Mitt syfte med detta arbete var att ta reda på vad barn har för uppfattning om människokroppen när de är fyra och sex år gamla. Sex barn har blivit intervjuade genom kvalitativa intervjuer. Barnens uppfattning om kroppen är olika beroende på deras ålder. Sexåringen har större kunskap om kroppen än vad fyra åringar har. Barnens spontana uppfattning om vad som finns i vår kropp var att vi har; hjärta, hjärna, blod, hjärnceller, muskler och skelett.

In today’s digitalised society we spend a lot of time indoors, kids included, and not as much time outdoors in nature. Thoughts that might appear because of this include what children’s relation to nature looks like and what we as teachers can do to improve this relation. The purpose of this study is therefore to contribute with knowledge about teachers’ thoughts and use of outdoor education, and how they view pupils’ relation to nature based on their outdoor education.

The method used in this study was to conduct interviews with five different teachers about their work with outdoor education, along with their thoughts and views on it. A thematic analysis was used to extract different themes from the teachers’ interview answers. This analysis resulted in six different themes covering teachers’ thoughts and outdoor education. The results show that outdoor education often consists of group-based activities with a focus on practical work where many senses are activated and stimulated. According to the teachers, the way that they work with outdoor education also contributes to a more positive relation between pupils and nature, by improving their interest, but also by giving a better understanding of the interaction between humans, animals and plants, as well as our connection to them. Based on these findings, it is important that teachers try to use more of this kind of outdoor education to help develop and improve the pupils’ relation to nature, while ensuring a productive and healthy environment.

I det äldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mångfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hävda betesmarker och slåtterängar med gammaldags metoder. Men är åtgärderna effektiva och uppfyller de sitt ändamål? Syftet med denna studie var att återinventera 10 stycken provytor från 2002 på gården Brofallet, för att se hur artsammansättningen hos kärlväxter hade påverkats av nio säsongers återupptagen hävd. Gården ligger helt omgiven av skog, isolerad från annan jordbruksmark. Ingen signifikant generell förändring kunde noteras hos hävdgynnade kärlväxtarter. Kvalitativa observationer kunde däremot visa en ökning av vissa hävdgynnade arter. Slutsatsen är att de femåriga åtaganden som lantbrukare gör för att få miljöstöden inte är tillräckliga sett till den totala mångfalden av kärlväxtarter på en gård som Brofallet, men att förändringar däremot kan tänkas ske snabbare på andra nivåer i ekosystemet. I studien diskuteras att även miljöåtgärderna och dokumentationen borde präglas av mångfald, där det småskaliga extensiva jordbruket kan visa sig vara viktigt i det totala strävandet efter ett hållbart samhälle både när det gäller att utnyttja extensiva marker för livsmedelproduktion och för att behålla biodiversiteten på landskapsnivå.

Female growth, number of eggs and egg growth of Daphnia pulex were studied at four temperatures, 12, 16, 18 and 20°C. I hypothesized that female growth and number of eggs would be lower and the size of the eggs larger in the presence of a predator (kairomones) than in its absence. This effect was expected to be more evident at lower temperatures. I could not find any effect of kairomones on female growth, number of eggs or egg size, although there was a weak tendency for an effect on number of eggs. There was, however, an effect of temperature, regardless of predator treatment (i. e. presence vs absence of kairomones), on number of eggs, where females produced fewer numbers of eggs with increasing temperature. The effect temperature on the number of eggs was not anticipated. Two of the temperatures, 12 and 18°C, were carried out in darkness due to malfunctioning equipment. In addition, for some unknown reason, a high ratio between the number of ephippia and eggs occurred at at16 and 18°C, regardless of predator treatment. These complicating factors (darkness and ephippia) can have had a negative effect on detecting a response by Daphnia to kairomones.

Detta är en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut. Men de såg även hinder, som t.ex. pedagogers brist på intresse och okunskap för naturkunskap och skogen. Dels var det att vissa förskolor har hög invandringsprocent på barn från krigshärjade länder vilket försvårade arbetet med skogen som pedagogisk resurs. Detta för att barnen och deras familjer fann skogen som en otrygg och farlig miljö.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare tolkar läroplanen Lgr11 och hur de omsätter den i biologiundervisningen. I studien intrevjuades tio pedagoger med olika lång erfarenhet av undervisning. intervjuerna konstruerades med utgångspunkt i läroplanens olika delar de vill säga syfte, centrallt innehåll, och kunskapskrav kopplat till ämnet biologi. Frågor ställdes kring hur pedagoger använder läroplanen i sitt arbete och om hur de tolkar de olika formuleringarna. Resultatet visar på att pedagoger använder läroplanen i sitt arbete, dock i olika utsträcknig. Pedagogerna förlitar sig antingen på tradition eller på olika läromedel i sin planering av undervisning, och på det sättet gavs läroplanen en underordnad roll. många pedagoger uttryckte problem med att förstå och tolka läroplanens föreskrivningar. Det framkom också att pedagoger känner sig osäkra på om de tolkat läroplanen så som skolverket avser. 

Den globala uppvärmningen förväntas öka jordens medeltemperatur framledes, vilket innebär att nederbördmönster kommer att ändras till följd av torka och översvämningar. Detta kommer att innebära ett ökat hot för många sötvattensmusslor, som redan är en av de mest hotade grupperna i världen. Temperaturen är en essentiell abiotisk faktor som styr fortplantning, tillväxt och överlevnad. Att mäta kritiskt temperaturmaximum (KTM) är en metod som är framtaget för att användas för att få en förståelse huruvida organismer tål värmeökningar. Under processen sker en gradvis uppvärmning under ett snabbt förlopp, och vid uppnådd KTM utsätts organismen för en extrem stress. Vid flertalet utförda inventeringar i Sverige har uteblivna föryngringar av sötvattensmusslor upptäckts. Syftet är därav att vi i detta experiment ska se om det råder skillnader i värmekänslighet hos befruktade musslor kontra obefruktade musslor. Hypoteserna är (1) befruktad dammussla når KTM tidigare än obefruktad dammussla och (2) befruktad dammusslas fot är utan rörelsekontroll vid en lägre temperatur än hos de obefruktade.  Allmän dammussla (Anodonta anatina) användes till experimentet, då den är helt utesluten ur den internationella rödlistan och vanligt förekommande i svenska sötvatten. Musslorna, vilka plockades i Alsterälven, acklimatiserades i fyra dygn i 10 °C. Under experimentet värmdes vattnet kontinuerligt med 0,3 °C/min, tills KTM hade uppnåtts. Resultatet för hypotes (1) visar att befruktade dammusslor hade ett signifikant högre KTM än obefruktade (t-test, p=0,039), vilket är tvärtemot min hypotes. Resultat för hypotes (2) visar ingen skillnad mellan grupperna (t-test, p=0,54). Varför befruktade musslor uppnådde ett högre KTM skulle kunna bero på att glochidierna stört filtreringen, så pass att gälfunktionen stärkts, vilket lett till att de klarar att hålla igång filtreringen och sin egen metabolism vid högre temperaturer. Mer studier behövs för att få en ökad förståelse över musslors känslighet av temperaturförändringar. 

This article describe the results of a nationwide questionnaire study of 3229 Swedish upper secondary school teachers’ understanding of sustainable development in relation to their subject discipline and teaching experience. Previous research has shown that teachers have difficulties understanding the complex concept of sustainable development. According to the Swedish curriculum all teachers in all subjects should integrate a holistic perspective of sustainable development including economic, ecological and social dimensions. This study shows that teachers differ in their understanding of the concept mostly according to their subject traditions. Social science teachers emphasize social dimensions, and science teachers’ ecological dimensions, respectively. Teachers are aware of the relevance of the three dimensions to various degrees, but do not generally have a holistic understanding. The greatest uncertainty in teachers’ understanding is related to the economic dimension. Science and social science teachers are critical of incorporating economic growth into the concept of sustainable development while language, vocational and esthetical-practical teachers are not. No experience-bound differences of the teachers’ understanding could be found, but recently qualified teachers consider their understanding of sustainable development to be poorer in comparison to more experienced teachers’ self-evaluation. The study highlights the need for further training in sustainable development since more than 70 % of the questioned teachers stated that they need such training.

