Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 35 av 35
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Allenby, Patrick
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Enkelstations-RTK eller Nätverks-RTK: I Naturvårdsuppdrag2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Förutsättning

     

    I examensarbetet har det ingått ett verkligt ärende som handläggs av mig som MBK-ingenjör inom Lantmäteriet. Det är ett naturvårdsuppdrag från Länsstyrelsen och innefattar bl a inmätning och utstakning av gräns på ett blivande naturreservat.

     

    Naturvårdsuppdraget Huskeberget ligger ca 5 km norr om Södra Finnskoga och sydväst om Höljes i norra Värmland. Omkrets 2,38 km. Områdets höjd är ca 550 m över havet och ligger på sydöstra sluttningen av Huskeberget.

     

    Fix

     

    Lantmäteriet använder idag Leica Viva CS15/GS15 mätutrustning vid inmätning av brytpunkter och gränser. I detta fall det blivande naturreservatet. Under vissa omständigheter kan det ta tid att få fix-lösning eller helt utebli. Dessa omständigheter kan bero på ett flertal faktorer bl a kraftiga jonosfärsstörningar och/eller GPRS-nätets täckningsområde för mottagning av SWEPOS nätverks-RTK tjänst.

     

    Inriktning

     

    Fokus har lagts på att utvärdera ett alternativ till nätverks-RTK, en sk enkelstations-RTK med uppkoppling till en tillfällig referensstation.

     

    Närmare undersökning har gjorts på tiden för initialisering vid varje enskild inmätning som sedan jämförts i de två mätmetoderna. Tiden för själva arbetet sätts sedan i relation till resultatet från undersökningen för att ge en helhetsbild av tidsåtgång i arbetet med vardera mätmetoden.

     

    Resultat

     

    Efter alla brytpunkter mätts in visade det sig att i just det här området inte fanns några anmärkningsvärda problem att få fix-lösning med någon av de valda mätmetoderna. Resultatet visar därmed små skillnader i tidsjämförelser.

     

    En oplanerad testmätning med nätverks-RTK gjordes i tät skog alldeles intill en inmätt brytpunkt utan framgång att få fix-lösning. Detta för att belysa problematiken med att få fix-lösning vid mätning i tät skog.

     

    Rapporten innehåller en kortfattad beskrivning av delar av arbetet i Lantmäteriets handläggning av naturvårdsuppdrag.

  • 2.
    Almlöf Ambjörnsson, Heléne
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper.
    Östberg, Linda
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper.
    Schenzel, Karla
    Martin Luther University Halle-Wittenberg, Department of Natural Scinence III, Institute of Agriculture and Nutritional Science.
    Larsson, Per Tomas
    Innventia AB, Fibre and Material Science Business area Biorefining, Stockholm.
    Germgård, Ulf
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper.
    Enzyme pretreatment of dissolving pulp as a way to improve the following dissolution in NaOH/ZnO2014Ingår i: Holzforschung, ISSN 0018-3830, E-ISSN 1437-434X, Vol. 68, nr 4, s. 385-391Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3.
    Amange, Basil
    Karlstads universitet.
    Elevernas uppfattning om teknikämnets användbarhet: Exempel på högstadieelevers syn på teknikämnets relevans för deras vardagsliv2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur högstadieelever uppfattar teknikämnets användbarhet. Utgångspunkten är vad Skolinspektionen (2014) påpekade i sin granskning av ämnet teknik när det gäller att erbjuda teknikundervisning som grundskoleelever upplever som relevant. Fokusområden har varit elevernas syn på teknikämnets relevans för deras vardagsliv. Metoden för studien är en kvalitativ undersökning som bygger på semistrukturerade intervjuer med totalt åtta elever, varav 4 elever från årskurs 8 och 4 elever från årskurs 9. De här eleverna kommer från två skolor som ligger i en förort i Göteborg. Mina teoretiska utgångspunkter är vissa relevanta forskningsstudier och även två lärandeteorier; det sociokulturella perspektivet och pragmatismen.

    Resultatet från studien visar en variation i en liten skala mellan flickors och pojkars värdering av teknikämnets användbarhet. Undersökningen visar att alla intervjuade elever vill se samband mellan teknikundervisning i skolan och livet utanför. Med andra ord kan man säga att det är meningsfullt för eleverna att förstå i vilket sammanhang teknikuppgiften kan vara aktuell och fruktbar i relation till människa och samhälle.

  • 4.
    Andersson, Ramona
    Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik.
    Självförsörjande småhus med sol- och vindkraft: En simulering av energibehov, analys av miljöpåverkan och ekonomisk hållbarhet2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    One of EU´s biggest goals in climate policy is that carbon emissions shall be reduced by 20% before 2020 to inhibit global warming. By combining renewable energy sources with a more efficient energy system, it could go faster to achieve these goals.

    The purpose of this report is to find out if it is possible to construct a self-sufficient house, located in Karlstad, which uses solar and wind power for its energy demand. The house should not be dependent on the district electricity, but should be able to provide its own energy demand, by being equipped with an energy storage system. To reach the goals of the report an examination of the energy demand for an energy efficient house was made. This was done by comparing the house with a passive house. These calculations were simulated in the program VIP-Energy. The calculations of the solar and wind power were based on the energy demand of the house, and it was supplemented with a pellet stove and battery in order to make it self-sufficient. During the report, an investigation has been made as to the environmental impact of the house compared to an equivalent house that is heated by electricity. An economic analysis has also been calculated for the house.

    The project led to a passive house with a total energy requirement of 11.906 kWh per year. The process required a number of assumptions which may have given rise to some uncertainty in the results. In order to provide the energy need for the house a solar panel system with a maximum power of 12 kW and a wind turbine of 10 kW was chosen. This resulted in an excessive energy production during the summer months and yielded a large surplus of electricity. The solar and wind power generated a total surplus of 18.000 kWh per year. The surplus generated was a consequence of the house intending to be self-sufficient, therefore the calculations was made during the time of year when energy demand was greatest. The system was finally outfitted with a pellet stove and seven sections of 24V batteries with 250Ah/battery.

    The cost analysis estimated an initial cost of solar panels, wind turbine, pellet stove and the batteries. The initial cost was estimated to 403 500 kr and a pellet consumption of about 1000 kr per year. It would take a minimum of 25 years to repay the initial cost if the house was compared to an equivalent house that uses electricity for its energy demand. The amount of carbon dioxide emissions that is prevented compared to an electrically heated house is almost 1000 kg per year. This is equal to 266 one-way trips during a 25 year period between Gothenburg and Stockholm with a mid-sized car.

    Conclusions to be drawn from the report are that it would not be economically sustainable to construct a self-sufficient house. Since the house is not connected to the district electricity, it cannot sell the surplus electricity during the summer months. However, further studies could be done to determine the opportunities for the house to be fitted with a charging station for electric cars. In this way the house would be able to provide the intrinsic means of transport that does not give any effect on the climate. That could also save the cost of other fuels for transportation.

  • 5.
    Anshammar, Helena
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Intern processkvalitet Region Bygg Mellersta: Totalkvalitetsgranskning på en byggregion i Peab Sverige AB2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Studiens syfte var att bidra till framtidens kvalitetsarbete i byggbranschen och att utveckla arbetet med kvalitet. I studien kartläggs om det finns faktorer som påverkar kvaliteten i större utsträckning än andra faktorer. Kartläggningen görs genom granskning av ett byggprojekt och Peabs interna kvalitetsarbete i Region Bygg Mellersta, där granskningen sker utifrån Totalkvalitetsbegreppet(Sandholm 2008).

     

    Granskningen utfördes på dokumentation, värdegrundsdokument, egenkontroller och intervjuer för att kartlägga det interna arbetet. Intervjuerna utfördes med samma frågeställningar till alla informanter, dock skiljer sig formuleringar åt mellan hantverkare och ledare inom Peab, se bilaga 1 och 2. I byggprojektet granskades dokumentationen där intervjuerna användes för att säkerställa vad olika yrkeskategorier, inblandade i projektet ansåg om byggprojektet som helhet.

     

    Syfte:

    • Det är att bidra med analys av kvalitetsarbete i byggbranschen och därmed bidra till kvalitetsarbetets fortsatta utveckling. Studien görs för att kunna visa var det ger störst effekt att sätta in resurser för kvalitetsutveckling. Granskningen sker genom en fallstudie av Peabs interna kvalitetsarbete med fokus på Totalkvalitet.

    Mål:

    • Övergripande mål är att utvärdera Peabs interna kvalitetsarbete för att se om det finns tydliga faktorer som påverkar kvaliteten i större omfattning än andra faktorer och föreslå Peab möjliga förbättringar.

    Delmål:        

    • Granska egenkontroller och dokumentation på Hasselbols förskola byggd 2013-2014, för att jämföra med Peabs uppsatta mål på byggnaden och om den egna målsättningen i byggnaden uppfylls.
    • Granska kvalitet på egenkontroller och dokumentation på Hasselbols förskola.
    • Intervjua informanterna.
    • Granskning av intervjuerna.

    Alla granskningar som görs jämförs mot Peabs offentliga värdedokument i form av mål, visioner, policy, strategier & krav och begreppet Totalkvalitet.

     

    Metod:

    • Inläsning på avhandlingar och information om Totalkvalitetsbegreppet.
    • Kartläggning av byggprojektets totala dokumentation gjordes i början av studien tillsammans med arbetsledaren för byggprojektet Hasselbolsförskola. Granskningen sker på byggkontroller och annan dokumentation i projektet knutet till konstruktionen och på det interna arbetet som görs för att säkerställa kvalitén i byggnationen.
    • Semistrukturerade intervjuer utförs med Peabs personal.

     

     

    Resultat för studien blev att Region Bygg Mellersta

    • Peab uppfyller sina uppsatta mål i byggnaden Hasselbolsförskola.
    • Kontroller och dokumentation på byggprojektet håller hög kvalitet och är genomarbetade där inga brister har funnits vid granskningen.
    • Intervjuerna gav att de anställda i Peab lever upp till företagets värdedokument och två av fyra av företagets kärnvärden är klart dokumenterade under intervjuerna.
    • Intervjuerna gav att platsledningen sticker ut i projektet som exceptionellt bra från platsledningar som vanligtvis är bra.
    • Intervjuerna gav att hantverkarna inte fullt ut känner sig nöjda i sin arbetssituation på företaget. Hantverkarna har en gemensam upplevelse av sin arbetssituation där de upplever att det är svårt att få till kontinuerliga förbättringar som märks ändå ut i produktionen.
    • Den faktor som visar sig vara särskilt viktig för kvalitén i byggprocessen och byggnaden är att ha engagerade och kompetenta ledare i arbetsledningen. Detta innebär att ska företaget satsa någonstans i organisationen, då är det ledarna man ska investera i och utbilda för att uppnå högre kvalitét. I begreppet Totalkvalitet(Sandholm 2008) är det ledarskapet man trycker på för att få till kontinuerliga förbättringar i verksamheten. Denna studie har visat att Totalkvalitetsbegreppet stämmer, att det viktigaste för att lyckas med förändringsarbete är att ha engagerade ledare som driver förändringen i företagen.

     

    Övergripande resultatet:

    Det håller hög kvalitet i förhållande till begreppet Totalkvalitet(Sandholm 2008) vad gäller ledarskap, information och analys, verksamhetsplanering, medarbetarnas engagemang & utveckling, verksamhetens processer och verksamhetens resultat.

    Ledningen för Affärsområde Bygg[1] arbetar aktivt med kvalitetet i olika former, ständiga förbättringar, rutiner, mallar, checklistor, utbildning, internrevison, arbetsmetoder, tekniska lösningar, erfarenhetsåterföring, ledningssystem och arbetsmiljö där detta ingår i VLS-verksamhetsledningssystemet.

     

    Analyser av studien

    • Analysen som görs när det gäller energisnåla och nya bygglösningar är kraven högt satta inom Peab, detta gäller också kundnöjdheten.
    • Det var hög kvalitet på dokumentationen där det finns bara positiva saker att säga om dokumentationen i sin helhet. Utifrån att det är en omfattande dokumentation i projektet och inga fel har hittats vid granskningen. Dokumentationen är genomarbetad och välgjord av platsledningen i projektet. Projektdokumentationen har påverkats redan från uppstart under projekteringstiden av arbetsledningen som har gjort all dokumentation. Kraven som finns på dokumentation i alla projekt är Peabs egna riktlinjer & skallsatser[2], lagkrav och byggherrekrav.

    Intervjuerna ger olika bilder:

    • Den första bilden ges av ledarna inom Peab, där de ger bilden av den höga kvalitetsambition som företaget har i sina mål. Deras kompetens, engagemang, förändringsvilja, prestigelöshet och ambitioner i sitt arbete med att driva Peab mot framtiden.
    • Den andra bilden ges av hantverkarna där det finns en viss frustration, tolkningen som görs är att de inte känner sig delaktiga fullt ut i byggverksamheten i alla byggprojekt. Hantverkarna upplevde att i Hasselbols förskoleprojekt fungerade allting mycket bra under byggproduktionen och de var nöjda med projektet. Hantverkarna ansåg att byggprojektet höll högre klass än det som de vanligtvis är vana vid ute i de bra byggprojekten.
    • Den tredje bilden ges när det handlar om Peabs framtida utveckling, där alla informanterna är helt överens om att företaget måste utvecklas ständigt för att ligga med i framkant i byggbranschen.

     

    Övergripande analys:

    • Peab har god styrning och därmed goda förutsättningar att vidareutveckla verksamheten mot de egna målen, i de delar där man ännu inte har nått fram dit regionen vill vara. Tolkningen är att Peab kontinuerligt arbetar med ständiga förbättringar i verksamheten på alla nivåer och bedömningen är att man i Region Bygg Mellersta helt arbetar efter Totalkvalitetsmodellen SIQsmodell (Sandholm 2008, s.64) av de intervjuer som har gjorts och av dokumentation från projektet Hasselbols förskola som har granskats.
    • Peab har bestämt att det ska göras arbetsberedningar med personalen i byggprocessen under byggnationen, vilket alla arbetsledningar ska göra på ett tydligt sätt för hantverkarna. Kan detta göra att missar i kommunikationen undviks och att byggfel minskar i produktionen, samt att det blir ett bättre flyt i byggproduktionens alla delar?
    • Peab bör se över hur man tar in information för att säkerställa att arbetsberedning skett. I Region Karlstad under Division Väst[3] genomfördes en riktad insats mot arbetsberedningar och dess redovisning. Då lyfte sig hela organisationen när det gäller redovisningen av arbetsberedning på Aktivitetskorten i byggprojekten.
    • Har alla ledare inom Peab fått ta del av den interna kvalitetssatsning, ”Rätt Från Mig”[4]? Ja, enligt Berg[5] har alla ledare inom regionen tagit del av denna satsning där arbetsberedningar ska användas i byggproduktionen. Peab började använda sig av arbetsberedningar redan under 70-talet.

    Trots det upplever hantverkarna fortfarande ibland att det i vissa byggprojekt inte alltid genomförs arbetsberedningar kontinuerligt i alla projekt ute i byggproduktionen.

    Enligt Berg använder alla platsledningar sig av arbetsberedningar, vilket redovisas i Aktivitetskorten. Varje arbetsberedning har ett Aktivitetskort[6] knutet till sig. Enligt Berg skiljer det sig mellan olika platsledningar hur duktig man är på att redovisa på sina Aktivitetskort. Alla platsledningar är inte lika noggranna med att föra in gjorda återkopplingar på utförda arbetsmoment i sina Aktiviteskort.

     

    Synpunkter från hantverkarna är också att när det görs arbetsberedningar att platsledningen inte alltid följer upp arbetet med en utvärdering av hur byggmomenten har fungerat ute på bygget. Hantverkarna efterlyser att arbetsberedningar och utvärderingar som har gjorts, ska börja märkas mer i byggproduktionen ute på byggarbetsplatsen. Framförallt då hantverkarna kommer in i nästa byggprojekt, men här upplever hantverkarna att ofta stöter de på samma problem som var i föregående byggprojekt.

     

    Uppfattningen är i studien att den kritik hantverkarna har generellt inte gäller arbetsledningen för det granskade projektet. I det granskade projektet har alla som blivit intervjuade och arbetade i projektet, tyckt att detta projekt har fungerat mycket bra. Bedömningen är att platsledningen i projektet Hasselsbols förskola har varit bra på att lyssna och att få alla engagerade i byggprojektet. Hantverkarna bekräftar att platsledningen i projektet har varit noga med att göra arbetsberedningar och sedan göra uppföljning av hur det gick under arbetsmomenten. Detta syns också i studiens granskning av deras Aktivitetskort att de har en välgjord dokumentation av sina arbetsberedningar. När hantverkarna tillfrågades om projektet ställdes frågan om de tyckte att det blev för mycket information, när det blev regelbundna arbetsberedningar. Ingen av hantverkarna ville säga att det blev för mycket information men känslan som fås är att de i början av projektet tyckte det. Det var först när hantverkarna kände vilket bra flyt i arbetet det gav på byggarbetsplatsen som de uppskattade att platsledningen använde sig av kontinuerliga arbetsberedningar med uppföljningar.

    En hantverkare säger: - ”I Sunne var det bra med arbetsberedningen där platsledningen körde väldigt mycket med detta faktiskt. Det är nog nästan första bygget som det har varit genomgående med detta.” Tolkningen som har gjorts i studien är att hantverkarna inte är vana vid detta sätt som platsledningen bedrev sitt ledningsarbete på byggarbetsplatsen men att de uppskattade det och att de skulle vilja ha det arbetssättet i alla byggprojekt. Hantverkarna vill ha ett jämnt flyt i sitt arbete när de bygger och detta fick de i projektet Hasselbolsförskola.

     

    Förändringsförslag till Region Bygg Mellersta

    Peab ska:

    • Lyfta upp arbetsberedningsmöten i organisationen till platsledningar igen där man beskriver ekonomiska vinster och nyttan med att använda sig av arbetsberedningsmöten. I det arbetet ute på byggarbetsplatserna är det viktigt att arbetsberedningar genomförs på ett tydligt sätt i verksamheten. Vikten av att använda arbetsberedning som metod i byggproduktionen för att förenkla och klargöra samtliga pågående byggmoment i och utanför byggnaden, av alla inblandade parter som är delaktiga i uppförandet av konstruktionen.

    Det finns i det granskade projektet ett gott exempel på en platsledning som kan användas för att belysa detta ur ett arbetsperspektiv, inom Region Bygg Mellersta för platsledningar i Peab. Då denna platsledning har fått väldigt bra kritik av de hantverkare som har deltagit i projektet Hasselbolsförskola.

     

    • Internt ta reda på hur många platsledningar eller projekt det finns där hantverkarna upplever att det inte förekommer kontinuerliga gemensamma möten/arbetsberedningar för genomgång av byggprojektet och dess fortskridande.

    Peab har ju sin medarbetarenkät Handslaget en gång om året, där skulle man kunna rikta frågor till hantverkarna för att få frågan kartlagd. Här skulle man även kunna få svar på om det är något de saknar på arbetsberedningen, hur man upplever att uppföljning sker av arbetsberedningen och hur man tycker att platsledningarna sköter det här ute i sina projekt. Kanske skulle man även rikta frågan till de som jobbar i platsledning för att få deras bild av hur det fungerar. Skattningen som görs är att mycket skulle vara vunnet om hantverkare och platsledning börjar se samma bild av vad arbetsberedningen ska göra och hur man får ut det mesta av den. Kartläggningen av arbetsberedningen kan användas för att lyfta fram, goda exempel som redan finns inom Peab.

     

    • Säkerställa internt att erfarenhetsåterföringen som görs används på ett sådant sätt att det börjar märkas även ute i byggverksamheten.

     

    • Företaget bör se över möjligheten att ge hantverkarna återkoppling på erfarenhetsåterföring på ett tydligare sätt än vad som görs idag.

    Ett förslag kunde vara om det sker någon form av slutrapportering från varje projekt att man skriver ner den informationen i en kort resumé och skickar ut till alla egna hantverkare som deltagit i projektet. Då alla hantverkare inte är kvar på byggarbetsplatsen till sista arbetsveckan och när byggprojektets sammanställning görs är det oftast bara en av hantverkarna som deltar vid byggprojektets utvärdering.

    Då skulle en kortresumé leda till att alla får ta del av samma information om byggprojektet och känna sig delaktiga. Förslagsvis tar man i kortresumén med dels hur utfallet av produktionen blev men också omständigheter som påverkade projektet i större omfattning, samt nyckelfaktorer till att projektet blev framgångsrikt.

     

    • Internt ta reda på vad det är för faktorer som gör att man inte har alla byggritningar klara innan start av ett byggprojekt.

    Kan man förändra något i förprojekteringsfasen för att hjälpa beställaren att snabbare komma till insikt med vad det är man önskar sig i den tilltänkta byggnationen.

     

    • Säkerställa att hantverkarna får en bättre och tydligare återkoppling på det de gör. Detta för att personalen ska känna att de är värdefulla och en viktig del i företaget.

    Det är önskvärt att återkopplingen sker kontinuerligt i hantverkarnas dagliga arbete. Detta är kanske något som också skulle kunna lyftas in när återkoppling görs på tidigare gjorda arbetsberedning och dess arbetsmoment.

     

    • Se över hur platsledningarna driver byggprojekten ute på byggarbetsplatsen. Det upplevda är att man med små förändringar i sitt sätt att leda projekt skulle kunna underlätta för hantverkarna i deras dagliga arbete.

    Hur man som ledare agerar i sin yrkesroll ute i byggproduktionen. Det är viktigt att bygga upp en teamkänsla där alla som deltar i uppförandet av konstruktionen, ska kunna vara del av ett gemensamt lag på väg mot samma mål.

     

    Förväntade resultat innan studien

    Skattningen som gjordes innan Region Bygg Mellersta granskades var att om det fanns brister skulle det hittas i dokumentationen och att alla tidigare studier skulle vara implementerade på Peab.

     

    Resultatet av det förväntade efter studien

    Dokumentationen som gjordes i projektet visade sig vara i mycket hög klass med sitt innehåll och det fanns inget att anmärka på. Studier som gjorts tidigare på Peab Sverige var inte helt implementerade i verksamheten på Region Bygg Mellersta. Det ger ändå ett bra resultat för Peab då det som inte är implementerat, är på väg att föras in på företaget. Endast en punkt fanns inte med alls och det gäller en viss modell för hur Peab hanterar ordning & reda enligt 5S-principen, då regionen inte använder sig av denna arbetsmetod alls.

     

    Nyckelord: Totalkvalitet, Peab, internverksamhet, egenkontroller.

    [1] Förkortas: AO Bygg och innehåller all byggverksamhet för företaget i Sverige. Se kap. 3.3 för att ta del av hela Peabs organisation.

    [2] Skallsats är rödmarkerad på Peabs Produktionsprocesskarta från 2013-09-16.

    [3] Innan september 2013 hörde man till Region Karlstad under Division Väst, Peab Sverige AB.

    [4] Handlar om projektering, planering & beredning, logistik och laganda.

    [5] Jonas Berg, chef produktionsstöd, Region Bygg Mellersta, Peab Sverige AB, intervju den 30 april 2014.

    [6] Aktivitetskort: Görs i tre steg- Planeringsprocessen, Under arbetsberedning, Återkoppling efter att arbetsmomenten utförts ska dokumenteras inklusive eventuella egenkontroller som finns med i aktivitetskortet ska signeras med namn och datum.

  • 6.
    Berg, Emelie
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Miljö- och naturvård i förskolans verksamhet2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolan arbetar med konkreta miljöarbeten och hur barnen involveras. Frågeställningarna berör de olika aktörerna (barn, pedagoger och föräldrar) får inflytande och delaktighet kring arbetet med en miljöaspekt kring fenomenet hållbar utveckling. Undersökningen visar att pedagogerna upplever tydligheten i läroplanen kring ämnet samt att förskolorna jobbar konkret med exempelvis återvinning och sortering. I min undersökning har jag valt ett sociokulturellt perspektiv som insynsvinkel där lärdom skapas genom samspel med andra.

    Den metodstrategi som används i undersökningen är av kvantitativ karaktär. Jag har valt enkäter via webben som design för datainsamlingen där frågeställningarna är tydliga och mätbara. Enkätfrågorna är utformade utifrån en likertskala med fem olika grader.

    Resultatet i studien visar att förskolan arbetar med återvinning, återanvändning, utomhuspedagogik och skogspromenader för att undervisa barnen läran om miljö- och natur. Barnens intressen styr till viss del arbetet och föräldrarnas inflytande saknas generellt. Förskollärarna upplever tydlighet och känner till läroplanens riktlinjer om miljö- och naturvård. 

  • 7.
    Bergqvist, Anna
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    Chang Rundgren, Shu-Nu
    Stockholm universitet.
    The influence of textbooks on teachers’ knowledge of chemical bonding representations relative to students’ difficulties understanding2017Ingår i: Research in Science & Technological Education, ISSN 0263-5143, E-ISSN 1470-1138, Vol. 35, nr 2, s. 215-237Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Textbooks are integral tools for teachers’ lessons. Several researchers observed that school teachers rely heavily on textbooks as informational sources when planning lessons. Moreover, textbooks are an important resource for developing students’knowledge as they contain various representations that in uence students’ learning. However, several studies report that students have di culties understanding models in general, and chemical bonding models in particular, and that students’ di culties understanding chemical bonding are partly due to the way it is taught by teachers and presented in textbooks.

    Purpose: This article aims to delineate the in uence of textbooks on teachers’ selection and use of representations when teaching chemical bonding models and to show how this might cause students’ di culties understanding.

    Sample: Ten chemistry teachers from seven upper secondary schools located in Central Sweden volunteered to participate in this study. Design and methods: Data from multiple sources were collected and analysed, including interviews with the 10 upper secondary school teachers, the teachers’ lesson plans, and the contents of the textbooks used by the teachers.

    Results: The results revealed strong coherence between how chemical bonding models are presented in textbooks and by teachers, and thus depict that textbooks in uence teachers’ selection and use of representations for their lessons. As discussed in the literature review, several of the selected representations were associated with alternative conceptions of, and di culties understanding, chemical bonding among students.

    Conclusions: The study highlights the need for lling the gap between research and teaching practices, focusing particularly on how representations of chemical bonding can lead to students’ di culties understanding. The gap may be lled by developing teachers’ pedagogical content knowledge regarding chemical bonding and scienti c models in general. 

  • 8.
    Bergstrand, Sebastian
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Max, Blick
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Jämförelseanalys av höjdmätning med två olika GNSS – mottagare.: . En komparativ studie av höjdmätning mellan olika GNSS – mottagare.2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 9.
    Bortes, Cristian
    et al.
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Strandh, Mattias
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa (from 2013). Umeå University, Umeå, Sweden.
    Nilsson, Karina
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Health problems during childhood and school achievement: Exploring associations between hospitalization exposures, gender, timing, and compulsory school grades2018Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 13, nr 12, s. 1-14, artikel-id e0208116Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims To investigate while accounting for health at birth 1) associations between health problems during childhood, measured as hospitalizations, and school achievement in the final year of compulsory school, measured as overall grade points and eligibility for upper secondary education, 2) if and how gender moderates the association between health problems and school achievement, 3) if and how the timing of a health problem during childhood is associated with later school achievement. Methods Analyzes were performed on a population-based cohort (n = 115 196) born in 1990 in Sweden (51.3% boys, 48.7% girls) using data from several national registries. Multiple linear regression and logistic regression were used to analyze associations between study variables. Results Overall grade points and eligibility for continuation to upper secondary school were lower for individuals exposed to hospitalizations. Only the association between hospitalizations and overall grade points was moderated by gender and only for ages 13-16 years. Exposure close to actual grading had worst outcomes. Conclusions Health problems, measured through hospitalizations, was significantly associated with lower school achievements among Swedish children. Girls exposed to health problems requiring hospitalizations had relatively poorer school achievements as compared to boys. Health problems requiring hospitalization during junior high school had the greatest negative association with final achievement at compulsory school.

  • 10.
    Fredlund, Malin
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    ”Barnen är uppväxta i den här generationen med IT…”: Pedagogers och föräldrars syn på surfplattor i förskolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 11.
    Fröman, Emilie
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Förskolepedagogers arbetssätt i naturmiljö: En enkätstudie med pedagoger i förskolans verksamhet2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att få en större förståelse av hur verkligheten ser ut gentemot förskolans uppdrag som står skrivet i läroplanen vad gäller

     

    Studien bygger på en enkätundersökning där förskollärare, barnskötare och pedagoger med annan utbildning har deltagit. Dock har jag valt att utgå från förskollärarnas svar på enkäten.

     

    Studien visar att majoriteten av förskollärare besöker naturen ibland oavsett pedagogens ålder. De aktiviteter som vanligtvis sker i naturmiljö är fri lek och motoriska aktiviteter. Det finns även inslag av exempelvis trädgårdsarbete samt berättande av sagor. Förskollärarnas uppfattning om det egna arbetslagets kompetens inom naturkunskap är att, majoriteten av förskollärare anser att deras medarbetare har tillräckligt med kunskap för att bedriva en meningsfull verksamhet i naturen. Att ta vara på barns intressen när man planerar verksamheten som sker i naturen utifrån antal arbetade år i förskolan kan man se att de som arbetat mindre än 20 år tar mer tillvara på barns intressen än de som arbetat 21 år eller längre. 

  • 12.
    Gericke, Niklas
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Berglund, Teresa
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Olsson, Daniel
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    The effect of ESD implementation in the Swedish school system on students’ sustainability consciousness2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    he UN Decade of Education for Sustainable Development (DESD) draws to an end. During this decade, numerous schools in Sweden have implemented Education for Sustainable Development(ESD) as an explicit guiding approach in teaching. In this study, we investigate what impact this teaching approach has had on pupils’ holistic viewpoint of sustainability in comparison with pupils ́ taught in regularschools. In order to accomplish theinvestigation we introduce the concept of sustainability consciousnessto represent the holistic viewpoint of sustainability.

  • 13.
    Gericke, Niklas
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Clemént, Pierre
    University of Lyon, France.
    Mc Ewen, Birgitta
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Hagman, Mats
    University of Gothenburg.
    Landström, Jan
    University of Gothenburg.
    Nyberg, Eva
    University of Gothenburg.
    Castéra, Jérémy
    University of Tartu, Estonia.
    Pettersson, Maria
    Dalarna University.
    Teachers' understanding of genetic determinism: A comparative study between Sweden and France2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Gälldin, Pernilla
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Att utveckla kompetens genom seriösa spel, ett steg mot hållbar utveckling?: -En studie av kommunala politikers upplevelser av spelet Riskköping2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 15.
    Göthlin, Barbro
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Uppdatering av gatunamn till NVDB i Örebro kommun: Undersökning av det interna flödet samt ajourhållning år 2011-20132015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16.
    Henrik, Eriksson
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    NRTK-mätningar och kartering i Borgvik: En jämförelse mellan mätmetoderna snabbpunktsmätning och intervallmätning2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 17.
    Henriksson Severin, Adrian
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Riskperception vs. beteende: En kvantitativ enkätstudie om riskperception och säkerhetsbeteende2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen utgår från teorier om riskperception och Theory of Planned Behaviour (TPB). Syftet med studien var att, med utgångspunkt i teorier om riskperception och Theory of Planned Behaviour (TPB), undersöka individers riskperception och säkerhetsbeteende gentemot trafikolyckor. Undersökningen ville också studera om riskperceptionen och säkerhetsbeteendet är varierar beroende på vem som riskeras att utsättas för risken och vem som ska utföra ett visst beteende. Vidare kopplas det till bakgrundsvariabler som kön och tidigare erfarenheter. Studien utfördes i svensk kontext.

    Metoden var av kvantitativ ansats och datainsamlingsmetod var enkätstudier. Enkäten var konstruerad utifrån teorierna och undersökningen syfte. Enkäten spreds på Facebook och hade ett bekvämlighetsurval. Totalt svarade 102 personer på enkäten.

    Studien kom fram till att tidigare erfarenheter har en mycket liten inverkan på individens riskperception av trafikolyckor, både vad gäller risken för individen personligen men också risken för människor i allmänhet. Kön däremot påverkar individens riskperception i högre grad. En annan slutsats var att tidigare erfarenheter har mycket liten påverkan på människors säkerhetsbeteende, både för individens eget beteende men också för individens benägenhet att uppmana människor i allmänhet att bete sig på ett visst sätt. Vidare visade det sig att kön har större påverkan på säkerhetsbeteendet, både vad gäller individen eget beteende men också individens tendens att uppmana människor i allmänhet. En sista upptäckt var att studien fann att riskperception och beteende inte är oberoende av varandra där den ena påverkas av den andra utan snarare är de beroende av och påverkar varandra. 

    En notis är att undersökning fann att lagar kan skapa ett medvetet säkerhetsarbete. Det innebär att den nya lagen om mobilanvändning vid bilkörning i Sverige är rätt väg att gå för att skapa ett säkert beteende.

  • 18. Jensen, Annika
    Hur använder pedagogerna och barnen datorn i förskola och i förskoleklass?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose with my degree project is to investigate the use of computers within the daily activity in three preschools and one preschool class. I have designed a survey that I distributed to the staff. The purpose of my work is to investigate how a number of preschool teachers and children in a few preschools and one preschool class in a medium-sized Swedish town are using the computer in their activities.

    My study shows that the computer is frequently used, both of the children and teachers, but also together. The children in my study are using the computer to play games, listen to music, and go into the websitewww.youtube.com, but also in order to write and count.  The teachers primarily use the computer to document, check their e-mail and listen to music. But also to check and find out childhood illnesses, check up schedule, find good educational tools or lyrics. My study shows that the teachers readily want to sit by the computer together with the children. On the other hand to protect children from the atrocities available on the Internet, and to support and introduce children in new games, but also to be close children if they have any questions or need help. My issues are; in what way is the computer used in the preschool and preschool class? And what is the computer used for in the daily activities?

  • 19.
    Jingfors, Björn
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Broholm, Richard
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Tre olika framställningsmetoder för terrängmodellering2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet har gått ut på att undersöka vilken metod som är mest lämpad att mäta in ett förutbestämt område. Området som mätts in ligger intill Mjölnartorpet i nordöstra delen av Karlstad. Området är till ytan cirka en hektar. De tre metoderna som har jämförts var inmätning med Nätverks-RTK (NRTK), totalstation samt flygburen laserskanning. Metoderna har varit helt oberoende av varandra. Från de tre inmätningarna har tre olika terrängmodeller skapats i Sbg GEO 2012.

    Området är tänkt att schaktas ner till en plan yta på +66 meter över havet. Varje terrängmodell har jämförts mot en referensyta på +66 meter över havet. En volymberäkning har gjorts för att se hur många kubik som måste schaktas bort. Kostnader för schaktning, instrument, bearbetning av data och timkostnader för personal samt tidsåtgång med respektive metod redovisas.

    Undersökningen har visat att metod 1, inmätning med totalstation, var den metod som i ett tidsperspektiv tog längst tid att utföra på grund av fler delmoment. I ett kostnadsperspektiv var denna metod billigast. Genomförandetiden med denna metod var cirka tre arbetsdagar längre än övriga metoder.

    Metod 2, inmätning med Nätverks-RTK var den billigaste metoden förutsatt att fixlösning erhölls.

    Metod 3, flygburen laserskanning var den metod som visade sig vara mest tidseffektiv. Genomförandet av laserskanningen var dyrast men resulterade i minst arbetstimmar.

    Den metod vi tycker var lämpligast för underlag till en volymberäkning var med metod 3. Metoden ger flest mätpunkter på kortast tid och efterliknar på så sätt den verkliga terrängen på bästa sätt. För att kontrollera och justera höjdvärdena i metod 3 kan mätningar över utvalda punkter göras med Nätverks-RTK för att justera laserdata och få en bättre noggrannhet.

  • 20.
    Johansson, Matilda
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    En studie om vilkenundervisningsmetod som ger störst inlärningseffekt hos barn: En jämförelse av kunskapstest före respektive efter undervisning2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to study the teaching methods that provide the greatest learning effect for children in grades 6 in the subject of physics. One class was divided into three equal groups, each group was educated in a specific way. The three teaching methods that have been investigated are: film with reflection, laboratory work and traditional lecture- teaching. The research question of the study is: "Which method of three selected, causes the greatest understanding of the properties of air?”. To answer this question, the students performed a knowledge test, prior to and after the teaching sequences. The knowledge tests were compared between the groups and the result was that the film- and reflection group had learned significantly more than the other groups, in remarkably less time. This result differs from other research that shows that students get the most understanding through laboratory work in science. In general it probably requires a flexible teacher who sees each individual student and can adapt their teaching accordingly.

  • 21.
    Kjellberg, Klara
    Karlstads universitet.
    "Någons skräp, en annans skatt": Samspel och skapande med returmaterial i förskolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 22.
    Lif, Sara
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Ökat deltagande för skogens bästa?: En studie om ett ökat markägarinflytande i skogsbruket ur ett naturvårdsperspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som en följd av det tidigare Kometprogrammet som varade under fyra år och slutrapporterades 2014 togs Nya Komet fram. Den kompletterande arbetsmetoden Nya Komet innebär i huvudsak satsningar på information till markägare, både nationellt och regionalt. Syftet är också att det ska vara lättare för markägare att föreslå områden för formellt skydd skapa ett bra samarbete mellan markägare och myndigheter.

     

    Syftet är att undersöka vilka förväntningar, begränsningar och möjligheter som kan uppstå med ett ökat markägarinflytande i skogsbruket ur ett naturvårdsperspektiv. För att göra detta kommer implementeringen av den kompletterande arbetsmetoden Nya Komet att studeras.

     

    Den metod som använts för uppsatsen är telefonintervjuer där både myndigheter och markägare som anmält intresse för Nya Komet har intervjuats. Det empisiska materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys.

     

    Resultatet visar att det finns ett visst motstånd hos markägarna att blanda in myndigheterna i hanteringen av sin skog. Här grundar sig oron i att myndigeheterna möjligtvis har andra åsikter gällande hur skogen ska skyddas. Myndigheterna menar i sin tur att informationen kring vilka skogstyper som prioriteras måste komma ut för att inte onödiga resurser ska gå åt. Generellt ser de inblandade aktörerna positivt på att involvera markägare i naturvården.

  • 23.
    Mc Ewen, Birgitta
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Clemént, Pierre
    University of Lyon, France.
    Gericke, Niklas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Hagman, Mats
    University of Gothenburg.
    Landström, Jan
    University of Gothenburg.
    Nyberg, Eva
    University of Gothenburg.
    Pettersson, Maria
    Dalarna University.
    Teachers' conceptions about nature and environment partially contradict ecofeminism theory2013Ingår i: ESERA 13 Conference: Science Education Research for Evidence-based Teaching and Coherence in Learning. Nicosia, Cyprus, Sept 2-7, 2013., Nicosia: University of Cyprus , 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to compare ecofeminism theory with teachers’ conceptions about nature and environment. One of the claims of ecofeminism is that women have a special connection to nature, and that women are more cautious than men about nature and nature’s resources. This claim was evaluated from teachers’ answers to a questionnaire about nature and environment. This questionnaire has been used in other studies within the Biohead-Citizen project. Forty-six questions about nature and environment were picked out from a total of 173. Answers from most questions were given on a Likert-scale (four options). A total of 1109 female and male teachers and teacher students from Sweden and France participated. The following analyzing instruments were used: Between analyses, Monte-Carlo permutation test and Pearson’s Chi-square test. Analyses from comparisons between women and men showed that few of the answers significantly differed between the sexes, giving only a little support to ecofeminism theory, while most of the answers expressed no gender difference. Greater differences were seen from the comparison between the two countries. Results presented here indicate that, in Sweden and in France, only few female and male teachers’ conceptions about nature and environment differ significantly, showing a partial accordance with the ecofeminist theory, women being a little more in interplay with nature than men. More results from this study do not support that statement. To our knowledge this is the first time this part of ecofeminism theory is evaluated.

     

  • 24.
    Nilsson, Jonas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Soldriven kylning i Sverige2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 25.
    Olsson, Daniel
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Gericke, Niklas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Boeve-de Pauw, Jelle
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013). Research Unit Edubron, Department of Training and Education Sciences, Faculty of Social Sciences, University of Antwerp, Belgium.
    Berglund, Teresa
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Chang, Tzuchau
    Graduate Institute of Environmental Education, National Taiwan Normal University, Taiwan.
    Green Schools in Taiwan: Effects on Student Sustainability Consciousness2019Ingår i: Global Environmental Change, ISSN 0959-3780, E-ISSN 1872-9495, Vol. 54, s. 184-194Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent decades, the Taiwanese government has worked actively to implement the concept of a sustainable Taiwan. As an important step in their strategy, the Ministry of Education has decided to promote the Green School Partnership Project in Taiwan (GPPT). However, academic research and critical reflection on the effects of this environmental and sustainability education initiative are lacking. Therefore, this study focuses on filling this gap by means of a nationwide generalizable effect study. The sampling allowed comparisons between the sixth, ninth, and twelfth grades in GPPT and non-GPPT schools and considered the geographic location (north, center, and south of Taiwan) as well as socio-economic area of the schools. A total of 1,741 students participated, answering a questionnaire that focused on student sustainability consciousness (SC) and its components (i.e., knowingness, attitudes, and behaviors in relation to sustainability). Data were analyzed through structural equation modeling. Our findings make an important empirical contribution, indicating that GPPT schools and non-GPPT schools have a similar effect on the SC of students, i.e. schools engaged in the GPPT do not enhance student SC. In addition, the gender gap regarding SC increased consistently with each increasing grade level, yielding higher mean values for the girls than for the boys. Furthermore, an adolescent dip occurred in the student SC, especially with regard to student sustainability behavior. Given these findings, implications for developing GPPT are discussed; this research could provide valuable informationabout the educational transformation process to enhance environmental and sustainability behavior among students in Taiwan.

  • 26.
    Petersson, Stefan
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Centrum för klimat och säkerhet (from 2013).
    Klimatanpassning inom svensk dricksvattenhantering: En analys av existerande arbetsmetoder med hjälp av 4-E strategier2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    The purpose of this study was to highlight the problem of low groundwater levels and water shortage by analyzing how Sweden's management and adaptability capabilities work in comparison with risk management strategies. The collected result was analyzed against the so-called 4-E Strategies (Enforcement, Engineering, Education, and Economic) as the main framework. In addition, the study aimed at investigating how the ability can be created through these strategies and which of these the municipalities consider to be most effective. The data collection took place through individual semi-structured interviews with representatives from 5 municipalities. The answers from the interviews were then analyzed with qualitative content analysis, where responses generated from the qualitative content analysis were set against the 4-E strategies. The result shows that the interviewees believe that all prevention strategies may be useful depending on the context and when it is used. In addition, they must also be adapted to the local conditions in the current geographic area. The result also shows that all 4-E strategies are needed to create efficient handling and adaptability for drinking water management. The study's results show that the Swedish municipalities' management and adaptability to these strategies is satisfactory.

    Keywords Risk management, 4-E strategies, 3-E strategies, Drinking water management, Sweden

  • 27.
    Ruuth, Andreas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Kontroll av baskartan i Karlstads kommun: En undersökning av fullständighet och prioritering2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 28.
    Sanna, Jonsson
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Synen på de yngre förskolebarnens lärande inom natur och miljö: Sett ur ett pedagogperspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to find out how the educators at a preschool perceive the younger preschool children's learning with the use of the nature and the environmental setting. To find out how the educators view this, the method used for the thesis is based on qualitative semi-structured interviews. The results that emerged from the interviews is compared with the curriculum for the preschool. This method was the best suitable for this thesis, thus the objective of the study was to find out how the educators think of this subject comparing to the curriculum for the preschool. Five educators, from two different departments at the same preschool participated in the interviews. The result from the interviews indicates that the educators who participated in the study believe they have enough knowledge to be able to work with nature and environmental issues with the younger preschool children. The result also shows that the educators feel that they are well aware of what the curriculum for the preschool say about the nature and the environmental issues. The results demonstrate that the educators who works at the preschool believes that the children should be involved and have inputs in how to work with the natural environment. They think that the children can have a big impact on each other while discussing this subject. The educators felt that children sometimes became more interested in the subject when the other children showed interest in the subjects.

  • 29.
    Sundberg, Jessica
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Utomhuspedagogik: En undersökning om pedagogers inställning till utomhuspedagogik i förskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en undersökning där syftet varit att undersöka huruvida pedagoger har en positiv eller negativ syn på utomhuspedagogik. Deras syn på utomhuspedagogik behandlas även. Metoderna som använts är enkät och semistrukturerade intervjuer. Enkäten skickades ut till samtliga pedagoger i tre kommuner samt på ett socialt nätverk. Intervjuerna genomfördes på en förskola som hade en form av utomhusprofil. Undersökningen visar att pedagoger mestadels har en positiv inställning till utomhuspedagogik men att det även finns negativ koppling till det. De använder både material som finns i naturen och tar med sig färdigt material inifrån. Min slutsats som jag kan dra av denna undersökning är att många ser utomhuspedagogik som någonting positivt, men att det ändå inte är många som anser sig använda det i verksamheten.

  • 30.
    Sundbäck, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Utveckling av arealberäkningsmetod: Utveckling av metod för att beräkna areal efter markberedning hos Stora Enso Skog AB Region Väst2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Markberedningen på kalavverkad skogsmark hos Stora Enso Skog utförs idag av entreprenörer. Som uppföljningsmaterial av åtgärdad yta ligger spårloggning från skogsmaskinernas satellitpositioneringsutrustning (GNSS-utrustning). Utifrån spårloggens linjer beräknas den åtgärdade ytan som ligger till grund för betalning av åtgärden. Berörda parter anser inte att dagens metod speglar verkligheten då ingen hänsyn till topografin och entreprenörens arbetsinsats tas. Geodata (spårloggning) från olika källor förekommer. I befintlig utrustning förekommer också ett avstånd mellan markberedningsaggregat och GNSS-mottagaren som gör att loggspåren ligger med en ständig förskjutning från den markberedda ytan.

    Syftet med arbetet är att skapa en arealberäkningsmetod som redovisar markberedd areal på bättre sätt än dagens metod.  Frågorna som ska besvaras i arbetet är:

    • Hur kan geodata från olika källor behandlas?
    • Hur kan avståndet mellan markberedningsaggregat och GNNS-motagaren reduceras?
    • Hur kan den markberedda arealen beräknas efter topografin?
    • Hur kan entreprenörens arbetsinsats återges?
    • Hur påverkas GNSS-positionen av de yttre förhållanden som råder på ett hygge?

    Loggspår från två olika källor har legat till grund för beräkningar och i programvaran ArcGIS 10.1 har lämpliga verktyg satts samman till en arealberäkningsmetod. Resultatet har validerats i fält med noggrann mätutrustning. För att påvisa hur GNSS-positionen påverkas har en mätstudie genomförts där 5 punkter med sikthinder i form av hög sluten skog i olika väderstreck har mätts in.

    Slutsatserna av arbetet är:

    • Arbetsinsatsen kan återges genom att generalisera ytan. Men detta återger endast arbetsinsatsen på ett grovt sätt.
    • Det går att beräkna den markberedda arealen efter topografin med hjälp av höjddata från Nya Nationella Höjdmodellen.
    • Positionen från GNSS- utrustningen påverkas mer intill sikthinder mot satelliterna i form av hög sluten skog i något väderstreck än vid fri sikt mot satelliterna. 
  • 31.
    Svedlund, Johanna
    Karlstads universitet.
    Det skyddsvärda: för vem och mot vad?: En analys av resiliens, sårbarhet och underliggande riskfaktorer i lokala risk- och sårbarhetsanalyser2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay is about how the concepts of resilience and vulnerability are expressed in local vulnerability analyses. The essay also highlights underlying structures and driving forces to risk and vulnerability in the selected risk- and vulnerability analyses. The purpose is to examine and analyze how resilience and vulnerability in society is reflected in local risk- and crisis management with a selection of municipal risk- and vulnerability assesments as an exempel. The chosen method in this work is qualitative text analysis. The result indicates that the general focus in the analyzed material is on municipal activties and events of chock or crisis. The perspectives on risk and vulnerability that is being used equates risks with events and vulnerability as the effect of those events. In regards of resilience and the 3D Resilience framework from Bené et al.(2012) the risk- and vulnerability analyses are therefore at most related to the first two dimensions: absorption and adaption. Above all the municipalities wants to attain stability and robustness while resisting the effects of chock or crisis events to be able to revert to pre-chock state. Vulnerability is being reflected as a contrast to the abilities the municipalities aim for with their crisis response. That sort of understanding and assessment of risk and vulnerability pays barely no attention at all to underlying driving forces to risk and crisis. Even if in some cases there seems to be a will to try and include issuess like social vulnerability and social inequalities.

  • 32.
    Torstensson, Urban
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för geografi, medier och kommunikation.
    Ajourhållning av höjdkurvor2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetets syfte är att ta fram en metod för att på ett enkelt och effektivt sätt med låg mätosäkerhet ajourhålla höjdkurvor på platser där marknivån har förändrats i en omfattning så att kommunens höjdkurvor behöver revideras. 

    Eftersom det tidigare inte har funnits en utarbetad metod för att ajourhålla höjdkurvor har jag fått pröva mig fram till en metod som har gett tillfredsställande resultat. 

    Metoden som har tagits fram är lätt att använda och gör att man på ett enkelt sätt kan uppdatera kommunenens baskarta med ny information. Genom att mäta in punkter med hjälp av GNSS-teknik och sedan använda programmet AutoCAD Civil 3D, har det gått att få de resultat som eftersträvades. 

    Metoden som tagits fram ger kommunen möjlighet att uppdatera mindre områden i sina kartor på ett enkelt sätt. Det som krävs är en mottagare som en person kan hantera, programmet AutoCAD Civil 3D och ett område som inte är större än att en person på ett rimligt sätt kan mäta in det till fots.

  • 33.
    Turunen, Merita
    et al.
    National Institute of Health & Welfare THL, Finland..
    Hokkanen, Laura
    University of Helsinki, Finland..
    Backman, Lars
    Stockholm University; Karolinska Institutet.
    Stigsdotter Neely, Anna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013). Umeå University.
    Hanninen, Tuomo
    Kuopio University Hospital, Finland.
    Paajanen, Teemu
    Finnish Institute of Occupational Health, Finland..
    Soininen, Hilkka
    Kuopio University Hospital, Finland; University of Eastern Finland, Finland.
    Kivipelto, Miia
    National Institute of Health & Welfare THL, Finland; Stockholm University; University of Eastern Finland, Finland; Karolinska Institutet.
    Ngandu, Tiia
    National Institute of Health & Welfare THL, Finland; Karolinska Institutet.
    Computer-based cognitive training for older adults: Determinants of adherence2019Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 14, nr 7, s. 1-12, artikel-id e0219541Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The possibilities of computer-based cognitive training (CCT) in postponing the onset of dementia are currently unclear, but promising. Our aim is to investigate older adults ' adherence to a long-term CCT program, and which participant characteristics are associated with adherence to the CCT. This study was part of the Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability (FINGER). Participants were 60-77-year-old individuals with increased dementia risk, recruited from previous population-based studies. The participants included in this study (n = 631) had been randomized to receive a multi-domain lifestyle intervention, including CCT. The measure of adherence was the number of completed CCT sessions (max = 144) as continuous measure. Due to a substantial proportion of participants with 0 sessions, the zero inflated negative binomial regression analyses were used to enable assessment of both predictors of starting the training and predictors of completing a higher number of training sessions. Several cognitive, demographic, lifestyle, and health-related variables were examined as potential predictors of adherence to CCT. Altogether, 63% of the participants participated in the CCT at least once, 20% completed at least half of the training, and 12% completed all sessions. Previous experience with computers, being married or cohabiting, better memory performance, and positive expectations toward the study predicted greater odds for starting CCT. Previous computer use was the only factor associated with a greater number of training sessions completed. Our study shows that there is a large variation in adherence to a long-lasting CCT among older adults with an increased risk of dementia. The results indicate that encouraging computer use, and taking into account the level of cognitive functioning, may help boost adherence to CCT.

  • 34.
    Väisänen, Lina
    Karlstads universitet.
    Utomhuspedagogik: lärares uppfattning och användning i förhållande till skolans närmiljö2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I en tid när många människor flyttar in till större städer och barn är allt mer stillasittande så väcks en nyfikenhet kring lärares uppfattning och användande av utomhuspedagogik. Enligt Skollagen (2018) ska utbildningen vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas och syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare i grundskolans yngre åldrar uppfattar och använder sig av utomhuspedagogik samt att undersöka om det skiljer sig något mellan skolor som ligger i respektive utanför centrum. Samt vilka hinder lärare ser vid användandet av utomhuspedagogik. För att undersöka detta användes både enkät och intervjuer, detta för att få ett bredare underlag. I undersökningen jämförs lärares uppfattning och användning av utomhuspedagogik i relation till skolans geografiska placering. Resultaten visar att lärare utanför centrum bedriver lite mer utomhusundervisning än lärarna på skolor i stadscentrum. Lärare utanför centrum tycker dessutom att utomhusundervisning är lite roligare och mindre omständigt än lärarna i stadscentrum. Lärare ser olika hinder med att bedriva utomhusundrevisning så som geografisk placering, koncentrationssvårigheter bland eleverna, väder, gruppstorlek och personal. 

  • 35.
    Wik, Anna
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Markförändringsanalys över Karlstad mellan åren 2002 och 2015: En studie baserad på Landsat 7/8 data och bilddifferentiering2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Karlstads vision är att bli en kommun med 100 000 invånare till år 2031. För att kommunen ska nå målet innebär det att fler bostäder behöver byggas. Det innebär att det kommer bli markanvändningsförändringar inom Karlstadskommun. Den urbana miljön bör påverkats när antalet invånare i Karlstad ökar.

    Fjärranalys är ett sätt att kunna inventera jordytans biofysiska egenskaper och antropogena förändringar. Fjärranalysen har även använts för att kvantifiera och kartlägga ekosystem-egenskaper.

    Ekosystemtjänster har positiv påverkan på människor, eftersom de hjälper till med att minska stress, ångest, och har positiv inverkan på återhämtning. Medvetenheten av ekosystemtjänster har ökat med åren och det medför att besluttagares och allmänheten är mer medvetna på värdet av de varor och tjänster som ekosystemtjänsterna bidrar till. Att uttrycka värdena av ekosystemtjänster i pengarvärde är ett viktigt verktyg för att ytterligare öka medvetenheten och betydelsen av ekosystem och mångfald till beslutsfattare.

    Med hjälp av fjärranalys går det att upptäcka att det har skett en del marktäckes- och markanvändningsförändringar runt om i Karlstads tätort. Tydliga förändringar upptäcktes runt Välsviken och vid Bergviks köpcenter, har det uppkommit nya byggnader. Vid den gamla flygplatsen har ett nytt bostadskvarter byggts samt vid områdena Stockfallet och Campus har expanderats med fler bostäder och andra byggnader.Studien har visat att nybyggnationer sker på bekostnad av främst skog. Detta medför att en del av de naturliga ekosystemtjänsterna försvinner.

    Totalt har 1 016 ha skog och 154 ha vatten försvunnit, det har tillkommit 196 ha öppen mark och bebyggelse har ökat med 975 ha i Karlstads tätort.Ett ekosystemvärde på 58 986 Int$/ha/år för skog har försvunnit från Karlstads tätortsområde, det motsvarar en förminskning på 30 % på 13 år. Medans öppen mark har ett ekosystemvärde som motsvarar 6 272 Int$/ha/år som har tillkommit i området. Det är en ökning på 0,7 %. Vattnet har ett värde på 2 310 Int$/ha/år, som motsvarar en förminskning på 0,6 %. Ett ekosystemtjänstvärde av totalt 61 238 Int$/ha/år har försvunnit från Karlstad.

    Invånare som bor i centrum kommer få längre till ekosystemtjänsterna som finns i skogen, men även mycket av de natursköna vyerna kommer försvinna från staden. Eftersom växlighet ingår i infrastrukturen kommer invånarna fortfarande ha tillgång till en del ekosystemtjänster i staden.

1 - 35 av 35
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf