This paper identifies different university spin-off (USO) roles related to resource interaction among business parties. It does so by mapping how USOs become part of business networks in terms of their roles relative to other parties. The theoretical frame of reference focuses on roles and resource interaction based on an industrial network approach to business markets. The empirical research is based onfive cases of USOs representing a variety in terms of technology, degree of newness, sector, and area of application. As a result of the analysis, three different roles are identified: the USO as resource mediator, resource re-combiner and resource renewer. These roles reflect how USOs adapt resources to, or require changes among, business parties' resources. The paper also discusses the main resource interfaces associated with the three roles and related challenges. The paper contributes to previous research through illustrating USOs' roles relative to business parties from a resource interaction point of view, and by pointing to the establishment of new companies in business networks as a way of implementing innovation. Finally, the paper discusses the managerial implications of the research in terms of the USO's need to understand which role to take and how to develop it.

In society today, there is a great focus on sustainability and that companies should contribute to sustainable development. One way to do this is through transparency between the company and its stakeholders regarding how they work on these important issues. This is done through sustainability reports that can be designed in different ways, but this study focuses on those that follow the Global Reporting Initiative, which is the dominant framework globally.

Prior research has shown mixed conclusions regarding GRI and its usefulness. In these, both positive and negative aspects of the framework have been highlighted. This study examines what and how high and low ranked businesses based on SBI report to study the usefulness of GRI. In addition, various theories will be used to examine what may be the reasons for the similarities and differences between the groups. This result is also related to prior research that studied sustainability reporting in connection with the selected theories.

The study was conducted as a method where qualitative data was quantified through a quantitative content analysis. The sustainability reports of 32 companies were reviewed based on their GRI-index and data was then statistically tested using Chi-square-tests and a Fisher's exact test. The study shows that there is no significant difference in what the high and low ranked businesses report. This difference applies to the total number of indicators as well as within the different series, economic, environmental and social. Regarding how the companies report, the study shows that the low ranked businesses are more likely to report indicators for which they do not meet the requirements, this result is also statistically significant. The reasons for the similarities and differences that were identified can be discussed in relations to institutional theory, legitimacy theory and stakeholder theory.

Purpose – The purpose of this paper is to extend the understanding of innovation in service ecosystems by focussing on the role of values resonance in relation to the integration of brands, service systems and experience rooms.

Design/methodology/approach – An empirical, explorative case study of an innovative service system is carried out using a narrative approach and presented in the form of a saga.

Findings – Insights gleaned from the empirical study are used for conceptual developments. Analysis of the empirical case study is presented as four lessons linked to values, brands, service systems and experience rooms.

Originality/value – The paper extends a conceptual framework of innovative resource integration in service ecosystems. The paper also contributes four propositions to inform theory: values resonance is a basis for service innovation, the innovative integration of brands based on values resonance can foster innovation, the integration of resources across service system boundaries grounded in values resonance can enable innovation and the integration of experience rooms into a coherent servicescape based on values resonance can support novel forms of resource integration and value co-creation efforts in service ecosystems.

Keywords Service-dominant logic, Brands, Service innovation, Resource integration, Service ecosystem, Values resonance

Paper type Research paper

The concept of open innovation was introduced by Henry Chesbrough in 2003 and refers to firms' use of inflows and outflows of knowledge to improve innovation processes. The concept has received considerable scholarly attention, but most research has focused on how manufacturing firms can manage inflows of knowledge during their product innovation processes. How outflows of knowledge can be managed by service firms during their innovation processes has until now not received the same scholarly attention. In this chapter, we therefore aim to contribute in filling this knowledge gap by observing an innovation project in tourism during its implementation. The findings suggested that tourism firms reveal different types of knowledge to other tourism firms in non-pecuniary outbound open innovation processes. In this case the knowledge was revealed in joint workshops where several firms participated and in bi-lateral meetings between two firms, and sometimes the knowledge was transferred via consultants or researchers that acted as "knowledge mediators". The findings also suggested that tourism firms decided to reveal knowledge to other firms to improve their image, increase the market size and to sharpen up their own business. Implications for management as well as the need for further research are discussed in the chapter.

Research on circular economy (CE) provides insight into the different components of circularity transitions, but often falls short of offering a more holistic view of strategy implementation and managerial guidance. The aim of this study is twofold: first, to understand how firms implement specific CE strategies in practice and second, to identify specific dynamic capabilities related to these strategies. Our research was conducted on the Swedish wood construction industry, which draws attention with its circular technologies and practices. Our data consisted of open- and closed-ended questions from 35 senior managers and CEOs in the construction value chain regarding the relevance of implementing different CE principles to their perception of high circularity. The data were analyzed using fuzzy set qualitative comparative analysis (fsQCA) to uncover strategies (i.e. combinations of CE principles) for high circularity. Our findings reveal and explain four strategies towards circularity: a) The value chain steward, b) The circular product developer, c) The waste watcher, and d) The holistic resource organizer. The findings also identify specific organizational capabilities that enable innovation activities critical for the CE transition. Such innovations go beyond the mere integration of circular technologies, highlighting the importance of using sufficiency-based principles to develop circular business models. 

Business model innovation for sustainability (BMIfS) is a key driver for industry transformations in addressing grand challenges. While previous corporate sustainability literature has acknowledged that companies require different management approaches to innovate their business model for larger system changes, a more structured and nuanced understanding of such management has not often been applied. By developing a theory-based typology, this thesis explores how management and social theories can be used to advance BMIfS research. The typology accumulates and organizes existing knowledge of the important but fragmented BMIfS management research to capture the key dimensions and differentiate among various management approaches. From a management perspective, the thesis identifies three BMIfS management dimensions: values, knowledge, and agency. The thesis consists of four appended empirical papers that illustrate various facets of the BMIfS management typology. The empirical data from those papers is based on case studies of the Swedish wood construction industry, which has attracted international attention due to the development of innovative and sustainable building technologies and practices. This thesis makes three main contributions. First, it contributes to a growing discussion in the management researcher and practitioner communities on advancing the managerial perspectives of BMIfS. Second, it presents a theory-based typology of different BMIfS management approaches and their theoretical roots. Third, it illustrates various facets of these management approaches with empirical examples from the four appended papers.

The growing challenges of climate change and resource depletion have exposed the limitations of the traditional 'take-make-dispose' production and consumption model. In response, the concept of the circular economy (CE) has gained prominence as an alternative approach that emphasizes reducing, reusing, recycling, and recovering materials. However, transitioning to a CE requires profound socio-technical changes, often disrupting linear business models and posing significant threats to established incumbent organizations. Incumbents, face difficulties in adapting to CE transitions due to misalignments between their existing competencies and the new demands of circularity. This paper examines the strategic challenges that incumbents encounter during these transitions, focusing on the tension between exploiting existing competencies and exploring new technological and business opportunities. Through a multiple-case study in the Swedish wood construction industry, the paper highlights the dual challenge of improving current practices while venturing into unknown territory. The empirical data is drawn from the Swedish wood construction industry, which has gained international attention for its development of innovative and sustainable building technologies and practices. The findings show how incumbents are responding to sustainability transitions through the process of creative accumulation, which integrate both new and existing knowledge to develop circular value propositions. The study argues that established players can be well-positioned to collaborate and capitalize on circular transitions if they adjust their business models to aligning around sustainable principles and balance between innovation and accumulated expertise. 

Innovations based on sustainable technologies have been widely considered as a remedy for addressing societal and environmental problems in many industries. However, the large-scale adoption of such innovations goes beyond technology and requires organizing the business in a way that drive industrial transformations across actors and system layers, such as market structures, institutional frames, consumer behavior, and business values. 

The aim of this dissertation is to understand how industrial firms organize for system change towards sustainability. The study is a compilation of two papers within the same research context: the development of sustainable technology in the construction industry. The overlapping unit of analysis for both papers is business model innovation. Paper I examines how industry firms combine and complement business models with different innovation types to accelerate sustainable technology. Paper II identifies how a change in the business model and value creation logic that occur on a firm level accelerate sustainable technology and shape the socio-technical system. Together, both papers help paint a more complete picture of the business model role in transitions towards sustainability. The theoretical frame of this dissertation spans several domains: business model, innovation management, and sustainability transitions. Building on a multi-disciplinary premise, the study takes into account the organizational and the systemic parts of the change process by linking the company perspective (business models) to the wider governance of sustainability transitions. 

The findings underline the importance of business models that combine production efficiency with higher customer engagement and more collective value creation for driving larger-scale transitions toward sustainability. Moreover, business models in combination with different innovation types, such as product, process and positioning, act together and complement each other to achieve high sustainability and business outcomes. 

Sustainability transitions are a significant challenge that requires established industries to adopt innovative ways of doing business. Research suggests that while this is possible through business model innovation (BMI), risk avoidance by regime actors and high levels of future uncertainty act as barriers to successful transitions. Specifically, we lack knowledge about how established companies innovate their business model (BM) to reduce uncertainty related to sustainability transitions. We explore the case of a large forest-based manufacturing company in the construction industry, Stora Enso. We find that, by pursuing transformative BMI and combining multiple value creation logics, a company can reduce different types of uncertainty while shaping its business ecosystem towards more sustainable opportunities. We show that the BM can serve as an organizational tool for collectively exploring new knowledge, reducing uncertainty and driving change in a business ecosystem.

Purpose Green innovation can promote both environmental sustainability and economic growth. However, its development and implementation can be complex due to the need to align innovation activities within and across companies. In this study, the authors examined how this complexity can be managed by analyzing how individual companies combine different innovation activities to develop green innovation, and how companies along the value chain align to implement these innovations. Design/methodology/approach The dataset comprises both interviews and a survey of senior executives from the Swedish wood construction industry. These data were first analyzed by using fuzzy set qualitative comparative analysis (fsQCA) to identify innovation activity configurations at the level of the individual company. The interviews were then analyzed to identify alignment mechanisms enabling the implementation of green innovation along the value chain. Findings At the company level, the authors found three innovation activity configurations with varying levels of complexity: (1) systemic innovation by proactive companies, (2) process innovation by reactive companies and (3) inaction by technology-independent companies. On the value chain level, the authors found three alignment mechanisms that facilitate the implementation of green innovation along the value chain. These mechanisms promote cooperation by increasing efficiency, opening up new market opportunities and increasing the level of servitization. Originality/value This paper analyzes the complexity of green innovation and provides novel insights into how complexity is managed at the level of both the individual company and the value chain.

Sustainability reports should provide a balanced picture of a company’s sustainability aspects, but because of its voluntary nature, overly positive aspects are often presented (Holder-Webb et al., 2009; Lougee & Wallace, 2008). Though, negative disclosure may also be released as it could improve transparency, enhance trust, and decrease the risk of green or whitewashing tendencies (Hahn & Lüfs, 2014, Hahn & Reimsbach, 2013). However, when disclosing negative information, it is important for companies to legitimize the negative aspects, as the negative information could otherwise harm the company. As a result of this, different legitimacy strategies are used by companies when disclosing negative information (Hahn et al., 2021). Based on this, this thesis explores and analyses strategies for disclosing negative sustainability information. In particular, the study examines companies within the fast fashion industry, a heavily debated sector in regard to sustainability, which indicates that the companies within the business should try to legitimize themselves. 

To fulfil the purpose of this study the choice was made to conduct a content analysis and semi-structured interviews, where four fast fashion companies’ (H&M, SHEIN, Boohoo and American Eagle) sustainability reports were analysed to identify negative sustainability disclosure and assess how the companies’ tried to legitimize these negative aspects. Later, the disclosure strategies’ impacts on stakeholders were examined through 10 semi-structured interviews with concerned stakeholders. The results show that the companies subject to research did use the strategies corrective action, marginalization, abstraction, and preventive action to legitimize negative sustainability issues. The strategies were often not effective in enhancing legitimacy mainly because of too vague measures, but also because of the disbelief from stakeholders regarding the industry’s will and ability to change. However, the findings also indicated that the negative disclosure could enhance a bit of legitimacy as it signalled transparency and accountability, which is preferred compared to denial or compliance. 

The study’s implications are important for scholars and practitioners. The theoretical contributions were added to the research field of negative disclosure and legitimacy strategies, and the implications are important for managers working within the fast fashion industry as well. This is because the results of this study will develop their knowledge of how certain negative disclosures strategies can play a both positive and negative role in enhancing the legitimacy towards stakeholders.  

The purpose is to examine the role of online video advertising in brand awareness. In order to provide marketers information regarding the impact online video advertising has on its customers, as online video advertising is increasing in relevance in terms of creating brand awareness.

Microfinance institutions (MFIs) are an important tool of poverty reduction which has gained grounds over the years and grown rapidly given the services they provide. The rapid growth of the MFIs has had huge challenges on their regulatory framework which in turn has resulted in the prevalence of fraudulent cases. With the devasting effects of fraud on MFIs and the importance of MFIs in many economies this thesis aims to examine how the design and use of internal control impact fraud detection and prevention in MFIs. To achieve this aim, a qualitative study was conducted with a case study on eight MFIs in Cameroon. Primary data will be obtained from fourteen semi-structured interviews. Data will be analysed manually using thematic analysis. The findings revealed that internal control has a positive impact on fraud detection and prevention in MFIs by reducing fraud incentive, opportunity, rationalization, and capability. Further, findings revealed that the greatest causes of fraud in MFIs are poor remuneration, weak monitoring, and a poor internal control system. Therefore, for the purpose of future fraud prevention, MFIs should ensure to improve their remuneration schemes, improve1 their monitoring system and ensure regular internal control system updates in term of software and design. The study also, suggests further research on this topic in MFIs with a case study in other countries of the world. It will also be interesting for other researchers to explore how the aspect of capability as a key determinant of fraud can be reduced. This thesis contributes to academic literature as there is lack of studies on the impact of internal control on fraud detection and prevention in MFIs.

Revisorer anses som revisionsbolagens viktigaste resurs och många revisorer har valt att lämna revisionsbranschen. En av de grundläggande faktorerna till revisorernas beslut att lämna revisionsbyråerna är minskad arbetstillfredsställelse. Inom revisionsbranschen är tidsstyrningen den dominerande styrformen som främst påverkar revisorsassistenter och seniora revisorer. Tidsstyrningen har däremot under de senaste åren blivit allt stramare, vilket i sin tur leder till högre krav på att utföra arbetet under betydligt striktare tidsramar. Med en stramare tidsstyrning tillkommer ökad tidspress och stress som kan inverka på revisorernas arbetstillfredsställelse och därmed deras beslut att lämna branschen. För en vidare förståelse för hur tidsstyrningen kan tänkas inverka på revisorernas arbetstillfredsställelse beaktades självbestämmandeteorin, som betonar betydelsen av de grundläggande psykologiska behoven kompetens, samhörighet och autonomi. Genom beaktandet av självbestämmandeteorin kunde en mer nyanserad förståelse erhållas för hur tidsstyrningen påverkade revisorernas arbetstillfredsställelse.

Tidigare studier har främst fokuserat på hur dysfunktionella beteenden utvecklas på grund av en stramare tidsstyrning. Dock, finns det begränsade studier kring hur tidsstyrning inverkar på revisorernas arbetstillfredsställelse, vilket har medfört att en kunskapslucka identifierats. Därav är syftet med denna studie att öka förståelsen för hur revisorsassistenter och seniora revisorer inom revisionsbranschen upplever att tidsstyrningen påverkar deras arbetstillfredsställelse.  För att uppnå syftet har en kvalitativ metod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. 15 intervjuer genomfördes med revisorsassistenter och seniora revisorer som alla arbetade på någon av de fyra stora revisionsbyråerna. 

Resultatet av studien visar att tidsstyrningen upplevs bland revisorerna som något positivt i relation till hur de trivs på arbetsplatsen. Revisorerna upplevde att tidsstyrningen gav upphov till tydliga mål, planering, struktur och kompetensutveckling vilket ökade deras arbetstillfredsställelse. De revisorer som däremot inte upplevde arbetstillfredsställelse hänvisade till underbemanningen som en faktor som medförde ökad arbetsbelastning och i sin tur lägre arbetstillfredsställelse. Studien kan därmed sägas öka förståelsen för hur revisorsassistenter och seniora revisorer upplever tidsstyrningens påverkan på deras arbetstillfredsställelse.

In the service industry, value creation has emerged from being something where service providers are the sole creators of value, into something where customers are equal creators of value. Nowadays it is seen as value co-creation between the two parties. Authors Echeverri & Skålén (2011) identified five value co-creation practises in the public transportation industry between customer and supplier. The findings of Luong (2005) suggest that a service providers actions have an influence on the customers mood. No previous research has been conducted into how a customer’s mood affects value co-creation, and more specifically the value co-creation practises identified. These identified practises in relation to customer mood were researched upon in a restaurant setting through a qualitative study with semi-structured interviews. The research was conducted with 10 different respondents and the purpose was to find out whether differences in customer moods affected the value being co-created between customer and supplier/service personnel. It was found out that customers in a positive mood, more easily ignored smaller service complications which made value co-creation opportunities harder to identify. Customers in a negative mood made it easier for service personnel to identify poorly performed touchpoints in the value co-creation practises between the supplier and customer due to a more reactive behaviour that indicated that they were dissatisfied. Further findings states that different value co-creation practises could produce more co-created value than others. This was found out when comparing the results of each practise and mood.

I dagens konkurrenssamhälle är det viktigt att företagen bygger en identitet och att de kan särskilja sig gentemot konkurrenter. Det är där varumärken får sin betydelse och roll. Det är även viktigt för konsumenterna att kunna skapa sig en egen identitet genom att välja företagens olika produkter. Varumärken kostar mycket pengar och tar lång tid att bygga upp, så det är viktigt att företagen förvaltar det på rätt sätt. Vad kännetecknar då ett starkt varumärke och hur bygger man upp ett sådant?

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka komponenter som krävs för att bygga ett starkt varumärke. Vi valde att använda en kvalitativ metod och sju olika företag intervjuades. De modeller vi framför allt använde var Aakers och Melins modeller om hur man bygger starka varumärken.

Resultatet visar att de komponenter som exempelvis Melin och Aaker framhåller om hur man bygger starka varumärken, även används av företagen. Exempelvis framhävs kontinuitet och konsekvens mycket i teorierna, och detta stämmer överrens med vad som framkom i intervjuerna. Det är också viktigt att man har en historia, en berättelse om hur företaget skapades, hur länge det har funnits och vad som har åstadkommits. Det är delvis sammankopplat med att det tar lång tid att bygga ett varumärke. Det tar tid att slå sig in på en marknad och etablera sig i konsumenternas medvetande, det vill säga öka sin varumärkeskännedom. Ytterligare en sak är att man måste ha en kvalité på sina produkter. Om produkten man säljer inte har tillräckligt god kvalité är det mycket svårt att bygga ett varumärke

Den här uppsatsen diskuterar reklam för alkoholhaltiga drycker och gymnasieungdomar. Vårt syfte är att undersöka gymnasieungdomars relation till reklam för alkoholhaltiga drycker och dess tillhörande produkter. För att uppnå syftet har vi genomfört en kvantitativ studie i form av en enkät som gymnasieungdomar runt om i landet har fyllt i. Det rör sig om 468 elever fördelat på åtta olika städer i södra delen av Sverige. Med hjälp av vår analys drar vi slutsatsen att gymnasieungdomar i hög utsträckning är medvetna och kunniga när det gäller reklam för alkoholhaltiga drycker och dess produkter. Gymnasieungdomar visar prov på stor kännedom men många har problem med att skilja på lättöl och starköl. Många gymnasieungdomar använder alkohol ofta och säger sig påverkas i liten utsträckning av reklamen. Vidare ses reklamen för lättöl som ett sätt att få folk att köpa starkare öl eller förstärka varumärket.

Genom att vi lever i ett samhälle som präglas av en bred mångfald blir begreppet mångfald allt mer aktuellt, både för arbetsgivare och för medarbetare. Mångfald som begrepp är svårdefinierat och komplext med flera olika betydelser. Enligt Ds 2000:69 varierar begreppet beroende på organisation. Ökad mångfald kan skapa fördelar för organisationer, bland annat genom fler perspektiv på eventuella problem vilket i sin tur kan leda till bättre lösningar (Kearney et al. 2009). Handikappförvaltningen i Västra Götalandsregionen (VGR) har uppmärksammat begreppet mångfald och har arbetat fram en mångfaldsplan som ska genomsyra hela verksamheten och det vardagliga arbetet.

Syftet med denna uppsats har varit att försöka reda ut skillnader och likheter mellan hur begreppet mångfald uppfattas i det dagliga arbetslivet och hur begreppet beskrivs i dokument vid Handikappförvaltningen i VGR.

För att uppnå syftet har författarna genomfört en kvalitativ studie vid Handikappförvaltningen i VGR och haft öppna intervjuer med åtta personer vid förvaltningen. Även vid intervjuerna framgick det att begreppet mångfald är ett vitt begrepp som är svårt att definiera. Författarna har även valt att fokusera på begreppet mångfald i samband med rekryteringar, då rekryteringar ger arbetsgivaren en viss möjlighet att påverka verksamheten. Trots att flera av respondenterna påpekade vikten av en arbetsplats som är präglad av det svenska samhället betonade de att oavsett vilket land de sökande är ifrån, deras kön eller sexuella läggning så är det kompetensen som är det viktiga för att få en verksamhet som fungerar och är framgångsrik.

Revisorer är en av grupperna som orsakar förväntningsgapet eftersom de ibland misslyckas med att identifiera sina ansvarsområden. Finansiella skandaler har på ett negativt sätt påverkat det förtroende företagens intressenter har för revisionen. Ett ökat förtroende kan bland annat resultera i en mer effektiv kapitalmarknad, som ett resultat av en ökad tillit till revisionen. 

Tidigare studier har undersökt om revisionsutbildning som riktats mot allmänheten har en påverkan på förväntningsgapet. Om yrkeserfarenhet inom revision påverkar revisorernas del av förväntningsgapet, har inte studerats i en vidare omfattning. Till följd av finansiella skandaler har det visat sig att det existerar ett misslyckande bland revisorer, eftersom de till fullo inte är medvetna om sina ansvarsområden. Avsikten med studien är att undersöka om yrkeserfarenhet påverkar det här misslyckandet och därmed bidra till ett relativt outforskat område inom förväntningsgapet

En kvantitativ studie genomfördes med enkäter som datainsamlingsmetod. Resultatet indikerar att svenska revisorer har en god kännedom, men inte är fullt medvetna om sina ansvarsområden. Resultatet visar dock att det med statistisk signifikans inte går att bekräfta att revisorers misslyckande påverkas av yrkeserfarenhet.

Since the outbreak of the Covid-19 pandemic in early 2020, many Swedish auditors have been forced to work fulltime from home. If auditors are negatively impacted working from home, it could result in auditors engaging in reduced audit quality (RAQ) behavior and negatively impact overall audit quality. Working from home to this extent is a new phenomenon, and thus, there is a need to further research the effects on auditors. 

In this thesis, the factors influencing RAQ behavior are theorized based on the Job Demand-Control-Support (JDCS) model. This thesis examines how auditors with high home demands perceive time pressure, workload, and work-life balance to be affected when working from home and how it affects their propensity to engage in RAQ behavior. Furthermore, this thesis aims to examine if there are gender differences in auditors’ perceptions regarding these factors. In this thesis, high home demands mean having at least one child under the age of twelve. Data was collected using a qualitative method and conducting 14 interviews on how the auditors perceive the factors influencing RAQ behavior have been affected while working from home.

The result of the thesis indicates that the propensity of auditors engaging in RAQ behavior is decreased when auditors with high home demands are working from home. Also, the results indicate that both male and female auditors with high home demands enjoy working from home and that there has been a decreased propensity to engage in RAQ behavior. This thesis highlights how the propensity of auditors with high home demands engaging in RAQ can be reduced, contributing to overall higher audit quality.

Köpcentrum har under de senaste 20 åren utvecklats och blivit en plats för mer än bara inköp av varor. I och med nöjesrevolutionen är nöjes/fritidsaktiviteter inte längre ett främmande inslag i köpcentrum för konsumenter. Flertalet författare har identifierat faktorer som skapar attraktivitet och ofta nämns dessa aktiviteter som en faktor. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dessa nöjes/fritidsaktiviteter påverkar ett köpcentrums attraktivitet. I teorin förklaras begreppet attraktivitet och hur det kan påverkaa konsumenternas syn på köpcentrumet. Konsumenternas ständiga efterfrågan av olika form av underhållning beskrivs och dessutom redogör teorin för hur adderandet av nöjes/fritidsaktiviteter har påverkat köpcentrum. I denna studie har det använts en kvantitativ metod och datainsamlingen utfördes med strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes personligen med totalt 140 respondenter vid två separata tillfällen. I empirin presenteras de resultat som sammanställts i form av tabeller. Intervjublanketten placeras som bilaga (bilaga 1) och tabellerna (tabell 1-8) diskuteras vidare i analysen. Analysen diskuterar och kontrollerar huruvida resultaten överensstämmer med tidigare forskning som finns i teorin. Slutsatsen är att nöjes/fritidsaktiviteter påverkar ett köpcentrums attraktivitet genom att skapa ett positivt helhetsintryck.

Antalet fastighetsmäklare ökar för varje år och konkurrensen blir mer påtaglig. Att använda sig av Instagram som verktyg i sitt arbete för att bygga upp sitt egna varumärke och skapa nya kunder har blivit allt mer aktuellt de senare åren inom fastighetsmäklarbranschen. För att differentiera sig på Instagram kan fastighetsmäklare använda olika strategier och vilja profilera sig på olika sätt genom att publicera en viss typ av innehåll. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur fastighetsmäklare använder Instagram för att bygga sitt varumärke och öka sin kundkrets.

I uppsatsen har en kvalitativ metod använts bestående av åtta semistrukturerade intervjuer med fastighetsmäklare från olika städer i Sverige där öppna frågor har ställts inom kategorierna marknadsföringsstrategier, varumärkesuppbyggnad och rekommendationer. Utöver intervjuerna har observationer av respondenternas Instagram gjorts som komplement till intervjuerna för att stärka resultatet. 

Resultatet visar att fastighetsmäklarna använder sina varumärkesprofiler för att visa en ärlig och personlig bild av dem själva och nå ut till fler potentiella kunder. Plattformen används för att kommunicera med kunder, marknadsföra bostäderna samt att visa omdömen från tidigare kunder. Av resultat framkom att nya kunder i många fall väljer mäklare utefter rekommendationer vilket innebär att goda relationer mellan kund och mäklare är avgörande. Varumärkesuppbyggnaden kräver tid och engagemang från fastighetsmäklarna men plattformen kan komma att vara avgörande i framtiden för att differentiera sig på marknaden. Studiens slutsats visar på att Instagram är en viktig kanal för att stärka varumärket och för att nå ut till fler kunder.

Abstract

Background: The quality of service is considered as an essential component in any service industry. It has been evolved in service marketing and has often been used in other research fields and sectors. Further, researchers have emphasized the importance of measuring the quality dimensions over years and in various industries in order to manage it. Also, they have proposed that enhancing the quality of services enhances customer satisfaction and loyalty, in turn that will enable the service provider to meet the changes and challenges in its business environment.

Purpose: Based on listed companies’ perception at Nasdaq Stockholm OMX, the study seeks to evaluate the service quality provided by accounting firms in Sweden and determine the situation of its dimensions, as well as to explore their direct impact on the client satisfaction and client loyalty. In addition, the study utilizes the SERVPERF model to measure the service quality’s dimensions.

Approach/methodology: To achieve the purpose, the study conducts a deductive and quantitative approach with explanatory purpose. Also, the data has been collected based an online questionnaire. It was sent to 450 listed companies at Nasdaq Stockholm OMX, resulting in a sample of 58 respondents. The analysis has been conducted based on regression analysis.

Result/discussion: the research presents and discusses the result based on two hypotheses groups separately. The first hypotheses group regarding the impact of service quality and its dimensions on customer satisfaction. The second hypotheses group concerning the impact of service quality and its dimensions on customer loyalty.

Originality: To the researcher’s knowledge this study is considered as a first attempt using a multi-dimension scale to assess the service quality of the accounting firms in Sweden based on the perception of Swedish listed companies. 

För att undvika stora kreditförluster måste bankerna ständigt bevaka de företag som de har lånat pengar till och försöka förutse signaler om obestånd för dem. Det finns många matematiska modeller för  att förutse  konkursrisken. Problemet är dock att dessa modeller använder redovisningsbaserade data vilka oftast utgör  en historisk ögonblicksbild av den finansiella ställningen då de skrivs ner  och inte är representativa for den nuvarande situationen. Denna studie redogör för hur bankerna i praktiken gör för att identifiera  signaler om obestånd i tid och vilka variabler de tittar på för att göra det.

Förutom finansiella rapporter som företaget sänder in till banken minst en gång om året, har även relationen  parterna  emellan  och  information  från  olika upplysningsbyråer stor betydelse för att spåra signaler  om obestånd  i förväg. Dålig lönsamhet är den främsta orsaken till obestånd. Den  orsakas  främst av dåligt företagande och dålig ledarskap. Så småningom kommer dålig lönsamhet att  leda  till  att det egna kapitalet förbrukas och företaget hamnar i en illikvid situation. Då  kommer  företaget  få det  svårt att  betala  sina räkningar  och signalerna  för obestånd  börjar  dyka upp. Banken börjar då  skärpa uppmärksamheten och intensifiera uppföljningsarbetet.

Det kom också fram i undersökningen  att lokala faktorer som bidrar till obestånd är stora företag som är verksamma i området. När det börjar gå dåligt för dem påverkar det underleverantörer och inhyrda konsulter.  Den stora skillnaden mellan tjänste-  och tillverkningsföretag, vad gäller obeståndsrisken, ligger i att tjänsteföretag är mer flexibla angående nedskärning av kostnaderna när dåliga tider kommer.

The importance for manufacturing firms to add services to their offerings has been asserted over and over again (Neu and Brown 2005). Adding services to product sales require manufacturing firms to develop other types of offerings such as maintenance services, hybrid offerings or integrated solutions. This implies using new and often unknown practices to be able to provide services. Previous research has focused on the benefits of servitization (Gebauer, Gustafsson, and Witell 2011), albeit in larger firms. Hence, similar research on Small and Medium sized Enterprises (SME) has been scarce. Furthermore, servitization as a unidirectional transition process can be questioned as researchers argue that manufacturing firms might offer different types of services simultaneously and might not have the intention to take the next step that a transition process suggests (Kowalkowski et al. 2015). Moreover, previous research shows that the step from offering after-sales services and repair to offering more advanced services, e.g. process-related services, is rather big. For those services different mindsets are required within the organization; more advanced services would require a service oriented mindset, whereas after-sales services only requires the firm to have a product oriented mindset (Löfberg 2014).

Service-dominant (S-D) logic has been recognized as a theoretical foundation for developing a science of service. As the field of service science advances the understanding of value cocreation in service systems, S-D logic continues to evolve as well. Recent updates and consolidation of the foundational premises establish five core axioms of S-D logic and outline a pathway for understanding the role of institutions in value cocreation in general, and innovation in particular. This chapter overviews the evolution of S-D logic and its service ecosystems view, which can contribute to the furthering the development of service science and advancing the study of innovation in service systems. Future research directions are proposed.

Titel: Vilken bank väljer du?  – En nyckeltalsanalys av de fyra storbankerna i Sverige 

Bakgrund och problem: Under 2008 drabbades världen av en ekonomisk kris. Krisen 

har påverkat de svenska storbankerna, framförallt genom ökade kreditförluster. De ökade 

kreditförlusterna uppkom på grund av olika faktorer men framförallt till följd av 

bankernas exponeringar i Baltikum. I denna studie ska det undersökas om någon bank 

klarat sig bättre än de övriga men även om man kan avläsa några försämringar på grund 

av den ekonomiska krisen. Detta ska undersökas med hjälp av olika nyckeltal som valts ut 

för denna studie.  

Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra de fyra huvudbankerna, Handelsbanken, 

Nordea, SEB och Swedbank med utgångspunkt från några valda nyckeltal. Vi vill även 

undersöka hur de påverkats av den rådande ekonomiska krisen genom att studera en 

femårsperiod mellan år 2004 och 2008. 

Metod: Vid insamling av information ska vi framförallt utgå från bankernas 

årsredovisningar, kurslitteratur inom finansiering och företagsvärdering samt extern 

information.  

Genom att studera nyckeltalen för de berörda åren ska vi jämföra bankerna med varandra 

samt studera krisens omfattning.  

Resultat och slutsatser: Resultatet på studiens nyckeltal visar försämrade värden för 

samtliga banker under 2008 och det första kvartalet 2009. Anledningen till dessa 

försämringar grundar sig i den nuvarande ekonomiska krisen. Den tydligaste förändring 

som syns är de ökade kreditförlusterna som påverkar årets resultat som i sin tur påverkar 

många av de valda nyckeltalen. De nyckeltal som visar de tydligaste förändringarna är 

kreditförlustnivån, räntabiliteten på eget kapital samt vinsten per aktie. Vidare förväntas 

bankernas ekonomi försvagas ytterligare under 2009 

Förslag till fortsatta studier: Vårt förslag på en fortsatt studie är att följa upp bankerna i 

den nuvarande krisen och studera vidare på nyckeltalen för att få en bredare förståelse för 

vad som påverkat respektive bank. Ett annat förslag är att studera hur bankerna 

återhämtar sig efter år 2008 års kris. 

