Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 29 av 29
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Al-Hilfi, Muna
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörsvetenskap och fysik (from 2013), Science, Mathematics and Engineering Education Research (SMEER).
    Daniels, Erika
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörsvetenskap och fysik (from 2013), Science, Mathematics and Engineering Education Research (SMEER).
    Grönområdens betydelse i en förtätad stad: Vilken påverkan har förtätning2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Andersson, Hanna
    Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för företagsekonomi.
    Tillförlitlig försörjningskedja: En fallstudie på Saabs projektprocess2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 3.
    Aronsson, Anders
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Bidrar GLONASS till bättre positionering?2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Från den 1 april 2006 gavs möjligheten att använda GLONASS-systemet vid NRTK-mätningar som dessförinnan enbart använde sig av GPS-systemet. Allt fler inbyggda positioneringstjänster i vår nya teknik går nu mot att börja använda sig av både GPS och GLONASS-systemen. Tillgången till både amerikanska och ryska satelliter borde göra att vi får bättre, mer exakta och stabila mätningar vid dåliga förhållanden. Men är verkligen följden av att använda fler satelliter lösningen, eller räcker det i vissa tillfällen med enbart GPS-satelliter. Är den mer utbreda användningen av GLONASS-satelliter bara marknadsföring från företagen för att få sälja mer, dyrare och nyare produkter och därmed lura konsumenten att den är i behov av uppgraderade produkter som har GLONASS-stöd.

    Syftet var att undersöka om GPS och GLONASS förbättrar mätningarna och tillgängligheten i öppna respektive störda miljöer eller är det bara onödigt för konsumenten att sträva efter att positioneringsverktyget i ny teknik ska stödja båda satellitsystemen.

    En annan fråga är om det finns viss ny teknik som är tillämpade för olika områden där behovet är antingen större av GPS och GLONASS eller de områden där enbart GPS räcker till och ger minst lika goda mätningar och positionering.

    I detta examensarbete gjordes NRTK mätningar mot SWEPOS på ett antal kända punkter vid Karlstads Universitet där punkterna hade olika förutsättningar så som öppna och störda miljöer. Mätningarna gjordes med enbart GPS- respektive med GPS och GLONASS-satelliter påslagna. De bestämda koordinaterna i plan för de kända punkterna jämfördes med koordinaterna från mätningarna med enbart GPS respektive med GPS och GLONASS.

    De extra GLONASS-satelliterna är bra att använda sig av när man ska mäta i störda miljöer, de hjälper till att få en bättre noggrannhet. När man dock är i icke störda miljöer med fri sikt mot satelliterna räcker enbart GPS-satelliterna långt. Med den nya tekniken som kommer så finns ofta GLONASS-systemet inbyggt och är i de flesta fall är ingen ytterligare kostnad som konsumenten behöver ta utan är endast ett bra komplement oavsett användningsområde.

  • 4.
    Bäckström, Morgan
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Insamling av höjddata med UAV: En jämförelse mellan laserskanning, GNSS och UAV2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet har genomförts i samarbete med Mora kommun som önskat att prova UAV som teknik för att bestämma markhöjder i ett bostads- och grönområde där mark kommer att schaktas vid en marksanering. Projektets syfte har varit att jämföra kvalitet på insamlade markhöjder från UAV med laserskanning och terrestra metoder samt att undersöka hur resultatet påverkas av olika flyghöjder.

    Med metoderna avvägning och inmätning med satellitteknik mättes sju flygstödspunkter och fyra mätpunkter in. Vid flygstödspunkterna placerades flygsignaler under flygningarna med UAV vilka skedde på 120 respektive 60 meters höjd över marken. Insamlade data bearbetades i Agisoft Photoscan 1.4.2 och med det framtagna punktmolnet kunde mätningar i modeller genomföras. Även insamling av höjddata från Lantmäteriets GSD Höjddata, grid 2+ data inhämtades. Därefter jämfördes koordinater för punkterna från bearbetningen med insamlade data.

    Resultatet visar på att standardavvikelsen i höjd vid 120 meters flyghöjd var 64 millimeter. Vid exkludering av mätpunkt 13, som var felaktigt inmätt, blev avvikelsen endast 29 millimeter. För 60 meters flyghöjd var standardavvikelsen 76 millimeter och med mätpunkt 13 exkluderad endast 24 millimeter. Dessa resultat förhåller sig till kraven för kvalitet enligt Lantmäteriets HMK-standardnivå 2, vilket är nivån för kartering av tätorter för bland annat detaljplaneläggning.

  • 5. Börjars, Simon
    Höjdavvägning och trigonometrisk höjdmätning: en metodjämförelse2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 6. Eriksson, Björn
    et al.
    Christoffersson, Peter
    Byggplatsnät: Att etablera ett spänningsfritt stomnät2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 7.
    Evans, Alexander
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    3D-visualisering av detaljplaner: Standarder och riktlinjer2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Användningen och behovet av 3D-modeller inom fysisk planering har ökat, både nationellt och internationellt. I nuläget saknas standarder och riktlinjer kring hur man bör förhålla sig vid 3D-visualisering av detaljplaner, vilket skapar oklarheter kring hur de skall visualiseras. De flesta av Sveriges kommuner ser positivt på ett införande av en gemensam nationell standard för 3D-visualiseringar inom planprocessen, då detta troligtvis skulle underlätta och förbättra arbetsprocessen vid 3D-detaljplanering.Syftet med arbetet var att undersöka vilka riktlinjer och förhållningssätt man kan utgå från för att 3D-modeller i planprocesser skall öka förståelsen och engagemanget vid exempelvis samråd och medborgardialog.Förslag på riktlinjeroch förhållningssättvid 3D-visualiseringar av detaljplanertogs fram, där fokus låg kring begreppen detaljeringsnivå, ändamål, höjd och utnyttjandegrad. En undersökning gjordes även om någon av standarderna SOSI eller CityGML är lämpliga att använda för 3D-detaljplanering i Sverige utifrån de krav som ställs i plan-och bygglagen.Metoden bestod övervägande av en litteraturstudie där både nationell och internationell forskning studerades. Det samlades även in kompletterande information genom personlig kommunikation med tjänstemän från Karlstad-och Falu kommun. En fallstudie gjordes över detaljplanerna Sundsta torg och Hyttan 16 och 18 där en diskussion fördes kring hur dessa skulle kunna visualiseras i 3D.Utifrån resultatet drogs slutsatsen att det idag finns för lite forskning kring ämnet för att ta fram riktlinjer för en fullskalig 3D-Modell. Resultatet visade även att den nuvarande versionen av SOSI inte är lämplig för 3D-visualisering av detaljplaner, men att det material som beskriver den kommande versionen ser lovande ut och att CityGML har potential att användas inom detaljplanering, men förslagsvis borde den innefatta fler detaljeringsnivåer.

  • 8.
    Govindarajan, Venkatesh
    et al.
    Norwegian University for Science & Technology, Norway.
    Brattebo, Helge
    Norwegian University for Science & Technology, Norway.
    Energy consumption, costs and environmental impacts doe urban water cycle services: Case study of Oslo (Norway)2011Ingår i: Energy Journal, ISSN 0195-6574, E-ISSN 1944-9089, Vol. 36, nr 2, s. 792-800Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 9.
    Hedenbo, Rebecka
    Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik.
    Spånsugssystem och luftrörelser hos TanumsFönster AB: mätningar och förslag för minskat undertryck i fabrikslokal2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    TanumsFönster ABs fabrik utanför Tanumshede i Bohuslän är byggd i många etapper. Spånsugssystemet och delar av allmänventilationen har inte anpassats tillräckligt till nuvarande byggnad och verksamhet. Det saknas också ritningar och kunskap om aktuella luftflöden. De luftflöden som krävs för att spån-utsugen ska fungera bra ersätts inte av kontrollerad tilluft, istället läcker uteluft in genom otätheter och runt portar på grund av det stora undertryck som finns i byggnaden. Detta skapar, främst vintertid, problem i form av drag och höga uppvärmningskostnader.I detta examensarbete dokumenteras huvuddelarna av spånsugssystemet i maskinhallen med ritningar och flödesmätningar. En rökstudie har gjorts, vilken tydliggör luftrörelserna i hela fabriksdelen av byggnaden, och åtgärder föreslås för att minska undertrycksproblemet. Besök och mätningar i fabriken är gjorda under perioden november 2011 till april 2012. Flödesmätningarna gjordes med Prandtl-rör och ett antal nödvändiga uppskattningar gjordes med stöd av underhållsansvarige Morgan Gustavsson.I nuläget är skillnaden mellan bortfört luftflöde och retur i maskinhallen ca 16 m3/s. Då returen inte lämnas där luften bortförs saknas i två inbyggda fräsrum ca 8 m3/s respektive ca 12 m3/s. Bland de åtgärdsförslag som ges för att minska problemen finns bättre utnyttjande av befintlig ventilation, skapande av en avgränsad kall zon, nya luftöppningar med ljuddämpning och effektivisering av spånsugsflöden.

  • 10.
    Henningsson, Gustav
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Larsson, Cassandra
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Gröna tak i Karlstad: Potentialen och effekterna av att implementera gröna tak2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jordens befolkning ökar successivt vilket ställer krav på att fler bostäder upprättas, följden av detta blir att naturliga grönytor i städer ersätts med hårda ytor och den gröna infrastrukturen behöver återinföras. Urbaniserade områden bidrar därför till miljöproblem och klimatförändringar med katastrofala följder som extrema väder, ökat vattenstånd samt översvämningar. De höga halterna växthusgaser, som resultat från människans handlingar genom utsläpp av koldioxid, gör att växtligheten inte hinner ta upp halterna och luftkvaliteten försämras. Miljöproblemen resulterar också i att arter och livsmiljöer minskar eller förloras, vilket rubbar det naturliga ekosystemet som är grundläggande för människans välbefinnande och överlevnad.

     

    Arbetet omfattar en studie över hur gröna tak kan förebygga översvämningsriskerna och bidra till en mer hållbar dagvattenhantering i centrala Karlstad, samt vilka andra mervärden gröna tak kan bidra till ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

     

    En litteraturstudie gjordes för att identifiera nyttorna av gröna tak i Karlstad, där sedan beräkningar utfördes för dagvattenhanteringen, Tingvallastadens förmåga att buffra mot översvämningar, ekonomiska lönsamheten samt den potentiella förmågan för gröna tak att absorbera luftföroreningar. De identifierade nyttorna från det gröna taket var reduktion av buller, minskade underhållskostnader, förbättring av den fysiska och psykiska hälsan, sänker temperaturer och fungerar som ett isolerande skikt. Från beräkningarna framgick det att gröna tak kan bidra till en reducerad översvämningsrisk och upptagning av partiklar.

     

    Slutsatsen av projektet och den redovisade litteraturen är att det gröna taket har goda möjligheter för Karlstad kommun ur ett socialt- samt miljömässigt perspektiv.  Nyttorna, i form av främjande av ekosystem och biologisk mångfald, dagvattenhantering, bullerreducering och främjande av välmående, har inte varit möjliga att värdera eller kvantifiera på samma sätt som ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta gör att den ekonomiska lönsamheten egentligen kan anses större än vad som redovisats för Karlstad kommun.

     

    Gröna tak har en potential att reducera översvämningsrisken för samtliga återkomsttider. Om hänsyn ska tas till kulturarvet i Karlstad kommun är det enbart möjligt att helt reducera risken för översvämningar orsakade av ett 10-årsregn. Av den anledningen är det svårt att motivera en investering av gröna tak ur översvämningssynpunkt om det inte kombineras med andra åtgärder som bidrar till en hållbar dagvattenhantering.

  • 11.
    Jansson, Andreas
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    En noggrannhetsundersökning av fotogrammetrisk detaljmätning i stereo2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetets syfte är att undersöka noggrannheten i fotogrammetrisk detaljmätning i stereo. Sedan tidigare finns det en tumregel som säger att noggrannheten i dessa mätningar är ungefär 1 pixel i plan och 1,5 i höjd. Det saknas en noggrannare undersökning av om så är fallet.

    Totalt har 62 punkter koordinatbestämts både fotogrammetriskt och via geodetiska fältmätningar. Resultaten från dessa mätningar har därefter jämförts. Punkterna finns i Jönköping, Norrköping och Skellefteå. De fotogrammetriska mätningarna har gjorts dels på Lantmäteriets standardbilder med 25 och 50 cm upplösning men också på mer högupplösta bilder med 6–12 cm upplösning.

    Varje punkt är mätt fem gånger fotogrammetriskt. I fält är de mätta tre gånger vardera med GNSS under 60 sekunder och med minst två timmars uppehåll mellan varje mätning. Därefter har medelvärden räknats fram. Dessa har jämförts och resultatet presenterar avvikelsen både i meter och i antal pixlar.

    Jag kom fram till att i plan är den radiella avvikelsen ungefär lika stor som en pixel av bildens upplösning, spannet ligger på 0,72–1,23 pixlar. Denna avvikelse verkar vara oberoende bildernas plats och upplösning. I höjd är avvikelserna däremot betydligt större och varierar mellan 0,42–2,44 pixlar. Att det skiljer så mycket i höjd har antagligen att göra med hur många markstödpunkter man har använt sig av i blocktrianguleringen.

    Arbetet beskriver även teorin bakom stereofotogrammetrin och förklarar kortfattat hur det går till att ta fram en stereomodell.

  • 12.
    Johansson, Simon
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    En informationssammanställning inför utveckling av en ny nationell ortnamnsdatabas: Insamling av metainformation och visualiseringstekniker för geografiska objekt och informationsutvinning av metainformation om ortnamn2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lantmäteriet har som statlig ortnamnsmyndighet till uppgift att tillhandahålla, granska, editera och besluta om ortnamn. Idag finns det cirka 950 000 ortnamn lagrade i Lantmäteriets ortnamnsdatabas. Det finns dock en begränsad mängd metainformation kring alla ortnamn vilket är något Lantmäteriet planerar att åtgärda.Projektet MTP (modern topografisk produktion) är ett projekt som startades upp 2015 av Lantmäteriet. Ett av målen med projektet är att ta fram en ny ortnamnsdatabas. Projektgruppen ”Ortnamn och karttext” som har hand om denna del av MTP ansåg därför att det vore lämpligt att utannonsera ett examensarbete för att undersöka den delen.Målet med examensarbetet var att ge förslag på hur metainformation om ortnamn kan presenteras samt vilken metainformation som är av intresse, sammanställa information om rumsliga databaser, utföra en kartläggning av hur metainformation kan insamlas från internet, hur ortnamns geografiska avtryck kan visualiseras samt att undersöka vilka beståndsdelar som utgör en karttjänst för geografiska sökningar av ortnamn.Arbetet att undersöka vilken metainformation om ortnamn som är av intresse utfördes mha. workshops. Lantmäteriet hade identifierat fem olika målgrupper, varav tre medverkade; friluftsintresserade, studenter och tjänstemän. Totalt anordnades tre workshops, en för varje målgrupp. Resultatet varierade, men vissa idéer var återkommande i samtliga workshops. Deltagarna vill ha metainformation om det sökta ortnamnet, så som historisk bakgrund, ålder, areal, längd, betydelse och länkar till sidor som innehåller ytterligare information om ortnamnet.Resultatet från workshopparna visar att Lantmäteriets nuvarande karttjänst för sökning av ortnamn anses som bra. Detta tros bero på att den har de grundläggande elementen för en sådan tjänst, samt att gränssnittet efterliknar linkande tjänsters.Resultatet från workshopparna visade också att intresset för att se ortnamnens geografiska utsträckning var stort. Detta leder dock till att valda objekt måste urskiljas från resterande objekt i kartan för att ge användaren en bättre möjlighet att finna dem. Möjligheterna för att göra det anses goda då vektordata besitter flertalet visuella variabler.Resultatet från kartläggningen om utvinning av metainformation från internet pekar på goda möjligheter att utvinna information från internet då det finns flera ramverk och programvaror som möjliggör detta, en nackdel är att relativt få av dessa stödjer det svenska språket.Lantmäteriet kommer att behöva sätta upp klara ramverk med vilken och hur mycket metainformation som ska redovisas, och källorna till denna, då allt detta styr karttjänstens syfte, utformning och användning.

  • 13.
    Kempe, Pontus
    Karlstads universitet.
    Användning av UAV för datainsamling för 3D-modeller: Undersökning av flyg- och fotograferingsparametrar för UAV2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete genomfördes ett 12 flygfotograferingar över en mindre byggnad i Trosa kommun, m.h.a. en drönare, eller den korrekta benämningen i det här fallet är UAV (Unmanned Aerial Vehicle). Där ändamålet var att skapa 3D modeller från flygbilderna. UAV av modell DJI Mavic Pro användes och styrdes med smartphone appar som DroneDeploy och Pix4Dmapper.

    Olika värden för flyg- och fotograferingsparametrar testades för att se hur det påverkar 3D-modellens kvalitet. Det flyg- och fotograferingsparametrar som undersöktes var UAV:ns flyghastighet, flyghöjd samt överlappning mellan bilderna. Varje parameter fick ett lågt och ett högt noggrannhetsvärde utifrån vad som är rekommenderat. Vilket resultera i att flyghöjden var den parameter som hade en avgörande påverkan för modellens pixelupplösning och pixeltäthet. Upplösningen för en 3D modell med en flyghöjd på 25 meter var på 0,828 cm/pixel. Medan överlappning inte gav en marginell skillnad på modellens pixelupplösning och pixeltäthet. Däremot syntes tydliga skillnader mellan modeller med låg och hög överlappning. Flyghastigheten kunde inte undersökas korrekt då ändringar för flyghastigheten i DroneDeploy inte stämde överens med flyghastigheten i verkligheten.

    Smartphone apparna, DroneDeploy och Pix4Dcapture som hanterar UAV:n vid autonom datainsamling som jämfördes där flygningar med liknanden värden användas för flyg- och fotograferingsparametrar. Tre flygningar gjordes i varje app där alla parametrar hade en låg, rekommenderad och hög noggrannhetsgrad. Modellernas pixelupplösning och pixeltäthet var likvärdiga mellan apparna, så en enkätundersökning gjordes där modellerna med hög noggrannhetsgrad jämfördes. Vilket resultera i att samtliga föredrog modellen skapad med flygbilder från Pix4Dcapture där den beskrevs som bättre struktur och högre detaljrikedom. Två olika programvaror, Agisoft Photoscan och Pix4Dmapper som hanterar flygbilder för att skapa 3D modeller jämfördes. Bilder från flygningar med DroneDeploy användes där alla parametrar hade en låg, rekommenderad och hög noggrannhetsgrad. Vilket resultera i 3 modeller för varje programvara. Samtliga modeller från Pix4Dmapper hade en mycket högre pixeltäthet. En modell från varje programvara med flygbilder med hög noggrannhetsgrad jämfördes i en enkät. Där samtliga föredrog modellen skapad i Pix4Dmapper och beskrev den som mer korrekt vinkel, storlek och tydligare fönstren samt att den behöll den ursprungliga strukturen bättre.