Det europeiska ålbeståndet har minskat drastiskt under de senaste årtiondena och år 2007 antog därför EU en förordning, som innehåller åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål och som innebar att alla medlemsländer måste upprätta en nationell ålförvaltningsplan. I Sveriges ålförvaltningsplan anges minskad dödlighet i vattenkraftverk som en viktig åtgärd för att öka mängden blankålar som når havet. För att sådana åtgärder ska få stor effekt, måste man veta var mest ål produceras och vilken skada som orsakas av de kraftverk ålen passerar på sin väg mot havet. Denna kunskap är bristfällig för de flesta vattendrag i Sverige.

Ätran har en lång historia som ett ålproducerande vattendrag soch lämpar sig väl för en fallstudie för svensk ålförvaltning för att belysa ålproduktionens omfattning, dess lokalisering och därmed åtgärdsnyttan. Blankålsfångst på sex platser i Ätrans avrinningsområde under 2010-2011 visade att Ätran prducerar minst 950 blankålar/år och den totala produktionen för hela Åtrans avrinningsområde skulle kunna vara >5500 blankålar/år. Vår studie visar att man utöver redan genomförda och beslutade åtgärder endast behöver åtgärda ytterligare ett kraftverk för att merparten av Åtyrans blankålar ska nå havet.

Technical improvements to ameliorate downstream passage for diadromous fish have rarely been eval-uated in regulated rivers in northern Europe. The current study evaluated rehabilitative measures for downstream migrating Atlantic salmon, brown trout and European eel at a hydroelectric plant in south-ern Sweden. Smolts (

N= 66), kelts (N= 20) and silver eels (N= 55) were caught, radio-tagged and tracked whilst passing the facilities in spring (salmonids) and fall (eels) of 2007. A surface gate in combination with a 90 mm-spaced turbine intake rack had a fish guidance efficiency ranging from no effect for eels and trout smolts to 50% for trout kelts. A siphon discharging water from the bottom of the same 90 mm rack did not bypass any tagged fish, and only a few untagged eels. The poor function of the measures was attributed to the failure of the rack to stop smolts and eels from entering the turbines. The kelts, on the other hand, could not pass through the rack, and instead took a long time to locate the surface bypass entrance. The conditions for downstream migrating fish have improved at the hydroelectric plant, but the total losses remain quite high for the studied groups (10–67%), and there is a need for a new rehabilitative measure that effectively allows all fish to bypass the turbines.

Aspen ( Populus tremula), rowan (Sorbus auquparia) and sallow (Salix caprea) are deciduous tree species of low economic value for forestry and contribute to biodiversity of boreal forests. The species are rare in managed forest landscapes, and severely browsed by moose. Their recruitment needs to increase to meet requirements of sustainable forestry to factors that affect occurrence need to be indentified. Paper I is an exploratory study on distribution of these species in relation to natural and cultural factors. In paper II moose browsing on saplings, in young forests and the influence of the landscape at three spatial scales: stand (8.6 ± 0.8 SE ha), winter home range of moose (10 km²) and annual home range of moose (25 km²). Presence of these rare species was depending on a multitude of factors acting at different spatial scales. The most important variables were soil quality, successional stage, and ownership at the stand scale and area of deciduous forest at the landscape scale. Moreover, saplings occurred at low densities in young forests (paper II) and most interestingly, saplings occurred most in middle-aged forests (20-80 years) and less than expected in younger forests (<20y) (Paper I). Browsing intensity on the different species corresponded with moose food preference and annual home range scale was most relevant for understanding browsing. Browsing on rowan was highest where the volume of deciduous food and overall young forest area were low. Browsing on birch increased when pine volume and mean patch size of young forest increased, whereas browsing on aspen was negatively related to the same variables. Thus, my results strengthen the idea that food selection is a scale-dependent process and that trade-offs between food and cover may exist for moose. Moreover, I conclude that the presence of deciduous species was a result mainly of soil quality, forest management intensity, landscape context and that the distribution of food for moose at landscape scales similar to or larger than their home range may be useful for predicting browsing on the stand scale. I propose that deciduous forests may be valuable predictors of regeneration potential in the forested landscape, and that understory deciduous sapling in middle-aged forests may be important to promote restoration and conservation actions.

Socioscientific argumentation has shown to be a feasible educational framework for promoting citizenship and for cultivating scientific literacy. However, there are several aspects of this educational framework that have been shown to be problematic. Consequently, in this thesis I investigated various aspects of quality of socioscientific argumentation from both an upper secondary student and a teacher perspective. By using students’ written argumentation on socioscientific issues (SSI) I studied how they justified their claims. The results showed that different SSI led students to use different subject areas in their justifications. I also compared science majors with social science majors and found that the number of justifications provided by the students is related to their discipline background. In these two studies, a new content focused analytical framework for analyzing content aspects of socioscientific argumentation, the SEE-SEP model, was used and shown to be suitable for this purpose. However, to ensure that students are able to produce high-quality arguments I suggest that both content and structural aspects need to be considered. As a result of this, I have presented a framework based on research literature and the Swedish curriculum, for analyzing and assessing both these aspects of socioscientific argumentation. Moreover, I investigated how science and language teachers assess students’ socioscientific argumentation and found that the science teachers focused on students’ ability to reproduce content knowledge, whereas language teachers focused on students’ ability to use content knowledge from references, and the structural and linguistic aspects of argumentation.

The complexity of teaching socioscientific argumentation makes it difficult to teach and assess comprehensively. In order to promote quality and include both content and structural aspects, I suggest that a co-operation among teachers of different disciplines is beneficial.

Att använda sig av viltkameror är ett bra verktyg vid inventering av djur, speciellt för skygga arter som till exempel lodjur. I Sverige baseras lodjursinventering genom spårning i snö, men då varmare vintrar har gjort det svårt kan inventering genom viltkameror ersätta denna metod. I denna studie har 165 kamerapositioner från mellersta Sverige undersökts. Syftet med studien var att se om någon av faktorerna; väg, avverkad skog, blockmark, byggnader, tidigare spårningar, doftstation samt kadaver hade något samband med att fånga lodjursbesök på foto/film, då detta kan ge bättre och effektivare metoder vid lodjursinventering. Koordinaterna över de olika kamerapositionerna har lagts in i ett GIS-program. Utifrån olika buffertzoner runt varje kameraposition, 50 - 500 meter i radie har de olika faktorerna kunnat urskiljas, det vill säga om faktorn fanns eller inte fanns inom kameraområdet. Doftstation samt kadaver var redan en fast faktor för vissa kamerapositioner. Studien visar att det finns ett samband mellan lodjursbesök och doftstation (Chi² 6,606; P<0,05), med större sannolikhet att få ett lodjursbesök vid en kameraplats med doftstation än utan (figur 5). Resultatet visar vikten i att använda sig av lockmedel då syftet är att fånga lodjur på foto eller film, då detta ökar chansen att lodjuret går framför kameran och bilden tas. Resterande faktorer verkar inte ha en påverkan i att få lodjursbesök på bild.

Bateman's principles, originally a test of Darwin's theoretical ideas, have since become fundamental to sexual selection theory and vital to contextualizing the role of anisogamy in sex differences of precopulatory sexual selection. Despite this, Bateman's principles have received substantial criticism, and researchers have highlighted both statistical and methodological errors, suggesting that Bateman's original experiment contains too much sampling bias for there to be any evidence of sexual selection. This study uses Bateman's original method as a template, accounting for two fundamental flaws in his original experiments, (a) viability effects and (b) a lack of mating behavior observation. Experimental populations of Drosophila melanogaster consisted of wild-type focal individuals and nonfocal individuals established by backcrossing the brown eye (bw-) eye-color marker-thereby avoiding viability effects. Mating assays included direct observation of mating behavior and total number of offspring, to obtain measures of mating success, reproductive success, and standardized variance measures based on Bateman's principles. The results provide observational support for Bateman's principles, particularly that (a) males had significantly more variation in number of mates compared with females and (b) males had significantly more individual variation in total number of offspring. We also find a significantly steeper Bateman gradient for males compared to females, suggesting that sexual selection is operating more intensely in males. However, female remating was limited, providing the opportunity for future study to further explore female reproductive success in correlation with higher levels of remating.

Sustainable development and education for sustainable development are something that characterizes our society today. Every day we are fed from different media about the future of our world and that we should think sustainably in everything we do. In the curriculum of the compulsory school it is mentioned in several places that the school should work on sustainable development (Skolverket 2019). Today´s teachers have a greater responsibility to teach students to become democratic citizens who are thinking and acting for sustainable development. Students should think sustainably in everything they do. Everything from sharpening a pen just enough to not throwing away food.The purpose of the study was to illustrate the teachers' perceptions of learning for sustainable development and to see how it is implemented in teaching that is education for sustainable development. Based on the purpose of the study, a qualitative study was conducted. Seven teachers, from a school in a mid-Swedish town, that works expcitly with education for sustainable development.The results indicate the importance of cross-disciplinary work with a certain complexity, where professional development and teachers working teams are important parts of the teaching and learning strategy. It also appears that school cultivation and other practicalities are of great importance to education for sustainable development along with the students' impact on the environment in the classroom and their sustainability thinking in everything they do during the school day.

Teaching can be perceived as a complex concept, as can sustainable development and what these concepts mean for preschool activities. Therefore, support materials for teaching sustainable development are likely to be used by preschool staff. There is evidence that teachers need to know how to teach in order to promote children’s action competence in sustainable development. Against this background, this study aims to analyse such support materials through a qualitative content analysis. The study’s theory is based on the Education for Sustainable Development (ESD) framework and qualifications that characterise teaching that promotes children’s action competence in sustainable development. Collected data consists of parts from three Swedish-language support materials aimed at preschool. The study shows that the support materials generally fulfil the study’s analysis criteria for promoting children’s action competence. These support materials can contribute to the development of knowledge about sustainable development, promote the belief in one’s own competence to change, strengthen courage and commitment and the will to change, and promote responsibility. Furthermore, the support materials are open to different end products and, through their use, enable children to reflect on different ways of acting and reasoning. Differences between the three support materials are that two of them direct opinions towards normalised actions, which according to the study’s theory should not be included in teaching to promote children’s action competence. The support materials vary in the description of the conditions required to use the content in practice, with one of them requiring more subject knowledge from the pedagogue than the others. And one of them contains leading questions rather than open questions. The results show that the three support materials could be used in preschool to promote children’s action competence in sustainable development. The range of available support materials for teaching sustainable development that clearly aim to promote action competence is limited and therefore a challenge may be to find a suitable support material that meets such a purpose.

Vår värld står inför flera hållbarhetsutmaningar som är kopplade till fotosyntes, direkt eller indirekt. Biologisk mångfald och mänsklighetens livsmedelsförsörjning är kanske de mest uppenbara men det gäller också klimat- och energifrågor. Kan hållbarhetsfrågorna ge svar på varför man behöver lära sig om fotosyntesen?

Sleep has a substantial effect on health status where good sleeping habits proves positive on learning. The aim of the present study was to map the views and perceptions of sleep and its effects on health and school performance on 12-year olds. The goal is to visualize these views to give teachers the possibility to better plan the education in concordance with the students’ abilities. The study is based on qualitative semi-structured interviews where 12 students aged 12 have partaken. The results show that while the majority of children interviewed know how long they need to sleep for optimal performance but many think that they are not sleeping sufficiently due to temptation from digital media. The children have the perception that we need to sleep to gather energy and for the brain to rest. In agreement with this, they are aware that too little sleep can impact school performance in a negative way. However, they are unaware that bad sleeping habits can have a negative impact also on the physical health.

Syftet med rapporten var att undersöka hur barn i åldern fyra-fem år tänker om sin egen kropp, vilka uppfattningar om kroppen som finns. Sju barn har deltagit genom kvalitativa intervjuer och en uppföljning ca 18 månader senare visar hur uppfattningarna förändrats eller utvecklats. Barnen blev även erbjudna att måla en teckning som visade insidan på en människokropp.

   Barnens svar var bundna till situationer och uppfattningarna om kroppen hade utvecklats sedan de första intervjuerna, även om en del svar var ganska lika. Barnens spontana svar om den egna kroppen var många; det finns ett hjärta, hjärna, skelett, blod för att nämna några svar. Några av barnen kände till hjärtat och hjärnans funktion.

   Barnen fick också besvara frågor om vad som händer med maten vi äter, vad som händer med människokroppen när man blir gammal och om sjukdom. Fyra barn berättade att maten först hamnar i magen och därefter i rumpan/toaletten, de andra barnen menade att maten stoppar i magen. När man blir gammal menade några barn att man dör eller att kroppen blir trött och orkar mindre. Barnen berättade även om olika sjukdomar de haft eller känner till, om medicin och att man kan bli sjuk genom smitta.

Idag ska ungdomarna i högstadieskolan både hitta sig själva som individer och en sexualitet de känner sig trygga med, i ett samhälle där många och ofta motsägelsefulla bilder om sexualitet flödar. I dagens skola finns begrepp som kan kopplas till sex och samlevnad inskrivna i flera ämnes- och kursplaner och dessa ska finnas med under hela grundskolan. Flera studier visar att många elever upplever att sex och samlevnadsundervisningen är dålig, trots att skolan har en viktig roll som informatör. Syftet med min studie var att se om det finns några skillnader mellan lärare som arbetat olika länge som lärare med avseende på hur de upplever sex- och samlevnadsundervisningen. Frågeställningarna i studien var hur sex- och samlevnadsundervisningen planeras och genomförs, när den sker och hur styrdokumenten tolkas som är kopplade till skolans sex- och samlevnadsundervisning? Fyra kvinnliga pedagoger som är utbildade och undervisar i biologi har intervjuats. Två av dem har arbetat i mindre än tre år och två har arbetat i mer än fem år. Resultatet visar att det inte finns någon erfarenhetsbaserad skillnad på hur pedagogerna planerar undervisningen, innehållet i undervisningen eller när det kommer till tolkningar av läroplanen. När det gäller läroplanen finns istället en individbaserad skillnad där den pedagog som arbetat längst, har störst insikt i vad som står i läroplanen. Den största skillnaden mellan grupperna i studien visas när det kommer till pedagogernas egen utbildning i sex och samlevnad samt pedagogernas upplevelser av att utvecklaa. De pedagoger som arbetat kortast tid upplever att de fått väldigt lite utbildning inom området tillskillnad från de mer erfarna pedagogerna som upplever att de fått mer utbildning inom området. Samtidigt vill de mer erfarna pedagogerna utveckla sex- och samlevnadsundervisningen genom bättre materiel medan de mindre erfarna vill utveckla den genom att området bör synas mer under lärarutbildningen.

The purpose of this study is to find out the preschool educators’ perceptions to work with the human body. The method used was semi-structured interviews with a prepared interview-guide as a tool. Six educators were interviewed. The result showed that the educators had experience in working with the human body and that they considered it relevant to include the subject in pre-school activities. It also appears that the educators do not think that they work with the subject, even though the result is that it is something they do almost every day. All the educators have a positive attitude towards learning about the human body in the preschool.

Syftet med denna studie var att få kunskap om hur pedagogers arbetssätt inom biologi skiljer sig åt beroende på barngruppens ålder, samt vilken inställning pedagoger generellt sett har till ämnet. Undersökningsmetoden som är använt i undersökningen är enkäter, då syftet var att göra en kvantitativ studie för att kunna generalisera mitt resultat.

Resultatet visar på att pedagogerna har en positiv inställning till biologi i verksamheten och ser det som spännande, rolig och intressant. Man kan också se att över hälften av respondenterna tycker sig ha grundläggande kunskaper i ämnet biologi men en stor del saknar kunskapen de vill ha och önskar vidareutbildning i ämnet. Pedagogerna ansåg också att det tydligt står i förskolans läroplan hur man kan integrera biologi och andra naturvetenskapliga ämnen i verksamheten. Resultatet visar också på att skillnaden på arbetssättet i biologi skiljer sig åt beroende på barngruppens ålder, speciellt när det kommer till begreppsanvändning tillsammans i barngruppen. 

Hållbar utveckling delas upp i tre områden, ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Dessa tre kompletterar och stödjer varandra. Grön Flagg är ett verktyg som är till stor hjälp för pedagoger på olika nivåer inom förskolan och skolan för att öka barnens förståelse för sambandet mellan naturen och ett hållbart samhälle i framtiden. Målet med min undersökning var att ta reda på hur förskolorna arbetar med Grön Flagg.

Rapporten handlar om hur erfarna pedagoger hjälper barn i förskoleåldern förstå naturens möjligheter genom lek och övningar, samt förstå sambandet mellan naturen och ett hållbart samhälle.