Legitimitet inom legitimitetsteorin förklaras som en resurs som ett företag är beroende av för dess överlevnad och är något som ett företag strävar efter att tilldelas av samhället. Ett företags legitimitet kan påverkas genom att på ett strategiskt sätt utforma årsredovisningar eller andra offentligt tillgängliga dokument.

Syftet med denna studie är att beskriva hur banker som hamnat i en kris har hanterat sin kommunikation genom finansiella rapporter för att påverka legitimiteten och varför de valt att agera som de gjort. Studien grundar sig i legitimitetsteorin och legitimitetsstrategier som kan användas för att återupprätta legitimiteten vid en kris. Dessutom hur ett legitimitetsgap kan uppstå om samhällets förväntningar och värderingar inte följs. Som ett komplement till legitimitetsteorin tas även intressentteorin i beaktning för att beskriva hur företaget kan agera i relation till sina intressenter och inte endast till sina aktieägare.  

Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats där en kvalitativ innehållsanalys genomförts, detta genom induktiv kodning av sekundärdata och ett målstyrt urval av två svenska storbanker. Den empiriska datan är en induktiv kodning från sex års- och hållbarhetsredovisningar av två svenska storbanker som varit i kris. Detta då brister i deras arbete mot att förhindra penningtvätt upptäckts av Finansinspektionen. Resultaten från kodningen av rapporterna analyseras sedan för att ta reda på vilka legitimitetsstrategier som bankerna använt vid en kris och varför de kommunicerat på det sätt som de gjort.  

Efter att en bank varit med om en kris är det viktigt för banken att återfå sin legitimitet för att skapa ett förtroende för sina kunder och intressenter. Bankerna har i omgångar använt liknande legitimitetsstrategier vid liknande kriser. Det finns däremot situationer där företagen använder sig av olika strategier i sina års- och hållbarhetsredovisningar. Bankerna strävar att följa samhällets förväntningar och skapa ett förtroende. Därför beskriver dem vilka åtgärder som vidtagits för att hantera situationen samt hur dess tillvägagångssätt har sett ut.

Abstract

Organisationer investerar numera i artificiell intelligens inom området kundupplevelser, så kallat customer experience, CX. CX är kundernas eller användarnas holistiska uppfattning av ett företag, organisation eller varumärke under hela kundresan, som omfattar planering av köp, genomförande av köp och upplevelsen efter ett köp, i synnerhet kundens köpresa. AI, artificiell intelligens och CX har diskuterats som koncept ända sedan 1950–1960-talet men det är på senare år som både AI och CX har blivit två starka modeord. Det finns mycket forskning sedan många år tillbaka kring AI och CX som separata ämnen men området ”AI inom CX” utifrån affärsperspektiv är relativt nytt. Alltså AI som används för att förbättra kundupplevelsen som i tur ska förbättra organisationens resultat.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur investeringar i AI-tjänster, för kundupplevelser i utvalda organisationer, kan skapa affärs- och verksamhetsnytta. Undersökningen består av litteraturstudier och kvalitativa intervjuer eller så kallade semistrukturerade, med totalt fyra respondenter från organisationer både i den offentliga och privata sektorn. Intervjuerna genomfördes via kommunikationsverktyget Zoom. Litteraturstudien leder fram till en modell över affärsnytta med AI-tjänster som tar hänsyn till flera aspekter: AI-tjänster inom kundupplevelser, kunder och segmentering, upplevd kundnytta, AI-tjänster internt, upplevd affärs- och verksamhetsnytta och organisationens mål med AI-tjänsterna.

Uppsatsstudiens viktigaste slutsatser är att AI-tjänster inom kundupplever skapar affärs-och verksamhetsnytta och har förändrat kundupplevelsen till det bättre trots att det är ett relativt nytt AI-tillämpningsområde. Exempel på AI-tjänster inom CX är AI-Chatbotar, röstrobotar och AI-baserade sök-och rekommendationstjänster. Tre av fyra organisationer i undersökningen anger att AI-tjänster inom kundupplevelser har bra avkastning på investeringen.

Valuation of private housing is usually done by registered real estate agents on behalf of owners of residentials or cottages. A valuation is made in connection with changed life situations and aims to produce a value of the client’s house, cottage or apartment that is accepted on the private housing market. To confirm a value of an object on the private housing market, the estate agent has to process different elements to confirm the final value. One factor that is important for the valuating process is the general information about the object (house, cottages, or apartment), where the client in question is an important source of information. Previous research shows that clients have the ability to influence the estate agents and the final value statements. Furthermore, it is also shown that the clients can influence the final value and estate agents by using different techniques.

The thesis describes the relationship between client influence and the estates agent's behavior in a process of valuation of private housing. This study is made from the perspective of a real estate agent, who are today's estate agents in the private housing market. This study will also reflect the real estate agent´s views on the phenomenon of client influence. The purpose of this thesis is to study how real estate agents perceive attempts of influence from their clients. Real estate agents´ also tend to see that different situations during the valuation process of private housing tend to make clients influence in various amounts.

The thesis has been made by doing a qualitative study, which means that the empirical data is retrieved from interviews with real estate agents. The questions used for the interview can be found in The Appendix and are based on facts gathered from various scientific articles and student literature. The interview guide was conducted on eight real estate agents who have been active real estate agents for at least five years in a medium-sized city in Sweden, which in this case is defined as approximately 100,000 inhabitants.

Based on the results of the study, it is concluded that real estate agents sense tendencies of influence from their clients in connection with a valuation process. It is also important to mention that the real estate agents say that they can sense a various attempt of influence from their clients, depending on for what reason the situation of the valuation is made.

Syftet med studien var att undersöka och få en djupare förståelse för övergången

från att driva projekt utan en specifik styrningsmodell till att börja använda ett

gemensamt styrningsverktyg. En kvalitativ fallstudie baserad på semistrukturerade

intervjuer användes för att få förståelse för utmaningarna som upplevdes av

projektledare i det sättet de driver projekt och deras försök att driva projekt på ett

mer strukturerat arbetssätt. Ett allmännyttigt bostadsbolag i Mellansverige, som

driver tiotal verksamhetsutvecklings och sociala projekt utan någon specifik

styrmodell, med totalt åtta deltagare var objekt till fallstudien. Intervjumaterialet

bearbetades via en tematisk analys och genererade tre teman. Samtliga teman

tydde på att respondenterna upplever en del utmaningar och brister och uttrycker

behov för att förbättra sättet de driver projekt. Dessa teman och

förbättringsområden är: Vem gör vad? Problemet är stuprörtänket och vad är det

man vill uppnå med projektet? Slutsatsen är att projektverksamheten i

fallföretaget brister i avseende som gäller beställning och överlämning av projekt,

förankring och kommunikation i företaget och beställarkompetens. Dessa

förbättringsområden behöver utvecklas för att effektivisera projektverksamheten.

Women have a few managerial positions compared to men in audit and accounting firms. It said that large companies have intentions to increase the number of women accountants in managerial positions. The study is investigating the implementation of gender policies and diversity in auditing firm with a specific focus on how company size may impact how organizations come to work with issues of gender and diversity. A qualitative method has been implemented in this study, by conducting 17 semi-structured interviews with women auditors and accountants, working in 4 large firms and 5 small firms in Sweden. The study shows that the policies of the large companies are not fully implemented. While setting policies for small firms will just help women auditors/accountants to improve their career education.

Digitaliseringen har skapat nya sätt att arbeta som suddar ut de tidigare begränsningarna vad gäller tid och plats. En sådan arbetsform är distansarbete som ökat drastiskt under de senaste två åren eftersom företag, på grund av Coronapandemins restriktioner, tvingats övergå till en virtuell verksamhet. En fysisk arbetsplats har dock visat sig vara viktig för exempelvis företagskulturen och kulturen i sin tur är en viktig del i företag eftersom den kan vara en konkurrensfördel och påverka prestationer. Detta väckte ett intresse om i vilken utsträckning företagskulturen påverkas av distansarbete eftersom det sociala samspelet mellan kollegor försvinner till stor del. Företag kan även kategoriseras i olika kulturtyper, vilket väckte ett fördjupat intresse som mynnade ut i studiens syfte - att undersöka i vilken utsträckning företagskultur påverkas av distansarbete med utgångspunkt i de fyra kulturtyperna Klan, Adhocrati, Hierarki och Marknad.

För att besvara syftet har en kvantitativ enkätundersökning genomförts där ett antal hypoteser prövats med statistiska test. Enkäten utformades med hjälp av Cameron och Quinns (2011) mätinstrument, innehållande olika frågor som fastställer en kulturtyp, och riktade sig till anställda som hade arbetat på distans i någon utsträckning under de senaste två åren. Med hjälp av den data som framkom av enkätundersökningen kunde en kulturtyp och distansarbetets genomsnittliga påverkan på kulturen fastställas för varje respondent. För att undersöka om det fanns skillnader i påverkan mellan de olika kulturtyperna utfördes ett ANOVA-test med ett tillhörande Post hoc-test för att ta reda på mellan vilka kulturtyper det eventuellt fanns en skillnad.

De statistiska testerna visar att det finns signifikanta skillnader i vilken utsträckning distansarbetet påverkar de olika kulturtyperna. Det framkom att klankulturen försvagas mer än alla de andra samt att marknadskulturen försvagas mer än den hierarkiska kulturen. Därmed visar studien att distansarbete inte passar alla kulturtyper i samma utsträckning och att det därför kan vara en fördel för företag, som planerar att fortsätta med distansarbete, att granska sin kultur för att förstå sina förutsättningar.

I Sverige har vi en Revisorsnämnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det är också denna nämnd som delar ut påföljder då revisorer handlat i strid mot yrkesmässiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie från 2010 fram till att det är professionalismen som är viktigast i Revisorsnämndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skärpts genom nya lagar och krav på revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera Revisorsnämndens disciplinärenden idag för att se om något har förändrats. De frågeställningar vi har haft i åtanke genom processen har varit om Revisorsnämnden ändrat sina krav på tillräcklig revision med dessa välkända företagsskandaler som grund och om det fortfarande är en revisors professionella beteende som är viktigast i bedömningen av en otillräcklig revision. För att undersöka detta har vi läst alla avslutade disciplinärenden mellan 2007 och 2012. Alla dömda ärenden har klassats som fel och vi har precis som Carrington delat in dessa i process- och professionalismfel. För att få en djupare förståelse för ämnet har vi tagit reda på vad revision är, hur den går till och vad innebörden av revisionskvalitet är. Vidare har vi utrett hur Revisorsnämnden arbetar och skaffat oss kunskap om revisionsprocessen och revisorns professionalism.

Vid en jämförelse med Carringtons studie har vi upptäckt skillnader och likheter. En skillnad är att det idag räcker att bara ha gjort antingen processfel eller professionalismfel för att få sin auktorisation eller sitt godkännande upphävt. Detta är en skillnad från Carringtons studie, där han hittade att revisorer i de flesta fall måste ha gjort fel i båda kategorierna. Vid granskning av Revisorsnämndens disciplinärenden upptäckte vi vidare att processfelen ökat medan professionalismfelen minskat. Detta kan bero på införandet av den nya revisionsstandarden, 2004, som utökade revisorns roll. En likhet som framkom vid undersökningen var att de flesta fall än idag leder till en mildare påföljd än upphävning av auktorisation eller godkännande, nämligen varning eller erinran.

Av dessa resultat drar vi slutsatsen att Revisorsnämnden har skärpt kraven på en tillräcklig revision och baserar detta på att företagsskandalerna bidragit till en hårdare lagstiftning och en mer skärpt tillsyn av revisorer. Slutligen konstateras att en revisors professionella beteende inte längre är viktigast vid bedömningen av vad som ska anses vara en otillräcklig revision. 

This paper focuses on how digitalisation has influenced actors’ value determination and value creation in the Swedish music market. It draws on the service-dominant logic (SDL) and the service ecosystem perspective to conceptualise value as co-created through the integration of resources by multiple actors in service exchange, enabled and constrained by institutions and institutional arrangements. Empirically, we draw on a qualitative study of the digitalisation of the Swedish music market that consists of fifty-two interviews with various actors. The findings suggest that digitalisation has influenced service engagement and consequently value creation and determination for various actors, and especially for consumers and producers. This paper contributes by integrating SDL and the service ecosystem perspective into music business research in a novel way to promote a deeper understanding of value, value determination, and value co-creation. This paper also contributes to SDL by suggesting that both value-in-exchange and value-in-use are important aspects of value determination and value co-creation.

This paper aims to examine salient issues in the Halal food business with special focus on entering Thai Halal food products into international market. Market screening plays an important role in entering new market or setting up the business in the foreign country. In this paper we have analyzed the importance of Halal Food for the Muslims and explained the growth of Halal food in French markets. The study focuses attention on the identification of key areas in Halal food export and channel strategy. The Thai food industry is amongst dynamic and diverse and we investigated the entering process into the new market. Thai food product is selected to compare and find the competitive advantage.

Extern redovisningsinformation är reglerad i lag i de flesta länder och skall vara tillförlitlig och verifierbar. Ett av syftena med redovisning är att minska informationsasymmetrin som kan finnas mellan företaget och dess intressenter. 2008 lades delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) fram. Utredningen föreslog att revisionsplikten för alla aktiebolag skulle slopas bl.a. som en anpassning till gällande EU-lagstiftning. Delbetänkandet lades ut på remiss och genererade 18 remissvar. Dessa gav uttryck för olika inställningar till lagförslaget. Ett flertal var positiva men andra mer tveksamma.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för, och analysera fyra intressenters syn på eventuell risk för ökad informationsasymmetri som en konsekvens av revisionspliktens avskaffande för små privata aktiebolag i Sverige. Studien ämnar redogöra för vilka kompensatoriska åtgärder dessa intressenter anser bör vidtagas för att minska denna eventuella risk. De fyra intressenterna är Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Konkurrensverket och Svenska Bankföreningen.

Studieobjektet är de fyra intressenternas remissvar ang. revisionspliktens avskaffande. Remissvaren analyserar och tolkas utifrån intressentmodellen, agentteorin, stewardship-teorin samt legitimitetsteorin. Studien är således en kvalitativ textanalys med deduktiv ansats.

Intressentmodellen är ett teoretiskt ramverk och belyser det faktum att företag har interaktion med fler aktörer än ägarna. Agentteorin redogör för hur olika parter agerar för att säkerställa redovisningsinformationens överensstämmelse med verkligheten. Teorin utgår från att det finns en informationsasymmetri mellan företagets ägare, principal, och dess ledning, agent. Människan ses som nyttomaximerande och rationell. Stewardship-teorin öppnar upp för att agentens och principalens agerande inte helt och fullt behöver bottna i rent egoistiska motiv. Enligt teorin arbetar den enskilda individen rationellt men organisationens nytta skattas högre än egennyttan Agenten benämns inom stewardship-teorin för steward. Enligt legitimitetsteorin anstränger sig företagen för att försäkra sig om att dess handlande håller sig inom de ramar som samhället har ställt upp.

Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket avstyrker bägge lagförändringen. Konkurrensverket och Svenska Bankföreningen däremot är båda positiva till lagförslaget. Förklaringen till de olika ståndpunkterna är att de har olika intressen i de företag som berörs

Skatteverket och Ekobrottsmyndighetens remissvar visar att de är oroliga för att informationsasymmetrin mellan dem som principal och företagen/agenten kommer att öka. I Konkurrensverkets remissvar återfinns ingen diskussion som går att tolka som en oro för ökad informationsasymmetri. Svenska Bankföreningen uppvisar inte någon större farhåga för en ökad informationsasymmetri eftersom de via avtalslösningar kan lösa sådana problem. Svenska Bankföreningen är den enda av de fyra remissinstanserna som har något resonemang som påminner om Stewardship-teorins tankestruktur, då de via t.ex. borgensåtaganden får företagaren/stewardens intresse att sammanfalla med bankens/principalens intresse.

Inom revisionsbranschen tenderar arbetsbelastningen att vara extra hög, framför allt under de två första kvartalen vilket bidrar till hög stress och långa arbetsdagar. I dagens samhälle spelar den teknologiska utvecklingen en stor roll. Det historiska perspektivet visar att teknisk utveckling ur ett företagsekonomiskt perspektiv är en avgörande faktor för att bedriva en väl fungerande verksamhet. I början av 2000-talet introducerades blockchain, främst i samband med kryptovalutor. Tekniken väckte ett intresse hos de stora revisions- och redovisningsbyråerna som såg vilka implikationer detta skulle kunna ha på branscherna.

I studien ämnar vi att identifiera tidskrävande arbetsuppgifter en revisor stöter på i sitt praktiska arbete för att sedan undersöka om dessa kan effektiviseras med hjälp av blockchain. Undersökningen har utförts genom intervjuer med revisorer av olika befattningar och erfarenheter på byråer av olika storlekar. Semistrukturerade frågor har använts för att erhålla uttömmande redogörelser kring revisorns praktiska arbete.

Studien bidrar med kunskap om tidskrävande arbetsuppgifter och om blockchain har potentialen att effektivisera dessa. Med utgångspunkt i revisorns praktiska arbete har tidskrävande arbetsuppgifter och potentiella effektiviseringsåtgärder identifierats. Sedan gjordes kopplingar till blockchain. I undersökningen framgår det att vissa blockchainapplikationer har potentialen att effektivisera tidskrävande arbetsuppgifter medan andra inte besitter den potentialen 

The current logistics’ system in Iraq is outmoded and inefficient. This study attempts toidentify the major challenges confronting logistics development in Iraq. A mapping of thetransportation flows is presented together with a forecast on how the transportation sector will develop the coming years. During a trip to Iraq, information was collected through qualitative and quantitative studies that were conducted with stakeholders in the logistics. The performed studies are  omplemented with literature in order answer the purpose.

The results indicate that issues facing the logistics in Iraq are typical for emerging markets. This study identifies the following challenges; the poor infrastructure, the complex structure of the truck market, the lack of financing opportunities for the private truck sector, the nonexistent cooperation between the private and public sectors, the low utilization, the inefficient trade facilitation and the poor cost awareness. The mapping of transport flow indicates that the expressway no.1 together with the border entries are critical parts of the logistics system in Iraq.

This study indicates that in order develop the logistics in Iraq the following measurers needs to be accomplished:

•Development and implementation of a coherent national transport strategy.

•Integrate the work of the government entities in promoting efficient logistics.

•Efforts between the government and the private companies have to take place in order to identify and resolve potential problems in transport infrastructure, information flows.

•Modernize the trucking sector by improving their financial strength.

Inom sport så är supportrar en viktig aktör för hur upplevelsen blir inne på arenorna. Supportrar är både de primära kunderna och en del av upplevelsen för övriga som konsumerar sporten, då det är supportrarna på läktaren som skapar stämningen genom sitt engagemang och sång vilket kompletterar upplevelsen för alla utöver själva sporten.

Studiens syfte var att skapa förståelse för hur sportsupportrar agerar som värdeskapare och värdeförstörare samt vilka faktorer som påverkar deras roll i värdeskapandeprocessen. Studien har utförts på supportrar utifrån ett Service Dominant Logic perspektiv då det möjliggör tillämpning av teorier inom samskapande och samförstörande för att kunna förklara hur olika aktörer påverkar varandra. Studien har utförts på basis av supportrar till ishockeyklubben Färjestad BK. Det har genomförts tolv kvalitativa intervjuer med aktiva supportrar.

Resultatet från studien bekräftar tidigare forskning om hur viktiga supportrar är för klubbens välbefinnande då de är en väldigt stor del av upplevelsen. Studien visar indikationer på att supportrars negativa påverkan på värdeskapandet är en stor risk för klubbar, samt att supportrars förväntningar och önskemål påverkar hur de kommer arbeta för att skapa eller förstöra värde. Klubbar måste bli bättre på att tillvarata den tillgången som aktiva supportergrupper är, både för att de kan leverera unikt värde men även för att minska risken att de förstör värde för övriga åskådare.