Läromedlet spelar en stor roll i matematikundervisningen i den svenska skolan. På grund
av att de har en sådan betydande roll för elevernas möjlighet att träna och befästa deras
matematiska kunskaper och förmågor finns det höga krav på att läromedlet ska kunna
tillgodose alla elevers behov i klassrummet. Trots detta finns det inte längre någon statlig
läromedelsgranskning, något som innebär att det jobbet är upp till lärarna istället. Enligt
skollagen ska undervisningen i skolan bidra till kunskapsutveckling för samtliga elever,
oavsett tidigare kunskapsnivå. För matematiken innebär det att de uppgifter och problem
som eleverna jobbar med måste kunna tillgodose behoven hos elever med svårigheter så
väl som med begåvning. Denna studie har undersökt i vilken utsträckning fyra läromedel i
matematik för gymnasieskolan kan ge stöd åt matematiskt begåvade elever. Resultatet av
studien visar att läromedlen täcker något eller några av de kriterier som forskning visat ger
stöd åt matematiskt begåvade elever. På samma gång är det viktigt att understryka att
resultatet av studien endast visar potentialen läromedlen har, det är fortfarande upp till
lärare att ta tillvara på det material som finns dem tillhanda och använda det på ett sådant
sätt att det bidrar till begåvade elevers kunskapsutveckling.