SammanfattningSkolverket beslutade 2006 att tillåta symbolhanterande räknare på nationella prov i matematik för alla gymnasieelever från höstterminen 2007. Beslutet debatterades flitigt t.ex. i tidskriften Nämnaren.

Prototypen till en ny symbolhanterande räknare testades i sju ’pilotklasser’ vid fyra svenska gymnasieskolor från december 2006. Jag har följt två av dessa klasser t.o.m. höstterminen 2007 då de använde den färdiga räknaren TI-Nspire CAS.

Syftet med denna pilotstudie är att ta reda på hur den nya symbolhanterande räknaren fungerar i matematikundervisningen i de två pilotklasserna på gymnasiets NV-program, främst ur elevernas perspektiv, men också ur lärarnas.

Tanken är att pröva olika metoder, som kan användas i en större undersökning.

Bakgrunden ger bl.a. en översikt av de handburna räknehjälpmedlens historia och en kortfattad historik över elektroniska hjälpmedel i den svenska skolan. Tidigare forskning tar upp miniräknaren i skolan och då främst grafräknaren.

Observationsmetoderna är miniräknardagböcker, diagnostiska test, elev- och lärarenkät. Jag jämför också klassernas kursbetyg och klassificerar ett antal matematikuppgifter m.a.p. möjlig användning av CAS.

Resultatet gav en mångfacetterad bild med både positiva och negativa sidor. Skolorna behöver ta ställning till vilka klasser som ska använda symbolhanterande räknare och erbjuda lärarna fortbildning. Det behövs metodutveckling, nya läromedel och en reformerad lärarutbildning för att fullt kunna dra nytta av den nya teknikens möjligheter.

Jag lämnar flera förslag på fortsatt forskning.