verksamhet och kan användas till att främja barns utveckling och lärande. Det framkommer även att pedagogerna i förskolan använder bilderböcker med olika ändamål i både planerade och spontana undervisningssituationer och bilderböcker har kraft att stödja barns matematiska lärande. Det framkommer även att pedagogernas positiva inställning till bilderböcker som verktyg i matematikundervisning och medvetande förhållningssätt möjliggör synliggörande av matematik i bilderböcker och främjar barns matematiska tänkande. 

    Fulltekst (pdf)
    Bilderbokens möjligerter i matematikundervisning
  • 19.
    Almgren, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    ”Du kan göra illa dej…”: Hur gestaltas riskfylld lek i bilderböcker?2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie analyseras bilderböcker med fokus på hur riskfylld lek och maktrelationer skildras. Analyserna sker med hjälp av narratologiska begrepp. Viktiga begrepp i analysen av bilderböckerna, utöver riskfylld lek, är makt, motstånd och förhandling. Tidigare forskning visar att riskfylld lek är gynnsam för barnens både fysiska och kognitiva utveckling och deras förmåga att bedöma risker. Analysen är en kvalitativ bilderboksanalys med syfte att belysa hur riskfylld lek och barns självständighet gestaltas i bilderböcker för barn i förskoleålder. Det framkom att den riskfyllda leken gestaltas på olika vis i de olika bilderböckerna, men med ett övergripande tema där leken är lustfylld för barnen. I de analyserade bilderböckerna är i vissa fall de vuxna inte närvarande, när de vuxna finns med i berättelserna så har de övergripande ett negativt synsätt kopplat till de risker barnen möter i leken. Att arbeta pedagogiskt med samtal och aktiviteter kring litteratur som gestaltar riskfylld lek kan medföra att representationerna i bilderböckerna samt i de normer barn och pedagoger möter i förskolan skulle kunna ändras för att bättre överensstämma med utbildningsteori och barns egna erfarenheter. Samtalen, med fokus på ämnen som riskfylld lek, makt och delaktighet kopplat till förskolans verksamhet, kan möjliggöra för barn att genom dessa samtal påverka sin egen situation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Almqvist Liljenberg, Josefine
    Karlstads universitet.
    Har du förändrats Alfons Åberg?: Have you changed Alfie Atkins?2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Almusaed, Amjad
    et al.
    Jönköping University.
    Almssad, Asaad
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    Cortez, Marisol Rico
    Jönköping University, Sweden.
    Critical interpretation of a non-creative supervision practices for Phd students2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There are endless discussions around quality, rigor, ethics, and preparation. Graduate students are monitored, assessed, and teased for being poorly prepared or slow to progress. But their conflicts and problems with their mentors and their mentoring methods are ignored. When a Ph.D. student starts with a Ph.D. research study the former is based on research. Finding a well-known supervisor who rarely leaves for research or disappears from meetings seems like a difficult, unusual, or impossible task. Ph.D. students need to be supervised by someone with an international reputation so that the name on the recommendation letter carries weight. But they also must not be professors traveling from place to place, frequently leaving campus, and missing mentoring sessions in order to advance their careers. They have to be recognized, well-known, but also able to guide you without constantly refusing to meet you just because you have to take outside of the university. Many students affirm that they never received any satisfactory, effective, or useful guidance during the study. The student in Ph.D. research-level needs to have the right to choose a supervisor with whom he has a good relationship. That will create bad cooperation and an uncreative scientific product. A good supervisor-student relationship requires the joint efforts of both parties. Many Ph.D. students get into unnecessary trouble because they make some very common mistakes in their relationship with their supervisors. Unfortunately, our experience tells us that many students do not think deeply about this relationship and that most problems are predictable and avoidable. The study aims to interpret the negative action of supervisor practices of Ph.D. students during the supervising phases and will classify the critical factors and types of bad Ph.D. supervision.

  • 22.
    Almäng, Jan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Twin Earth and perceptual content2021Inngår i: Synthese, ISSN 0039-7857, E-ISSN 1573-0964, Vol. 198, s. 6089-6109Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents a framework for analysing perceptual Twin Earth thought experiments. Visual content normally has an analogue character, and it is argued in this paper that this sets certain constraints on the extent to which Twin Earth thought experiments can be successful. The argumentation in the paper is developed by using examples from visual spatial content. It is argued that visual spatial content can only be "twin-earthed" in a very limited way. Whereas the metrics of space can be twin-earthed, visual experience has a structure that means that it can only be the vehicle for representing entities with geometrical structures.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Almäng, Jan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    War, vagueness and hybrid war2019Inngår i: Defence Studies, ISSN 1470-2436, E-ISSN 1743-9698, Vol. 19, nr 2, s. 189-204Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    It has frequently been observed in the literature on hybrid wars that there is a grey zone between peace and war, and that hybrid wars are conflicts which are not clear cases of war. In this paper, I attempt to illuminate this grey zone and the concept and nature of war from the philosophical discussions of vagueness and institutional facts. Vague terms are characterized by the fact that there is no non-arbitrary boundary between entities which lie in their extension, and entities which do not lie in their extension. I apply a theory of vagueness to notions such as “war” and “peace” and go on to suggest that the exact boundary for what counts as a war or not is arbitrary. However, the context in which the conflict occurs determines a range of possible locations for this boundary. The most important contextual parameter is in this respect how the parties to the conflict themselves conceptualize the conflict. I suggest that this can in various ways help us understand grey-zone conflicts.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Almén, Sofia
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Karlsson, Ronja
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Solrosens livscykel - solrosens resa från frö till blomma: En studie om hur drama, bild och undersökande verb kan bidra till lärande i en högläsningsaktivitet om växternas livscykel hos äldre barn i förskolan2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka äldre barns kunskapsutveckling efter högläsning i kombination med undersökande verb samt de estetiska lärprocesserna drama och bild i undervisning om solrosens livscykel. 

    Vi har undersökt om högläsning med fokus på undersökande verb, bild och drama i kombination med varandra har en påverkan på äldre förskolebarns lärande av naturvetenskap. Arbetet tar utgångspunkt i John Deweys pragmatiska lärteori. Dewey menar att man lär sig av att erfara omvärlden genom att göra. Studien genomfördes med för- och efterintervjuer med förskolebarn, i fyra-femårsåldern. Mellan intervjuerna har det genomförts en intervention i form av en undervisningssituation med vår egenskrivna bok Solrosens livscykel - solrosens resa från frö till blomma. Två grupper med barn ingick i studien, med fem barn i varje grupp. Den ena gruppen erbjöds undervisning med enbart högläsning, och den andra gruppen erbjöds undervisning med högläsning i kombination med de estetiska lärprocesserna, drama och bild tillsammans med undersökande verb. Datamaterial samlades in, transkriberades och analyserades med en innehållsanalys samt stapeldiagram som följdes av resultat och diskussion. Studien har resulterat i att man kan se att högläsning i sig har en positiv inverkan på barnens inlärning, men att det finns en marginell kunskapsökning hos de barn som har fått undervisning i form av högläsning kombinerat med drama, bild och undersökande verb.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Al-Rufeye, Cecilia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Internationalisering i den svenska förskolan: En studie om förskollärares syn på Läroplan för förskolans mål om internationalisering2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och synliggöra förskollärares upfattning om Läroplan för förskolans (Skolverket, 2018) mål om internationalisering genom de diskurser som framträder utifrån deras texter. Syftet är vidare att genom deras texter och språkbruk analysera deras uppfattningar om hur de arbetar för att uppnå detta mål.

    Studien är en kvalitativ enkätundersökning som utgår från två forskningsfrågor som besvarats av 12 förskollärare från två olika skolområden i en mindre kommun i Mellansverige.

    Studien utgår från en diskursanalys där empirin analyseras genom att bearbeta informanternas texter. 

    Den teoretiska utgångspunkten i studien är Bronfenbrenner´s (1979) utvecklingsekologiska teori, som även används för att analysera resultatet tillsammans med det interkulturella och monokulturella perspektivet. 

    Förskollärarna beskriver en positiv bild av läroplansmålet där man tydligt kan se en vilja att arbeta kring det mångkulturella uppdraget. Flera av informanterna beskriver att de upplever en osäkerhet kring hur de ska uppnå det. Dock ser de arbetet som positivt och viktigt. 

    Resultatet ses utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och lyfts av de diskurser som framkommit. Resultatet visar att majoriteten av informanterna lyfter Läroplanen som en utgångspunkt för deras arbete kring internationalisering. Det visar även att de flesta informanterna ser på arbetet kring internationalisering utifrån ett interkulturellt perspektiv. Dock synliggörs ett monokulturellt perspektiv hos vissa av informanterna vilket framgår av en viss positionering. Vissa förskollärare lyfter att det mångkulturella arbetet endast berör barngrupper med etnisk mångfald. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Alvåg, Emma
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Bygg och konstruktion i förskolan: En studie där pedagoger beskriver sitt arbete med bygg och konstruktion2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med bygg och konstruktion i förskolan samt hur de resonerar utifrån materialets betydelse för bygg och konstruktion. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och som undersökningsmetod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

     

    Studiens resultat visar att både aktiviteter och eventuell planering inom bygg och konstruktion i förskolan i största utsträckning grundar sig på barnens inflytande och intressen. Vidare pedagogernas tankar om förutsättningarna för att planera och arbeta med bygg och konstruktion i förskolan. Resultatet visar också vilket material som finns tillgängligt hos de intervjuade pedagogerna. Exempelvis så hade samtliga pedagoger tillgång till klossar, lego och någon form av återvinningsmaterial. Resultatet sammanfattar också hur pedagogerna resonerar om de olika materialen och deras betydelse för bygg och konstruktion i förskolan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Alzahawy, Nesrin
    et al.
    Karlstads universitet.
    Rognhaugen, Aida
    Karlstads universitet.
    Förskollärarens förhållningssätt och hinder i arbetet med flerspråkiga barn: Förskollärarens syn på modersmål och andraspråk2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of the current study is to shed light on how preschool teachers work to stimulate the mother tongue of multilingual children and develop second language learning. The theoretical starting point in the study is the intercultural perspective. To answer the purpose of the study, a survey was conducted of which 60 respondents are included in the data analysis. The results of the study show that the respondents who participated in the survey work with multilingual children's mother tongue and second language learning in several different ways and they have a positive view of mother tongue teaching and its impact on second language learning. According to the study's participants, it appears that there are various challenges in the work with children's multilingualism, such as a lack of knowledge in mother tongue teaching and second language learning. There were several different resources that are used in the work, but also what resources the preschool teachers lack in the work with mother tongue teaching and second languages. Finally, the results of the study show that there is a certain lack of knowledge about how the educator should promote the child's mother tongue and second language. According to the preschool teachers, there is a lack of competence development and a lack of time for working with the child's multilingualism.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Amcoff, Emelie
    et al.
    Karlstads universitet.
    Sejdiu Seferi, Valdete
    Karlstads universitet.
    Pedagogers uppfattningar om fysikundervisning i förskolan: En enkätstudie om hur pedagoger i en medelstor kommun i Mellansverige undervisar i ämnet fysik2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate how educators in preschool view teaching physics and how it is carried out together with the children. To find out about this, the study has been conducted with help of digital questionnaires where all educators in a medium-sized municipality in central Sweden have been given the opportunity to answer.

    The result shows that most of the educators in the municipality feel that they miss knowledge and competence in conducting physics education in preschool.

    It appears that the educators who have competence in physics, find it difficult to conduct the teaching further if they are “on their own” in the team with that competence. It also appears that many educators want conditions such as tips, inspiration and competence development in order to be able to conduct good physics education together with the children. When it comes to physics education in preschool, we see that educators find it challenging to integrate that sort of education into preschool everyday life.

    We can also see that educators feel that it is difficult to interpret the goals of the preschool curriculum with physics and natural sciences. It appears that there is not as much planned teaching as spontaneous teaching, because it is a challenge to conduct planned teaching.

    The physical phenomena that educators work with the most are water, magnetism and different seasons. Finally, we see that there is a great willingness on the part of educators to develop their knowledge in how to conduct good physics education together with the children at the preschool.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Amneteg, Jessica
    et al.
    Karlstads universitet.
    Hultberg, Julia
    Karlstads universitet.
    Ska det kallas fri lek?: En fenomenografisk studie om förskollärares och barns uppfattningar om fri lek i förskolans inomhusmiljö.2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    The purpose of our study is to describe preschool teachers and children’s experience of influence in free play in the preschool indoor environment.

     In our study, we have used semi-structured questions with a flexible interview guide that gives space to develop the answers. The study is a qualitative investigation and is based on a phenomenographic approach.

     The results have shown that the preschool teachers conceptions of free play, is that play is an important part of the preschool’s activities, but also that free play never is completely free of control. The preschool teachers experience that the concept of free play never is used in the preschool activities. Free play should be called something else, since free play is important for children’s development and learning, but not without a preschool teacher present, to avoid possible conflicts or abusive treatment. The result showed that children’s influence from a democratic perspective is important in preschool activities, for example that children are given opportunities to influence the planning of the activities.

     The conclusion of this study is that preschool teachers don’t use the concept of free play in preschool activities. The teachers use the concept play for all kinds of play.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Andersson, Alma
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Vilhelmsson, Matilda
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Inskolning och barns behov av att knyta an.: En kvalitativ studie om förskollärares tankar om den traditionella tvåveckorsmodellen.2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The study intends to give examples of how preschool teachers describe their work with introductory schooling based on the traditional two-week model. The study is based on attachment theory and following central concepts: attachment pattern, secure base, internal working models and attachment hierarchy. In the study, semi-structured interviews were conducted with preschool teachers, where the interviewed talked about their experiences from traditional two-week schooling.

    The result of the study shows that relationships building is an important part of schooling. Here, the preschool teachers emphasize that the relationship with both children and guardians is important. The results indicate that the traditional two-week model for the pedagogues focuses on this, as the pedagogues spend so much time with guardians and their children. This further contributed to fewer conflicts with the guardians and safe children.

    There are factors that affect the course of schooling, where, for example, hysterically sad children are one. Children's previous experiences of preschool and other adults than their ordinary caregivers are a factor that can affect the course of enrolments which affects the relationship building with pedagogues at the preschool. The study shows that preschool teachers therefore take different approaches during schooling, where the preschool teacher either takes a wait-and-see approach or an active approach when approaching the children. The pre- school teachers do this in order to create the secure base for relations that both children and guardians need.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Andersson, Björn
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Lärlingsutbildning som skolform: Hur ställer sig lärare, elever och handledare till det?2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Andersson, Cecilia
    Karlstads universitet. Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Matematiksvårigheter: Klasslärarens arbetsmetoder2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of my study is to contribute knowledge about how class teachers can work with students who are in mathematics difficulties. The question at issues I have is: Which methods can class teachers in grades 1-3 use to help students with mathematics difficulties? and Which obstacles and opportunities are there in this work? To get answers to my questions, I have read relevant literature and interviewed 3 class teachers in central Sweden. Through my interview I learned that education should include and build on concrete materials and methods. I also got to know that time is the biggest obstacle to helping students with mathematics difficulties.

     

    Keywords: mathematics difficulties, methods, obstacles, opportunities

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Fallander, Sofie
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    "Jag har gjort en bra verktyg, nu kan Dim höras: Problemlösning som utgår ifrån boksamtal i teknikundervisning2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tekniken har funnits i många år och människor lever i en mer teknikintensiv värld. Detta har medfört att tekniken behöver tydliggöras i förskolans undervisning. Syftet i studien är att öka kunskapen kring förskolans teknikundervisning. Ett vidare syfte i studien är att öka kunskapen kring användandet av boksamtal kopplat till problemlösning. För att bidra med denna kunskap undersöktes hur barn skapar mening och vad barnen skapar mening om. Problemlösning med fokus på teknik genomförs med undersökande boksamtal som undervisningsmetod, barnen konstruerade redskap som producerar ljud, för att hjälpa karaktärerna i boken att höras. För att få svar på syfte och frågeställningar i denna studie valdes en kvalitativ metod för att synliggöra resultatet. Datainsamlingsmetoden som har valts att användas i studien är deltagande observation för att vara på plats och stötta barnens meningsskapande av det planerade lärandeobjektet. Tematisk analys användes för att analysera data som samlats in och resulterade i åtta teman som svarar på frågeställningarna. Resultatet i studien visar att barnens meningsskapande under boksamtalet bidrar till förståelsen av det problemscenariot, som sedan utgör syftet för skissen av redskapet som ska producera ljud. I aktiviteten när barnen ritade sina skisser skapade barnen mening om redskapets syfte som är kopplat till karaktärernas problem som diskuterats under boksamtalet. Barnen kommunicerade multimodalt genom att skissa och gestalta sina redskap som tydliggjorde redskapets olika delar och inkluderade det didaktiska syftet bakom redskapet som tydliggjorde vem, vad och varför. Upptäckten som gjordes när konstruktionen blev klar vara att barnen skapade mening genom att testa konstruktionen och uttrycka att “nu kan Dim höras”. Barnen återkopplade det färdiga redskapets syfte till berättelsens problemscenario vilket synliggör att konstruerandet blev meningsfullt för barnen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34. Andersson, Emmy
    Demokrati i förskolan - en cirkulär rörelse: En kvalitativ studie om barnkonventionens artikel 12 i förskolan2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to examine how pre-school teachers and principalspractices democracy in pre-schools. In this study, four phenomenographic interviews were made to get access to pre-school teachers and principal perspective on how the democracy mission is expressed in four different pre-schools.Also, another purpose of this study is to examine if an legislation of article 12in the Convention on the rights of the child have had impact on the democracymisson in pre-school. The results in this study is presented by quotes from interviews which are further explained and connected to different theoretical perspectives and previous researchs in discussions. The conclusion of the study iscategorized in to three different words which are communication, action andreflection. These three words aims to be a big part of the educators approachto help childrens to participate and to influence their part in pre-school. Thesethree powerful words can act as benchmarks in the democracy mission in preschool where communication is highly needed between child and adult, actionis important to make the child´s opinion visible and reflection helps to continuosly maintain the democratic climate.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Andersson, Evelina
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    "Mina kollegor är fortfarande kvar i Lpo94": En intervjustudie om läroplanen ur en lärares perspektiv2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur högstadielärare i ämnet idrott och hälsa använder dagens läroplan (Lgr11) och vilka förväntningar det finns på den nya reviderade läroplanen (Lgr22). Detta undersöktes genom fem individuella semistrukturerade djupintervjuer med högstadielärare i idrott och hälsa där samtliga arbetar på olika skolor i Värmlands län. Den data som samlades in transkriberades och analyserades därefter med en kvalitativ forskningsmetod. Det går att finna tydliga samband inom de flesta områden i resultatet, då lärarnas svar, upplevelser och åsikter i många fall överensstämmer med varandra. Resultaten visar att lärarna i stora drag använder sig av läroplanen på liknande sätt i sitt arbete och vad detta kan bero på är att information och kunskap om läroplanen förmedlats på ett liknande sätt ut till lärarna. Gemensamt är också lärarnas åsikter om dagens läroplan och den kommande revideringen, vilket skulle kunna förklaras med att det finns en genomgående problematik med läroplanen och ämnet idrott och hälsa.

  • 36.
    Andersson, Fannie
    et al.
    Karlstads universitet.
    Ekstrand, Ida
    Karlstads universitet.
    Litteratur som undervisningsverktyg i förskolan: Undervisning av naturvetenskap med Lilla Bokbryggan som utgångspunkt2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare använder sig av barnlitteratur i undervisningen av naturvetenskapliga ämnen. Vi har i denna studie sett närmare på hur förskollärare undervisar om naturvetenskap med projektet Lilla Bokbryggan som utgångspunkt. I studien används en fenomenografisk ansats vars utgångspunkt är att ta reda på människors uppfattningar kring ett fenomen, för att kunna lyfta fram variationer om fenomenet. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med två förskollärare, en rektor, en koordinator och en lärarutbildare. Samtliga informanter har god insyn i Lilla Bokbryggan. 

    Studiens resultat visar att informanterna har uppfattningen att barnlitteratur är en bra utgångspunkt för att undervisa om naturvetenskapliga ämnen, när det görs på ett medvetet sätt. Det har framkommit att projektet Lilla Bokbryggan möjliggör för förskollärarna att öka barnens intresse för böcker. Studiens resultat visar även att projektet öppnat upp för viktiga samarbeten som gynnar deltagarna. Utifrån vår studie kan vi rekommendera att arbeta utifrån barnlitteratur, men det är viktigt att arbeta på ett medvetet och målinriktat sätt för att boken ska kunna bli ett verktyg för att nå läroplanens mål.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Andersson, Fanny
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Planerad fysisk aktivitet i förskolan: En studie som undersöker pedagogers upplevelser av deras arbete med planerad fysisk aktivitet i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna upplever deras arbete med planerade fysiska aktiviteter. Undersökningen ses utefter ett normkritiskt perspektiv. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2016) skriver att barn och ungdomar rekommenderas att röra på sig och få upp pulsen ca 60 minuter varje dag, vilket kan göras genom att exempelvis cykla och springa. I studien kommer jag att undersöka ifall pedagogerna följer dessa rekommendationer eller hur mycket fysisk aktivitet barnen faktiskt får på förskolan. Studien kommer att belysa betydelsen av den dagliga fysiska aktiviteten för barn i förskolan samt också studera vilka konsekvenser barn kan få när det går miste om den fysiska aktiviteten.

    Denna studie gjordes genom kvalitativa intervjuer, där två förskollärare, en barnskötare och två förskollärarstudenter (båda har en barnskötarutbildning sen tidigare) intervjuades. Resultatet i studien visade att pedagogerna hade en positiv inställning till fysisk aktivitet och de upplever att deras arbete med fysisk aktivitet oftast sker i sammanhang med en samling eller spontant. Det framkom också att pedagogerna upplevde att den planerade fysiska aktiviteten ofta prioriterades bort och några tyckte att barnen rör sig tillräckligt utomhus och i den fria leken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    andersson, hanna
    et al.
    Karlstads universitet.
    Larandsson, Camilla
    Karlstads universitet.
    Anmälningsplikt i förskolan: Pedagogers erfarenheter av hur information om anmälningsplikten, gällande orosanmälningar, i förskolan kan skapa mer tillitsfulla relationer till vårdnadshavare.2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers experiences of how information about the obligation to report, regarding reports of concern, affects the relationship between teachers and guardians. The method in this study is semi-structured qualitative interviews where ten active teachers were interviewed, both preschool teachers and childcare workers. Through the interviews, they were able to share their experiences of how the presentation of the notification obligation regarding reports of concern has been experienced in preschool. The research approach that has been used in this study is phenomenography. The research approach is based on investigating a group of people's perceptions of a phenomenon, to make visible variations about the phenomenon. The results have been processed and analyzed based on five different themes. 

    The results of the analysis show that all informants believe that the meaning of the obligation to report should be presented already in the introductory conversation to guardians. It appears that the informants experience major shortcomings in what is to be presented about the obligation to report in preschool. According to the informants, too little information is given about the meaning of the obligation to report, which forms a gap in the relationship between home and preschool. The conclusion is that the informants want to receive ready-made material, such as an information booklet, from social services about what support is available for families. There must also be a brief description of what the different definitions of violence include, which is perceived to be important for clarifying the guardians' responsibility in their parenting. The purpose with the material is to give it to the guardians in connection with the introduction.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Andersson, Helena
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Livsåskådning: Ett sätt att se på livet2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva hur lärare tolkar informationen i läroplanen angå- ende begreppet livsåskådning, samt hur de planerar och genomför undervisning kring begreppet. Begreppet livsåskådning beskrivs som grundupplevelser om människans världsbild. Människor kan ha olika upplevelser i religiös och icke-religiös mening. Människors syn på tillvaron och världen, kan utgöra en livsåskådning. Begreppet livs- åskådning inkluderar många frågeställningar kring varför vi finns, hur människan är, vad samhället står för, och tron på högre makter. Från forskning från 70-talet visar in- ternationell forskning att det inte finns någon motsvarighet till begreppet, dock används ordet ”worldview”. Lpo94 beskriver hur skolan aktivt ska främja alla människors lika värde. I Lgr11 beskrivs hur människans sätt att se på livet har förändrats och utvecklats ständigt. Religion och livsåskådning är centrala begrepp inom religionskunskap då de är viktiga för den mänskliga kulturen. I dagens samhälle lever vi i mångfald och ökad kunskap ger oss förståelse för varandra. Skolan ska genom religionsundervisning upp- märksamma hur människor inom religiösa traditioner lever och hur människor uttrycker sin tro och sin religion på olika sätt. Lgr11 beskriver hur eleverna ska få möjlighet att utveckla och reflektera över sina egna livsfrågor, identitet och förhållningssätt.

    I undervisningen diskuteras vad som kan påverka elevernas förståelse för religion och livsåskådning. Det finns negativa aspekter med att läraren bestämmer vad undervis- ningen handlar om då läraren själv har en åskådning och en tolkning som läraren anser vara viktig. Detta skulle kunna leda till att eleverna själva inte får utrymme att utveckla sin livsåskådning. För att göra en koppling mellan livsåskådning och didaktik beskrivs hur eleverna ska få utrymme att skapa ett eget val gällande olika livsåskådningar. Undervisningen i religion ska ge eleverna kunskap om olika åskådningar. Eleverna får framförallt kunskap kring världsreligionerna och en snabb genomgång gällande livså- skådningar. Alla människor har en livsåskådning och undervisningen ska ge eleverna möjlighet oavsett om de är religiösa eller inte. Icke-religiösa livsåskådningar utgör en del av religionsämnet även olika former av riter och kulturer ingår.

    Studien bygger på en kvalitativ design, vilket innebär målsättningen att skaffa en djupare förståelse. Denna undersökning baseras på intervjuer med tre lärare för grundskolan, 4-6, som undervisar i religionskunskap. Informanterna arbetar på en skola i Mellansverige. Intervjuerna genomförs som semistrukturerade, ljudinspelade intervjuer, med öppna följdfrågor. Efter intervjun transkriberades materialet omgående av författaren. Texten lästes ett flertal gånger i sin helhet, för att finna likheter och skillnader i lärarnas beskriv- ning av begreppet livsåskådning. Resultatet delas in i kategorier som sammanbinder in- tervjufrågorna och dess svar. Fyra kategorier framkom: Begreppet livsåskådning, Lärar- nas beskrivning av begreppet livsåskådning i läroplanerna och Lärarnas tolkning av läro- planen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning. Inom kategorin Lärares tolkning av läroplanen, samt planering och genomförande av sin undervisning gällande livsåskådning är indelad i fem underkategorier enligt: Tolkning, Planering, Genomförandet, Lärarnas beskrivning av eleverna och Lärarlaget. Resultatet visade att informanterna inte hade kännedom om begreppet livsåskådning och inte heller hade tid att undervisa om begreppet inom religionsämnet. Studien visade också att lärarna ansåg det svårt att diskutera med elever gällande deras livsåskådning då det uppfattas som känsligt.

    Fulltekst (pdf)
    Livsåskådning
  • 40.
    Andersson, Ingegerd
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Skolmiljöns betydelse för inkludering2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker fyra grundskole - och grundsärskoleelevers upplevelser av den egna skolmiljön i en inkluderande verksamhet. Studien är baserad på kvalitativa undersökningsmetoder som deltagande tekniker, observationer och samtal. En analys av materialet har gjorts utifrån rumslig, social och didaktisk aspekt av inkludering. Resultaten av studien visar att eleven kan vara inkluderad utifrån en eller flera aspekter. Eleverna har beskrivit sin skolmiljö och uttryckt de behov de har för att kunna delta i skolans arbete. Det finns en samstämmighet hos eleverna i deras önskemål om en lugn miljö och arbete i mindre grupp. Trots att klassrummet synbarligen hade en lugn miljö, var det ändå ansträngande att vistas där en hel lektion.

    För att utveckla skolans arbetsmiljö kan man arbeta med ett mer medvetet förhållningssätt till klassrummets utformning. Klassrummet ska vara en plats för lärande och en social mötesplats. För att göra skolan tillgänglig måste miljön studeras utifrån olika synvinklar och där kan eleverna vara med och påverka. Studien kan bidra till att lyfta fram metoder och synsätt för att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41. Andersson, Jennifer
    et al.
    Gustavsson, Ebba
    "Utomhusmiljön är lika viktig som inomhusmiljön": Pedagogers perspektiv på biologiundervisning i förskolans utomhusmiljö2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to contribute to knowledge about educators' perceptions of biology teaching in the preschool's outdoor environment. 

    The study focuses on educators’ perceptions of biology teaching, biology teaching in the outdoor environment and perceptions of how it can contribute to children's learning.

    The study is based on John Dewey’s pragmatic learning theory and the didactic questions of what, where, how and why. 

    The study was conducted through a survey in which 44 active preschool educators participated. The educators work work as preschool teachers, principals and special education teachers. 

    The result shows that educators have perceptions of biology teaching that takes place in the outdoor environment contributes that the children gets to take part in several of the curriculum's goals. Therefore, this is assumed to promote the children’s learning and development. 

    The children gets to use all of their senses, experience practically and not only theoretically, and when they learn about their environment, it contributes to them having a further good attitude and approach against our society and the world around them, according to the educators perceptions.

    The result also showed educators perceptions and awareness of being present and in biology teaching so that the children can acquire knowledge about the subject. The perceptions describes that if educators make the content connected to biology visible so the children can pay attention to it and in a fun and meaningful way get to conquer knowledge in the subject.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Andersson, Julia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    "Matematik är så mycket mer än att räkna": Några förskollärares syn på sitt arbete med matematik i förskolan2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra hur några förskollärare ser på och arbetar med matematikundervisning i förskolan. Studien utgår från uppfattningar och reflektioner av förskollärare som arbetar i förskolan idag. För att få fram dessa svar användes metoden semistrukturerade intervjuer. Det som synliggörs i studien är hur förskollärarna arbetar för att barnen ska tillägna sig matematiska kunskaper. Datamaterialet från intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk analys. 

    Resultatet i studien tolkas utifrån det sociokulturella perspektivet. Perspektivet beskriver olika sätt om hur människor utvecklar kunskaper. Tolkningar har gjorts utifrån några av perspektivets centrala begrepp. Dessa är scaffolding, proximal utvecklingszon och kommunikation.

    I resultatet framkommer vikten av att förskollärarna är närvarande och utforskar tillsammans med barnen. De beskriver kommunikation och samtal som en viktig del i undervisningen. En viktig aspekt för dem är att ta vara på den matematik som uppstår i spontana situationer i vardagen. De utnyttjar vardagliga rutiner så som matsituationer, påklädning och blöjbyten för att ta vara på matematiskt lärande. De beskriver också att de har en del planerade matematik situationer bland annat i samlingarna. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Andersson, Katarina
    et al.
    Karlstads universitet.
    Brogren, Ulrica
    Karlstads universitet.
    Konsten att bedöma kunskaper hos elever i grundsärskolan: En intervjustudie med lärare som tar emot nya elever2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att beskriva hur lärare i grundsärskolan ser på sitt bedömningsuppdrag isamband med att nya elever tas emot i verksamheten. I grundsärskolan undervisas elever som pågrund av en intellektuell funktionsnedsättning (IF) inte bedöms ha förutsättningar att uppnågrundskolans kunskapskrav. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod och genomfördeelva kvalitativa intervjuer med lärare i grundsärskolan. Schiros (2013) undervisningsideologiskaperspektiv användes som teoretiskt perspektiv i analysen. Vi har utgått från fyra olikaforskningsfrågor under arbetets gång. Första frågan var vilka strategier lärarna beskriver att deanvänder för att samla information om elever som kommer nya till grundsärskolan. Här visar ettav resultaten att relationsskapande med eleven får gå före kunskapsbedömning när elever kommernya. På frågan om lärarnas syn på bedömningens plats och funktion i verksamheten får vivarierande svar, men gemensamt beskriver de att ett sökande efter elevens förmågor att kunna visakunskaper liknar ett “detektivjobb” (informant L9). Resultat visar också att lärarna ser olika på hurmeningsfullt det är för eleven att själva vara delaktiga i sin egen kunskapsbedömning. Nästaforskningsfråga handlar om vilka utmaningar som framstår i uppdraget att bedöma kunskaper hoselever som kommer nya till grundsärskolan. Här visar resultatet att samtliga lärare uttrycker attelever med IF är svårbedömda eftersom allt beror på elevens förmåga och dagsform. Vår fjärdeforskningsfråga handlar om vilka undervisningsideologier som blir synliga. Här visar resultatet atten elevcentrerad undervisnings ideologi är framträdande i lärarnas svar. Lärarna upplever till vissdel en konflikt i sitt bedömningsuppdrag, främst i relation till tolkningen av styrdokumentensformuleringar. Studiens resultat visade också att lärarna är i behov av att reflektera överbedömnings uppdraget, här får specialläraren en viktig roll som kvalificerad samtalspartner.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Andersson, Linn
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    En skola för alla: Specialpedagogiska perspektiv i praktiken2008Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    My thesis is about the possibilities and the difficulties to be a school for everyone that can meet

    the pupils and give them the individual support that they need. To include children in special

    need in regular classes and give them the special education amongst other children with or

    without special needs in the frame of the regular teaching. I have done two qualitative interviews

    with teachers with an extra exam in how to conduct special education and their experiences about

    the school and its possibilities and difficulties to be a more inclusive school. They meant that it is

    important to have inclusion as a goal but they also showed the difficulties such as a lack of

    competence amongst teachers, politics and different ways to meet children in special needs and

    different approaches on how to conduct special education.

    Keywords: children in special need, Inclusion, special educational perspectives and special

    education

    Download (pdf)
    SUMMARY01
  • 45.
    Andersson, Lisa
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Mamma, pappa, barn: En studie om flickor och pojkars lek i docvkrån på fritidshemmet2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Andersson, Maria
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Känsla av sammanhang: En studie om KASAM i årskurserna 1, 3 och 62010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Sense of coherence, SOC, is a way to study health and wellbeing in a salutogen perspective. SOC is a theory that Aaron Antonovsky came up with and it involves three elements; comprehensibility, manageability and meaningfulness. These three elements is a objective way to look at our existence. The aim of this study was to examine how high the pupils sense of coherence was in the grades 1, 3 and 6 in a school in Karlstad. And with the result as starting point have a discussion around the pedagogical consequences and which educational work procedures we can use to work with SOC in school. It turned out that the students sense of coherence had a high mean value and that it got even higher through the grades.

     

    The study will underlie for further development in this subject field and work as a foundation for further studies around the theory SOC.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47.
    Andersson, Marika
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Skolchefen i styrkedjan: Mellan politiken och professionen2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka skolchefens roll i skolans styrkedja, där hen befinner sig i både det politiska verksamhetssystemet och i det professionella. Samtidigt som hen befinner sig i gränssnittet mellan de båda (Svedberg, 2014; Nihlfors, 2003). Hur påverkar det faktumet skolchefens roll? Hur navigeras det mellan dessa båda system, där det dessutom finns olika lagar som på olika sätt styr skolans arbete och som också kan vara motstridiga?

    De frågor som ställs är följande:

    · Hur förhåller sig skolchefen till sin roll mellan två olika verksamhetssystem: det politiska och det professionella?

    · Vilka motsättningar uppstår i, och mellan, det politiska och det professionella verksamhetssystemet?

    Studien utgår från ett verksamhetsteoretiskt perspektiv där politiken och professionen utgör varsitt verksamhetssystem. I det politiska verksamhetssystemet är objektet ekonomi, och budget i balans det resultat som ska uppnås. I det professionella systemet är objektet eleven och målet elevens måluppfyllelse.

    Den metod som används är enfallsstudien och insamling av empirisk data sker med observationer av nämndmöten och möten i förvaltningsledningen, intervjuer med skolchef och dokumentanalys.

    I analysen av resultatet används verksamhetsteori som analysverktyg.

    Resultatet visar på målkonflikter som uppstår både i respektive verksamhetssystem och mellan dem. Skolchefen i studien visar en medvetenhet om att hen i sitt uppdrag har att förhålla sig till de konflikter det innebär att befinna sig mellan politik och profession, ekonomi och elevernas resultat.

    Studiens resultat bidrar till tidigare forskning genom att identifiera målkonflikter som uppstår, men även genom att visa på ett förslag på hur skolchefen, som är subjektet i de två systemen, kan spela en nyckelroll.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext student
    Fulltekst (pdf)
    Arkivex
  • 48.
    Andersson, Martin
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Möjligheter och hinder för ämnesintegration: En studie av karaktärsämneslärares uppfattning av ämnesintegration på Industriprogrammet2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ämnesintegration är ett sätt att organisera undervisning för att eleven ska se det som förmedlas i ett större perspektiv, i syfte att skapa en helhetssyn på kunskaper, i ett effektivare lärande. Meningen är att elevernas motivation ska öka liksom måluppfyllnaden för undervisningen. Studien har för avsikt att undersöka hur karaktärsämneslärare på Industriprogrammet uppfattar ämnesintegration. Det som undersöks är vilka möjligheter och hinder för ämnesintegration karaktärsämneslärarna uppfattar genom kvalitativa intervjuer med 6st karaktärsämneslärare på Industriprogrammet. Undersökningen kompletteras också med en jämförelse av kärnämneslärares uppfattning om infärgning i en annan studie. Resultaten visar att karaktärsämneslärarna uppfattar fler möjligheter än hinder och har hittat sätt att övervinna hindren för att jobba ämnesintegrerat. Möjligheterna beskrivs som ökande motivation hos eleverna, snabbare inlärning och helhetssyn på kunskaperna. Hindren beskrivs som kunskapssyn, brist på kommunikation och tid. Lösningarna beskrivs som att ta initiativ, skapa gemensam tid och tydliga och enkla mål.

    Fulltekst (pdf)
    Möjligheter och hinder för ämnesintegration
  • 49.
    Andersson, Moa
    Karlstads universitet.
    Lika, olika och unika: Ett mångfaldsarbete med fokus på barnlitteratur i förskolan2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete används ett normkritiskt perspektiv för att undersöka mångfalden som presenteras ur ett urval bilderböcker publicerade mellan år 2016-2021. Arbetet kommer fokusera på några av de normer som bilderboken presenterar gällande bland annat genus, funktionsvariationer och kultur. 

    Vidare kommer bilderbokens multimodala kommunikationssätt att analyseras utifrån metodansatsen semiotisk modalitet och vidare granskas genom kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Detta för att belysa textens och illustrationens likvärdighet i den multimodala kommunikationen. 

    I min process har ett urval på nio böcker tagits fram och kritiskt granskats utifrån normkritiska kriterier och genom både konventionella och ikoniska tecken för att på så sätt skapa en så heltäckande analys som möjligt.

    Som avslutning presenteras resultatet av denna undersökning där också normer och/eller teman som återkommer, eller inte uppmärksammas, i flera av böckerna tas upp. Vidare belyses vikten av förskolepedagogens förståelse för bilderboken, normkritik och inkludering. Vikt läggs vid att pedagogen själv skall förstå varför regelbundna reflektioner och analyser av materialet förskolan erbjuder barnen bör göras. 

    Fulltekst (pdf)
    Lika, olika och unika
  • 50.
    Andersson, Sofia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Flerspråkighet i förskolan - möjlighet eller dilemma?: En kvalitativ studie om hur förskollärare skapar förutsättningar i undervisningen för flerspråkiga barns lärande i förskolan.2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om fem olika förskollärares upplevelser av hur de arbetar med flerspråkighet i undervisningssituationerna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares föreställningar angående flerspråkighet i undervisningen. Metoderna som har används är semistrukture- rade intervjuer och självrapporter. Det insamlande datamaterialet har sedan analyserats ur ett fenomenologiskt perspektiv för att analysera förskollärarnas olika erfarenheter.

    I resultatet blir det tydligt att det är det svenska språket som är normen. Det är svårt för förskollärarna att hitta arbetssätt som inkluderar flerspråkighet istället blir det aktuellt att hitta strategier för att översätta de flerspråkiga barnens språk till det svenska språket. Det beskrivs hur olika anpassningar måste göras som att dela in grupper, tala långsamt, tydligt och repetera mycket. Dilemmat som uppstår är att andra barn som är äldre eller har kommit längre i sin språkliga utveckling måste ta ett kliv tillbaka. Detta leder till att något som är en möjlighet för några barn kan bli ett dilemma för ett annat barn.

    Konkretisering är en anpassning i undervisningen som beskrivs som en möjlighet när språket inte räcker till. Bilder, tecken, kroppsspråk och annat konkret material används dagligen för att förtydliga den svenska undervisningen för barnen. I resultatet nämns olika möjligheter med att vilja arbeta inkluderande men det uppstår dilemman när språket inte räcker till och förskollärarna har svårt hur de ska bedriva en likvärdig undervisning. 

1234567 1 - 50 of 1438
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf