Compulsory School Curricula of South Africa (RNCS1, 2002) and Sweden (Lpo 294).

Abstract

The aim of this paper is to analyse the compulsory school curricula of South Africa and Sweden. It focuses on contexts for their introduction, main actors in the process, democratic values they contain and their similarities and differences. Norman Fairclough’s Critical Discourse Analysis (CDA) is used for analysis. The curricula and references to other literatures show similarities and differences. Contextual similarities are that both countries were once under oppression and their masses were isolated from the education process and more resources were invested on their elites. At present the curricula of both countries strives for democratic education. A major difference is equal opportunities for the students to attend a school of their choice are higher in Sweden than in South Africa. The Swedish curriculum is more concrete on issues related to students, teachers and other school staff’s rights and responsibilities, and on relations between school, home and society.

Key words: South Africa, Sweden, Curricula, and Democratic values

Democratic values in the comprehensive schools curricula of the Nordic countries.

The major focus of this paper is to find out which aspects of democratic values are emphasised in the comprehensive schools curricula of the five Nordic countries. It is also an intention of the paper to find out similarities and differences in emphasis and if available data allows to further investigate the reasons for differences and similarities.

Major sources for the work were curricula of comprehensive schools from the different Nordic countries. Each countries current curriculum was closely read to understand their contents and to undertake comparative analysis. Text analysis was used as a major tool to look closely at the text and context. For further knowledge journals on curriculum studies and other relevant materials were consulted.

A preliminary review of the general section of comprehensive schools curricula of these countries show:

In the Danish curriculum participation, responsibility and understanding rights and duties are emphasised.

The Finnish curriculum raises issues on human rights, equality, natural diversity, preservation of environment and multiculturalism. Responsibility, a sense of community and respect for the right and freedom of the individual are emphasised. General diversity and gender equality are given significant attention.

In the Icelandic curriculum the major focus is human rights, collective responsibility, participation, influencing, and respect. Concern for people, animal and the environment are included in the curriculum. Critical thinking and reflection, active cooperation & collective responsibility are also emphasised.

The Norwegian curriculum mentions understanding, cooperation, independence, individual freedom and tolerance as important issues.

Swedish curriculum raises issues on respect for human rights, respect for persons and the environment. It considers inviolability of human life, individual freedom and integrity, equality between women and men, solidarity with the weak and vulnerable as crucial points. Sense of justice, generosity of spirit, tolerance and responsibility, well-being and development of the individual, no discrimination and personal responsibility were among the areas the curriculum lifted up.

The curricula in these five countries give room for democratic values. There are some variations on emphasises on specific issues. But all the curricula include issues of rights and responsibilities.

Keywords: curricula, democratic values, Nordic countries

This study takes as its starting point how teachers understand, interpret and teach social development aspects of Life Orientation in South African comprehensive schools. The specific focus is on lessons on leadership qualities and voting for third grade learners in four schools, each dominated by either Black, Coloured, White or mixed groups of learners. Field work with an ethnographic approach and a qualitative strategy was used to gain access to empirical data. Policy and curriculum documents, guidelines and textbooks were used. Classroom observations in four classes and interviews with 14 third grade teachers were conducted. Theoretical concepts of construction, deconstruction and reconstruction are applied. Ulf P Lundgren’s Frame Factor Theory is used to study school organization. Basil Bernstein’s Pedagogical Devices are considered when examining the different levels of pedagogical activities. To be a teacher in South Africa one needs to attend at least two years of teacher education after completing high school. Teachers in the classes studied underwent their teacher education during apartheid years. Due to limited in-service training, they sometimes experience problems of understanding and interpreting the learning area, which they usually tackle by consulting documents, colleagues or school authorities. The learners’ understanding varied based on their family background and type of school they attended. There were enormous differences in material, financial and organisational resources between classes and schools. The resources for teaching leadership qualities and voting were not, however, different between the classes. The lessons were teacher dominated and direct transmission was used as a method. The way teachers facilitated the lesson on leadership qualities and voting varied but all showed some democratic shortcomings. Apart from answering questions, learners were neither invited nor encouraged to participate to further their understanding of the theme. Limited aspects of leadership qualities were discussed, individual leaders’ roles were emphasised and the teachers picked candidates for class leaders in three of the classes. It was also evident that the class environments were not suitable for critical or creative thinking and democratic upbringing. The schools reproduced norms, values, languages and cultures of the different groups. Officially, teachers emphasised the common national South African identity. This emphasis on national identity could disguise the injustice some groups experience in society.

Life Orientation: lessons on leadership qualities and voting in grade three classes

Abstract

The focus of this study was lessons on leadership qualities and voting in grade three classes in four Eastern Cape schools. Frame factor theory and theory of pedagogical devices were used. The study employed text analysis, classroom observation in four 3rd grade classes and interviews with 14 third grade teachers as sources of data. The results of the study indicated there were differences among teachers when it came to understanding and interpreting the theme. The teachers interviewed have general qualifications but lacked training to teach this theme. Between the schools there were differences in manpower, material and financial resources. There were similar teaching procedures although there were differences in teachers’ approaches. Learners’ understanding was influenced by family background. In general, teachers dominated and controlled the whole procedure by proposing candidates and vote counters. Findings from this study could be relevant for teachers and other school personnel for their future commitment to teaching democracy by practising it. Keywords: Classroom, democracy, differences, leadership qualities, learners, life orientation, participation, South Africa, teachers, voting

The focus of this study is to find out about the neoliberal New Public Management entry into the Swedish higher education institutions, its effect and the possible alternative to it. The study is based on articles in academic journals, policy documents and government sponsored reports. The result of the study shows that the Swedish higher education institutions are influenced by New Public Management. This is visible as market characters such as efficiency, competition, quality control, customer satisfaction is highly valued at present in the higher education. There is also emphasis on manpower training for the labour market. Easily measurable knowledge for immediate use of economic growth are prioritized at the expense of critical and analytical knowledge. Higher education’s autonomy is to some extent violated, collegial leadership is replaced by appointee leadership, staff are under pressure to follow instructions instead of exercising their academic freedom. Based on these findings I will argue against these trends and emphasis on the importance of all partners in higher education to review the present condition in order to facilitate the possibility for keeping higher education (universities) as public autonomous institution, to keep academic freedom intact, to assure that higher education should have both professional and democratic contents, and that higher education should continue to undertake basic long term and short term research for immediate use.

NUKRUMA’S AND NYERERE’S EDUCATIONAL VISIONS – WHAT COULD CONTEMPORARY AFRICA LEARNS FROM THEM?

Getahun Yacob Abraham

Senior Lecturer

Institution for Pedagogical Studies

Karlstad University  

This study tries to assess the educational visions of two post independent African leaders, Kwame Nkrumah and Julius Nyerere. The focus is on, what could contemporary Africa learn from their visions on developing the welfare of society through education? To answer this question a literature review of their own works and other writers was conducted. The review shows that they emphasised on the need for education for further development in their own and other countries in the continent. They also focused on relating education with the local reality with due concern on the relevance of knowledge of the global reality. The instrumentality of education to change the life of the masses was given a vital place. For them  education should aim at including all sectors of society and on creating equality among the population instead of contributing to evolving an elite class that selfishly prioritize its own interest than the society at large. They stressed that education should not be too theoretical in the expense of the practical activities. According to them the purpose of education should go beyond individual gains and take into consideration the welfare of the whole society. In line with their visions information technology and welfare development in the continent should be assumed in a way that benefits the broad masses.  

Key words: contemporary Africa, Education, Nkrumah, Nyerere, visions

Course materials in teacher education programmes are one of the means to support student teachers to learn content knowledge and pedagogical theories. The materials are chosen to support their learning in a range of areas, and this article presents the findings of a study that explored how Swedish preschool student teachers perceived their course materials in relation to internationalisation and intercultural practice. Questionnaires were administered to students in a preschool teacher education at a Swedish university through the Survey and Report tool, and 94 students responded. Findings indicate that the responding student teachers valued content and materials for three key reasons: (i) materials that were localised, (ii) practice-oriented, and (iii) prepared them for working specifically in Swedish preschools. Identity as a Swedish preschool teacher (Swedish context and preschool teaching focus) appeared to be of greater influence in determining the responding students’ value of content than the higher education goals of globalisation and internationalisation.

Internationalisation of higher education and teacher education has been a key issue since the 1990s and many universities still attempt to increase student mobility ever since. Much research has been done on the topic of internationalisation and higher education, including teacher education trying to show how a certain programme impacts on students’ learning, especially intercultural learning when it comes to programmes in teacher education. These studies are often directed towards programmes that last several months or a whole year. The focus of this study is rather to explore if and in what way experiences in a two-week field study can contribute to a student teacher’s intercultural learning and professional development. The findings of the research show that even a short field study has an important impact on the individual student teacher’s understanding of themselves and on awareness of teachers’ living and working conditions in a different culture like South Africa.

Uppsatsens syfte är genom att föra Hartman och Osbecks forskningsresultat vidare gentemot uppsatsens resultat, diskutera hur läroböckernas textinnehåll stämmer överens eller skiljer sig åt med utgångspunkt i James Rest’s Four – Component model och tidigare forskningsverk, kommer denna examensuppsats bidra med en ökad förståelse för hur läroböcker kan tänkas ge möjligheter till att elever fördjupa sina moraliska resonemang utifrån ett religions didaktiskt perspektiv. 

Forskningsmetoden som använts i denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys utifrån en analysmodell som grundar sig i Osbecks analysmodells kategorier över de etiska kompetenserna: Tänka över information, Genomföra handling, Ta in information och värdegrundsriktning.

Uppsats resultat är att inte alla de granskande läroböckerna innehåller de exempelbegrepp som anges i lgr11, samt inte innehåller vardagliga moraliska frågeställningar som berör det innehåll som också framkommer i lgr11 för ämnet religion. Resultatet gav inte heller ett överensstämmande resultat med Osbecks forskningsresultat som hävdar att läroplanen bara stämmer överens med FCM steg 3 och 4. Då denna uppsats resultat uppvisar att frågeställningarna kan tänkas utveckla elevers moraliska resonemang utifrån FCM två steg: 2 – moralisk bedömning och steg 3 – moralisk motivation.

Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad förståelse för erfarenheter av att använda alternativa verktyg hos elever med dyslexi. Studien som är en kvalitativ undersökning bygger på intervjuer av tre elever. Utifrån deras berättade erfarenheter har berättelser skapats. De har sedan analyserats med utgångspunkt i den sociokulturella teorin och resultatet har avslutningsvis diskuterats i relation till tidigare forskning.

Resultatet av studien visar att elever, med hjälp av alternativa verktyg, artefakter, kan klara av det som ligger utanför deras förmåga. Verktygen används när eleverna behöver stöd i sitt lärande när det gäller att läsa och skriva. För att kunna använda verktygen på bästa sätt är både eleverna och lärarna i behov av handledning och tid för implementering.

Elevens självbild spelar stor roll för deras villighet att använda alternativa verktyg. Eleverna menar att det skulle kännas bättre att använda verktygen om lärarna informerar alla elever i klassen om dyslexi och hur de alternativa verktygen kan stödja elever med funktionsnedsättning i deras lärande.

Denna studie kan bidra med förståelse för hur viktig lärarens samtal- och handledningsroll är när det gäller elevens användande av alternativa verktyg. 

Portfoliometodik är idag ett känt begrepp, likaså digital elevportfolio. Båda dessa begrepp, och en av de programvaror som främst är utvecklade för att vara en aktiv digital elevportfolio, har en central roll i den här studien. Portfolio Manager 2, som programmet i fråga heter, är utvecklat i Sverige av svenska pedagoger.

Studien har en kvantitativ ansats med enkäter som redskap. En köns- och specialpedagogisk betraktelsegrund fanns i studien, vilket också resulterade i nya pedagogiska rön.

Studien är utförd i 5 klasser på 2 olika svenska skolor i slöjd, där samtliga elever gick i åk 5.

Lärarenkäten var utformad så att den skulle kunna ge en bedömning av ”fenomenet” PM2 som helhet, då PM2 även innehåller verktyg av det mer administrativa slaget.

Studiens resultat bekräftar tidigare studier, dvs. att elevportfolio bidrar positivt till att stärka den pedagogiska lärandeprocessen. Ett nytt rön som framträder i studien, är att flickor i högre grad än pojkar i åk 5, inser portfoliometodikens betydelse för lärandeprocessen. Resultatet visar även att programvaran Portfolio Manager 2 är väl användaranpassat, både som redskap för digital elevportfolio och som ett läraradministrativt redskap.

Ämnet slöjd är inte ett primärt studieobjekt, men omskrivs kort i studien utifrån den ”överskottsinformation” enkäterna gav. Resultatet för slöjdämnet var positivt.

Titel: Portfolio som arbetsredskap i skolan - En studie kring portfolio och dataprogrammet Portfolio Manager 2.

Nivå: C uppsats

Författare: Lärare i Specialpedagogik, Mats Agnarson - Karlstad.

Handledare: Hugo Wikström, Karin Bengtsson – Karlstads Universitet.

Examinator: Anders Arnqvist – Karlstads Universitet

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker kring naturvetenskap i förskolan,

vad de anser att naturvetenskap är och hur de arbetar med specifika läroplansmål som är

kopplade till naturvetenskap.

Naturvetenskap är en del av vår vardag, den behövs för att förstå vardagliga fenomen och hur

världen fungerar, ändå väljs den i svenska förskolor oftast bort till förmån för andra ämnen.

De åtta förskollärare som deltog i studien arbetade i samma kommun i Västsverige med barn i

åldrarna ett till fem år. Metoden som användes var intervju. Intervjuerna spelades in vilket

underlättade efterarbetet.

Resultatet visar att förskollärare anser att naturvetenskap är ett viktigt ämne som bör

introduceras för barnen tidigt i livet. Det visar också att förskollärare anser att naturvetenskap

har en förebyggande betydelse för barnen och den behövs för att kunna förstå vardagliga

processer. Vid arbetet utifrån läroplansmålen som är kopplade till naturvetenskap, visar

resultatet att förskollärare ser naturen som en tillgång för att utveckla barnens kunskaper och

intressen för naturvetenskapliga begrepp. Faktorer som påverkar arbetet med naturvetenskap i

förskolan kunde enligt förskollärarna vara kunskapsbrist, barnens ålder eller barnens attityd.

Slutsatser som kan dras utifrån studien är att förskollärare utgår från barnens intressen i

naturvetenskapligt arbete. De anser också att det är viktigt att benämna med de rätta

begreppen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare på gymnasiesärskolans nationella program beskriver sina erfarenheter av att arbeta med att stödja elevers läsförståelse. För att få svar på syftet och forskningsfrågorna genomfördes en skriftlig intervju via internet där fjorton lärare svarade på intervjufrågor med öppna frågor. Svaren analyseras genom att använda begreppen scaffolding och artefakter som är hämtade från det sociokulturella perspektivet.

Det sammanfattande resultatet visar att lärare arbetar med att undervisa i läsförståelsestrategier för att elever skall ta till sig text med förståelse. Lärarna i studien har en central roll i detta samspel och de fungerar som stöd i elevernas läsförståelseundervisning. Lärarna arbetar även med att stötta elevers läsning genom att göra anpassningar genom att använda anpassade och lättlästa texter samt stöd av talsyntes och bilder. Lärarna använder artefakter såväl som att de stöttar elevernas lärande genom scaffolding i elevernas läsförståelseundervisning.

Denna studie grundades i vårt gemensamma intresse för lärares språkbruk i algebraundervisningen. Studiens syfte är att undersöka lärares användning av begrepp i algebraundervisningen för att få fördjupad kunskap om hur lärare använder det formella matematikspråket respektive det informella vardagsspråket. För att framställa resultat till studiens syfte studerades fem lärare vilka observerades vid två separata lektionstillfällen, som följdes upp med en intervju för att besvara följande forskningsfrågor: (1) Hur använder lärare formella respektive informella begrepp i undervisningen om algebra? (2) Vilken påverkan anser lärare att deras språkbruk har på elevers inlärning och eget språkanvändande? (3) Vilka medvetna språkval gör lärare för att stötta elevers begreppsinlärning och för att koppla samman informellt och formellt språkbruk? 

Första forskningsfrågan, som besvarades med hjälp av studiens observationer samt intervjuer, visade att de deltagande lärarna använder både informella och formella begrepp i algebraundervisningen, på ett varierande och samexisterande sätt. Både matematikspråket och vardagsspråket ansågs nödvändiga att kombinera för att göra matematikundervisningen begriplig för eleverna. 

Den andra och tredje forskningsfrågan, som besvarades med hjälp av studiens intervjuer, visade att majoriteten av de deltagande lärarna ansåg att deras språkbruk har stor påverkan på eleverna. En av de deltagande lärarna nämnde att många elever pratar som lärare gör och därför blir lärares språk avgörande för elevers språkutveckling. För att stötta elever bekräftade och upprepade majoriteten av de deltagande lärarna de informella begrepp som uppkom och kopplade till de formella begreppen. 

Syftet med mitt examensarbete är att få kunskap om vilka olika arbetssätt pedagogerna anser att de använder för att inkludera barnen i verksamheten. Syftet är också att undersöka om pedagogerna upplever några konsekvenser med att ge barn infly-tande i förskolan och i så fall, vilka konsekvenser.

Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som metod för att besvara mina frågeställningar. Resultatet av mina intervjuer visar bland annat att pedagogerna upplever att barnens inflytande blir begränsat i olika rutinsituationer. Jag kom också fram till att pedagogerna påvisar att de eftersträvar ett medvetet demokratiskt förhållningssätt och att de anser att det hjälper barn att få en tidig förståelse för vad begreppet demokrati betyder.

Skolnära kan beskrivas som ett relativt nytt begrepp inom utbildning och forskning med skolanknytning. Det förekommer ofta i sammanhang där det tycks finnas en ambition att knyta skola och forskning närmare varandra. Det kan till exempel handla om olika forskarskolor, skolforskning och skolutvecklingsprojekt. Dock finns ingen enhetlig definition av begreppet utan det används parallellt med och i vissa fall synonymt med begreppen praktiknära och praxisnära. Syftet med denna artikel är att bidra till en problematisering av begreppet skolnära med fokus på såväl innebörder som användningsområden. Utifrån studier av olika typer av texter belyses hur begreppet skolnära används inom skolforskning och i andra utbildningsvetenskapliga sammanhang idag. Begreppet skolnära ser ut att uppkomma i samband med framväxten av forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete men återfinns idag även inom andra forskarutbildningsämnen. Till exempel kan en ”skolnära avhandling” vara skriven inom pedagogik eller något ämnesdidaktiskt ämne. Vad det innebär att forskningen är skolnära tycks ha skiftande innebörd och avgränsning i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om huruvida forskningen bedrivs av eller för lärare. Begreppet används också inom skolvärlden i ett vidare perspektiv.

Denna uppsats är en undersökning som har i syfte att öka kunskapen kring hursamhällskunskapslärare arbetar med specialpedagogik. Där forskningsfrågorna berör vilka extra anpassningar och specialpedagogiska åtgärder lärarna tillämpar i sin undervisning. Om lärarna anser att multimodala verktyg som ett redskap i denna kontext genererar positiva resultat. Utöver själva undervisningen beskriver även lärarna var de hämtat sina kunskaper om specialpedagogik och hur deras relation ser ut med sina lokala specialpedagoger.

Den teori som använts kallas KASAM-teorin och den har varit nödvändig för att förstå varför lärarna ständigt återkom till det relationella. Lärarna menar att elevers psykiska välmående är en faktor precis som autism, ADHD och dyslexi är. Men att det relationella inte endast heller handlar om psykisk ohälsa utan det genomsyrar hela yrket. Det relationella inkorporeras i alla delar där lärare och elever möts, exempelvis för att eleven ska använda sig och anamma specialpedagogiken behövs en relationell aspekt.

Metoden uppsatsen har använt för att generera data är kvalitativ semistrukturerad intervju där sex samhällskunskapslärare har deltagit. I intervjuerna delar lärarna med sig av sina erfarenheter och kunskaper av specialpedagogik och användande av multimodala verktyg. Dessutom undersöks hur och när samarbete och kommunikation med specialpedagogen inträffar, var lärarna hämtar de tekniker och metoder som används för att hjälpa och kompensera eleverna för deras svårigheter eller olikheter. Lärarna presenteras kort i metodkapitlet för att sedan en och en svara på de forskningsfrågor uppsatsen bygger på.

I resultatet och analysen har det framkommit att det data intervjuerna har genererat i visar påen öppenhet och bredd av verktyg och metoder lärarna använder sig av för att se till att eleverna oavsett om de har diagnoser eller inte ska få tillgång till en god och lärorik undervisning. Användandet av specialpedagogiken är dock så vanligt förekommande i informanternas klassrum att det kan vara svårt för dem att urskilja konkreta resultat när ytterligare ett specialpedagogiskt instrument appliceras. Lärarna som deltagit i studien beskriver samstämmigt att den främsta källan till specialpedagogik kommer av andra lärare och då allra vanligast av lärare med samma ämne. Specialpedagogerna betraktas ofta som en resurs som tar hand om enskilda elever där de kan sitta och arbeta med en specialpedagog enskilt eller i enliten grupp. Ett annat vanligt tillfälle då lärarna tar kontakt med specialpedagogen är då ärendet gäller enskilda elever. I frågan om multimodalitet kopplas denne i första hand till det digitala,där lärarna generellt har en positiv och ibland en mycket positiv syn på det multimodala. Elevermed dyslexi anses vara den elevgrupp som har allra störst fördel av det digitala även om samtliga elever uppfattas gynnas av det multimodala. Det digitala beskrivs ha en möjlighet att arbeta med flera semiotiska intryck, något som lärarna tror särskilt ska gynna elever med ADHD, koncentrationssvårigheter och autism.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilken syn frilansande och undervisande improvisationsmusiker har kring skapandet av ett personligt uttryck och hur de anser att ämnesområdet kan hanteras i musikundervisning. I bakgrundskapitlet ges en överblick av begreppet personligt uttryck och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Nästkommande kapitel om teoretisk bakgrund beskriver det sociokulturella perspektivet i egenskap av teoretisk utgångspunkt.

Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra frilansande improvisationsmusiker med stor pedagogisk erfarenhet i ämnesområdet. I resultatet beskrivs analysen av hur improvisationsmusikers syn på hur ett personligt uttryck kan skapas och hur de som pedagoger ser på undervisning inom detta område. Det framkommer bland annat att ett personligt uttryck handlar om att bejaka sin smak och vilja samt att självförtroende, hantverksskicklighet och inspiration är aspekter att ta hänsyn till. I det avslutande diskussionskapitlet lyfts delar av studiens resultat till diskussion i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande samt till tidigare forskning. Häri resoneras det utifrån teman som det kollektiva minnet, musikens språk, musikers verktyg, ett unikt uttryck samt skolans funktion.

Denna studie följer elever som deltar i bänkinteraktion omkring matematik med sin lärare. Syftet med studien är att undersöka hur elever beskriver att få enskild hjälp som stöd för sitt lärande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstår i lärar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgångspunkt för hur matematiklärare och speciallärare kan tänka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd.

Studien har en sociokulturell ansats och är gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bänkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efteråt och med egna ord berätta vad som hände och hur eleven hade tänkt i situationen.

Teaching materials and students with mental retardation



From a socio-cultural perspective, teaching materials can be regarded as mediating tools for transferring culturally based knowledge, norms, values and traditions. While literature on teaching materials in general is substantial, few investigations have been conducted on teaching materials for students with mental retardation.



In this paper I will present parts of an ongoing project in which this issue is focused. The study includes about twenty students in two training school classes and one class for students with mild mental retardation, covering the grades 7 10 in the compulsory school.



Teaching materials in this study are defined as cultural tools used in education and serving a pedagogical function in programs for students with mental retardation (särskolan). My preliminary findings indicate predominance for everyday skills in teaching material activities. Reading or mathematical development in teaching material activities are of low priority. The activities often imply dilemmas the teacher have to master.

In this article, the notion that brains in vats with perceptual experiences of the same type as ours could perceptually represent other entities than shapes is challenged. Whereas it is often held that perceptual experiences with the same phenomenal character as ours could represent computational properties, the present author argues that this is not the case for shapes. His argument is in brief that the phenomenal character of a normal visual experience exemplifies shapes - phenomenal shapes - which functions as the vehicle for our perceptual representation of shapes. Due to the unique mereological structure of shapes, phenomenal shapes are unable to reliably track any property but shapes. In so far as reliable tracking is a necessary condition for perceptual representation, phenomenal shapes can consequently and contrary to received wisdom only represent shapes.

Sammanfattning

I detta examensarbete undersöker jag ett sätt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. Avsikten

är att konstruera en enkät för utvärdering av undervisning i år 9 och gymnasiet med det avseendet att mäta hur

elever upplevt förutsättningar för lärande och förståelse av undervisningens innehåll. Detta sker genom att bjuda

in elever från årskurs 9 att medverka till att påverka utformningen av enkäten. Syftet med enkäten är att

undersöka hur elevers upplevda lärande och förståelse av ett visst innehåll kan stödjas genom val av arbets- och

undervisningsform. Det är min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan där både elevsamverkan och

lärande främjas. Den fråga jag ställer mig är: Hur kan elever i en arbetslagsgrupp i årskurs 9 medverka till att

utvärdera och utforma en kursutvärderande enkät om upplevt lärande och förståelsen av innehåll i förhållande till

arbetsform? För att besvara denna fråga har jag utformat en enkät i ämnet som i sin tur en elevgrupp har

utvärderat i grupp. I anslutning till utvärderingen har jag intervjuat dem i grupp inom ramen för syftet.

Mätinstrumentet, enkäten, är tänkt att användas i fortsatta studier inom samma ämne. I teoridelen redogör jag för

vad våra styrdokument anser i frågan och vad forskningen anser om elevmedverkan och om vad de anser främjar

elevers lärande och förståelse. I min slutsats konstaterar jag att det är möjligt att låta elever i årskurs 9 medverka

till att utvärdera och utforma en kursutvärderande enkät om upplevt lärande och förståelsen av innehåll i

förhållande till arbetsform. Elever kan anses ha en vilja att påverka sin egen studiesituation och det kan de göra

med det övergripande ansvaret lagt på vuxna såsom pedagoger när det gäller det slutgiltiga resultatet.

Nyckelord: Elevmedverkan, tematiskt arbete, lärande

Hybrid learning is a complex combination of face-to-face and online learning. This model combines the use of multimedia materials with traditional classroom work. Virtual hybrid learning is employed alongside face-to-face methods. That aims to investigate using Artificial Intelligence (AI) to increase student engagement in hybrid learning settings. Educators are confronted with contemporary issues in maintaining their students' interest and motivation as the popularity of online and hybrid education continues to grow, where many educational institutions are adopting this model due to its flexibility, student-teacher engagement, and peer-to-peer interaction. AI will help students communicate, collaborate, and receive real-time feedback, all of which are challenges in education. This article examines the advantages and disadvantages of hybrid education and the optimal approaches for incorporating Artificial Intelligence (AI) in educational settings. The research findings suggest that using AI can revolutionize hybrid education, as it enhances both student and instructor autonomy while fostering a more engaging and interactive learning environment.

Arbetet behandlar orsaker till ett kreativt motstånd och flöde. Mitt syfte är att ta reda på vad som driver människor att skapa inom området för låtskrivare/artister. Hur hanterar man idétorka och ”skrivkramp” och finns det någon metod för att upprätthålla ett kreativt flöde?

Jag har intervjuat sex personer som alla är verksamma som låtskrivare och artister samt använt mig av litteraturstudium. I mitt arbete har jag kommit fram till att skrivkramp kan uppstå av många olika anledningar. Något som de har gemensamt är att alla verkar vara i behov av självvald ensamhet för att komma in i ett kreativt flöde.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om elevers förväntningar på de ekonomiska ämnena på gymnasiet infrias eller inte. Uppsatsen vill ge svar på vilka förväntningar eleverna hade på de ekonomiska ämnena när de började gymnasiet, i vilken omfattning dessa förväntningar har infriats, vilka de viktigaste orsakerna är till att de har infriats respektive inte har infriats och om utbildningen har skapat intresse för att jobba med ekonomi i framtiden. Undersökningen gjordes med hjälp av olika teoretiska resonemang och med intervjuer med åtta elever på utbildningen.

Uppsatsen visar att förväntningarna som eleverna hade var att få lära sig mer om ekonomi och företagande och att studierna skulle bli roliga. Förväntningarna har infriats i relativt hög grad. Orsakerna till att de har infriats är att de flesta ämnena i sig är intressanta, lärarna har varit bra, och de har trivts med det sociala livet på skolan. I de fall förväntningarna inte har infriats beror det på att vissa ämnen är jobbiga och tråkiga, en del lärare inte är bra och att det har varit för få praktiska moment i undervisningen. Uppsatsen visar också att utbildningen skapar intresse för ekonomi och företagande.

Sammanfattning

I mitt arbete har jag tagit reda på om tecken på dyslexi redan kan visa sig hos små barn i förskolan. Jag har genom att intervjua förskollärare och specialpedagoger undersökt om hur man arbetar och hjälper dessa barn som kan ha problem med språket på olika sätt. Jag har kommit fram till att orden dyslexi inte ofta förekommer i förskolan men att de i de flesta fall arbetar med den fonologiska medvetenheten och språket genom olika lekar och övningar. Jag har även kommit fram till att böcker och högläsning har en viktigt funktion för dessa barn. Allt eftersom arbetet har fortskridigt har jag förstått mer och mer att man i förskolan arbetar mer brett för att täcka in så mycket som möjligt. Det läggs inte fokus på att det just skulle vara t.ex dyslexi som är det särskilda problemet för just ett speciellt barn. Min uppfattning är att man jobbar bra och medvetet i förskolan med språket, men att mer fokus skulle kunna läggas på att hjälpa de barn som har tydliga språkproblem tidigt och inte vänta allt för länge. Mitt syfte med detta arbete är att själv få inspiration och mer kunskap att använda i min framtida yrkesroll i förskolan. Jag vill lära mig mer om vad jag kan göra för att hjälpa barn som visar tecken på dyslexi. Det har varit mycket intressant att läsa bra litteratur och att intervjua duktiga pedagoger.

Nyckelord: Dyslexi, språksvårigheter, barn i förskolan med språksvårigheter, tidiga tecken på dyslexi.

Sammanfattning

Syftet med min uppsats har varit att belysa några grundskollärares uppfattningar om integrering av elever med Asperger syndrom för att sedan jämföra med styrdokumenten och se om de stämmer överens.

Studien har varit av kvalitativ karaktär, baserad på kvalitativa intervjuer för att få lärares uppfattningar på ett djupare plan. Intervjufrågorna baseras på öppna frågor med syfte att inte styra de intervjuade.

Det mest framträdande resultatet var att det framkom två perspektiv på integrering av elever med Asperger syndrom. Ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv.

Det långsiktiga är en integrering av individen i samhället och det kortsiktiga är en integrering i skolan.

I det långsiktiga perspektivet så stämmer grundskollärarnas uppfattning väl överens med styrdokumenten, att integrering är nödvändig för att värna våra demokratiska och humanistiska värden som samhället bygger på.

I det kortsiktiga perspektivet, elevens skolgång, framkom stora svårigheter vad det gäller att integrera elever med Asperger syndrom. Som utgångspunkt för att få en fungerande integrering av eleven, så utgick lärarna från individen och inte samhället. Om vi inte ser på integration utifrån individen så kommer vi troligtvis inte att lyckas med integrationen i samhället.

Sökord: Asperger syndrom, neuropsykiatriska funktionshinder, integration, inkludering, segregation.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskolan ser på sitt deltagande i barns lek. Det finns även ett intresse för att undersöka hur pedagogerna anser sig kunna påverka barnen genom den miljö som finns på förskolan. Därmed vill jag själv få en djupare förståelse för hur mitt agerande som pedagog kan påverkar barnen i verksamheten.

De frågeställningar som är vägledande i mitt arbete är:

• Vilken betydelse anser sig pedagogerna ha i barns lek?
• Vad anser pedagogerna om sina möjligheter att påverka miljön i förskolan?
• Vilken betydelse får min närvaro i barnens lek och hur kan jag som pedagog anpassa miljön för att stimulera barns lek på bästa sätt?

För att utforska detta har jag valt att använda mig av litteratur, forskning och kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts på två olika förskolor med hjälp av fyra pedagoger.

Studien har visat att pedagogerna har en stor påverkan på barnen i deras lek. Hur pedagogerna väljer att delta i leken får betydelse för vilka kunskaper barnen kommer erövra. Studien visar även att miljön som barnen har runt om sig får betydelse för vilka lekar som uppstår. 

Syftet med studien är att ta reda på hur fiolpedagoger på en kommunal musikskola undervisar i ämnet rytm och puls. Det saknas mer omfattande forskning inom området och vi ville därför göra en fördjupande studie som behandlar denna frågeställning. Det didaktiska perspektivet är vår teoretiska utgångspunkt och studien har sitt fokus på vilka hjälpmedel och metoder pedagogerna använder sig av när de lär ut.

De metoder vi använde för att få svar på våra frågor var den kvalitativa intervjun samt videoobservation. De båda informanterna som medverkar i studien arbetar och verkar idag som fiolpedagoger på en kommunal musikskola. Resultaten visar på vilka olika sätt de båda informanterna undervisar i ämnet rytm och puls. Resultaten visar även hur de båda pedagogerna anpassar sin undervisning utifrån barnens sätt att lära.

Biologi är ett stort ämne i naturvetenskap där läran om människokroppen inkluderas. Men på vilket sätt får barnen i förskolan lära sig om människokroppen? En viktig kompetens att få vetskap om i förskolan är människokroppens funktion för att må bra som människa. Syftet med studien är att belysa förskollärares erfarenheter av och syn på att främja barns lärande om och med kroppen genom fysisk rörelse. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare deltog från en kommun i Mellansverige. Resultatet i studien visar att förskollärare arbetar med människokroppen i olika aktiviteter med barnen genom deras intresse och frågor. Att redogöra för hur kroppen fungerar i olika aktiviteter är svårt anser förskollärarna. De arbetar för att synliggöra glädjen som den fysiska rörelsen medför. Utifrån studiens resultat och slutsatser framkommer det att förskollärarna anser vad betydelsefullt arbete med människokroppen är då den finns med oss hela livet. Förskollärarna anser även att genom rörelse får barnen utforska omvärlden där de berikas med nya erfarenheter. Implikationer för verksamheten blir att redan i förskolan berika barnen med kunskap om vad som behövs för att gynna människans mående. Arbetet handlar om att hitta rörelseglädje, bevara nyfikenheten och skapa förutsättningar för alla barn att kunna ta del av upplevelser genom utforskandet tillsammans.

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som används i några musiklärares undervisning, hur de används, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tänkas vara. Vi har även försökt tolka vilken attityd musiklärarna har till användandet av dessa verktyg och om den kan sägas vara beroende av ålder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem små eller mellanstora svenska städer med olika typer av musiklärarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör ämnet intressant och relevant; att ny teknik är en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar också upp några aspekter på inlärning; sociokulturellt perspektiv – synen på lärande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlärning påverkas beroende på hur stoff presenteras. Vidare finns ett avsnitt om investeringar som gjorts för att integrera datorteknik i svensk skola, ett om vad som sägs i skolverkets styrdokument och ett om lärares roll i förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik).Resultatet visar att digitala redskap används i planering, undervisning och som visuella/auditiva minneslappar mellan lektioner. Vanligt förekommande är streamingtjänster och inspelningsprogram. Man framhåller också moderna kommunikationsmöjligheter som viktiga. Ett viktigt argument för användande av ny teknik är elevens chans till inlärning via gehör och härmning tack vare stor tillgång till musik. Vi kan vidare se att lärarnas inställning till ny teknik är överlag positiv, men inte helt utan restriktioner. Det praktiska spelandet och själva mötet med eleverna hålls som viktigast. Tesen om att lärares inställning till ny teknik skulle kunna bero på ålder och yrkeserfarenhet är inget detta arbete kan styrka.

Mitt syfte med detta arbete var att ta reda på vad barn har för uppfattning om människokroppen när de är fyra och sex år gamla. Sex barn har blivit intervjuade genom kvalitativa intervjuer. Barnens uppfattning om kroppen är olika beroende på deras ålder. Sexåringen har större kunskap om kroppen än vad fyra åringar har. Barnens spontana uppfattning om vad som finns i vår kropp var att vi har; hjärta, hjärna, blod, hjärnceller, muskler och skelett.

Syftet med studien är att få djupare insikt i sångpedagogers syn på Time och Sväng samt hur de didaktiskt arbetar med dessa aspekter. Det saknas mer omfattande forskning inom området. Med detta i behåll har jag för avsikt att få djupare insikt i frågeställningar som rör olika förhållningssätt till hur sångare kan öva upp Time och Sväng samt vad Time och Sväng innebär, generellt och i ett undervisningsperspektiv. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.

För att få svar på mina frågor har använt mig av en halvstrukturerad intervjuform när jag samtalat med informanterna. Alla informanter i denna studie arbetar idag som sångpedagoger; två av dessa är mer inriktade på jazz medan de andra två är mer inriktade på populärmusik. Resultaten visar att alla informanter anser att Time och Sväng är otroligt viktigt i musik. Tillvägagångssättet för hur de hanterar Time och Sväng skiljer sig däremot något, vilket visar sig i deras användning av en variation av olika redskap för att träna, undervisa i samt lära sig Time och Sväng.

Abstract

The purpose of this research is to examine which methods the municipality of Örebro recommends its schools to use in their work against mobbing and bad treatment, and to see if the school investigated follows these guidelines. By means of interviews I will examine which methods the Group for Equal Treatment at the school has found effective when dealing with these issues.

My conclusions are that the municipality of Örebro clearly states what is important for the schools to work with, and a lot of effort has been put into creating a common model for all schools to use, in order to fulfill the goals of the law (2006:67) which forbids discrimination and any other kind of bad treatment of children and students.

The school investigated follows the municipality guidelines to great extent. Early on the Group for Equal Treatment, including both principals, teachers and students, worked out a detailed plan for equal treatment.

The Group for Equal Treatment mentioned some successful methods to use against mobbing and other forms of bad treatment. One of these methods is the annual theme week where the students get to participate in outlining the contents. Another success factor is to establish a good atmosphere between teachers and students, which is possible only if the teachers have time and opportunity to get to know their students.

My examination shows that it is important to have a well thought-out plan to follow, but it must be adjusted to the needs and preconditions of the school in question.

Abstract

This study can be used as a tool and base for teachers that are, or will be, working with students diagnosed with autism. Important to add, all students are unique individuals and the school needs to adapt the education to every student’s individual need.

The purpose with the study is to investigate if after-school facilities in the Karlstad region are adapted to children with autism and which methods are used to give the students valuable time at the facilities. To achieve this purpose, three major issues need to be answered: What rights to help and support, does students with autism have in the after-school facilities? What adjustments need to be performed by the after-school facilities to be able to effectively support students with autism? Do the after-school facilities in central Sweden live up to the regulations in “Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet”?

The study was performed by qualitative interviews with two respondents from different schools, were each respondent has work experience in the area. The result shows that the after-school facilities are not adapted to children with autism; the lack of financial resources seems to be the main reason. Further, none of the investigated after-school facilities have a specific way of working to further help students with autism. Teachers gets, if desired, regular education within the subject autism. The respondents highlight the importance of experience and an eager to work with the students, even though the financial resources aren’t always there.  

Keywords: Autism, education methods, after-school facilities and school.

Syftet med denna studie är att undersöka de stödinsatser som förskollärare och specialpedagoger uppger att de använder sig av för att inkludera barn med lindrig hörselnedsättning i förskolan i ett lekpedagogiskt arbetssätt. I undersökningen får förskollärare samt specialpedagoger ta del av ett Case med tillhörande diskussionsfrågor och besvara dem i skriftlig form. 

Studiens syfte besvaras med hjälp av två forskningsfrågor och en kvalitativ metod där textanalys är vald som datasamlingsmetod. I analysen av texterna har ett fenomenografiskt tillvägagångssätt används. De svar respondenterna återger problematiseras i resultatdiskussionen, där analyseras även möjligheter och utmaningar i arbetet med stödinsatser för att inkludera barn med lindrig hörselnedsättning i ett lekpedagogiskt arbetssätt. 

I studiens resultat visar det att både specialpedagoger och förskollärare anser att det är viktigt med visuella stödinsatser och vilket förhållningssätt de har för att inkludera barn med lindrig hörselnedsättning i ett lekpedagogiskt arbetssätt. Studiens slutsats visar vikten av att specialpedagoger och förskollärare får rätt kompetens för att inkludera barn med lindrig hörselnedsättning i ett lekpedagogiskt arbetssätt. De beskriver även att visuellt stöd har en stor betydelse för att barn med lindrig hörselnedsättning ska känna sig inkluderade i förskolans verksamhet.  

In this survey I have been trying to find out which factors influence the students’ choice of instrument. I hope to, through the results, gain knowledge about how to reach interested students in my future work as a trombone educator.

I have let 15 students that have played trombone in the County Music Academy one to three years, answer my inquiry concerning their choice of instrument. The students’ parents were also asked to give an explanation to what they think made their child play the trombone and whether they tried to influence their child in the choice of instrument. The answers show clearly that these parents have not influenced their children’s choice of instrument and that the impression you and I as a teacher give during the first session seems to be of great importance.