Introduktion: Hemlösa har ett stort tandvårdsbehov och behöver engagerad tandvårdspersonal som är beredda att arbeta kliniskt med denna grupp. Syfte: Syftet är att studera vad som engagerar tandvårdspersonal till att arbeta med hemlösa. Metod: En kvalitativ studie och kvalitativ innehållsanalys har använts. Urval: Studien baseras på intervjuer med en tandläkare och en tandsköterska. Resultat: Resultatet presenteras i två domäner. Domänen Fängslande speglar vad informanterna upplever spännande i kliniskt arbete med hemlösa. Tre kategorier finns under denna, Intresse, Ovillighet bland kollegor och Team-work. Under domänen Medkänsla finns två kategorier Nytta och Välvilja. Där speglas känslor som informanterna upplevde i arbetet med denna grupp. Kategorierna visar vad som engagerar informanterna i deras kliniska arbete med hemlösa. Konklusion: Känslorna som tandvårdspersonalen erhåller vid det kliniska arbetet med hemlösa utgör en grund för det engagemang som personalen känner för arbetet. Dock är det flera faktorer som samverkar till detta engagemang.

Introduction Oral health is part of general health, and oral diseases share risk factors with several non-communicable diseases. The World Dental Federation (FDI) has published a theoretical framework illustrating the complex interactions between the core elements of oral health (CEOHs): driving determinants, moderating factors, and general health and well-being. However, the framework does not specify which self-reported or clinical measurements to be included in the CEOHs. Objectives To explore oral health measurements relevant for a general adult population to be included in the CEOHs in the FDI's theoretical framework of oral health. Materials and methods A psychometric study was performed, using cross-sectional data from Sweden (N = 630, 54% women, mean age 49.7 years). The data set initially consisted of 186 self-reported and clinical measurements. To identify suitable measurements, the selection was discussed in different settings, including both experts and patients. Principal component analyses (PCAs) were performed to explore, reduce and evaluate measurements to be included in the three CEOHs. Internal consistency was estimated by Cronbach's Alpha. Results The validation process yielded 13 measurements (four clinical, nine self-reported) in concordance with the CEOHs. PCAs confirmed robust validity regarding the construction, predicting 60.85% of variance, representing psychosocial function (number of measurements = 5), disease and condition status (number of measurements = 4), and physiological function (number of measurements = 4). Cronbach's Alpha indicated good to sufficient internal consistency for each component in the constructs (alpha = 0.88, 0.68, 0.61, respectively). Conclusion In a Swedish general adult population, 13 self-reported and clinical measurements can be relevant to include to operationalise CEOHs in the FDI's theoretical framework.

Background Oral diseases have been associated with cardiovascular diseases, and persons with continuous positiveairway pressure [CPAP]-treated obstructive sleep apnoea [OSA] have an increased risk for negative consequences forboth oral and general health. CPAP treatment is often life-long and adherence to treatment is essential. Xerostomiais a common side-effect which can lead to treatment abandonment. Oral health is a changeable part of our generalhealth and well-being and exploring the views of oral health determinants from persons with experience of CPAP-treatment is important to prevent adverse oral health outcomes. The purpose of this study was to explore whatpersons with experience of CPAP-treated OSA view as determinants for their oral health. Methods Eighteen persons with long-term experience of CPAP-treated OSA were purposively selected. Data werecollected by semi-structured individual interviews. A code book based on the World Dental Federation’s [FDI] theo-retical framework for oral health was developed and used to analyse the data using directed content analysis. Thedomains in the framework’s component driving determinants were used as pre-determined categories. Using thedescription of driving determinants as a guide, meaning units were extracted from the interview transcripts throughan inductive approach. Then, by employing a deductive approach the code book was used to categorise the meaningunits into the pre-determined categories. Findings The views on oral health determinants described by the informants were compatible with the five domainsin the component driving determinants in the FDI’s theoretical framework. Ageing, heredity, and salivation (biologicaland genetic factors), influences from family and the wider society (social environment), location and re-localisation(physical environment), oral hygiene habits, motivation, willingness to change, professional support (health behav-iours), and availability, control, finances, and trust (access to care) were viewed as important oral health determinantsby the informants. Conclusion The study points to a variety of individual oral health-related experiences that oral healthcare profession-als could consider when designing interventions to reduce xerostomia and prevent adverse oral health outcomes forpersons undergoing long-term CPAP-treatment.

Introduktion/Bakgrund: Tandvården och hälso- och sjukvården har olika journalsystem, finansieringsmodeller, utbildningar, remisshantering, traditioner och kulturer. Detta leder till utmaningar för samarbete mellan dessa två aktörer.  Det finns dock många fördelar med samarbete mellan tandvården och hälso- och sjukvården, och diabetes är ett sådant område där samarbete visat sig ha ömsesidig nytta bland annat ur patientsäkerhetsperspektiv.Syfte: Undersöka hälsofrämjande samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården med fokus på personer med diabetes.Metod:  Litteraturstudie med sökning från databaserna PubMed och CINAHL.Resultat: Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar där man har undersökt hälsofrämjande samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården med fokus på personer med diabetes. Behov av samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården, exempel på samarbetsinsatser och modeller för samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården, samt effekter av samverkan är delar som resultatet är baserat på. Slutsats: Studierna visade på att samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården bör ökas för att bättre hälsotillstånd och högre livskvalitet ska uppnås för de individer som drabbats av sjukdom där oral och allmän hälsa påverkar varandra, såsom diabetes. 

En stor invandring innebär en ökad påfrestning på tandvården från individer med utländsk bakgrund. Hos individerna med utländsk bakgrund har man funnit en nedsatt oral hälsa. Att undersöka vad individer med utländsk bakgrund vet om orala sjukdomar samt vilka munhygiensvanor de har kan hjälpa till att hitta eventuella riskfaktorer till nedsatt oral hälsa. Detta hjälper tandvården att se inom vilket område man bör informera. och stärka denna grupp för att vid behålla deras orala hälsa. Syfte: Att undersöka munhygiensvanor och kunskaper kring oral hälsa hos vuxna individer med utländsk bakgrund. Frågeställning: Finns det någon skillnad mellan hur ofta män och kvinnor med borstar? Metod: Kvantitativ studie. Empirisk enkätstudie. Enkäten omfattar frågor om munhygienvanor, kunskap om karies och kunskap om parodontit. Urvalet bestod av vuxna män och kvinnor som har en utländsk bakgrund och är över 18 års ålder. Med utländsk bakgrund menas att individerna är födda utomlands och har utländska föräldrar. Studiedeltagarna befann sig på en SFI skola i Mellansverige. Resultat: Antal studiedeltagare som deltog i studien var 78, (n=36 män), (n=29 kvinnor), (n=13 som inte angav kön). Majoriteten av studiedeltagarna visade sig ha goda vanor med antalet gånger de borstar tänderna per dag, hur ofta de använder fluor och användning av orala munhygiensprodukter utöver tandborste. Studien visar även att en mindre del av studiedeltagarna känner de största riskfaktorerna för att få orala sjukdomar. Konklusion: Individer med utländsk bakgrund har goda munhygiensvanor men saknar till viss del kunskap kring orsaken till varför orala sjukdomar som karies och parodontit uppstår.

Introduction

The “difficult” patient is a well-known and potentially negative character in various care contexts.

Objectives

This study aimed to generate a conceptual framework explaining the main concerns about “difficult” dental patients, and obtain a deeper understanding of their characteristics, how they affect the dental staff and how the staff think and act in order to manage these patients.

Methods

Ten interviews were conducted with professional dental caregivers, including dentists, dental hygienists, and dental nurses. The audio-recorded interviews were transcribed and analyzed in accordance with the principles of grounded theory.

Results

The main concern regarding “difficult” dental patients generated a framework of seven descriptive interrelated lower-level categories grounded in the data, subsumed in the core category “balancing subjective difficulties”. The informants perceived the possession of “showing interaction difficulties” and “having bio-psycho-social complexity”, as characteristic features of “difficult” patients, who could further adversely affect the dental staff by “evoking negative emotions and behaviors”, “hampering self-esteem and job satisfaction”, and “impairing life and health in general”. To manage the dental care of these patients, the staff used strategies aimed at “activating internal and external resources” and “creating adaptive treatment relations” with patients.

Conclusions

The dental staff’s meaning of the phenomenon of “difficult” dental patients points to specific characteristics, effects, and handling strategies. The core category captures the contradictory dynamics of characteristics and affects as these concepts seem interrelated to the caregivers’ handling capacity. The dental staff’s possibility of handling the main concern through balancing subjective difficulties depends on contextual conditions regarding time, to bring the patient and/or oneself at the center of attention. This indicates a need for further research regarding dental interactions and studies generalizing the outlook on “difficult” dental patients.

Tandhygienisters arbetstillfredsställelse och vad som påverkar denna är hittills relativt lite studerat. Det finns således ett stort behov av att undersöka detta område närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse inom

tandhygienistprofessionen, samt hur vanligt förekommande det är att yrkesverksamma tandhygienister upplever arbetstillfredsställelse. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Resultatet visade att flera faktorer av olika karaktär är av betydelse för

tandhygienisters upplevelse av arbetstillfredsställelse. De huvudsakliga faktorerna innefattar fysisk arbetsmiljö, psykosociala faktorer samt olika bakgrundsfaktorer. Den fysiska arbetsmiljö som förekommer inom tandhygienistprofessionen innehåller flera moment som

kan orsaka muskuloskeletala problem, vilket kan påverka upplevelsen av

arbetstillfredsställelse. Faktorer av psykosocial karaktär såsom stress och arbetsorganisatoriska faktorer samt samarbete och kommunikation över yrkesgränserna framstår i studien ha en stor betydelse för upplevd tillfredsställelse i arbetet. Studien visade

också att verksamma tandhygienister upplever arbetstillfredsställelse trots att flera av de inverkande faktorerna har en negativ karaktär. Konklusionen är att arbetstillfredsställelse inom tandhygienistyrket påverkas av såväl fysiska som psykosociala förhållanden med

tonvikt på det senare.

Introduction: Oral care to older people in short-term care units is a complex and challenging everyday practice for nursing staff. Oral care research and knowledge about prerequisites and obstacles is extensive. However, there is a lack of knowledge about how nursing staff in short-term care units describe their satisfaction about provided oral care in order to maintain older people's oral health. Objective: The purpose of this study was to describe how nursing staff perceive their satisfaction of oral care provided for older people in short-term care units and to identify oral care improvements. Methods: This study reports on the results of two open-ended questions that were part of a larger study. Informants (n = 54) were nursing staff working in the involved short-term care units in municipalities from both densely and sparsely populated regions in central and northern Sweden. The answers to the open-ended questions were analyzed using content analysis. Results: The analysis yielded one main category; "Working together to improve satisfaction with older people's oral care" and four subcategories: "Older people's oral health," " Consideration and respect for the older person's autonomy," "Having access to adequate products," and "Working together in the same direction." Conclusion: Identification of older people's oral health problems together with adequate nursing intervention will increase older people's health outcomes and quality of life. However, regardless of work role, the nursing staff might have difficulty changing their behavior or transforming intentions into actions. Oral care is a complicated and proactive practice that requires nursing staff's attention as well as both educational and organizational initiatives. Working in a supportive and collaborative relationship provides prerequisites for optimal oral care in short-term care units.

OBJECTIVE: To investigate the dental health of Swedish children and adolescents with reference to age, gender and residence.

MATERIAL AND METHODS: Electronic dental records from 300,988 3-19-year-olds in one Swedish region were derived in a cross-sectional study in years 2007-2009. The DMFT system was used. Age was categorized into 3-6/7-9/10-12/13-15/16-17/18-19-year-olds and residence into 'metropolitan', 'urban' and 'rural' areas. ANOVA, generalized linear regression models and Fisher's exact test were used.

RESULTS: Among 7-9-year-old children, nine out of 10 were free from fillings and manifest caries, while for 18-19-year-olds; this proportion was one third. Girls (18-19-year-olds) had a significantly lower risk of caries compared to boys of the same age, RR for the DT index = 0.83 (95% CI = 0.81-0.85). This pattern was reversed in 7-12-year-old children. Children and adolescents in metropolitan and urban areas had significantly more caries than subjects in rural areas, for instance the RR for the DT index in metropolitan 7-9-year-olds was 2.26 (95% CI = 2.11-2.42) compared to their rural counterparts.

CONCLUSIONS: In the permanent dentition, the overall pattern revealed that girls ≤ 12 years had a higher risk of caries, while adolescent girls had a lower risk of caries, both compared with boys of corresponding ages. Living in an urban or metropolitan area entailed a higher risk of caries than living in a rural area. A greater occurrence of dental caries in adolescents than in children was confirmed. The findings should have implications for planning and evaluation of oral health promotion and disease prevention activities.

The objective was to investigate the variability in dental caries experience in Swedish children and adolescents, at two different area levels: dental clinics and SAMS (small areas for market statistics), with respect to multiple individual socioeconomic factors (SES). Records of manifest caries using the DMFT indices (decayed, missing, filled teeth, dependent variables) were collected from electronic dental records for 300,988 individuals aged 3-19 years (97.3% coverage) from the Region Västra Götaland, Sweden. SES data were obtained from official registers and covered ethnicity, wealth, parental education, and employment. The SES variables were used as an independent aggregated variable - an in dex - categorized in deciles. Age and gender were independently included in the multilevel models. Two-level logistic regression analyses explored the probability of a dental caries experience and the variability (intracluster correlation) within dental clinic areas and SAMS, respectively. The most deprived (10th decile, SAMS level) 3- to 6-year-old children had an OR of 5.00 (95% CI 4.61-5.43) for dental caries experience (deft), compared with children in the 1st to 5th deciles. For older children and adolescents (≥7 years), the corresponding OR (DFT) was 2.25 (95% CI 2.15-2.35). Small geographical areas explained more of the variance in caries experience compared with the more aggregated level dental clinics. SES was more strongly related to the risk of dental caries experience than age and gender. In conclusion, the associations between SES and dental caries experience in Swedish children and adolescents were strong in the study and strongest in young children at a low level.

The study aimed to explore associations between multiple socioeconomic factors and dental caries experience in Swedish children and adolescents (3-19 years old). Electronic dental records from 300,988, in a Swedish region (97.3% coverage) were collected using the DMFT indices (decayed, missing, filled teeth: dependent variables). Socioeconomic status (SES) data (ethnicity, wealth, parental education, and employment) for individuals, parents, and families were obtained from official registers. Principal component analysis was used to explore SES data. Scores based on the first factor were used as an independent aggregated socioeconomic variable in logistic regression analyses. Dental caries experience was low in the participants: 16% in 3- to 6-year-olds (deft index: decayed, extracted, filled teeth) and 47% in 7- to 19-year-olds (DFT index). Both separate and aggregated socioeconomic variables were consistently associated with the dental caries experience irrespective of the caries index used: the crude odds ratio (OR) for having at least 1 caries lesion in 3- to 6-year-olds (deft index) in the lowest SES quintile was 3.26 (95% confidence interval [CI] 3.09-3.43) and in ≥7-year-olds (DFT index) OR 1.80 (95% CI 1.75-1.84) compared with children in the 4 higher SES quintiles. Overall, associations were stronger in the primary dentition than in the permanent dentition. Large SES models contributed more to explaining the caries experience than slim models including fewer SES indicators. In conclusion, socioeconomic factors were consistently associated with dental caries experience in the children and adolescents both as single factors and as multiple factors combined in an index. Socioeconomic inequalities had stronger associations to caries experience in young children than in older children and adolescents.

AIM: To longitudinally follow and analyse caries prevalence and development in primary dentition in Swedish preschool children from 3 to 6 years of age.

STUDY DESIGN: A longitudinal clinical study.

METHODS: Three hundred 3-year-old children in the Public Dental Service were consecutively included. The children underwent annual clinical examinations at 3, 4, 5 and 6 years of age, performed by four calibrated dentists in clinical settings. Initial (d1-2) and manifest (d3-5) lesions were registered at surface and tooth level. Radiographs were taken when indicated and possible.

STATISTICS: Chi-squared test was used for group comparisons. Friedman's test, Wilcoxon non-parametric test and logistic regression analyses explored caries development over the years.

RESULTS: The parents of 271 children agreed to their children participating in the study (total dropout rate at 6 years, 10.3%). At baseline, 27.3% of the children had carious lesions (d1-5 mean 0.98, SD ± 2.44), and only 50.6% of the children were totally caries-free at 6 years (d1-5 mean 1.88, SD ± 2.81). Initial carious lesions made up the greater share at all ages. The greater part of the caries increment occurred between 3 and 4 years of age (p < 0.001). Having initial and/or manifest carious lesions at 3 years of age was a significant explanatory factor for new lesions at 6 years of age (OR 2.29; 95% CI 1.58-3.31).

CONCLUSION: Children with an early caries experience had a high risk of further disease progression. Oral health promotion and prevention programmes should target small children and their carers.

ObjectiveThis pilot study aimed to explore knowledge, attitudes and confidence levels of Obstructive Sleep Apnoea (OSA) before and after case-based education among dental hygiene students. Moreover, to give an international perspective, this study included students from the US and Scandinavia.MethodsA longitudinal multicentre study assessed dental hygiene students' OSA knowledge, attitudes and confidence through a case-based education model. Students from six dental hygiene programmes in the US, Norway and Sweden participated from 2021 to 2022. The intervention group (N = 89) received preview material, live synchronous OSA lecture, case-based screening of fictitious patients and clinical practice using the STOP-Bang screening tool. Controls (N = 70) followed the standard curriculum. The Obstructive Sleep Apnoea Knowledge and Attitudes (OSAKA) questionnaire, comprising 18 knowledge and five attitude/confidence questions, was used. Reliability was assessed and nonparametric tests determined OSAKA knowledge score differences among the baseline, 6 months and 12 months intervals.ResultsThe intervention increased OSA knowledge with the largest increase in proportions of correct responses occurring between the baseline and 6 months and all single items showing a higher proportion of correct answers at 12 months compared to the baseline. Students' attitudes regarding the importance of OSAKA and confidence in managing patients increased from the baseline to both 6 months and 12 months.ConclusionThe case based educational intervention increased OSA knowledge and improved attitudes and confidence among dental hygiene students. The results also determined that the OSAKA questionnaire can be used in a setting with dental hygiene students to provide an overview of their knowledge, attitudes and confidence toward OSA. Current sleep medicine education in dental hygiene programmes is limited, suggesting the need for enhanced and sustained educational interventions to address this knowledge gap.

Introduktion: Tandvårdsrädsla är ett problem som inte verkar avta trots modernare behandlingsmetoder. Mellan 4-20% av världens befolkning lider av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädslan har en multifaktoriell bakgrund, vanligast anges smärtsamma minnen från barndomen och traumatiska tandvårdsupplevelser senare i livet. Hur de tandvårdsrädda hanterar sin situation beror på ett antal psykosociala faktorer i samverkan. Syfte: Att beskriva vilka kliniskt prövade metoder som finns för att få patienter med tandvårdsrädsla att acceptera och fullfölja tandvårdsbehandling. Frågeställningar: 1) Vilka olika behandlingsmetoder förekommer för att underlätta behandling av tandvårdsrädda patienter inom tandvården? 2) Hur skiljer sig behandlingsmetoderna för tandvårdsrädda barn respektive vuxna? Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: De granskade artiklarna visar att de flesta barn som fick beteendevetenskaplig terapi klarade att genomgå tandvårdsbehandling. Den vanligaste behandlingsstrategin var "tell-show-do". Även hos vuxna fungerade beteendevetenskapliga metoder bäst. Kognitiv terapi gav bra resultat på sikt. Sedering eller behandling under narkos är vanligt vid tandvårdsrädsla hos barn. Även för vuxna kan sedering användas i exempelvis akuttandvård. Enbart sedering med farmaka ger dock ingen bestående förbättring av tandvårdsrädsla, varken hos barn eller vuxna. Slutsats: De psykologiska metoderna ensamma eller i kombination med sedering ger på sikt den bästa effekten när det gäller att minska tandvårdsrädslan.

Objectives Obstructive sleep apnea (OSA) has an impact on an individual's quality of life and general health, and can also affect their oral health. The patient's experiences, together with intraoral signs and symptoms could indicate the presence of OSA. Knowledge that the patient has, or is at high risk for having OSA can help the dental healthcare provider maintain the oral health and general health for these patients. The purpose was to explore dentists and dental hygienists' experiences when encountering adult patients with potential, untreated and treated OSA. Methods A qualitative inductive approach was used. Experienced dentists and dental hygienists working within Swedish Public Dental Service were strategically selected. Semi-structured face-to-face interviews were performed followed by qualitative content analysis. Results Interviews from 13 participants, seven dental hygienist and six dentists, led to three areas describing varied experience: Importance of the patient encounter and identifying intraoral signs both of which describe experiences related to the importance of the initial unstructured conversation and focused clinical assessments, and strategies for nurturing care which point to interest about care, treatment, and collaborations with medical health care providers. Conclusions Dental professionals are not able to consistently recognize patients who have, or are at high risk for OSA. During the patient encounter, is it important to determine if a patient is at risk for, or has oral signs of OSA.

Introduktion: I Tanzania lever mer än var femte innevånare i fattigdom och endast hälften har tillgång till rent vatten. Den orala hälsan tas sällan om hand på rätt sätt och behovet av orala hälsoprogram är stort. Landet har också problem med höga fluorhalter i grundvattnen vilket har förödande konsekvenser för tänderna.  Syfte: Att studera förekomsten av dental karies och dental fluoros samt vilka munvårdsvanor barn 6-18 år har i Tanzania Frågeställningar: Vilken är förekomsten av dental karies bland barn 6-18 år i Tanzania? Vilken är förekomsten av dental fluoros bland barn 6-18 år i Tanzania? Vilka munvårdsvanor har barn 6-18 år i Tanzania? Metod: En litteraturstudie Resultat: Studierna visade att kariesförekomsten i de studerade åldersgrupperna var låg. Vanligast med karies i det permanenta bettet är i djupa fissurer och andra molaren i underkäken. En ökad risk för dental fluoros genom intag av magadi och ökad fluorhalt i dricksvattnet. Dental fluoros ökar risken för ett nedsatt välbefinnande. En studie (2010) visar även på att tandborstningsfrekvensen och användning av tandkräm är mer frekvent än förr (1994, 1998). Besök hos tandläkaren sker inte kontinuerligt. Konklusion: Litteraturstudien visade på ett omfattande behov av munhälsoprogram i Tanzania samt olika åtgärder mot dental fluoros.

Introduktion: Gingivit förekommer hos en större del av befolkningen och kronisk parodontit förekommer hos upptill 40 % av alla vuxna i Sverige. Kunskapen om parodontala sjukdomar och vad de kan leda till är begränsad hos den svenska befolkningen. Den parodontala behandlingen delas in i icke-kirurgisk och kirurgisk infektionskontroll. Mätinstrumenten OHIP-14 och -49 är de mätinstrument som används oftast för att mäta livskvalité.

Syfte: Att beskriva livskvalitén hos individer med kronisk parodontit.

Frågeställningar: Hur upplever individer med kronisk parodontit sin livskvalité?

Metod: En litteraturstudie.

Resultat: I resultatet framkommer det att livskvaliteten hos personer med parodontit påverkas påtagligt. Faktorer som påverkar är bland andra psykologisk och fysiologisk diskomfort/ dysfunktion, tuggfunktionen, dålig andedräkt och att mat fastnar mellan tänderna. Det har även påvisats att icke-kirurgisk parodontal behandling påverkar livskvalitén positivt.

Konklusion: Livskvalitén hos individer med kronisk parodontit påverkas.

Introduktion: För att tandvården skall kunna styras med systematiska prioriteringar tog Socialstyrelsen fram Nationella Riktlinjer ( NR ) för vuxentandvård som ett stöd. Dessa grundas på tidigare forskning och bygger på evidens.

Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning tandhygienister kände till och tillämpade socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vuxentandvård avseende preventions- och behandlingsåtgärder för karies och parodontal sjukdom samt periimplantit  före respektive efter en implementeringsintervention.

Frågeställningar:

Var har tandhygienisterna funnit information gällande NR?

Vilka karies-, parodontit-, och periimplantitpreventiva åtgärder enligt NR anser tandhygienisterna är de bäst lämpade för patienter med dessa sjukdomar samt vilken/vilka skillnader föreligger i val av åtgärder efter jämfört med före implementeringen?

Metod: Trettioåtta tandhygienister fick utbildning med stöd av förändringsagenter samt genomgick ett interventionsprogram avseende NR i fyra steg.

Resultat: Före implementeringen rekommenderade 52,6 % av tandhygienisterna tandtråd i kombination med fluorpreparat vid tillståndet ”Initial kronkaries” jämfört med 0 % efter. Av deltagarna valde 57,9 % Rökstopp + annan åtgärd före för att efter reduceras ned till 31,6 % , värdena avsedde ”Kronisk parodontit”.

Konklusion: Implementeringen av NR visade att tandhygienister efter intervention med utbildning och stöd av förändringsagenter använde mer evidensbaserad prevention vid karies, parodontit och periimplantit än tidigare. Uppföljande utvärdering av evidensbaserad prevention inom tandvården rekommenderas, då ett mindre antal icke evidensbaserade preventiva åtgärder kvarstod.

Antalet äldre ökar i Sverige. Åldrandet medför ökad risk att drabbas av sjukdomar vilket kan påverka munhälsan negativt. Äldre med stort vård- och omsorgsbehov flyttar ofta till särskilt boende. Många av dem behöver hjälp med munhygienen. Munvården till äldre i särskilt boende är ofta bristfällig med dålig munhälsa som följd. Syftet var att beskriva vårdpersonalens attityder och beteenden avseende den egna samt de äldres munhälsa och munvård, samt undersöka om munvårdsutbildning kan relateras till munvårdsinsatser på särskilt boende. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes och datainsamlingen gjordes med hjälp av ett frågeformulär. Resultatet visade att de flesta respondenterna ansåg munhälsan som viktig. Majoriteten tyckte att de boende bör få hjälp med munvård två gånger per dag men få hjälpte de äldre med munvård så ofta. Munhygienen ansågs vara den svåraste delen i omvårdnadsarbetet. Flertalet hade fått munvårdsutbildning och få önskade mer kunskaper. Munvården upplevdes fungera bra på avdelningarna och sågs som en del av god omvårdnad. Flera faktorer, som att de äldre gjorde motstånd och tidsbrist, uppgavs som svårigheter. Konklusionen var att attityden till munvård var positiv, men hindrande faktorer som motstånd från de äldre och tidsbrist bidrog till att den prioriterades lågt. Endast en liten del av vårdpersonalen önskade mer munvårdsutbildning.

Antalet äldre ökar i Sverige. Åldrandet medför ökad risk att drabbas av sjukdomar vilket kan påverka munhälsan negativt. Äldre med stort vård- och omsorgsbehov flyttar ofta till särskilt boende. Många av dem behöver hjälp med munhygienen. Munvården till äldre i särskilt boende är ofta bristfällig med dålig munhälsa som följd. Syftet var att beskriva vårdpersonalens attityder och beteenden avseende den egna samt de äldres munhälsa och munvård, samt undersöka om munvårdsutbildning kan relateras till munvårdsinsatser på särskilt boende. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes och datainsamlingen gjordes med hjälp av ett frågeformulär. Resultatet visade att de flesta respondenterna ansåg munhälsan som viktig. Majoriteten tyckte att de boende bör få hjälp med munvård två gånger per dag men få hjälpte de äldre med munvård så ofta. Munhygienen ansågs vara den svåraste delen i omvårdnadsarbetet. Flertalet hade fått munvårdsutbildning och få önskade mer kunskaper. Munvården upplevdes fungera bra på avdelningarna och sågs som en del av god omvårdnad. Flera faktorer, som att de äldre gjorde motstånd och tidsbrist, uppgavs som svårigheter. Konklusionen var att attityden till munvård var positiv, men hindrande faktorer som motstånd från de äldre och tidsbrist bidrog till att den prioriterades lågt. Endast en liten del av vårdpersonalen önskade mer munvårdsutbildning.

Objectives: The proportion of older people in the population is increasing rapidly. Along with this comes an increase in the number of people requiring assistance in daily living, including oral care. Swedish law stipulates that care personnel who work with older people should be offered oral health education every year. The aim of this study was to investigate oral health care beliefs among such personnel. Methods: A questionnaire study was conducted among 2167 personnel providing care to older people at special accommodation sites and in home care. Data were collected using the Nursing Dental Coping Beliefs Scale. Descriptive statistics were calculated and logistic regression analysis was performed. Results: Personnel working in home care had lower odds of having an internal locus of control than those working in special accommodation, and personnel with less than 10 years of working experience had lower odds than their more experienced counterparts. Men had higher odds of having an external locus of control than women. Conclusions: It seems important to ensure that home care personnel and less experienced personnel attend oral care educational sessions, and to encourage male staff to focus on oral care work.

Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa.

Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på.

Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.

Resultatet visade att tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ”tell-show-do”-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.

Konklusionen är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad. Detta indikerar att pedagogik, som ett obligatoriskt ämne i tandhygienistutbildningen, är betydelsefullt.

Introduktion: Tandimplantat är en allt vanligare ersättning för förlorade eller saknade tänder. Av patienten krävs en god egenvård för att bibehålla frisk vävnad runt implantatet samt stödjande behandling i form av klinisk vård. Bristande rengöring kan resultera i utveckling av mucosit eller peri-implantit.

Syfte: Att beskriva olika hygienåtgärder och deras effekter i vården av tandimplantat.

Frågeställningar:

- Vilka hygienåtgärder finns för tandimplantat i den kliniska vården och vilka effekter har dessa?

- Vilka hygienåtgärder inom egenvård finns för tandimplantat och vilka effekter har dessa?

Metod: Systematisk litteraturstudie

Resultat: Kliniska behandlingsmetoder som visat positiva resultat är ultraljud och air-powder abrasive system. Curetter, Vectorsystemet och laser gav sämre resultat. Tilläggsbehandling med antibiotika har visat varierande resultat beroende på antibiotikatyp och behandlingstid. Eltandborstens rengöringseffekt var bättre än den konventionella tandborstens. Klorhexidin påverkar inte befintligt plack men förhindrar nya bakteriers kolonisation på en ren implantatyta.

Konklusion: Litteraturstudien kan fungera som en vägledande hjälp vid val av terapimetod för mucosit och peri-implantit inom ramarna för tandhygienistens kompetens.

Introduktion/bakgrund: Barn kan drabbas av olika sjukdomstillstånd vilket påverkar såväl deras allmänna hälsa som orala hälsa. Diabetes typ 1 är ett sjukdomstillstånd som kräver vård av god kvalitet. Alla barn är olika och personcentrerad vård som teoretisk bas kan bidra till att sätta det unika barnets behov i centrum.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer för orala sjukdomar hos barn med diabetes typ 1.

Metod: En litteraturstudie utfördes genom att systematiskt utföra sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning med granskningsmallar från SBU utfördes i urvalsprocessen. Av totalt 766 antal artiklar inkluderades 11 artiklar.

Resultat: Resultatet baseras på 11 vetenskapliga artiklar från 9 länder och redovisas med följande underrubriker; ”Oral sjukdom och okontrollerad diabetes”, ”Oral egenvård” och ”Omgivande faktorer”. Resultatet visade att kost och okontrollerad diabetes, dålig oral egenvård och bristande samhälleliga skyddsfaktorer är riskfaktorer för orala sjukdomar hos barn med diabetes typ 1.

Slutsats: Denna litteraturstudie visar att det finns flera riskfaktorer för orala sjukdomar hos barn med diabetes typ 1, både på samhällelig och individuell nivå. Samhället kan bidra till ökade resurser för att öka samverkan mellan de aktuella barnen, vårdnadshavare och hälso- sjukvård, socialtjänst, tandvård och skola. På individnivå behöver vårdprocesser vara förankrade i personcentrerad vård.

Objective: Silver diamine fluoride (SDF) has been shown to be highly effective against caries, in particular for arresting root surface caries and for dentine caries in primary teeth. SDF may complement fluoride varnish routines for treatment of root caries in nursing home residents. The aim of this randomised, single-blinded, placebo-controlled trial was to evaluate the additive effect of a single annual application of SDF for prevention and treatment of incipient root caries in older adult nursing home residents. Method: Four hundred older adult nursing home residents (≥70 years old) with at least one exposed root surface (on teeth 15, 14, 13, 23, 24, or 25) were identified during routine dental examination visits in the domiciliary dental care setting. Eligible patients, who were able to understand the implication of consenting to the study, were invited to participate. Their cleaned root surfaces were randomly allocated to treatment with SDF (Advantage Arrest Silver Diamine Fluoride 38%, Advantage Arrest, LLC, Redmond, OR 97756, USA, Lot 16 152) or with placebo (tap water), each for 1 minute. Results: Of the 400 eligible individuals, 42 declined to participate and two forms were destroyed. The remaining 356 participants (89.0%; mean age 87.7 years) were randomly allocated, with 174 going to the SDF group and 182 to the placebo group. At 1 year, 273 participants (76.7%) were available for assessment: 135 in the SDF group and 138 in the placebo group. By that time, 109 individuals (39.9%) demonstrated root caries progression or regression. Among those 118 (16.7%) of the 708 included root surfaces had developed caries There were no statistically significant differences in the primary outcome related to treatment with SDF or placebo, at either patient or root surface level. Conclusion: Based on the finding of this clinical trial, it is concluded that a single SDF application to complement a risk-based preventive programme including fluoride varnish applications did not have a statistically significant additional preventive effect on root caries development in a group of older adult nursing home residents with limited caries activity and cognitive capacity to cooperate in oral care activities. 

Introduktion: Tandvårdsrädsla innebär ett psykiskt och fysiskt lidande för individen. Rädslan för tandvården grundas i olika företeelser: tidigare upplevelser från tandvården och påverkan från förälder. Tandvården har en betydande roll till att kunna lindra rädslan.

Syfte: Att kartlägga vilka behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen för att lindra tandvårdsrädsla.

Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder används för att lindra tandvårdsrädsla?

Metod: Litteraturstudie

Resultat: Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en lyckad metod för att behandla tandvårdsrädsla då KBT går till botten med vad som ligger bakom rädslan. Många av deltagarnas rädsla för tandvården minskade med KBT. Lokalanestesi var många gånger inte tillräckligt för att lindra smärtan. För många deltagare hjälpte inplanerad behandling med sedering att minska ångesten dagarna före besöket. Att medicineras med Midazolam och Alprazolam visade att deltagarna var mer samarbetsvilliga och kände mindre ångest i tandvårdssituationen. Lavendel och handdockor som komplement i tandvårdsbesöket lindrade inte rädslan till tandvården.

Konklusion: Författarna har tittat på vilka behandlingsmetoder som kan lindra tandvårdsrädsla. Det finns studier som visar att medicinering bidrar till minskad ångest men få studier som visar att medicinering bidar till minskad tandvårdsrädsla. Därför skulle ett förslag till vidare forskning vara om medicinering bidrar till minskad tandvårdsrädsla.

Introduktion/Bakgrund: Muntorrhet kan uppstå antingen genom en minskad produktion av saliv från salivkörtlarna (hyposalivation) eller genom att individen upplever en torr känsla i munnen (xerostomi). Hos äldre är medicinering den vanligaste orsaken till muntorrhet. Vissa sjukdomar, som till exempel Sjögrens syndrom kan också leda till muntorrhet. Eftersom allt fler äldre lever längre med kroniska sjukdomar och medicinering, blir muntorrhet allt vanligare. Muntorrhet kan öka risken för karies, parodontal sjukdom och orala svampinfektioner (oral candidos).

Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att kartlägga hur muntorrhet kan påverka äldres livskvalitet.

Metod: I denna litteraturstudie användes databaserna PubMed och CINAHL för att söka vetenskapliga artiklar. Artiklarna har genomgått en urvalsprocess i tre steg och efter en kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar som ingick i studien.

Resultat: Resultatet visade att xerostomi och hyposalivation är huvudsakliga faktorer som försämrar äldres livskvalitet. Äldre med primär Sjögrens syndrom som lider av muntorrhet har en besvärande situation som påverkar deras vardagliga liv. Muntorrhet kan också påverka äldres orala hälsorelaterade livskvalitet (OHRQoL) och äldre med muntorrhet drabbades lättare av karies och parodontit, vilket i sin tur försämrar deras livskvalitet.

Slutsats: Muntorrhet har en negativ påverkan på äldres livskvalitet. Orala sjukdomar som karies och parodontit förvärras av muntorrhet. Äldre individer med primär Sjögrens syndrom, som lider av muntorrhet, kan uppleva en försämrad vardag. 

Background: The practice of identifying individuals with undiagnosed diabetes mellitus type II or undiagnosed hypertension by medical screening in dental settings has been received positively by both patients and dentistry professionals. This identification has also shown to be cost-effective by achieving savings and health benefits, but no investigation has been made of the attitudes of authorities and organizations. The aim of this study was to describe the views of authorities and organizations. Results: Thirteen authorities and organizations were interviewed of the sample of 20 requested. Seven approached authorities and organizations did not believe it was relevant to participate in the study. The manifest analysis resulted in four categories: medical screening ought to be established in the society; dentistry must have relevant competence to perform medical screening; medical screening requires cooperation between dentistry and health care; and dentistry is not the only context where medical screening could be performed. The latent analysis resulted in an emerging theme: positive to, but uncertain about, the concept of medical screening in dental settings. The spokespersons for the approached authorities and organizations had a positive view of medical screening but the respondents experienced a lack of facts concerning the scientific communities’ position, guidelines and procedures in the topic. Conclusions and implications: Approached authorities and organizations generally had a positive view of medical screening in dental settings but were uncertain about the concept. Further scientific knowledge and guidelines concerning the topic are needed before it can be commonly introduced and additional research on implementation strategies and long-term follow-up of medical screening are needed.

Objective: To describe the distribution of risk, diagnosis and pharmacological treatments for diabetes and hypertension after seven years among patients provided with opportunistic medical screening in a dental setting.Material and Methods: The initial screening’s 170 participants were asked to take part in a seven-year follow-up study. Data were collected through self-reported information in a written health declaration. Outcome measures:• Number of study participants who had passed away• Prescription of antidiabetics or antihypertensives• Changes in weight and height to calculate body mass index (BMI)Results: The follow-up study consisted of 151 participants. Twenty had passed away. The risk needs for medicating with antihypertensive drugs after seven years for those not receiving pharmacological treatment at the initial screening was 3.7 times greater (p=0.025 CI 1.2-11.3) for participants with a diastolic blood pressure (BP) ≥ 90 mm Hg (85 for diabetics) than for the others. The risk was 3.9 times greater (p=0.020 CI 1.2-12.6) for those with a systolic BP of 140-159 mm Hg and 54.2 times greater (p<0.0001 CI 9.8-300.3) for those with a systolic BP ≥ 160 mm Hg than for those with a systolic BP 140 mm Hg. There were no changes in BMI.Conclusion: At least one in ten cases of incorrect medication or undiagnosed hypertension may be identifiable through opportunistic medical screening.

Background: The purpose of our study was to identify patients in a dental setting at risk of already having or developing high blood pressure or high plasma glucose, investigate possible associations between these conditions and periodontal status and explore the correlation between screening results and follow-up assessments concerning the need for medical treatment and/or lifestyle changes performed by medical staff.

Methods: A total of 170 dental patients were consecutively included at their regular yearly check-up visit. Data on age, weight, height, amount and use of tobacco and medication for cardiovascular disease and diabetes mellitus were collected, as well as data about systolic and diastolic blood pressure, in addition to pulse and plasma glucose. Clinical and radiographic examinations revealed data about periodontal status by probing periodontal pockets and measuring marginal alveolar bone loss by means of x-rays. Patients who exceeded normal diastolic blood pressure and plasma glucose values were referred for diagnosis and care.

Results: Thirty-nine patients exhibiting high values were provided referrals and 24 or 14.1% of the 170 participants required additional care. The correlation between oral and medical health care concerning blood pressure recorded was 64.5% (p<0.001), while the correlation was 40.0% (p<0.001) concerning plasma glucose. Among middle aged men and elderly subjects, the data revealed/showed a significant correlation between marginal alveolar bone loss and high systolic blood pressure (p=0.001).

Conclusions: The correlation between oral health care and medical health care registrations based on blood pressure and plasma glucose indicates that it may be appropriate for dental professionals to perform opportunistic medical screening and refer risk patients to the medical care system before complications occur. In order to identify medical risk patients in dental settings on the basis of high blood pressure, a suggestion may be to examine middle-aged men and elderly patients of both sexes who exhibit radiographic markers for marginal alveolar bone loss.

The aim of this study was to explore dental fear in a multicultural population of child and adolescent dental patients, with background, gender, age, and socioeconomic status taken into account. A specific aim was to investigate whether the level of DF differed between patients with a non- Swedish background and patients with a Swedish background.

In conjunction with a routine visit to the dental clinic, 301 patients (8-19 years old) assessed their dental fear on the Children's Fear Survey Schedule - Dental Subscale, using self-ratings. Following an interview protocol, patients' and their parents' country of birth, and parents' education and occupation/employment were registered. An interpreter was present when needed.

Self-rated dental fear was almost equal among patients coming from a non-Swedish background and patients with a Swedish background. Girls scored higher than boys and younger children scored slightly higher compared to older children, but the pattern of dental fear variation was inconsistent. Socioeconomic status differed between the groups with a non- Swedish vs. a Swedish background, but no impact on dental fear was revealed. When children and adolescents with a non-Swedish vs. a Swedish background were modelled separately, female gender and younger age had an impact on dental fear only in the group with a Swedish background.

No differences in dental fear were found between children and adolescents from non-Swedish vs. Swedish backgrounds. Dental fear variations according to gender and age were more pronounced in the group with a Swedish background compared to the group with a non-Swedish background. No impact of socioeconomic status could be revealed.

Purpose: This study aims to explore and describe experiences of the dental care system among adolescent dental patients with a recent history of missed dental appointments at public dental clinics (PDCs) in a Swedish county.

Methods: Twelve adolescent girls participated in the study. Data were collected by individual, semi-structured, open-ended interviews and analysed with qualitative content analysis.

Results: The study findings could be summed into the theme ?Triggers for adolescent girls to take on or not take on adult responsibility for dental care?. The experience of free dental care could be summarized in five main categories: Pain and discomfort; Attractive and healthy teeth; Feeling safe and secure; Taking on the responsibility; and Free of charge. These five categories consisted of 15 subcategories.

Conclusions: The results of this study should increase the knowledge on how to meet and treat adolescent girls in dental care. Knowing what will happen during the dental visit was highlighted by the participants as decisive to whether or not they would attend their dental appointments. Therefore, we should as far as possible ensure that our patients feel safe at their dental visits and by trying to avoid painful treatments.

Objective: This study aimed to investigate the occurrence of missed dental appointments among 16–19-year-old adolescents in a Swedish county. A second aim was to explore associations between background and concomitant factors and missed appointments and to investigate if these associations differed between areas with different sociodemographic profiles.

Materials and methods: A list of booked, and missed, appointments for 10,158 individuals during 2012 was used for assessments. Based on the total sample, 522 cases with, and 522 matched controls without, dental avoidance behavior in 2012 were identified. Data on previous missed and cancelled appointments, oral health status, dental treatment, fear or behavior problems, and medical, and, where available, psychosocial or lifestyle factors were extracted from the dental records using a preset protocol covering the period 2009–2012.

Results: In 2012, 13.1% of 23,522 booked appointments were missed, with a higher proportion of missed appointments among boys than girls. Cases with avoidance behavior more often had a record of sociodemographic load and dental fear or behavior management problems. They also had more oral health problems, more invasive dental treatments, and, in the past, more missed and canceled appointments.

Conclusion: To enable good oral health and continued regular dental care, we need to pay more attention to adolescents’ individual situation and be observant of early signs of avoidance.