Huvudmålet med detta arbete var att lära sig hur instrumentet ytskiktsreometern
(ISR400) fungerade och undersöka hur de reologiska egenskaperna, elasticitetsmodulen
G' och viskositetsmodulen G'', kommer att förändras när det sker en förändring för
yttrycket vid gränsskiktet mellan luft och vätska.
Det sekundära målet var att undersöka vilken typ av magnetiska nålar som är bäst att
använda för respektive gränsskiktssystem.
Av att använda den tyngre nålen med massan 70.6 mg och längden 50 mm kunde man
dra slutsatsen att den är bäst att använda för system där de viskösa och elastiska
komponenterna är signifikant stora, där nålens tröghet inte är dominant. Den fungerade
även att mäta med i ett fosfolipidsystem.
I experimentet med 12-hydroxy-stearinsyra (HSA) som utfördes på en subfas av NaCl,
syntes en klar förbättring efter att byta från en tyngre nål (massa 41.5 mg; längd 51 mm)
till en lättare (massa 6.94 mg; längd 34.7 mm). Värdena för dynamiska modulen stämde
därför bättre överens med referenslitteraturen.
Det utspridda lagret av klass II hydrophobins (HFBII) kunde komprimeras upp till
yttrycket 46 mNm-1. Värdena för G' och G'' förkastades därför att monolagret
förvandlades till en väldigt viskösliknande vätska, och den oscillerande nålen, efter
kompressionen, satt fast i denna tröga vätska och rörde sig väldigt hackigt och
oregelbundet under tiden ett frekvenssvep utfördes.
Då en jämförelse av olika typer av nålar genomfördes med kiseldioxidpartiklar (10 %
(viktsprocent) Bindzil CC30 med pH 3.5), för att se om det är någon skillnad i känslighet
för nålarna vid gränssnittet, som bestod av en ren 10 mM NaCl-lösning eller en 10 mM
NaCl-lösning med tillsatt BCC30. Skillnaderna var försumbara gällande ytspänningen,
men det var en klar skillnad mellan den tunga nålen och den lätta nålen vid oscillering vid
höga frekvenser (>≈6 rad/s).
I och med detta arbete så har förståelsen för hur ISR400 fungerar förbättrats mycket
sedan starten. Flera frågeställningar har behandlats och resultaten ger en bra grund för
fortsatta studier inom de många områden som utrustningen kan användas till. Trots
projektets tidsbegränsning, och det faktum att instrumentet var nytt och oprövat på
platsen där detta arbete utfördes, så prioriterades fokusområden så att goda resultat kunde
uppnås inom rimliga mål.