  • 14.
    Laurell, Samuel
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Terrester fotogrammetri med Trimble V10 Imaging Rover - Mätosäkerhet och leveransformat: Test av Trimble V10 Imaging Rover och Trimble Business Center2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De vanligaste metoderna för insamling av geografisk information är idag genom GNSS och totalstation eller via traditionell fotogrammetri och laserskaning. Trimble V10 Imaging Rover är ett instrument som består av 12 kalibrerade kameror med skanningsfunktion. Detta instrument fungerar som ett komplement till de traditionella mätmetoderna GNSS och totalstation. Resultatet från insamling med Trimble V10 är mätbara panoramabilder i 360-grader. Utifrån dessa panoramabilder kan mätningar utföras fotogrammetriskt i programvaran Trimble Business Center (TBC). Även punktmoln kan genereras i TBC utifrån dessa panoramabilder.

    Studien består av två delar. I den första delen testas mätosäkerheter och begränsningar för inmätning med Trimble V10. Detta utfördes under ett insamlingstillfälle vid Mariebergsskogens parkering i Karlstad. Den andra delen består av undersökningar kring leveransformat och filformat I TBC, för data insamlat med Trimble V10.

    I denna studie testas hur mätosäkerheten för Trimbe V10 påverkas vid olika avstånd från mätpunkt. Detta för att se vilka begränsningar instrumentet har och vilken mätosäkerhet som kan uppnås vid olika mätavstånd. Resultatet visar att avstånd inom 25 m ger ett medelfel under 2 cm i plan. Medelfelet ökar därefter med cirka 2 cm per 25 m. Avstånd över 100 m ger medelfel på decimeternivå. I höjd är medelfelet lägre och påverkas mindre av mätavståndet. Medelfelet i höjd är mellan 8 mm för kortaste mätavståndet på 10 m och 2 cm för längsta mätavståndet 120 m.

    Positionsetablering av Trimble V10 kan göras med GNSS eller med totalstation. I denna studien utförs test för vilken av etableringsmetoderna som ger lägst mätosäkerhet. Resultatet visade att skillanden mellan etableringsmetoderna var jämbördiga i plan, i höjd gav totalstation en lägre mätosäkerhet än GNSS.

    För att kunna utföra beräkningar fotogrammetriskt så behövs bilder tagna från minst två positioner. Ett mindre test utförs i denna studie för att bedöma om antalet bilder som används för fotogrammetrisk beräkning påverkar resultatet. Det vill säga om fler använda fotostationer ger en lägre mätosäkerhet. Enligt denna studie är så inte fallet då fler felkällor uppstår.

    Eftersom TBC används för att bearbeta och beräkna data inmätt från Trimble V10 så undersöks leveransvägar av 3D- och 2D-modeller, punktmoln och panoramabilder. Detta görs för att se vilka filformat som lämpar sig bäst för leverering av data till kunder som inte har tillgång till TBC. De filformat som testas i denna studie är CAD formaten DWG och DXF samt XML formatet LandXML. För punktmoln testas filformaten LAS och XYZ. Panoramabilder testas genom export till formaten JPEG, HTML och KMZ. Resultaten visar på att DWG och DXF klarar hantera 3D-modeller exporterade från TBC med viss brist. LandXML klarar endast av att hantera punkter i 2D. Punktmolnsfilerna LAS och XYZ klarar lagra samma data men LAS kan läsas av fler programvaror och är ett smidigare format för att generera punktmoln i TBC med. Någon jämförelse mellan leveransvägar av panoramabilder kunde inte utföras då HTML och KMZ exporteringen misslyckades.

  • 15.
    Lindqvist, Linus
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Pantesjö, Jesper
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Hantering och modellering av laserskanningsdata i FME: Automatisering av modellering av tunnlar2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bygg- och anläggningsbranschens implementering av BIM har resulterat i ett ökat behov att digitaliserat relationsunderlag. Äldre relationshandlingar, som mestadels utgörs av pappersritningar, saknar digitala motsvarigheter vilket gör att insamlingar av ny information, från pappersritningar, kan bli aktuell.

    Terrester laserskanning (TLS) är en teknik som tillämpas för insamling av data i punktmolnsform och är en allt mer förekommande insamlingsmetod vid införskaffning av relationsunderlag. Modellering från tredimensionella punktmolnsdata är ofta komplicerad och på så vis införstått med manuellt arbete för att producera ett godtyckligt resultat.

    Syftet med examensarbetet var att undersöka möjligheten att skapa en CAD-modell av en tunnels ytskikt från ett punktmoln med hjälp av programvaran FME. Studieområdet är ett mindre tunnelsegment och den insamlade datamängden utgörs av tidigare framarbetat punktmoln. Punktmolnet är obearbetat och innehåller brus i form av avvikande punkter samt installations- och konstruktionsobjekt. Tidigare producerat relationsunderlag, i form av CAD-modell, tilldelades också för att möjliggöra en jämförelse mot de modeller som skapats i arbetet.

    FME tillhandahåller ett flertal verktyg för bearbetning av punktmoln och arbetet har omfattats av tester där de olika verktygen utvärderats. Det huvudsakliga fokuset har legat på verktyget PointCloudSurfaceBuilder, vars funktion är att rekonstruera punktmoln till en mesh. En metod för filtrering av punktmolnet utformades och utreddes också under arbetet.

    Flertalet försök utfördes för att testa vad som fungerade bäst och ett antal modeller av varierande kvalitet kunde skapas. Metoden Poisson i verktyget PointCloudSurfaceBuilder visade bäst resultat då den skapar en “vattentät” modell som följer punktmolnets rumsliga förhållande bättre än det tilldelade relationsunderlaget. För metoden Poisson var Maximum Depth den parameter som hade störst inverkan på resultatets kvalitet. För varje höjning med 1 i parametern Maximum Depth så ökade upplösningen kvadratiskt i varje dimension för x, y och z. De totala värdena för tidsåtgång, filstorlek och antal trianglar ökade även potentiellt med upplösningen. Värden över 9 blir svåra, om inte omöjliga, att hantera i CAD-miljöer på grund av för detaljerade data i förhållande studieområdets storlek. Därav rekommenderas 7 och 8 som parametervärden vid modellering i miljöer likartade med tunnelsegmentet.

  • 16.
    Lundqvist, Oscar
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Olsson, Magnus
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism.
    Översvämningsanalys med hänsyn till Länsstyrelsens handbok: Planering för stigande vatten i Kristinehamns kommun2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 17. Mossberg, Henrik
    et al.
    Duvdal, Robert
    CE-märkning av byggprodukter2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 18.
    Nilsson, Martin
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Andersson, Erik
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Tillskottsvatten i spillvattennnät: Underlag för framtida åtgärder i Fengersfors2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet har genomförts som den avslutande delen på högskoleingenjörsutbildningen i byggteknik vid Karlstads Universitet. Arbetet omfattar 22,5 högskolepoäng och har utförts på uppdrag av Säffle-Åmål kommuns VA-enhet.

    Vatten från avlopp innehåller förhöjda nivåer av kväve och fosfor som reningsverken tvingas hantera. Vid dålig rening släpps dessa ämnen ut i sjöar och andra vattendrag, vilket kan leda till övergödning. I det dalsländska samhället Fengersfors används två mindre biodammar för rening av avloppsvatten. Biodammarna uppfyller inte myndigheternas reningskrav, vilket har föranlett kommunen att uppgradera anläggningen. Vid utbyggnad av reningsanläggningen krävs det att dagens volymer av tillskottsvatten reduceras. Detta för att en dimensionering skall vara möjlig i proportion till samhällets storlek. Tillskottsvatten är övrigt vatten som når reningsverken utöver bad-, disk-, klosett- och tvättvatten. Exempel på tillskottsvatten kan vara vatten från nederbörd och grundvatten via inläckage, felkopplingar och överläckage. Man eftersträvar att minimera andelen tillskottsvatten i avloppsvattnet. Detta för att undvika kostnadskrävande reningsprocesser.

    Syftet med studien är att undersöka hur flödet av tillskottsvatten kan minskas till de biodammar som idag renar Fengersfors spillvatten. Studien skall besvara följande fråga: Vilka källor till tillskottsvatten finns i Fengersfors idag och vilka åtgärder bör kommunen prioritera för att uppnå sitt mål om att minska andelen tillskottsvatten i spillvattennätet?

    Att kartlägga källor och volymer av tillskottsvatten i avloppsledningsnätet är ett tidskrävande arbete. För att komma till rätta med problemet utan kostnadskrävande dupliceringsåtgärder är det viktigt att först skapa en bild över området. I denna studie görs detta genom fyra undersökningsmoment: fältinventering av bostadsbebyggelse, fältinventering av ytavledning, undersökning av grundvattennivåer och spårfärgning av osäkra kopplingar. Momenten är lätta att utföra och behöver inte utföras av personer med särskild kompetens. Undersökningsmomenten sammanställs i två översiktskartor, Fengersfors Norra och Fengersfors Södra. Kartorna används därefter för enklare beräkningar över vilka områden som bidrar med stora volymer tillskottsvatten.

    Flertalet fastigheter i Fengersfors har sina takytor anslutna till spillvattennätet. Enklare åtgärder, som omkoppling till utkastare med tät vattenavledare, kan reducera volymen nederbördsvatten som når biodammarna. Dikningsunderhållet är eftersatt i hela Fengersfors, vilket medfört att trummor och brunnar satts igen. Ett fungerande dikessystem är nödvändigt för transport av dag- och dräneringsvatten till recipient. Under spårfärgningsarbetet hittades delar av dagvattenledningar som inte fanns med i ledningskartan. Kartor kan nu uppdateras och bli en viktig pusselbit för framtida åtgärder. Resultaten visar också att cirka 60 procent av det vatten som når reningsanläggningen i Fengersfors består av dränerat grundvatten, vilket gör reningen ineffektiv och en utbyggnad svår att dimensionera. Studien ger en fingervisning över vilka områden som behöver åtgärdas eller utredas vidare av kommunen.

  • 19.
    Nilsson, Olov
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    3D- modellering med LAS-data: Tester i ett licensierat- och i ett Open source-program2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har blivit mer populärt att skapa 3D-modeller bland kommuner och företag idag. Det går att visualisera de flesta föremål i 3D, vilket kan skapa större tydlighet och därmed ökad förståelse. Lidköpings kommun vill kunna använda sin LiDAR-data till att visualisera byggnader samt kunna kombinera flera datalager med 3D-visualiseringar för att kunna skapa användbara karttjänster. I dagsläget finns det ingen programvara som kan skapa 3D-modeller av LiDAR-data i kommunen. Lidköpings kommun är intresserade av vilka alternativ för GIS-programvaror som finns. De programvaror som valts ut för att skapa 3D-modeller i studien är ArcGIS Pro och QGIS. ArcGIS Pro är en erkänd GIS-programvara på marknaden. Den är licensierad och kostsam. QGIS däremot är en GIS-programvara som är gratis och uppbyggd på fri källkod, vilket gör det möjligt att själv skapa algoritmer som sedan kan användas i programmet. Studien är en jämförelse mellan en programvara som är kostsam och en som är gratis.

    Metoden som används för att jämföra de båda programvarorna består av tre steg. Steg 1 är en programvarujämförelse, där olika påståenden ställer programvarornas kapacitet mot varandra. Steg 2 är en kontroll av lägesosäkerhet där koordinaterna av 3D-modellernas byggnadshörn jämförs med koordinater inmätta med totalstation. RMSE används för att jämföra lägesosäkerheten. Steg 3 är en visualiseringsanalys som sker igenom ett frågeformulär, vilket går ut till personer som är bekanta med GIS och 3D. Frågeformuläret ställer bilder med 3D-modeller från båda programvarorna mot varandra.

    Resultatet av samtliga tre steg visar, enligt metoden som har utförts, att ArcGIS Pro är den bättre programvaran. I steg 1 hade ArcGIS Pro fördelar på fem av åtta påståenden jämfört med QGIS. QGIS hade dock mindre tidsåtgång än ArcGIS Pro. I steg 2 hade ArcGIS Pro RMSE för höjd värdet; 1,617, vilket var lägre än RMSE-värdet; 1,961 i QGIS. Enligt svaren från enkäten i steg 3 bedömde ca 90 % av de svarande att ArcGIS Pro var det bättre programmet i de flesta avseenden för de avsedda ändamålen. Vissa jämförelser blev inte helt jämna. QGIS hade minst tidsåtgång för att det inte blev lika mycket felkoder som behövde undersökas som i ArcGIS Pro, även om processen för skapandet av 3D-modeller gick snabbare i ArcGIS Pro. Lägesosäkerhetsjämförelsen på höjd i ArcGIS pro var närmare de inmätta punkterna, då takmodellen skapade större tydlighet. Det blev lättare att se var taket började. I QGIS fanns det ingen takmodell, vilket gjorde det svårare att få höjden exakt.

  • 20.
    Nygren, Viktor
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper.
    A Social Ekonomic Study of a Small-Scale Biogas Facility.: Designing and construction for a single household for the production of biogas from easily accessible substrates such as human faeces, household waste, garden waste and manure.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Ökad tillgång till energi är en nyckelfaktor för att minska fattigdom och för att få ökad

    utveckling och välstånd.

    Tillgången till energi är inte jämnt fördelad globalt. En svensk person konsumerar i

    genomsnitt mer energi än 12 individer i Tanzania.

    Byn Msambara uppstod på 1930-talet, 80 % av invånarna utgörs av barn, familjerna är stora.

    Medellivslängden är 52 år för kvinnor och 54 år för män. Hela regionen präglas av fattigdom

    och levnadsstandarden i Msambara är låg, även jämfört med andra delar av landet.

    I Msambara som ligger på Tanzanias landsbygd är tillagningsmetoden mycket primitiv och

    utförs vanligen inomhus på tre stenar. Den rökiga inomhusmiljön leder ofta till

    ögoninfektioner. Den ofullständiga förbränningen frigör inte bara växthusgaser och bidrar till

    den globala uppvärmningen, utan mer direkt avges partiklar som påverkar människors hälsa.

    Kvinnor och flickor är särskilt utsatta för luftföroreningar eftersom de är ansvariga för

    matlagning.

    Kvinnorna drar ett tungt lass i hushållsarbetet. De är ansvarig för uppfostran och vårdnaden

    utav barnen, hushållsarbetet, sköta jordbruket, samla ved, hämta vatten, besöka marknaden

    och att laga familjens mat.

    Introduktion av biogasteknik minskar behovet av traditionell energi och miljöbelastningen.

    Rötresten är dessutom ett förädlat gödningsmedel. Biogas introduktionen ger positiva sociala

    konsekvenser då det leder till reducerade luftföroreningar inomhus och minskar behovet av att

    införskaffa ved, vilket nästan undantagslöst utförs av kvinnor. Dessutom är biogas positivt ur

    ekonomisk synvinkel.

    Arbetsmetoden är tydlighetens uppdelat i tre delar. Nämligen dimensionering av

    rötkammaren, uppförandet av densamma och en okonstlad socioekonomisk studie som i sin

    tur är uppdelad i en fältstudie och simulering.

    Studien kan inte visa på att summan av de sociala negativa effekterna minskar med införandet

    av biogasanläggningen men däremot att den potentiellt bidrar till stärkt ekonomi för hushållet.

    Den visar också att hushållens organiska avfall som produceras i form av avfall från

    människor, djur, kök och trädgård är fullt tillräckligt för att producera den nödvändiga gasen

    som behövs för matlagning. Ingen ytterligare ved kommer att behövas. Två kor förutom

    hushållets avfall ger den biogas som krävs för att driva ett kylskåp vilket ökar hållbarheten

    vid matförvaring. Genom tillförandet av kyleffekt till hushållet frigörs tid vilket innebär en

    tidsbesparing. Införandet av biogas i sig minskar inte den individuella arbetetsbördan.

    Studien visar också att placeringen av rötkammaren i marken utgör en stabil miljö för de

    mesofila metanogena.

    Den socioekonomiska studien visar att införandet av den alternativ matlagningsmetoden

    medför positiva hälsoeffekter och är ekonomiskt gynnsamt för hushållet.

    Från denna studie är det inte möjligt att dra slutsatsen att tillförandet och behandlingen av den

    mänskliga toaletten i rötprocessen ger hälsofördelar. 

  • 21.
    Olofsson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap.
    Detaljplanering: Exploatering i fjällvärlden2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 22.
    Reynolds, Thomas
    et al.
    University of Bath, UK.
    Bolmsvik, Åsa
    Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY).
    Vessby, Johan
    Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY).
    Chang, Wen-Shao
    University of Bath, UK.
    Harris, Richard
    University of Bath, UK.
    Bawcombe, Jonathan
    Cambridge, UK.
    Bregulla, Julia
    Building Research Establishment (BRE), UK.
    Ambient vibration testing and modal analysis of multi-storey cross-laminated timber buildings2014Ingår i: World conference on timber engineering (WCTE), World conference on timber engineering (WCTE) , 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The ambient movement of three multi-storey cross-laminated timber (CLT) buildings have been measured and used to determine natural frequencies, mode shapes and damping ratios. This information, obtained by a simple, unobtrusive series of tests, can give insights into the structural performance of this form of building, as well as providing information for the design of future, taller timber buildings for dynamic loads. For two of the buildings, the natural frequency has been related to the lateral stiffness of the structure, and compared with the stiffness based on simple calculation. In future tall timber buildings, a new design criterion is expected to become important: deflection and vibration serviceability under wind load. Design standards give techniques for prediction and mitigation of wind-induced movement, but require an estimate of the mass, stiffness and damping ratio of the structure to make an accurate prediction. For multi-storey timber buildings there is no empirical basis to use for damping estimation, and there is little information for stiffness. This study therefore provides an insight into the modal properties for lateral vibration of multi-storey CLT construction which could inform the design of taller buildings in the future.

  • 23.
    Serrano, Erik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY).
    Enquist, Bertil
    Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY).
    Vessby, Johan
    Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY).
    Long term in-situ measurements of displacement, temperature and relative humidity in a multi storey residential CLT building2014Ingår i: WCTE 2014 - World Conference on Timber Engineering, Proceedings, World Conference on Timber Engineering (WCTE) , 2014, s. 398-405Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In a multi-storey residential housing project comprising of four 8-storey timber buildings, the bottom storeybeing designed with concrete and storeys 2-8 in timber, the vertical relative displacement, the temperature and the relativehumidity (RH) along one vertical channel in the external wall of one building has been monitored. Measurements startedduring construction and presented herein are results of 6.5 years of in-situ measurements. Displacement data was monitoredstorey-by-storey, with a sampling frequency of 1 measurement every 10-60 minutes. In another of the four buildingsadditional temperature and relative humidity measurements have been ongoing for about 5.5 years. These temperature andRH measurements were performed at six different locations in the building, at each location in eight positions through theexterior wall with a sampling frequency of 1 measurement every 15 minutes. The results show that the total verticaldisplacement over six storeys after 6.5 years of service life is approximately 23 mm as a yearly average, and over the yearthe displacement varies from this value by approximately ±2 mm. The main cause for the relative displacement is thedecrease of moisture content in the wood material leading to shrinkage after completion of the building. The resultsobtained show also that the exterior wall design of the building behaves well in terms of not comprising a general risk fordamp or mould in the timber core of the external walls.

  • 24.
    Sjögren, Sara
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper.
    Persson, Camilla
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper.
    Studie av förtätningspotentialen för området Sundsta i Karlstad: Enligt analysmodellen Förtätningsrosen2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ända sedan industrialismens början har det pågått en ständig inflyttning till städerna från landsbygden. Denna urbanisering har lett till bostadsbrist i de centrala delarna av många städer. För att möjliggöra fler bostäder på dessa platser har staden börjat byggas inåt - förtätas. Förtätning är en ”kompakt utbredning” av staden och innebär att redan bebyggda platser inom stadsgränsen exploateras ytterligare. Detta skapar förutsättningar att fler får bo nära de centrala delarna av staden vilket leder till att de befintliga resurserna utnyttjas på ett mer effektivt sätt. I Karlstad har befolkningsmängden ökat med 25 procent de senaste 50 åren och inflyttningen väntas fortsätta. Därför måste Karlstad expandera och en av kommunens metoder för hur staden ska utvecklas är genom förtätning.

    I detta examensarbete undersöks förtätningspotentialen för ett delområde inom Sundsta i Karlstad. Syftet med studien är att öka förståelsen för förtätningsbegreppet samt att analysera om det valda området är lämpligt att förtäta. Utifrån analysmodellen Förtätningsrosen är målet att bestämma förtätningspotentialen för området. Förtätningsrosen är framtagen av Stockholms läns landsting och områdets förtätningspotential värderas utifrån de fyra kategorierna förtätningstryck, förtätningsutrymme, förtätningsbehov samt förtätningsfrihet. Respektive kategori är indelad i fyra faktorer och dessa undersöks i en fältstudie som utförs dels okulärt, men också genom studier av kartunderlag och statistik. Beroende på hur väl faktorerna stämmer in på området ges de analysmåtten ”låg”, ”medel” eller ”hög”, där ”hög” indikerar att området är lämpligt för förtätning.

    Resultatet från fältstudien visar att delområdet på Sundsta har en ”medelhög” förtätningspotential. Utifrån förtätningstrycket och förtätningsutrymmet lämpar sig området väl för förtätning då analysmåttet blev ”hög”. Samtidigt blev analysmåttet för förtätningsfriheten och förtätningsbehovet ”medel”. Det innebär att delområdet på Sundsta är attraktivt och att utrymme finns för att förtäta men att förtätningen begränsas av politiska och juridiska förutsättningar.

    Slutsatsen blir att det kan vara mer eller mindre lämpligt att använda förtätning som en metod för stadsutveckling beroende på områdets förutsättningar och förtätningens syfte. Förtätningsrosen är en bra metod att använda för att få en förenklad bild över områdets förtätningsmöjlighet. Dock bör rosen användas tillsammans med kompletterande uppgifter och underökningar för att ge ett mer tillförlitligt resultat.

  • 25.
    Stensson, Lily
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Spatial Accuracy in Orthophoto produced using UAV Photographic Images2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The popularity of using UAV in image-taking for the production of 3D models and orthophotos has increased over time. Karlskoga Municipality has recently acquired an UAV to produce their own 3D models and orthophotos. This project paper aims to study the geospatial accuracy of the orthophotos and DEM files produced using the images taken with their UAV. The flight takes only a few minutes but a considerable time is spent in the production processes. Difficulty is experienced in determining the right center point for most GCPs. Produced orthophotos in the software Photoscan have a resolution from 1.7 to 2.4 centimeters while DEM files have a resolution from 3.4 to 4.8 centimeters. Four orthophotos and four DEM files are produced where GCPs are used and not used and at two different flight heights, 76 and 105 meters. The spatial data of the ten GCPs are identified on the orthophotos and DEM files in ArcMap and compared with GNSS NRTK measurements and Lantmäteriet's data. A visual control in terms of completeness of data, alignment, residual tilt and scale is also done. Standard deviations in plane for orthophotos there GCPs are not used are greater than 2 meters, while there GCPs are used are around 0.7 meters. Standard deviations for DEM files are observed at 0.8 meters.

  • 26. Strömvall, Emelie
    BIM och dess arbetsprocess på Huspartner i Skandinavien AB: En problemanalys där förbättringar och implementering av BIM granskas2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många arbetar traditionellt med 2D-Cad som är ett datorverktyg, baserat på x- och y-parametrar, samt även en del ritningar gjorda för hand (Nordstrand. 2009). Andra företag som arbetar mer moderniserat har börjat använda sig av BIM i arbetsprocessen. Alltså i stället för att rita enkla streck, så används olika objekt som innehåller information, som därefter sätts ihop till en modell. Ur modellen kan det sedan både hämtas och lämnas information som skall överensstämma med verkligheten (Granroth. 2011).

     

    Huspartner AB är ett husföretag som producerar villor och flerbostadshus, med prefabricerade väggmoduler som framställs i egen fabrik. De är också en del av Kewab-koncernen som innefattar flera yrkesgrupper inom bygg och anlägg. Syftet med föreliggande examensarbete är att se djupare i Huspartners arbetsprocess samt ge förslag på eventuella ändringar som skulle kunna förbättra arbetssituationen. Tanken är att integrera BIM i hela processen och se vilka mervärden som kan utvinnas. Målet blir då att ta fram ett konkret förslag på arbetsstruktur och upplägg som skulle kunna passa till den personalstyrka som finns.

     

    Studiens metod innebar att en problemanalys av företaget gjordes, för att sedan kunna åstadkomma ett förslag till förbättring. Genom att göra en intervjustudie och en litteraturstudie så formades ett förslag till företaget. Frågeställningarna lyder: Hur ser Huspartners nuvarande arbetsprocess ut, och vad innehåller den för problematik? Hur kan en arbetsstruktur se ut för detta företag, om de börjar arbeta men BIM? Vilka mervärden kan företaget få ut av att använda BIM? Skulle BIM vara en lösning på en del av problemen i företaget?

    Examensarbetet resulterade i att förklara Huspartners problembild, som efterföljdes av, litteraturstudien och intervjustudien, utifrån detta formades ett förslag på förbättring. Slutsatsen var att företaget saknar en fungerande arbetsstrategi, samt att om de skulle börja arbeta med BIM så skulle arbetet utgå från en modell som alla jobbar med. De mervärden som kan utvinnas är exempelvis att kollisionskontroller skulle kunna möjliggöras. BIM är dock inte lösningen på all problematik utan mycket organisationsarbete kvarstår. Diskussionen tar upp prisfrågan i en BIM- process som rapporten inte tar hänsyn till.

  • 27.
    Svedåker, Stina
    et al.
    Karlstads universitet.
    Boström, Therese
    Karlstads universitet.
    Inmätning av dold punkt: En jämförelse mellan mätmetoderna RUFRIS, dubbla avstånd och ortogonal inmätning2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 80 poäng / 120 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det blir alltmer vanligt att utföra olika typer av geodetiska inmätningar med hjälp av GNSS och grundentill den här studien är att undersöka olika mätmetoder som kan tillämpas på punkter där fixlösning integår att erhålla. Syftet blev således att ta fram ett resultat som visar om och i så fall hur stor skillnad detär mellan tre olika metoder samt vilken noggrannhet respektive metod uppvisar. De två metoderna somtestats i studien är ortogonal inmätning och inmätning med dubbla avstånd. För dessa två metoder krävsutöver den vanliga utrustningen vid inmätning med GNSS endast några stakkäppar och ett mätband. Dentredje metoden är inmätning med totalstation som etablerats med RUFRIS (realtidsuppdaterad fristation)och den baseras på tidigare gjorda undersökningar och jämförs i studien med ortogonal inmätning ochinmätning med dubbla avstånd. Vidare undersöks åtgången av tid och material i jämförelse mednoggrannheten hos respektive mätmetod.

    Metoderna ortogonal inmätning och inmätning med dubbla avstånd testades 24 gånger vardera genommätning mot sedan tidigare kända punkter med koordinater i SWEREF 99 13 30. Efter att resultatenanalyserats drogs slutsatsen att det i den här studien inte går att skilja dessa två metoder åtkvalitetsmässigt. De uppvisade en medelavvikelse på 32 respektive 33 mm. Den metod som kan vara attföredra sett till material och tidsåtgång är inmätning med dubbla avstånd vilken också är något merflexibel.

    Jämfört med RUFRIS så erbjuder de andra två metoderna inte lika hög noggrannhet, men ändå tillräckligdär inmätning sker med GNSS. Vid samma antal bakobjekt, vilket är två, går det att anta att en punktkan mätas in via RUFRIS med en noggrannhet på mellan 55,1 och 12,6 mm beroende på geometrin förbakobjekten. Genom ökat antal bakobjekt minskar också osäkerheten i mätningarna vilket gör attRUFRIS ger fler valmöjligheter. Att mäta in den här typen av punkter med RUFRIS ger alltså en bättrenoggrannhet och kontrollerbarhet. Men att använda metoden i dessa situationer kan betraktas somomotiverad då den kräver mer arbete, plats och utrustning samtidigt som de andra två metoderna ger entillräcklig noggrannhet.

  • 28.
    Tyle, Robert
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Metoder för att etablera fri station: En jämförelsestudie av GNSS-etableringar och traditionell etablering2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att jämföra kvaliteten som erhålls vid olika typer av fri stationsetablering. Tre olika metoder har jämförts vilka är etablering mot kända stompunkter (traditionell metod), etablering mot GNSS-bestämda punkter med snabb metod och etablering mot GNSS-bestämda punkter med långsam metod. Den snabba metoden går ut på att mäta in en punkt med fem (5) positionsbestämmelser med GNSS samtidigt som totalstationen mäter in punkten som ett bakåtobjekt. Varje punkt behöver då besökas endast en gång. Den långsamma metoden går ut på att mäta in alla punkter som ska användas som bakåtobjekt med tjugo (20) positionsbestämmelser med GNSS, för att därefter mäta in dem med totalstation. Varje bakåtobjekt måste då besökas två gånger.

    Arbetet utfördes i Arvika kommun. Tre stompunkter användes som huvudsakliga bakåtobjekt. Dessa punkter användes som bakåtobjekt för att jämföra kvaliteten på GNSS-mätningarna relativt de sanna koordinaterna på stompunkterna vilka hämtas från respektive punktbeskrivning.

    Olika antal bakåtobjekt mättes in med GNSS för att undersöka hur kvaliteten förändrades i takt med att fler bakåtobjekt tillkom. Fri stationsetablering genomfördes i varje metod med tre, fem och sju bakåtobjekt. Det gjordes tre mätomgångar för att kunna jämföra mätningarna med varandra.

    Slutsatser som dras är att vid uppdatering av primärkartan räcker det med att använda den snabba GNSS-metoden tillsammans med tre bakåtobjekt för att uppnå tillfredsställande kvalitet. Vid finutsättning bör den långsamma metoden med fem bakåtobjekt användas istället. 

    Arbetet beskriver även teorin bakom GNSS-tekniken och fri station.

  • 29.
    Wendel, Jesper
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Digital fotogrammetri som metod för uppdatering av kartdatabas: en jämförelse av tre programvaror2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1 - 29 av 29
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf