Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1480
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abbott, Jessica K.
    et al.
    Lund University.
    Chippindale, Adam K.
    Queens University, Kingston, CAN.
    Morrow, Edward H. (Ted)
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    The microevolutionary response to male-limited X-chromosome evolution in Drosophila melanogaster reflects macroevolutionary patterns2020Ingår i: Journal of Evolutionary Biology, ISSN 1010-061X, E-ISSN 1420-9101, Vol. 33, nr 6, s. 738-750Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Due to its hemizygous inheritance and role in sex determination, the X-chromosome is expected to play an important role in the evolution of sexual dimorphism and to be enriched for sexually antagonistic genetic variation. By forcing the X-chromosome to only be expressed in males over >40 generations, we changed the selection pressures on the X to become similar to those experienced by the Y. This releases the X from any constraints arising from selection in females and should lead to specialization for male fitness, which could occur either via direct effects of X-linked loci or trans-regulation of autosomal loci by the X. We found evidence of masculinization via up-regulation of male-benefit sexually antagonistic genes and down-regulation of X-linked female-benefit genes. Potential artefacts of the experimental evolution protocol are discussed and cannot be wholly discounted, leading to several caveats. Interestingly, we could detect evidence of microevolutionary changes consistent with previously documented macroevolutionary patterns, such as changes in expression consistent with previously established patterns of sexual dimorphism, an increase in the expression of metabolic genes related to mito-nuclear conflict and evidence that dosage compensation effects can be rapidly altered. These results confirm the importance of the X in the evolution of sexual dimorphism and as a source for sexually antagonistic genetic variation and demonstrate that experimental evolution can be a fruitful method for testing theories of sex chromosome evolution.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abecasis, David
    et al.
    University of the Algarve, Portugal.
    Steckenreuter, Andre
    University of the Azores, Portugal.
    Reubens, Jan
    Flanders Marine Institute, Belgium.
    Aaestrup, Kim
    DTU, Denmark.
    Alos, Josep
    Instituto Mediterráneo de Estudios Avanzados (CSIC-UIB), Spain.
    Badalamenti, Fabio
    CNR-IAMC, Italy.
    Bajona, Lenore
    Dalhousie University, Canada.
    Boylan, Patrick
    Loughs Agency, UK.
    Deneudt, Klaas
    Flanders Marine Institute, Belgium.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Brevé, Niels
    Sportfisserij Nederland, The Netherlands.
    Hernandez, Francisco
    Flanders Marine Institute, Belgium.
    Humphries, Nick
    The Marine Biological Association of the U.K, UK.
    Meyer, Carl
    University of Hawai’i at Mānoa, USA.
    Sims, David
    University of Southampton, UK.
    Thorstad, Eva B.
    Norwegian Institute for Nature Research (NINA), Norway.
    Walker, Alan M.
    Centre for Environment, Fisheries and Aquaculture Science (Cefas), UK.
    Whoriskey, Fred
    Dalhousie University, Canada.
    Alfonso, Pedro
    University of the Azores, Portugal.
    A review of acoustic telemetry in Europe and the need for a regional aquatic telemetry network2018Ingår i: Animal Biotelemetry, E-ISSN 2050-3385, Vol. 6, artikel-id 12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Globally, there are a large and growing number of researchers using biotelemetry as a tool to studyaquatic animals. In Europe, this community lacks a formal network structure. The aim of this study is to review the useof acoustic telemetry in Europe and document the contribution of cross-boundary studies and inter-research groupcollaborations. Based on this, we explore the potential benefits and challenges of a network approach to identifyfuture priorities and best practices for aquatic biotelemetry research in Europe.

    Results: Over the past decade, there was an approximately sevenfold increase in the number of acoustic telemetrystudies published on marine and diadromous species in Europe compared to a sixfold increase globally. Over 90%of these studies were conducted on fishes and undertaken in coastal areas, estuaries, or rivers. 75% of these studieswere conducted by researchers based in one of five nations (Norway, UK, France, Portugal, and Spain) and, eventhough 34% were based on collaborations between scientists from several countries, there was only one study withan acoustic receiver array that extended beyond the borders of a single country. In recent years, acoustic telemetryin European waters has evolved from studying behavioural aspects of animals (82.2%), into more holistic approachesaddressing management-related issues (10%), tagging methods and effects (5%), and technology and data analysisdevelopment (2.8%).

    Conclusions: Despite the increasing number of publications and species tracked, there is a prominent lack ofplanned and structured acoustic telemetry collaborations in Europe. A formal pan-European network structure wouldpromote the development of (1) a research platform that could benefit the acoustic telemetry community throughcapacity building, (2) a centralized database, and (3) key deployment sites and studies on priority species requiringresearch in Europe. A network may increase efficiency, expand the scope of research that can be undertaken, promoteEuropean science integration, enhance the opportunities and success of acquiring research funding and, ultimately,foster regional and transatlantic collaborations. It may also help address research priorities such as the large-scalesocietal challenges arising from climate change impacts and assist the EU’s Marine Strategy Framework Directive viaidentification of good environmental status of endangered or commercially important species.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Addo, Louis
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Hajiesmaeili, Mahboobeh
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Piccolo, John
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Watz, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Growth and mortality of sympatric Atlantic salmon and brown trout fry in fluctuating and stable flows2023Ingår i: Ecology of Freshwater Fish, ISSN 0906-6691, E-ISSN 1600-0633, nr 2, s. 282-290Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sub-daily fluctuations in streamflow may have adverse effects on the biota downstream of dams in hydropeaking-regulated rivers. Although the stranding of salmonid fry is one documented effect of hydropeaking, little is known about the species-specific behavioural and subsequent growth effects of sub-daily flow fluctuations. We investigated the effects of sub-daily flow fluctuation on growth, mortality and behaviour of sympatric Atlantic salmon (Salmo salar) and brown trout (S. trutta) fry (29–34 mm) in a laboratory experiment. The fluctuating flow treatment negatively affected growth and increased mortality for trout but not for salmon. The level of aggressive behaviour was similar in the fluctuating- and stable-flow treatments. Within the fluctuating flow treatment, there was a trend that more fishes were visibly active above the substrate during low than high flow. These findings suggest that hydropeaking-induced flow fluctuations may affect fry of different salmonid species in different ways and that brown trout fry may be more vulnerable to hydropeaking effects than Atlantic salmon fry. It can therefore be important to consider the possibility of divergent reactions by different fish species under hydropeaking situations and to incorporate species-specific strategies to conserve culturally and economically relevant riverine fish species.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Adolfsson, Oscar
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Effekter av inkuberingstemperatur hos juvenil atlantlax (Salmo salar L.)2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stigande temperaturer, till följd av klimatförändringar kommer att få stora konsekvenser för jordens fiskpopulationer, däribland atlantlaxen Salmo. Salar L. Störst temperaturförändringar väntas ske vintertid, vilket kommer att påverka S. Salar som övervintrar sin rom. Flera studier har visat att förhöjda temperaturer under embryogenesen ger upphov till morfologiska förändringar hos S. Salar under senare livsstadier. Några studier pekar mot att högtemperaturinkuberad rom torde ge upphov till parr med djupare kroppsform. För att undersöka om höga temperaturer under romstadiet ger upphov till förändringar beträffande kroppsform undersöktes parr (kalla resp. varma) från normal-  respektive högtemperaturinkuberad rom. Med hjälp av ett rutnät / box-truss mättes avstånd mellan 10 landmärken på fiskkroppen och en discriminant function analysis DFA användes för att avgöra vilket av avstånden som bäst diskriminerade mellan de båda grupperna. Testet visade en signifikant diskriminering mellan kalla och varma parr beträffande kroppsform där kalla parr hade större huvudmått och varma parr hade djupare mått över stjärtspolen och längre mått mellan analfenans främre infästning och bukfenan.  67,3 % av all parr förutspåddes tillhöra rätt grupp. Dessa resultat är i linje med den litteratur som anger att inkuberingstemperaturen har betydelse för den morfologiska utvecklingen hos S. Salar däremot stödjer de inte den angivna hypotesen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Affonso, Igor de Paiva
    et al.
    Universidade Estadual de Maringá, Maringá, Brazil; Universidade Tecnológica Federal do Paraná, Campus Ponta Grossa, Brazil.
    Karling, Leticia Cucolo
    Universidade Estadual de Maringá, Maringá, Brazil.
    Takemoto, Ricardo Massato
    Núcleo de Pesquisas em Limnologia Ictiologia e Aqüicultura – Nupélia, Maringá, Brazil.
    Gomes, Luiz Carlos
    Universidade Estadual de Maringá, Maringá, Brazil; Núcleo de Pesquisas em Limnologia Ictiologia e Aqüicultura – Nupélia, Maringá, Brazil.
    Nilsson, Per Anders
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013). Department of Biology, Lund University, Lund, Sweden.
    Light-induced eye-fluke behavior enhances parasite life cycle2017Ingår i: Frontiers in Ecology and the Environment, ISSN 1540-9295, E-ISSN 1540-9309, Vol. 15, nr 6, s. 340-341Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Agestam, Elin
    Karlstads universitet.
    Spridning av contorta från bestånd i södra Sverige: En fältstudie i Östergötland och Småland2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Contorta (Pinus contorta) är ett barrträdslag som naturligt finns i västra Nordamerika och är inplanterat främst i norra Sverige. Syftet med detta arbete är att utvärdera hur långt och i vilken omfattning contorta spridit sig från äldre bestånd i södra Sverige. Resultatet skulle kunna användas vid bedömning om det finns en spridningsrisk i södra Sverige. De tre bestånden som användes vid detta arbete ligger i södra Östergötland och norra Småland. Datainsamlingen utfördes i tre steg i respektive bestånd: 1. Bedömning om contorta kan spridas och etableras från bestånd i södra Sverige. 2. Inventering av contortaplantor i subjektivt valda ytor. 3. Kvantitativ inventering av contortaplantor i systematiskt utlagda linjer, 2 meter breda och 250 meter långa, i fyra riktningar utgående från beståndskant. I inventeringen av subjektivt utvalda ytor hittades contortaplantor 350 meter från contortabestånd och i den kvantitativa inventeringen 50 meter från contortabestånd. Totalt hittades 27 contortaplantor (motsvarande 450 st/ha) i subjektivt utlagda ytor och 18 contortaplantor (45 st/ha) hittades i den kvantitativa inventeringen. Alla funna contortaplantor hittades på störd mark och där trädkronans täckning var noll, dvs. där ljustillgången var högst. Det är däremot inte möjligt att, utifrån denna studie, säga vilken faktor som är primär för contortaplantornas etablering, markstörning eller ljustillgång.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ahlgren, Caroline
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Har signalarter störst förekomst inom eller utanför Dalarnas boreala naturreservat?: En studie om arttätheten av signalarter i Dalarnas barrskogar2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att den biologiska mångfalden minskar världen över är idag välkänt, signalarter är arter som vars närvaro kan tyda på en miljö som kan generera en bra grund för hög biologisk mångfald. Miljöer med hög närvaro av signalarter är viktiga att skydda och bevara i form av exempelvis naturreservat eftersom dessa miljöer tyder på höga naturvärden. Denna studies frågeställning är om barrskogens signalarter har störst arttäthet och förekomst inom naturreservatens gränser. Med hjälp av artobservationer från Artportalen kartlades 10 olika signalarters utbredning i Dalarnas barrskogar i programvaran QGIS. Därefter jämfördes den totala arttätheten för studiens alla arter per hektar innanför och utanför Dalarnas naturreservat i statistikprogrammet SPSS för att se om det fanns en signifikant skillnad mellan respektive område. Även arttätheten för fem utvalda signalarter jämfördes för att se om det fanns en signifikant skillnad mellan de skyddade och icke-skyddade områdena. Resultatet visade att det inte fanns en signifikant skillnad mellan områdena (p=>0,05), även om det var fler artobservationer per hektar utanför naturreservatens gränser. Resultatet för de enskilda arternas arttäthet per hektar och område visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan områdena, dock var arttätheten för både R.subpinnatus och P.grossa högre inom naturreservatens gränser. Att det förekommer fler observationer av signalarter utanför naturreservatens gränser kan bero på att allmänheten kan vara mer benägna att rapportera in fynd som gjorts i oskyddade områden, i stället för att rapportera in eventuella fynd i skyddade områden som redan har konstaterat höga naturvärden. Många artobservationer återfinns precis utanför naturreservatens gränser vilket kan tyda på att höga naturvärden förekommer även där. Vidare studier kring buffertzoner och dess påverkan på signalarter uppmuntras. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Ahlgren, Johan
    et al.
    Lund Univ, Dept Biol Aquat Ecol, S-22362 Lund, Sweden..
    Chapman, Ben B.
    Lund Univ, Dept Biol Aquat Ecol, S-22362 Lund, Sweden.;Univ Nottingham, Sch Life Sci, Nottingham NG7 2RD, England..
    Nilsson, Anders P.
    Bronmark, Christer
    Lund Univ, Dept Biol Aquat Ecol, S-22362 Lund, Sweden..
    Individual boldness is linked to protective shell shape in aquatic snails2015Ingår i: Biology Letters, ISSN 1744-9561, E-ISSN 1744-957X, Vol. 11, nr 4, artikel-id UNSP 20150029Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The existence of consistent individual differences in behaviour ('animal personality') has been well documented in recent years. However, how such individual variation in behaviour is maintained over evolutionary time is an ongoing conundrum. A well-studied axis of animal personality is individual variation along a bold-shy continuum, where individuals differ consistently in their propensity to take risks. A predation-risk cost to boldness is often assumed, but also that the reproductive benefits associated with boldness lead to equivalent fitness outcomes between bold and shy individuals over a lifetime. However, an alternative or complementary explanation may be that bold individuals phenotypically compensate for their risky lifestyle to reduce predation costs, for instance by investing in more pronounced morphological defences. Here, we investigate the 'phenotypic compensation' hypothesis, i.e. that bold individuals exhibit more pronounced anti-predator defences than shy individuals, by relating shell shape in the aquatic snail Radix balthica to an index of individual boldness. Our analyses find a strong relationship between risk-taking propensity and shell shape in this species, with bolder individuals exhibiting a more defended shell shape than shy individuals. We suggest that this supports the 'phenotypic compensation' hypothesis and sheds light on a previously poorly studied mechanism to promote the maintenance of personality variation among animals.

  • 9.
    Ahlin, Julia
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Handhygien i förskolan: Pedagoger och barns uppfattningar av handhygien och dess roll i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om pedagoger och barns uppfattningar om handhygien i förskolan. Det fokuserar även på pedagogers arbetssätt angående handhygien i förskolan gentemot barnen. Detta område valdes på grund av egna erfarenheter då upplevelsen har varit att pedagoger i verksamheten ofta säger till barnen att de ska gå och tvätta sina händer utan att förklara innebörden med det. Syftet med denna studie var att synliggöra pedagogers syn och arbetssätt med handhygien i verksamheten och hur barn resonera om handhygien. Sju pedagoger och 12 barn ifrån två olika förskolor deltog. Barnen intervjuades i grupp om två och två, medans pedagogerna intervjuades var för sig. I resultatet går det att utläsa att pedagogerna tror att barn vet om varför de tvättar sina händer och de bekräftar barnen att de gör. Samtliga sju pedagoger anser även att de pratar med barnen om handhygien och dess betydelse vilket barnen inte tycker att det gör. Barnen visar däremot på en kunskap om varför de ska tvätta sina händer och förklarar vad som händer om de inte gör det. Det kanske är så att pedagoger och barn har olika syn på vad ”prata” är i detta sammanhang eftersom deras svar inte stämmer överens. Pedagoger och barn har liknande syn på vilka rutiner och vilka resurser som används när handtvättning sker.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Al- Robeyi, Zainab
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Att uppleva naturen med alla sina sinnen: Hur undersöker och upplever förskolebarnen naturen?2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    This project discusses various aspects of children's way to explore nature with their senses. Therefore I conducted a study in two preschools, one nature-oriented and another preschool. This study was carriedout usien the three metods, interviews, observations and surveys. Interview four children from each preschool, observations of each group outdoors during four different occasions and question forms to teachers.

     

    The result of the study showed that both teachers and children have a great interest in being outdoors in nature, but it is not always possible to take out all children's groups. The reason is large groups and inadequate staff. When you are out in the forest according to teachers, it is important to be attentive, present, and meet the children’s interests. They need to be stimulated with questions and inspire them about what is happening and what might happen in nature plus take natural materials as help in the creative activities of the preschool.

     

    Keywords: Biology, children's perceptions, exploring, outdoor environment

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sinnen
  • 11.
    Almgren Damberg, Ingrid
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    "Nyss så träffa jag en krokodil, som körde runt i en bil": Små barns kompetenser i ämnet biologi2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att visa upp små barns kompetenser i ämnet biologi. Jag hoppas att mitt bidrag leder till att fler förskollärare lockas att arbeta med biologi. Jag har utgått från en intra-aktiv teori och praktik både i förarbetet, under mina observationer och samtal samt i analysprocess och diskussion. Jag har sökt efter vad barn väljer att leka och samtala om inom ämnet biologi. Här kan jag konstatera att djur och växter är ett stort intresse för barnen. Vidare ville jag undersöka på vilka sätt som barnens kunskaper blev synliga. Till största del använder sig små barn (tillsammans med pedagoger) av animism och antropomorfism däremot är detta ofta sammanvävt med fakta. Jag ville också veta om det fanns faktorer som bidrog till barns lärande i biologi. Här blev det tydligt att faktorer som utomhusvistelse och levande djur och växter bidrog till ett faktabaserat lärande i biologi. Däremot var faktorer som inomhusvistelse och leksakslek viktiga för ett animistiskt och antropomorfistiskt lärande i biologi. Pedagogerna har också en avgörande roll för barnens lärande i biologi. Genom ett intra-aktivt synsätt kan jag konstatera att både de faktabaserade biologihändelserna och de animistiska och antropomorfistiska biologihändelserna bidrar till barns kunskapande i biologi.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Alvsenius Fransson, Åse
    Karlstads universitet.
    Behövs det speciella anordningar för att bedriva utomhuspedagogik?2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I mitt arbete har jag genom observationer och intervjuer undersökt om skolskogen och den vanliga skogen är bra komplement när det handlar om utomhuspedagik. De flesta av förskolorna i kommunen har en skolskog att tillgå och har man inte det växer skogen nästan inpå knutarna. De pedagoger som blivit intervjuade anser att det är viktigt att lära barnen tidigtvad man får och inte får göra i naturen och att skolskogen då är ett bättre alternativ. En skolskog skiljer sig från en vanlig skog genom att det finns färdiga vindskydd, eldstäder och hinderbanor. Genom avtal med markägaren har förskolan eller skolan fått tillstånd att tänja lite på allemansrättens gränser Dessutom är det bra för både barn och pedagoger att spendera mycket tid ute i naturen därför att den friska luften gör att det blir färre sjukdomar. I läroplanen står det att förskolan skall lägga stor vikt på natur och miljö, samt att vi ska värna om barnens hälsa. Den litteratur jag använt mig av i arbetet handlar om hur viktigt det är att arbeta med utomhuspedagogik i förskolan och att skolskogen och skogen är mycket bra att vistas i. Litteraturen tar även upp hur viktigt det är att pedagogen har bra kunskap om naturen för att vistelsen ska bli så bra och lärorik som möjligt för barnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Andersson, Anders
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Catch and effort from a recreational trolling fishery in a large lake2016Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Over recent decades recreational fisheries have grown substantially throughout the world. Despite this increase, catches from recreational fisheries have often been ignored in fisheries management, although this is now being remedied. Monitoring recreational fisheries can be expensive, and the primary means used for monitoring is angler (creel) surveys, typically funded from sales of fishing licences. The studies presented in this thesis examine different approaches to monitoring recreational trolling fisheries’ catch and effort, where fishing licenses are not required and there are no reporting requirements. I present results from a complemented roving/mail-in survey undertaken during 2013-2014 to estimate recreational effort and catch of Atlantic salmon (Salmo salar) and brown trout (S. trutta) in the largest lake in the European Union, Lake Vänern, Sweden. I also evaluate different angler catch reporting methods (mail-in, tournament reports and face-to-face interviews) and compare catch rates within and among spring and fall fishing periods. In addition, mail-in survey data are examined for recall bias.

     

    I estimate that 28.7 tonnes of salmon and trout combined were harvested by the recreational trolling fishery in 2014, more than the commercial and subsistence fisheries combined. Seasonal differences in both recreational effort and catch were observed. Effort, in boat hours, was significantly higher in spring than in fall. Catch rates of trout were higher in fall than in spring, but there were no seasonal differences in catches of salmon. Harvest per boat day did not differ significantly among catch reporting methods, indicating that all three methods could be useful for managers interested in harvest rates. In contrast, total and released catch per boat day differed among reporting methods, with tournament anglers catching more fish in total. Finally, there was little evidence for recall bias in mail-in surveys, indicating that mail-in surveys are useful for collecting unbiased catch data. My study is the most comprehensive angler survey to date for Lake Vänern, and my results should be of immediate use to local fisheries managers and should also be of interest to researchers and managers interested in estimating catch and effort for fisheries at large spatial scales.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    preview image
  • 14.
    Andersson, Anders
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Bergman, Eva
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Piccolo, John
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Comparing mail-in, interview and tournament catch rates for a recreational salmonid fisheryManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Andersson, Anders
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Bergman, Eva
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Su, Z.
    Michigan Department of Natural Resources and University of Michigan.
    Andersson, M
    Swedish University of Agricultural Sciences.
    Piccolo, John
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Recreational trolling effort and catch of Atlantic salmon and brown trout in Vänern, the EU's largest lake2020Ingår i: Fisheries Research, ISSN 0165-7836, E-ISSN 1872-6763, Vol. 227, artikel-id 105548Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Recreational fishing has grown substantially worldwide; for some recreational fisheries both catch and economic value now exceeds that of commercial fisheries. Monitoring of recreational fisheries effort and catch is therefore important for sustainable fisheries management. We developed and implemented an angler survey to estimate effort and catch for the recreational trolling fishery for landlocked Atlantic salmon (Salmo salar) and brown trout (S. trutta) in Lake Vänern, Sweden. Major challenges were the large spatial scale and dispersed fishing effort, a lack of revenue from fishing licence sales, and a lack of catch reporting requirements. We developed a complemented roving/mail-in survey to estimate effort and catch during the main fishing periods, spring and fall, 2014. Instantaneous counts from major access sites were used for effort estimates, and mail-in surveys were used for catch rates. Our results show that Vänern supports a salmon and trout fishery of some 28.7 ± 3.3 tonnes per year. Fishing effort was higher in the spring than in the fall, and there were seasonal differences in catch rates for trout but not for salmon. Estimates show that the recreational trolling fishery now harvests more salmon and trout annually than do the commercial and subsistence fisheries combined. This highlights the importance of continuing an angler survey program for Vänern as a key element for sustainable fisheries management, and can serve as a model for other recreational fisheries at large spatial scales.

  • 16.
    Andersson, Anders
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Bergman, Eva
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Su, Zhenming
    Andersson, Magnus
    Piccolo, John
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Estimating effort and catch of a recreational trolling fishery in one of Europe’s largest lakesManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 17. Andersson, Erika
    Barns möjligheter till lärande om och med kroppen genom fysisk rörelse: En kvalitativ intervjustudie om förskollärares arbetssätt2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Biologi är ett stort ämne i naturvetenskap där läran om människokroppen inkluderas. Men på vilket sätt får barnen i förskolan lära sig om människokroppen? En viktig kompetens att få vetskap om i förskolan är människokroppens funktion för att må bra som människa. Syftet med studien är att belysa förskollärares erfarenheter av och syn på att främja barns lärande om och med kroppen genom fysisk rörelse. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare deltog från en kommun i Mellansverige. Resultatet i studien visar att förskollärare arbetar med människokroppen i olika aktiviteter med barnen genom deras intresse och frågor. Att redogöra för hur kroppen fungerar i olika aktiviteter är svårt anser förskollärarna. De arbetar för att synliggöra glädjen som den fysiska rörelsen medför. Utifrån studiens resultat och slutsatser framkommer det att förskollärarna anser vad betydelsefullt arbete med människokroppen är då den finns med oss hela livet. Förskollärarna anser även att genom rörelse får barnen utforska omvärlden där de berikas med nya erfarenheter. Implikationer för verksamheten blir att redan i förskolan berika barnen med kunskap om vad som behövs för att gynna människans mående. Arbetet handlar om att hitta rörelseglädje, bevara nyfikenheten och skapa förutsättningar för alla barn att kunna ta del av upplevelser genom utforskandet tillsammans.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Andersson, Fredrika
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Barns tankar om den egna kroppen!: Vad vet fyraåringar och sexåringar om sin kropp!2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med detta arbete var att ta reda på vad barn har för uppfattning om människokroppen när de är fyra och sex år gamla. Sex barn har blivit intervjuade genom kvalitativa intervjuer. Barnens uppfattning om kroppen är olika beroende på deras ålder. Sexåringen har större kunskap om kroppen än vad fyra åringar har. Barnens spontana uppfattning om vad som finns i vår kropp var att vi har; hjärta, hjärna, blod, hjärnceller, muskler och skelett.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Andersson, Frida
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Vikten av utevistelse inom förskolan: En studie av pedagogers tankar och syften med utevistelse2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I min undersökning har fem pedagoger genom strukturerade intervjuer fått svara på frågor om utevistelsen på förskolan. Syftet var att ta reda på vad pedagogerna själva hade för tankar och syften bakom utevistelsen, samt hur de arbetade med detta. Frågorna gällde både vistelsen i den planerade miljön på gården och i naturen.

    Pedagogerna fann mestadels fördelar med utevistelse på förskolan. Några av fördelarna som nämndes var god motorikträning och social träning. Sedan belystes även vikten av ”frisk luft” och att pedagogerna upplevde barnen som piggare om de vistades utomhus emellanåt.

    Minst en gång om dagen går de ut med barnen på gården och de flesta försöker komma iväg till skogen en gång i veckan. En nackdel kan vara avbrott under leken inomhus för att man ska gå ut.

    Pedagogerna framhåller i sina syften att de vill förmedla kunskap om naturen på ett lekfullt sätt för att stimulera barnens nyfikenhet genom utevistelsen.

    Nyckelord: Lekfullt, nyfikenhet, pedagogers syften, utevistelse

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Andersson, Jan-Olov
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    A GIS-based landscape analysis of dissolved organic carbon in boreal headwater streams2009Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In boreal catchments, stream water chemistry is influenced and controlled by several landscape factors. The influence of spatially distributed variables is in turn dependent on the hydrological scale. Headwater streams have larger variability of water chemistry, and thus together represent a large biodiversity, and therefore need to be monitored in official environmental assessments. One objective of this study was, using Geographical Information Systems (GIS), to analyse co-variation between landscape variables and water chemistry and to determine which of the landscape variables have a major influence on the concentration of dissolved organic carbon (DOC) in headwater streams. Another objective was to find a simple method for predicting sources of DOC, using official map data and publically available GIS applications.

    Totally 85 headwater catchments (0.1-4 km2) in the county of Värmland, western south Sweden, were used in the study. Water chemistry was analysed for water sampled at low, medium and high flows, and landscape variables were extracted from official map data sources: topographic maps, a digital elevation model (DEM, 50 m grid), and vegetation data. Statistical analyses showed that topography (mean slope and mean topographic wetness index (TWI)) and wetland cover often correlated well with DOC in headwater catchments. Official map data could satisfactorily extract landscape variables (mean slope, mean TWI) that were useful in predicting stream water chemistry (DOC).

    A high-resolution elevation model, which was generated by interpolation of photogrammetric data, was used to calculate and evaluate two different wetness indices and their ability to predict the occurrence of wetlands in six catchments of different sizes and topography. The SAGA (System for Automated Geoscientific Analyses) wetness index (SWI) gave substantially better results than the TWI. The effects of resolution of DEMs on calculations of the SWI were investigated using 5, 10, 25 and 50 m grids. The results showed that SWI values increased with increasing cell size. The near linear increment of mean values for resolutions 10-50 m suggests a independence of terrain type and catchment size, which supported previous findings that indicated that mean slope and mean wetness index calculated from coarse elevation models may be used for prediction of DOC in headwater streams.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT03
  • 21.
    Andersson, Jan-Olov
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    DEM resolution effects on SAGA wetness index in boreal forested catchmentsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Andersson, Jan-Olov
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Spatial variation of wetlands and flux of dissolved organic carbon in boreal headwater streams2008Ingår i: Hydrological Processes, ISSN 0885-6087, E-ISSN 1099-1085, nr 22, s. 1965-1975Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In order to investigate the relation between water chemistry and functional landscape elements, spatial data sets of characteristics for 68 small (0·2–1·5 km2) boreal forest catchments in western central Sweden were analysed in a geographical information system (GIS). The geographic data used were extracted from official topographic maps. Water sampled four times at different flow situations was analysed chemically. This paper focuses on one phenomenon that has an important influence on headwater quality in boreal, coniferous forest streams: generation and export of dissolved organic carbon (DOC). It is known that wetland cover (bogs and fens) in the catchment is a major source of DOC. In this study, a comparison was made between a large number of headwater catchments with varying spatial locations and areas of wetlands. How this variation, together with a number of other spatial variables, influences the DOC flux in the streamwater was analysed by statistical methods. There were significant, but not strong, correlations between the total percentages of wetland area and DOC flux measured at a medium flow situation, but not at high flow. Neither were there any significant correlations between the percentage of wetland area connected to streams, nor the percentage of wetland area within a zone 50 m from the stream and the DOC flux. There were, however, correlations between catchment mean slope and the DOC flux in all but one flow situations. This study showed that, considering geographical data retrieved from official sources, the topography of a catchment better explains the variation in DOC flux than the percentage and locations of distinct wetland areas. This emphasizes the need for high-resolution elevation models accurate enough to reveal the sources of DOC found in headwater streams.

  • 23.
    Andersson, Jan-Olov
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Using official map data on topography, wetlands and vegetation cover for prediction of stream water chemistry in boreal headwater catchments2009Ingår i: Hydrology and Earth System Sciences, ISSN 1027-5606, E-ISSN 1607-7938, Vol. 13, s. 537-549Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 24.
    Andersson, Jan-Olov
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Wetness indices as predictors of boreal wetlandsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Andersson, Jeanette
    Karlstads universitet.
    Påverkan av jakttryck, habitatförlust och populationsstorlek på jaguar (Panthera onca) i Tapajós - Arapiuns Extractive Reservat i centrala Amazonas2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The jaguar is endangered due to hunting and deforestation of rainforests, which in turn reduces the jaguar’s prey. This report is based on a population in the Tapajós - Arapiuns Extractive Reserve in central Amazonia and how hunting pressure, the distribution of sexes killed by hunting, the loss of habitat and population size affect the population during the next 100 years. With the help of previous studies on the hunting pressure and information about jaguar biology in the Tapajos, different simulation models were conducted to gain an appreciation of how the jaguar was affected. A total of thirteen scenarios was made. In the scenarios without hunting and habitat loss, which is not very likely to occur.

    I found that the jaguar has good chances of survival after 100 years. Scenarios with low hunting pressure, with the removal of 3 females and 9 males per year indicated that the population declined but still had a good chance of survival. Survival was less likely when hunting pressure increased to 5 females and 14 males. If habitat loss was added to the high hunting pressure, the jaguars went extinct even faster. Scenarios with a habitat loss of 0.24% or 0.71% represented a low risk of extinction in 100 years, but if hunting was added, the risk of extinction increased dramatically. In scenarios with a smaller population size, with different hunting pressure and habitat loss, the populations were very sensitive to change. In the worst case scenario, with hunting higher on females than males, there were serious negative impacts on the population, which is likely to go extinct very quickly.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Andersson, Jessica
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Barns beteenden i naturen2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Abstract

    This study is based on qualitative interviews with five-year-old children from a nursery school and two teachers with great experience. The purpose with the interviews is to find out what knowledge these children have about the Right of Common and what the teachers think they need to find this knowledge.

    The children didn't know what the word Right of Common stands for but when they got more concrete alternatives they had good experiences. The two teachers had different opinions about what is the most important concerning the stays in the nature. Exercise meant a lot for one teacher. To have fun and to use all your senses were more important for the other one. To give the wooded strolls new permanent experiences it is recommended to use your imagination.

    Key words: The Right of Common, science, process of learning

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Andersson, Lena
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) tillväxt, konditionsfaktor och habitatval.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Familjen sötvattensmusslor har ett larvstadie som parasit och lever ett komplext liv tillsammans med sina värddjur och sötvattensmusslornas existens är hotade världen över. Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) är en hotad art vars populationer i Skandinavien, där den är en ansvarsart, har en utebliven eller otillräcklig föryngring. Mer kunskap behövs om dess livscykel och hur den påverkar sin värd, öringen (Salmo trutta), för att hitta bra metoder som kan stödja musslans rekrytering. Försök har gjorts med att plantera in gravida musslor eller redan infekterad öring för att på det viset försöka få till stånd en föryngring av musslor eller att återinföra öring i vissa vatten. I denna studie undersöktes om det fanns någon skillnad med avseende på tillväxt och konditionsfaktor mellan infekterad eller inte infekterad öring och om infektionsgraden påverkade deras val av habitat. Tvåhundranittiotre öringar elfiskades ur tre vattendrag i Västsverige med ingen eller otillräcklig föryngring av flodpärlmussla. Öringarna behandlades genom att infekteras i sumpar med närvaro av gravida musslor och jämfördes med en kontrollgrupp, utan musslor i sumparna. Tillväxt, konditionsfaktor och habitatval undersöktes och kontrollerades efter behandling genom att öringen scannades med mobil scanner och elfiskades åter 30 dagar efter att de släppts. Tillväxten på de öringar som behandlades med musselinfektion var signifikant lägre än de som inte behandlades med musselinfektion under den tid de förvarades i sumpar. Efter en månad i frihet fanns ingen skillnad i tillväxt mellan de infekterade och inte infekterade öringar. Ingen skillnad i konditionsfaktor kunde påvisas innan de placerades i buren, när de togs ur buren eller efter 30 dagar i frihet i bäckarna. Öring med högre infektionsgrad valde lugnare vatten med högre andel fint substrat. Resultatet visade att den infekterade öringen påverkades negativt med avseende på tillväxt när den utsattes för stress men också att den hade förmåga att återhämta sig snabbt. Habitatvalet gav också det indikationer på att den mer infekterade öringen drog sig till en mindre krävande miljö. Studien visade att metoden kan rekommenderas och kan vara en enkel metod att öka reproduktionsframgången för flodpärlmusslan som kräver liten arbetsinsats, är relativt kostnadseffektiv och ger en liten störning på värdfisken och vattendragets miljö.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28. Andersson, Lena U
    Betydelsen av bark pH på lövträd för fyra epifytiska mossor.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    Several species of  epiphytic bryophytes in Sweden are endangered because of habitat loss, which in turn is caused by intensified forestry and changes in the cultural landscape. Several species of common deciduous trees have also been threatened by diseases, which has reduced their numbers. A couple of our environmental goals in Sweden address forestry and the conservation of biodiversity. Since it is known that the red listed species are more common on trees with a higher bark pH  I have chosen to compare four common mosses; two that are common in special environments such as tree-lined avenues and parks and two that are common on most trees in western Sweden. This study investigated the difference of bark pH for Leucodon sciuroides, Homalothecium sericeum, Hypnum cupressiforme and Ulota crispa on different host tree species in three different study areas. The hypothesis was that preferences for bark pH differ significantly between the different mosses. It was found that Leucodon sciuroides and  Homalothecium sericeum  were more common on trees with a higher bark pH while Hypnum cupressiforme and Ulota crispa grew on tree bark with a lower pH. Furthermore it was found that both Hypnum cupressiforme and Ulota crispa could also be found on tree bark with a higher pH. There was also a difference in terms of tree species. The avenue trees had the most species, especially the ash tree.

    Ladda ner (pdf)
    Betydelsen av bark pH på lövträd för fyra epifytiska mossor.
  • 29.
    Andersson, Madelen
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Epifytiska lavar som indikatorer på luftföroreningar: en jämförelse mellan stad och landsbygd inom Karlstads kommun2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Luftföroreningar har varit ett betydande problem för människor och naturen. Att lavar påverkas negativt av luftföroreningar har varit känt sedan lång tid tillbaka. Lavars känslighet för luftföroreningar är artspecifik, vilket gör att lavar kan användas som indikatorer på luftens kvalité. Syftet med denna studie var att studera specifika epifytiska lavarters förekomst, frekvens och täckningsgrad längs en gradient, från stad till landsbygd, för att undersöka eventuella förändringar med avseende på luftföroreningar. Studien utfördes inom Karlstads kommun där tre olika områdeskategorier, centrum, utkant och landsbygd, studerades och jämfördes. Resultatet visade flera signifikanta skillnader mellan känsliga respektive tåliga epifytiska lavarter samt interaktionen mellan dessa grupper och de olika områdeskategorierna. Känsliga arter förekom i högre artantal och frekvens på landsbygden jämfört med i centrum och utkant. Täckningsgraden av känsliga arter visar på en ökande trend från centrum till landsbygd men tåliga arter har en signifikant högre täckningsgrad än känsliga arter inom samtliga områdeskategorier. Signifikanta skillnader i lavfloran mellan stad och landsbygd indikerar att luftkvalitén förbättras längs den studerade gradienten. Det finns många miljömässiga faktorer som kan påverka lavflorans sammansättning men trots detta kan man se trender som samstämmer med den förväntade variationen i luftkvalité.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Andersson, Madelen
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Naturvårdsbränningens effekter på botten- och fältskiktsvegetation2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Forest fires are an important part of the boreal forest ecosystem but have become very reduced in Sweden over the past 100 years. To recreate this feature in nature, prescribed forest fire has become a management method used to promote biodiversity. The purpose of this study was to investigate the effects of prescribed forest fire on the ground and field layer vegetation in terms of vegetation structure, species composition, coverage ratio, biomass and soil pH. The study was conducted in the Brännan Nature Reserve where prescribed forest fires have been implemented on several occasions during the past 21 years, which also made it possible to compare several areas and investigate effects over time. Four sub-areas were studied, three previously fire-affected areas and one control area. The result shows that prescribed forest fires influence the ground and field layer vegetation, and there were significant differences between the areas. The vegetation structure changed, and new conditions were created for subsequent successional processes. The effective number of species decreased after the fire but subsequently increased over time. The percentage of vegetation cover showed the same result with a rapid re-establishment rate, especially during the 6 following years. Biomass production reached the highest value 21 years after the fire, but showed a declining trend compared to the control area. There was no significant difference regarding soil pH, which was expected. There are many factors that may affect the short- and long-term effects of prescribed forest fires, such as fire intensity and the soil depth reached by the fire, but despite variations among the areas, some trends were found.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Andersson, Magdalena
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Utvärdering av rörelsemönster hos öring (Salmo trutta) utifrån otolitmikrokemi2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den klassiska bilden för örings (Salmo trutta) livshistoria är att den växer upp i sötvatten, vandrar ut till havet efter ca 1-4 år för att sedan återvända till sötvatten för att leka. Då det fångats laxfiskyngel nära mynningen av Emån vid Östersjön har man funderat på om en del öringar utvandrar till havet under sitt första levnadsår. Syftet med denna studie var att beskriva variation i hur lång tid öringar vistas i sötvatten innan de utvandrar till havet för första gången. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det gick att urskilja var och hur länge fiskarna vistades i söt- och saltvatten under olika delar av fiskarnas liv. Under åren 2007 till 2009 infångades 23 vuxna öringar i Emån i sydöstra Sverige. Från varje individ gjordes en mikrokemisk analys av sagittaotoliternas spårämnes sammansättning. En analys handlade om att mäta koncentrationen strontium:kalcium från otolitens mitt till dess ytterkant i steg om 6μm. Baserat på denna analys fann jag att 26 % av öringarna i populationen utvandrat till havet innan de hade nått ett års ålder. Den största andelen öringar utvandrade mellan 1 till 2 års ålder. Resultatet av min undersökning indikerade att det fanns ett signifikant samband mellan ålder och antal gånger som fisken vistats i sötvatten. Jag utförde även analys av kvoten zink:kalcium och mangan:kalcium. Analysen av zink visade på årliga svängningar med bl.a. ett högt värde under individens första år samt ett säsongsmönster med högre värden under vår och sommar. Mina resultat påvisade även en viss variation av spårämnet mangan där hälften av individerna markerade en tydlig topp under sitt första år. Resultaten från denna studie visar att genom att analysera spårämnens olika koncentrationer i otoliter kan man beskriva individuell variation i öringens rörelsemönster och livshistoria.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Andersson, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Miljö- och naturarbete i förskolan: en studie om hur pedagoger genomför miljö- och naturarbetet i förskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning var att undersöka och beskriva hur arbetet med miljö och natur kan genomföras i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio stycken pedagoger från fem olika förskolor, i en kommun i Västsverige. Resultatet av undersökningen visar att det finns många olika sätt att arbeta med miljö och natur i förskolan, såväl praktiska som teoretiska. Att arbeta med återvinning, kompostering och samtala om bevarandet av resurser, var några av de aktiviteter som undersökningens pedagoger brukade göra. Det framkom också i undersökningen att det i arbetet med miljö- och natur finns vissa hinder som t.ex. personalbrist och pedagogers intressen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Andersson, Matilda L.
    et al.
    Lund University ; Uppsala University.
    Hulthen, Kaj
    Lund University.
    Blake, Charlie
    Lund University ; Webster University, USA.
    Broenmark, Christer
    Lund University.
    Nilsson, Per Anders
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013). Lund University.
    Linking behavioural type with cannibalism in Eurasian perch2021Ingår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 16, nr 12, artikel-id e0260938Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The propensity to kill and consume conspecifics (cannibalism) varies greatly between and within species, but the underlying mechanisms behind this variation remain poorly understood. A rich literature has documented that consistent behavioural variation is ubiquitous across the animal kingdom. Such inter-individual behavioural differences, sometimes referred to as personality traits, may have far-reaching ecological consequences. However, the link between predator personality traits and the propensity to engage in cannibalistic interactions remains understudied. Here, we first quantified personality in Eurasian perch (Perca fluviatilis), measured as activity (time spent moving) and sociability (time spent near conspecifics). We then gave perch of contrasting behavioural types the option to consume either conspecific or heterospecific (roach, Rutilus rutilus) prey. Individual perch characterized by a social-active behavioural phenotype (n = 5) selected roach before being cannibalistic, while asocial-inactive perch (n = 17) consumed conspecific and heterospecific prey evenly. Thus, asocial-inactive perch expressed significantly higher rates of cannibalism as compared to social-active individuals. Individual variation in cannibalism, linked to behavioural type, adds important mechanistic understanding to complex population and community dynamics, and also provides insight into the diversity and maintenance of animal personality.

  • 34.
    Andersson, Mikael
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Kartläggning av fluviala påverkansfaktorer hos biflödesmynningsområden inom Klarälvens avrinningsområde: Utgör biflödesmynningsområdena hot-spots för fisk?2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Biflödesområden och sammanflödeszoner spelar en viktig roll, inte minst genom deras förmåga att förändra miljöförhållandena och framkalla ett biologiskt svar i huvudfåran de rinner ut i. Biflödesområden utgör även platser med högt inneboende ekologiskt värde, där särskilda biofysiska processer och ekologiska tjänster ofta är koncentrerade. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida biflödesmynningsområden inom Klarälvens avrinningsområde utgjorde hotspots för fisk samt kartlägga eventuella fluviala påverkansfaktorer. Parametrar som studerades var artförekomst och medeltäthet samt omvärldsfaktorerna medeldjup, lokalbredd, bottensubstrat, vattennivå, vattenhastighet och förekomsten av vandringshinder i vattendraget. Flest arter återfanns i Klarälvens huvudfåra, varpå biflödesmynningarna hade näst flest arter och uppströms biflödena lägst antal arter. Medeltäthet av arterna bergsimpa (Cottus poecilopus), elritsa (Phoxinus phoxinus) och lake (Lota lota) var störst i biflödesmynningarna, medan medeltätheten av lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) var som störst uppströms biflödena. Resultatet visade också att öring, i större utsträckning än lax, förekom högre uppströms i biflödena, ett förhållande som även stödjs av tidigare studier. Gällande omvärldsfaktorerna var vattenhastigheten signifikant högre i biflödemynningarna och uppströms biflödena jämfört med i huvudfåran, samtidigt som det högsta diversitetsvärdet för bottensubstratkompositionen återfanns i huvudfåran. Utifrån dessa resultat var det svårt att dra en slutsats kring om biflödesmynningarna faktiskt utgjorde hotspots för fisk eller inte, då det skiftade beroende på vilka parametrar som studerades. En bedömning gjordes att biflödesmynningsområden inom Klarälvens avrinningsområde inte utgjorde hotspots för fisk.

    Nyckelord: Biflödesmynning, biflöde, huvudfåra, Klarälven, flottning, vattenkraft

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kandidatuppsats
  • 35.
    Andersson, Sandra
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    The effects of artificial illumination on invertebrate drift2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Andersson, Örjan
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Hur personlighetstyperna modig eller skygg hos oval dammsnäcka (Radix balthica) påverkas av närvaro eller frånvaro av prederande fisk2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Ansmark, Julia
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Utomhusundervisning och elevers relation till naturen: En intervjustudie med lärare kring deras utomhusundervisning2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens digitaliserade samhälle spenderar vi mycket av vår tid inomhus, även barnen, och inte lika mycket tid ute i naturen. Tankar som kan komma upp på grund av detta är hur barns relation till naturen ser ut och vad vi som lärare kan göra för att stärka denna relation. Syftet med denna studie är därför att bidra med kunskaper kring lärares tankar och användande av utomhusundervisning samt hur de ser på elevers relation till naturen utifrån sin utomhusundervisning.

    Metoden som användes för studien var intervjuer med fem olika lärare kring deras arbete med utomhusundervisning och deras tankar och syn kring det. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys användes för att ta fram olika teman i lärarnas intervjusvar. Denna analys resulterade i sex olika teman kring lärares tankar och utomhusundervisning. Resultaten visade att utomhusundervisning oftast innebär arbete i grupp med fokus på ett praktiskt arbetssätt där många sinnen aktiveras och stimuleras. Detta sätt som lärare arbetar med utomhusundervisning på bidrar, enligt lärarna, även till positivare relationer mellan elever och naturen genom ökat intresse samt förståelse och känsla för samspelet som finns mellan människor, djur och växter. Utifrån det som framkommit ur denna studie är det viktigt för elevers relation till naturen att lärare försöker att använda sig mer av utomhusundervisning, med förutsättning att de jobbar på det sätt som beskrivs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Ardren, W. R.
    et al.
    US Fish & Wildlife Service, USA.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Introduction to “conservation, ecology, and evolution of nonanadromous atlantic salmon”2021Ingår i: Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, ISSN 0706-652X, E-ISSN 1205-7533, Vol. 78, nr 6, s. iii-ViiArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 39. Armstrong, Janet L.
    et al.
    Myers, Katherine W.
    Beauchamp, David A.
    Davis, Nancy D.
    Walker, Robert V.
    Boldt, Jennifer L.
    Piccolo, John
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Haldorson, Lewis J.
    Moss, Jamal H.
    Interannual and Spatial Feeding Patterns of Hatchery and Wild Juvenile Pink Salmon in the Gulf of Alaska in Years of Low and High Survival2008Ingår i: Transactions of the American Fisheries Society 2008; 137: 1299-1316Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To improve understanding of the mechanisms affecting growth and survival, we evaluated the summer diets and feeding patterns (prey composition, energy density, and stomach fullness) of hatchery and wild juvenile pink salmon Oncorhynchus gorbuscha in Prince William Sound (PWS) and the northern coastal Gulf of Alaska (CGOA). Our study (19992004) included 2 years of low (3%), mid (5%), and high (89%) survival of PWS hatchery pink salmon. Because variations in diet should affect growth and ultimately survival, we expected that the variations in diet, growth, and survival would be correlated. During August in the CGOA, pteropod-dominated diets and higher gut fullness corresponded to high survival (59%), and copepod-dominated diets and lower gut fullness corresponded to low survival (3%). Within years, no significant differences were found in diet composition or gut fullness between hatchery and wild fish or among the four PWS hatchery stocks. Diets varied by water mass (habitat) as juveniles moved from PWS to more saline habitats in the CGOA. In July, when juveniles were most abundant in PWS, their diets were dominated by pteropods and hyperiid amphipods. The diets of fish that moved to inner-shelf (i.e., the least-saline) habitat in the CGOA in July were dominated by larvaceans in low-survival years and pteropods in high-survival years. Diet quality was higher in CGOA habitats than in PWS in July. In August, fish moved to the more productive, more saline water masses in the CGOA, where large copepods and pteropods were dominant prey and diet quality was better than in PWS. Our results indicate that spatial variation in the diets of juvenile pink salmon in July and the timing of migration to the CGOA play a critical role in marine growth and survival

  • 40.
    Arnott, Shelley E.
    et al.
    Queen's University, Canada.
    Fugere, Vincent
    Group de Research Interuniversitaire en Limnologie (GRIL), Canada; Université du Québec à Trois-Rivières, Canada.
    Symons, Celia C.
    University of California, USA.
    Melles, Stephanie J.
    Toronto Metropolitan University, Canada.
    Beisner, Beatrix E.
    Group de Research Interuniversitaire en Limnologie (GRIL), Canada; Université du Québec à Montréal, Canada.
    Canedo-Arguelles, Miguel
    Universitat de Barcelona, Spain.
    Hebert, Marie-Pier
    Group de Research Interuniversitaire en Limnologie (GRIL), Canada; Université du Québec à Montréal, Canada; McGill University, Canada..
    Brentrup, Jennifer A.
    Dartmouth College, USA.
    Downing, Amy L.
    Ohio Wesleyan University, USA.
    Gray, Derek K.
    Wilfrid Laurier University, Canada.
    Greco, Danielle
    Queen's University, Canada.
    Hintz, William D.
    The University of Toledo, USA.
    McClymont, Alexandra
    Queen's University, Canada.
    Relyea, Rick A.
    Rensselaer Polytech Inst, USA.
    Rusak, James A.
    Queen's University, Canada; Ontario Ontario Ministry of the Environment, Conservation and Parks, Canada.
    Searle, Catherine L.
    Purdue University, USA.
    Astorg, Louis
    Group de Research Interuniversitaire en Limnologie (GRIL), Canada; Université du Québec à Montréal, Canada.
    Baker, Henry K.
    University of California San Diego, USA.
    Ersoy, Zeynep
    Universidade de Évora, Portugal.
    Espinosa, Carmen
    University of Vic–Central-University of Catalonia (Uvic–UCC), Spain.
    Franceschini, Jaclyn M.
    Wilfrid Laurier University, Canada.
    Giorgio, Angelina T.
    Rensselaer Polytech Inst, USA.
    Gobeler, Norman
    University of Helsinki, Finland.
    Hassal, Emily
    Ontario Tech University, Canada.
    Huynh, Mercedes
    Wilfrid Laurier University, Canada.
    Hylander, Samuel
    Linnéuniversitetet.
    Jonasen, Kacie L.
    Purdue University, USA.
    Kirkwood, Andrea
    Ontario Tech University, Canada.
    Langenheder, Silke
    Uppsala universitet.
    Langvall, Ola
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Laudon, Hjalmar
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Lind, Lovisa
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Lundgren, Maria
    Linnéuniversitetet.
    Moffett, Emma R.
    University of California, USA.
    Proia, Lorenzo
    University of Vic–Central-University of Catalonia (Uvic–UCC), Spain.
    Schuler, Matthew S.
    Montclair State University, USA.
    Shurin, Jonathan B.
    University of California San Diego, USA.
    Steiner, Christopher F.
    Wayne State University, USA.
    Striebel, Maren
    Carl-von-Ossietzky University Oldenburg, Germany.
    Thibodeau, Simon
    Group de Research Interuniversitaire en Limnologie (GRIL), Canada; Université du Québec à Montréal, Canada.
    Cordero, Pablo Urrutia
    Uppsala universitet; Lunds universitet.
    Vendrell-Puigmitja, Lidia
    University of Vic–Central-University of Catalonia (Uvic–UCC), Spain.
    Weyhenmeyer, Gesa A.
    Uppsala universitet.
    Derry, Alison M.
    Group de Research Interuniversitaire en Limnologie (GRIL), Canada; Université du Québec à Montréal, Canada.
    Widespread variation in salt tolerance within freshwater zooplankton species reduces the predictability of community-level salt tolerance2023Ingår i: Limnology and Oceanography Letters, E-ISSN 2378-2242, Vol. 8, nr 1, s. 8-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The salinization of freshwaters is a global threat to aquatic biodiversity. We quantified variation in chloride (Cl-) tolerance of 19 freshwater zooplankton species in four countries to answer three questions: (1) How much variation in Cl- tolerance is present among populations? (2) What factors predict intraspecific variation in Cl- tolerance? (3) Must we account for intraspecific variation to accurately predict community Cl- tolerance? We conducted field mesocosm experiments at 16 sites and compiled acute LC(50)s from published laboratory studies. We found high variation in LC(50)s for Cl- tolerance in multiple species, which, in the experiment, was only explained by zooplankton community composition. Variation in species-LC50 was high enough that at 45% of lakes, community response was not predictable based on species tolerances measured at other sites. This suggests that water quality guidelines should be based on multiple populations and communities to account for large intraspecific variation in Cl- tolerance.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41. Aroua, S.
    et al.
    Rousseau, K.
    Schmitz, Monika
    Chang, C.F.
    Elie, P.
    Dufour, S.
    The Gonadoliberin(s)-gonadotropin(s) axis in the eel: expression and regulation under induced maturation and sex steroid feedbacks2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 42.
    Arvidsson, Björn
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Flodpärlmussla - vad behöver vi göra för att rädda arten?2006Rapport (Refereegranskat)
  • 43.
    Arvidsson, Björn
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Värmländsk nartur - värd att skydda och vårda2007Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 44.
    Arvidsson, Björn
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Hultman, Jens
    Österling, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Öringtäthet och rekrytering hos flodpärlmussla2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Arvidsson, Björn
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Karlsson, Jens
    Flodpärlmusslan - skogsbäckarnas aristokrat2004Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 46.
    Arvidsson, Björn
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Karlsson, Jens
    Recruitment in populations of freshwater pearl mussel (Margritifera margaritifera) in relation to population size and host density2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 47.
    Arvidsson, Björn
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Karlsson, Svante
    Mer värld i Värmland och mer Värmland i världen2007Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 48.
    Arvidsson, Björn L
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Karlsson, Jens
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Österling, Martin E
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Recruitment of the threatened mussel Margaritifera margaritifera in relation to mussel population size, mussel density and host density2012Ingår i: Aquatic conservation, ISSN 1052-7613, E-ISSN 1099-0755, Vol. 22, s. 526-532Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Anthropogenic, abiotic factors are considered main causes of recruitment failure of unionid mussels, including the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera). In this large-scale investigation, we instead examined the relationship between biotic factors and mussel recruitment.

    Juvenile mussel density was positively related to both mussel population size and density of which the last appeared to be a more accurate measure of recruitment.Host fish density of young-of-the-year and older brown trout (Salmo trutta) were positively related to recruitment. Moreover, the mean density of both age classes of fish, when grouped into density classes was positively related to juvenile mussel density, an effect that decreased at trout densities above 10 trout 100 m-2.There was a higher relative importance of mussel population size and density than trout density to recruitment.To increase recruitment of juvenile mussels, managers may apply measures that increase mussel density, and trout density up to about 10 trout 100 m-2 in connection to mussel beds. Mussel beds may also be managed and one possible measure within small and sparse mussel populations may be to concentrate the remaining mussels to areas where trout density is high. Likewise, young-of-the-year trout may also be moved to areas of high mussel density, as young trout individuals are relatively resident during their first year. This may increase mussel larval infection rates and mussel recruitment.

  • 49.
    Arvidsson, Björn
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Söderberg, Håkan
    Flodpärlmussla - vad behöver vi göra för att rädda arten?: En workshop på Karlstads universitet2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Flodpärlmusslans situation i Sverige är bekymmersam, och i en stor del av de återstående populationerna sker ingen nyrekrytering av små musslor. För att belysa kunskapsläget om flodpärlmusslans situation och för att diskutera olika åtgärdsmöjligheter genomfördes i november 2005 en work shop vid Karlstads universitet med deltagande av naturvårdare från olika myndigheter och forskare. Vid mötet presenterades aktuell forskning i Skandinavien och olika uppföljningar som sker i olika myndigheters regi. Mötet bekostades av länsstyrelsen i Västernorrland, som fått ett nationellt ansvar att ta fram ett åtgärdsprogram för arten. I denna sammanställning redovisas en del av de föredrag och diskussioner som förekom vid mötet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50. Asp, Therese
    Den större vattensalamandern Triturus cristatus: Habitatval, utbredning och restaureringsåtgärder i Karlstads kommun2000Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
1234567 1 - 50 av 1480
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf