Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 331
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlin, Nina
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Djuren och naturens värde mot grön energi: En analys av miljökonsekvensbeskrivningar inom vindkraft för prioritering av djur ochnatur jämfört med andra intressen2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Miljökonsekvensbeskrivnings (MKB)dokument på vindkraft prioriterar djur och natur jämfört med andra faktorer, för dennauppsats grön energi. Grön energi i dagens samhälle värdesätts högt då det är steg närmare enhållbar framtid. MKB dokumentens syfte är att lyfta fram konsekvenser som sker till följd aven åtgärd/verksamhet. Men MKB dokument har lång väg att gå då det finns brister iprocessen.  Dessa brister beror till viss del på en avsaknad av fungerande teoretiska ramar förMKB utredningar, och dels på hur beställare och författare till MKB dokumenten påverkas avsin omgivning. I uppsatsens fall den rådande kulturen och hur samhällets syn på människansrelation till naturen och djuren är. Resultatet av uppsatsen blev: Djur och natur får ofta ståtillbaka för mänskliga intressen som värderas högre. Exempel på dessa intressen är merförnybar energi, konsekvenser för människor och deras samhälle i form av begränsadframkomst på området. En förändrad landskapsbild. Oljud, skuggtimmar och iskastning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Akoth, Winnie
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Sustainable Mobility: A quantitative study on the influence of user attitudes and risk perceptions on the consumer's intention to purchase electric vehicles.2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under det senaste decenniet har bilindustrin investerat mycket i utvecklingen av bättre fordon, när det gäller prestanda, utsläpp och även hållbarhet Den senaste utvecklingen har varit introduktionen av elfordon på marknaderna. Elfordonen anses vara bättre för miljön när det gäller utsläpp och till och med låg ljudproduktion. FN:s mål 7 för hållbar utveckling (prisvärd och ren energi) kräver att alla ska ha tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi. Detta mål är ofta inriktat på att flytta energiproduktionen till mer förnybara källor, vilket gör den mycket relevant för elfordon. Elfordon är fortfarande ganska nya på marknaden så det är värt att undersöka hur köpintentionen ser ut och hur de interagerande miljöfaktorerna bidrar till den övergripande avsikten.

    Denna studie syftar till att undersöka konsumenternas köpavsikt med avseende på elfordon och vilken inverkan användarens attityder och riskuppfattningar har på konsumenternas beslut. Studien syftar också till att ta reda på hur de miljöriskaspekter som är med elfordonen hänger ihop med den övergripande köpintentionen. Metoden att samla in data var genom en webbaserad enkät där respondenterna fyller i olika avsnitt, resultatet av enkäten studerades sedan och presenterades med hjälp av kvantitativa analysmetoder. Resultaten av denna studie presenteras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska ramverk som är relevant med studienamne.

    Studien drog slutsatsen att köpintentionen för elfordon var ganska hög och att faktorerna som påverkade avsikterna hade mer att göra med personliga vinster eller besparingar snarare än en övergripande oro för miljön. Studien visar också hur subtilt våra beteende kan påverkas av sociala normer omkring oss, detta visar sig i det faktum att den upplevda initiala motivationen bakom köpintentionen av elfordon är omtanken om miljön men på ett djupare insikt visar sig att det vara resultatet av sociala beteendesnormer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Alamdar, Ambreen
    et al.
    Institute of Urban Environment, China.
    Ali Musstjab Akber Shah Eqani, Syed
    Institute of Urban Environment, China; COMSAT Institute of Information & Technology, Pakistan.
    Waqar Ali, Saeed
    COMSAT Institute of Information & Technology, Pakistan.
    Sohail, Mohammad
    COMSAT Institute of Information & Technology, Pakistan.
    Bhowmik, Avit Kumar
    University of Koblenz-Landau, Germany.
    Cincinelli, Alessandra
    University of Florence, Italy.
    Subhani, Marghoob
    International Islamic University, Pakistan.
    Ghaffar, Bushra
    International Islamic University, Pakistan.
    Ullah, Rizwan
    Mirpur University of Science and Technology, Pakistan.
    Huang, Qingyu
    Institute of Urban Environment, China.
    Shen, Heqing
    Institute of Urban Environment, China.
    Human Arsenic exposure via dust across the different ecological zones of Pakistan2016Ingår i: Ecotoxicology and Environmental Safety, ISSN 0147-6513, E-ISSN 1090-2414, Vol. 126, s. 219-227Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study aims to assess the arsenic (As) levels into dust samples and its implications for human health, of four ecological zones of Pakistan, which included northern frozen mountains (FMZ), lower Himalyian wet mountains (WMZ), alluvial riverine plains (ARZ), and low lying agricultural areas (LIZ). Human nail samples (N=180) of general population were also collected from the similar areas and all the samples were analysed by using ICP-MS. In general the higher levels (p < 0.05) in paired dust and human nail samples were observed from ARZ and LIZ than those of other mountainous areas (i.e., WMZ and FMZ), respectively. Current results suggested that elevated As concentrations were associated to both natural, (e.g. geogenic influences) and anthropogenic sources. Linear regression model values indicated that As levels into dust samples were associated with altitude (r(2)=0.23), soil carbonate carbon density (SCC; r(2)=033), and population density (PD; r(2)=0.25). The relationship of paired dust and nail samples was also investigated and associations were found for As-nail and soil organic carbon density (SOC; r(2)=0.49) and SCC (r(2)=0.19) in each studied zone, evidencing the dust exposure as an important source of arsenic contamination in Pakistan. Risk estimation reflected higher hazard index (HI) values of non carcinogenic risk (HI > 1) for children populations in all areas (except FMZ), and for adults in LIZ (0.74) and ARZ (0.55), suggesting that caution should be paid about the dust exposure. Similarly, carcinogenic risk assessment also highlighted potential threats to the residents of LLZ and ARZ, as in few cases (5-10%) the values exceeded the range of US -EPA threshold limits (10'6-10-4).

  • 4.
    Al-Hazmi, Hussein E.
    et al.
    Gdańsk University of Technology, Poland.
    Mohammadi, Ali
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    Hejna, Aleksander
    Poznan University of Technology, Poland.
    Majtacz, Joanna
    Gdańsk University of Technology, Poland.
    Esmaeili, Amin
    University of Doha for Science and Technology (UDST), Qatar.
    Habibzadeh, Sajjad
    Amirkabir University of Technology (Tehran Polytechnic), Iran.
    Saeb, Mohammad Reza
    Gdańsk University of Technology, Poland.
    Badawi, Michael
    Université de Lorraine, France.
    Lima, Eder C.
    University of Rio Grande Do Sul (UFRGS), Brazil.
    Mąkinia, Jacek
    Gdańsk University of Technology, Poland.
    Wastewater reuse in agriculture: Prospects and challenges2023Ingår i: Environmental Research, ISSN 0013-9351, E-ISSN 1096-0953, Vol. 236, artikel-id 116711Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sustainable water recycling and wastewater reuse are urgent nowadays considering water scarcity and increased water consumption through human activities. In 2015, United Nations Sustainable Development Goal 6 (UN SDG6) highlighted the necessity of recycling wastewater to guarantee water availability for individuals. Currently, wastewater irrigation (WWI) of crops and agricultural land appears essential. The present work overviews the quality of treated wastewater in terms of soil microbial activities, and discusses challenges and benefits of WWI in line with wastewater reuse in agriculture and aquaculture irrigation. Combined conventional-advanced wastewater treatment processes are specifically deliberated, considering the harmful impacts on human health arising from WWI originating from reuse of contaminated water (salts, organic pollutants, toxic metals, and microbial pathogens i.e., viruses and bacteria). The comprehensive literature survey revealed that, in addition to the increased levels of pathogen and microbial threats to human wellbeing, poorly-treated wastewater results in plant and soil contamination with toxic organic/inorganic chemicals, and microbial pathogens. The impact of long-term emerging pollutants like plastic nanoparticles should also be established in further studies, with the development of standardized analytical techniques for such hazardous chemicals. Likewise, the reliable, long-term and extensive judgment on heavy metals threat to human beings's health should be explored in future investigations.

  • 5.
    Almberg, Ellinor
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Riskstudie av en förändrad användning av bromerade flamskyddsmedel2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur riskbilden ändras i en övergång från de idag förbjudna bromerade flamskyddsmedlen till andra alternativ med hänsyn till befintlig kunskap och effekter på människa och miljö. Användningen av bromerade flamskyddsmedel BFR har ökat stort sedan 50-talet. Idag uppskattas den totala produktionen till 200 000 ton/år. De fem vanligaste bromerade flamskyddsmedlen och de som främst tas upp i detta arbeta är: Tetrabrombisfenol A (TBBP-A), Penta-, Octa-, och Decabromdifenyleter (PBDE) samt Hexabromcyklodekan (HBCDD). Dessa ämnen finns i många olika varianter där egenskaperna kan variera. Några karaktäristiska egenskaper för dem alla är låg flyktighet, hög löslighet i fett och att de är långlivade. Bromerade flamskyddsmedel används i allt från textilier, byggmaterial till elektriska produkter och i kretskort till datorer. Bromerade flamskyddsmedel kan läcka ut i miljön under hela dess produktionscykel. Varje år frigörs tonvis BFR till den Europeiska miljön.

    PBDE har påträffats i många djur spridda över stora delar av världen. De negativa egenskaperna anses inte tillräckligt starka för ett EU-förbud av TBBP-A, HBCDD och DecaBDE. På djur har dock effekter som beteendeförändringar på råttor, förändringar i hormonbalans och försämrad inlärningsförmåga upptäckts. Halter av BFR har även funnits i mänsklig bröstmjölk, vilket är en stor riskfaktor då små barn och foster är särskilt utsatta. Utvecklingen av det centrala nervsystemet är till exempel mycket komplex där förändrad hormonbalans kan ha förödande konsekvenser.

    De fem Svenska myndigheter som har kontaktas anser alla att användningen av bromerade flamskyddsmedel är problematiskt men för att minska den risken krävs främst åtgärder på EU nivå. De olika verkens uppdrag har varierande inriktningar men ska samtliga antigen arbeta för ökad säkerhet, ökad information eller för en hållbar samhällsutveckling – något som försvåras av det faktum att användningen av BFR medför en rad osäkerheter. Det finns många faktorer som kan verka för en ökad, respektive en minskad användning av BFR. Lagar och förordningar såsom REACH och RoHS direktivet kan verka hämmande på användningen samtidigt som starka brandskyddskrav och lobbying kan göra att marknaden istället växer. Det finns alternativ till bromerade flamskyddsmedel både tekniska lösningar där säkerheten finns i produktens utformning men även nya tekniker att flamskydda plaster.

    Slutsatsen är att; risken minskar i och med förbud som förbjuder likartade ämnen, dock inte tillräckligt snabbt. Kunskapsnivån stiger när det gäller befintliga ämnen men när det gäller bromerade alternativ så finns det fortfarande för lite kunskap.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6. Andersson, B. I.
    et al.
    Bishop, K. H.
    Borg, G. C.
    Giesler, G.
    Hultberg, H.
    Huse, M.
    Moldan, F.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Nygaard, P. H.
    Nyström, U.
    The covered catchment site: A description of the physiography, climate and vege-tation of three small coniferous forest catchments at Gårdsjön, South-west Sweden1998Ingår i: Experimental Reversal of Acid Rain Effects: the Gård-sjön Roof Project, redaktörer: Hultberg H. och Skeffington R., John, England: Wiley & Sons Ltd , 1998Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7. Andersson, Elin
    Transportinformationskampanjer och klimatproblematiken: En studie av fyra teman som påverkar beteendeförändringar2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8. Andersson, M
    et al.
    Carlsson, B
    Danielsson, K
    Enström, J
    van Hees, P A W
    Lundström, U S
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Försurning av skogsmark i Värmland1996Rapport (Refereegranskat)
  • 9.
    Andersson, Moa
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    20 år efter översvämningen – har Arvika ”built back better”?: Undersökning av en svensk kommuns hantering av översvämningsrisk2021Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringar är en komplex risk som innebär nya utmaningar för dagens och framtidens riskhantering. Översvämningsrisken ökar i takt med att skyfall och kraftiga regn blir mer frekventa samtidigt som havsnivåerna stiger. Att samhällen klimatanpassas är av största vikt med tanke på att utsläppsnivåerna fortsätter att öka och en klimatförändring vid det här laget är oundviklig. I städer världen över syns en trend där tidigare industrihamnar omvandlas till områden med vattennära bebyggelse. För att hantera översvämningsrisken är det vanligt att olika typer av översvämningsskydd byggs, till exempel vallar och dammar. Forskning visar att sådana typer av skydd tenderar att leda till minskad riskuppfattning och en slags falsk trygghet som leder till ökad exploatering i översvämningshotade områden. Detta påverkar samhällens resiliens negativt och kan leda till förödande konsekvenser om skydden ger vika.

    Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur klimatanpassningsåtgärder för översvämningar påverkar samhällens resiliens och att undersöka relationen mellan hantering av översvämningsrisk och utveckling av bebyggelse i urban miljö. Avsikten är att detta ska kunna stödja framtida utformande av klimatanpassningsåtgärder för att göra dem så ändamålsenliga som möjligt.

    Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie av Arvika kommuns hantering av översvämningsrisk. Empirin består av utvalda dokument från kommunen samt intervjuer med representanter från räddningstjänst, länsstyrelse och myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Materialet bearbetas med hjälp av innehållsanalys och kopplas till teorier kring resiliens och riskhomeostas.

    I resultatet framgår att kunskapen kring översvämningsrisk innan en stor översvämning i kommunen var bristfällig och att översvämningsrisk dittills prioriterats bort i kommunens riskinventering. Efter händelsen har kunskapen ökat, samverkan mellan aktörer har förbättrats och arbetssätten hos räddningstjänsten har förändrats. Intervjuerna visar att synen på översvämningsskyddets påverkan på resiliensen är övervägande positiv och att skyddet ses möjliggöra för exploatering i stadens hamnområde, men att detta är behäftat med en viss osäkerhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10. Andersson, Peter
    Europeiska Unionens vattenramdirektiv: En studie i dess inverkan på Östersjöns vattenkvalité2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Andersson Sjöberg, Åsa
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Samhällets Sårbarhet för Klimatförändringarna2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The effects of the climate changes are expected to generate several substantial direct and indirect consequences on both ecosystems and societies. It is the extent of the negative consequences that determents the vulnerability of the things or the ones exposed. The knowledge of the effects and consequences by a changing climate provides an opportunity to take measures to reduce the vulnerability.Our society’s vulnerability depends on how we choose to act out of the existing knowledge and what measures we choose to take. 

    Karlstad municipality has good knowledge and perception of the increased flood risks the climate changes will generate and the probable consequences that most likely will follow. How the municipality decides to manage the flooding issue is not just affected by the will to mitigate the vulnerability but also by the vision to increase the number of citizens. Karlstad municipality wants to oblige the citizen’s demand of settlements close to the water in order to reach the aim to gain the population quantity. Hereby attractive areas are developed even though they are estimated to be vulnerable. The motivation is that the knowledge about the flood risks makes it possible to take necessary measures to reduce the risks.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Andersson-Skold, Yvonne
    et al.
    Swedish Natl Rd & Transport Res Inst VTI, S-40278 Gothenburg, Sweden.;Karlstad Univ, Ctr Climate & Safety, S-65188 Karlstad, Sweden..
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Centrum för klimat och säkerhet (from 2013).
    Effective and Sustainable Flood and Landslide Risk Reduction Measures: An Investigation of Two Assessment Frameworks2016Ingår i: International Journal of Disaster Risk Science, ISSN 2095-0055, Vol. 7, nr 4, s. 374-392Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Natural events such as floods and landslides can have severe consequences. The risks are expected to increase, both as a consequence of climate change and due to increased vulnerabilities, especially in urban areas. Although preventive measures are often cost-effective, some measures are beneficial to certain values, while some may have negative impacts on other values. The aim of the study presented here was to investigate two frameworks used for assessing the effectiveness and sustainability of physical and nonphysical flood and landslide risk reduction measures. The study is based on literature, available information from authorities and municipalities, expert knowledge and experience, and stakeholder views and values. The results indicate that the risks for suboptimization or maladaptation are reduced if many aspects are included and a broad spectrum of stakeholders are involved. The sustainability assessment tools applied here can contribute to a more transparent and sustainable risk management process by assessing strategies and interventions with respect to both short- and long-term perspectives, including local impacts and wider environmental impacts caused by climate change, for example. The tools can also cover social and economic aspects. The assessment tools provide checklists that can support decision processes, thus allowing for more transparent decisions.

  • 13.
    Andersson-Sköld, Yvonne
    et al.
    SGI.
    Bergman, Ramona
    SGI.
    Johansson, Magnus
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Persson, Erik
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Landslide risk management — A brief overview and example from Sweden of current situation and climate change2013Ingår i: International Journal of Disaster Risk Reduction, ISSN 2212-4209, Vol. 3, nr March, s. 44-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Landslide risk is a function of the probability of the event and its consequences. Previous research has shown that preventive measures to reduce the risk are preferred over reactive measures but, especially in developing countries, rarely undertaken. A contributing factor is the lack of evidence that preventive measures pay. This study includes a brief overview of landslide risk management in general and an investigation of the present risk management situation in Sweden based on interviews in 11 municipalities complemented with interviews in Norway. The result shows that climate change has become part of the general awareness and started to be taken into account in the municipal spatial planning. Landslide susceptibility maps and databases are useful tools in the complex spatial planning. The results indicate that the application of landslide susceptibility and risk maps as previously applied for preventive measures and spatial planning in the landslide prone area Gota alv river valley have been cost effective. Improved documentation and more active communication among different stakeholders would, however, contribute to more effective landslide management.

  • 14.
    Andréasson, Robin
    Karlstads universitet.
    En kritisk diskursanalys av Europa 2020 strategins förhållningssätt till hållbar utveckling.: Ur perspektiven ekologisk modernisering och miljörättvisa.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Med inspiration från Maarten A. Hajer (1995) kommer detta arbete att analysera och försöka klarlägga hur miljö och rättvisefrågor kommer till uttryck i den utvecklingspolitik som sker ur ett samtida perspektiv på EU-nivå. I detta fall med ett fokus på EUROPA 2020, ”En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla”. Vilket analyseras via en kritisk diskursanalys efter Faircloughs tredimensionella modell efter frågeställningen: Vilken eller vilka diskurser framträder i ”Europa 2020” med avseende på ekonomisk utveckling i relation till miljö och rättvisa, och; vilka sanningar/hegemonier framträder med avseende på miljö och utveckling i denna kommunikativa händelse? Analysen bidrog till klarläggandet av ett flertal framträdande diskurser, sanningar/hegemonier vilka beskrivs konstituerade och likväl reproducerande av en större ideologisk social praktik. Tillväxtsdiskursen ses som den regerande diskursen för vilket alla lägre stående diskurser rättar sig efter. Dess förverkligande ses som en förutsättning till hållbar utveckling och social samanhållning. Detta vilket förverkligas genom ekologisk modernisering som verktyg att koppla isär miljöförstörelse och skapa nya marknader och konkurrensfördelar och därmed välfärd uttryckt i tillväxt. I relation till uppsatsens syfte att se huruvida den hållbarhetsdiskurs EU för används som en maktdiskurs framgår det i relation till tidigare forskning och kritiken till ekologisk modernisering att vissa rättviseperspektiv och intressen exkluderas i denna diskursiva praktik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    En kritisk diskursanalys av Europa 2020 strategins förhållningssätt till hållbar utveckling. Ur perspektiven ekologisk modernisering och miljörättvisa.
  • 15.
    Anting Paulsson, Emma
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Hur framställs klimatflyktingar i media?: En jämförelse mellan svenska och amerikanska nyhetsartiklar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16.
    Aronsson, Måns
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013).
    Medborgares relationer till urbana grönområden: En studie om attityder, grönområden och landskap2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Naturen spelar en viktigt roll för oss människor. Om det så rör sig om de positiva effekternaav ekosystemtjänster, de förebyggande och skyddande effekterna från hårt väder eller dedirekt positiva effekterna på den mänskliga hälsan, både fysiskt och psykiskt. När allt flermänniskor bor i städer är det alltså viktigt att de grönområden som finns i städerna ärområden som uppskattas och används av människorna som bor där. Syftet med den härstudien är att genom intervjuer med individer som bor i Karlstad undersöka hur degrönområden som finns i Karlstad påverkar dem, samt hur deras uppfattning om dessaområden är. Utifrån resultatet av intervjuerna är det tydligt att de intervjuade individerna haren väldigt positiv attityd till grönområdena i Karlstad. Deras goda tillgänglighet ochmöjlighet till att vara områden där individer kan finna ro och avgränsning från staden är dekvaliteter som visats vara de mest uppskattade. Det visade sig även att många av de mindregrönområdena som finns i staden var minst lika uppskattade, även ifall de inte innehar sammakvalitet som de större grönområdena. Att få de små avbrotten mer regelbundet i staden ärnågot som får staden att kännas mer vid liv, vilket var något som respondenterna beskrev somnågot positivt. Karlstads grönområden uppskattas alltså mycket utifrån deras tillgänglighet,visuella skönhet och funktion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17. Bergelin, Rebecca
    Påverkan av extrem nederbörd på det svenska vägnätet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Berggren, Ella
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Landsbygdens gröna omställning: En studie om hur invånare på landsbygden ser på en grön omställning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En grön omställning i svenska hushåll har en avgörande roll för att kunna minska dagens miljöproblem. Miljöproblem har idag individualiserats och ansvaret för att leva ett miljövänligt liv ligger således på individnivå. När miljöproblem individualiseras med ett ökat ansvar hos individen som resultat krävs förutsättningar att kunna leva ett miljövänligare liv, förutsättningar vilka kan variera som resultat av var individen väljer att bo. Det blir komplicerat om en grön omställning inte är anpassad för hela nationen utan enbart en del av den.

    Studien är en kvalitativ intervjustudie med inriktning kring hur invånare på landsbygden ser på en grön omställning med utgångspunkt i de vanliga omställningsområdena transport, avfall, konsumtion och energi. Materialet från intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Syftet med studien har varit att undersöka hur invånare på landsbygden ser på en grön omställning samt vilka hinder och möjligheter som presenteras.

    Studiens resultat visar att det inom en del omställningsområden finns goda möjligheter för hushåll på landsbygden att verkställa en grön omställning medan andra omställningar framställs som mer komplicerade. Möjligheten till att verkställa en grön omställning i praktiken framställs olika baserat på omställningsområde och var individen väljer att bo. Studien visar således att förutsättningarna till att verkställa en grön omställning uppfattas olika grundat på om individen bor på landsbygd eller i stad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    EB_Examensarbete
  • 19.
    Bergius, Emilia
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Landsbygden, folkhälsan och den fysiska planeringen: En fallstudie om hur mindre svenska landsbygdskommuner integrerar folkhälsa i fysisk planering2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är en svensk ambition att folkhälsan ges större utrymme i samhällsplaneringen. Dock finns i dagsläget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhälsoaspekter ska integreras i fysisk planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar på de svenska kommunerna och det är i dessa som de svåra avvägningarna mellan olika intressen måste göras. Syftet med denna studie är att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhälsoaspekter i planering och utformning av den kommunala fysiska miljön.

    Denna studie är utformad som en fallstudie där en svensk kommun har studerats med hjälp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten från denna studie visar att konflikter med miljömässiga och ekonomiska värden är ett hinder när folkhälsoaspekter ska integreras i kommunal samhällsplanering. En rådande oenighet kring hur folkhälsobegreppet definieras och används, samt bristande kunskap om begreppet är ytterligare hinder som belyses i studien. Att folkhälsoinsatser sällan ger mätbara resultat är en ännu en faktor som hindrar integreringen av folkhälsoaspekter i fysisk planering. Engagemang, arbetsbelastning och tidsbrist är andra faktorer som påverkar i vilken utsträckning folkhälsoaspekter beaktas i den kommunala samhällsplaneringen. Slutligen är målsättningar och tvärsektoriellt samarbete centralt för att skapa likvärdiga förväntningar och samförstånd mellan aktörer där folkhälsofrämjande insatser ska genomföras.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 20.
    Berglund, Teresa
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Student 'sustainability consciousness' and decision making on sustainability dilemmas: Investigating effects of implementing education for sustainable development in Swedish upper secondary schools2014Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The central role of education for sustainable development (SD) has been emphasized since the 1990s. SD involves the three areas of environment, economy and society, with a focus on the relationships between environmental protection and human development. Education for sustainable development (ESD) takes a holistic view on the environmental, economic and social dimensions of SD and aims to empower students to engage in the democratic development of society in a more sustainable direction. Policy-level and research community discussions have addressed the ways in which ESD has been implemented internationally. This study focuses on upper secondary students, and investigates their views on sustainability and the ways they make decisions related to SD. The study aims to address the interdisciplinary and multidimensional content embraced in the concept of SD and the development of competences often associated with ESD. A survey investigating students’ (n=638) sustainability consciousness (SC) and their decision-making in a number of SD related contexts was conducted in 15 Swedish upper secondary schools. The results show that students attending schools with an ESD profile are characterized by stronger SC than students attending regular schools; however the difference is small and mostly related to the economic dimension of SD. Furthermore, students who prioritize environmental decisions in SD dilemmas show stronger SC than students giving priority to economic reasons. When environmental, economic and social dimensions are introduced separately, social aspects are given the highest priority by the students. In contrast, environmental aspects are up-graded when the dimensions are introduced in an integrated manner. However, different dimensions are prioritized in different contexts. The study provides empirical support for using multiple contexts and including both harmonious and conflict-based perspectives on SD in education. It also contributes knowledge to the discussion about the implementation of ESD in Sweden in terms of outcomes among students.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Berglund, Teresa
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Gericke, Niklas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Education for sustainable development: Student views on environmental, social and economic dimensions of sustainable development and their interrelationships2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sustainable development (SD) isbased on the idea that environmental problems must be managed in relation to social and economic perspectives. The important role of education for a more sustainable future has been emphasized in transnational policy documents over the years (UNESCO 2006;2015). In education for sustainable development (ESD), an interdisciplinary approach to SD can facilitate students’ understanding of its complexity (Gough 2002; Warburton 2003). This contribution aims to provide insight into young adults’ views of the relationships between dimensions of SD. 638 students in their final year of upper secondary schools across Sweden (age 18-19) responded to a Likert-scale questionnaire. The results indicate that economic perspectives are associated with great complexity and less recognized compared to social and environmental perspectives in SD (Author et al. 2014; 2015). The role of the economy has been discussed longtime, in relation to its impact on the environment and the development of the society (e.g. Daly 1990; Ekins 2000; Neumayer 2003; Hopwood et al. 2005; Costanza et al. 2014). It is argued that sustainability education should embrace critical and reflective perspectives, however few educational studies have focused on the role of the economy in SD. A study from Australia concludes that economic perspectives in sustainability education are largely missing and thus, the status quo is not being challenged (Dyment et al. 2015). To look deeper into students’ understanding of economic perspectives in SD, we performed an explorative cluster analysis (Author et al. submitted), based on student responses to items concerning the relationships between economic growth, economic development and SD. Four viewpoints emerged from the analysis, which we labeled into The un-differentiating positive, The nuanced ambivalent, The bilaterally convinced and The critical ones.

  • 22.
    Berglund, Teresa
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Gericke, Niklas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Boeve-de Pauw, Jelle
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013). University of Antwerp, BEL.
    Olsson, Daniel
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Chang, Tzuchau
    National Taiwan Normal University, TWN.
    A cross-cultural comparative study of sustainability consciousness between students in Taiwan and Sweden2019Ingår i: Environment, Development and Sustainability, ISSN 1387-585X, E-ISSN 1573-2975, Vol. 22, nr 7, s. 6287-6313Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Education for sustainable development (ESD) is promoted as one important component in the endeavor toward sustainable development. Goal 4 in the Sustainable Development Goals (UN in Sustainable development goals—17 goals to transform our world, 2017) in particular targets the role of ESD in this respect. The importance of cultural specificity in ESD is emphasized in numerous international policy documents, but there are few cross-cultural studies that focus on the broad context of sustainable development and ESD. The current study investigates the sustainability consciousness of grade 12 students (age 18–19) in Taiwan (N = 617) and Sweden (N = 583) and discusses the implications for ESD policy and practice. The findings indicate that significant differences exist between the two samples, both with respect to their sustainability consciousness and within the three sub-constructs of knowingness, attitudes and self-reported behaviors. The differences are considered in light of the cultural value orientations of the East Asian and Western European regions. Implications for ESD are discussed from the perspective of cultural specificity.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Berglund_et_al_A cross-cultural comparative study of sustainability consciousness between students in Taiwan and Sweden
  • 23.
    Bergman, Eva
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Bladh, Gabriel
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för geografi och turism. Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Brandin, Elisabeth
    Laskerudsprojektet -helhetssyn på restaureringsarbete i skogslandskapet2005Rapport (Refereegranskat)
  • 24.
    Bergman, Sandra
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Är människor också djur?: Djurvälfärd betraktat från två olika ideologiska perspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Djurhållning inom livsmedelsindustrin är ett stort problem, både ur miljösynpunkt men även när det kommer till djurvälfärd. I den här studien undersöks hur ekologisk djurhållning och djurrättsaktivism kan fungera tillsammans för att nå en god djurvälfärd utifrån de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda på detta valdes två organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens Rätt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som består av publikationer från respektive organisation, bearbetades med hjälp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. Målet för studien har inte varit att nå en definitiv sanning, utan att presentera nya synsätt och bidra med nya perspektiv i frågan. I diskussionen framkommer att det är antropocentriska ideologier somligger till grund för KRAV och icke-antropocentriska ideologier som ligger bakom Djurens Rätt. Dessa kombineras sedan med ett feministiskt perspektiv för att utveckla diskussionen ytterligare. Slutsatser som dras är att KRAV och Djurens Rätt strävar efter samma sak, nämligen en god djurvälfärd, problematiken ligger i de bakomliggande ideologierna. En icke-antropocentrisk ideologi kan inte godta att djur dödas för mänskliga syften, men enligt antropocentrismen finns djuren till för människans nytta och rättfärdigar detta, vilket starkt antyder att de inte kan kombineras. Genom att lägga till det feministiska perspektivet finns dock möjligheten att sträva efter samexistens, där djur och människor lever jämte varandra på samma villkor. Det är inte en lösning, men det kan öppna upp för nya sätt att betrakta hur människor kan göra djurvälfärd till en naturlig del av att vara vid liv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    C-UppsatsSB
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Arkivfil
  • 25.
    Bergström, Andreas
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Mesakalk – ett miljövänligt material eller skadligt avfall?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Sweden is experiencing major problems with the management of waste from nearly every industry within the country. There is I big waste of waste materials which are placed in landfill when they have potential of being reused. Landfills usually leach contaminated water leading to the contamination of soils and watercourses. Lime mud from the paper industry is currently at 133 000 tones. The purpose of this paper is to study the Sweden’s environmental legislation to see if it has flaws that may explain why the lime mud is not re-used even though it may have potentially useful properties. The result is based on an analysis of documents of legal provisions and completed schemes interpreted against the mesa content. The answer is that the law is neither an obstacle and opportunities and it is not possible to provide for law neither promotes nor prevents lime reuse. It is also clear that there is little research on the environmental gains and losses that would arise if the mesa came in contact with nature. What is clear is that there is an unclear division of responsibilities between authorities regarding Environmental Protection Agency and the County administrative boards of Sweden that might complicate the reuse of lime mud.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Mesakalk – ett miljövänligt material eller skadligt avfall?
  • 26.
    Bhowmik, Avit Kumar
    University of Koblenz-Landau, Germany.
    Industries' Location as Jeopardy for Sustainable Urban Development in Asia: A Review of the Bangladesh Leather Processing Industry Relocation Plan2013Ingår i: Environment and Urbanization Asia, ISSN 0975-4253, 0976-3546, Vol. 4, s. 93-119Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article reviews the Bangladesh leather processing industries’ relocation plan by applying the Social Theories of the City and the three environmental economics theories—Willingness to Pay, Pigovian Tax and Hedonic Pricing Method on the data collected by a questionnaire survey among the industries’ owners and from the original project documents. Results prove the strong unwillingness of leather industries’ owners to relocate and pay for relocation, failure at imposing Pigovian tax and the high hedonic prices of the houses including threats to inhabitants’ health in the redeveloped residential area. In addition to high subsidy and compensation, historic growth trends and potential risks of flood and surface water resource pollution of Dhaka defy sustainability issues. Considering three consecutive failures to meet the relocation deadlines, these results claim that redeveloping an environment friendly leather processing zone at the present location will ensure sustainable urban development.

  • 27.
    Bhowmik, Avit Kumar
    et al.
    University of Koblenz-Landau, Germany .
    Cabral, Pedro
    Universidade Nova de Lisboa, Portugal.
    Cyclone Sidr Impacts on the Sundarbans Floristic Diversity2013Ingår i: Earth Science Research, ISSN 1927-0542, E-ISSN 1927-0550, Vol. 2, s. 1-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Sundarbans - the world’s largest single block of tidal halophytic mangrove forest situated at the southwest of Bangladesh, plays a vital role in maintaining environmental sustainability of the country and the world in general. This study identified and quantified the extent and degree of damage caused to the floristic diversity of the Sundarbans by the tropical cyclone Sidr in 15 November 2007. It also quantified the extent and rate of the post-cyclone regeneration in the damaged flora. Unsupervised classification - ISODATA and the normalized difference vegetation index (NDVI) were carried out over a temporal series of 2007-2010 on four Landsat 7 Enhanced Thematic Mapper Plus (ETM +) images for the months of February. Land change analysis from the classification results show that three important floristic taxa - Heritiera fomes (Sundari), Excoecaria agallocha (Gewa) and Sonneratia apetala (Kewra) have been significantly affected by the cyclone. NDVI analysis indicates that 45% area of the Bangladesh’s part of the Sundarbans (approximately 2500 sq.km) was affected due to the cyclone action. Results further indicated that the average rate of post-cyclone floristic growth in 2009-2010 is four times higher than the average rate in 2008-2009. Thus the study identified a temporary loss of the diversity (in terms of relative abundance) in the affected three floristic taxa of the Sundarbans after that severe exogenous perturbation; which took three years to regenerate. Moreover, it showed the higher efficiency and promptness of remote sensing techniques in similar cases than the ground data based studies.

  • 28.
    Bhowmik, Avit Kumar
    et al.
    Univ Koblenz Landau, Germany.
    Costa, Ana Cristina
    University Nova Lisboa, Portugal.
    Representativeness impacts on accuracy and precision of climate spatial interpolation in data-scarce regions2014Ingår i: Meteorological Applications, ISSN 1350-4827, E-ISSN 1469-8080, Vol. 22, s. 368-377Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Data scarcity is a major scientific challenge for accuracy and precision of the spatial interpolation of climatic fields, especially in climate-stressed developing countries. Methodologies have been suggested for coping with data scarcity but data have rarely been checked for their representativeness of corresponding climatic fields. This study proved that satisfactory accuracy and precision can be ensured in spatial interpolation if data are satisfactorily representative of corresponding climatic fields despite their scarcity. The influence of number and representativeness of climate data on accuracy and precision of their spatial interpolation has been investigated and compared. Two precipitation and temperature indices were computed for a long time series in Bangladesh, which is a data-scarce region. The representativeness was quantified by dispersion in the data and the accuracy and precision of spatial interpolation were computed by four commonly used error statistics derived through cross-validation. The precipitation data showed very little and sometimes null representativeness whereas the temperature data showed very high representativeness of the corresponding fields. Consequently, precipitation data denoted scarcity but the temperature data denoted sufficiency regarding the required number of data for ensuring satisfactory accuracy and precision for spatial interpolation. It was also found that with the available data, accurate and precise precipitation surfaces can be produced only for representative synoptic spatial scales whereas such temperature surfaces can be generated for the regional scale of Bangladesh. It is highly recommended that the rain-gauge network of Bangladesh be increased or redistributed for computing representative regional precipitation surfaces.

  • 29.
    Bhowmik, Avit Kumar
    et al.
    University of Engineering and Technology, Bangladesh.
    Islam, M Samiul
    Bangladesh University of Engineering and Technology, Bangladesh.
    Environmental concerns regarding Hazaribagh tannery area and present relocation scenario2009Ingår i: Nagar Shoilee / [ed] Roxana Hafiz, Bangladesh University of Engineering and Technology Dhaka , 2009, 4, s. 33-41Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Bhowmik, Avit Kumar
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013). Stockholm Resilience Centre, Stockholm SE-104 05, Sweden .
    McCaffrey, Mark S
    ECOS, UN Climate Change Community for Education, Communication and Outreach Stakeholders, Kisbagyon 3046, Hungary.
    Ruskey, Abigail M
    Management of Complex Systems, School of Engineering, University of California Merced, CA 95343, United States of America.
    Frischmann, Chad
    Project Drawdown, Sausalito, CA 94965, United States of America.
    Gaffney, Owen
    Stockholm Resilience Centre, Stockholm SE-104 05, Sweden; Potsdam Institute for Climate Impact Research, DE 14473, Potsdam, Germany.
    Powers of 10: Seeking ‘sweet spots’ for rapid climate and sustainability actions between individual and global scales2020Ingår i: Environmental Research Letters, E-ISSN 1748-9326, Vol. 15, nr 9, artikel-id 094011Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Achieving the goals of the Paris Agreement and related sustainability initiatives will require halving of global greenhouse gas emissions each decade from now on through to 2050, when net zero emissions should be achieved. To reach such significant reductions requires a rapid and strategic scaling of existing and emerging technologies and practices, coupled with economic and social transformations and novel governance solutions. Here we present a new ‘Powers of 10’ (P10) logarithmic framework and demonstrate its potential as a practical tool for decision makers and change agents at multiple scales to inform and catalyze engagement and actions, complementing and adding nuance to existing frameworks. P10 assists in identifying the suitable cohorts and cohort ranges for rapidly deploying climate and sustainability actions between a single individual and the globally projected ∌ 10 billion persons by 2050. Applying a robust dataset of climate solutions from Project Drawdown’s Plausible scenario that could cumulatively reduce greenhouse gas emissions by 1051 gigatons (Gt) against a reference scenario (2190 Gt) between 2020 and 2050, we seek to identify a ‘sweet spot’ where these climate and sustainability actions are suitably scaled. We suggest that prioritizing the analyzed climate actions between community and urban scales, where global and local converge, can help catalyze and enhance individual, household and local practices, and support national and international policies and finances for rapid sustainability transformations.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bhowmik_et_al_2020
  • 31.
    Bianci Strømme, Christian
    et al.
    Høgskolen i Innlandet, NOR.
    Heldt Cassel, SusannaHögskolan Dalarna.Mitander, TomasKarlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Skogen som resurs i en gränsregion2020Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skogen har många värden och är en resurs för såväl skogsbruk, rekreation, friluftsliv och turism, som fäbodbruk och naturvård. Skogen kan vara en arena för ekonomisk utveckling, företagande och nya innovationer inom såväl skogs- och trävaruproduktion som inom tjänste- och upplevelsesektorn. Skogens ekosystem är hemvist för en mängd olika arter och har stora naturvärden som påverkar förutsättningarna för liv, på både global och lokal nivå. Skogen och skogslandskapet är också ett hem för många människor som lever och verkar på landsbygden och är en uppskattad plats för jakt, fiske och bärplockning. Många tillresta besökare uppskattar dessutom skogen som en plats för återhämtning och naturnära upplevelser och ser skogen som något exotiskt och attraktivt. För att belysa skogens olika värden och de olika synsätt som olika aktörer har på skogen som resurs, presenteras här ett antal forskningsbaserade texter från forskare inom olika ämnen inom både naturvetenskap och samhällsvetenskap. Skogen som resurs i en gränsregion är en antologi med bidrag från författare som medverkat i projektet Ingoskog - Innovation för grön omställning i skogen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Birgersson, Nina
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Det moderna risksamhället: En studie om klimatrisker inom kommunal krisberedskap2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringarna är numera ett fenomen vi inte kan bortse ifrån. De sker här och nu och det råder mer eller mindre gemensam vetenskaplig konsensus om att så är fallet. Med klimatförändringarna kommer risker vi i nuläget har väldigt svårt att förutse och förhålla oss till och därmed påverkas integrationen av dessa i den kommunala krisberedskapen. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer det är som påverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen. Resultatet är baserat på ett antal intervjuer som har genomförts med personer inom kommun och kommunfullmäktige. Svaren har varit mer eller mindre entydiga om att de övergripande faktorerna som påverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen är vetenskaplig osäkerhet och hur denna förmedlas av internationella organisationer, att det råder en gemensam kunskapsbrist om just de effekter som kan komma att uppstå av klimatförändringarna och det finns även en lägre medvetenhet om många av riskerna. Dessutom prioriteras olika effekter och risker olika högt inom olika kommuner vilket påverkar integreringen av alla risker överlag. Jag har även genomfört en dokumentanalys för att ge ytterligare substans till de resultat jag fått fram. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33. Bishop, K.
    et al.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Moldan, F.
    Hultberg, H.
    The hydrochemical response of runoff episodes to an experimental reduction of acid deposition1995Ingår i: Ecosystem mani-pulation experiments: Scientific approaches, experimental designs and relevant re-sults., vol. 20, redaktörer: Jenkins A., Ferrier R. C. och Kirby C., pp. 119-128Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 34. Bishop, K.
    et al.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Stähli, M.
    Lindström, G.
    Mellander, P.-E.
    Ottosson Löfvenius, M.
    Tjäle och avrinning från boreal skogsmark - en studie inom Vindelns Försöksparker2000Rapport (Refereegranskat)
  • 35. Bishop, K.H.
    et al.
    Hauhs, M.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Seibert, J.
    Moldan, F.
    Rodhe, A.
    Lange, H.
    Lischeid, G.
    The hydrology of the covered catchment: Water storage, flowpaths and residence times1998Ingår i: Experimental Reversal of Acid Rain Effects: the Gård-sjön Roof Project, redaktörer: Hultberg H. och Skeffington R, England: John Wiley & Sons Ltd , 1998Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Björkholm, Ruth
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Historiska beslut, ojämlikhet och maktpositioner i klimatarbetet: Landsbygdskommuners möjligheter och hinder att bli fossilfria till senast år 20452020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Grunden till uppsatsen är Sveriges klimatpolitiska ramverk där följande mål satts upp: “senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.” (Naturvårdsverket 2019b). Landsbygden är i fokus och relationen mellan stad respektive land beskrivs liksom attityder och beteenden kopplat till klimatfrågan. Uppsatsen berör därigenom historiska beslut, ojämlikheter och maktpositioner som ligger till grund för de förutsättningar som landsbygden har idag. Intervjuer med landsbygdskommuner har gjorts vilket syftar till att kunna studera möjligheter och hinder för landsbygden att bli fossilfri till senast år 2045. Genom en kvalitativ innehållsanalys lyfts för- och nackdelar inom sju teman som påverkar förutsättningar och därmed också möjligheter och hinder i landsbygdskommuner arbete i målet. För att kunna diskutera ämnet djupare beskrivs teorierna path dependency, ekologisk modernisering, risksamhället, politisk ekologi samt centrum/periferi-teorin. Uppsatsen diskuterar bland annat hur samarbete kan påverkas genom maktrelationer liksom förklarar hur landsbygden befinner sig i en inlåsning på grund av tidigare beslut som samhället har tagit. Beslut som lett till hinder i nuvarande och framtida arbete. Det belyses även hur viktigt det är med ett personligt engagemang när landsbygdskommunerna ska ta sig an klimatfrågan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Historiska beslut, ojämlikhet och maktpositioner i klimatarbetet
  • 37.
    Björling, Maria
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Ny konsumtion av gamla kläder: – En studie om konsumenters miljömedvetenhet och motiv till att köpa second hand kläder på Myrorna2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konsumtionen i världen ökar i en allt snabbare takt och det produceras och konsumeras mer varor och tjänster än någonsin tidigare. En stor del av människors konsumtion består av kläder som köps och slängs i större utsträckning vilket leder till ett flertal miljöproblem som global uppvärmning, föroreningar, förlorad biologisk mångfald och förbrukning av naturtillgångar. Ett sätt att spara på jordens resurser är genom att köpa begagnade kläder, så kallat second hand, istället för nyproducerade. Butikskedjan Myrorna har specialiserat sig på second hand varor och säljer bland annat kläder. Denna studie undersökte konsumenters motiv för att handla second hand kläder på Myrorna samt undersökte om detta har ett samband med konsumenters miljömedvetenhet och deras val att köpa second hand kläder på Myrorna. Även butikspersonalens upplevelse av kundernas miljömedvetenhet undersöktes. Metoderna som valdes var enkäter som Myrornas kunder fyllde i och intervjuer med butikspersonal.

    Resultatet visade att konsumenternas motiv för att handla second hand kläder på Myrorna berodde främst på det billiga priset och sedan på grund av deras miljömedvetenhet, kunderna var relativt miljömedvetna och funderade ofta på klädindustrins miljöproblem. Dock ansåg konsumenterna att de fick otillräcklig information om ämnet och skulle vilja veta mer. Resultatet visar också att konsumenterna inte agerar utifrån denna medvetenhet eftersom ytterst få av dem ställde frågor till butikspersonal om deras klädproduktion eller arbete med hållbar konsumtion och miljö. Myrornas butikspersonal upplevde samma sak eftersom de sällan eller aldrig fick några frågor från kunderna om kläder och dess miljöproblem. Kunderna köpte också mer nyproducerade kläder än second hand kläder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Björnegran, Amalia
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Green Forum: Aktiva Gröna partier och grönt politiskt inflytande i Afrika2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Bohlin, Anna-Karin
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Mulleskola i kommunala förskolor: Naturen som lekplats2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 40.
    Boll, Ragnar
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
    Cykeltrafiken i Karlstad: En studie om vad som påverkar valet att cykla2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Karlstads kommun har satt upp mål i transportstrategin som syftar till att öka antal cykelresor i Karlstad. Vid användning avger cykeln varken växthusgaser eller föroreningar. Vardagsbeslut att ta cykeln exempelvis till arbetet leder till att koldioxidutsläpp kan reduceras. Cykling kan därmed bidra till att uppfylla viktiga miljömål. Cykling främjar hälsa. Världshälsoorganisationen WHOs rekommenderade dagsbehov av 30 min fysisk aktivitet kan med fördel utföras på cykel. Cykeltrafikens omfattning påverkas av fysiska förutsättningar, psykologiska faktorer samt politikens utformning.

     

    Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka faktorer som påverkar cykeltrafiken i Karlstad. Hur påverkar dom faktorerna Karlstadsbornas val och motivation att cykla och vilka av dessa faktorer går att påverka? För att få ett underlag till analys utfördes en enkätundersökning bland 50 invånare i Karlstad. Av de svar som gavs på enkätens öppna och stängda frågor framkom att det som påverkar Karlstadsinvånarnas val att cykla väl samstämde med tidigare teorier och forskning.

     

    Det främsta motivet till att invånarna i Karlstad cyklar framkom vara motion. Den främsta orsaken till att välja ett annat transportmedel är långa transportsträckor. Undersökningen pekar på att de åtgärder som förknippas med förbättrande av cykeltrafikens infrastruktur är mest efterfrågade. Genom att underlätta för Karlstadsborna att ta sig fram på cykel kan cykeltrafiken ökas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Cykeltrafiken i Karlstad
  • 41.
    Bolstad, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013).
    Slam och aska från pappersbruk för återföring till skogen, nyttigt eller skadligt?,: XRF-analys av grundämnena i slam och askprover för återföring till skog.2021Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid skogsavverkning tas en del av de näringsämnen som trädet använt under sin tillväxttid bort från marken och förs inte tillbaka. Detta kan leda till näringsfattigare mark och lägre pH vilket leder till sämre tillväxt för träden. Skogsstyrelsen rekommenderar olika åtgärder för att motverka detta och en av åtgärderna är återföring av aska till skogen. Det finns vissa riktlinjer för vad koncentrationen av grundämnen bör vara för att detta ska anses positivt för skogen. Det har bedrivits forskning sedan 2018 för att återföra slam och aska från pappersbruk till skogen genom att föra in det i plantor som ska utsättas i skogen. Detta i form av härdade produkter som pellets eller pulver.  

    Fokus i denna studie är att undersöka olika askor, slam och härdade produkter som biokol för att jämföra med riktvärdena för askåterföring som Skogsstyrelsen har bestämt. Därutöver benämns några skadliga ämnen som kan ha förekommit i för höga koncentrationer. Prover förbereds genom torkning och malning av hydrokol, pyrokol, torvmark, pyrolyserad träflis, bioaska, blandslam och bioslam. Dessa pulveriserade prover analyseras sedan i en XRF-analys för att få ut koncentrationer av olika grundämnen för provernas torrsubstans. 

    Slam från pappersbruk visade sig innehålla lägre koncentrationer av de makronäringsämnen och spårämnen än askan, och ur näringssynpunkt vore ren askåterföring bättre. Men med ren askåterföring råder en större risk att få en högre koncentration av giftiga ämnen som vanadin och nickel vilket förekom i högre grad i askan. Andra höga halter av spårämnen var krom i ett hydrokolprov och kobolt och svavel vilket uppkom i askproverna.

    En blandning av aska med en andel slam bör skapa bra förutsättningar för ökad näring med liten risk för skadliga grundämnen. Denna rapport kom fram till att en blandning av ca 55 % slam och 45 % aska bör vara lämpligt för att undvika förgiftning av nickel och vanadin och samtidigt innehålla de nödvändiga näringsämnena.

    Genom att processa slam från pappersindustrin har det gjorts biokol prover som denna studie fått ta del av. Det visade sig att biokolet från Heinola, Finland visar på bra resultat som ger ökad tillväxt genom sitt höga fosforvärde. Att använda samma process som Heinola proverna för tilltänkta biokol bör vara att föredra

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Boström, Filip
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Miljögifter och allmänhetens riskperception: Skillnader i allmänhetens riskperception och subjektiva kunskaper om miljögifter2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år framställs över 400 miljoner ton industriellt framställda kemikalier, varav en stor del oavsiktligt läcker ut i miljön där vi människor exponeras för dem. Exponeringen för dessa miljögifter kan påverka människans hälsa på många sätt, bland annat genom hormonstörande effekter, framkallande av allergier och sjukdomar. Problematiken med miljögifter uppfattas på olika sätt av olika människor, och det finns många faktorer som påverkar denna riskperception. Syftet med den här undersökningen är att studera hur könen, människor i olika åldrar och människor med olika utbildningsnivåer uppfattar riskerna kring miljögifter, samt hur de värderar sin egen kunskap om ämnet. För att försöka besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning där svaren mellan könen, åldersgrupper och utbildningsnivåer jämfördes med hjälp av beskrivande statistik. Resultatet av undersökningen indikerar att kunskapen kring miljögifter är låg. Kvinnor, äldre och de med hög utbildning ansåg sig besitta lite högre kunskaper än deras motpart. Likaså visade samma grupper en högre riskperception eftersom de ansåg riskerna med miljögifter att bland annat vara allvarligare, mer vanligt förekommande och orsakade mer oro.

  • 43.
    Brattström, Sarah
    Karlstads universitet.
    Riskuppfattnig hos unga vuxna: En kvantitativ undersökning om riskuppfattningen mellan distinkta och diffusa risker och hur troligt det är att åtgärder vidtas2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle hittar vi risker på många olika platser och på det sättet vi reagerar på dessa risker beror på vår riskuppfattning.Syftet med studien var att undersöka hur unga vuxnas riskuppfattning ser ut när det gäller en distinkt och en diffus risk. Också om det fanns någon skillnad mellan de olika åldrarna samt om de vidtagit några skyddsåtgärder. Den metod som har använts i studien är kvantitativ metod med enkätundersökning samt deskriptiv statistik för att analysera svaren. Enkäten skapades i programmet survey and report.Enkätundersökningen besvarades av 134 personer med en variation i kön och åldrar. Respondenternas upplevda kunskap var större för klimatförändring än för krig och de upplevde krig som den mest skrämmande risken men klimatförändring som den största.I diskussionen framgår det att metoden var ett bra val, men att fler frågor hade kunnat läggas till i enkäten för att bidra till en bättre analys. Det hade varit intressant att kombinera både kvantitativ och kvalitativ metod och göra några djupintervjuer. Det diskuteras om respondenternas uppfattning av de olika riskerna i relation till tidigare forskning och teorier. Också hur riskuppfattning och åtgärder hänger ihop. Även att respondenterna utifrån RPA är likgiltiga för krig och responsiva för klimatförändring. Utifrån PMT kan förstås att de responsiva har en hög skyddsmotivation och är troliga att vidta åtgärder samtidigt som de likgiltiga har en låg skyddsmotivation och inte är lika troliga att vidta åtgärder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Brundin, Ebba
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Strategier i äldreomsorgen vid värmeböljor: En studie av två kommuners strategier att hantera värmens negativa effekter inom äldreomsorgen2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Även om utsläpp av växthusgaser skulle upphöra helt i nutid kommer tidigare mänskliga aktiviteter påverkaklimatet under många decennier. Väderextremer som värmeböljor har blivit mer frekventa och intensiva sedan1950-talet. För en befolkning som inte är anpassad till värme kan stigande temperaturer ge stora negativahälsoeffekter, inte minst för den äldre befolkningen. Syftet med studien är att undersöka vilka strategier två avVärmlands kommuner har för att hantera värmens negativa effekter inom äldreomsorgen vid värmeböljor samtatt undersöka den vårdnära personalens syn på värmeböljor som risk i äldreomsorgen. Vidare syftar studien tillatt utifrån James Resons barriärmodell The Swis cheese model undersöka om det finns några styrkor och svagheteri respektive kommuns strategi samt om de utgör ett tillräckligt starkt skydd för att hantera värmens negativaeffekter bland äldre. Metoden som användes var mixad metod, vilket innebar en kombination av både kvantitativtoch kvalitativt tillvägagångssätt. Det kvalitativa tillvägagångssättet var semistrukturerade intervjuer ochdokumentanalys av kommunens strategier och det kvantitativa var enkät som skickades ut till vårdnära personal.Både intervjuer och dokument analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Enkäterna analyserades medhjälp av deskriptiv statistik. I studiens framkom att kommunerna har strategier för att hantera värmens negativaeffekter inom äldreomsorgen. I båda kommunernas respektive strategier framkom både styrkor och svagheter.Reasons Swiss Cheese Model var användbar när det gällde att identifiera styrkor och svagheter i strategierna. Defyra skyddsbarriärer som identifierade var: utbildning/kunskap, strategier, teknik och kommunikation. Det varframför allt i skyddsbarriären kommunikation som de allvarligaste svagheterna identifierades.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Bryntesson, Emelie
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013).
    Skogsbranden i Västmanland 2014 - en inkluderande katastrofhantering?: En kvalitativ innehållsanalys om gruppers prioritering, social ojämlikhet och resursfördelning2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett förändrat klimat ökar risken för fler frekventa skogsbränder, skogsbränder som spås vara mer intensiva än tidigare sett. Det här ger ett behov av att ha en fungerande katastrofhantering när en skogsbrand sker. Krav ställs även på ledande aktörer att besitta den kunskap och erfarenhet som krävs för att kunna hantera en omfattande skogsbrand. Det ställer även krav på att identifiera och bemöta de olika behov som kan uppstå vid en katastrof, samt ge samtliga drabbade samma möjligheter och en jämlik resursfördelning.

     

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur resursfördelningen såg ut mellan personal, samt undersöka hur exponerade boende samt skogsägare informerats och omhändertagits under skogsbranden. Den metod som använts för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats, där två rapporter om skogsbranden analyserades. Resultatet visade att det fanns en snedvriden resursfördelning mellan brandmännen och administrativ personal, där brandmännen tilldelades flest resurser. Resultatet visade även att skogsägarna omhändertogs väl och fick särskilda informationsplatser, samtidigt som exponerade boende utsattes för onödiga risker vid evakueringarna som skedde. Boende som inte talade svenska fick i vissa områden tillgång till information och stöd men var bristfälligt i andra områden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Brännström, Linn
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Klimatperspektivet i MKB för svenska väg- och järnvägsplaner: En studie gällande hur klimataspekten hanteras i rådande miljöbedömningar och hur hanteringen bör utvecklas till följd av nya EU-direktiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 300 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige har fastslagit nationella miljömål som bland annat fastställer att Sverige inte ska orsaka några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. För att nå klimatmålen krävs insatser från en rad olika sektorer. Transportsystemets miljöpåverkan är stor men därav är också möjligheterna att minska de totala utsläppen av växthusgaser. En utmaning för att lyckas med detta är att hitta helt nya lösningar samtidigt som redan existerande funktionella lösningar behöver effektiviseras och byggas ut. En hållbar samhällsutveckling kan bara uppnås genom ett helhetsperspektiv. I syfte att minska den antropogena påverkan på klimatet och miljön, men även för att anpassa stadsmiljön till klimatförändringarna, är det därför av stor vikt att tillfullo integrera klimatförändringar i planerade planer, program och projekt. Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) är lagstadgade och metodiska verktyg, passande för detta ändamål. Därmed finns det en möjlighet att systematiskt integrera klimatförändringar i en rad olika offentliga och privata projekt, i arbetet mot ett mer hållbart samhälle. Fram till nyligen (år 2018) har detta inte varit lagstadgat men ändringen av Europaparlamentets och rådets direktiv (2011/92/EU) till (2014/52/EU) gällande miljöbedömningar förändrar detta. Nu måste även klimatförändringar behandlas tydligare i miljöbedömningar.

    Trafikverket är en aktör som ansvarig för statlig infrastruktur och för att styra anläggningsbranschen mot ett mer ”utsläppsvänligt” byggande. Ändringen av EU-direktivet ställer nya krav på hur Trafikverket framöver behöver behandla denna miljöaspekt. Syftet med examensarbetet var därför att förtydliga klimatperspektivet i MKB:er och målet att ge rekommendationer till hur Trafikverket bör hantera klimataspekten i MKB:er för svenska väg- och järnvägsplaner för att tillmötesgå nya EU-direktiv. Tre olika fallstudier genomfördes för att undersöka dels: om och hur Trafikverket behandlar klimataspekten i sina MKB:er i dagsläget; för att undersöka hur andra aktörer implementerar klimataspekten; för att undersöka hur olika vägledningar föreslår att implementeringen bör gå till. Även en litteraturstudie genomfördes för att sammanställa forskningsområdet om bland annat vad MKB-processen för svagheter, om E-LCA bör användas vid transportplanering och vilka utmaningarna är med att lyckas integrera klimataspekten.

    I EU-direktivet framkommer det att MKB:er framöver bör behandla: 

    • Lindring av klimateffekter: alltså utredning av förväntade utsläpp av växthusgaser till följd av projektet och hur dessa kan reduceras (så kallade miljöåtgärder).
    • Klimanpassning av projektet: utredning gällande hur projektet kan komma att påverkas av framtida klimatförändringar och huruvida projektet kan anpassas efter dessa.

    Resultatet visar att endast 20 % av Trafikverkets slumpmässigt utvalda MKB:er behandlar klimataspekten på ett tydligt sätt medan 45 % behandlar klimataspekten ”ytterst lite”. Av Trafikverkets 20 MKB:er nämner 45 % nyckelordet ”koldioxid/CO2” och 40 % nämner nyckelordet ”växthusgas”. Rekommendationerna som resultatet mynnat ut i förslår att:

    • Om klimataspekten inte redovisas bör en motivering finnas till detta.
    • Redovisa utfall kvantitativt. Rimligtvis i form av CO2-ekvivalenter (både positiva och negativa).
    • Tydligare bedömningsgrunder. Förslagsvis: Koppla ihop projektet till globala, nationella och regionala mål; använd funktionella enheter, exempelvis CO2-ekv/Km järnväg.
    • Tydligare definitioner och uttryck.
    • Använd ett E-LCA-perspektiv i MKB:en och redovisa systemgränser och livsfaser. (Lyft fram sådant som framkommer i en eventuell EPD tydligare)
    • Belys osäkerheter med känslighetsanalyser och scenarioanalyser.
    • Förtydliga kopplingen mellan klimatanpassning och klimatförändringar
    • Inför klimataspekten i ett ”eget” avsnitt eller under ett avsnitt kallat ”kumulativa effekter”
    • För att stödja processen med införandet av klimataspekten kan en lathund likt tabell 20 (se Fallstudie 3) utformas.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47. Cafaro, Philip
    et al.
    Butler, Tom
    Crist, Eileen
    Cryer, Paul
    Dinerstein, Eric
    Kopnina, Helen
    Noss, Reed
    Piccolo, John
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013).
    Taylor, Bron
    Vynne, Carly
    Washington, Haydn
    If we want a whole Earth, Nature Needs Half: a response to Buscher et al.2017Ingår i: Oryx, ISSN 0030-6053, E-ISSN 1365-3008, Vol. 51, nr 3, s. 400-400Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 48.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Löwgren, Marianne
    Fiskvägar och flödesregimåtgärder i reglerade vatten:: Konsekvenser för vattendragets produktivitet och för samhällsnyttan2003Rapport (Refereegranskat)
  • 49.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Gustafsson, Stina
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för miljö- och livsvetenskaper.
    Olsson, Peter
    Länsstyrelsen Gävleborg.
    Gullberg, Karl
    Länsstyrelsen Gävleborg.
    Återställande av fiskvandring i Gästrikland: Fisksamhällen, kraftverk och åtgärders potential och kostnadseffektivitet i Gavleån2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Många vattendrag i Europa är påverkade av mänskliga aktiviteter som jordbruk, skogsbruk, vattenkraft och annan industriell verksamhet. Vattenkraftens effekter på vandrande fiskarter har varit kända sedan länge och man har arbetat med fiskvägar för uppströmspassage i flera hundra år. Ett problem som då inte beaktats är att fisken både måste ha tillgång till habitat för reproduktion och uppväxt, samt att de även måste kunna passera samma vandringshinder vid nedströmsvandringen. Modern rehabilitering av reglerade vattendrag beaktar dock både fiskens behov av fria vandringsvägar och tillgång på lämpligt habitat.

    Budgeten för åtgärdsarbetet är oftast begränsad och man behöver därför prioritera. Dessutom kan åtgärdsarbetet ta lång tid och det är därför angeläget att börja med de objekt som är speciellt angelägna. Det är inte alltid självklart hur en sådan prioritering skall ske och för att ordningen för åtgärdsarbetet ska vara tydlig och arbetet kunna utföras kostnadseffektivt kan det vara till stor hjälp att använda någon form av verktyg. Det är dock viktigt att välja rätt verktyg och vid valkriterierna bör man beakta hur verktyget värderar och prioriterar åtgärdsnyttan. Slutligen kommer ett sådant verktyg alltid vara en förenkling av verkligheten och man bör således låta det utgöra en del av ett beslutsunderlag som kompletteras med annan information.

    Gavleån ligger i Gästrikland och dess huvudfåra utgörs av en 30 km lång sträcka med 62 meters fallhöjd mellan Storsjön och mynningen i Bottenhavet. Det finns åtta kraftverk längs denna sträcka, men inga fiskpassager. Därför är i dag bara de nedersta 2 km av ån tillgängliga för fiskarter som vandrar upp från havet för reproduktion, tillväxt och övervintring. Större delen av strömsträckorna i Gavleåns huvudfåra är indämda av kraftverken och ån har länge ansetts ha låga naturvärden. I takt med att den allmänna miljömedvetenheten har ökat och ny lagstiftning som Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) och Ålförordningen (1100⁄2007⁄EC) har ställt högre krav på rehabilitering av påverkade vattendrag har dock även Gavleåns potential diskuterats. Till följd av detta har ägaren av de flesta kraftverken i Gavleån, Gävle Kraftvärme AB, tillsammans med Länsstyrelsen i Gävleborg, Gävle kommun och Naturskyddsföreningen beslutat att utreda åtgärdspotentialen för Gavleån inom ramen för projektet ”Återställande av fiskvandring i Gästrikland”. Utredningen består i en fiskeribiologisk och teknisk analys av problemen för migrationsberoende fauna och dess biologiska situation i dag, samt vilka mål som kan uppnås om de rätta åtgärderna tas. Grundläggande frågor som projektet försökt besvara är ”Vilka åtgärder behövs för att rehabilitera Gavleån för vandrande fiskarter, var gör åtgärder god naturvårdsnytta och kan kostnads- och energismarta lösningar implementeras som inte äventyrar vattenkraftsproduktionen?”

    Gavleån och dess biflödens morfologiska status och fisksamhällenas sammansättning har inventerats och redovisas i delrapporten ”Återställande av fiskvandring i Gästrikland - Fisksamhällen, habitattillgång och rehabiliteringspotential i Gavleån”. Innevarande rapport utgör den andra delrapporten och sätter resultaten från provfisken och biotopkarteringen i ett åtgärdssammanhang och värderar åtgärdsnyttan med hjälp av olika prioriteringsverktyg. Slutligen används detta underlag för att rekommendera åtgärdsprogram som syftar till att långsiktigt och hållbart förvalta Gavleåns värden från såväl biologiska, samhällsekonomiska, sociala och kulturella perspektiv utan att allvarligt försämra förutsättningen för vattenkraftproduktion vid åns kraftverk.

    I ett första steg har vi bedömt vilka möjligheter som finns till att återskapa uppströms- och nedströmspassage för fisk vid kraftverken. Dessutom har dagens habitattillgång utretts och potentialen för habitatrestaurering värderats. I nästa steg har resultaten från biotopkartering och provfisken använts för att med hjälp av modeller och prioriteringsverktyg analysera vilken effekt åtgärderna förväntas ha på fiskbestånden. Detta har först studerats för hela fisksamhället utifrån tillgång och lokalisering av strömmande habitat samt förekommande fiskarters vandringsbenägenhet, skyddsvärde och kraftverkens fallhöjd som ett grovt mått på åtgärdens komplexitet och därtill hörande åtgärdskostnad. Därefter har en liknande analys på åtgärdsnyttan genomförts för Gavleåns havsöringspopulation, där resultatet presenteras i form av förväntat antal återvändande havsöringhonor till de olika delsträckorna förutsatt att både uppströms- och nedströmspassage åtgärdas. Slutligen testades två scenarier grundat på dagens habitattillgång respektive motsvarande tillgång efter en omfattande habitatrestaurering.

    Prioriteringsverktygen och resultaten från provfisken och bitopkartering visar främst att åtgärdsnyttan för vandrande strömlevande fiskarter är störst vid kraftverken i Gavleåns nedre och övre delar, eftersom det är här det i dag finns skyddsvärda fiskarter samt kvarvarande strömmande habitat, som dock är i stort behov av biotopåterställning. Troligen har det historiskt sett aldrig funnits möjlighet till fiskvandring längre än till de första strida strömsträckorna med fallhöjd i nedre Gavleån för svagsimmande arter, och endast lax, havsöring, nejonöga och ål har nått längre i ån. Det finns inte belagt att lax eller havsöring nått högre upp i Gavleån än strax uppströms Mackmyra-området.

    I mitten av ån saknas i dag såväl strömmande habitat som skyddsvärda fiskarter. De historiska strömsträckorna är idag stort sett överdämda av dammar i denna del av Gavleån. Dessutom har kraftverken där störst fallhöjd och produktion, vilket i kombination med svårigheter att anlägga åtgärder gör att dessa får en låg prioritet. Vi har utifrån dessa resultat identifierat två prioriterade åtgärdspaket.

    Högst åtgärdsprioritet får Gavleåns nedre delar på sträckan från havet till Tolvfors kraftverk, dvs. återskapad uppströms- och nedströmspassage vid Strömsborgs och Strömdalens kraftverk. Åluppsamlingen av från havet uppvandrande ålyngel måste ske med bästa i dag tillgängliga teknik (BAT), vilket efter att fiskvägar anlagts vid Strömsborg och Strödalen lämpligen sker vid Tolvfors kraaftverk.

    Dessutom behövs habitatrestaurering längs hela sträckan inklusive torrfåran vid Tolvfors kraftverk. För att åtgärderna vid Strömsborgs och Strömdalens kraftverk ska få maximal effekt behöver ett omfattande återställningsarbete ske också av biflödet Kungsbäcken. Fokus för åtgärdsarbetet i detta område ligger på diadroma arter som vandrar upp i Gavleån från havet för reproduktion, födosök samt övervintring, t.ex. ål, lax, flodnejonöga, öring och sik.

    Näst högst åtgärdsprioritet får Gavleåns övre delar på sträckan från Åbyfors kraftverk till Storsjön, vilket innebär passagefrämjande åtgärder och habitatrestaurering vid dammen i norra fåran vid Hälleströmmens kraftverk och vid Forsbacka kraftverk. För att åtgärderna vid Hälleströmsdammen och Forsbacka kraftverk ska få maximal effekt behöver ett omfattande återställningsarbete ske av norra fåran vid Mackmyra (av vissa kallad Hälleströmmen) samt i Spikåsbäcken som mynnar nedströms Mackmyra kraftverk. Sannolikt behövs även en åtgärd för nedströmspassage från Hälleströmmens kraftverk till Hälleströmmen. Fokus för åtgärdsarbetet i detta område ligger på potamodroma arter som vandrar mellan Gavleån, Hälleströmmen och Spikåsbäcken, samt arter som vandrar till och från Storsjön, t.ex. ål, öring, lake, harr och gös. Speciellt högt prioriterad är den blankål som vandrar ut från Storsjön och som bör samlas in vid Forsbacka kraftverk för transport nedströms förbi de övriga sju kraftverken. Inga passagefrämjande åtgärder bedöms således i dag vara motiverade vid Tolvfors, Prästforsen, Åbyfors och Mackmyra kraftverk, medan endast en nedströmspassage behövs vid Hälleströmmens kraftverk.

    Arbetet att ta fram ett beslutsunderlag för åtgärdsarbete kan vara omfattande, men väger man denna kostnad mot kostnaderna för att genomföra åtgärder utan att veta om något åtgärdsbehov finns, hur åtgärderna bör utformas och var de ger störst nytta, är det välinvesterade pengar. I åtgärdsarbetet som helhet utgör kostnader för förstudie och uppföljning en liten andel, i synnerhet om man tar i beaktande kostnader för felaktigt utformade och placerade i åtgärder i avsaknad av beslutsunderlag. I framtiden kommer väl genomförda åtgärdsprojekt öka acceptansen både för naturvård och vattenkraft.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Calles_et_al_KUS_2015
  • 50.
    Calles, Olle
    et al.
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Nyberg, Lars
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för klimat och säkerhet.
    Greenberg, Larry
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi.
    Temporal and spatial variation in quality of hyporheic water in one unregulated and two regulated boreal rivers2007Ingår i: River Research and ApplicationsArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study describes the temporal and spatial variations in hyporheic water quality in three boreal rivers, the River Tobyälven, an unregulated river, the river Mangälven, a regulated river with a minimum discharge requirement and the river Järperudsälven, a

    regulated river without any minimum discharge requirements. A total of 43 permanent piezometers were used to measure dissolved oxygen (DO), temperature, electrical conductivity, pH, NO3 and NH4 in the hyporheic water at 150mm and 300mm depth, at monthly intervals from October 2001 to October 2002. Another seven piezometers were installed in brown trout redds and monitored during the incubation period, from December 2001 to April 2002. In the river Tobyälven, temporal patterns in hyporheic water chemistry correlated to variations in surface water chemistry and discharge. In the river Jäperudsälven, the hyporheic water chemistry did not correlate to discharge or surface water chemistry. In the river Mangälven, the water chemistry was dominated by releases from a large upstream lake, and there were weak correlations between surface water chemistry and

    hyporheic water chemistry at some sites. The incubation conditions for brown trout eggs were most favourable in the unregulated river, characterized by high DO levels that remained high throughout the incubation period. In the river Järperudsälven the DO

    levels were variable during spawning, and then gradually declined to critically low levels during incubation, whereas in the river Mangälven the DO conditions were intermediate and stable. Thus we observed a stronger coupling between surface water

    conditions and hyporheic conditions, i.e. vertical connectivity, in the unregulated river than in the regulated river with minimum flow requirements, which in turn was stronger than in the river without minimum flow requirements. Copyright # 2007 John

    Wiley & Sons, Ltd

1234567 1 - 50 av 331
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf